[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 1.8.2005

KOM(2005) 356 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Europeisk indikator för språkkunskaper

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

I INLEDNING 3

1 Flerspråkighet i det europeiska samhället 3

2 Bristerna i tillgängliga uppgifter 3

3 Behov av mer tillförlitliga uppgifter 5

II. Införandet av indikatorn 6

1 Syfte 6

2 Metod 6

3 Målgrupp 6

4 Skala 7

5 Språk 7

6 Färdigheter 7

7 Andra uppgifter 7

8 Samarbete 8

9 Den rådgivande kommittén för den europeiska indikatorn för språkkunskaper 8

10 Resursbehov 9

11 Tidsplanering 9

III. SLUTSATS 9

I INLEDNING

1 Flerspråkighet i det europeiska samhället

Europeiska unionen som byggts upp kring fri rörlighet för dess medborgare, kapital, varor och tjänster, är nu hemvist för 450 miljoner människor med skiftande etnisk, kulturell och språklig bakgrund.

Betydelsen av att uppmuntra samhälle och individer i Europeiska unionen till flerspråkighet togs upp i kommissionens meddelande ”Främjande av språkinlärning och språklig mångfald”: En handlingsplan 2004–2006[1]. Förmågan att förstå och kommunicera på ett annat språk än modersmålet är en grundläggande färdighet som alla europeiska medborgare behöver. Den vidare utvecklingen av kunskaper i främmande språk är viktig när det gäller att uppmuntra till rörlighet inom unionen[2], vilket kommer att bidra till skapandet av en sann europeisk arbetsmarknad, genom att medborgarna ges möjlighet att fullt ut dra fördel av friheten att arbeta eller studera i en annan medlemsstat. Vidare kommer en arbetskraft med konkreta språkkunskaper och interkulturell kompetens att göra det lättare för europeiska företag att effektivt konkurrera på den globala marknadsplatsen.

Att lära sig och att tala andra språk stimulerar oss till att bli öppnare gentemot andra, deras kulturer och synsätt. Dessutom förbättras de allmänna kognitiva färdigheterna och kunskaperna i modersmålet stärks, inklusive läs- och skrivkunnigheten. Det räcker alltså inte med att lära sig ett lingua franca . Kommissionens målsättning är ett verkligt flerspråkigt europeiskt samhälle: Ett samhälle i vilket andelen flerspråkiga människor ständigt ökar tills varje medborgare har praktiska kunskaper i åtminstone två språk utöver det egna modersmålet.

Vid Europeiska rådets möte i Barcelona i mars 2002 satte stats- och regeringscheferna upp målet att göra sina utbildningssystem till kvalitetsreferens för hela världen senast 2010 och efterlyste ” ytterligare insatser… för att förbättra basfärdigheterna, särskilt genom att barn från mycket låg ålder får undervisning i minst två främmande språk[3]”. Vidare uppmanade de till inrättandet av ”en europeisk indikator för språkkunskaper under 2003 .”[4] Bakgrunden till detta beslut är bristen på uppgifter om EU-medborgarnas faktiska språkkunskaper och behovet av pålitliga system för att mäta framsteg i förhållande till det nya målet.

2 Bristerna i tillgängliga uppgifter

De uppgifter som för närvarande finns tillgängliga är begränsade till a) inmatningsuppgifter, såsom information om språkundervisning i skolan och b) resultat från opinionsundersökningar.

Uppgifterna från skolan visar till exempel att andelen elever på låg- och mellanstadiet som lär sig ett främmande språk ökar, att språkutbudet vid undervisning i alla åldrar är mycket snävt, och att den språkliga mångfalden minskar; det finns en ökande tendens att ”undervisning i främmande språk” helt enkelt kommit att betyda ”lära sig engelska”.

Det genomsnittliga antal språk som eleverna lär sig på högstadiet och gymnasiet är långt ifrån det mål med två främmande språk från tidig ålder som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Barcelona[5], vilket framgår av tabellen nedan:[pic]

Dessa inmatningsuppgifter, även om de är värdefulla, ger inte någon fullständig bild av språkundervisningen. Det finns till exempel inga uppgifter om elevernas kommunikativa förmåga.

Undersökningen av vuxenutbildningen, som för närvarande utvecklas av Eurostat och som ska genomföras av länderna under 2006, kommer att innehålla en modul där uppgiftslämnarna själva uppger sina språkkunskaper enligt skalorna i de gemensamma europeiska referensramarna för språk. Undersökningen kommer att göras vart femte år. Den kommer att lämna värdefulla kontextuella uppgifter om medborgarnas bedömningar av sina egna språkkunskaper. Den kommer emellertid inte att ge någon objektiv bedömning av språkkunskaperna.

Fram till det att dessa uppgifter blir tillgängliga, är den enda information om kunskaper i främmande språk som vi för närvarande har Eurobarometers opinionsundersökningar där uppgiftslämnarna ombads bedöma sina egna kunskaper, vilket gör dem mindre tillförlitliga. Uppgifter från de vanliga Eurobarometrarna för vilka det gjordes fältarbete 2001 ger till exempel följande bild.

[pic]Uppgifterna verkar tyda på att det finns en "språkklyfta", på så sätt att färdigheterna är ojämnt fördelade mellan länderna, vilket kan vara ett tecken på att samhället i olika medlemsstater tillmäter språkinlärningen olika vikt. Detta trots att inlärning av ett främmande språk redan nu finns på schemat i alla medlemsstater och att en stor insats görs av myndigheter, lärare och elever i alla länder[6]. Detta verkar tyda på att om man vill minska denna språkklyfta, måste inte bara fler språk läras in utan de måste också läras in mer effektivt.

Det återstår därför en hel del att göra innan alla medborgare har de språkliga och interkulturella kunskaper som krävs för att kunna dra fördel av medborgarskapet i Europeiska unionen och innan medlemsstaterna har infört undervisning i minst två främmande språk från mycket tidig ålder, som deras stats- och regeringschefer begärt.

3 Behov av mer tillförlitliga uppgifter

Framsteg i förhållande till detta mål kan bara mätas genom användning av tillförlitliga uppgifter om resultaten av språkundervisning och språkinlärning och dessa uppgifter måste baseras på objektiva språkfärdighetstester. Analysen av dessa uppgifter bör underlätta en mer produktiv jämförelse av språkpolitik och språkinlärningsmetoder mellan medlemsstaterna så att man kan kartlägga och dela med sig av de bästa metoderna.

Vid europeiska rådets möte i Barcelona uppmanade stats- och regeringscheferna till inrättandet av en Europeisk indikator för språkkunskaper.

En sådan indikator kommer att vara en viktig metodisk framgång, som kommer att göra tillförlitliga uppgifter tillgängliga för beslutsfattare, lärare och språkstuderande. Det slutliga målet är att förse medlemsstaterna med faktauppgifter, som de kan basera sina förändringar av metoderna för språkundervisning och språkinlärning på.

Denna indikator ska också ses mot bakgrund av den uppsättning indikatorer som medlemsstaterna har enats om att utveckla inom ramen för ”Utbildning 2010”-programmet.

II. INFÖRANDET AV INDIKATORN

Handlingsplanen ”Främjande av språkinlärning och språklig mångfald” ger kommissionen i uppgift att utveckla en sådan indikator. Kommissionen håller nu på att utarbeta indikatorn tillsammans med medlemsstaternas företrädare, dvs. expertgrupperna för språk, indikatorer och benchmarking , med vilka kommissionen har haft ingående diskussioner när det gäller vilka principer som ska ligga till grund för indikatorn.

Vi är nu på ett stadium när ett antal val måste göras rörande indikatorns övergripande parametrar, vilket tillvägagångssätt som ska tillämpas på den första fasen i insamlandet av uppgifter, liksom hur ledningsarbetet ska utformas.

Kommissionens förslag till tillvägagångssätt återfinns nedan.

Parametrar:

1 Syfte

Syftet med indikatorn är att mäta övergripande språkkunskaper i alla medlemsstater.

Indikatorn måste ha en hög grad av exakthet och tillförlitlighet och kommer då att kunna godkännas politiskt.

I linje med andra liknande internationella indikatorer, ska uppgifterna samlas in med jämna mellanrum, t.ex. vart tredje år.

2 Metod

Eftersom det inte finns någon standardiserad enkät för språkkunskaper i EU, föreslås det att man ska hörsamma uppmaningen vid Europeiska rådets möte i Barcelona att ”förbättra basfärdigheterna, särskilt genom att barn från mycket låg ålder får undervisning i minst två främmande språk” och genom att ett urval elever i olika skolor i alla medlemsstater får göra särskilt utarbetade språkfärdighetstest. Vid utarbetandet av testen kommer man att ta hänsyn till relevanta projekt som tidigare fått bidrag av kommissionen, så att resurserna på så sätt kan användas optimalt. Denna metod täcker inte alla typer av språkfärdighet hos den vuxna befolkningen som helhet, men metodiska svårigheter liksom tungroddhet och kostnader för genomförandet av sådana test hos den vuxna befolkningen, gör att man på nuvarande stadium måste avstå från det.

3 Målgrupp

Mot bakgrund av uppmaningen från Europeiska rådets möte i Barcelona att ” förbättra basfärdigheterna, särskilt genom att barn från mycket låg ålder får undervisning i minst två främmande språk ”, är det lämpligt att uppgifter till indikatorn samlas in från elever som är i slutet av sin obligatoriska skolgång, då ju alla grundläggande inlärningsmål ska ha uppnåtts.

Vid vilken ålder man slutar skolan varierar mycket inom unionen. Vid andra internationella indikatorer och tester (såsom PISA-undersökningen), brukar man i allmänhet använda sig av 15-åringar. Kommissionen anser att detta är ett lämpligt val även för denna indikator.

Man föreslår alltså att de uppgifter som samlas in ska gälla femtonåriga elever.

4 Skala

Indikatorn ska spegla de utvalda elevernas språkfärdighet på var och en av de sex nivåerna enligt skalorna i de gemensamma europeiska referensramarna för språk (Europarådet)[7]. Detta mätinstrument har redan godkänts och används av ett flertal medlemsstater när det gäller deras egna målsättningar på detta område.

5 Språk

Enligt önskemålen vid Europeiska rådets möte i Barcelona, ska indikatorn mäta språkfärdigheten i minst två andra språk än modersmålet.

I princip ska indikatorn mäta färdigheter i alla huvudsakliga första eller andra främmande språk i utbildningssystemen. Kommissionen föreslår att i den första omgången ska man av praktiska skäl testa språkkunskaperna i de fem språk som är de viktigaste undervisningsspråken i unionen som helhet (dvs. engelska, franska, tyska, spanska och italienska[8]). Erfarenheterna från den första testomgången kommer att göra det möjligt att testa fler språk i senare omgångar.

6 Färdigheter

Indikatorn ska mäta fyra typer av språkfärdighet: Läsförståelse, hörförståelse, muntlig och skriftlig språkfärdighet. Av praktiska skäl kanske man inte kommer att kunna testa muntlig språkfärdighet i den första omgången. I så fall kommer erfarenheterna från den första testomgången att göra det möjligt att testa alla fyra typerna av språkfärdighet i senare omgångar.

7 Andra uppgifter

Det är viktigt för medlemsstaterna att kunna sätta in uppgifterna i indikatorn i sitt sammanhang. Språkkunskaper påverkas ofta av faktorer utanför utbildningssystemet (som t.ex. språk på TV och i hemmet) liksom faktorer inom systemet (som t.ex. lärarens erfarenhet, sammanlagt antal undervisningstimmar, etc.). Testerna ska därför kompletteras med frågeformulär till lärare och elever så att man får mer information om omständigheterna.

Utformningen av ledningsarbetet

8 Samarbete

Kommissionen är angelägen om att fullgöra sina uppgifter enligt Europeiska rådets mandat. Det står också klart att indikatorn kommer att bli viktig för medlemsstaterna, eftersom den kommer att bli en rik källa till ny information, som kan bilda underlag för beslut om politik och praxis när det gäller språkundervisning och möjliggöra ett utbyte av bästa metoder. Medlemsstaterna har också en rik erfarenhet av att utveckla internationella indikatorer, något som till fullo bör utnyttjas. Kommissionen anser därför att medlemsstaterna bör engagera sig helhjärtat i utvecklingen och införandet av indikatorn.

När det gäller den centrala koordinationen av förfarandet liksom den centrala analysen av det material som tillhandahålls, kommer dessa att skötas av kommissionen med externt stöd genom en upphandling enligt sedvanligt förfarande.

Kommissionen kommer emellertid att behöva stöd och råd från medlemsstaterna vid förberedelserna av upphandlingen och övervakningen av det påföljande avtalet, vid beslut om lämpligt tillvägagångssätt vid handhavandet av testerna i medlemsstaterna samt vid det allmänna införandet av indikatorn.

Det kommer att behövas en struktur av personer som fått i uppdrag av sina medlemsstater att ge kommissionen råd i politiska och tekniska angelägenheter och rapportera om hur införandet av indikatorn framskrider i deras medlemsstat. De nuvarande expertgrupperna har inte det mandat som krävs, och inte heller de nödvändiga tekniska kunskaperna i språktestning eller utveckling av indikatorer för att kunna göra detta.

9 Den rådgivande kommittén för den europeiska indikatorn för språkkunskaper

Kommissionen föreslår därför att man inrättar en rådgivande kommitté med företrädare för medlemsstaterna ( EILC Advisory Board ), vars uppgifter ska vara att

- ge kommissionen råd om specifikationen av upphandlingen av utarbetandet av testinstrument och kriterier för urvalet av anbudsgivare,

- ge kommissionen råd vid bedömningen av avtalspartens arbete,

- lämna råd om lämpliga arrangemang, standarder och tekniska protokoll vid insamling av uppgifter i medlemsstaterna,

- säkerställa framsteg vid införandet av indikatorn i medlemsstaterna, och

- övervaka resultaten.

De praktiska åtgärder som krävs för insamlingen av uppgifter kommer att vidtas av medlemsstaterna (eller av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna såsom statistikbyråerna), inom ramen för de protokoll och standarder som kommissionen fastställt efter anvisningar från rådgivande kommittén. Åtgärderna kommer att omfatta bl.a. följande:

- Organisation av de utvalda institutionernas deltagande. Distribution av testmaterialet till skrivvakter och praktiska arrangemang inför testtillfällena.

- Insamling av svaren och arrangemang för rättning av dem enligt de centrala standarderna.

- Inlämnande av resultaten till den centrala koordinatorn.

Kommissionen kommer därför att inrätta den rådgivande kommittén när rådet har godkänt det tillvägagångssätt som anges här och kommer att uppmana medlemsstaterna att nominera en företrädare till kommittén.

10 Resursbehov

En uppskattning av centrala kostnader har gjorts (grundad på de centrala kostnaderna för PISA-undersökningen). Följaktligen har lämpliga resurser tilldelats inom 2005 års budgetar för Sokrates- och Leonardo da Vinci-programmen. Motsvarande belopp kommer att ställas till förfogande 2006, men fr.o.m. 2007 ska kostnaderna enligt kommissionens förslag täckas av det nya programmet inom området för livslångt lärande.

När det gäller uppskattningar av vilka resurser från medlemsstaterna som behövs, kommer dessa att bero på vilka metoder som slutligen väljs efter samråd med medlemsstaternas företrädare. De funktioner som anges ovan kommer emellertid med nödvändighet att medföra vissa kostnader. Man kan få en uppfattning om dessa genom att titta på de relevanta nationella budgetarna för PISA-undersökningen.

11 Tidsplanering

Kommissionen har för avsikt att kalla till det första mötet i den rådgivande kommittén för den europeiska språkindikatorn i slutet av 2005, offentliggöra upphandlingen av den centrala samordningen av indikatorn under våren 2006 samt organisera en första pilotverksamhet för att testa de föreslagna testinstrumenten under 2007.

III. SLUTSATS

Den europeiska indikatorn för språkkunskaper har ett värde i sig själv. Den kommer att ge oss mer upplysningar om de unga européernas språkkunskaper än vi för närvarande har eller kan ta reda på på annat sätt. Men indikatorn är samtidigt en symbol för något mera. När man vid europeiska rådets möte i Barcelona uppmanade till inrättandet av en Europeisk indikator för språkkunskaper, noterade man också att undervisning i minst två främmande språk från låg ålder är en viktig del av basfärdigheterna – och således en medfödd rättighet för alla europeiska medborgare. På detta sätt underströk också Europeiska rådet att unionen är hemvist för många kulturer och språk, och att lära sig dessa är en del av vad det innebär att vara europé.

Kommissionen uppmanar rådet att ge sitt stöd åt det tillvägagångssätt som skisseras i detta meddelande för införandet av Europeisk indikator för språkkunskaper, så att förberedelsearbetet kan gå vidare i lämplig takt. Rådets stöd krävs före utgången av detta året för att tidsplaneringen ska kunna hållas.

FICHE FINANCIÈRE

1. DÉNOMINATION DE LA PROPOSITION :

The European Indicator of Language Competence – Implementation

2. CADRE ABM / EBA (GESTION/ÉTABLISSEMENT DU BUDGET PAR ACTIVITÉS)

Domaine(s) politique(s) concerné(s) et activité(s) associée(s):

Education et culture

Culture et langues

3. LIGNES BUDGÉTAIRES

3.1 Lignes budgétaires (lignes opérationnelles et lignes connexes d'assistance technique et administrative (anciennes lignes BA)), y compris leurs intitulés:

15.02.02.02 Socrates

15.03.01.02 Leonardo da Vinci

puis, à partir de 2007, la ligne budgétaire qui correspondra au programme Lifelong Learning dont la proposition de décision a été adoptée par la Commission en juillet 2004.

3.2 Durée de l'action et de l'incidence financière:

L’action débutera en 2005 ; elle pourrait avoir un caractère permanent ; elle durera au minimum 3 ans.

3.3 Caractéristiques budgétaires (ajouter des lignes le cas échéant):

Ligne budgétaire | Nature de la dépense | Nouvelle | Participation AELE | Participation pays candidats | Rubrique PF |

15.02.02.02 Socrates | DNO | CD | NON | OUI | OUI | N° 3 |

15.03.01.02 Leonardo da Vinci | DNO | CD | NON | OUI | OUI | N° 3 |

4. RÉCAPITULATIF DES RESSOURCES

4.1 Ressources financières

4.1.1 Article Récapitulatif des crédits d'engagement (CE) et des crédits de paiement (CP)

millions d'euros (à la 3 ème décimale)

Nature de la dépense | Section n° | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 et suiv. | Total |

Dépenses opérationnelles[9] |

Crédits d'engagement (CE) | 8.1 | a | pm | pm | pm | pm | pm | pm | pm |

Crédits de paiement (CP) | b | pm | pm | pm | pm | pm | pm | pm |

Dépenses administratives incluses dans le montant de référence[10] |

Assistance technique et administrative – ATA (CND) | 8.2.4 | c | - | - | - | - |

MONTANT TOTAL DE RÉFÉRENCE |

Crédits d'engagement | a+c | pm | pm | pm | pm | pm | pm | pm |

Crédits de paiement | b+c | pm | pm | pm | pm | pm | pm | pm |

Dépenses administratives non incluses dans le montant de référence[11] |

Ressources humaines et dépenses connexes (CND) | 8.2.5 | d | 0,054 | 0,108 | 0,108 | 0,108 | 0,108 | 0,108 | 0,594 |

Frais administratifs autres que les ressources humaines et coûts connexes, hors montant de référence (CND) | 8.2.6 | e | 0,086 | 0,086 | 0,086 | 0,086 | 0,086 | 0,086 | 0,516 |

Total indicatif du coût de l'action

TOTAL CE y compris coût des ressources humaines | a+c+d+e | 0,140 | 0,194 | 0,194 | 0,194 | 0,194 | 0,194 | 1,110 |

TOTAL CP y compris coût des ressources humaines | b+c+d+e | 0,140 | 0,194 | 0,194 | 0,194 | 0,194 | 0,194 | 1,110 |

Remarque:

La mise sur pied de l'indicateur n'entraînera pas de dépense opérationnelle supplémentaire à charge du budget de l'Union: les dépenses correspondantes seront supportées par les programmes Socrates et Leonardo da Vinci (puis Lifelong Learning) sans augmentation des dotations globales de ces programmes; de là la mention "pm" reprise ci-dessus. Pour information, la contribution annuelle de ces programmes au financement de l'indicateur devrait être globalement de l'ordre de 2,5 MioEUR.

Détail du cofinancement

Néant. Il n'y aura pas de cofinancement des dépenses centrales impliquées par ce projet (les Etats membres ne prendront en charge que les dépenses, décentralisées, d'administration des enquêtes).

4.1.2 Compatibilité avec la programmation financière

( Proposition compatible avec la programmation financière existante.

( Cette proposition nécessite une reprogrammation de la rubrique concernée des perspectives financières.

( Cette proposition peut nécessiter un recours aux dispositions de l'accord interinstitutionnel[12] (relatives à l'instrument de flexibilité ou à la révision des perspectives financières).

The appropriations from 2007 are subject to the approval of the next financial programming period.

4.2.3 Incidence financière sur les recettes

( Proposition sans incidence financière sur les recettes

( Incidence financière - L'effet sur les recettes est le suivant:

4.2 Ressources humaines FTE (y compris fonctionnaires, personnel temporaire et externe) - voir détail sous le point 8.2.1.

Besoins annuels | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 et suiv. |

Total des effectifs de ressources humaines | 0,5 | 1,0 | 1,0 | 1,0 | 1,0 | 1,0 |

5. CARACTÉRISTIQUES ET OBJECTIFS

Des précisions relatives au contexte de la proposition sont exigées dans l'exposé des motifs. La présente section de la fiche financière doit contenir les éléments d'information complémentaires ci-après:

5.1 Réalisation nécessaire à court ou à long terme

L'action vise à court terme l'élaboration de l’indicateur européen de compétence linguistique qui a été demandé par le Conseil européen de Barcelone de 2002. L’existence de ce nouvel indicateur comblera une vide que les états membre ont constaté.

5.2 Valeur ajoutée de l'implication communautaire, compatibilité de la proposition avec d'autres instruments financiers et synergie éventuelle

L’implication communautaire permettra la coordination d’un travail en commun des États Membre pour la mise en œuvre d’un projet qui a été demandé par les chefs d’État et de Gouvernement. L’approche proposée à été choisie parce qu’elle implique un équilibre efficace et performant entre une action décentralisée et hétérogène, et une action complètement centralisée.

5.3 Objectifs, résultats escomptés et indicateurs connexes de la proposition dans le cadre de la gestion par activités (ABM)

L’action proposée contribuera à l’objectif "Promouvoir la diversité linguistique". Il s'agit de promouvoir la diversité linguistique et l’apprentissage des langues par la mise en oeuvre d'une stratégie communautaire et des actions linguistiques dans les programmes d'éducation et de formation, afin d'améliorer quantitativement et qualitativement les connaissances de langues dans l'Union européenne.

Les résultats escomptés seront la définition d’un nouvel indicateur de compétence en langues et la création de tests de langue et la récolte de données pour alimenter cet indicateur. Les tests seront administrés à un échantillon quantitatif et représentatif dans chaque pays, afin de mesurer son niveau de compétence en langues. Les compétences seront mesurées selon les 6 niveaux établis dans le Cadre Commun de Référence en Langues.

Les indicateurs principaux de la réussite de cette action seront :

- l'existence d'un système UE de tests pour recueillir les données sur les compétences en langues d’un échantillon d’élèves, dans chaque pays;

- l'existence et la qualité des données ainsi recueillies ; et

- à travers l’analyse de ces données, des comparaisons des ‘output’ et de l’efficacité des différents systèmes d’apprentissage de langues,

- permettant ainsi au états membres d’y apporter les réorientations nécessaires.

5.4 Modalités de mise en œuvre (indicatives) Indiquer ci-dessous la (les) modalité(s) [13] de mise en œuvre choisie(s).

( Gestion centralisée

( directement par la Commission

( indirectement par délégation à:

( des agences exécutives,

( des organismes créés par les Communautés, tels que visés à l'article 185 du règlement financier,

( des organismes publics nationaux/organismes avec mission de service public.

( Gestion partagée ou décentralisée

( avec des Etats membres

( avec des pays tiers

( Gestion conjointe avec des organisations internationales (à préciser)

Remarques:

La proposition de la Commission est que la coordination centrale soit assurée par la Commission (et donc que les coûts centraux, notamment les coûts de réunions du Board et les coûts de la création de tests, de la coordination de leur correction, de l’établissement des données finales par pays et de l’indicateur lui-même soient couverts par le budget communautaire). Les tâches d’administration des tests dans un échantillon d’institutions dans tous les pays seront assurées par les États membres (et les coûts supportés par eux).

Cette fiche financière ne concerne que les coûts à charge du budget communautaire.

6. CONTRÔLE ET ÉVALUATION

6.1 Système de contrôle

Selon les procédures appliqués pour les programmes Socrates et Leonardo da Vinci.

6.2 Évaluation

6.2.1 Évaluation ex-ante

Cette proposition répond au constat des Chefs d’État et de Gouvernement lors du Conseil européen de Barcelone que l’Union ne possède pas de données fiables sur les compétences linguistiques de ses citoyens et à sa demande relative à l’établissement d’un Indicateur Européen de Compétences Linguistiques.

Une étude élaborée par un consultant externe a confirmé la non-existence de tests en langues adaptés pour être utilisés pour recueillir les données requises à l'échelle européenne[14]

La proposition a été rédigée suite à des discussions détaillées avec le groupe d’experts nationaux en matière de langues et avec le groupe d’experts nationaux en matière d'Indicateurs et Benchmarks.

6.2.2 Mesures prises suite à une évaluation intermédiaire/ex-post (leçons tirées des expériences antérieures similaires)

Aucune évaluation intermédiaire n’existe à présent.

6.2.3 Conditions et fréquence des évaluations futures

Les résultats de cette action seront pris en compte et communiqués notamment dans le contexte des futurs rapports sur le processus ‘Éducation et Formation 2010’.

7. MESURES ANTIFRAUDE

Selon les procédures appliquées pour les programmes Socrates et Leonardo da Vinci.

8. DÉTAIL DES RESSOURCES

8.1 OBJECTIFS DE LA PROPOSITION EN TERMES DE COÛTS

Crédits d'engagement en millions d'euros (à la 3 ème décimale)

2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 et suiv. |

Fonctionnaires ou agents temporaires[15] (XX 01 01) | A*/AD | 0,25 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 |

B*, C*/AST | 0,25 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 |

Personnel financé[16] par art. XX 01 02 |

Autres effectifs financés[17] par art. XX 01 04/05 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

TOTAL | 0,5 | 1,0 | 1,0 | 1,0 | 1,0 | 1,0 |

Note: ces ressources humaines additionnelles sont prévues par la décision APS 2006.

8.2.2 Description des tâches découlant de l'action

Gestion du Groupe d’experts des États membres (préparation des réunions, documents), gestion d’appels d’offres, conseils politiques.

8.2.3 Origine des ressources humaines (statutaires)

Lorsque plusieurs origines sont indiquées, veuillez indiquer le nombre de postes liés à chacune d'elles).

( Postes actuellement affectés à la gestion du programme à remplacer ou à prolonger

( Postes pré-alloués dans le cadre de l'exercice de APS/APB pour l'année 2006.

( Postes à demander lors de la prochaine procédure de APS/APB

( Postes à redéployer en utilisant les ressources existantes dans le service concerné (redéploiement interne)

( Postes nécessaires pour l'année n mais non prévus dans l'exercice de APS/APB de l'exercice concerné

8.2.4 Autres dépenses administratives incluses dans le montant de référence (XX 01 04/05 – Dépenses de gestion administrative)

millions d'euros (à la 3 ème décimale)

Ligne budgétaire (n° et intitulé) | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 et suiv. | TOTAL |

1. Assistance technique et administrative (comprenant les coûts de personnel afférents) |

Agences exécutives[18] |

Autre assistance technique et administrative |

- intra muros |

- extra muros |

Total assistance technique et administrative | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

8.2.5 Coût des ressources humaines et coûts connexes non inclus dans le montant de référence millions d'euros (à la 3 ème décimale)

Type de ressources humaines | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 et suiv. |

Fonctionnaires et agents temporaires (XX 01 01) | 0,054 | 0,108 | 0,108 | 0,108 | 0,108 | 0,108 |

Personnel financé par art. XX 01 02 (auxiliaires, END, personnel intérimaire, etc.) (indiquer la ligne budgétaire) | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

Coût total des ressources humaines et coûts connexes (NON inclus dans le montant de référence) | 0,054 | 0,108 | 0,108 | 0,108 | 0,108 | 0,108 |

Calcul – Fonctionnaires et agents temporaires

Se référer au point 8.2.1 le cas échéant

Application du forfait de 108 kEUR par homme/an.

Calcul - Personnel financé par article XX 01 02

Se référer au point 8.2.1 le cas échéant

Néant.

Autres dépenses administratives non incluses dans le montant de référence

millions d'euros (à la 3ème décimale)

2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 et suiv. | TOTAL |

XX 01 02 11 01 – Missions |

XX 01 02 11 02 – Réunions et conférences | 0,086 | 0,086 | 0,086 | 0,086 | 0,086 | 0,086 | 0,516 |

XX 01 02 11 03 - Comités[19] |

XX 01 02 11 04 - Études et consultations |

XX 01 02 11 05 - Systèmes d'information |

2. Total autres dépenses de gestion (XX 01 02 11) |

3. Autres dépenses de nature administrative (préciser en indiquant la ligne budgétaire) |

Total des dépenses administratives autres que ressources humaines et coûts connexes (NON inclus dans le montant de référence) | 0,086 | 0,086 | 0,086 | 0,086 | 0,086 | 0,086 | 0,516 |

Les besoins en ressources humaines et administratives seront couverts à l’intérieure de la dotation allouée à la DG gestionnaire dans le cadre de la procédure d’allocation annuelle.

Calcul - Autres dépenses administratives non incluses dans le montant de référence:

Montant retenu pour les réunions du comité consultatif (Board de représentants des Etats membres):

4 réunions par an * 25 participants (un par EM) * 860 EUR

[1] KOM (2003) 449 slutlig.

[2] I åtgärd 18 i kommissionens handlingsplan för kompetens och rörlighet (KOM (2002) 72 slutlig) uppmanas till utveckling av språkkunskaper och interkulturell kompetens inom ramen för det livslånga lärandet i alla medlemsstater.

[3] Europeiska rådets möte i Barcelona den 15-16 mars 2002, ordförandeskapets slutsatser, del I, 43.1.

[4] Se fotnot 3.

[5] Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor. (Eurydice, 2005; ISBN 92 894 8681-3).

[6] Eurydice, 2005 op. cit.

[7] De gemensamma europeiska referensramarna för språk: Learning, teaching, assessment ; Cambridge University Press 2001; ISBN 0 521 80313 6.

[8] Eurydice, 2005 op. cit, s. 47 – 52.

[9] Dépenses ne relevant pas du Chapitre xx 01 du Titre xx concerné.

[10] Dépenses relevant de l'article xx 01 04 du Titre xx.

[11] Dépenses relevant du Chapitre xx 01, sauf articles xx 01 04 et xx 01 05.

[12] Voir points 19 et 24 de l'accord interinstitutionnel.

[13] Si plusieurs modalités sont indiquées, veuillez donner des précisions dans la partie «Remarques» du présent point.

[14] Report « Language Skills Indicator » by Anne West, Professor of Education Policy, Centre for Educatinal Research, Department of Social Policy, London School of Economics and Political Science 2003

[15] Dont le coût n'est PAS couvert par le montant de référence.

[16] Dont le coût n'est PAS couvert par le montant de référence.

[17] Dont le coût est inclus dans le montant de référence.

[18] Il convient de mentionner la fiche financière se rapportant spécifiquement à l'agence/aux agences exécutive(s) concernée(s).

[19] Préciser le type de comité ainsi que le groupe auquel il appartient.