[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION | Bryssel den 22.11.2005 KOM(2005) 596 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN En ny ramstrategi för flerspråkighet MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN En ny ramstrategi för flerspråkighet Koľko jazykov vieš, toľkokrát si človekom. Ju fler språk du kan, desto mer människa är du. (Slovakiskt ordspråk) I INLEDNING För första gången någonsin har en EU-kommissionär uttryckligen fått flerspråkighet som en del av sitt ansvarsområde. Detta dokument är det första meddelandet från kommissionen som behandlar detta politikområde närmare. Det kompletterar kommissionens pågående initiativ för att förbättra kommunikationen mellan EU-medborgarna och de institutioner som betjänar dem. Genom meddelandet vill kommissionen också - åter bekräfta sin vilja att gynna flerspråkighet i Europeiska unionen, - fastställa kommissionens strategi för att främja flerspråkighet i det europeiska samhället, i ekonomin och inom kommissionen, och - föreslå ett antal särskilda åtgärder utifrån denna strategiska ram. I.1 FLERSPRÅKIGHET OCH EUROPEISKA VÄRDEN Europeiska unionen är grundat på principen om ”enhet i mångfald”: mångfald av kulturer, traditioner och övertygelser – och en mångfald av olika språk. Vid sidan av de 20 officiella språken[1] i unionen finns det ca 60 andra inhemska språk och många icke-inhemska språk som talas av olika invandrargrupper.[2] Det är denna mångfald som gör Europeiska unionen till vad den är, nämligen inte en ”smältdegel” där skillnader försvinner, utan ett gemensamt hem där mångfalden lyfts fram, och där våra många modersmål skapar rikedom och banar väg för ökad solidaritet och ömsesidig förståelse. Språket är det mest direkta uttrycket för kulturen. Det är språket som gör oss till människor och som ger oss vår identitetskänsla. I artikel 22 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna[3] fastslås att unionen skall respektera den kulturella, religiösa och språkliga mångfalden. I artikel 21 förbjuds diskriminering på ett antal olika grunder, även språk. Respekt för språklig mångfald är ett av de viktigaste värdena i Europeiska unionen tillsammans med respekt för individen, öppenhet gentemot andra kulturer, tolerans och acceptans av andra[4]. EU:s och medlemsstaternas åtgärder för att bevara flerspråkigheten har därför ett direkt inflytande på alla medborgares liv. I.2 Vad är flerspråkighet? Uttrycket flerspråkighet avser både en persons förmåga att använda flera språk och samexistens mellan olika språkgrupper inom ett givet geografiskt område. I detta dokument används termen för att beskriva kommissionens nya politikområde, där den vill främja ett klimat där alla språk kan komma till fullt uttryck samt där undervisning och inlärning av olika språk kan frodas. Kommissionens flerspråkighetspolitik har följande tre syften: - Att uppmuntra språkinlärning och främja språklig mångfald i samhället. - Att främja en sund flerspråkig ekonomi. - Att ge medborgarna tillgång till Europeiska unionens lagstiftning, förfaranden och information på deras egna språk. Det är främst medlemsstaternas ansvar att åstadkomma ytterligare framsteg (på såväl nationell, regional som lokal nivå), men kommissionen kommer också att göra allt den kan för att skapa större medvetenhet om flerspråkighet och se till att mer konsekventa åtgärder vidtas på olika nivåer. II ETT FLERSPRÅKIGT SAMHÄLLE II.1 Språkinlärning II.1.1 Språkfärdigheter Förmågan att förstå och kommunicera på mer än ett språk – något som redan är en daglig verklighet för de flesta människor på vår jord – är en åtråvärd färdighet för alla EU-medborgare. Den uppmuntrar oss att bli mer öppna inför andra människors kulturer och synsätt[5], samt förbättrar kognitiva färdigheter och stärker språkinlärarnas färdigheter i modersmålet. Den ger människor möjlighet att utnyttja friheten att arbeta eller studera i en annan medlemsstat. Vid sitt möte i Barcelona i mars 2002 uttalade sig Europeiska unionens stats- och regeringschefer[6] för att eleverna i mycket tidig ålder skall få lära sig minst två främmande språk. Kommissionens mål på lång sikt är att öka den individuella flerspråkigheten tills dess att alla medborgare har praktiska färdigheter i minst två språk utöver sitt modersmål.[7] Enligt en ny Eurobarometerundersökning anser sig[8] hälften av EU:s medborgare kunna föra en konversation på minst ett annat språk än sitt modersmål. Procentsatserna varierar mellan olika länder och socialgrupper. Det visar sig att 99 % av luxemburgarna, 93 % av letterna och maltesarna samt 90 % av litauerna kan minst ett annat språk än sitt modersmål, medan en stor majoritet i Ungern (71 %), Storbritannien (70 %), Spanien, Italien och Portugal (64 % var) endast behärskar sitt modersmål. När man tittar på olika undergrupper visar det sig att det bland män, yngre människor och stadsbor finns fler som talar ett främmande språk än bland kvinnor, äldre människor och landsbygdsbor. Andelen elever på primärnivå som lär sig ett främmande språk ökar[9]. Antalet främmande språk som lärs ut i skolor på sekundärnivå är dock i medeltal fortfarande ganska långt ifrån det mål som fastställdes i Barcelona. Dessutom finns det en allt större tendens till att ”undervisning i främmande språk” helt enkelt blir synonymt med ”att lära sig engelska”. Kommissionen har redan påpekat att ”enbart engelska inte räcker”.[10] II.1.2 Hur kan EU hjälpa till med att utveckla språkfärdigheter och främja språklig mångfald? År 2003[11] förband sig kommissionen att inleda 45 nya åtgärder för att uppmuntra nationella, regionala och lokala myndigheter till att också ta ”ett stort steg fram emot förbättrad språkinlärning och språklig mångfald”. Åtgärderna kompletterar de många andra former av stöd som kommissionen i många år har tillhandahållit, och som började med pionjärprogrammet Lingua 1990. Den har investerat över 30 miljoner euro per år genom Sokrates- och Leonardo da Vinci-programmen i stipendier för utbildning av språklärare i utlandet, skoltjänster för språkassistenter, klassutbyten med syftet att motivera elever att lära sig språk, utarbetande av nya språkkurser på cd-skivor och Internet samt projekt som skall skapa medvetenhet om fördelarna med att lära sig språk. Genom strategiska undersökningar främjar kommissionen debatt, innovation och utbyte av exempel på god praxis.[12] Dessutom motiverar de generella åtgärderna i EU-program som uppmuntrar rörlighet och tvärnationella partnerskap deltagarna att lära sig språk. Utbytesprogram för ungdomar, vänortsprojekt och den europeiska volontärtjänsten främjar också flerspråkighet. Sedan 1997 har Kultur -programmet finansierat översättning av ca 2 000 litterära verk från och till olika europeiska språk. De nya programmen, som enligt planen skall genomföras från 2007 ( Kultur 2007 , Aktiv ungdom och Livslångt lärande ), kommer att föra vidare och utveckla denna form av stöd. Dessutom tillhandahåller EU huvudparten av stödet till Europeiska byrån för mindre utbredda språk[13] (en icke-statlig organisation som representerar de över 40 miljoner medborgare som talar ett regionalt språk eller ett minoritetsspråk) och till Mercator-nätverken[14] av universitet med forskning i mindre utbredda språk i Europa. På uppmaning av Europaparlamentet inledde kommissionen under 2004 en genomförbarhetsundersökning om att eventuellt inrätta ett europeiskt organ för språkinlärning och språklig mångfald. I rapporten från undersökningen[15] drogs slutsatsen att inte alla behov på området är täckta, och man lade fram förslag om inrättande av ett organ eller ett europeiskt nätverk av ”centrer för språklig mångfald”. Kommissionen anser att nästa steg lämpligen vore att upprätta ett nätverk som om möjligt bör bygga på befintliga strukturer. Den kommer att undersöka om det är möjligt att finansiera nätverket över flera år genom det föreslagna programmet för livslångt lärande. II.1.3 Huvudområden för åtgärder när det gäller utbildningssystem och praxis inom utbildning På mötet i Lissabon i år 2000 enades medlemsstaterna om att inrätta en effektiv inre marknad, främja forskning och innovation samt förbättra utbildningen för att göra EU till ”den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen” före 2010. Detta betonades ytterligare i kommissionens meddelande ”Att arbeta tillsammans för tillväxt och sysselsättning – Nystart för Lissabonstrategin” [16] och de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning (2005–2008)[17]. Genom ”Utbildning 2010”-processen fastställer medlemsstaterna de gemensamma mål som de strävar efter att nå genom att införa indikatorer och riktmärken, utbyta exempel på goda metoder och genomföra expertgranskningar. De identifierade förbättring av språkfärdigheter som ett prioriterat insatsområde, och en grupp nationella språkexperter[18] har till medlemsstaterna lagt fram rekommendationer[19] som har tjänat som inspiration till några av de följande förslagen till huvudområden för åtgärder. Nationella strategier Experter har konstaterat att det behövs nationella planer som kan styra och skapa sammanhang mellan åtgärder för att främja flerspråkighet hos enskilda personer och i samhället som helhet. Planerna bör omfatta tydliga mål för språkundervisning på de olika utbildningsnivåerna och åtföljas av långsiktiga strävanden för att skapa större medvetenhet om betydelsen av språklig mångfald. Undervisning i regionala språk och minoritetsspråk bör också beaktas som lämplig, liksom möjligheter för invandrare att lära sig värdlandets språk (och undervisning i invandrarspråk). Bättre lärarutbildning Kursplaner och strukturer för undervisning av lärare i främmande språk skall tillgodose nya krav på språkfärdigheter som elever och studerande bör tillägna sig. Kommissionen har finansierat en ny oberoende undersökning, som är baserad på goda metoder från hela Europa[20] och som innehåller förslag till en gemensam kärna av kompetenser och värden för språklärare i Europa. Kommissionen kommer att uppmuntra en debatt om detta ämne, som skall leda fram till en rekommendation. Tidig språkinlärning I de flesta länder lär sig nu minst hälften av alla elever på primärnivå ett främmande språk.[21] Men som kommissionen redan tidigare har[22] påpekat är tidig språkinlärning en fördel bara om lärarna är särskilt utbildade för att undervisa mycket små barn i främmande språk, om klasserna är små nog, om det finns lämpligt undervisningsmaterial, och om det avsatts tillräcklig tid i kursplanen till språk. Språk- och innehållsintegrerad inlärning På en konferens som det luxemburgska ordförandeskapet i EU organiserade nyligen, avhandlade man tendenserna inom språk- och innehållsintegrerad inlärning och undervisning (SPRINT) där eleverna lär sig ett ämne via ett främmande språk. Denna metod används mer och mer i hela Europa och ger större möjlighet för eleverna att förbättra sina kunskaper i främmande språk inom kursplanernas ramar. Språk inom högre utbildning De högre utbildningsinstitutionerna skulle kunna spela en mer aktiv roll när det gäller främjande av flerspråkighet bland studerande och personal, men också mer allmänt i lokalsamhället. Man måste dock vara uppmärksam på att tendensen i icke-engelsktalande länder att undervisa på engelska istället för på det nationella språket eller ett regionalt språk kan få oförutsedda konsekvenser för de berörda språkens livskraft. Kommissionen planerar att inom en snar framtid undersöka detta närmare. Utveckling av flerspråkighet som ett akademiskt utbildningsområde Under senare år har ett antal universitet upprättat flera professurer inom områden som är knutna till flerspråkighet och interkulturella förhållanden i det europeiska samhället. Kommissionens stöd till forskning i språklig mångfald skulle kunna kompletteras med nätverk av sådana professurer, i linje med den framgångsrika Jean Monnet-insatsen. Europeiska indikatorn för språkkunskaper Arbetet med den europeiska indikatorn för språkkunskaper , som avhandlas i ett nyligen offentliggjort meddelande[23] är redan väl igång. Man kommer att samla in tillförlitliga uppgifter om ungdomars faktiska färdigheter i främmande språk, vilka kommer att bli av ovärderligt värde för politikerna. II.2 Forskning och utveckling inom flerspråkighet EU:s forskningsprogram berör flerspråkighet särskilt inom två områden, där man varje år investerar ca 20 miljoner euro. Programmet för teknik i informationssamhället omfattar forskning om hur språkbarriärer kan överbryggas med hjälp av ny informations- och kommunikationsteknik, t.ex. - redskap som ökar översättares produktivitet (översättningsminnen, Internetordböcker och Internetlexikon), - interaktiva halvautomatiska översättningssystem för snabb, högkvalitativ översättning av texter inom särskilda områden, - helautomatiska system för översättning av låg till mellangod kvalitet, och - artificiell taligenkänning och talsyntes, dialog och översättning. Genom forskningsprogrammet för samhällsvetenskap och humaniora stöds språkforskning utifrån aspekterna social integration och socialt utanförskap, identitet, politiskt engagemang, kulturell mångfald och interkulturell förståelse. Forskningen behandlar också språklig mångfald, minoritetsspråk, regionala språk och språkrelaterade frågor som rör invandrare och etniska minoriteter. II.3 Åtgärder för ett flerspråkigt samhälle Kommissionen planerar att göra följande: Genomföra den europeiska indikatorn för språkkunskaper i samarbete med medlemsstaterna. Främja diskussion och lägga fram en rekommendation om olika sätt att modernisera språklärarutbildningar. Publicera en undersökning om de bästa metoderna för tidig språkinlärning under 2006. Med hjälp av det föreslagna programmet för livslångt lärande stödja undersökningar om flerspråkighet inom den högre utbildningen och inrättande av professurer inom områden som är relaterade till flerspråkighet och interkulturella studier. Fortsätta att stödja språkundervisning och språkinlärning genom sina samarbetsprogram för allmän och yrkesinriktad utbildning, ungdom, medborgarskap och kultur. Utforska olika sätt att stödja nätverk för språklig mångfald genom det nya integrerade programmet för livslångt lärande. Inom det sjunde ramprogrammet för forskning, stärka verksamheten när det gäller forskning om och teknisk utveckling av språkrelaterad teknik i informationssamhället, med särskilt fokus på ny maskinöversättningsteknik, och undersöka hur Europeiska unionen ytterligare skulle kunna stärka samarbetet inom ny översättnings- och tolkningsteknik. I samband med ovanstående, se till att språkfrågor utgör en integrerad del av den verksamhet inom det samhällsvetenskapliga området och humaniora som stöds. | Medlemsstaterna uppmanas att göra följande: Utarbeta nationella planer för att strukturera, samordna och styra åtgärder som främjar flerspråkighet samt öka användningen och närvaron av skilda språk i det dagliga livet[24]. Se över sina nuvarande system för utbildning av lärare i främmande språk mot bakgrund av resultaten av undersökningen ”European Profile för Language Teacher Education”[25]. Se över sina nuvarande system för tidig språkundervisning mot bakgrund av exempel på de bästa metoderna från hela Europa. Genomföra det luxemburgska ordförandeskapets slutsatser om språk- och innehållsintegrerad inlärning och undervisning (SPRINT) och öka medvetenheten om fördelarna med denna metod, utbyta information och vetenskapliga rön om goda exempel på språk- och innehållsintegrerad inlärning och undervisning och särskild lärarutbildning för detta. | - III FLERSPRÅKIGHET PÅ DET EKONOMISKA OMRÅDET III.1 Språkkunskapers bidrag till EU-ekonomins konkurrenskraft EU håller på att utveckla en ytterst konkurrenskraftig ekonomi. Interkulturella kommunikationsfärdigheter får en allt större betydelse inom globala marknadsförings- och försäljningsstrategier. För att kunna handla med företag i andra medlemsstater behöver europeiska företag behärska både språken i EU och de språk som våra andra handelspartner i världen talar. Detta gäller särskilt för mellanstora jobbskapande företag med hög tillväxt, som är de viktigaste drivkrafterna bakom innovation, sysselsättning samt social och lokal integration i EU. Det finns dock en del som tyder på att europeiska företag går miste om kunder eftersom de inte kan tala deras språk[26]. Om den inre marknaden skall fungera effektivt behöver EU en mer rörlig arbetsstyrka. Kunskaper i främmande språk ger fler möjligheter på arbetsmarknaden och frihet att arbeta eller studera i en annan medlemsstat. Kommissionen planerar därför att förstärka uppföljningen av handlingsplanen för kompetens och rörlighet från 2002[27]. Språkkunskaper kommer att vara bland de ämnen som skall behandlas under Europeiska året för arbetstagarnas rörlighet 2006. III.2 Flerspråkighet och konsumenter På den inre marknaden kan konsumenterna välja mellan många olika produkter från alla medlemsstaterna, vilket för dem i kontakt med produkter från samhällen där man talar andra språk. För att tillvarata konsumenternas intressen finns det bestämmelser om de språk som skall användas på de berörda förpackningarna. Märkningen skall innehålla tydlig och precis information på ett språk som konsumenterna lätt kan förstå, och får inte vara av sådan art att köparen vilseleds [28]. I det nyligen antagna direktivet om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden[29] skärps kraven när det gäller språk som används vid kundservice efter köpet. III.3 Flerspråkighet i informationssamhället Språklig mångfald är en daglig realitet i Europas informationssamhälle. Webb-tv, Internetmusik och film på mobiltelefoner är verklighet för Europas företag och medborgare och visar hur viktigt det är att kunna ha tillgång till och använda information på ett antal olika språk. Kommissionen arbetar för att främja flerspråkighet som en del av initiativet i2010 , som skall främja tillväxt och sysselsättning i informationssamhället och mediebranschen. Den första uppgiften går ut på att skapa ett europeiskt samarbetsområde för information, vilket kan erbjuda både ett rikt och mångfasetterat innehåll och digitala tjänster. Genom flera EU-program[30] stöds utformning och spridning av flerspråkig information med en europeisk prägel på innehållet. Ett flerspråkigt informationssamhälle behöver tillgång till standardiserade och driftskompatibla språkresurser (ordböcker, terminologi, textkorpusar osv.) och programvara för alla språk, också för EU:s mindre utbredda språk. Europeiska kommissionen har genom sina program uppmuntrat samordning och standardisering på detta område genom att stödja nätverk och plattformar med experter. Kommissionen har upprättat ett vetenskapligt och tekniskt forum för flerspråkighet, som omfattar experter från näringslivet, den akademiska världen och beslutsfattande politiska organ. III.4 Språkrelaterade yrken och branscher Även om det finns en del som tyder på att Europas språkindustri och dess sysselsättningspotential är på tillväxt, finns det ännu inte någon organisation som kan utveckla standarder för denna sektor eller lägga fram tillförlitliga uppgifter om dess storlek[31]. Språkbranschen omfattar översättning, redigering, korrekturläsning, resumésammanställning, tolkning, terminologi, språkteknik (signalbehandling för tal, röstigenkänning och röstsyntes), språkinlärning, språkundervisning, språkcertificering, språktestning och språkforskning. Dessa branscher befinner sig i snabb utveckling i de flesta europeiska länder. Dessutom skiljer man nu inte längre så skarpt mellan olika språkyrken och såväl språkvetare, översättare som tolkar används för att lösa en del mångsidiga uppgifter som kräver språkexpertis. Vissa universitet erbjuder specialiserade kurser, som är särskilt inriktade på språkbranschen. Goda kunskaper i främmande språk är också nödvändiga på områdena försäljning, logistik, undertextning, PR, marknadsföring, kommunikation, film, reklam, journalistik, bankverksamhet, turism och förlagsverksamhet. Kursplanerna för högre utbildningar och andra kurser behöver uppdateras löpande för att säkerställa att de studerande får de rätta färdigheterna, erbjuds de rätta redskapen och ges insikt i de faktiska arbetsförhållandena. III.5 Översättningstjänster Det finns en stor marknad för översättning i medlemsstaterna, vilken tillhandahåller tjänster till internationella organisationer, regeringar, offentliga myndigheter, domstolar, näringsliv, förlag, medier samt reklam- och underhållningsbranscher. Det sker en utveckling på många områden inom den översättningsrelaterade tekniken, särskilt när det gäller översättningsminnen och maskinöversättning, signalbehandling för tal, flerspråkig dokumenthantering och lokal anpassning av webbinnehåll. Flerspråkiga webbsidor blir allt vanligare och erbjuder t.ex. Internetöversättning, e-brevsöversättning, ordböcker och tillgång till ovanliga skrifttecken. Större sökmotorer erbjuder gratis översättning av webbinformation och översätter många miljoner sidor per dag. Alla större webbportaler investerar i förbättrade flerspråkiga tjänster. Den allt större användningen av Internetmaskinöversättning visar att en väsentligen mekanisk funktion av det slaget inte kan ersätta tankeprocessen hos en översättare, och understryker därmed hur viktig översättningarnas kvalitet är. Utvecklingen har lett till nyheter såsom den europeiska standarden för översättning[32] något som bör ge kunderna större säkerhet när det gäller kvalitet och spårbarhet. III.6 Tolktjänster Det finns ett stigande behov av utbildade tolkar på en växande marknad[33]. Överstatliga institutioner som EU och FN använder många konferenstolkar, både fast anställda och frilans, som alla har någon typ av universitetsexamen och uppfyller internationella kvalitetskriterier. Tolkar hjälper också institutioner i flerspråkiga samhällen att fungera. De stödjer invandrare i deras kontakter med domstolar, sjukhus, polis och invandrarmyndigheter. Detta betyder att välutbildade tolkar bidrar till att skydda de mänskliga och demokratiska rättigheterna. III.7 Språkundervisning, språktestning och språkcertificering Även om situationen varierar från land till land, räknas språkundervisning – och därmed språktestning och språkcertificering – som tillväxtbranscher i många medlemsstater. Exempelvis ligger enbart British Councils budget för 2005 på ca 750 miljoner euro, medan Alliance Françaises intäkter från språkkurser låg på ca 110 miljoner euro under 2004 och Berlitz hade en omsättning på över 279 miljoner euro under 2004. Språkcertificering har blivit ett så stort affärsområde att konsumenterna har svårt att välja de lämpligaste kurserna och certifikaten på marknaden. Kommissionen vill bidra till att göra utbudet lättare att överblicka genom att på Internet offentliggöra en översikt över befintliga system. III.8 Åtgärder för att främja flerspråkighet på det ekonomiska området Kommissionen planerar att göra följande: Publicera en undersökning om bristande språkkunskapers effekter på den europeiska ekonomin under 2006. Publicera en förteckning på Internet över system för språkcertifiering i Europeiska unionen under 2006. Inleda en undersökning av möjligheterna att i ökad utsträckning använda undertextning i film och TV-program för att främja språkinlärning. Göra den interinstitutionella och flerspråkiga databasen för EU-terminologi, IATE (Inter-Agency Terminology Exchange) tillgänglig för allmänheten som en tjänst till alla som behöver validerade termer på EU-området. Anordna en konferens om översättarutbildning vid universitet under 2006. Inom initiativet i2010 inleda ett ledande projekt rörande digitala bibliotek för att göra multimediekällor lättare och intressantare att använda, och bygga på Europas rika arv i en kombination av multikulturella och flerspråkiga miljöer[34]. Föra samman och samordna europeiska forskningsgruppers arbete inom teknik som rör mänskligt språk, maskinöversättning och utarbetande av språkresurser, t.ex. ordböcker och lexikon, och fastställa specifika EU-relaterade utmaningar (t.ex. fokusera på kvaliteten hos flerspråkig programvara och system för maskinöversättning). | Medlemsstaterna uppmanas att göra följande: Se över universitetens kursplaner för att se till att de språkstuderande utrustas med de färdigheter de behöver för att kunna anpassa sig till snabbt skiftande förhållanden inom arbetslivet. | - IV FLERSPRÅKIGHET I KOMMISSIONENS KONTAKTER MED MEDBORGARNA IV.1 Tillgänglighet och öppenhet Europeiska unionen antar lagstiftning som är direkt bindande för medborgarna. En förutsättning för ett öppet EU med demokratisk legitimitet är därför att medborgarna kan kommunicera med institutionerna och läsa EU-lagstiftningen på sitt eget språk samt delta i det europeiska projektet utan att stöta på språkbarriärer. I rådets allra första förordning[35] definieras därför EU som en flerspråkig enhet och det fastställs att lagstiftningen skall offentliggöras på de officiella språken. Där fastställs också kravet att institutionerna skall kommunicera med medborgarna på de officiella språk som dessa önskar använda. Av jämlikhets- och öppenhetsskäl administrerar EU en viktig tjänst som ger allmänheten tillgång till EU:s lagstiftning och rättspraxis via Internet. Det rör sig om EUR-Lexbasen, som är helt flerspråkig och omfattar alla de 20 officiella språken.[36] IV.2 Flerspråkighet gör EU speciellt Språkvetare med specialinriktning mot översättning och tolkning säkerställer kostnadseffektiv kommunikation och ett demokratiskt och öppet beslutsfattande. Tolkar ger mötesdeltagare möjlighet att tillvarata nationella intressen på sitt eget språk och kommunicera med andra mötesdeltagare. Därmed kan medborgarna representeras av sina bästa experter, trots att dessa kanske inte är de som är bäst på språk. Översättarna och tolkarna säkerställer också att europeiska och nationella institutioner kan utöva sin insynsrätt på ett effektivt sätt. Översättare och tolkar ser till att medborgarna kan kommunicera med institutionerna och har tillgång till beslut på sitt eget språk. EU-institutionerna måste göra en avvägning mellan kostnaderna och fördelarna när det gäller flerspråkighet. Alla institutionernas översättnings- och tolktjänster motsvarade totalt sett 1,05 % av EU:s samlade budget för 2004, eller 2,28 euro per medborgare och år. För det priset får alla medborgare både full tillgång till hela EU:s lagstiftning och rätt att kommunicera, bidra och bli informerade. Systemet för att hantera flerspråkigheten kostar givetvis en del, men utan detta system skulle ett demokratiskt och öppet EU inte vara möjligt. Med korrekt planläggning, framsynthet och fördelning av de nödvändiga resurserna kommer EU att kunna fungera med ännu fler officiella språk i framtiden, förutsatt att t.ex. ny teknik tas till hjälp och stordriftsfördelarna utnyttjas fullt ut. IV.3 Åtgärder för att främja flerspråkighet i kommissionens kontakter med medborgarna Under de senaste tio åren har kommissionen tagit åtskilliga initiativ för flerspråkighet (Medborgarnas Europa, Dialog med medborgarna, Ditt Europa och Medborgarnas vägvisarservice) för att hjälpa medborgarna att förstå hur EU-lagstiftningen påverkar dem, vilka rättigheter de har när de flyttar till ett annat land, och hur de kan utnyttja sina rättigheter i praktiken.[37] Kommissionen föreslår att man bygger vidare på dessa initiativ med en förutseende flerspråkig kommunikationspolitik som genom praktisk handling kompletterar kommissionens övergripande initiativ för att förbättra kommunikationen med EU-medborgarna och särskilda grupper, t.ex. journalisterna, språkbranschen, skolorna och universiteten. Kommissionen vill bygga ut sin webbinformation på de officiella språken och förbättra den flerspråkiga aspekten av sina många webbplatser. Ny teknik som möjliggör styrning av webbinnehåll, ger också nya möjligheter för flerspråkig publicering på nätet. Kommissionen planerar också att upprätta ett internt nätverk för att säkerställa att det förs en konsekvent intern politik i fråga om flerspråkighet. Kommissionen planerar att göra följande: Genom ett internt nätverk säkerställa att alla avdelningar konsekvent genomför strategin för flerspråkighet. Fortsätta att främja flerspråkighet på sin Internetportal (Europa) och i publikationer. Lansera en språkportal på Europaservern med information om flerspråkighet i EU och nya portaler för språkstuderande och språklärare. Ge översättningskontoren i medlemsstaterna en större roll när det gäller främjande av flerspråkighet, särskilt genom att anpassa kommissionens meddelanden till lokala målgrupper. Anordna en serie seminarier på hög nivå om flerspråkighet i medlemsstaterna, avsedd för journalister och andra opinionsbildare. Erbjuda universitet bidrag och undervisningsstöd för konferenstolkning, hjälpa till att utveckla metoder för distansutbildning och finansiera stipendier och studiebesök för studenter. Fortsätta att utveckla kostnadseffektiva redskap för flerspråkig konferensverksamhet och kommunikation inom ramen för kommissionens projekt för driftskompatibla europeiska e-förvaltningstjänster till myndigheter, företag och enskilda medborgare[38]. Stödja den europeiska magisterexamen i konferenstolkning och den europeiska magisterexamen i kongressorganisation och därmed öka samarbetet, samla erfarenheter och förmedla exempel på goda metoder på dessa områden. Fortsätta att delta fullt ut i ”International Annual Meeting on Language Arrangements, Documentation and Publication”, ett organ som behandlar nya krav när det gäller arbetsliv och färdigheter. Fortsätta att förse universiteten med en standardkursplan för magisterutbildning i översättning och tillhandahålla gästöversättare. Organisera en internationell översättningstävling mellan skolor i medlemsstaterna för att främja språkkunskaperna och språkyrkena. | - V SLUTSATSER Flerspråkighet är en förutsättning för att EU skall kunna fungera på ett korrekt sätt. Om EU:s politiska mål skall kunna uppnås kommer det också att vara viktigt att öka medborgarnas språkkunskaper, särskilt mot bakgrund av den ökande globala konkurrensen och ett bättre utnyttjande av EU:s potential när det gäller hållbar utveckling och fler och bättre arbetstillfällen. Kommissionen är medveten om sitt eget och de andra institutionernas ansvar och anser att situationen kan och måste förbättras, varför den uppmanar medlemsstaterna att göra en extra insats för att öka flerspråkigheten hos enskilda personer och skapa ett samhälle som respekterar alla medborgares språkliga identitet. Kommissionen har redan rekommenderat medlemsstaterna att de under 2007 skall rapportera om de åtgärder de har vidtagit för att nå målen i handlingsplanen för språkinlärning och språklig mångfald. Detta meddelande fokuserar på de åtgärder som medlemsstaterna måste vidta om de skall kunna nå sina egna mål, och kommissionen rekommenderar medlemsstaterna att också rapportera om de åtgärder de har vidtagit på de viktigaste områdena i detta meddelande under 2007. Kommissionen planerar att upprätta en högnivågrupp för flerspråkighet, bestående av oberoende experter som skall hjälpa den med att analysera medlemsstaternas framsteg, ge stöd och råd vid utarbetandet av initiativ samt ge nya impulser idéer. Det kommer att hållas en ministerkonferens, så att medlemsstaterna kan utbyta uppgifter om de framsteg de gjort hittills och planera det framtida arbetet. På grundval av medlemsstaternas rapporter och högnivågruppens råd kommer kommissionen att lägga fram ytterligare ett meddelande för parlamentet och rådet med förslag till ett samlat tillvägagångssätt för flerspråkighet i Europeiska unionen. | - Bilaga[39] De mest använda språken i Europeiska unionen: %. [pic] Förmåga att konversera på ett främmande språk [pic] FINANSIERINGSÖVERSIKT 1. FÖRSLAGETS BETECKNING:Kommissionens meddelande om en ny ramstrategi för flerspråkighet 2. VERKSAMHETSBASERAD FÖRVALTNING/BUDGETERING Förslaget berör flera politikområden med tillhörande verksamhet: GD Utbildning och kultur: Kultur och språk GD Tolkning: aaaaaaaTolkning med tillhörande verksamhet GD Översättning: aaaaaaaKommissionens administration: administrativa aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaautgifter för politikområdet kommissionens aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaadministration GD Informationssamhället: Forskning och teknisk utveckling – aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaainformationssamhället och eEurope 3. BUDGETPOSTER 3.1 Budgetposter [driftsutgifter med tillhörande utgifter för tekniskt och administrativt stöd (f.d. B.A-poster)] inklusive följande rubriker: GD Utbildning och kultur 15.02.02.02 Sokrates 15.03.01.02 Leonardo da Vinci Från och med 2007, budgetposten för programmet för livslångt lärande, som kommissionen antog förslag till i juli 2004. GD Översättning 26.01.02.11 Andra administrativa utgifter för politikområdet kommissionens administration 26.01.07.00 Interinstitutionellt samarbete på språkområdet GD Tolkning XX.01.02.11.07 Utbildning och vidareutbildning för konferenstolkar XX.01.02.11.02 Kostnader för konferenser och möten GD Informationssamhället 09.04 Forskning och teknisk utveckling – Informationssamhället 09.03 eEurope 3.2 Verksamhetens och budgeteffekternas varaktighet: 2005 och påföljande år: Verksamheten startar vid olika tidpunkter och pågår under olika lång tid. Viss verksamhet, t.ex. den europeiska indikatorn för språkkunskaper, är tänkt att vara permanent och ska därför ses som verksamhet utan slut. Annan verksamhet, t.ex. undersökningar, konferenser och projektfinansiering inom samarbetsprogram, är begränsade till mindre än tre år. 4. ÖVERSIKT ÖVER RESURSER 4.1 Finansiella resurser 4.1.1 Åtagandebemyndiganden (ÅB) och betalningsbemyndiganden (BB) Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Typ av utgifter | Avsnitt | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 och påföljande år | Totalt | Driftsutgifter[40] | Åtagandebemyndiganden (ÅB) | Främja diskussion och lägga fram en rekommendation om olika sätt att modernisera språklärarutbildningar | Se (**) | Publicera en förteckning över system för språkcertifiering i Europeiska unionen under 2006 | 0,2 | 0,2 Se (**) | Fortsatt stöd till språkundervisning och språkinlärning genom samarbetsprogram för allmän och yrkesinriktad utbildning, ungdom, medborgarskap och kultur | Se (**) | Utforska olika sätt att stödja nätverk för språklig mångfald genom det nya integrerade programmet för livslångt lärande | Se (**) | Ministerkonferens | 0,15 | 0,15 Se (**) | Se till att alla avdelningar tillämpar en flerspråkighetspolicy (via ett internt nätverk) Börja införa en särskild flerspråkighetspolicy för Europa och Internetportalen och för publikationer | Åtagandebemyndiganden (ÅB) | a | 0,4 | 0 | 0,19 | 0,08 | 0,12 | 0,16 | 0,95 | Betalningsbemyndiganden (BB) | b | 0,4 | 0 | 0,19 | 0,08 | 0,12 | 0,16 | 0,95 | Administrativa utgifter inom referensbeloppet[41] | Tekniskt och administrativt stöd (IDA) | Anordna en serie högkvalitativa seminarier om flerspråkighet i medlemsstaterna för journalister och andra opinionsbildare | 0,003 | 0,003 Se (**) | Internationell översättartävling för skolor i medlemsstaterna | 0,04 | 0,04 Se (**) | Inrätta en högnivågrupp för flerspråkighet | 0,04 | 0,04 | 0,04 | 0,04 | 0,04 | 0,2 Se (**) | Fortsätta att förse universiteten med en standardkursplan för magisterutbildning i översättning och tillhandahålla gästöversättare | 0,207 | 0,207 | 0,207 | 0,207 | 0,207 | 0,207 | 1,242 Se (**) Se (****) | c | 0,568 | 0,913 | 0,556 | 0,412 | 0,412 | 0,412 | 3,273 | TOTALT REFERENSBELOPP | Åtagandebemyndiganden | a+c | 0,968 | 0,913 | 0,746 | 0,492 | 0,424 | 0,428 | 4,223 | Betalningsbemyndiganden | b+c | 0,968 | 0,913 | 0,746 | 0,492 | 0,424 | 0,428 | 4,223 | Administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet[42] | Personalresurser med tillhörande utgifter (IDA) | 8.2.5 | d | Administrativa kostnader, utom personalresurser med tillhörande utgifter, som inte ingår i referensbeloppet (IDA) | 8.2.6 | e | TOTAL PRELIMINÄR FINANSIELL KOSTNAD FÖR VERKSAMHETEN (*) Införandet av indikatorn kommer inte att medföra några ytterligare driftskostnader i Europeiska unionens budget. Utgifterna för detta kommer att föras in under programmen Sokrates och Leonardo da Vinci (därefter programmet för livslångt lärande) utan att detta leder till någon ökning av de totala anslagen för dessa program, markerade med en asterisk (*) ovan. Det årliga bidraget från dessa program till finansieringen av indikatorn kommer att uppgå till omkring 2,5 miljoner euro. (**) Genomförandet av denna verksamhet kommer inte att medföra några ytterligare driftskostnader i Europeiska unionens budget. Dessa kostnader kommer att täckas genom befintliga program eller deras efterföljare och kommer inte att medföra någon ökning av de totala anslagen för dessa program. (***) Genomförandet av denna verksamhet kommer inte att medföra några ytterligare driftskostnader i Europeiska unionens budget. Kostnaderna kommer att täckas genom befintliga forskningsprogram eller deras efterföljare (eContent plus och de föreslagna särskilda programmen för 2007–2013 för genomförandet av det sjunde ramprogrammet) och kommer inte att medföra någon ökning av de totala anslagen för dessa program. (****) Den årliga kostnaden på 207 000 som tas upp i budgeten för tjänsteresor avser enbart gästöversättare (där översättare från GD Översättning kommer att befinna sig på tjänsteresa under en månad vid universitet). (°) Dessa kostnaderna för 2005 och 2006 avser stöd från IT-specialister för den tekniska utformningen och utvecklingen av webbportalen. Webbportalens innehåll kommer att administreras av kommissionspersonal. ÅB TOTALT inklusive kostnad för personalresurser | a+c+d+e | BB TOTALT inklusive kostnad för personalresurser | b+c+d+e | Samfinansiering Ingen. Den föreslagna verksamheten kommer inte att samfinansieras. 4.1.2 Förenlighet med den ekonomiska planeringen ( Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering. För 2007 och påföljande budgetår kommer anslagen att vara beroende av godkännandet av budgetplanen för 2007–2013 och den fleråriga ekonomiska planeringen. ( Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen. ( Förslaget kan komma att kräva att bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet[43] (dvs. flexibilitetsmekanismen eller revidering av budgetplanen) tillämpas. 4.1.3. Påverkan på inkomsterna ( Inkomsterna påverkas inte ( Inkomsterna påverkas enligt följande: Obs.: den metod som använts för att beräkna påverkan på inkomsterna skall redovisas närmare på ett separat blad som bifogas denna finansieringsöversikt 4.2. Personalresurser i heltidsekvivalenter (inklusive fast anställda, tillfälligt anställda och extern personal) – för närmare uppgifter se punkt 8.2.1. Årligt behov Totalt antal personer | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 och påföljande år | GD Utbildning och kultur | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 se (i) | GD Översättning | 22,6 | 80,2 | 80 | 80 | 80 | 80 se (ii) | GD Tolkning | GD Informationssamhället | Totalt | 22,6 | 81,2 | 81 | 81 | 81 | 81 | Anmärkningar: (i) I dessa förslag ingår rekrytering av ytterligare en heltidsanställd i lönegrad A* [i enlighet med KOM(2005) 356] (ii) All annan personal som anges i tabellen ovan avser interna omplaceringar inom ramen för befintliga personalanslag. 5. BESKRIVNING OCH MÅL Bakgrunden till förslaget skall beskrivas närmare i motiveringen. Detta avsnitt av finansieringsöversikten skall innehålla följande särskilda kompletterande uppgifter: 5.1. Behov på kort eller lång sikt I meddelandet anges en rad behov som gäller flerspråkighet i Europeiska unionens samhälle, ekonomi och institutioner. 5.2. Mervärdet av gemenskapens medverkan, förslagets förenlighet med andra finansieringsinstrument och eventuella synergieffekter Mervärdet består i att kommissionen tar initiativ till att kartlägga inom vilka områden åtgärder behöver vidtas samt föreslår åtgärder som antingen medlemsstaterna eller kommissionen skall vidta för att förverkliga mål som är till nytta för hela unionen. 5.3. Verksamhetsbaserade mål, förväntade resultat och tillhörande indikatorer för förslaget Huvudmålen är följande: Att göra medborgarna mer flerspråkiga, att öka kunskaperna om flerspråkighetens betydelse för Europeiska unionens ekonomi och att få till stånd ett mer samstämmigt förhållningssätt till flerspråkighet i kontakterna mellan kommissionen och enskilda medborgare. En översyn av i vilken grad dessa mål har uppnåtts föreslås under 2007. 5.4 Genomförandebestämmelser (preliminära) Ange nedan vilka metoder[44] som valts för att genomföra verksamheten. ( Centraliserad förvaltning aaaaaa( direkt av kommissionen aaaaaa( indirekt genom utläggning på aaaaaaaaaaaa( exekutiva byråer aaaaaaaaaaaa( organ som inrättats av gemenskapen enligt artikel 185 i aaaaaaaaaaaaaaaaaaabudgetförordningen aaaaaaaaaaaa( nationella organ inom den offentliga sektorn/organ med aaaaaaaaaaaaaaaaaaaoffentliga förvaltningsuppgifter ( Gemensam eller decentraliserad förvaltning aaaaaa( med medlemsstaterna aaaaaa( med tredjeländer ( Gemensam förvaltning med internationella organisationer (specificera) Anmärkningar: 6. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 6.1. Metod för uppföljning Den verksamhet som avses i detta meddelande kommer att följas upp genom de system som redan finns för de program och budgetposter till vilka de hänför sig. 6.2. Utvärdering 6.2.1. Förhandsbedömning Ingen förhandsbedömning har gjorts. Meddelandet är i sig en bedömning av det nuvarande läget när det gäller de viktigaste aspekterna av flerspråkighet. 6.2.2. Åtgärder som vidtagits till följd av en del-/efterhandsutvärdering (lärdom från tidigare erfarenheter) - 6.2.3. Bestämmelser och tidsintervall för framtida utvärderingar Se punkt 6.1. 7. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING De åtgärder som vidtas för att motverka bedrägerier i fråga om den verksamhet som avses i meddelandet kommer att vara samma åtgärder som redan gäller för de program och budgetposter till vilka de hänför sig. 8. NÄRMARE UPPGIFTER OM RESURSER 8.1. Mål och finansiella behov för förslaget Miljoner euro i åtagandebemyndiganden (avrundat till tre decimaler) 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 och påföljande år | Fast eller tillfälligt anställda[46] (XX 01 01) | A*/AD | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 se (i) | B*, C*/AST | 22,6 | 79,7 | 79,5 | 79,5 | 79,5 | 79,5 se (ii) | Personal som finansieras[47] via artikel XX 01 02 | Övrig personal[48] som finansieras via artikel XX 01 04/05 | TOTALT | 22,6 | 81,2 | 81 | 81 | 81 | 81 | Anmärkningar: Behovet av personal och administrativa resurser skall täckas av anslagen till det ansvariga generaldirektoratet inom ramen för det årliga budgetförfarandet. (i) I dessa förslag ingår rekrytering av ytterligare en heltidsanställd [i enlighet med KOM(2005) 356]. (ii) All annan personal som anges i tabellen ovan avser interna omplaceringar inom ramen för befintliga personalanslag. Det bör noteras att en möjlighet att finansiera det föreslagna nätverket för flerspråkighet skulle kunna vara att omplacera 23 befintliga A-tjänster från GD Översättning till andra generaldirektorat. De enskilda personerna skulle då utstationeras till andra generaldirektorat, men deras tjänster skulle stanna hos GD Översättning. Dessa omfördelningar anges i denna tabell. 8.2.2. Beskrivning av de arbetsuppgifter som verksamheten innebär 8.2.3. Rekrytering (bland personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna) (Vid olika rekryteringsalternativ ange antalet tjänster för var och en av dem) ( Tjänster som för närvarande finns för handläggningen av det program som skall ersättas eller förlängas. ( Tjänster som redan har fördelats genom den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år n. ( Tjänster som kommer att begäras i samband med den kommande årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget. ( Tjänster som skall omfördelas med hjälp av befintlig personal i förvaltningsfunktionen (intern omfördelning). ( Tjänster som krävs för år n, men som inte har planerats i samband med den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för det året. 8.2.4. Andra administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (XX 01 04/05 – Administrativa utgifter) Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Budgetpost (nummer och beteckning) | År n | År n+1 | År n+2 | År n+3 | År n+4 | År n+5 och påföljande år | TOTALT | Annat tekniskt eller administrativt stöd | - internt | - exernt | Totalt tekniskt och administrativt stöd | 8.2.5. Personalkostnader och tillhörande kostnader som inte ingår i referensbeloppet Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Typ av personal | År n | År n+1 | År n+2 | År n+3 | År n+4 | År n+5 och påföljande år | Fast och tillfälligt anställda (XX 01 01) | Personal som finansieras via artikel XX 01 02 (extra- och kontraktsanställd personal, nationella experter osv.) (ange budgetpost) | Summa personalkostnader och tillhörande kostnader som inte ingår i referensbeloppet | Beräkning – Fast och tillfälligt anställda I förekommande fall skall det hänvisas till punkt 8.2.1 Beräkning – Personal som finansieras enligt artikel XX 01 02 I förekommande fall skall det hänvisas till punkt 8.2.1 8.2.6. Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 och påföljande år | TOTALT | XX 01 02 11 01 – Tjänsteresor | XX 01 02 11 02 – Möten och konferenser Fortsatt full medverkan i det internationella årliga mötet om språkpolicy, dokumentation och publikationer | 0,01 | 0,01 | 0,01 | 0,01 | 0,01 | 0,01 | 0,06 | XX 01 02 11 03 – Kommittéer[49] | XX 01 02 11 04 – Studier och samråd | XX 01 02 11 05 - Informationssystem | XX.01.02.11.07 – Utbildning och vidareutbildning för konferenstolkar | Erbjuda universitet bidrag och undervisningsstöd för konferenstolkning, hjälpa till att utveckla metoder för distansutbildning och finansiera stipendier och studiebesök för studenter | 0,935 | 0,935 | 0,935 | 0,935 | 0,935 | 0,935 | 5,61 | Stödja europeisk magisterutbildning för konferenstolkning och konferensorganisation | 0,082 | 0,082 | 0,082 | 0,082 | 0,082 | 0,082 | 4,92 | 2. Totalt – Andra administrativa utgifter (XX 01 02 11) | 1,027 | 1,027 | 1,027 | 1,027 | 1,027 | 1,027 | 10,59 | 3. Andra administrativa utgifter (specificera och ange budgetpost) | Totalt – Andra administrativa utgifter, utom för personal med tillhörande kostnader, som inte ingår i referensbeloppet | Beräkning – Andra administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet [1] I och med antagandet av irländska som officiellt språk från och med 2007 blir det 21 språk, och 23 när bulgariska och rumänska tillkommer. [2] Se undersökningen Euromosaic på http://europa.eu.int/comm/education/policies/lang/languages/langmin/euromosaic/index_en.html [3] EGT C 364, 18.12.2000, s. 1. [4] Europaparlamentets och rådets beslut nr 1934/2000/EG av den 17 juli 2000 om inrättande av Europeiska språkåret 2001. [5] Förståelse av andra kulturer skapas vid inlärning av de språk som dessa kulturer uttrycker sig på. Det är därför som kommissionen inte främjar användningen av artificiella språk, som per definition inte har några kulturella referenser. [6] Europeiska rådets möte i Barcelona den 15–16 mars 2002: Ordförandeskapets slutsatser del I, 43.1. [7] KOM(2003) 449: Främjande av språkinlärning och språklig mångfald Handlingsplan 2004-2006; KOM(1995) 590: White paper on education and training – Teaching And Learning – Towards The Learning Society (Vitbok om utbildning – Lära och lära ut: på väg mot kunskapssamhället). [8] Eurobarometer 63.4. [9] Key data on teaching languages at school in Europe , Eurydice, 2005, ISBN 92 894 8681-3. [10] KOM(2003) 449. [11] KOM(2003) 449. [12] http://europa.eu.int/comm/education/policies/2010/et_2010_en.html [13] http://www.eblul.org [14] http://www.mercator-central.org/ [15] Feasibility Study concerning the Creation of a European Agency for Linguistic Diversity and Language Learning, Final Report, May 2005;http://europa.eu.int/comm/education/policies/lang/doc/linguistic_diversity_study_en.pdf [16] KOM(2005) 24, 2.2.2005. [17] http://europa.eu.int/growthandjobs/pdf/integrated_guidelines_en.pdf [18] Expertgruppen för språk inrättades inom ramen för Utbildning 2010-processen. I gruppen ingår en expert som utsetts av de flesta medlemsstater. [19] Den senaste rapporten finns påhttp://europa.eu.int/comm/education/policies/2010/doc/lang2004.pdf [20] European Profile for Language Teacher Education – A Frame of Reference av Michael Kelly, Michael Grenfell et al., Southampton University, Storbrittannien. [21] Key Data on Teaching Languages at School in Europe , Op cit. [22] KOM(2003) 449. [23] KOM(2005) 356. [24] Dessa planer bör baseras på den integrerade riktlinjen nr 23 och utgör en del av de nationella planer som medlemsstaterna tar fram mot bakgrund av Lissabonhandlingsplanen för tillväxt och sysselsättning. (http://europa.eu.int/growthandjobs/pdf/integrated_guidelines_en.pdf [25] European Profile for Language Teacher Education – A Frame of Reference http://europa.eu.int/comm/education/policies/lang/doc/profile_en.pdf [26] Ett exempel: undersökningen av CILT, Storbrittanniens nationella språkcentrum, vilken offentliggjordes 2005: http://www.cilt.org.uk/key/talkingworldclass.pdf [27] KOM(2002) 72. [28] Artikel 16.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel, EGT L 109, 6.5.2000, s. 29, samt Communication from the Commission to the Council and the European Parliament concerning language use in the information of consumers in the Community (COM (1993) 456. (Den svenska versionen finns inte tillgänglig.) KOM(1993) 456. [29] Direktiv 2005/29/EG. [30] eContent, eContent plus, Media och eLearning [31] Man uppskattar dock att världens 20 största översättningsföretag har över 10 000 anställda och en årsintäkt på över 1 200 miljoner euro. Ca två tredjedelar av denna verksamhet uppskattas äga rum i EU. (Se http://www.commonsenseadvisory.com/en/research/top_20.htm.) [32] Translation services — Service requirements, dokument WI CSA07001, utarbetat av Tekniska kommitten CEN/BTTF 138. [33] Den internationella organisationern för konferenstolkar ( International Association of Conference Interpreters ) har ca 3 000 enskilda medlemmar, varav runt hälften finns i Europeiska unionen. [34] KOM(2005) 229 och KOM(2005) 465. [35] Rådets förordning nr 1 om vilka språk som skall amvändas i Europeiska gemenskapen. [36] http://europa.eu.int/eur-lex/lex [37] http://europa.eu.int/youreuropehttp://europa.eu.int/citizensrights/signpost [38] http://europa.eu.int/idabc/ [39] Eurobarometer Report 63.4; http://europa.eu.int/comm/public_opinion/archives/eb/eb63/eb63_en.htm [40] Utgifter som inte omfattas av kapitel xx 01 i den berörda rubriken xx. [41] Utgifter som omfattas av artikel xx 01 04 i rubrik xx. [42] Utgifter enligt kapitel xx 01, utom utgifter som tas upp i artiklarna xx 01 04 och xx 01 05. [43] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet. [44] Om mer än en metod anges lämna kompletterande uppgifter i avsnittet ”Anmärkningar” i denna punkt. [45] Enligt beskrivningen i avsnitt 5.3. [46] Denna kostnad ingår inte i referensbeloppet. [47] Denna kostnad ingår inte i referensbeloppet. [48] Denna kostnad ingår i referensbeloppet. [49] Ange typ av kommitté och vilken grupp den tillhör. De mest utbredda språken i EU - % 5 % 9 % 9 % 13 % 12 % 18 % 13 % 5 % 2 % 11 % 12 % 34 % 1 % 2 % 1 % 1 % 5 % 3 % Andra (SPONTANA SVAR) Ryska Nederländska Polska Spanska Italienska Franska Tyska Engelska Modersmål Främmande språk TOTAL 47 % 30 % 23 % 15 % 14 % 10 % 6 % 6 % 5 % Svarande som kan delta i en konversation på ett annat språk än sitt modersmål % per land 29 % 30 % 36 % 36 % 36 % 41 % 45 % 49 % 49 % 50 % 58 % 60 % [50]8XYZxyz{ - › œ À Á PT´¶àâäæøúâäW X _`º»óìèÝÖèÖÝÖÝÒÝèÖìóìóìóìóìóì·Âìóìóìóìóìóìóìóìóìóìóìó¤ó¤ìóìóìóìó¤óì$jhÚvŒh?[51]0JmU[pic]mHnHu[pic]hÚvŒh?[52]CJaJhÚvŒh?[53]CJaJmHnHu[pic]h§ C hJ hJ jhJ hJ U[pic]hJ hÚvŒh?[54]hÚvŒh? 62 % 66 % 69 % 71 % 72 % 87 % 88 % 88 % 89 % 90 % 91 % 93 % 99 % 93 % HU UK PT IT ES IE FR PL EL EU25 AT CZ DE FI SK BE CY EE SE DK SI LT NL MT LV LU