[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION | Bryssel den 27.4.2006 KOM(2006) 181 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN För ett globalt partnerskap i informationssamhället: Uppföljning av Tunisfasen av världstoppmötet om informationssamhället (WSIS) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN För ett globalt partnerskap i informationssamhället: Uppföljning av Tunisfasen av världstoppmötet om informationssamhället (WSIS) (Text av betydelse för EES) 1. INLEDNING Andra fasen av världstoppmötet om informationssamhället (WSIS) ägde rum i Tunis den 16–18 november 2005. Den utgjorde en plattform för informationsutbyte mellan ett stort antal berörda parter om viktiga frågor som påverkar det framväxande globala informationssamhället. Tidigare hade man under toppmötets Genèvefas (december 2003) definierat principerna och åtgärdspunkterna för alla viktiga frågor om informationssamhället, från infrastruktur till mångfalden i media[1]. Två viktiga frågor återstod att debatteras i Tunis, nämligen förvaltning av Internet och finansiella mekanismer för att överbrygga den digitala klyftan . Under förberedelserna till toppmötet kom ytterligare två frågor upp, nämligen genomförandet av WSIS-åtagandena och uppföljningen av toppmötet . Vid toppmötet i Tunis godkände världsledarna två dokument i vilka ytterligare steg för den politiska debatten om det globala informationssamhället fastställdes. - I Tunisåtagandet (Tunis Commitment – TC)[2] erinras om den principförklaring (Geneva Declaration of Principles – GdoP) och den handlingsplan som antogs i Genève (Geneva Plan of Action – GpoA) samtidigt som de grundläggande principer som ligger bakom den gemensamma synen på informationssamhället upprätthålls. Ledarna bekräftade sin önskan och sitt åtagande att bygga ett inkluderande och utvecklingsorienterat informationssamhälle som sätter människan i fokus [3] och som kommer att vara grundat på respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, inbegripet yttrandefriheten och friheten att ta emot och sprida uppgifter. - Tunisagendan för informationssamhället (Tunis Agenda for the Information Society – TAIS)[4] går ännu längre genom att den identifierar de viktigaste problemen och visar på olika sätt att hantera dem. I synnerhet uppmärksammas omfattningen av den digitala klyftan och behovet av att hantera den på olika och kompletterande sätt. När det gäller förvaltningen av Internet anges i TAIS ett sätt att göra framsteg i diskussionerna. Slutligen visar TAIS hur regeringar, regionala och internationella organisationer och andra berörda parter kan genomföra de åtaganden de redan utlovat. Detta meddelande innehåller en utvärdering av de viktigaste resultaten från toppmötet och EU:s prioriteringar samt ger förslag på hur EU kan bidra till att WSIS-processen följs upp. Kommissionen och EU som helhet vill fortfarande vara drivande krafter i processen och bygga på de framgångar som uppnåtts under den andra fasen. 2. UTVÄRDERING AV WSIS-RESULTATEN Vid toppmötet tog man fram riktlinjerna för ett samförstånd för en global strategi för informationssamhället som är gemensamt för alla FN:s medlemsstater och som baseras på de två slutdokumenten (TC och TAIS) som kompletterar de dokument som antogs i Genève 2003. Vid toppmötet bekräftade man den grundläggande betydelse som demokrati och politiska mål som hållbar utveckling och kulturell mångfald, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter , inbegripet yttrande- och åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter har. Dessa är oumbärliga om informations- och kommunikationsteknik (IKT) skall kunna bidra till ekonomiska och sociala framsteg i tillväxt- och utvecklingsländer. Kommissionen välkomnar detta tydliga och otvetydiga uttalande som får stor betydelse i ljuset av händelserna vid toppmötet i Tunis. På grundval av detta globala samförstånd kommer kommissionen att vidta kraftfulla åtgärder för att förhindra och motverka hot mot, risker för och begränsningar av de mänskliga rättigheterna som en felaktig användning av IKT, t.ex. Cyberrepression och intrång i privatlivet och privat korrespondens innebär. I det hänseendet följer kommissionen noggrant den pågående debatten i USA om sätt att hindra företag (leverantörer av Internet-tillträde och Internet-tjänster, leverantörer av Internet-teknik) från att hjälpa förtryckarregimer med att begränsa det fria informationsflödet på Internet. Kommissionen uppmuntrar de berörda företagen att i nära samarbete med icke-statliga organisationer ta fram en uppförandekod om denna viktiga fråga. En balanserad överenskommelse har uppnåtts om hur man skall överbrygga den digitala klyftan[5] och om att stödja svaga grupper som äldre människor och människor med särskilda behov. Genom avtalet främjas antagandet av program för att hjälpa utvecklingsländer att dra fördel av IKT för att nå FN:s millennieutvecklingsmål. Detta måste kopplas till utvecklingen av rättsliga miljöer för att främja konkurrens och investeringar i IKT-infrastruktur och utveckla nya tillämpningar och tjänster. Kommissionen stöder till fullo denna strategi på internationell nivå. Dessutom stöder kommissionen en dagordning för digital solidaritet som handlar om den oro som utvecklingsländer har gett uttryck för avseende tillgång till finansiering genom ett antal program och projekt som omfattar partnerländer, inbegripet partnerskap med den privata sektorn och det civila samhället. EU kommer att fästa större betydelse vid den potential som IKT har för att bidra till att millennieutvecklingsmålen uppfylls genom att inrikta sig på dagordningen för digital solidaritet inom ramen för existerande mekanismer och hjälpa beslutsfattare i utvecklingsländer att få ut så mycket som möjligt från dessa instrument. När det gäller fonden för digital solidaritet uppmärksammar kommissionen initiativet, som inte har en mellanstatlig karaktär och som på ett innovativt sätt engagerar lokala myndigheter och andra berörda parter med att bekämpa den digitala klyftan. En kompromiss har hittats avseende förvaltning av Internet . EU har varit en av de främsta drivande krafterna för att nå en kompromiss. Ordalydelsen av EU:s förslag bidrog till att förena de andra delegationernas olika ställningstaganden, särskilt avseende två av de viktigaste frågorna: - Under hela den förberedande processen betonade EU att regeringarna har en särskild uppgift och ett särskilt ansvar gentemot sina medborgare och att deras roll bör fokusera på de viktigaste frågorna om den offentliga politiken, samtidigt som all inblandning i den dagliga verksamheten utesluts. WSIS accepterade detta ställningstagande genom att erkänna behovet av ett ökat samarbete för att göra det möjligt för regeringar att, på jämlik fot, utföra sina roller och fullfölja sina skyldigheter vad gäller frågor om den internationella offentliga Internetpolitiken. - I Tunisagendan läggs dessutom grunden för skapandet av Forumet för förvaltning av Internet , ett nytt forum för politisk dialog mellan flera berörda parter, som EU föreslog inför toppmötet i Tunis. Ur ett EU-perspektiv är WSIS-resultaten därför en framgång. De speglar de ställningstaganden som framhävdes i kommissionens tidigare meddelande om EU-bidraget till andra WSIS-fasen[6], Europaparlamentets resolution om informationssamhället[7] och rådets slutsatser av den 27 juni 2005[8]. 3. UPPFÖLJNING AV WSIS-PROCESSEN För att genomföra WSIS-resultaten föreslår kommissionen att EU-strategin bör ta hänsyn till rekommendationerna från toppmötet, särskilt inom områdena informationssamhället, forskning och utveckling (F&U), ekonomiskt och politiskt samarbete och utvecklingsbistånd. Därigenom skulle EU kunna dra nytta av sina erfarenheter av sin egen strategiska ram för informationssamhällets politik, initiativet i2010. I initiativet i2010 [9] (juni 2005) presenteras de tre viktigaste handlingslinjerna för att göra det möjligt för EU att dra fördel av den storskaliga användningen av IKT och den senaste vågen av teknisk konvergens samtidigt som mål av allmänt intresse som kulturell mångfald säkerställs genom att man - skapar en öppen och konkurrenskraftig inre marknad för informationssamhället och mediatjänster inom EU, - kraftigt ökar investeringarna i forskning om IKT i EU, - främjar ett inkluderande europeiskt informationssamhälle med stark fokus på verksamhet som avser den digitala klyftan, både på geografisk och social nivå. 3.1. Kampen mot den digitala klyftan Vi toppmötet i Tunis erkändes de fördelar som IKT kan ge människor och det sätt som denna teknik kan förändra människors aktiviteter på. Särskilt Internet håller på att bli en livsviktig faktor för att hjälpa lokalsamhällena att locka till sig företag, tillhandahålla sjukvård och förbättra utbildning och tillgång till myndighetstjänster. I detta hänseende kommer kommissionen att noggrant följa de försök som görs för att ifrågasätta Internets neutrala karaktär. 3.1.1. Egna erfarenheter inom EU Kommissionen antog nyligen meddelandet Att överbrygga bredbandsklyftan[10] som fokuserar på den geografiska klyftan inom EU. Meddelandet visar att även om bredband stimulerar den ekonomiska tillväxten rent allmänt, har avlägset belägna områden och landsbygdsområden mest att vinna på spridningen av bredband eftersom nackdelarna med en låg befolkningstäthet och geografisk avlägsenhet från de viktiga ekonomiska centrumen därigenom minskar. E-tillgänglighet är dessutom ett viktigt tema i i2010[11]. De avsedda åtgärderna bygger på pågående e-tillgänglighetsaktiviteter i FoU-området (webb-tillgänglighet, ”design för alla” och hjälpmedelsteknik) och de tar upp frågor som handlar om offentlig upphandling, certifiering och lagstiftning om elektroniska kommunikationer. Kommissionen har inrättat Forumet för europeiska e-färdigheter som skall fungera som en katalysator för åtgärder som är inriktade på e-färdigheter . Forumet skall främja en öppen dialog mellan berörda parter och stödja partnerskap och initiativ för flera berörda parter[12]. 3.1.2. EU-aktiviteter på internationell nivå På internationell nivå delar EU inom ramen för sin utrikespolitik med sig av sina egna erfarenheter avseende ekonomiskt samarbete och utvecklingssamarbete. De nuvarande dialogerna om informationssamhället med Latinamerika (@LIS)[13], med grannländer inbegripet länderna i Medelhavsregionen (EUMEDIS)[14], och tillväxtekonomier (Brasilien, Kina, Indien, Sydafrika) tillhandahåller fora i vilka EU, om så är lämpligt, kommer att propagera för WSIS-rekommendationerna. Nästa tillfälle är det möte mellan EU och latinamerikanska och karibiska länder som planeras äga rum i Lissabon[15]. En viktig nyhet vad gäller EU:s yttre förbindelser är det Partnerskap om infrastruktur som föreslogs i den nya strategin för Afrika [16]. Med stöd från fonder från den tionde Europeiska utvecklingsfonden (EUF), utvecklingsbanker och den privata sektorn, kommer detta infrastrukturpartnerskap att omfatta elektroniska kommunikationer på panafrikansk nivå i landsbygdsområden, i situationer efter konflikter, för gränsöverskridande kommunikationer och alla andra fall där marknaden inte fungerar. Partnerskapet mellan EU och Afrika kommer att bedrivas enligt principen om afrikanskt ägarskap och kan särskilt omfatta följande: - Strategi och reglering: Stödåtgärder för att hantera övergången till liberaliserade telekommunikationsmarknader för att underlätta samtrafik mellan nät och samverkan mellan tjänster, samtidigt som sänkta telekommunikationskostnader främjas och ny teknik införs. Detta skulle inkludera utbildningsaktiviteter, tekniskt bistånd och delad användning av god praxis för regionala beslutsfattare och tillsynsmyndigheter. - Tekniskt neutrala telekommunikationsnät för bredband såsom de föreslås av afrikanska unionens kommission (AUC) och det nya partnerskapet för Afrikas utveckling (NEPAD). - Utveckling av icke-kommersiella panafrikanska tjänster som e-förvaltning mellan AUC, dess medlemsstaters förvaltningar och de regionala ekonomiska gemenskaperna, e-lärande, telemedicin. - Forsknings- och utbildningsnät: Syftet skulle vara att förbättra sammankopplingen av afrikanska nationella forsknings- och utbildningsnät och att koppla samman dem med EU:s GÉANT2. På så sätt skulle de afrikanska forskarna integreras i globala forskningsgemenskaper och kompetensflykten begränsas. Infrastrukturpartnerskapet förbereds i ett IKT-program för AVS i enlighet med nionde Europeiska utvecklingsfonden varigenom 20 miljoner euro tillhandahålls för att stödja genomförandet av regelverk, integrering av IKT i andra sektorer och kapacitetsbyggande. Dessutom spelar kapacitetsbyggande en nyckelroll i kampen mot den digitala klyftan. Vid toppmötet i Tunis organiserade kommissionen, i partnerskap med näringslivet, ett framgångsrikt symposium om e-färdigheter för att främja partnerskap med flera berörda parter och förvärvandet av nödvändiga färdigheter. Att öka människors inflytande genom e-färdigheter är en förutsättning för utvecklingen av den lokala ekonomin. Liknande åtgärder övervägs för Karibiska regionen och Stillahavsregionen , eftersom en anslutning till kommunikationsinfrastrukturen och användningen av IKT kan vara mycket gynnsam för den ekonomiska aktiviteten i båda dessa regioner. 3.1.3. Internationellt samarbete inom forskning och utveckling Betydelsen av FoU betonas genomgående i WSIS-dokumenten. I sina tidigare meddelanden har kommissionen betonat behovet av internationellt samarbete inom IKT för att utvecklingsländerna lättare skall få tillgång till ny teknik. I den senaste ansökningsomgången inom ramen för sjätte ramprogrammet för forskning och utveckling[17] tas frågan om internationellt samarbete upp. I enlighet med nästa ramprogram för europeisk forskning och utveckling (2007-2013) kommer det internationella samarbetet att stärkas betydligt genom att all verksamhet öppnas för forskare från tredjeländer och genom samordningsåtgärder som riktar sig till specifika länder eller grupper av länder. Detta bör innebära betydande nya möjligheter. Möjliga samarbetsområden kan vara följande: system för tidig varning, katastrof- och krishanteringsmekanismer, IKT:s bidrag till fattigdomsbekämpning genom lågkostnadsteknik, prioriterade tillämpningar och systemintegration. 3.2. Frågor som rör Internet 3.2.1. Förvaltning av Internet Genom att bygga på det arbete som utförs av Arbetsgruppen om förvaltning av Internet fastställs det i TAIS en arbetsdefinition för förvaltning av Internet[18]. I TAIS betonas dessutom ett antal viktiga mål för den offentliga politiken som måste tas upp på global nivå, från ett antal utvecklingsrelaterade frågor till erkännandet av att alla regeringar måste kunna delta på lika villkor i förvaltningen av Internet för att säkerställa Internets stabilitet, säkerhet och kontinuitet. Bland annat uppmärksammas det uttryckligen i dagordningen att det finns ett antal frågor som gäller den offentliga politiken som måste uppmärksammas och som inte tas upp i tillräckligt hög grad genom de nuvarande mekanismerna. Även behovet av ett utökat samarbete i framtiden för att ta itu med denna brist erkänns i dagordningen. Genom ett sådant utökat samarbete skall man försöka se till att regeringar, på jämlik fot, utför sina roller och fullgör sina skyldigheter vad gäller frågor om den internationella offentliga politiken. Kommissionen betonar den centrala och positiva roll som Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) fram till nu har haft i den dagliga förvaltningen av Internet. Kommissionen stödde kraftigt skapandet av ICANN och dess verksamhet. Enligt TAIS har FN:s generalsekreterare kallat till ett första möte med det nya Forumet för förvaltning av Internet (Internet Governance Forum – IGF) för att främja och underlätta dialogen mellan flera berörda parter. Mötet kommer att äga rum i Aten 30 oktober – 2 november 2006 och det kommer att förberedas av en rådgivande grupp som skall nomineras av generalsekreteraren och som till hälften skall bestå av företrädare för regeringar och till hälften av företrädare för det civila samhället och den privata sektorn. Den rådgivande gruppens första möte är inbokat till den 22-23 maj i Genève. Det är viktigt att betona att IGF inte kommer att ersätta något existerande arrangemang och att det inte heller kommer at ha någon tillsynsfunktion. EU har framgångsrikt övertygat sina partners att i dagordningen betona viktiga prioriteringar vad gäller den offentliga politiken, t.ex. yttrandefrihet och tillgång till information, dataskydd, säkerhet och kampen mot skräppost. I dagordningen förtydligas att åtgärder som vidtas för att säkerställa Internets stabilitet och säkerhet, för att bekämpa IT-brottslighet och skräppost måste respektera principerna om privatlivets helgd och yttrandefrihet. Kommissionen kommer att fortsätta att aktivt följa upp dessa mål och, i synnerhet, stödja och främja följande två nya områden: - När det gäller IGF skulle EU välkomna ett mer fokuserat ansvarsområde. Skräppost och relevanta säkerhetsrelaterade aspekter och flerspråkighet skulle vara lämpliga och viktiga ämnen för första mötet. Ur EU:s perspektiv är dessa ämnen viktiga för alla länder oavsett ekonomisk utvecklingsnivå. Dessa ämnen föreslogs också av flera andra berörda parter. Mot bakgrund av att det på toppmötet i Tunis betonades hur viktigt överbryggandet av den digitala klyftan är skulle EU också välkomna initiativ från utvecklingsländer om att ta upp ytterligare ämnen som är särskilt viktiga för dem. Ett viktigt mål skulle dessutom vara att ha en stor representation av europeiska berörda parter vid det första IGF-mötet. - Ökat samarbete är en av de mest centrala och svåra frågorna för TAIS vilket bevisas av den tid som generalsekreteraren behöver för att fullfölja sitt mandat. I den internationella gemenskapen råder det delade meningar. Vissa önskar ett mer direkt ingripande från myndigheternas sida medan andra är nöjda med att myndigheterna kan få ökat utrymme inom de existerande relevanta organisationerna när det gäller kärnfunktionerna för förvaltningen av Internet. EU har redan meddelat sin ståndpunkt om de viktigaste områdena för ökat samarbete i Corepers slutsatser av den 9 november 2005. I synnerhet bör samarbetet vara informellt och effektivt. Kommissionen kommer att fortsätta att arbeta nära EU:s medlemsstater för att identifiera ytterligare konkreta förslag som kan bidra till processen. USA, å andra sidan, har en smalare tolkning av Tunissamförståndet än EU. 3.2.2. Säkerhet och stabilitet för Internet och andra IKT-nät TAIS betonar starkt säkerheten och stabiliteten för Internet och andra IKT-nät. Man kan dra nytta av att behandla det existerande samarbetet mellan regeringar inom områden som skräppost[19] som en del av ett ökat samarbete på global nivå. För att öka förtroendet för och säkerheten vid användningen av IKT efterlyser TAIS en global kultur för IT-säkerhet. TAIS slår även fast att det för att få en gemensam förståelse för frågorna om Internetsäkerhet behövs ytterligare samarbete för att underlätta en utåtriktad verksamhet, insamling och spridning av säkerhetsrelaterad information och utbyte av god praxis bland alla berörda parter. Detta ämne är en del av de strategiprioriteringar som fastställdes genom i2010. Under 2004 beslöt EU att inrätta Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (ENISA) för att säkerställa att den inre marknaden fungerar på rätt sätt inom detta område. Kommissionen anser att ENISA kommer att bli ett användbart center för samarbete och utbyte av information och god praxis, både i Europa och mellan Europa och resten av världen. Kommissionen kommer dessutom att ta upp denna fråga i ett stort antal strategidokument som planeras tas fram under 2006, inbegripet en strategi för ökad säkerhet vid elektroniska kommunikationer, och som förväntas följas av ett särskilt initiativ om skräppost, spionprogram och sabotageprogram. IT-kriminalitet kommer att tas upp i ett separat meddelande från kommissionen. 3.3. Uppföljningsmekanismer Genom WSIS-processen har en omfattande dialog dragits igång mellan alla berörda parter vilket har gjort att FN-systemets uppmärksamhet fokuserats på IKT, särskilt i ett utvecklingssammanhang. 3.3.1. Engagemang från alla berörda parter Engagemanget från den privata sektorn , t.ex. genom offentlig-privata partnerskap, är av största vikt för att uppnå toppmötets mål. Detta är i linje med näringslivets, och särskilt den europeiska IKT-branschens, aktiva deltagande i WSIS-processen, både i form av synpunkter i den politiska debatten och genom en stark närvaro vid de IKT-utställningar som åtföljde toppmötena. Det är nu näringslivets uppgift att ta tillfället i akt för att bidra till att WSIS-målen uppnås. Näringslivets engagemang skulle hjälpa lokalbefolkningarna i utvecklingsregionerna att få de ekonomiska och sociala fördelar som IKT kan erbjuda. Samtidigt skulle detta innebära nya marknadsmöjligheter. Uppfyllandet av WSIS-målen leder följaktligen till en situation som gynnar alla parter. För att stödja detta kommer kommissionen att fortsätta sin regelbundna dialog med den privata sektorn[20]. Ett stort antal organisationer i det civila samhället har aktivt deltagit i WSIS, som har fastställt nya standarder för flera berörda parters engagemang i FN-processen. Synpunkter från det civila samhället har varit avgörande när det gäller sådana frågor som grupper för sårbara medborgare, IKT:s utvecklingsdimension och den roll som mänskliga rättigheter spelar i informationssamhället. Kommissionen önskar fortsätta dialogen eftersom uppföljningsprocessen kommer att tillhandahålla ytterligare möjligheter för utbyte. Dessutom har Europaparlamentet upprättat utmärkta relationer med det civila samhället och dessa är värda att utveckla vidare. Slutligen har WSIS-processen lett till uppkomsten av ett antal närbesläktade initiativ . De lokala myndigheterna har lanserat World Summit on the Information Society and the role of Local Authorities (Världstoppmötet om informationssamhället och de lokala myndigheternas roll) som ägde rum i Lyon (2003) och i Bilbao (2005). På mötena har man betonat den aktiva roll som de lokala myndigheterna kan spela för att deras medborgare skall kunna ha nytta av IKT. 3.3.2. Den institutionella uppföljningsmekanismen inom ramen för FN-systemet I TAIS dras också riktlinjerna upp för detaljerade genomförande- och uppföljningsåtgärder genom att ange att FN ECOSOC bör övervaka denna process. I en bilaga ges en preliminär förteckning över de FN-organ som skulle kunna fungera som samordnare/handledare för att övervaka genomförandet av GpoA. Kommissionen välkomnar de initiativ som de respektive FN-organ har tagit för att dra upp riktlinjer för sina verksamheter inom sina behörighetsområden. Större konferenser kan ge en möjlighet till genomgång och antagande av bestämmelser för att stödja genomförandet av WSIS, vilket var fallet med World Telecommunications Development Conference (som ägde rum i Doha i mars 2006). Under de första diskussionerna om mandatet för verksamhetsområdets samordnare förespråkade EU en öppen process. Kommissionen anser att bilagan till TAIS bör ses som en flexibel förteckning som det är möjligt för alla berörda parter att komma med i i enlighet med deras prioriteringar vad gäller strategi och affärer. Kommissionen delar dessutom den oro som den privata sektorn och utvecklingsländerna ger uttryck för avseende de tillgängliga ekonomiska resurserna och betonar därför vikten av en informell struktur. Genom WSIS-uppföljningen kommer politiken för informationssamhället att bli en viktig del av EU:s relationer med FN-systemet. I enlighet därmed bör EU:s närvaro och aktiva deltagande och framläggningen av gemensamma ståndpunkter upprätthållas, särskilt med ECOSOC, ITU, UNESCO och UNDP. Detta bör också vara syftet inom området förvaltning av Internet när det gäller medlemsstaternas ställningstaganden i internationella organisationer. 4. SLUTSATSER EU:s inflytande på slutdokumentens innehåll berodde huvudsakligen på dess möjlighet att tala med en röst. WSIS-processen har också visat att de prioriteringar som fastställts i initiativet i2010 är ett användbart verktyg för att hantera liknande strategifrågor utanför EU. Vid genomförandet av rekommendationerna från Genève och Tunis bör EU nu sträva efter att dra fördel av dessa landvinningar. Detta kan göras genom EU-program som bidrar till att bekämpa den digitala klyftan, genom att främja FoU-samarbete med tredje länder eller genom att upprätta nya partnerskap inom IKT-området. Ytterligare en lärdom från WSIS är att informationssamhällets strategier bör integreras i ett bredare sammanhang av ekonomiskt samarbete och utvecklingssamarbete eftersom IKT inte längre enbart är en ekonomisk eller social angelägenhet utan även håller på att bli ett villkor för respekten av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. EU bör upprätthålla dynamiken för de flerpartsdialoger som upprättats med andra institutioner och organisationer. Dessa dialoger har gjort det möjligt för EU att lägga fram en sammanhängande ståndpunkt om känsliga frågor som förvaltning av Internet eller finansiering av informationssamhället i utvecklingsländer. EU kommer att fortsätta att spela en aktiv och pådrivande roll i debatterna om förvaltning av Internet genom sitt deltagande i IGF och genom det kommande ökade samarbetet. [1] Jfr. de dokument som antogs vid toppmötet i Genève. Deklarationen om principerna och handlingsplanen, www.itu.int/wsis/documents/index1.html. [2] www.itu.int/wsis/documents/index2.html. [3] Tunisåtagandet, stycke 2. [4] www.itu.int/wsis/documents/index2.html. [5] Totalt sett har den digitala klyftan minskat, men mycket återstår att göra. De senaste siffrorna visar att det fanns 13 fasta telefonlinjer och 19 mobila abonnenter per 100 invånare i utvecklingsvärlden år 2004 (jämfört med 4 och 0 år 1994). Internetspridningen i Afrika låg på 2,6 %, men världsdelen hade bara 0,1 % av världens bredbandsabonnenter (Europa hade 27,7%). Afrikas andel av de globala telekommunikationsinvesteringarna var bara 4 %. (Källa: ITU World Telecommunication/ICT Development Report 2006 ). [6] För ett globalt partnerskap i informationssamhället: Europeiska unionens bidrag till andra fasen av världstoppmötet om informationssamhället (WSIS), KOM(2005) 234, 2.6.2005. [7] P6_TA(2005)0260, rapport A6-0172/2005, 23.6.2005. [8] Jfr. dokument 10285/05 (Presse 156). [9] europa.eu.int/information_society/eeurope/i2010/index_en.htm. [10] KOM(2006) 129, 20.3.2006. [11] Jfr. meddelandet om detta: KOM(2005) 425, 13.9.2005. [12] Se: http://europa.eu.int/comm/enterprise/ict/policy/ict-skills.htm [13] europa.eu.int/comm/europeaid/projects/alis/index_en.htm. [14] www.eumedis.net. [15] IV EU – Latin America and Caribbean Ministerial Forum on the Information Society, Lisbon, Portugal, 28-29 April 2006, cf. www.forumsi.gov.pt/index.php?lang=EN. [16] KOM(2005) 489, 12.10.2005. [17] 30 miljoner euro öronmärks för stöd till internationellt samarbete. Jfr. den offentliggjorda texten för den sjätte ansökningsomgången: EUT C 325, 22.12.2005, s. 25. [18] Stycke 34 i Tunisagendan för förvaltning av Internet. [19] Mellan den 1 juli och den 31 december 2005 utgjorde skräppost 50 % av all övervakad e-posttrafik. Detta är en minskning från första halvåret (61 %). Detta innebär dock inte nödvändigtvis en minskning eftersom denna minskning troligtvis beror på det faktum att nät- och säkerhetsadministratörer använder IP-filter och trafikutformning för att kontrollera skräpposten. [20] Informella överläggningar hölls i Bryssel den 24 juni och den 24 oktober 2005 samt den 9 mars 2006.