[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 29.6.2005

KOM(2005) 290 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Dialog mellan det civila samhället i EU och det i kandidatländerna

{SEK(2005) 891}

1. VARFÖR BEHÖVS DET EN DIALOG MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET I EU OCH DET I KANDIDATLÄNDERNA?

1.1. Inledning

Genom Europeiska unionens utvidgning till tio nya medlemsstater den 1 maj 2004 förstärktes den europeiska kontinentens enhet ytterligare, och freden, stabiliteten och säkerheten befästes. En av de lärdomar som kan dras av den senaste utvidgningen är dock att medborgarna i EU-medlemsstaterna inte i tillräckligt stor utsträckning hade informerats om eller förberetts på denna. Alla framtida utvidgningar av unionen bör föregås av en omfattande, ingående och varaktig dialog mellan det civila samhället i kandidatländerna och det i EU-medlemsstaterna samt mellan det civila samhället och EU-institutionerna. Detta skulle bidra till att överbrygga informationsklyftan, till att förbättra parternas kunskaper om varandra och till att föra medborgare och olika kulturer och politiska och ekonomiska system närmare varandra och därigenom öka medvetenheten om de möjligheter och utmaningar som utvidgningarna för med sig.

1.2. Dialogen om framtida utvidgningar

I oktober 2004 föreslog kommissionen i sin rekommendation rörande Turkiets framsteg på vägen mot anslutning till unionen[1] att det skulle inrättas en dialog mellan EU-medlemsstaterna och Turkiet ”där problem och synpunkter kan diskuteras i en rättfram och öppen anda”. I rekommendationen angav kommissionen vidare att det ”civila samhället bör spela den största rollen i denna dialog, som bör underlättas av EU”.

Kommissionen inser att en dialog som syftar till att förbättra parternas kunskaper om varandra och befrämja diskussioner om uppfattningarna om samhällsfrågor och politiska frågor på båda sidor är särskilt nödvändig när det gäller Turkiet. Folkopinionen i Turkiet är mycket positivt inställd till tanken på EU-medlemskap, men informationen om unionens historia, sätt att fungera, regler samt politik på olika områden är fortfarande bristfällig. Folkopinionen i EU är delad i frågan om medlemskap för Turkiet och åsikterna skiljer sig åt såväl inom de enskilda medlemsstaterna som från en medlemsstat till en annan. Den livliga diskussion som denna fråga väckt handlar om ett antal olika ämnen, alltifrån kultur och religion till mer praktiska överväganden. Det har hävdats att den turkiska staten och det turkiska samhället har värderingar och bruk som är oförenliga med EU:s normer. Turkiet har dock också beskrivits som ett land som har en annan kulturell bakgrund men som ansluter sig till de demokratiska principerna på samma sätt som EU-medlemsstaterna. Frågan om verkningarna av Turkiets anslutning – med tanke på landets storlek, nationalinkomst och geografiska läge – diskuteras också i vida kretsar[2].

Europeiska rådet gav den 17 december 2004 sitt stöd till kommissionens rekommendation och utvidgade samtidigt räckvidden för denna genom att ange följande: ”Samtidigt med anslutningsförhandlingarna skall unionen inleda en intensiv politisk och kulturell dialog[3] med varje kandidatstat. I syfte att främja ömsesidig förståelse genom att föra människor samman skall denna allsidiga dialog även innefatta det civila samhället.”.

Dialogen mellan de civila samhällena[4] kommer följaktligen även att gälla Kroatien[5], även om dialogen med det landet torde komma att ha en något annorlunda karaktär än dialogen med Turkiet. Syftet med dialogen med Kroatien är snarare att främja den offentliga diskussionen i det landet om EU-medlemskap och därvid verka för en djupare förståelse för och större anslutning till unionens värden och normer. Vid sidan av de mer allmänna politiska frågorna är dialogen med Kroatien av särskild betydelse inom vissa områden av gemenskapens regelverk (t.ex. miljö, livsmedelssäkerhet och konsumentskydd) och i fråga om förpliktelserna på området yttre förbindelser.

Europeiska rådet betonade vid sitt möte i Thessaloniki i juni 2003 att västra Balkans framtid ligger i Europeiska unionen. Beroende på vart och ett av de berörda ländernas framsteg när det gäller att uppfylla Köpenhamnskriterierna och villkoren inom ramen för stabiliserings- och associeringsprocessen kan Europeiska rådet på grundval av ett yttrande från kommissionen komma att besluta om inledande av anslutningsförhandlingar. I det sammanhanget kan ett antal av de pågående och nya verksamheter som tas upp i detta meddelande och som kan komma att genomföras med de nuvarande kandidatländerna bli aktuella även för de nya kandidatländerna.

Det huvudakliga syftet med den dialog mellan de civila samhällena som skall utvecklas med Turkiet och Kroatien är att bättre informera folkopinionen i EU och kandidatländerna, genom att behandla de möjligheter och utmaningar som de framtida utvidgningarna för med sig. I fråga om Turkiet kommer dialogen att befrämja diskussioner på båda sidor om uppfattningarna om vardagskulturen och om de värderingar som samhället och statsmakterna ger uttryck för. I syfte att målen för dialogen med kandidatländerna skall uppnås kommer de bilaterala utbytena att intensifieras, vilket kommer att bidra till att deltagandet från det civila samhällets sida i den politiska, kulturella och ekonomiska utvecklingen i länderna ökar. Dialogen kommer alltså att utgöra ett stöd för vidareutveckling av ett livfullt och dynamiskt civilt samhälle i kandidatländerna, vilket är av största vikt för att befästa de mänskliga rättigheterna och demokratin i linje med de politiska kriterierna för anslutning till unionen.

Målen för dialogen mellan de civila samhällena kan sammanfattas på följande sätt:

- Att stärka kontakterna och utbytet av erfarenheter mellan alla sektorer av det civila samhället i medlemsstaterna och kandidatländerna;

- Att förbättra kunskaperna om och förståelsen för kandidatländerna i Europeiska unionen – bl.a. vad gäller de berörda ländernas historia och kultur – och därigenom öka medvetenheten om de möjligheter och utmaningar som de framtida utvidgningarna för med sig;

- Att förbättra kunskaperna om och förståelsen för Europeiska unionen i kandidatländerna, bl.a. vad gäller de värden som unionen grundar sig på, dess sätt att fungera och dess politik på olika områden.

1.3. Definition av det civila samhället

Begreppet ”det civila samhället” kan definieras på många olika sätt, men inom ramen för dialogen mellan de civila samhällena kommer det att tas fasta på en definition som är så vid som möjligt[6]. Det civila samhället skulle sålunda komma att omfatta aktörerna på arbetsmarknaden (arbetsmarknadens parter, dvs. fackföreningar och arbetsgivarsammanslutningar), organisationer som företräder sociala och ekonomiska aktörer i vid bemärkelse (t.ex. konsumentorganisationer), icke-statliga organisationer, samfundsbaserade organisationer (dvs. organisationer på gräsrotsnivå inom vars ram medborgare tar del i det kommunala eller lokala livet, t.ex. ungdoms- eller familjesammanslutningar), religiösa samfund samt medier.

Alla samhälleliga strukturer vid sidan av staten och den offentliga förvaltningen kommer, oavsett om de bygger på frivilligt eller obligatoriskt deltagande (det senare är fallet t.ex. när det gäller handelskammare i vissa länder), att uppmuntras att delta i dialogen. Kommuner och lokala samfund kommer att inkluderas i dialogen och utbildnings- media- och kultursektorerna väntas spela en nyckelroll. Dialogen kommer också, såsom anges nedan, att omfatta utbyten mellan opinionsledare från nationella och europeiska institutioner.

I detta meddelande anges en ram för utvecklingen av en dialog mellan det civila samhället i EU och i kandidatländerna. Meddelandet inriktas till att börja med på utbyggnad av vissa pågående verksamheter som genomförs på nationell nivå och EU-nivå. Längre fram i meddelandet kommer sådana nya verksamheter att tas upp som är avsedda att utveckla dialogen ytterligare.

2. UTBYGGNAD AV PÅGÅENDE VERKSAMHETER

2.1. Kroatien

Det civila samhället i Kroatien har naturligtvis utvecklats i sitt eget specifika sammanhang. EU arbetar tillsammans med det civila samhället i Kroatien inom ramen för sin politik visavi västra Balkan, vars grundsten utgörs av stabiliserings- och associeringsprocessen. I denna dialog mellan de civila samhällena deltar ett stort antal aktörer, t.ex. parlamentet, medier, utbildningsinrättningar, minoriteter samt yrkes- och branschorganisationer och andra icke-statliga organisationer. Dialogen har förstärkts efter ikraftträdandet den 1 februari 2005 av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EU och Kroatien. Så t.ex. hölls det första sammanträdet i den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén för EU och Kroatien i Zagreb den 3-4 mars 2005.

Dialogen mellan de civila samhällena gynnas också av det ökande deltagandet från Kroatiens sida i gemenskapsprogram såsom sjätte ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet samt innovation), Ungdom, Jämställdhet, Tempus, Sysselsättning och Life-Tredje land. Detta deltagande understöds inom ramen för stabiliserings- och associeringsavtalet och stödet inför anslutningen. I och med Kroatiens fullständiga associering från och med den 1 januari 2006 med sjätte ramprogrammet (tillsammans med en inledande handlingsplan) kommer Kroatien att ha samma ställning som medlemsstaterna på området forskning och teknisk utveckling. Detta kommer att utgöra en unik möjlighet att utveckla integreringen av det vetenskapliga civila samhället i Kroatien i det europeiska området för forskningsverksamhet. Inom ramen för Tempusprogrammet gör kommissionen en årlig budget på 4 miljoner euro tillgänglig för att främja sådana projekt mellan inrättningar för högre utbildning i EU och Kroatien som även når ut till andra aktörer i det civila samhället. Dessutom ägnar sig ett antal medlemsstater åt att främja bilaterala kontakter och verksamheter mellan sig själva och Kroatien på kultur- och utbildningsområdena och andra former av bilateralt samarbete.

2.2. Turkiet

Turkiet har sedan många år tillbaka nära politiska och ekonomiska förbindelser med Europeiska unionen: ett associeringsavtal (det s.k. Ankaraavtalet) undertecknades år 1963 och detta ledde till upprättandet av en tullunion år 1995. Alltsedan början av sextiotalet har det utvecklats täta bilaterala kontakter på institutionell nivå och även på gräsrotsnivå och dessa har intensifierats sedan Turkiet officiellt godkändes som kandidatland år 1999. Nationella och europeiska institutioner har såsom anges nedan utvecklat ett antal bilaterala verksamheter med Turkiet vilka faller inom ramen för dialogen mellan de civila samhällena. Dessa verksamheter kommer att behöva drivas vidare och förstärkas samt i vissa fall rationaliseras och befrämjas.

2.2.1. Nationella offentliga institutioner

2.2.1.1. Bilaterala förbindelser

Medlemsstaterna är mycket aktiva när det gäller att främja bilaterala utbyten. Denna verksamhet omfattar bl.a. rörlighetsprogram, stipendier, medieutveckling, finansiellt stöd för utveckling av icke-statliga organisationer, utbyten mellan yrkes- och branschorganisationer och förbindelser mellan utbildningsinrättningar. De kulturella förbindelserna mellan medlemsstaterna och Turkiet är dessutom synnerligen intensiva och har i vissa fall förstärkts ytterligare genom att det i Turkiet inrättats kulturinstitut med kopplingar till medlemsstaterna. Den turkiska regeringen har också varit aktiv, genom att främja kulturevenemang, PR-verksamhet och kontakter på parlamentsnivå. Man kan utgå ifrån att alla dessa verksamheter kommer att fortsätta, intensifieras och diversifieras framöver och på så vis främja utvecklingen av dialogen mellan de civila samhällena.

2.2.1.2. Turkiska samfund i medlemsstaterna

Me dlemsstaterna och de turkiska myndigheterna, i samarbete med icke-statliga organisationer och andra organisationer i det civila samhället, har också varit aktiva i fråga om att främja integrationen av turkiska samfund i värdländerna i EU. Turkiska medborgare utgör den ojämförligt största gruppen tredjelandsmedborgare i EU och närvaron av de turkiska samfunden bidrar till att forma bilden av Turkiet i EU[7]. Verksamheten på detta område bör förstärkas, i syfte att uppmuntra de turkiska samfunden i medlemsstaterna att delta mer aktivt i dialogen mellan EU och Turkiet. Medlemsstaterna bör fortsätta att spela en ledande roll i genomförandet av projekt, i samarbete med en så bred uppsättning partner som möjligt (alltifrån lokala sammanslutningar till framstående personer av turkiskt ursprung i värdländerna och akademiska experter).

2.2.2. Parlamenten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén

Förbindelser parlament emellan, kontakter mellan politiska partier och varaktiga personliga kontakter parlamentsledamöter emellan bidrar till att befrämja ömsesidig förståelse och kommer att utgöra en mycket viktig komponent i dialogen mellan de civila samhällena. Europaparlamentet och det turkiska parlamentet spelade en avgörande roll när det gällde att få igång en dialog. Särskilt det blandade parlamentariska utskottet EU-Turkiet har under många år utgjort ett forum för utbyten mellan folkvalda på båda sidor. Fruktbara utbyten har också ägt rum mellan medlemsstaters parlament och det turkiska parlamentet. Verksamheter av detta slag väntas öka i omfattning. Möjligheten att inrätta ett utökat program för praktiktjänstgöring för turkiska parlamentsassistenter i medlemsstaternas parlament och Europaparlamentet bör beaktas. Utbyten mellan Turkiets och EU:s politiska partiers ungdoms- och kvinnoförbund bör också uppmuntras.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är ett annat av de EU-organ som spelat en aktiv roll i upprättandet av förbindelser med Turkiet. Redan för tio år sedan inrättade EESK och Turkiet en gemensam rådgivande kommitté i syfte att främja dialog och samarbete mellan ekonomiska och sociala intressegrupper på båda sidor. Det står helt klart att Gemensamma rådgivande kommittén bidrar till dialogen mellan de civila samhällena, och kommittén planerar att ta särskilda initiativ för att utveckla denna ytterligare. Regionkommittén bör spela en liknande roll, särskilt när det gäller att främja en dialog mellan lokala samfund i Turkiet och medlemsstaterna.

2.2.3. EU-finansierade pågående verksamheter

2.2.3.1. Utveckling av det civila samhället

Det har under de senaste åren skett en imponerande utveckling av det civila samhället i Turkiet. Icke-statliga organisationer som täcker ett stort antal frågor har blivit alltmer talföra och lagt ned ett betydande arbete för att bli centrum för inflytande i socialt och politiskt hänseende. EU genomför sedan 2001 ett program för utveckling av det civila samhället och en betydande komponent i detta program är inriktad på att stärka utvecklingen av icke-statliga organisationer i Turkiet[8]. Dessutom har det europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter inriktats på Turkiet, bl.a. genom stöd för icke-statliga organisationer via mikro- och makroprojekt. Stärkande av föreningsfriheten och utveckling av det civila samhället kommer att fortsätta att utgöra prioriteter i de kommande programplaneringsomgångarna inom ramen för EU:s program för finansiellt stöd till Turkiet inför anslutningen. För 2005 har 8 miljoner euro satts av på detta område.

2.2.3.2. Social dialog, sysselsättning och sociala frågor

Arbetsmarknadens parter och andra icke-statliga organisationer som verkar inom det sociala området spelar en nyckelroll i samband med utformningen och genomförandet av gemenskapslagstiftningen på områdena arbetsrätt, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, jämställdhet mellan män och kvinnor samt icke-diskriminering[9]. De är även aktiva vid utformningen, genomförandet och uppföljningen av strategier och politik på områdena sysselsättning, social inneslutning och socialt skydd. Kommissionen lägger därför stor vikt vid att bygga upp kontakter med arbetsmarknadens parter och andra organisationer i det civila samhället som verkar på på det sociala området i Turkiet, särskilt i syfte att föra dem närmare EU:s normer och trygga fullständig respekt för fackföreningars rättigheter enligt Internationella arbetsorganisationens definitioner.

Kommissionen kommer att fortsätta att genomföra sin strategi att upprätta nära förbindelser och nätverksverksamheter med sådana organisationer i Turkiet. Den kommer dessutom att arbeta för att förstärka Turkiets deltagande i gemenskapsprogram på det sociala området. Turkiet deltar redan i de gemenskapsprogram som har att göra med jämställdhet mellan män och kvinnor, icke-diskriminering, bekämpning av social uteslutning samt stimulansåtgärder för att främja sysselsättningen ( Employment Incentive Measures ). Turkiet bör i detta sammanhang delta till fullo på alla områden av transnationellt samarbete, vilket skulle göra det möjligt för turkiska organisationer att svara direkt på öppna inbjudningar att lämna förslag och skulle främja programmens potential för dialog mellan de civila samhällena. Medel från stödet inför anslutningen bör anslås för att täcka den ökning av Turkiets finansiella bidrag som sådant deltagande för med sig.

2.2.3.3. Gemenskapsprogrammen Sokrates, Ungdom och Leonardo da Vinci

Verksamhet på utbildningsområdet torde vara det mest verksamma medlet för att föra medborgarna närmare varandra och förbättra deras kunskaper om och förståelse för varandra. Turkiet deltar sedan april 2004 fullt ut i gemenskapsprogrammen Sokrates , Ungdom och Leonardo da Vinci . Programmet Sokrates syftar till att förstärka den europeiska dimensionen i utbildningen, genom transnationella projekt och främjande av personals och studenters rörlighet på alla utbildningsnivåer (grundutbildning, högre utbildning och vuxenutbildning) i de deltagande länderna. Programmet Ungdom ger unga människor, personer som arbetar med ungdomar samt ungdomsorganisationer möjlighet att utveckla transnationella utbyten och icke-formella utbildningsverksamheter. Yrkesutbildningsprogrammet Leonardo da Vinci syftar till att främja transnationellt samarbete mellan institutionella aktörer på området yrkesutbildning, för att därigenom öka rörligheten, uppmuntra innovation och förbättra kvaliteten på utbildningen.

Det stora antalet ansökningar och deltagare under 2004 och den betydande ökningen av antalet ansökningar i samband med inbjudningarna att lämna förslag 2005 visar vilka stora förväntningar målgrupperna i Turkiet har på dessa program. Det sammanlagda antal personer från Turkiet som deltog i de tre programmen under det första året av landets deltagande i programmen uppskattas till 9 000. Det nationella programkontoret i Turkiet väntar sig att detta antal kommer att fördubblas till 2006. De tre programmens betydelse och utvecklingsmöjligheter är stora i Turkiet, som har 17 miljoner elever och studenter. Mycket återstår emellertid att göra för att trygga ömsesidigheten, eftersom antalet studenter från de andra deltagande länderna som begav sig till Turkiet var mycket lågt år 2004. Det sammanlagda budgetanslaget för Turkiets deltagande i de tre programmen uppgår till ungefär 30 miljoner euro under 2005 (av vilket belopp knappt två tredjedelar tillhandahålls i form av stöd från gemenskapen inför anslutningen och en tredjedel härrör från den turkiska nationella budgeten). Kommissionen kommer att uppmuntra ett utökat turkiskt deltagande i programmen och den kommer i detta syfte bl.a. att undersöka möjligheterna att tillhandahålla ytterligare finansiering från stödet inför anslutningen, för att komplettera programbidragen.

2.2.3.4. Andra pågående verksamheter på det akademiska området

Genom Jean Monnet-stipendieprogrammet, som förvaltas av kommissionens delegation i Ankara, finansieras stipendier för påbyggnadsstudier efter avlagd första examen vilka syftar till att förbättra unga turkars kunskaper på området europeisk integration och till att stärka banden mellan turkiska medborgare och EU-medborgare. Programmet har varit igång i ungefär 15 år och har givit flera hundra turkiska stipendiater möjlighet att sätta sig in i frågor som har med europeisk integration och civilisation att göra. Det har också bidragit till att stärka förbindelserna mellan akademiska institutioner i EU och Turkiet. Kommissionen kommer framöver att bygga ut programmet, genom att öka budgetanslaget för det. Även andra initiativ kommer att tas i övervägande i detta sammanhang, t.ex. upprättande av en sammanslutning för tidigare deltagare i Jean Monnet-programmet och utvidgning av programmet till studier i Turkiet för sökande från EU.

Initiativet European Integration in University Studies (universitetsstudier rörande den europeiska integrationen) inom ramen för Jean Monnet-projektet förvaltas av kommissionen (Generaldirektoratet för utbildning och kultur) och står öppet för medlemsstater och icke-medlemsstater. Det syftar till att stimulera akademiska topprestationer i studier rörande den europeiska integrationen och att främja akademiska betraktelser över aktuella politiska prioriteter i fråga om europeisk integration. Inom ramen för initiativet understöds konferenser och temagrupper på hög nivå, genom sammanföring av Jean Monnet-professorer, politiskt ansvariga och företrädare för det civila samhället. Det finns för närvarande sju Jean Monnet-professurer och 26 Jean Monnet-moduler eller Jean Monnet-kurser vid turkiska universitet. Kommissionen uppmanar de turkiska universiteten att utöka sitt deltagande i detta initiativ, som ett sätt att fördjupa dialogen mellan akademiker i Turkiet och i Europeiska unionen om frågor som rör den europeiska integrationen.

2.2.3.5. Åtgärder rörande mänskliga resurser och rörlighet på forskningsområdet (Marie Curie-åtgärderna)

Turkiet är till fullo associerat med sjätte ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration och omfattas därmed av Marie Curie-åtgärderna, en sammanhängande uppsättning strukturerade åtgärder för forskares rörlighet som är inriktade på att utveckla och överföra forskningskompetens, konsolidera och utöka forskarnas karriärmöjligheter och främja spetsforskningen inom den europeiska forskningsverksamheten.

3. NYA VERKSAMHETER

De nya verksamheter som beskrivs nedan är avsedda att komplettera de pågående verksamheterna. Utvecklingen av dialogen mellan de civila samhällena är emellertid en långfristig process, som framöver kommer att åtfölja anslutningsförhandlingarna. Det exakta omfånget för dialogen kan därför inte fastställas på förhand, eftersom denna måste utvecklas i linje med de behov och förslag som det civila samhället ger uttryck för.

Kommissionen kommer att spela en roll i samtliga verksamheter genom att främja och understödja de projekt som genomförs inom ramen för dialogen mellan de civila samhällena. Den kommer också att hjälpa till att sprida resultaten av dialogen. Det kommer emellertid att vara upp till aktörerna i det civila samhället att ta initiativet i dialogen, välja ut de specifika teman som skall utvecklas och aktivt driva dialogen framåt.

3.1. Kroatien

Dialogen med det civila samhället i Kroatien kommer att utvecklas mot bakgrund av hur ett flertal andra faktorer utvecklas, t.ex. förbindelserna mellan EU och Kroatien och det regionala samarbetet och försoningen i regionen. Ett antal av de pågående och nya verksamheter som i detta meddelande redovisas mer utförligt för Turkiet kan där så är lämpligt komma att genomföras även med Kroatien, eller att utvecklas vidare med det landet. Det skulle t.ex. vara till nytta om dialogen med det civila samhället i Kroatien kunde utvecklas vidare på sådana områden som är mer direkt relaterade till de praktiska konsekvenserna av EU-anslutningsprocessen. Detta skulle förbättra förståelsen för fördelarna med och utmaningarna i den europeiska integrationen och främja en diskussion om EU:s grundläggande värden. I detta syfte bör uppbyggnad av kontakter mellan näringslivets och arbetsmarknadens organisationer, icke-statliga organisationer, yrkes- och branschorganisationer och medier i EU och Kroatien understödjas, och det är därvid väsentligt att se till att även andra viktiga aktörer i det civila samhället involveras, t.ex. religiösa samfund.

3.2. Turkiet

3.2.1. Icke-statliga organisationer, arbetsmarknadens parter och yrkes- och branschorganisationer

3.2.1.1. Långfristiga partnerskap

Kommissionen kommer på grundval av de erfarenheter som förvärvas i samband med främjandet av utvecklingen av det civila samhället i Turkiet att inrätta ett särskilt bidragsprogram för dialogen mellan de civila samhällena, i syfte att ge icke-statliga organisationer och andra organisationer i det civila samhället erforderligt stöd för samfinansiering med motparter i EU av bilaterala utbytesprojekt inriktade på att förbättra parternas kunskaper om varandra och befrämja samarbete, särskilt genom utbyten av ”bästa praxis”.

Sådana utökade internationella kontakter bör också inriktas på att hjälpa turkiska icke-statliga organisationer att växa sig starkare och delta mer aktivt i EU-diskussioner. Organisationer som verkar inom sådana viktiga områden som ungdomsfrågor, jämställdhet, miljö, konsumenters rättigheter, kulturella rättigheter, medborgerliga och mänskliga rättigheter samt bekämpning av social uteslutning och av diskriminering av alla slag bör särskilt uppmuntras att upprätta en dialog med sina motparter i EU. Prioritet kommer där så är tillämpligt att ges till projekt som är inriktade på att upprätta långfristiga, hållbara förbindelser mellan grupper av icke-statliga organisationer i EU och Turkiet. Det kommer dessutom att göras ansträngningar för att få kretsen av projektutvecklare och projektpartner att omfatta sådana icke-statliga organisationer som är baserade i avlägset belägna områden eller som hittills inte i någon större utsträckning varit involverade i EU-finansierade projekt.

Dialogen mellan de civila samhällena kommer i stor utsträckning även att involvera näringslivet, yrkes- och branschorganisationerna och arbetsmarknadens parter. Kommissionen kommer med avseende på detta att understödja långfristiga partnerskap mellan turkiska organisationer och deras motparter i EU. Partnerskap kommer också att uppmuntras mellan sektorsorganisationer från båda sidor och mellan turkiska nationella organisationer och motparter till dessa i EU-medlemsstaterna. Utbyten bör utvecklas särskilt inom jordbrukssektorn och rättsväsendet (bl.a. för jurister och sammanslutningar som företräder dessa) samt mellan jämställdhetsorgan.

3.2.1.2. Jämställdhet

Genom uppbyggnad av nära förbindelser mellan organisationer i EU och Turkiet som verkar för kvinnors rättigheter och lika möjligheter kommer dialogen mellan de civila samhällena att bidra till målen att stärka kvinnors ställning i det turkiska samhället och deras deltagande på alla områden av samhällslivet och även till målet att ta itu med andra frågor som har med detta att göra, t.ex. våld i hemmet. Detta svarar mot rekommendationerna i det nyligen offentliggjorda betänkandet från Europaparlamentet om turkiska kvinnors roll i det sociala, politiska och ekonomiska livet[10]. Kvinnors representation på arbetsmarknaden och i det politiska beslutsfattandet på nationell, regional och lokal nivå måste ägnas särskild uppmärksamhet. I alla verksamheter som detta meddelande avser kommer kommissionen att sträva efter att integrera jämställdhet och lika möjligheter.

3.2.2. Näringslivsråd EU–Turkiet

Näringslivet spelade en mycket viktig roll under loppet av tidigare anslutningsförhandlingar genom att utveckla de bilaterala handels- och investeringsflödena och befrämja utbyten och på så vis bidra till att parternas kunskaper om varandra förbättrades. Möjligheten att inrätta ett näringslivsråd EU–Turkiet kommer att undersökas, med beaktande av erfarenheterna av likartade projekt som genomfördes med framgång i centraleuropeiska kandidatländer under den period då anslutningsförhandlingarna pågick. Detta råd skulle med tanke på vidareutveckling av handeln och investeringarna kunna fungera som ett forum för de viktigaste EU-företag som är verksamma i Turkiet och deras turkiska motparter samt utgöra en förbindelselänk mellan europeiska institutioner och lokala företagssammanslutningar.

3.2.3. Lokala samfund och vänortsverksamhet

Transnationellt samarbete mellan lokala samfund är av stor betydelse för att främja fred, stabilitet och demokrati. Idén att koppla samman kommuner som vänorter, som ett sätt att överbrygga tidigare motsättningar länder emellan och föra människor samman och stärka banden dem emellan, har utvecklats mycket i Europa sedan andra världskrigets slut. Hittills har närmare 13 000 kommuner i EU (inbegripet de nya medlemsstaterna) upprättat vänortsarrangemang.

Vad beträffar Turkiet har det visserligen upprättats ett antal vänortsarrangemang med städer i EU under de senaste åren men det saknas en allmän ram för att förbättra möjligheterna att ytterligare utveckla detta fruktbara samarbetsinstrument. Kommissionen kommer inom ramen för dialogen mellan de civila samhällena att undersöka hur vänortsverksamhet mellan kommuner i EU och Turkiet kan understödjas i syfte att förbättra parternas kunskaper om varandra, utveckla gemensamma projekt, anordna seminarier om ämnen av gemensamt intresse och uppmuntra deltagande på gräsrotsnivå. Precis som när det gäller andra verksamheter som tas upp i detta meddelande kommer det att göras särskilda ansträngningar för att involvera lokala samfund i avlägset belägna och missgynnade regioner.

Kommissionen har föreslagit att det för åren 2007-2013 skall inrättas ett gemenskapsprogram med beteckningen ”Medborgare för Europa” i syfte att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap. Inom ramen för programmet kommer samarbete mellan medborgare och organisationer i det civila samhället från olika länder att uppmuntras. Tyngdpunkten kommer därvid att ligga på transnationella utbyten mellan medborgare och organisationer från de nuvarande och de framtida medlemsstaterna. Ungefär 40 % av programmets sammanlagda budget kommer att användas för vänortsverksamhet och medborgarprojekt. Turkiet skulle kunna delta i detta program i enlighet med de villkor som anges i ramavtalet rörande dess deltagande i gemenskapsprogrammen, varvid landets deltagande delvis skulle kunna finansieras med hjälp av medel från stödet inför anslutningen.

3.2.4. Ungdoms- och universitetsutbyten och utbyten för unga yrkesverksamma människor

Kommissionen kommer att lägga stor vikt vid utveckling av utbytena mellan EU och kandidatländerna på detta område. Såsom angivits ovan kommer den att uppmuntra ett utökat deltagande från kandidatländernas sida i de pågående EU-utbytesprogrammen. I syfte att få till stånd nya initiativ på detta område kommer den dessutom att inleda ett brett upplagt samråd med undervisnings- och universitetssektorerna i EU och Turkiet.

Vad beträffar undervisningssektorn kommer kommissionen att bedöma huruvida de befintliga mekanismerna är tillräckliga för att nå alla målgrupper. Ett utökat stöd kan t.ex. komma att tillhandahållas för att främja utbyten för elever som går i sekundärskolan eller projekt som är inriktade på att förbättra kunskaperna på ömse sidor om parternas historia. Andra projekt som kommer att diskuteras kan komma att omfatta onlineverksamhet för elever som är under 18 år, t.ex. deltagande i onlinediskussioner om EU-anslutningsförhandlingarna.

Vad beträffar universitetssektorn har kommissionen för avsikt att uppmuntra ett närmare institutionellt samarbete mellan universiteten i EU och Turkiet, med tanke inte enbart på utbyte av erfarenheter och utveckling av kursplaner utan även på upprättande av gemensamma, oberoende akademiska institutioner som står öppna för studenter från båda sidor. Sådana institutioner skulle kunna bedriva forsknings- och undervisningsverksamhet rörande EU:s och Turkiets identitet, historia, kultur och civilisation samt utveckla undervisningsprogram om den europeiska integrationen. Kommissionen skulle i detta sammanhang kunna understödja inrättandet av lokala filialer till akademiska institutioner (även sådana för påbyggnadsstudier efter avlagd första examen) från EU och Turkiet med högt anseende. Alternativt skulle den kunna understödja ett utökat samarbete mellan turkiska akademiska institutioner inriktade på EU-studier och liknande institutioner i EU med sikte på inrättande av gemensamma avdelningar eller institut.

Kommissionen kommer dessutom att uppmuntra direkt samarbete mellan akademiska institutioner i EU och Turkiet särskilt i fråga om ämnena juridik, ekonomi, samhällsvetenskap och historia, som är relevanta för dialogen mellan EU och Turkiet. Akademisk forsknings- och publiceringsverksamhet som bedrivs gemensamt av akademiker från Turkiet och EU kommer att understödjas på alla dessa områden. Anordnandet av diskussioner i form av seminarier, konferenser och workshopar kommer också att understödjas. Upplysningsverksamhet syftande till vid spridning av forskningsresultat kommer att uppmuntras. Kommissionen kommer även att bedöma möjligheten att utveckla ett program för korta praktiktjänstgöringar, för att främja utbyten för unga yrkesverksamma människor på olika områden.

3.2.5. Kulturella utbyten

Utveckling av kulturella utbyten är av stor betydelse i dialogen mellan de civila samhällena och kommer att ges prioritet. I den nya omgången av programmen European Horizons och Mosaic , som förvaltas av kommissionens delegation i Ankara och nu förts samman i ett enda program, kommer kommissionen att främja gränsöverskridande samarbete mellan icke-statliga organisationer från Turkiet och partner till dessa från EU på kulturområdet, t.ex. genom finansiering av gemensamma workshopar och onlinekulturforum. Två olika uppsättningar av verksamheter kan tas i beaktande: en som står öppen för barn (hit hör t.ex. den turkisk-europeiska barnorkestern, som redan fått stöd) och en bredare sådan som riktar sig till vuxna (och kan omfatta allt från bildkonsten till utbildningen i kultursektorn och från kulturarvet till populärkulturen).

Kommissionen kommer dessutom att understödja sådana kulturevenemang som utställningar, festivaler, konferenser och artistutbyten, i syfte att sprida kunskap om turkisk kultur i EU och vice versa. Utöver detta kommer en EU–Turkiet-kulturutmärkelse för de fria konsterna att införas och turkiskt deltagande i de befintliga utmärkelserna i Europeiska gemenskapen att uppmuntras. Kommissionen kommer att aktivt uppmuntra turkiska icke-statliga organisationer på kulturområdet till kontakter med nätverk och potentiella partner i EU och att informera dessa organisationer om de bestående möjligheterna till gränsöverskridande samarbete.

3.2.6. Deltagande i gemenskapsprogrammen Kultur och Media

Turk iet deltar för närvarande inte i ett par gemenskapsprogram som skulle kunna ge ett viktigt bidrag till främjandet av förbindelserna mellan EU och Turkiet, Kultur 2000- och Media Plus-programmen. Inom ramen för Kultur 2000 ges bidrag till samarbetsprojekt på samtliga kulturområden (scenkonst, formbildande konst, bildkonst, litteratur, kulturarv, kulturhistoria, etc.). Syftet med Media Plus är att stärka den europeiska audiovisuella industrins konkurrenskraft med hjälp av en serie åtgärder till stöd bl.a. för utbildning riktad till yrkesverksamma i den audiovisuella industrin, för utveckling av produktionsprojekt (spelfilmer, TV-dramatiseringar, dokumentärer, animerade verk och nya medier) och för distribution och marknadsföring av europeiska audiovisuella verk.

Kommissionen skulle välkomna turkiskt deltagande i Kultur 2000-programmet och de program som följer på detta, som ett sätt särskilt att driva på den kulturella dialogen mellan EU och Turkiet och förbättra parternas kunskaper om varandra. Kommissionen önskar även se turkiskt deltagande i Media Plus-programmet, särskilt med tanke på att driva på framställningen av televisions- och bioprodukter med europeiskt innehåll. Deltagande från kandidatländernas sida i Media Plus-programmet är enligt den rättsliga grunden för programmet emellertid avhängigt av en föregående granskning av huruvida deras nationella lagstiftning är förenlig med gemenskapens regelverk på det audiovisuella området. Kommissionen har uppmanat Turkiet att anpassa sin lagstiftning så snart som möjligt så att landet kan dra nytta av de möjligheter som Media Plus-programmet erbjuder.

3.2.7. Utbildning i språk

Ett stort hinder för närmare samarbete mellan organisationer i det civila samhället i Turkiet (särskilt de i avlägset belägna delar av landet) och motparter till dessa i EU är de bristande kunskaperna i främmande språk. Detta problem rör de flesta icke-statliga organisationer – inte minst de som verkar på kulturområdet – och alla verksamhetsområden som tas upp i detta meddelande. Kommissionen kommer därför att understödja åtgärder avsedda att främja inlärning av språk och tolkning och översättning till och från turkiska. Den kommer att arbeta tillsammans med kulturorganisationer i medlemsstaterna för att främja utbildning i språk och kommer att identifiera prioritetssektorer.

3.2.8. Främjande av offentliga diskussioner, även online

Kommissionen kommer att göra sitt yttersta för att främja offentliga diskussioner om utvidgningsprocessen med deltagare från båda sidor, Turkiets utsikter till anslutning och alla kulturella, politiska och institutionella frågor som har med dialogen mellan de civila samhällena att göra, i syfte att parternas förståelse för varandra skall förbättras. Viktiga opinionsledare från anslutningsländerna och EU kommer att inbjudas att ta del i multimediadebatter i EU-medlemsstaterna. Debatterna bör involvera icke-statliga organisationer och vanliga medborgare och befrämja ett större intresse från allmänhetens sida samt dialog.

Inrättande av Internetplattformar för utveckling av onlinediskussioner om frågor som har med dialogen mellan de civila samhällena att göra kommer också att understödjas. En webbplats med information om Turkiet, utvidgningsprocessen och verksamheterna inom ramen för dialogen mellan de civila samhällena och med länkar till icke-statliga organisationer, skolor, universitet och forskningscentra kommer att inrättas. ”Chattar” om anslutningsrelaterade frågor med deltagande av viktiga aktörer och andra berörda parter kommer att anordnas regelbundet.

3.2.9. Medier

EU:s löpande informations- och kommunikationsarbete rörande Turkiet kommer att förstärkas och intensifieras – särskilt i syfte att öka medvetenheten om verksamheterna inom ramen för dialogen mellan de civila samhällena – och den audiovisuella komponenten kommer därvid att prioriteras. Kommissionen kommer att bidra till finansiering av TV-program som presenterar olika aspekter av livet och samhället i Turkiet och EU-länderna och program som ger den turkiska publiken information om Europeiska unionen och dess regler och politik på olika områden. Programmen kommer huvudsakligen att rikta sig till den breda allmänheten i Turkiet och EU, inbegripet till de turkiska immigrantsamfunden i EU. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt program som framställs av regionala och lokala mediegrupper. Partnerskapsprojekt mellan TV-företag från båda sidor inriktade på framställning av gemensamma program kommer också att understödjas.

3.2.10. Journalister

Ett seminarieprogram för journalister från EU och Turkiet kommer att inrättas i syfte att ge dessa tillfälle att lära sig mer om frågor som har med Turkiets anslutning att göra, främja ömsesidig förståelse och ge möjlighet till utbyte av ”bästa praxis”.

Detta utbildningsprogram kan komma att utvecklas med stöd av organisationer som företräder journalister och av andra organisationer i EU som drivs utan vinstsyfte. I syfte att programmet skall få större verkningar i medlemsstaterna kommer kommissionen emellertid att ge prioritet åt utveckling av direkta kontakter mellan yrkesorganisationer för journalister från Turkiet och medlemsstaterna, särskilt genom studiebesök och gemensamma seminarier. Programmet kan komma att omfatta två komponenter, en som inriktas på unga journalister och en som är mer inriktad på regelbundna möten mellan ledande journalister från båda sidor och framstående politiker i EU och medlemsstaterna.

3.2.11. Religiösa samfund och sammanslutningar

Dialogen mellan de civila samhällena bör såsom kommissionen angav i sin rekommendation från oktober 2004 även behandla religiösa frågor. Därför kommer en öppen, regelbunden dialog med religiösa samfund och sammanslutningar som till fullo respekterar deras specifika identitet och bidrag att uppmuntras.

Kommissionen upprätthåller sedan 1980-talet en dialog om den europeiska integrationen mellan å ena sidan religiösa samfund i anslutningsländerna och medlemsstaterna och å andra sidan de europeiska institutionerna. Ett växande antal religiösa samfund utser företrädare i Bryssel som de ger i uppdrag att ta del i denna dialog och dessa personer skulle kunna vara till hjälp när det gäller att utveckla dialogen mellan de civila samhällena om religiösa frågor.

4. GENOMFÖRANDE

4.1. Samråd med framstående personer

Kommissionen kommer regelbundet att samråda med framstående personer från EU och Turkiet som valts ut på grundval av sina kunskaper om förbindelserna mellan EU och Turkiet och sitt engagemang i det civila samhället, i syfte att inhämta råd från dessa i samband med utarbetandet av förslag till åtgärder. Sådana personer kan dessutom komma att bjudas in att delta i konferenser, seminarier och andra evenemang inom ramen för dialogen mellan de civila samhällena.

4.2. Finansiellt stöd

De verksamheter som föreslås i detta meddelande kommer i princip att medfinansieras inom ramen för stödet inför anslutningen till de berörda kandidatländerna, i enlighet med de gällande reglerna och förfarandena. Verksamheter och evenemang kommer dessutom att kunna finansieras av mediegrupper, företagssammanslutningar, arbetsmarknadens parter och kulturinrättningar och av offentliga eller privata inrättningar mer allmänt. Kommissionen kan komma att understödja sådana evenemang som står i överensstämmelse med målen för dialogen mellan de civila samhällena. Sådana bilaterala och multilaterala verksamheter som stöds och finansieras av EU och kandidatländerna kommer att fortsätta och kommer framöver att förstärkas.

Vad beträffar verksamheter som avser Turkiet och finansieras av EU kommer unionen att ta det finansiella anslag som finns tillgängligt inom ramen för programmet för stöd till Turkiet inför anslutningen i anspråk: detta anslag kommer att öka från 300 miljoner euro år 2005 till 500 miljoner 2006. Kommissionen kommer att sträva efter att anslå de erforderliga medlen till de verksamheter som planeras inom ramen för dialogen mellan de civila samhällena och därigenom bredda andelen verksamheter som finansieras under rubriken ”Politisk och kulturell dialog” i planeringsdokumentet för det finansiella stödet inför anslutningen. Man kan preliminärt räkna med att 8–10 % av det sammanlagda belopp som finns tillgängligt för ett år kommer att behövas för att finansiera verksamheter inom ramen för dialogen mellan de civila samhällena, inbegripet deltagandet i gemenskapsprogram. I programplaneringen för 2006 räknar man med ett belopp på 40 miljoner euro.

Kandidatländerna tillhandahåller ett bidrag till budgeten för de gemenskapsprogram som de deltar i. Detta bidrag täcks delvis via den nationella budgeten i kandidatländerna och delvis via stödet från gemenskapen inför anslutningen. I syfte att utöka kandidatländernas deltagande i gemenskapsprogrammen kommer kommissionen i framtiden att anslå en lämplig andel av stödet inför anslutningen till sådant deltagande. På kortare sikt kommer andra former av ytterligare finansiering att kunna tas i beaktande. Vad beträffar de program i vilka kandidatländerna inte deltar för närvarande kommer kommissionen att uppmuntra dem att delta samt vid behov tillhandahålla stöd för att se till att programmen fungerar smidigt och effektivt. För andra specifika verksamheter kan kommissionen i enlighet med reglerna i budgetförordningen och tillämpningsföreskrifterna för denna även komma att betala ut direkta bidrag till vissa mottagare där så är lämpligt, i syfte att särskilda mål inom ramen för dialogen mellan de civila samhällena skall uppnås.

Kommunikationsstrategin rörande utvidgningen har i likhet med dialogen mellan de civila samhällena som mål att stimulera den offentliga debatten i EU och kandidatländerna om framtida utvidgningar och kommer följaktligen i ett flertal avseenden att utgöra ett stöd för dialogen mellan de civila samhällena. Den budget som delegationerna i kandidatländerna tilldelas för kommunikation och information och den budget som Princeprogrammet (som är inriktat på åtgärder inom Europeiska unionen) har tillgänglig för information om utvidgningen kan användas för åtgärder inom ramen för denna kommunikationsstrategi.

Kommissionen kommer att stödja sig på sina befintliga strukturer och resurser i Bryssel och i delegationerna i kandidatländerna och på lämpliga organ i kandidatländerna för att förvalta och genomföra sådana projekt som har samband med dialogen mellan de civila samhällena. Uppbyggnad av ytterligare strukturer kommer att tas i beaktande endast om detta mot bakgrund av den framtida utvecklingen visar sig nödvändigt. Stiftelser som har till uppgift att befrämja kulturella utbyten mellan EU och andra regioner i världen och parternas kunskaper om varandra skulle därvid kunna tjäna som exempel.

4.3. Visumfrågan

Turkiska medborgare omfattas för närvarande av visumtvång, vilket kan visa sig vara ett hinder för deltagande i vissa av de verksamheter som tas upp i detta meddelande, särskilt om det på relativt kort tid uppkommer en kraftig ökning i antalet ansökningar om visum. All ytterligare rationalisering av visumförfarandena skulle följaktligen vara välkommen vad beträffar deltagarna i dialogen mellan de civila samhällena. Medlemsstaterna är behöriga för utfärdandet av visum och deras fulla samarbete är därför nödvändigt för att dialogen mellan de civila samhällena skall kunna fungera smidigt, genom att deltagarna i dialogen får visum i rätt tid och utan att behöva lägga fram alltför många handlingar till stöd för ansökningarna.

5. UPPFÖLJNING OCH RAPPORTERING

Detta meddelande utgör bara ett första steg på vägen mot en utökad dialog mellan det civila samhället i EU och det i Turkiet respektive Kroatien. Eftersom dialogen kommer att fortskrida parallellt med anslutningsförhandlingarna, kommer behoven och målen med tiden att förändras, vilket kan kräva en kursomläggning vad dialogen beträffar.

Kommissionen kommer att sörja för regelbunden uppföljning av de verksamheter som utvecklas och mål som uppnås. Den återkommande rapporten om Turkiets framsteg på väg mot anslutningen, som offentliggörs årligen, kommer att innehålla ett särskilt avsnitt om dialogen mellan de civila samhällena i vilket de viktigaste verksamheterna och resultaten kommer att tas upp. Dessutom kommer en särskild del av EU:s webbportal Europa att ägnas åt information om pågående projekt och initiativ som har med dialogen mellan de civila samhällena att göra.

Utöver allmänna opinionsundersökningar om allmänhetens stöd för utvidgning av EU råder det brist på information särskilt om kulturella förbindelser mellan EU och Turkiet och om hur människor i EU och Turkiet uppfattar varandra. I syfte att avhjälpa denna brist kommer kommissionen att sörja för en mer effektiv, regelbunden uppföljning av det civila samhället i EU och Turkiet och av inställningarna på ömse sidor till den andra parten. Resultaten av en sådan uppföljning kommer att kunna tjäna som vägledning i samband med den framtida strategiska utvecklingen av dialogen. Möjligheten att låta genomföra en särskild studie om hur människor i EU och Turkiet uppfattar varandra kan också komma att tas i beaktande.

[1] Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Rekommendation från Europeiska kommissionen när det gäller Turkiets framsteg på vägen mot anslutning (KOM(2004) 656). I enlighet med slutsatserna av den 17 december 2004 från mötet i Europeiska rådet kommer anslutningsförhandlingarna med Turkiet att inledas den 3 oktober 2005, när Turkiet har undertecknat protokollet om anpassning av Ankaraavtalet och under förutsättning att landet sätter sex rättsakter som angivits av kommissionen i kraft (Europeiska rådet i Bryssel den 16-17 december 2004 – Ordförandeskapets slutsatser (17/12/2004 nummer 16238/1/04 Rev1)).

[2] Rörande denna aspekt, se även kommissionens arbetsdokument Issues Arising from Turkey’s Membership Perspective (SEC(2004) 1202).

[3] En politisk dialog med Turkiet äger rum inom ramen för den regelbundna uppföljningen av Turkiets framsteg när det gäller att uppfylla de politiska Köpenhamnskriterierna, som har att göra med demokratin, rättsstaten och respekten för de mänskliga rättigheterna och minoriteters rättigheter. Kommissionen har regelbundna möten med de turkiska myndigheterna om dessa frågor.

[4] Det som i det här dokumentet kallas ”dialog mellan de civila samhällena” är i själva verket det som i kommissionens rekommendation utgör den tredje pelaren i en trepelarstrategi visavi Turkiet. Den första pelaren avser stärkandet av den politiska reformprocessen i Turkiet, den andra pelaren gäller förandet av anslutningsförhandlingarna (enligt ett reviderat tillvägagångssätt) och den tredje pelaren rör dialogen mellan EU och Turkiet.

[5] Europeiska rådet beslutade vid sitt möte den 17-18 juni 2004 att godkänna Kroatien som kandidatland och angav vid sitt möte den 16-17 december 2004 att anslutningsförhandlingarna skulle inledas den 17 mars 2005, förutsatt att det förelåg fullt samarbete med FN:s internationella tribunal för f.d. Jugoslavien i Haag. Eftersom det inte förelåg fullt samarbete, sköt rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) vid sitt möte den 16 mars 2005 emellertid upp inledandet av förhandlingarna, till dess att det kan konstatera att Kroatien fullt ut samarbetar med Internationella tribunalen för f.d. Jugoslavien.

[6] Europeiska ekonomiska och sociala kommittén definierar organisationer i det civila samhället på följande sätt: ”alla organisationsstrukturer vilkas medlemmar verkar för allmänintresset via en demokratisk process för samtal och samförstånd; dessa strukturer fungerar också som förmedlande länk mellan den offentliga makten och medborgarna”.

[7] Enligt kommissionens arbetsdokument Issues Arising from Turkey’s Membership Perspective var ca 3 miljoner turkiska medborgare officiellt registrerade i EU-15 år 2002, huvudsakligen i Tyskland (77,8 %, eller 2,3 miljoner människor), Frankrike (7,9 %, eller 230 000 människor), Österrike (4,7 %, eller 135 000 människor) och Nederländerna (4,4 %, eller 128 000 människor).

[8] Det har t.ex. inrättats ett centrum för utveckling av det civila samhället, i syfte att tillhandahålla stöd för icke-statliga organisationer, och ett flertal mikroprojektprogram har finansierats, såsom det lokala medborgarinitiativet ( Local Civic Initiative ) och den grekisk-turkiska medborgardialogen ( Greek-Turkish Civic Dialogue ).

[9] Den sociala dialogen är en integrerad del av gemenskapens regelverk på det sociala området och arbetsmarknadens parter spelar en särskilt viktig roll i lagstiftningsprocessen på EU-nivå, i kraft av det förfarande för obligatoriska samråd som föreskrivs i artikel 138 i EG-fördraget och av möjligheten att ingå avtal som kan genomföras via rådsdirektiv. Arbetsmarknadens parter och andra organisationer i det civila samhället är även viktiga aktörer i samordningen av politiken på områdena sysselsättning, social inneslutning och socialt skydd.

[10] Betänkande från Europaparlamentet (A6-0175/2005 slutlig version).