SV

Bryssel den 19.10.2006

KOM(2006)545 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Handlingsplan för energieffektivitet: att förverkliga möjligheterna

{SEC(2006)1173}

{SEC(2006)1174}

{SEC(2006)1175}

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning (...)3

2. Syfte och omfattning (...)4

3. Sparpotential och konsekvenser (...)5

4. Bakgrund (...)7

5. Strategier och åtgärder (...)8

5.1. Dynamiska krav på energiprestanda för produkter, byggnader och energitjänster som förbrukar energi (...)9

5.2. Bättre energiomvandling (...)12

5.3. Transporter (...)14

5.4. Finansiering av energieffektivitet, ekonomiska incitament och energiprissättning (...)16

5.5. Ändring av energibeteendet (...)18

5.6. Internationella partnerskap (...)19

6. Slutsatser och fortsatt arbete (...)19

Bilaga

1. Inledning

Europeiska unionen står inför nya energiproblem som beror på ökat importberoende, oro över den globala tillgången på fossila bränslen och en tydlig klimatförändring. Trots detta fortsätter man i Europa att slösa bort minst 20 % av energin beroende på ineffektivitet. EU kan och måste vara föregångare i fråga om att förbättra energieffektiviteten genom att använda alla tillgängliga politiska instrument på alla besluts- och samhällsnivåer.

Fram till 2020 kommer den direkta kostnaden för dålig energieffektivitet att uppgå till mer än 100 miljarder euro per år [1]. Att realisera sparpotentialen på ett hållbart sätt är en av de viktigaste beståndsdelarna i gemenskapens energipolitik. Det är med bred marginal den effektivaste metoden för att samtidigt förbättra försörjningstryggheten, minska koldioxidutsläppen, skärpa konkurrensen och stimulera utvecklingen av en stor ledande marknad för energieffektiva teknikslag och produkter. Även om man tar med investeringskostnaderna för att uppnå sparpotentialen ändras den bilden inte. Behovet av att stärka EU:s energipolitik för energieffektivare konsumtions- och produktionsmönster framhölls i kommissionens grönbok ”En europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning” [2]. Europeiska rådet [3] efterfrågade vid sitt vårmöte 2006 ett skyndsamt antagande av en ambitiös och realistisk handlingsplan för energieffektivitet omfattande särskilda åtgärder mot bakgrund av EU:s energibesparingspotential på mer än 20 % till 2020.

Om den potentialen skall bli verklighet måste vi radikalt ändra vår syn på energiförbrukning. Europa måste mer än fördubbla förbättringstakten i fråga om energieffektivitet jämfört med tidigare år. Det krävs ett paradigmskifte för att vi skall ändra våra beteendemönster så att vi använder mindre energi samtidigt som vi kan njuta av samma livskvalitet. Tillverkare måste uppmuntras att utveckla energieffektivare teknikslag och produkter, och på konsumentsidan behövs starkare incitament för att köpa sådana produkter och använda dem rationellt. Att använda bästa tillgängliga teknik kommer att vara av avgörande betydelse. Även om målen i den här handlingsplanen kan uppnås med befintlig teknik, måste även spridningen av innovativa teknikslag under handlingsplanens livstid uppmuntras.

Om sparpotentialen på 20 % realiseras till 2020, vilket motsvarar cirka 390 miljoner ton oljeekvivalenter (Mtoe), skulle det ge stora energi- och miljömässiga fördelar. Koldioxidutsläppen torde minska med 780 Mtoe jämfört med grundscenariot, vilket är mer än dubbelt så mycket som EU måste minska sina utsläpp med till 2012 enligt Kyotoprotokollet. Ytterligare kostnader för investeringar i effektivare och mer innovativa teknikslag kommer att mer än väl kompenseras av sänkta bränslekostnader på mer än 100 miljarder euro per år.

I det här dokumentet presenteras en handlingsplan med målet att realisera sparpotentialen och bibehålla Europas position som en av de mest energieffektiva regionerna i världen. Strategierna och åtgärderna i handlingsplanen grundar sig på samrådet om grönboken om effektivare energiutnyttjande [4]. De flesta av dem har fått uttryckligt stöd av de parter som deltog i samrådsprocessen. De viktigaste punkterna i analysen och i svaren till frågorna om grönboken om energieffektivitet rörde behovet av att förbättra tillgången till och kvaliteten på information om energiförbrukning och om tillgängliga energieffektiva teknikslag. Energieffektivitet i byggnadssektorn angavs som topprioritet. Att förbättra energieffektiviteten i transportsektorn ansågs vara av särskild vikt, eftersom den sektorn förbrukar den största delen av oljeprodukter och står för den snabbaste utsläppsökningen. Det betonades att det fanns en betydande potential att minska energiefterfrågan och koldioxidutsläppen från industrin. I svaren efterlystes vidare användning av flera olika politiska instrument på nationella, regionala och lokala nivåer (dvs. ökad användning av riktade och sammanhängande skatteåtgärder, internalisering av externa kostnader, fullt stöd från medlemsstaterna genom nationella handlingsplaner för energieffektivitet, icke-bindande riktlinjer, märkningar och mål samt att offentliga sektorn föregår med gott exempel i fråga om upphandling). Även bindande minimieffektivitetskrav för bilar efterfrågades.

Utöver detta ges mer än 100 rekommendationer i Europaparlamentets yttrande om grönboken [5]. Även de ligger mycket nära förslagen i handlingsplanen. Bidrag till och stöd för EU:s energibesparingspotential på 20 % till 2020 kom också från en högnivågrupp för konkurrens, energi och miljö som kommissionen inrättat och som samlar relevanta berörda parter [6].

2. Syfte och omfattning

I den här handlingsplanen presenteras ett ramverk av strategier och åtgärder i syfte att öka insatserna för att förverkliga den sparpotential på över 20 % som beräknas finnas i EU:s årliga förbrukning av primärenergi till 2020 [7]. Planen innehåller flera kostnadseffektiva åtgärder [8] med förslag på prioriterade åtgärder som bör inledas omedelbart och andra som stegvis skall införas under planens sexårsperiod. Ytterligare insatser kommer att behövas för att förverkliga hela sparpotentialen till 2020.

Syftet med handlingsplanen är att mobilisera allmänheten och beslutsfattare på samtliga nivåer tillsammans med marknadsaktörer, och att stöpa om den inre energimarknaden på ett sådant sätt att EU:s medborgare får tillgång till världens mest energieffektiva infrastruktur, byggnader, apparater, processer, transportmedel och energisystem. Med tanke på den mänskliga faktorns viktiga roll för att minska energiförbrukningen, vill den här handlingsplanen också uppmuntra medborgarna till så rationell energianvändning som möjligt. Energieffektivitet handlar inte bara om lagstiftning, utan även om att enskilda personer fattar välgrundade beslut.

3. Sparpotential och konsekvenser

Figur 1 nedan visar hur energieffektiviseringar har minskat EU:s energiintensitet under de senaste 35 åren. Av den framgår att till 2005 har ”negajoules” (dvs. energiförbrukning som kunnat undvikas genom besparingar) blivit den enskilt viktigaste energiresursen.

(...PICT...)

Figur 1

Trots att energieffektiviteten har ökat avsevärt de senaste åren är det fortfarande tekniskt och ekonomiskt möjligt att spara minst 20 % av den totala primärenergin fram till 2020, utöver det som kan åstadkommas med priseffekter och strukturella förändringar i ekonomin, naturligt utbyte av teknik och redan införda åtgärder. De största möjligheterna till kostnadseffektiva besparingar finns i bostadshus och kommersiella byggnader (tjänstesektorn) delvis på grund av att de svarar för en stor andel av den totala förbrukningen. Deras sparpotential uppskattas nu till omkring 27 % respektive 30 %. I bostadshus ger tilläggsisolering av ytterväggar och tak de största möjligheterna, och i kommersiella byggnader är det mycket viktigt att förbättra energihushållningssystemen. Förbättrade apparater och förbättrad annan energiförbrukande utrustning erbjuder fortfarande enorma energibesparingsmöjligheter. För tillverkningsindustrin uppskattas den sammanlagda potentialen till runt 25 %, och där är utrustning som motorer, fläktar och belysning [9] mest betydande. På transportområdet beräknas det finnas en liknande sparpotential på 26 %. Beräkningen bygger på att en övergång till andra transportslag medför kraftiga förbättringar [10], i enlighet med halvtidsgenomgången av vitboken om transport [11].

Sektor | Energiförbrukning (Mtoe) 2005 | Energiförbrukning (Mtoe) 2020 (om inga åtgärder vidtas) | Potentiell energibesparing 2020 (Mtoe) | Fullständig potentiell energibesparing 2020 (%) |

Bostadshus | 280 | 338 | 91 | 27 % |

Kommersiella byggnader (tjänstesektorn) | 157 | 211 | 63 | 30 % |

Transport | 332 | 405 | 105 | 26 % |

Tillverkningsindustrin | 297 | 382 | 95 | 25 % |

Figur 2: Uppskattningar av fullständig energibesparingspotential i slutanvändarsektorn [12]

Med detta scenario över fullständig besparingspotential i slutanvändarsektorn som underlag, kan de ytterligare besparingar som är ett resultat av nya strategier och åtgärder och av att befintliga sådana förbättras, enligt en realistisk uppskattning vara så höga som 20 % (1,5 % eller 390 Mtoe per år) till 2020 (inklusive besparingar i slutanvändarsektorn och inom energiomvandling). Till detta kommer den minskning av energiintensiteten på 1,8 % eller 470 Mtoe per år som hänger samman med väntade strukturella förändringar, resultaten av tidigare insatser och autonoma förändringar till följd av naturligt utbyte av teknik, energiprisförändringar m.m. Effekterna visas i figur 3, där ”tidigare strategier” avser redan antagen och genomförd EU-lagstiftning. Med ”nya strategier” avses åtgärder som för närvarande genomförs och som förbättras ytterligare genom handlingsplanen. Med ”nya strategier som inte är knutna till direktiv” avses strategier och åtgärder som utvecklas i den här handlingsplanen.

(...PICT...)

Figur 3: Årlig förbättring av energiintensiteten [13]

De åtgärder som förs fram i handlingsplanen bildar ett sammanhängande paket som kommer att styra in EU på vägen mot målet om en kostnadseffektiv energibesparingspotential på minst 20 % till 2020. Det kommer att ge nettofördelar i form av miljöförbättring, minskad import av fossilt bränsle, stärkt konkurrenskraft för EU:s industri, ökade exportmöjligheter för ny energieffektiv teknik och ökad sysselsättning. Åtgärderna utgör också ett ambitiöst satt mål, som med bred marginal överträffar den genomsnittliga årliga förbättringen av energiintensiteten från tidigare årtionden.

4. Bakgrund

Handlingsplanen poängterar de viktigaste förslagen och placerar dem i ett politiskt sammanhang. I förslagen tas hänsyn till redan antagen lagstiftning, både på EU-nivå och på andra nivåer, som redan bidragit till att göra Europa vägledande inom energieffektivitet. Kommissionen föreslår ytterligare tio prioriterade åtgärder som omfattar samtliga energisektorer och som omedelbart skall inledas och därefter så snart som möjligt genomföras för maximal effekt. Medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter och andra berörda parter uppmanas att vidta kompletterande åtgärder för att stärka genomförandet.

Bilagan innehåller en omfattande lista över åtgärder samt en tidtabell. En fullständig förteckning över föreslagna åtgärder med ytterligare uppgifter om energiförbrukning, sparpotential, initiativtagare, genomförare och konsekvenser lämnas i ett bifogat arbetsdokument från kommissionen med titeln ”Analys av handlingsplanen för energieffektivitet”. [14] En konsekvensanalys och en sammanfattning av handlingsplanen bifogas också [15].

5. Strategier och åtgärder

Energieffektivitet handlar först och främst om att kontrollera och minska efterfrågan på energi, även om det behövs riktade åtgärder för både energiförbrukning och försörjningstrygghet. Att inte vidta några åtgärder är inget hållbart svar på problemen.

Det är av grundläggande betydelse att befintliga och framtida regelverk genomförs fullt ut och att efterlevnaden av dem kontrolleras. Kommissionen har därför mycket hårt eftersträvat – genom rättsliga medel – korrekt införlivande och tillämpning av den gemenskapslagstiftning som påverkar energieffektivitet, inklusive lagstiftning om den inre energimarknaden, byggnader och apparater.

I handlingsplanen ingår riktade sektorsspecifika och övergripande åtgärder enligt nedanstående beskrivning. För det första måste dynamiska krav på energiprestanda anges för ett brett utbud produkter, byggnader och tjänster. Riktade instrument behövs också inom energiomvandlingssektorn för att öka effektiviteten hos både ny och befintlig produktionskapacitet och minska förlusterna i samband med överföring och distribution av energi. För transportsektorn krävs övergripande och konsekventa åtgärder inriktade på olika aktörer, däribland motor- och däcktillverkare, fordonsförare, olje- och bränsleleverantörer och samhällsplanerare.

För det andra behövs det lämpliga prissignaler (som återspeglar kostnaderna) för att förbättra energieffektiviteten och för den totala ekonomiska effektiviteten. Samtidigt krävs det förbättrade finansieringsverktyg och ekonomiska incitament för alla sektorer, som skall tillämpas i fullständig överensstämmelse med tillämpliga regler för statligt stöd. Från början behövs också ökad medvetenhet och förändrade beteendemönster. Frågor som rör energieffektivisering bör så snart som möjligt tas upp på global nivå, med hjälp av internationella partnerskap, exempelvis när det gäller handelsvaror som apparater.

Innovation och teknik är också av stor vikt. Den kommande strategiska planen för energiteknik, som förväntas antas under 2007, kommer att vara en sammanhållen långsiktig överblick över energitekniken och kommer att spela en tung roll i fråga om att driva fram teknikbaserade effektivitetsvinster i samhället. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot de möjligheter som informations- och kommunikationsteknik (IKT) ger. [16]

Endast om samtliga dessa åtgärder sätts in kommer hela sparpotentialen att kunna tas till vara. Det kommer att kräva att ytterligare resurser läggs på energieffektivitet på alla nivåer, även inom kommissionen.

Som visas i konsekvensanalysen är besparingsmöjligheterna och de troliga konsekvenserna större och mer uppenbara för vissa åtgärder än för andra. Föreslagna åtgärder i handlingsplanen kommer också att genomgå en noggrann konsekvensbedömning. Det är nödvändigt att övervaka och uppdatera handlingsplanen, och detta kommer att ske genom en halvtidsgenomgång 2009, bland annat med hjälp av nationella handlingsplaner för energieffektivitet [17] och strategiska energiöversyner på EU-nivå.

5.1. Dynamiska krav på energiprestanda för produkter, byggnader och energitjänster som förbrukar energi

I gemenskapslagstiftningen finns ett omfattande ramverk av direktiv och förordningar för att förbättra energieffektiviteten hos produkter, byggnader och energitjänster som förbrukar energi. Här ingår ekodesigndirektivet [18], förordningen om energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning [19], direktivet om märkning av hushållsapparater och dess åtta tillämpningsdirektiv [20], direktivet om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster [21] samt direktivet om byggnaders energiprestanda [22]. Kommissionen kommer att uppmuntra medlemsstaterna att genomföra och kontrollera efterlevnaden av dessa instrument så att en europeisk inre marknad för energieffektiva varor och tjänster utvecklas så snart som möjligt och att marknaden förändras på ett varaktigt sätt. [23] Om det finns utrymme för ytterligare rättsliga och stödjande åtgärder som kan förbättra och påskynda utvecklingen av den marknaden, skall den typen av åtgärder prioriteras.

(1) Att göra produkterna energieffektivare

Konsumenter tar inte tillräcklig hänsyn till de ekonomiska fördelarna med apparater och utrustning som är energieffektiva. Konsumenternas köpbeslut är dock av avgörande betydelse för framgångsrika resultat, och energieffektivitet bör därför göras till en viktig faktor vid sådana beslut. Kommissionen anser att användning av dynamiska standarder för energieffektivitet tillsammans med prestandabedömning och märkningssystem är ett kraftfullt verktyg för att informera konsumenter och göra marknaden energieffektivare.

Prioriterad åtgärd 1

Märkning av apparater och utrustning samt minimistandarder för energiprestanda

Uppdaterad och dynamisk märkning och minimistandarder för energiprestanda för apparater och annan energiförbrukande utrustning kommer att utvecklas från och med 2007 med direktiven om märkning och ekodesign som underlag. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt förluster i stand by-läge. Kommissionen kommer att börja anta sådana krav för 14 prioriterade produktgrupper med målet att de skall vara godkända i slutet av 2008. Kommissionen kommer att gå igenom ramdirektivet 92/75/EG om märkning för att göra det effektivare. Dagens märkningsklassificeringar kommer att uppdateras.

Kommissionen kommer under 2007 att inleda arbetet med att anta minimistandarder för energiprestanda (krav på ekodesign) genom att tillämpa direktiv för 14 prioriterade produktgrupper, inklusive värmepannor, varmvattenberedare, hemelektronikprodukter, kopieringsapparater, TV-apparater, stand by-funktioner, laddare, belysning, elmotorer och andra produkter, i enlighet med nedanstående tidtabell. I den omfattning det är möjligt kommer direktiven också att omfatta indikationer på kommande krav, t.ex. fem år längre fram, så att tillverkarna kan ta hänsyn till de nya kraven vid produktutvecklingen. Kommissionen kommer att se till att lämpliga mätmetoder utvecklas i tid genom Cen/Cenelec eller på andra väl avvägda sätt. Produkter som inte uppfyller dessa överenskomna minimikrav kommer inte att få släppas ut på marknaden.

(...PICT...)

Under 2007 kommer kommissionen också att anta en arbetsplan för att till 2010 åstadkomma en inre marknad för flera energiförbrukande produkter. Den bör säkerställa att produkter som står för en betydande del av den totala energiförbrukningen kommer att omfattas av EU-täckande minimistandarder och prestandabedömning/märkning, med direktivet om ekodesign och/eller direktivet om märkning som underlag (baserat på den metod för lägsta möjliga livscykelkostnader som finns i direktivet). Till 2010 kommer en betydande del av dessa produkter att omfattas. Tillverkarna kommer att informeras om eventuella framtida ändringar av prestandakrav.

För att öka informationsvärdet av EU:s märkningssystem överväger kommissionen att med början 2007 se över ramdirektivet 92/75/EG för att vidga tillämpningsområdet, om det gör direktivet effektivare, till andra typer av energiförbrukande utrustning, exempelvis kylutrustning för kommersiellt bruk. Dagens märkningsklassificering kommer att uppgraderas och nya klasser införas vart femte år eller när det är motiverat av den tekniska utvecklingen, med undersökningar av ekodesign som underlag, i syfte att A-märkning bara skall ges till den utrustning som ligger bland de 10-20 % bästa.

På medlemsstatsnivå måste kraven på ekodesign och märkningssystemen införas och övervakas. Märkningssystemet kommer samtidigt att vara ett mycket värdefullt instrument för att stödja nationella strategier, exempelvis informationskampanjer, rabattsystem, riktlinjer för offentlig upphandling och system för vita certifikat.

(2) Att utveckla tjänster för energieffektiv slutanvändning

Direktivet om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster (2006/32/EG), som antogs tidigare detta år, är ett bra regelverk för att stärka EU-samarbete om energieffektivitet på områden där det finns en tydlig potential för energisparande. Det behövs fullständigt samarbete från medlemsstaternas myndigheter i fråga om genomförandet av direktivet, framförallt när det gäller att utarbeta nationella handlingsplaner med ambitiöst satta mål. I enlighet med det direktivet kommer kommissionen att utarbeta ett samförståndsavtal i samarbete med Council of European Energy Regulators (CEER, rådet för europeiska tillsynsmyndigheter inom energiområdet) med riktlinjer och en uppförandekod för att få en effektivare slutanvändning av energi inom alla sektorer. Direktivet kommer också att möjliggöra en bedömning av ett EU-system för vita certifikat 2008, med beaktande av utvecklingen i medlemsstaterna och de framsteg som görs med det EU-harmoniserade mätsystemet för ökad energieffektivitet.

(3) Att göra byggnader energieffektivare

Prioriterad åtgärd 2

Krav på byggnaders prestanda och byggnader med mycket låg energiförbrukning (”passiva hus”)

Kommissionen kommer att föreslå att tillämpningsområdet för direktivet om byggnaders energiprestanda utvidgas kraftigt efter 2009, dvs. efter dess fullständiga genomförande. Den kommer också att lägga förslag på EU-krav på minimiprestanda för nya och renoverade byggnader (kWh/m²). För nya byggnader kommer kommissionen att till slutet av 2008 utveckla en strategi för hus med mycket låg energiförbrukning, s.k. passiva hus [24], i samarbete med medlemsstaterna och nyckelaktörer med målet att sådana hus till 2015 skall ha fått vidare spridning. Kommissionen kommer att föregå med gott exempel när det gäller sina egna byggnader.

Direktivet om byggnaders energiprestanda (2002/91/EG), som senast i januari 2006 skall ha införlivats av medlemsstaterna [25], kan spela en viktig roll för att förverkliga sparpotentialen i byggnadssektorn som uppskattas till 28 % [26] och som i sin tur kan minska EU:s slutliga energiförbrukning med cirka 11 %. För att utnyttja hela potentialen i byggnadssektorn kommer kommissionen emellertid att föreslå att direktivets tillämpningsområde utvidgas till det stora beståndet av mindre byggnader, exempelvis genom en kraftig sänkning av tröskelvärdet på 1 000 m² för minimikrav på energiprestanda för större renoveringar så att en majoritet av befintliga byggnader omfattas. Kommissionen kommer också att under 2009 föreslå minimikrav på energiprestanda på EU-nivå för nya och renoverade byggnader (kWh/m²) och för komponenter, till exempel fönster. I samarbete med byggnadsbranschen kommer kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att utveckla en strategi för ökad användning av hus med mycket låg energiförbrukning, s.k. passiva hus, med syftet att den typen av hus skall bli norm för nykonstruktion på medellång sikt, i takt med att lämplig teknik blir kommersiellt tillgänglig.

I bilagan finns en mer omfattande förteckning över föreslagna åtgärder relaterade till nuvarande EU-lagstiftning.

5.2. Bättre energiomvandling

Det finns stora möjligheter att förbättra energieffektiviteten inom energiproduktion och -distribution tack vare att dagens förluster vid energiomvandling är betydande (se figur 4).

(...PICT...)

Figur 4

Sektorn för energiomvandling förbrukar cirka en tredjedel av all primärenergi. Samtidigt är den genomsnittliga omvandlingseffektiviteten för elproduktion cirka 40 %. Ny elproduktionskapacitet kan ha en effektivitetsgrad på nästan 60 %. Det finns alltså betydande utrymme för att förbättra energieffektiviteten. Förluster vid överföring och distribution av el, som ibland kan uppgå till 10 %, kan också minskas.

EU:s system för utsläppshandel är ett effektivt instrument för att förmå elproducenter att minska utsläppen och förbättra effektiviteten på det mest kostnadseffektiva sättet. Kommissionen planerar för närvarande en översyn av systemet [27]. Genom de nationella tilldelningsplanerna och genom att det uppstår en allmän brist på utsläppsrätter för koldioxid på marknaden kommer medlemsstaterna att kunna fortsätta att använda EU:s system för utsläppshandel för att uppmuntra effektivare elproduktion. Kommissionen anser ändå att det behövs ytterligare insatser och föreslår därför ett åtgärdspaket.

Prioriterad åtgärd 3

Att effektivisera elproduktion och -distribution

Kommissionen kommer att till 2008 utveckla bindande minimikrav på effektivitet för ny el-, värme- och kylkapacitet lägre än 20 MW [28] och överväga, om det är nödvändigt, att införa liknande krav för större produktionsenheter. Tillsammans med elförsörjningsindustrin kommer kommissionen att utveckla riktlinjer för god driftspraxis för befintlig kapacitet för att förbättra den genomsnittliga produktionseffektiviteten för samtliga anläggningar och komma överens om riktlinjer om goda regleringsmetoder för att minska överförings- och distributionsförluster. Under 2007 kommer ett förslag om ett nytt regelverk för att gynna sammankopplingen av decentraliserad produktion att läggas fram.

För att göra energiomvandlingssektorn effektivare kommer kommissionen att ha ett nära samarbete med energiförsörjnings- och distributionsbranschen samt med rådet för europeiska tillsynsmyndigheter inom energiområdet (CEER) och Europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter för el och gas (ERGEG).

Inom ramen för genomförandet av direktivet om främjande av kraftvärme (2004/8/EG) erbjuds möjligheter att minska förlusterna i distributionsnäten. Hittills produceras endast runt 13 % av den el som förbrukas i EU med denna teknik. Att harmonisera beräkningsmetoder och garantier för ursprung, samt förbättrade mätningar och fastställande av standarder kommer att vara mycket viktigt för att driva på ytterligare utveckling av kraftvärme. Alla dessa mål kommer att eftersträvas. Minimikrav på prestanda och regler för fjärrvärme och mikrokraftvärme kommer också att föreslås från och med 2007.

Även här finns en mer fullständig förteckning över föreslagna åtgärder i bilagan.

5.3. Transporter

Transportsektorn spelar en viktig roll i Europas ekonomi och svarar för nästan 20 % av den totala förbrukningen av primärenergi. 98 % av den energi som förbrukas inom sektorn är fossilt bränsle. Eftersom transport också är den snabbast växande sektorn i fråga om energiförbrukning, är det en betydande källa till utsläpp av växthusgaser och en viktig orsak till importberoende av fossila bränslen. Det är därför mycket angeläget att förverkliga potentialen för energieffektivisering inom denna sektor. Dessa potentiella besparingar kan förverkligas främst genom att man ser till att bilar blir bränsleeffektiva och att de har rätt däcktryck, utvecklar marknader för renare fordon och genom att man effektiviserar järnvägstrafiken, sjöfarten, luftfarten samt transportsystemen i städer. Dessutom måste transportbeteendet förändras. Genom s.k. sam-modalitet (co-modality) – som innebär att transporterna optimeras både inom varje enskilt transportslag och i en hel kedja av transportslag – uppnås ett optimalt och hållbart resursutnyttjande, även för energi. Främjande av närsjöfart och motorvägar till havs samt andra miljövänligare och energisparande transportsätt kommer också att bidra till förbättrad energieffektivitet.

Prioriterad åtgärd 4

Att göra bilar bränsleeffektivare

Eftersom kommissionen är fast besluten att ta itu med frågorna om energieffektivitet och koldioxidutsläpp från bilar, kommer den, om det är nödvändigt, att under 2007 föreslå åtgärder som skall sörja för att utsläppsmålet på 120 g CO2/km uppfylls till 2012 genom övergripande och konsekventa åtgärder i enlighet med det överenskomna EU-målet. Parallellt med detta kommer den att föreslå en skärpning av EU-kraven för märkning av bilar.

Med tanke på kopplingen mellan bränsleeffektivitet och koldioxidutsläpp, kan en stor del av potentialen förverkligas genom nya åtgärder, exempelvis lagstiftning, för att de nödvändiga utsläppsminskningarna skall bli verklighet. Om det visar sig att det frivilliga åtagandet från bilindustrins sida att till 2008/2009 uppnå målet på 140 g CO2/km inte kommer att klaras, kommer kommissionen inte att tveka att föreslå nya lagar. Före utgången av 2006 kommer kommissionen därför att anta ett meddelande om en reviderad långsiktig strategi för att minska koldioxidutsläppen från bilar utöver de nuvarande frivilliga åtagandena. Syftet är att nå gemenskapens mål på 120 g CO2/km till 2012 genom övergripande och konsekventa åtgärder som omfattar andra berörda parter och myndigheter och andra instrument [29].

Kommissionen kommer att fortsätta ansträngningarna att utveckla marknader för renare, smartare, säkrare och mer energieffektiva fordon genom offentlig upphandling och informationskampanjer. Även informations- och kommunikationsteknik kommer att användas i allt högre utsträckning för att göra fordonen energieffektivare. [30] Ett ändrat och utvidgat direktiv om märkning av bilars bränsleeffektivitet (1999/94/EG) kommer att föreslås för att förbättra och harmonisera utformningen av märkningen inom EU så att konsumenter och tillverkare styrs mot bränslesnålare bilar. Liksom för övriga produkter kommer A-märkning bara att ges till de bilar som ligger bland de 10-20 % bästa och märkningssystemet kommer att uppdateras efter tre år.

Rätt däck och däcktryck kan förbättra bränsleeffektiviteten hos fordon med mer än 5 % enligt undersökningar. [31] Kommissionen kommer att ge i uppdrag att utarbeta en erkänd Europastandard och eventuellt en internationell standard för högsta tillåtna rullmotstånd och märkning av fordonsdäck. Den kommer också att underlätta frivilliga avtal om system för övervakning av korrekt däcktryck och luftpåfyllning för vägfordon och överväga obligatorisk montering av system för övervakning av däcktryck på nya vägfordon.

Det finns ett behov av att minska onödig energiförbrukning orsakad av ineffektiv stadstrafik. Utan att frånta lokala och regionala myndigheter deras ansvar, kommer kommissionen inom ramen för den kommande grönboken om stadstransporter att lägga fram gemensamma lösningar som baseras på konkreta åtgärder som redan prövats med gott resultat, inklusive, om det är lämpligt, väg- och trängselavgifter. Det handlar bland annat om nya sätt att främja användningen av kollektivtrafik, bildelning, icke-motoriserade transportsätt och distansarbete i europeiska städer. Dessa gemensamma lösningar kommer att beakta den temainriktade strategin för stadsmiljön [32] samt erfarenheterna från Civitas-initiativet [33].

I fråga om förbättrad energieffektivitet inom andra transportslag kommer kommissionen att överväga marknadsbaserade instrument för sjöfartssektorn och kommer, som ett resultat av meddelandet om klimatförändring och luftfart [34], att föreslå åtgärder för luftfartssektorn – däribland att den skall omfattas av systemet för utsläppshandel – utan att äventyra konkurrenskraften hos sektorerna. Energieffektivitet inom järnvägstransporter kommer att främjas genom att det rättsliga ramverket på området under 2007 kommer att genomföras fullt ut. En mer fullständig förteckning över föreslagna åtgärder på transportområdet finns i bilagan.

5.4. Finansiering av energieffektivitet, ekonomiska incitament och energiprissättning

Trots att många energieffektiviseringsåtgärder är mycket kostnadseffektiva och har mycket korta återbetalningstider, är det många av dessa åtgärder som inte genomförs på grund av ekonomiska hinder. Detta gäller inte minst inom små och medelstora företag.

För att underlätta finansiering av energieffektivisering och förbättra prissignalernas påverkan på energieffektivitet, kommer kommissionen att identifiera och försöka avlägsna de juridiska hinder som fortfarande finns i medlemsstaternas lagstiftning mot användning av energitjänstföretag [35], avtal om delad och garanterad energibesparing (shared and guaranteed savings), tredjepartsfinansiering och avtal om energiprestanda. Användningen av lokala roterande fonder och clearingsystem kommer att utvidgas.

Dessutom kommer man att underlätta skapandet av offentlig-privata partnerskap (PPP) med finansiering från den privata banksektorn, EIB-gruppen, EBRD och andra internationella finansinstitut för att mobilisera mer resurser som kan täcka skuldfinansiering, garantiinstrument och riskkapitalansökningar för ny energieffektiv teknik inom EU.

Prioriterad åtgärd 5

Att underlätta lämplig finansiering av investeringar i energieffektivitet för små och medelstora företag och energitjänstföretag

Genom flera specifika initiativ under 2007 och 2008 kommer kommissionen att uppmana banksektorn att erbjuda finansieringspaket skräddarsydda för små och medelstora företag och energitjänstföretag så att de kan utnyttja den energisparpotential som identifierats i energirevisioner. Det kommer att bli möjligt att utnyttja till gemenskapsfinansiering, till exempel gröna investeringsfonder, samfinansierade genom CIP [36], för att gynna miljöinnovationer.

Potentialen för att förbättra energieffektiviteten är särskilt stora i de nya medlemsstaterna. Kommissionen kommer också att uppmuntra användning av struktur- och sammanhållningsfonderna för att underlätta utnyttjandet av privat finansiering av energieffektivisering på nationell och lokal nivå.

Prioriterad åtgärd 6

Att förbättra energieffektiviteten i de nya medlemsstaterna

Energieffektivitet är en av prioriteringarna inom sammanhållningspolitiken. Kommissionen kommer att uppmuntra att man inom den europeiska regionalpolitiken använder sina nationella och regionala program för att gynna ökade investeringar [37] för att förbättra energieffektiviteten, framförallt i de nya medlemsstaterna, inklusive i flerfamiljshus och sociala bostäder. Kommissionen kommer också att främja nätverkssamarbete mellan medlemsstaterna och regioner för att säkerställa finansiering av bästa metoder på området energieffektivitet.

Erfarenhetsmässigt är beskattning (för att internalisera externa kostnader) ett kraftfullt verktyg för att öka energieffektiviteten.

Prioriterad åtgärd 7

Enhetlig beskattning

Kommissionen kommer att utarbeta en grönbok om indirekt beskattning (2007) och kommer därefter att se över direktivet om energiskatter [38] under 2008 för att underlätta en mer riktad och sammanhållen användning av energiskatter genom att integrera i första hand överväganden om energieffektivitet och miljöaspekter.

Vidare kommer kommissionen under 2007 att överväga kostnaderna och fördelarna med skattelättnader som incitament för företag, å ena sidan, för att främja ökad produktion av certifierade energieffektiva apparater och utrustning och för konsumenter, å andra sidan, för att gynna inköp av den typen av apparater och utrustning.

På området fordonsbeskattning uppmanar kommissionen rådet att så snart som möjligt anta kommissionens förslag om att koppla beskattningen till koldioxidutsläpp. Kommissionen uppmanar också medlemsstaterna att börja införa sådana ändringar om de planerar skattereformer (KOM(2005)261).

Under 2007 kommer kommissionen också att föreslå särskilda skattevillkor för diesel för yrkesmässig trafik i syfte att utjämna skatteskillnader mellan medlemsstaterna. Förslaget bör öka energieffektiviteten i åkerisektorn genom att ”tankturismen” minskar.

Slutligen påminner kommissionen om att flera medlemsstater redan har rätt att använda den lägre momssatsen för att gynna investeringar för att förbättra energieffektiviteten (förbättrad isolering av byggnader, etc.).

5.5. Ändring av energibeteendet

För att få en effektiv användning av energi krävs faktorer som motiverar, underlättar och stärker ett rationellt och ansvarsfullt beteende. Institutionell kapacitet, medvetenhet samt tydlig, trovärdig och lättillgänglig information om teknik för effektivare energianvändning är viktiga faktorer för att skapa ett rationellt marknadsbeteende. Utbildning krävs för alla berörda parter, och informationstekniken har stor betydelse.

Prioriterad åtgärd 8

Att öka medvetenheten om energieffektivitet

De områden som kommer att prioriteras är, förutom förbättrad märkning, utbildnings- och fortbildningsplaner samt program för energiansvariga inom industrin och offentliga försörjningsföretag. Till detta hör även läromedel för grundskolor, gymnasieskolor och för yrkesutbildningar. Dessa kommer att utvecklas från och med 2007 genom gemenskapsprogram, genom rekommendationer till medlemsstaterna och genom samarbete med utbildningsansvariga i medlemsstaterna och gemenskapen.

Energieffektivitet börjar hemma. Kommissionen och övriga EU-institutioner kommer därför att föregå med gott exempel, bland annat genom att demonstrera ny, energieffektiv teknik i sina byggnader, fordon, kontorsmateriel och annan energiförbrukande utrustning samt genom att anta riktlinjer för upphandling för sina avdelningar. Genom att tillämpa gemenskapens miljölednings- och miljörevisionssystem (EMAS) [39] kommer kommissionen att se till att alla kommissionsägda byggnader är certifierade vid utgången av 2009.

På andra håll kommer system för energieffektivisering att utvecklas genom medfinansiering från gemenskapsprogram som ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation [40]. Mottagarna kommer att utarbeta riktlinjer för hur man främjar energieffektiva produkter och upprättar utbildningsplaner för energiansvariga. Kommissionen lägger i slutet av 2006 fram ett miljöprogram för små och medelstora företag (SMF-Miljö) som innehåller ett verktyg för energieffektivisering. Kommissionen kommer också att utarbeta en strategisk plan för energiteknik som bland annat tar upp informations- och kommunikationsteknikens bidrag till energieffektivisering.

Prioriterad åtgärd 9

Energieffektivitet i tätbebyggda områden

Under 2007 kommer en ”borgmästarförsamling” att inrättas av kommissionen. Församlingen skall bestå av ett nätverk av borgmästare från Europas 20–30 största och mest innovativa städer. Syftet är att utbyta och tillämpa bästa praxis och på så vis kraftigt förbättra energieffektiviteten i stadsmiljön, även på transportområdet, där lokala politiska beslut och initiativ är viktiga.

För att kunna lyfta fram praktiska exempel på åtgärder för energieffektivitet kommer kommissionen inom ramen för kampanjen för hållbar energi i Europa och med stöd från programmet Intelligent energi – Europa att anordna en tävling i samtliga medlemsstater för att kora den mest energieffektiva skolan. Priset kommer att tilldelas på grundval av bland annat energihushållning och energiprestanda för skollokalerna samt elevernas kunskaper om energieffektivitet och hållbar utveckling. En tävling om ett europeiskt pris kommer också att övervägas.

Ytterligare åtgärder beskrivs i bilagan.

5.6. Internationella partnerskap

Även om energieffektivitet börjar hemma, är det också i högsta grad en internationell fråga. EU bör använda sin bilaterala och internationella handels- och utvecklingspolitik, avtal, fördrag och andra instrument (inbegripet dialog) för att främja utveckling och användning av energieffektiv teknik.

Prioriterad åtgärd 10

Globalt främjande av energieffektivitet

För att främja energieffektiviteten globalt kommer kommissionen att under 2007 ta initiativ för att uppnå ett ramavtal med sina viktigaste partnerländer på handelsområdet och internationella organisationer. Avtalet kommer att vara inriktat på att förbättra energieffektiviteten i slutanvändarsektorn och i fråga om energiomvandling med hjälp av ett stort antal strategier och åtgärder.

För att fokusera och stärka åtgärderna för energieffektivitet på global nivå kommer kommissionen att föreslå ett internationellt ramavtal, omfattande både industriländer och utvecklingsländer, inklusive Brasilien, Kina, Indien, Japan, Ryssland och Förenta staterna. Detta kommer att ske i samarbete med Förenta nationerna, Internationella energiorganet, G8-länderna (Gleneaglesdialogen om klimatförändring), WTO, Världsbanken, EBRD, EIB och andra institutioner. Målet är att skapa ett närmare samarbete om mätning och utvärdering av energieffektivitet, minimiprestandakrav för varor och tjänster, märkning och certifiering, energirevision, stand by-förluster, uppförandekoder m.m. Det bör omfatta alla slutanvändningssektorer, inklusive transport och energiomvandling, där den globala potentialen är särskilt stor. Kommissionen kommer att stå som värd för en stor internationell konferens om energieffektivitet 2007 för att sätta fart på processen.

6. Slutsatser och fortsatt arbete

De åtgärder som läggs fram i denna handlingsplan och i bilagan kan börja ge resultat under de kommande sex åren, i många fall redan under de närmaste tre åren. Gjorda framsteg kommer att utvärderas inom ramen för regelbundna europeiska strategiska energiöversyner [41]. En större halvtidsöversyn kommer att ske under 2009 under genomförandet av handlingsplanen. Det finns en potential för sparande. Verktyg, stödprogram, strategier och nödvändig institutionell kapacitet måste utvecklas.

Men mer än något annat krävs politisk vilja och engagemang på nationell, regional och lokal nivå om de mål som satts upp här skall kunna nås. Därför bör rådet och Europaparlamentet samt beslutsfattare på nationell och regional nivå förnya sitt engagemang och anta handlingsplanen och fatta beslut om att prioritera de framförda förslagen för att därigenom ge ett klart och entydigt mandat som underlättar planens genomförande.

BILAGA: Föreslagna åtgärder [42]

Kommissionen kommer att vidta följande åtgärder [43]:

1. Dynamiska krav på energiprestanda för produkter, byggnader och tjänster.

· Genomförande av ekodesigndirektivet (2005/32/EG)

– samordna ekodesignkrav, märkning och incitament (2007–2012)

– utarbeta ekodesignkrav för 14 prioriterade produktgrupper (2007–2009)

· utarbeta ekodesignkrav för ytterligare produkter (2008–2010)

· stödja frivilliga åtaganden om energisparande (2007–2012)

· Genomförande och ändring av direktivet om märkning av hushållsapparater (92/75/EEG)

– föreslå kommissionens direktiv om energimärkning av gasdrivna och elektriska varmvattenberedare (2007)

– föreslå ytterligare åtgärder för märkning och genomgång av befintlig märkning i syfte att införa nya klasser vart femte år med endast 10–20 % som har A-märkning och verifiering av livscykelkostnader och förväntade energibesparingar (2007–2009)

– inleda en omfattande undersökning av genomförandet av direktivet (2007).

· Genomförande och ändring av Energy Star-avtalet om kontorsutrustning [44]

– ingå ett nytt femårigt Energy Star-avtal (2007)

– föreslå ändring av förordning (EG) nr 2422/2001 om ett gemenskapsprogram för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning (2007)

– utveckla strängare energieffektivitetskriterier för kontorsutrustning (2007–2011)

· Genomförande och ändring av direktivet om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster (2006/32/EG)

– utarbeta ett samförståndsavtal i samarbete med CEER genom Europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter för el och gas (ERGEG) (2007)

– utreda ett EU-omfattande system för vita certifikat (2008)

– förbättra överensstämmelsen mellan nationella riktlinjer för energieffektivitet vid offentlig upphandling (2008)

– eftersträva överenskommelse om striktare och harmoniserade kriterier för frivilliga avtal för att kraftigt öka energieffektiviteten (2009)

– ge ett uppdrag avseende en Europastandard (EN) för energirevision (2008)

– föreslå mer detaljerade krav på mätning och fakturering (2009)

– överväga att stödja eller inrätta ett centrum för att undersöka och förbättra ny och befintlig teknik (2008)

· Genomförande och ändring av direktivet om byggnaders energiprestanda (2002/91/EG)

– föreslå en större roll för den offentliga sektorn när det gäller att demonstrera ny teknik och nya metoder (2009)

– föreslå en kraftig sänkning av tröskelvärdet för minimikrav på energiprestanda för större renoveringar (2009)

– föreslå minimikrav på energiprestanda (kWh/m²) för nya och renoverade byggnader och vissa komponenter med målet att nya byggnader från och med 2015 skall närma sig samma nivå som passiva hus [45] från (2009)

– överväga att föreslå bindande krav på installation av passiv teknik för uppvärmning och kylning (till slutet av 2008)

– föreslå åtgärder som gör att medlemsstaterna kan tillhandahålla finansiering för mycket kostnadseffektiva investeringar (2009)

· Genomförande av direktivet om byggprodukter (89/106/EEG)

– införa energieffektivitetsaspekter i byggproduktstandarder när detta är relevant (2008)

2. Bättre energiomvandling

· utveckla minimikrav på energieffektivitet för nya produktionsanläggningar för el, värme och kyla med en kapacitet under 20 MW och överväga om kraven bör införas för större produktionsenheter (2008)

· tillsammans med industrin utarbeta riktlinjer för god driftspraxis för befintlig kapacitet (2008)

· ge ett uppdrag avseende en Europastandard (EN) för ett certifieringssystem för ingenjörer vid värme- och elverk (2008)

· i samarbete med CEER genom ERGEG fastställa riktlinjer om god regleringspraxis för att minska förluster i samband med överföring och distribution av energi (2008)

· föreslå ett nytt regelverk för att främja nätåtkomst och anslutning av decentraliserad produktion (2007)

· Genomförande och ändring av direktivet om främjande av kraftvärme (2004/8/EG), inklusive att

– påskynda harmoniseringen av beräkningsmetoder för högeffektiv kraftvärme (2008–2011)

– ge ett uppdrag avseende en Europastandard (EN) för certifiering av chefsingenjörer för kraftvärmeverk (2008)

– nå en överenskommelse om en harmoniserad elektronisk ursprungsgaranti (2007–2009)

– föreslå strängare krav på tillsynsmyndigheter om att främja kraftvärme (2008–2011)

– föreslå att medlemsstaterna åläggs att undersöka värmeefterfrågan som är lämplig att tillgodose med kraftvärme (2007–2008)

– föreslå att medlemsstaterna åläggs att undersöka hur stor andel spillvärmepotentialen utgör av den nationella potentialen (2007–2008)

– föreslå minimikrav på energieffektivitet för fjärrvärme på grundval av ny standard (2007–2008)

– sträva efter att anta en Europastandard och ett minimikrav på energieffektivitet för mikrokraftvärme (2007–2009)

3. Transporter

· åtgärder, även lagstiftning om det är nödvändigt, för att med hjälp av övergripande och konsekventa åtgärder till 2012 uppnå målet på 120 g CO2/km; grunden för detta mål bör vara att målet 140 g CO2/km nås genom en frivillig överenskommelse till 2008–2009

· förstärka åtgärderna för att utveckla marknader för renare, smartare, säkrare och mer energieffektiva fordon, mot bakgrund av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av rena vägtransportfordon (KOM(2005) 634) (2007-2012)

· förstärka EU-omfattande realtidssystem för trafik- och reseinformation (RTTI) och trafikledning (2007–2012)

· uppmuntra finansiering av marknadsinförande av energieffektiva fordon (2007)

· föreslå en ändring av direktivet om bränsleekonomi för personbilar (1999/94/EG) (2007)

· ge ett uppdrag avseende en erkänd Europastandard och internationell standard för mätning av rullmotstånd hos däck (2008)

· arbeta för minimikrav på energieffektivitet för luftkonditioneringssystem i bilar (2007–2008)

· föreslå ett märkningssystem för däck (2008)

· underlätta frivilliga avtal om och föreslå andra åtgärder för system för övervakning av korrekt däcktryck (2008–2009)

· överväga att föreslå obligatorisk montering av system för övervakning av däcktryck på nya fordon (2008–2009)

· lägga fram en grönbok om stadstransporter som innehåller förslag på gemensamma lösningar som baseras på konkreta åtgärder som redan prövats med gott resultat, inklusive, om det är lämpligt, väg- och trängselavgifter (2007)

· föreslå lagstiftning och stödprojekt för att harmonisera kraven för främjande av bränsleeffektivitet i kursplaner för körkortsutbildning (2008)

· främja energieffektivitet inom luftfartssektorn genom Sesar [46] (2007–2012)

· föreslå lagstiftning för att integrera luftfartssektorn i EU:s system för utsläppshandel (slutet av 2006)

· utreda möjligheten att optimera rengöring av fartygsskrov (2007–2008)

· realisera besparingsvinster som kan göras med hjälp av landström för fartyg genom att lägga lagförslag (2008–2009)

· främja närsjöfart och motorvägar till havs (2007–2012)

· genomföra regelverket för järnvägstransporter (2007)

4. Finansiering av energieffektivitet, ekonomiska incitament och energiprissättning

· försöka identifiera och avlägsna juridiska hinder i medlemsstaterna för användning av energitjänstföretag och avtalsinstrument för energieffektivitet (2007–2009)

· utveckla lokala roterande fonder anslutna till clearingsystem för information genom nära samarbete med EBRD, EIB-gruppen och andra internationella finansinstitut (2007–2009)

· underlätta skapandet av offentlig-privata partnerskap tillsammans med EBRD, EIB-gruppen och andra internationella finansinstitut för att mobilisera resurser för skuldfinansiering, garantier och riskkapital för små och medelstora företag, energitjänstföretag och andra företag som erbjuder energitjänster (2007)

· underlätta användandet av finansiering av energieffektivitetsprojekt, inklusive sektorn för flerfamiljshus och sociala bostäder, i de nya medlemsstaterna genom struktur- och sammanhållningsfonderna (2007–2012)

· främja nätverkssamarbete mellan medlemsstater och regioner för att garantera finansiering av bästa metoder i fråga om energieffektivitet (2007–2012)

· främja användning av offentlig-privata energieffektiviseringsfonder och finansieringspaket för små och medelstora företag och offentlig sektor för genomförande av energirevision och särskilda investeringar i energieffektivitet som energirevisionerna identifierat tillsammans med EBRD, EIB-gruppen och EU:s strukturfonder (2007–2012)

· uppmuntra användning av gemenskapsfinansiering av gröna investeringsfonder, samfinansierade genom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, för små och medelstora företag för att gynna lösningar med hög grad av miljöinnovation (2007–2012)

· överväga kostnaderna och fördelarna med skattelättnader som incitament för företag att öka produktionen av och förbättra energieffektiva apparater och utrustning och för konsumenter att i större utsträckning välja den typen av apparater och utrustning (2007)

· utarbeta en grönbok om indirekt beskattning (2007) och därefter en göra en översyn av energiskattedirektivet för att ta ökad hänsyn till energieffektivitet och miljöfrågor (2008)

· föreslå särskilda skattevillkor för diesel för yrkesmässig trafik i syfte att utjämna skatteskillnader mellan medlemsstaterna för att öka energieffektiviteten i åkerisektorn genom att ”tankturismen” minskar (2007)

· uppmana rådet att anta kommissionens förslag (KOM(2005) 261) om att koppla beskattningen till koldioxidutsläpp. Kommissionen uppmanar också medlemsstaterna att börja införa sådana ändringar om de planerar skattereformer (2007)

5. Ändring av energibeteendet

· föregå med gott exempel genom att EMAS-certifiera alla kommissionsbyggnader (2007–2009) och föreslå de andra EU-institutionerna att göra samma sak (2010)

· stärka riktlinjerna för energieffektivitet genom att ändra EMAS-förordningen (2007)

· anta riktlinjer för energieffektivitet vid upphandling inom kommissionen (2008), främja system för energihushållning, riktlinjer för att främja energieffektiva produkter och utbildningsverktyg inom industrin, små och medelstora företag och offentlig sektor samt lägga fram ett IPPC-referensdokument [47] (2007–2012)

· föreslå en rekommendation till medlemsstaterna att föra in aspekter som rör energiförsörjningstrygghet och klimatförändring i nationella utbildningsplaner (2007); gemenskapsprogram kommer att tillhandahålla lämpligt informationsmaterial och riktlinjer för undervisning (2007–2012)

· föreslå ett initiativ om yrkesutbildning om energieffektivitet (2008)

· inrätta en ”borgmästarförsamling” med ett samförståndsavtal om energieffektivitet för utbyte och användning av bästa metoder samt inrätta ett permanent nätverk (2007)

· skapa och driva nya nätverk inom kampanjen för hållbar energi i Europa (Sustainable Energy Europe, SEE) (2007–2008)

· anordna en tävling i var och en av medlemsstaterna för att kora den mest energieffektiva skolan (2007–2008)

· engagera Exekutiva byrån för intelligent energi (Intelligent Energy Executive Agency, IEEA) samt nationella, regionala och lokala energiorgan i genomförandet av handlingsplanen (2007–2012)

6. Internationella partnerskap

· lansera ett initiativ för ett internationellt ramavtal om energieffektivitet (2007)

· föreslå frivilliga avtal (åtaganden) med exportföretag om information, minimikrav på energieffektivitet och märkning (2007–2012)

· stärka aspekter som rör energieffektivitet i energi- och handelsavtal, överenskommelser, dialoger och andra samarbetsformer (2007–2012)

· stärka det internationella samarbetet om mätmetoder för minimikrav på energieffektivitet och märkning (2007–2012)

· skapa ett internationellt nätverk för spridning av information och råd om energieffektiv teknik (2009)

[1] 390 miljoner ton oljeekvivalenter till en kostnad av 48 US-dollar/fat exklusive skatter.

[2] KOM(2006) 105 slutlig av den 8 mars 2006.

[3] Ordförandeskapets slutsatser av den 23-34 mars 2006. 7775/1/06, version 1 av den 18 maj 2006.

[4] Grönbok om effektivare energiutnyttjande eller hur man kan göra mer med mindre, KOM(2005) 265 slutlig, juni 2005. Under det offentliga samrådet om grönboken inkom 241 svar som efterlyste åtgärder i samtliga energisektorer. (Kommissionens arbetsdokument (SEK(2006) 693 av den 29 maj 2006)).

[5] Europaparlamentets rapport P6_A(2006)0160 av den 3 maj 2006.

[6] Den första rapporten från högnivågruppen var daterad den 2 juni 2006 (”Contributing to an integrated approach on competitiveness, energy and the environment policies - Functioning of the energy market, access to energy , energy efficiency and the EU Emissions Trading Scheme”). Rapporten finns på följande webbplats: http://ec.europa.eu/enterprise/environment/hlg/hlg_en.htm). I rapporten behandlades särskilt en serie rekommendationer för att förbättra energieffektiviteten.

[7] Jämfört med grundscenariot. Se KOM(2005) 265 slutlig av den 22 juni 2005.

[8] Även om den exakta tolkningen av kostnadseffektivitet i gemenskapslagstiftningen om energieffektivitet medvetet har lämnats åt medlemsstaterna, anses metoden för den lägsta möjliga livscykelkostnaden för att klara beräknade energiinvesteringar (energiefterfråge- eller utbudssidan) allmänt vara den rakaste och mest lättolkade åtgärden av ekonomisk utvärdering.

[9] Av världens energiförbrukning går 20 % till belysning. Enligt undersökningar skulle användning av LED-teknik, som redan finns på marknaden, till 2015 spara 30 % av dagens förbrukning av allmänbelysning och 50 % till 2025.

[10] Wuppertalinstitutet 2005, baserat på Mantzos (2003) och ”Economic Evaluation of Sectoral Emission Reduction Objectives for Climate Change”, ECOFYS, mars 2001. Ytterligare information finns i slutrapporten om konsekvensbedömningen (CLWP: 2006/TREN/032), tillägg 4, juli 2006.

[11] Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet ”Hållbara transporter för ett rörligt Europa – Halvtidsöversyn av EU-kommissionens vitbok från 2001 om den gemensamma transportpolitiken”, KOM(2006) 314 slutlig.

[12] Källa: Europeiska kommissionen och grundscenario för EU-25 och Wuppertalinstitutet 2005.

[13] 1,5 % bättre effektivitet i primärenergianvändningen utöver den rådande trenden på 1,8 % ökad energieffektivitet per år, vilken utgörs av påverkan på effektiviteten av tidigare gemenskapslagstiftning (0,35 % per år) och andra effekter (0,6 % p.g.a. strukturella förändringar, till exempel utveckling inom industrin, och 0,85 % p.g.a. ”autonom förbättring”, till exempel normal ersättning av befintlig teknik, per år). Tillsammans innebär detta en minskning av energiintensiteten med 3,3 % per år, om energiförbrukningen ökar i genomsnitt 0,5 % per år och om man antar en BNP-tillväxt på 2,3 % per år. Hänvisningen i figur 3 till direktiv 2006/32/EG har tillkommit för att illustrera besparingsmålet på 9 % för perioden 2008–2016. Parallellt med potentialen för energieffektivisering i förbrukningsledet, kan betydande besparingar på cirka 20 % göras om man förhindrar energiförluster vid omvandling och överföring av energi.

[14] SEK(2006) 1173.

[15] KOM(2006) 1174 och SEK(2006) 1175.

[16] Den breda användningen av IKT-utrustning gör att det finns behov av kraftiga effektivitetsförbättringar av halvledar- och batteritekniken. Kommissionen kommer att stödja forskning på dessa områden inom sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling, vilket angavs i den första årsrapporten om det europeiska informationssamhället (KOM(2006) 215).

[17] Ett krav i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster, EUT L 114, 27.4.2006, s. 64.

[18] EUT L 191, 22.7.2005, s. 29.

[19] (EG) nr 2422/2001.

[20] Direktiv 92/75/EG, EGT L 297, 13.10.1992, s. 16–19.

[21] EUT L 114, 27.4.2006, s. 64.

[22] EGT L1, 4.1.2003, s. 65.

[23] För närvarande pågår överträdelseförfaranden mot 20 medlemsstater, både för utebliven anmälan och för bristande tillämpning av lagstiftningen om energieffektivitet.

[24] Med passiva hus avses hus utan traditionella uppvärmningssystem och utan aktiv kylning. Det rör sig om hus med mycket god isolering och ett mekaniskt ventilationssystem med mycket effektiv värmeåtervinning. De kallas även nollenergihus eller hus utan uppvärmning.

[25] Medlemsstaterna kan ansöka om en ytterligare frist på tre år (till 2009) för fullständigt genomförande av vissa av bestämmelserna i direktivet.

[26] Wuppertalinstitutet 2005, baserat på Mantzos (2003). En lågenergilampa använder till exempel en femtedel av den ström en vanlig lampa förbrukar. Ett normalhushåll kan enkelt spara 100 euro per år genom att byta ut sina glödlampor.

[27] Erfarenheter i och diskussioner mellan kommissionen och medlemsstaterna om nationella tilldelningsplaner för perioden 2008-2012 bör också kunna ge tips om pragmatiska förbättringar av systemet.

[28] Produktion som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter.

[29] Exempelvis koldioxidskatt som en del av beskattningen av personbilar [KOM(2005) 261].

[30] Meddelande om initiativet ”Den intelligenta bilen” [KOM(2006) 59 slutlig] och andra meddelandet om e-säkerhet [KOM(2005) 431 slutlig].

[31] Förutom de betydande vinster som kan uppnås om man kör med rätt däck med rätt däcktryck, kan en genomsnittlig förare enkelt sänka bränslenotan med 100 euro per år genom mer ekonomisk körning (International Energy Agency ”Saving oil in a hurry”, 2005).

[32] KOM(2005) 718 slutlig.

[33] Program inom ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling som skall hjälpa städer att bygga upp mer hållbara, rena och energieffektiva transportsystem.

[34] KOM(2005) 459 slutlig.

[35] Sådana företag är ofta villiga att godta en viss finansiell risk. Betalningen för tjänsterna är helt eller delvis baserad på att energieffektiviteten verkligen förbättrats och på att andra överenskomna prestandakriterier uppnåtts.

[36] Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation 2007–2013.

[37] Bland annat genom att utarbeta gemensamma stödprogram i stil med Jaspers, Jeremie och Jessica för regioner, små och medelstora företag samt städer, tillsammans med EIB, EBRD och andra internationella finansinstitut.

[38] Direktiv 2003/96/EG, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51.

[39] EMAS inrättades genom förordning (EG) nr 761/2001. EGT L 114, 24.4.2001, s. 1.

[40] Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation 2007–2013. KOM(2005) 121 slutlig.

[41] KOM(2006) 105 slutlig av den 8 mars 2006.

[42] Alla föreslagna åtgärder presenteras närmare i kommissionens arbetsdokument ”Analys av handlingsplanen för energieffektivitet”, SEC(2006) 1173.

[43] Inom parentes anges ungefärliga tidpunkter för kommissionens inledande av åtgärden och/eller dess varaktighet.

[44] Förordning (EG) nr 2422/2001.

[45] Med minimibehov av extern energiförsörjning för uppvärmning och kylning.

[46] Forskningsprojekt om flygledningstjänster i det gemensamma europeiska luftrummet.

[47] Rådets direktiv 96/61/EG om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar.

--------------------------------------------------