[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION | Bryssel den 4.7.2006 KOM(2006) 367 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Mot en EU-strategi för barnets rättigheter{SEK(2006) 888}{SEK(2006) 889} MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Mot en EU-strategi för barnets rättigheter I Aktuella frågor Genom detta meddelande föreslås att det utvecklas en omfattande EU-strategi för att effektivt främja och skydda barnets rättigheter i EU:s inre och yttre politik och att stödja medlemsstaterna på detta område. Barn, som här liksom i Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter[1] (barnkonventionen), definieras som personer under 18 år, utgör en tredjedel av världens befolkning. I.1. Barnets rättigheter – en prioriterad fråga för EU Barnets rättigheter är en del av de mänskliga rättigheter som EU och medlemsstaterna måste respektera enligt internationella och europeiska fördrag, särskilt barnkonventionen och dess frivilliga protokoll[2], millennieutvecklingsmålen[3] samt Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna.[4]EU har uttryckligen erkänt barnets rättigheter i sin stadga för de grundläggande rättigheterna[5], särskilt i artikel 24. Kommissionen identifierade i sitt meddelande om strategiska mål 2005–2009 barns rättigheter som ett särskilt prioriterat område: ”Det effektiva skyddet av barns rättigheter, både mot ekonomisk exploatering och alla former av övergrepp, ska vara ett särskilt prioriterat område och unionen ska i denna fråga vara en förebild för resten av världen”. [6] I april 2005 beslutade den grupp av kommissionsledamöter som ansvarar för grundläggande rättigheter, kamp mot diskriminering och jämställdhet att inleda ett särskilt initiativ för att påskynda främjandet, skyddet och respekten för barns rättigheter i EU:s inre och yttre politik. I mars 2006 anmodade Europeiska rådet medlemsstaterna ”att vidta nödvändiga åtgärder för att snabbt få till stånd en avsevärd minskning av antalet barn som lever i fattigdom och ge alla barn, oavsett social bakgrund, lika möjligheter”. Detta meddelande är en följd av dessa beslut. I.2. Situationen när det gäller barns rättigheter i EU och i världen Barn omfattas av samtliga mänskliga rättigheter. Det är dock mycket viktigt att barnens rättigheter erkänns som en självständig uppsättning rättigheter och inte endast ingår som en del i en bredare insats för att främja mänskliga rättigheter i allmänhet. Detta är berättigat, eftersom vissa rättigheter gäller uteslutande eller på ett särskilt sätt för barn, t.ex. rätten till utbildning och rätten att ha ett förhållande till båda föräldrarna. Att nästan alla stater godtar skyldigheterna på området för barnets rättigheter ger en särskilt stark grund för samarbetet mellan Europeiska kommissionen och länder utanför EU, vilket är en fördel som inte gäller för alla människorättsfrågor. EU har slutligen klart identifierat främjandet av barnets rättigheter som en separat fråga som förtjänar särskilda insatser. Barnets rättigheter och behov bör ses som en helhet; respekten för och främjandet av alla barns rättigheter bör åtföljas av de åtgärder som behövs för att deras grundläggande behov skall tillgodoses. Det är värt att framhålla att EU-integrationen har visat sig vara lyckosam när det gäller att ta itu med barns rättigheter och behov; detta skall jämföras med den dramatiska situationen i många andra delar av världen. Trots detta är situationen inom EU ännu inte tillfredsställande. Om vi inte på ett kraftfullt sätt tar itu med de nya utmaningarna i samband med globaliseringen och den demografiska utvecklingen riskerar de att undergräva den europeiska livsstilen. Dessa nya problem skulle kunna få allvarliga konsekvenser för barnens situation i Europa. Ambitionen att skapa barnvänliga samhällen inom EU kan därför inte skiljas från behovet att ytterligare fördjupa och konsolidera EU-integrationen. I.3. Rättslig grund för en EU-strategi Enligt fördragen och EG-domstolens rättspraxis[7] har EU inte generell behörighet på området för grundläggande rättigheter, och inte heller barnets rättigheter. Enligt artikel 6.2 i fördraget om Europeiska unionen skall emellertid EU respektera de grundläggande rättigheterna i alla handlingar som den utför inom sin behörighet. Dessa rättigheter omfattar särskilt Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som innehåller bestämmelser om barns rättigheter. Bestämmelserna i denna konvention måste respekteras fullt ut. Stadgan om de grundläggande rättigheterna kan oberoende av dess rättsliga status ses som ett särskilt autentiskt uttryck för grundläggande rättigheter som garanteras som generella rättsprinciper. EU:s skyldighet att respektera de grundläggande rättigheterna, inklusive barnets rättigheter, innebär inte endast en allmän plikt att avstå från att utföra handlingar som kränker dessa rättigheter, utan även att unionen i förekommande fall skall beakta dem när den driver sin egen politik enligt de olika rättsliga grunderna i fördragen (integrering). Trots den ovannämnda bristen på generell behörighet[8], medger vissa särskilda befogenheter enligt fördragen vidare att specifika, positiva åtgärder vidtas för att skydda och främja barnets rättigheter. Alla sådana åtgärder måste respektera subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och får inte inkräkta på medlemsstaternas behörighet. Man kan tänka sig flera olika instrument och metoder, däribland lagstiftning, icke-bindande regler, ekonomiskt stöd eller politisk dialog. I.4. Barns situation i dag Som betonades under specialsessionen om barn 2002 finns det en enorm klyfta mellan de goda intentionerna i internationella fördrag och de verkliga levnadsvillkor, med fattigdom, försummelse och utnyttjande, som miljoner barn i hela världen måste utstå. Trots att framsteg har gjorts på vissa områden återstår fortfarande mycket arbete[9]. Från födseln till vuxen ålder har barn mycket olika behov under de olika utvecklingsstadierna i livet. Under de första fem åren behöver barnet i synnerhet skydd och hälsovård. Mellan fem och tolv års ålder behöver barn fortfarande skydd, men de har även utvecklat andra behov; rätten till utbildning är naturligtvis av avgörande betydelse för att barnen skall kunna utvecklas i samhället. När de blir tonåringar ställs barnen inför nya behov och ansvar. Ungdomar har till exempel ett behov av att uttrycka sina åsikter om beslut som berör deras liv. Föräldrars fattigdom och social utslagning är dessutom allvarliga begränsningar av barns utvecklingsmöjligheter och deras tillgång till sina rättigheter, vilket kan äventyra det framtida välmåendet i samhället som helhet. Barnens situation påverkas också av var de bor. I.4.1. Situationen i världen Av världens 2,2 miljarder barn lever 86 % i utvecklingsländer och över 95 % av de barn som dör före fem års ålder, som inte får skolundervisning, som tvingas arbeta eller utsätts för sexuellt missbruk bor också i dessa länder. Över hälften av alla mödrar i världen saknar tillgång till adekvata rättigheter som t.ex. graviditets- och förlossningsvård. Detta förhållande innebär ett handikapp för många barn redan från den dag de föds. Under de första fem levnadsåren får en tredjedel av alla barn otillräckligt med mat och utvecklar någon form av undernäring. Detta påverkar inte bara deras hälsa och överlevnadschanser, utan även deras möjligheter att lära och utvecklas. Förutom att de får dålig näring lever många barn under förhållanden med begränsad tillgång till säkert vatten, med dåliga sanitära förhållanden och föroreningar inomhus och utan tillgång till vård som förebygger sjukdom och annan hälsovård. Till följd härav dör över tio miljoner barn under fem års ålder varje år av sjukdomar som är lätta att förebygga eller behandla, och en miljard barn lider av psykiska, intellektuella och/eller psykologiska utvecklingsstörningar som ofta är oåterkalleliga. En sjättedel av alla barn (främst flickor) går inte i skolan och kommer inte att ha möjlighet att lära, utvecklas och integreras i samhället. I hela världen finns omkring 218 miljoner barn som arbetar[10]. Över 5,7 miljoner barn (varav vissa inte ens är tonåringar) arbetar under särskilt fruktansvärda förhållanden, i princip slavarbete, och uppskattningsvis 1,2 miljoner barn är offer för människohandel[11]. Omkring 300 000 barn[12] kämpar som barnsoldater i mer än 30 väpnade konflikter över hela världen. Man räknar med att 130 miljoner flickor och kvinnor världen över har utsatts för könsstympning och att ytterligare 2 miljoner flickor stympas varje år, ofta i samband med initiationsriter i början av tonåren. En tredjedel av alla flickor utnyttjas sexuellt, en femtedel utsätts för tvångsgifte[13] och varje år är det omkring 14 miljoner flickor mellan 15 och 19 år som föder barn. Över en miljon tonåringar smittades av hiv förra året, varav två tredjedelar var flickor. Mer än en miljon barn i hela världen är frihetsberövade till följd av konflikter med lagen och en stor del av dem får inte den särskilda uppmärksamhet och det skydd de behöver. Det finns också barn vars rättigheter och behov förtjänar särskild uppmärksamhet; över 200 miljoner barn lever med allvarliga handikapp och 140 miljoner barn är föräldralösa, en siffra som växer på grund av hiv/aids. I.4.2. I EU För närvarande genomgår EU betydande ekonomiska, politiska, miljömässiga och sociala förändringar som också påverkar barn. Barnen i EU löper större risk för relativ fattigdom än befolkningen som helhet (20 % för barn mellan 0 och 15 år och 21 % för åldersgruppen 16-24, jämfört med 16 % för vuxna). Barn som lever med fattiga föräldrar, eller som inte kan leva med sina föräldrar, och barn från vissa etniska grupper, t.ex. romer, är särskilt utsatta för fattigdom, utstötning och diskriminering. Dessutom lider barn - särskilt fattiga barn – oproportionerligt mycket av miljöförstöring. EU har börjat söka lösningar på dessa problem genom att ge högsta prioritet åt strategin för hållbar utveckling och fler och bättre jobb. En lyckad strategi är en förutsättning för ett icke-diskriminerande europeiskt samhälle där barnens rättigheter och behov i dag och i framtiden är fast förankrade. Frågor om identitet har också hamnat i fokus i Europa på senare år. Jämsides med de utslag av rasism som funnits länge, är fientlighet mot och rädsla för ”utomstående” ett allt mer oroande fenomen i EU:s samhällen. Barn från minoritetsgrupper är särskilt utsatta för sådan rasism. Omvänt kan vissa barn från majoritetsbefolkningen lätt svepas med av förenklade lösningar som extremistpolitiker och extremistpartier lägger fram. Våld mot barn har blivit ett allt större problem i EU på senare år. Det tar sig många olika uttryck, från våld inom familjen och i skolan till problem av gränsöverskridande natur, t.ex. handel med och utnyttjande av barn, barnsexturism och barnpornografi på Internet. En annan utmaning är att se till att barnens rättigheter i deras egenskap av invandrare, asylsökande och flyktingar respekteras fullt ut i EU:s och medlemsstaternas lagstiftning och politik. I årtionden har mer än 50 % av de mediciner som används för att behandla barn inte testats och godkänts för sådan användning, vilket gör det svårt att veta om en medicin verkligen är effektiv och vilka biverkningar den kan ha. Detta problem har nu tagits upp i förordningen om läkemedel för pediatrisk användning, som kommer att antas inom kort. II Varför behövs en EU-strategi för barns rättigheter? II.1. Mervärdet av EU:s åtgärder Som nämndes ovan är det ännu långt kvar tills barns rättigheter respekteras fullt ut och för närvarande tillgodoses inte heller varje barns grundläggande behov inom EU. EU kan tillföra ett viktigt och grundläggande mervärde när det gäller barns rättigheter. För det första kan EU bygga vidare på sin långa tradition och sina rättsliga och politiska åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter i allmänhet och barns rättigheter i synnerhet. EU har den tyngd och betydelse som krävs för att sätta barns rättigheter högst upp på den internationella dagordningen. EU kan också använda sin globala betydelse och sitt inflytande för att på ett effektivt sätt främja grundläggande mänskliga rättigheter på nationell nivå i hela världen, särskilt barns rättigheter. EU kan också verka för att barns behov uppmärksammas genom att hänvisa till den europeiska modellen för socialt skydd och EU:s politiska åtaganden och program inom olika områden. EU kan stödja medlemsstaterna i deras ansträngningar, både genom att hjälpa dem att ta hänsyn till barnets rättigheter i samband med åtgärder på vissa områden och genom att tillhandahålla en ram för ömsesidigt utbyte av erfarenheter, så att medlemsstaterna kan lära av varandra och börja använda många av de goda metoder som finns inom unionen. En sådan metod, som bygger på ett brett och samordnat agerande, skulle ge mervärde till medlemsstaternas insatser och stärka erkännandet av och respekten för barnkonventionens principer både inom och utanför unionen. Det finns därför ett akut behov av en övergripande EU-strategi för mer omfattande och effektiva åtaganden från EU:s sida, dels för att förbättra situationen för barn i hela världen, dels för att på högsta möjliga nivå visa verklig politisk vilja att se till att främjande och skydd av barns rättigheter får den plats de förtjänar på EU:s dagordning. II.2. Åtgärder som EU redan vidtagit EU har gjort stora framsteg på detta område under de senaste åren och har utvecklat konkreta politiska mål och program om barns rättigheter med stöd av olika gällande rättsgrunder. Dessa omfattar både interna och externa politiska mål och täcker en lång rad frågor, till exempel handel med barn och prostitution, våld mot barn, diskriminering, barnfattigdom, social utslagning, barnarbete (bland annat handelsavtal med åtaganden om att avskaffa barnarbete), samt hälsa och utbildning. En icke uttömmande sammanfattning om EU:s åtgärder beträffande barns rättigheter finns i bilagan. Inom EU är det framför allt kommissionen och medlemsstaterna som har gett hög prioritet åt frågan om barnfattigdom i enlighet med den öppna samordningsmetoden för socialt skydd och social integration. Utvidgningsprocessen är ett annat kraftfullt verktyg för att främja barns rättigheter. Ett av kriterierna för medlemskap i EU är att kandidatlandet har uppnått en institutionell stabilitet som garanterar demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter. Inom ramen för dessa så kallade politiska kriterier som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn 1993 har kommissionen i samband med anslutningsprocessen främjat reformer som avser skydd av barn och noga övervakat framstegen i fråga om barns rättigheter i alla anslutande länder och kandidatländer. EU:s grannskapspolitik och det strategiska partnerskapet med Ryssland är viktiga verktyg för att främja barns rättigheter i EU:s grannländer och de första åtgärderna har redan vidtagits. II.3. Behovet av effektivitet För att få ut mesta möjliga av EU:s åtgärder beträffande barns rättigheter måste EU ta itu med vissa krävande uppgifter, nämligen följande: - En mer uttömmande analys av behoven och prioriteringarna och av effekterna av de åtgärder som EU redan har vidtagit. - En effektivare integrering av barns rättigheter i EU:s politik, strategier och program och en bättre samordning inom Europeiska kommissionen. - Ett bättre samarbete med de berörda aktörerna, även barn. - En mer slagkraftig kommunikation och ökad medvetenhet om barns rättigheter och om EU:s åtgärder på detta område. III MOT EN EU-STRATEGI FÖR BARNETS RÄTTIGHETER Som en inledning på arbetet med dessa krävande uppgifter lägger kommissionen fram detta meddelande, som utgör startpunkten för dess långsiktiga strategi att se till att EU genom sina åtgärder aktivt främjar och skyddar barns rättigheter och stödjer medlemsstaternas ansträngningar på detta område. Strategin bygger på sju bestämda mål, som vart och ett åtföljs av en rad åtgärder. III.1 Målen med EU:s strategi för barns rättigheter 1 Dra nytta av befintliga åtgärder och samtidigt ta itu med akuta behov Kommissionen kommer i så stor utsträckning som möjligt att använda redan befintlig politik och befintliga instrument, särskilt uppföljningen till meddelandet om bekämpning av människohandel[14] och den berörda handlingsplanen[15], den öppna samordningsmetoden för socialt skydd och social integration, det strategiska partnerskapet med Internationella arbetsorganisationen (ILO) för att bekämpa barnarbete och EU:s riktlinjer om barn och väpnade konflikter[16]. Kommissionen kommer att fortsätta att finansiera bestämda projekt för att främja barns rättigheter. När det gäller yttre förbindelser, bland annat processen inför anslutningen och anslutningsförhandlingarna, kommer kommissionen att fortsätta att främja ratificering och genomförande av FN:s barnkonvention och dess frivilliga protokoll, ILO:s konventioner om avskaffande av de värsta formerna av barnarbete och minimiålder för tillträde till arbete, och andra relevanta internationella instrument om mänskliga rättigheter. Kommissionen kommer att ta upp barns rättigheter i politiska dialoger med tredjeländer, bland annat med civilsamhället och arbetsmarknadens parter, och använda sina andra policyinstrument och samarbetsprogram för att främja och stödja barns rättigheter världen över. Eftersom vissa problem kräver omedelbara lösningar, kommer kommissionen på kort sikt att vidta följande kompletterande åtgärder: - Införa ett gemensamt sexsiffrigt telefonnummer (116xyz) inom hela EU för hjälplinjer för barn och ett för telefonjourer avsedda för saknade och sexuellt utnyttjade barn (i slutet av 2006). - Hjälpa banksektorn och kreditkortsföretag att bekämpa användning av kredi tkort för köp av barnpornografi på Internet (2006). - Lansera en handlingsplan om barn i utvecklingssamarbete för att ta hand om barns prioriterade behov i utvecklingsländerna (2007). - Främja en rad åtgärder mot barnfattigdom i EU (2007). 2 Fastställande av prioriteringar för framtida EU-åtgärder För att kunna fastställa de viktigaste prioriteringarna för framtida åtgärder kommer kommissionen att undersöka vad som hindrar barn från att utnyttja sina rättigheter fullt ut och hur omfattande hindren är. På denna grundval kommer kommissionen att bedöma hur effektiva dess nuvarande åtgärder är (lagstiftning och övriga åtgärder, interna och externa). Analysen kommer att bygga på befintliga initiativ (Unicef, Europarådet, ChildONEurope osv.). Bedömningen bör uppdateras vart femte år och efterhand ta upp olika centrala områden i stället för att redan från början försöka täcka alla betydelsefulla områden. Uppdateringen kommer att underlättas av uppgifter från Eurostat, medlemsstaterna, Europarådet, ChildONEurope och EU:s planerade byrå för grundläggande rättigheter. På grundval av denna analys kommer kommissionen att inleda ett omfattande samråd, bland annat med barn, som kommer att göra det möjligt för EU att behandla barns rättigheter på ett övergripande sätt och att fastställa de viktigaste prioriteringarna för framtida åtgärder. - Bedöma vilka effekter befintliga EU-åtgärder om barns rättigheter har haft (2007–2008). - Utfärda ett samrådsdokument för att fastställa framtida åtgärder (2008). - Samla in jämförbara uppgifter om barns rättigheter (från och med 2007). 3 Integrera barns rättigheter i EU:s verksamhet Det är viktigt att se till att all EU-politik, både intern och extern, respekterar barns rättigheter i enlighet med principerna i EU-lagstiftningen, och att politiken är helt förenlig med bestämmelserna och principerna i barnkonventionen och andra internationella instrument. Denna process, som ofta kallas ”integrering”, har gemenskapen redan försökt nå på olika politikområden, t.ex. jämställdhet mellan könen och grundläggande rättigheter. I denna process kommer EU att ta hänsyn till arbetet inom Europarådets program Building a Europe for and with Children (2006–2008) för att effektivt främja respekten för barns rättigheter och skydda barn mot alla former av våld. - Integrera barns rättigheter när lagstiftning och andra åtgärder som kan påverka barn utarbetas (från och med 2007). 4 Inrätta effektiva samordnings- och samrådsmekanismer Kommissionen kommer att stärka samarbetet mellan de främst berörda aktörerna, och i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga nätverk och internationella organisationer eller organ som arbetar med barns rättigheter. I samband med detta kommer kommissionen att sammanföra alla berörda aktörer i ett Europeiskt forum för barnets rättigheter . Alla berörda aktörer [17] bör delta i forumet, som ska bidra till utformning och övervakning av EU:s åtgärder och underlätta utbyte av goda metoder. Kommissionen kommer att fundera över hur den skulle kunna skapa en sådan mekanism i tredjeländer, där gemenskapens delegationer skulle kunna ta initiativ till en systematisk dialog med internationella och nationella parter som arbetar med barns rättigheter. För att alla berörda aktörer skall bli mer aktivt engagerade, kommer kommissionen att inrätta en webbaserad diskussions- och arbetsplattform[18]. Denna plattform kommer att främja och uppmuntra till ett effektivt utbyte av information med hjälp av tillgänglig expertis på ett visst område. Plattformens medlemmar kommer att ha tillgång till ett dokumentbibliotek och de kommer att kunna inleda diskussioner eller undersökningar med andra medlemmar. I artikel 12 i barnkonventionen anges att barn behöver få framföra sina åsikter om dialoger och beslut som påverkar deras liv. Kommissionen kommer att främja och stärka arbete i nätverk och se till att barnen blir bättre representerade i EU och globalt. Dessutom kommer kommissionen att gradvis och formellt ta med barn i alla samråd och åtgärder som handlar om deras rättigheter och behov. Forumet och den webbaserade plattformen kommer båda att bidra till att öka barnens deltagande. Kommissionen vill också förbättra samordningen mellan sina olika åtgärder för att göra dem mer konsekventa och effektiva. Detta skall ske genom att kommissionen inrättar en formell övergripande grupp för barns rättigheter, som skall bestå av utvalda kontaktpersoner, som kommer att vara ansvariga för att följa upp strategin. Kommissionen kommer att utse en samordnare för barnets rättigheter. - Sammanföra berörda aktörer i ett europeiskt forum för barnets rättigheter (2006). - Inrätta en webbaserad diskussions- och arbetsplattform (2006). - Ta in barnen i beslutsprocessen (från och med 2007). - Inrätta en övergripande grupp inom kommissionen och utse en samordnare för barnets rättigheter (2006). 5 Främja kapacitet och kunskaperna om barns rättigheter Alla aktörer som deltar i att genomföra och integrera barns rättigheter i inre och yttre gemenskapspolitik bör tillägna sig nödvändiga kunskaper och färdigheter. Därför kommer kommissionen att fortsätta att ge möjlighet till utbildning. Dessutom bör praktiska verktyg som anvisningar och instruktioner förbättras, distribueras och användas som utbildningsmaterial. - Ge de aktörer som deltar i integreringen av barns rättigheter i gemenskapspolitiken nödvändiga färdigheter och verktyg. 6 Kommunicera effektivare om barns rättigheter För att barn skall kunna utöva sina rättigheter krävs att de känner till dem och att de har möjlighet att använda dem. Det finns fortfarande en stor omedvetenhet om barns rättigheter i allmänhet och om EU:s åtgärder på detta område. För att öka medvetenheten om dessa frågor kommer kommissionen att utarbeta en kommunikationsstrategi om barns rättigheter. Detta kommer att ge både barnen och deras föräldrar bättre kunskaper om barnens rättigheter och bidra till att sprida relevant erfarenhet och goda metoder till andra berörda parter. Centrala EU-åtgärder som direkt påverkar barns rättigheter kommer att offentliggöras på ett barnvänligt sätt. Kommissionen kommer därför att utveckla en barnvänlig webbplats för barns rättigheter, helst i nära samarbete med Europarådet, och kopplat till liknande initiativ från till exempel medlemsstaternas, FN:s och det civila samhällets sida. - Utforma en kommunikationsstrategi om barns rättigheter (från och med 2007). - Informera om barns rättigheter på ett barnvänligt sätt (från och med 2007). 7 Främja barns rättigheter i yttre förbindelser Europeiska unionen kommer att bli ännu mer aktiv när det gäller att främja barns rättigheter i internationella forum och förbindelser med tredjeländer. EU:s åtgärder kommer att spela en större roll och få större genomslagskraft genom bra samordning och enhetliga och sammanhängande budskap i FN:s forum för mänskliga rättigheter. EU kommer att fortsätta att särskilt uppmärksamma flickors rättigheter och rättigheterna för barn som hör till olika minoriteter. Unionen kommer också att fortsätta sitt arbete med barn och väpnade konflikter. Dessutom kommer EU att diskutera den globala undersökning om våld mot barn som för närvarande genomförs av Paulo Sergio Pinheiro, en oberoende expert utsedd av FN:s generalsekreterare. - Öka aktiviteterna i internationella forum för att främja barnets rättigheter. III.2 Resurser och rapportering Kommissionen kommer att anslå de resurser i form av personal och ekonomiska medel som krävs för att genomföra denna strategi. Målet är att säkra de ekonomiska medel som krävs för att finansiera de åtgärder som föreslås i detta meddelande och den kommande strategin. För att program som påverkar barns rättigheter skall fungera effektivt, kommer den övergripande gruppen att på ett lämpligt sätt utnyttja eventuella samordningsvinster. För att öka insynen och följa utvecklingen kommer en lägesrapport att läggas fram varje år. IV Slutsats Kommissionen - skall utveckla en omfattande strategi som garanterar att Europeiska unionen främjar och skyddar barns rättigheter i alla sina inre och yttre åtgärder och stödjer medlemsstaternas arbete på detta område, - uppmanar medlemsstaterna, EU:s institutioner och alla andra berörda aktörer att aktivt delta i utvecklingen av denna strategi och på så sätt bidra till att den blir framgångsrik. [1] Konvention om barnets rättigheter av den 20 november 1989. Hela texten finns tillgänglig på http://www.unicef.org/crc/crc.htm. [2] FN:s protokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, FN:s protokoll till konventionen om barnets rättigheter om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi, protokoll till barnkonventionen om barns indragning i väpnade konflikter. [3] FN:s generalförsamling, Förenta Nationernas Millenniedeklaration, femtiofemte sessionen, den 18 september 2000. [4] Hela texten finns tillgänglig på http://www.echr.Council of Europe.int/ECHR/EN/Header/Basic+Texts. [5] Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, EGT C 364, 18.12.2000, tillgänglig på http://europa.eu.int/comm/justice_home/unit/charte/index_en.html. [6] Strategiska mål 2005–2009. Europe 2010: Ett partnerskap för Europas förnyelse, välstånd, solidaritet och säkerhet, KOM(2005) 12 slutlig av den 26 januari 2005. [7] Se särskilt yttrande 2/94, REG 1996, s. I-759. [8] Se artikel 51.2 i stadgan om de grundläggande rättigheterna. [9] Yttrande från EU inför den 57:e extra sessionen i FN:s generalförsamling, 2003. [10] The end of child labour: Within reach , allmän rapport under uppföljningen till ILO-deklarationen om grundläggande principer och rättigheter på arbetet, rapport inför den 95:e sessionen av ILO-konferensen i Genève 2006. [11] Källa: UNICEF [12] Ibid. [13] Källa: UNIFEM. [14] KOM(2005) 514 slutlig. [15] EUT C 311, 9.12.2005. [16] Europeiska unionens råd, dokument nr 15634/03. [17] Bland annat medlemsstaterna, FN-organ, Europarådet, det civila samhället och barnen själva. [18] Med hjälp av det elektroniska nätverket SINAPSE (Scientific Information for Policy Support in Europe, http://europa.eu.int/sinapse/sinapse).