[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 6.4.2005

KOM(2005) 111 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Gemenskapens Tull 2013-program och Fiscalis 2013-program

{SEK(2005) 423}

INNEHÅLL

1. Bakgrund 4

1.1. Tull 4

1.2. Indirekt beskattning 5

1.2.1. Mervärdesskatt 5

1.2.2. Punktskatter 5

1.3. Direkt beskattning 5

1.4. Budgetplanen 5

2. De nuvarande programmen 5

2.1. Grundstomme i form av Europatäckande datornät 6

2.2. Europatäckande datornät för tullfrågor 6

2.3. Europatäckande datornät för skattefrågor 6

2.4. Gemensamma åtgärder 7

3. Politiska utmaningar för de efterföljande programmen 7

3.1. Tullfrågor 7

3.2. Skattefrågor 8

4. Viktiga genomförandeproblem för de efterföljande programmen 9

4.1. Europatäckande datornät 9

4.2. De Europatäckande datornätens strategiska betydelse 9

4.3. Gemensamma åtgärder 10

4.4. Gemensamma utbildningsverktyg 10

4.5. Kandidatländer, länder på västra Balkan, den europeiska grannskapspolitiken och tredjeländer 10

5. Budget 11

6. Slutsats 12

1. BAKGRUND

När den inre marknaden inrättades 1993 var den mest konkreta förändringen att gränskontrollerna mellan EU:s medlemsstater avskaffades, vilket möjliggjorde fri rörlighet för varor och tjänster. Gemenskapens interna handel med varor är nu värd omkring 1 500 miljarder euro per år och har nästan fördubblats sedan de inre gränserna avskaffades.

Tull- och skatteförvaltningarna spelar en avgörande roll i gemenskapen när det gäller att upprätthålla och utveckla den inre marknaden, utföra kontroller vid de yttre gränserna och skydda gemenskapens ekonomiska och andra intressen. De program som avser tull- respektive skattefrågor är väsentliga för detta arbete och utan dem skulle EU:s handel störas allvarligt, dess konkurrenskraft försvagas och dess medborgares säkerhet och trygghet äventyras. Mot bakgrund av nya utmaningar och pågående förändringar är det oundvikligt att förbättringar och utveckling måste ske, särskilt på IT-området. I detta meddelande beskrivs en sammanhängande strategi för att tillhandahålla ett svar på dessa utmaningar, i form av framtida gemenskapsprogram avseende tull- respektive skattefrågor.

Detta meddelande om gemenskapens Tull 2013-program och Fiscalis 2013-program, vilka väntas löpa under perioden 2007–2013, föregriper kommissionens förslag beträffande de efterföljande Tull 2013-programmet och Fiscalis 2013-programmet, i avvaktan på resultatet av de mellanliggande utvärderingarna.

1.1. Tull

Dagens tullförvaltning måste trygga ett smidigt utrikeshandelsflöde samtidigt som den effektivt kontrollerar den internationella leveranskedjan i syfte att

- garantera EU-medborgarnas säkerhet och trygghet,

- underlätta laglig handel samtidigt som gemenskapen skyddas mot illojal och olaglig handel,

- höja de europeiska företagens konkurrenskraft med hjälp av moderna arbetsmetoder som stöds av lättillgängliga tulldatorsystem,

- skydda EU:s och dess medlemsstaters ekonomiska intressen,

- förvalta de yttre gränserna[1], vilket är av gemensamt intresse för Europeiska unionen och dess grannar,

- samarbeta på nationell och internationell nivå för att bekämpa bedrägeri och främja laglig handel.

1.2. Indirekt beskattning

1.2.1. Mervärdesskatt

Som en direkt följd av att kontrollerna vid de inre gränserna i gemenskapen har avskaffats måste skatteförvaltningarna utbyta uppgifter för att se till att beskattningsbara personer korrekt redovisar mervärdesskatt. Principerna för den inre marknaden, särskilt den om fri rörlighet för varor, har inneburit att skatteförvaltningarna blivit mera beroende av varandra. Detta beroende visar sig på två sätt. För det första är skatteförvaltningarna beroende av varandra i fråga om de elektroniska uppgifter som skickas via systemet för utbyte av information om mervärdesskatt (VIES) och som krävs för att skatteförvaltningarna skall kunna se till att den mervärdesskatt som uppstår genom varuhandel mellan medlemsstater redovisas korrekt. För det andra måste skatteförvaltningarna ha ett nära samarbete för att snabbt kunna identifiera ekonomiska aktörer som bryter mot lagen och kunna vidta åtgärder mot dem i syfte att förhindra snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden.

1.2.2. Punktskatter

Den destinationsprincip som är fastlagd i EU:s punktskattelagstiftning har komplicerat förvaltningen av punktskattesystemet och inneburit att det måste finnas administrativa system som övervakar den fysiska förflyttningen av punktskattepliktiga produkter mellan medlemsstaterna.

1.3. Direkt beskattning

De direkta skatterna inverkar också på den gemensamma marknadens funktion. Skattepolitiken måste således tydligt beakta viktiga mål för unionen, såsom att ytterligare fördjupa den inre marknaden, främja dess funktion och stimulera tillväxt och sysselsättning samtidigt som beskattningsunderlagen skyddas mot skadlig skattekonkurrens och skattebedrägeri och verksamheten för laglydiga företag underlättas.

1.4. Budgetplanen

Genom att Fiscalis- och Tullprogrammen ser till att den inre marknaden fungerar smidigt bidrar de till det bredare mål att uppnå hållbar ekonomisk tillväxt som anges i kommissionens meddelande om budgetplanen 2007–2013[2]. I det andra meddelandet från kommissionen[3] om denna budgetplan hänvisas det uttryckligen till Fiscalis- och Tullprogrammen som två av de nödvändiga praktiska åtgärderna. Programmen omfattas av underrubrik 1 a – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning.

2. DE NUVARANDE PROGRAMMEN[4]

Tull 2007-programmet[5] har som syfte att garantera att den inre marknaden fungerar väl på tullområdet, medan Fiscalisprogrammet 2003–2007[6] har som syfte att förbättra beskattningssystemens funktion på den inre marknaden.

Den interimsutvärdering av båda programmen som inleddes i början av 2005 och konsekvensbedömningen kommer att tillhandahålla ytterligare underlag till stöd för de efterföljande programmen. Rekommendationerna från interimsutvärderingen och konsekvensbedömningen kommer att införlivas i förslagen avseende de efterföljande programmen, som enligt plan skall läggas fram för antagande i början av 2006.

2.1. Grundstomme i form av Europatäckande datornät

Grundstommen för det elektroniska utbytet av uppgifter är det säkra Gemensamma kommunikationsnätet/Gemensamma systemgränssnittet (CCN/CSI) som används av tull- och skatteförvaltningarna och finansieras av båda programmen. Via CCN/CSI görs nationella uppgifter och uppgifter som innehas av gemenskapen tillgängliga på ett mycket säkert sätt i hela Europa. Omkring 180 miljoner meddelanden hanterades av CCN/CSI under 2004.

De flesta av gemenskapens databaser (EBTI, TQS, ECICS[7]) och några av de nationella uppgifterna kan konsulteras via Internet genom en portal på Europa-webbsidan som kallas DDS (dataspridningssystemet). Under 2004 gjordes mer än 34 miljoner förfrågningar.

2.2. Europatäckande datornät för tullfrågor

På tullens område sköter det nya datoriserade transiteringssystemet (NCTS) överföringen av tulldeklarationer för transitering av varor före och samtidigt som den fysiska varutransporten. Genom detta system förbättras tullens kapacitet både att utföra korrekta tullkontroller beträffande dessa förflyttningar och minska näringsidkarnas kostnader. Under 2004 registrerades mer än 5,5 miljoner internationella transiteringar. Genom informationssystemet för gemenskapens integrerade tulltaxa (TARIC) tillhandahålls uppgifter som är nödvändiga för att samtliga medlemsstater skall kunna tillämpa tullagstiftningen i fråga om utrikeshandel på ett korrekt och enhetligt sätt. Under 2004 gjordes omkring 27 miljoner förfrågningar.

Med igångsättandet av initiativet för elektronisk tull har de första stegen tagits på vägen mot en papperslös miljö i fråga om tull.

2.3. Europatäckande datornät för skattefrågor

Systemet för utbyte av information om mervärdesskatt (VIES) sammanför de nationella databaserna avseende mervärdesskatt. Dess främsta syfte är att möjliggöra utbyte av uppgifter mellan medlemsstaterna i fråga om gemenskapsinterna leveranser av varor som är undantagna från skatteplikt, vilket innebär att skatteförvaltningarna korrekt kan kontrollera beskattningen av varuleveranser på den inre marknaden. Under 2004 utbyttes 80 miljoner meddelanden via VIES.

Kommissionen håller också på med ett projekt för att utveckla ett system för förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor (EMCS)[8], genom vilket det inrättas ett datorsystem för att övervaka förflyttningen av punktskattepliktiga produkter som är under punktskatteuppskov. Under tiden har det inrättats ett antal mellanliggande system som möjliggör utbyte av uppgifter om punktskattepliktiga varor, tullager och företag som handlar med punktskattepliktiga varor , vilka system uppdateras och förbättras kontinuerligt.

2.4. Gemensamma åtgärder

Erfarenheterna med att organisera verksamheter för tjänstemän är av gammalt datum och har sina rötter i företrädarna till Tull- och Fiscalisprogrammen, som inleddes 1991.

Dessa gemensamma åtgärder har visat sig vara ytterst värdefulla för att utveckla och sprida bästa administrativa praxis, bygga förtroende och stimulera och utveckla samarbetet mellan de nationella förvaltningarna.

3. POLITISKA UTMANINGAR FÖR DE EFTERFÖLJANDE PROGRAMMEN

3.1. Tullfrågor

Ett enhetligt genomförande av gemenskapens tullagstiftning är nödvändigt för att undvika marknadsstörningar. Med tanke på handelns globalisering måste tullens verksamhet vara förenlig med målet att upprätthålla Europeiska unionens konkurrenskraft. Tullen måste således trygga ett smidigt handelsflöde samtidigt som den utför de nödvändiga kontrollerna av de risker som utrikeshandeln kan innebära för unionens och dess medborgares säkerhet, hälsa, trygghet och ekonomiska intressen.

Tullen har en unik ställning i fråga om den nya utmaningen att säkra leveranskedjan. Eftersom tullen kontrollerar samtliga aspekter av internationella transporter har den en överblick över samtliga aktörer inom EU, vid unionens fysiska yttre gränser och i tredjeländer. Med hänsyn till att bördan att kontrollera gemenskapens yttre landgräns till oproportionellt stor del faller på de nya medlemsstaterna, är det också viktigt att överväga möjligheten att ge ekonomiskt stöd för gemensamma åtgärder i syfte att göra kontrollerna mera samstämmiga.

Effektiva kontroller kan endast uppnås genom en gemensam riskhantering. Riskhantering måste införlivas i alla aspekter av tullens arbete, inbegripet i datorsystemen, och måste också följas upp och utvecklas kontinuerligt. För att riskhanteringen och framtagandet av riskprofiler skall bli effektivt måste det finnas ett snabbt informationsutbyte mellan de olika platser där tullkontroller utförs och med andra organ.

För att undvika allvarliga störningar av handeln och ta itu med hot mot gemenskapens säkerhet behövs fortlöpande insatser för att se till att kontroller genomförs effektivt överallt på gemenskapens tullområde. Detta förutsätter operativa åtgärder som särskilt inriktas på att fastställa och övervaka kontrollnormer och sörja för att de nationella tullförvaltningarna har tillräckliga medel för att uppnå dessa mål. Utveckling och genomförande av nya arbetsmetoder, förstärkt samarbete[9] och systematiskt utbyte av gemensam praxis, vilket kompletteras av mätning, övervakning och rapportering, kommer att vara nödvändiga förutsättningar för att möta nya hot mot säkerheten och tryggheten och garantera effektiva tullkontroller av hög standard. Åtgärder på detta område innebär också att man kan uppfylla förväntningarna hos olika berörda aktörer, särskilt i fråga om att minska de ekonomiska aktörernas kostnader för att efterleva reglerna. Det är även viktigt att man uppnår komplementaritet mellan insatserna på tullområdet, som finansieras genom Tull 2013-programmet, och insatserna när det gäller personkontroller vid de yttre gränserna, inklusive verksamheten hos byrån för de yttre gränserna.

Varumärkesförfalskning och pirattillverkning vållar stora ekonomiska skador och eftersom tullen är den främsta kontrollanten av sådana varor är det väsentligt att den bekämpar dessa företeelser effektivt. Detta innebär att riskindikatorerna på detta område måste förbättras.

För att kunna ta itu med dessa prioriterade frågor och följa med i utvecklingen mot e-förvaltning, måste tullagstiftningen moderniseras och radikalt förenklas. Enbart lagstiftning kommer dock inte att räcka och det finns ett brådskande behov av att utveckla nya integrerade system eller omforma befintliga system. Tullprogrammet kommer att utgöra det enda sättet att göra initiativet för elektronisk tull[10] fullt genomförbart. Ur datorteknisk synvinkel kommer det att möjliggöra överföring av tulldeklarationer mellan tullkontor i olika medlemsstater samt utbyte av uppgifter med befintliga databaser. Detta kommer inte bara att förbättra riskhanteringen i fråga om importerade och exporterade varor utan även tullklareringen i de fall införsel- eller utfartstullkontoret ligger i en annan medlemsstat än den där import- eller exporttullkontoret ligger.

3.2. Skattefrågor

Kommissionen anser att skattepolitikens viktigaste prioritering är att tillgodose önskemålen hos enskilda personer och företag som verkar på den inre marknaden, genom att man koncentrerar sig på att undanröja skattehinder för alla former av gränsöverskridande ekonomisk verksamhet . Det har blivit uppenbart att även andra problem som inverkar negativt på den inre marknadens funktion behöver åtgärdas, i synnerhet skadlig skattekonkurrens och skattebedrägeri.

Under den senaste tiden har samtliga rättsakter avseende samarbetet i fråga om mervärdesskatt, punktskatter, direkt beskattning och uppbörd förstärkts. Genom dessa rättsakter har man ytterligare befäst en välutvecklad och effektiv struktur för administrativt samarbete , stödd av Fiscalisprogrammet. Det efterföljande programmet borde bygga på de nuvarande programmens arbete och syfta till en bättre förståelse och ett bättre genomförande av gemenskapens lagstiftning, ett bättre samarbete, en fortlöpande förbättring av de administrativa rutinerna för förvaltningar och skattebetalare, spridning av god administrativ praxis och bekämpning av bedrägeri.

Informationsutbytet mellan förvaltningar är viktigt för att lösa ett antal svåra frågor, exempelvis att möjliggöra en effektiv beskattning av inkomster från sparande. Även i fråga om mervärdesskatt och punktskatter ses informationsutbytet som en så gott som nödvändig förutsättning för ytterligare framsteg. Exempel på detta när det gäller mervärdesskatt är kommissionens förslag[11] om en enda kontaktpunkt för företag som bedriver verksamhet i mer än en medlemsstat och förslaget om att ändra platsen för tillhandahållande av tjänster. I framtiden kommer det att bli mer och mer sannolikt att en datorlösning är första alternativet.

Det växande behovet av att förbättra öppenheten och ett effektivt informationsutbyte är inte begränsat till medlemsstaterna eller EU:s närmaste grannar . När det gäller att aktivt främja sunda förfaranden, som beskrivs i kommissionens meddelande om förebyggande av ekonomiska oegentligheter i företagssektorn och finansiella oegentligheter[12], skulle Fiscalisprogrammet också kunna vara ett användbart verktyg för att främja reformer i de s.k. skatteparadisen för företag och, mera allmänt, unionens partner. Lärdomarna av de nyligen uppmärksammade bedrägerifallen har övertygat kommissionen om att användningen av administrativt samarbete måste utvidgas, så att det undviks att skrupelfria företag manipulerar reglerna.

4. VIKTIGA GENOMFÖRANDEPROBLEM FÖR DE EFTERFÖLJANDE PROGRAMMEN

4.1. Europatäckande datornät

Under de senaste åren har de Europatäckande datornäten fått strategisk betydelse för de europeiska tull- och skatteförvaltningarnas verksamhet. Den stora framgången med CCN/CSI och tull- och skatteförvaltningarnas datorsystem har medfört att dessa system används i mycket större utsträckning, vilket har nödvändiggjort en fördubbling av kapaciteten från år till år. Den trafik som genereras av de tio nya medlemsstaterna förklarar bara en del av denna ökning, eftersom den stora ökningen främst beror på en mera intensiv användning av systemen för att underlätta handeln, kontrollera lejonparten av de gränsöverskridande transaktionerna och bekämpa bedrägeri. Det förväntas att tjänstemän från tull- och skatteförvaltningarna under de kommande åren kommer att använda systemen i ännu högre utsträckning.

En mera intensiv användning av systemen förutsätter att CCN uppgraderas ytterligare, och det förväntas att säkerhetsarrangemangen måste ses över och förbättras inom en snar framtid.

En gradvis uppbyggnad av en centraliserad drift och förvaltning av dessa Europatäckande datornät kommer också att ha stor betydelse och stor inverkan. Utöver den ökade effektivitet som skulle följa av att ett enda system används i stället för alla de olika nationella system som finns idag, skulle detta också medföra stora besparingar på nationell nivå.

4.2. De Europatäckande datornätens strategiska betydelse

Om det inte fanns några europeiska datornät för tullfrågor, skulle det gamla papperssystemet behöva användas. Detta skulle vålla allvarliga förseningar av varutransporterna, något som de ekonomiska aktörerna inte längre kan acceptera. En situation där dessa system inte skulle finnas eller skulle fungera dåligt skulle också få betydande negativa verkningar för företag genom en felaktig tillämpning av tulltaxan och tullkodexen samt köer vid gränserna, vilket snabbt skulle få skadliga effekter för handeln.

På samma sätt skulle en situation där VIES inte finns tillgängligt eller fungerar dåligt äventyra kontrollerna avseende mervärdesskatt och bana väg för storskaliga bedrägerier, såsom karusellbedrägeri.

4.3. Gemensamma åtgärder

I Lissabonstrategin betonas att arbetet med den inre marknaden håller på att gå över från lagstiftning till medlemsstaternas praktiska och dagliga genomförande av de olika bestämmelserna. Genom gemensamma åtgärder tog man från början itu med denna fråga och sådana åtgärder har nu blivit ett huvudinstrument för kommissionen och medlemsstaterna när det gäller att stimulera en unik samarbetskultur mellan medlemsstaterna. På grund av den kunskap och expertis som medlemsstaterna innehar på många områden måste man se till att de deltar aktivt, så att det ömsesidiga biståndet kan stärkas ytterligare och så att samarbetet kan utvidgas till att även omfatta tjänstemän som arbetar utanför Bryssel.

För att de tillgängliga resurserna i gemenskapen skall kunna användas effektivt måste en rad möjligheter undersökas, däribland att medlemsstater delar utrustning, att kunskap om installering och användning av utrustning sprids och att det ges ekonomiskt stöd för inköp av utrustning.

4.4. Gemensamma utbildningsverktyg

Gemensam utbildning är oundgänglig för att man skall få ett enhetligt tillvägagångssätt när det gäller medlemsstaternas insatser. Arbetet med att utveckla gemensamma utbildningsverktyg och använda verktyg för e-lärande måste fortsätta och man måste driva på spridningen av resultatet av verksamheter. Utöver detta, och särskilt på tullområdet, måste tillhandahållandet av gemensam utbildning på kärnområdena på europeisk nivå ytterligare övervägas.

4.5. Kandidatländer, länder på västra Balkan, den europeiska grannskapspolitiken och tredjeländer

I både Tull 2013-programmet och Fiscalis 2013-programmet kommer det att finnas ett avsnitt för samarbete med tredjeländer som finansieras genom instrumentet inför anslutningen under rubrik 4 i budgetplanen för perioden 2007–2013. Särskilda arrangemang kommer att överenskommas med de generaldirektorat som handhar yttre förbindelser när det gäller programplanering och genomförande av anslag.

När det gäller säkerhet är internationellt samarbete som grundas på gemensamma standarder och ömsesidigt erkännande av kontrollresultat det enda sättet att effektivt minska bördan för laglydiga näringsidkare. Ett sådant samarbete är därför en prioriterad uppgift i det nya programmet.

Genom programmen kommer det att tillhandahållas stöd till kandidatländerna och får även tillhandahållas stöd till de partnerländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken och till andra tredjeländer. På tullens område är det viktigt att initiativ tas för att harmonisera våra grannars och handelspartners arbetsmetoder med gemenskapens lagstiftning och stärka deras administrativa och operativa kapacitet, t.ex. i fråga om kontroller av förbjudna, farliga och olagliga varor. På skatteområdet är det viktigt att hjälpa dessa länder att stärka sin administrativa kapacitet så att de kan samarbeta i synnerhet när det gäller bekämpning av gränsöverskridande skattebedrägeri. Det måste inrättas samtrafikförmåga mellan våra datorsystem och datorsystemen i kandidatländernas tull- och skatteförvaltningar före dagen för anslutning. Samtrafikförmåga kan också övervägas i fråga om andra grannländers tull- och skatteförvaltningar, från fall till fall och enligt de behov som finns.

5. BUDGET

De budgetanslag som föreslås för programmen uppvisar en avsevärd ökning över en sexårsperiod, från 157,435 miljoner euro till 323,8 miljoner euro i fråga om Tullprogrammet och från 67,25 miljoner euro till 175,30 miljoner euro i fråga om Fiscalisprogrammet. Uppgången har främst att göra med utvecklingen av nya datorsystem för att stödja de nya näringslivs- och lagstiftningsinitiativ på tull- och skatteområdet som väntas tas inom en snar framtid.

På tullområdet väntas 77 miljoner euro behövas för att driva och utveckla de befintliga TRANSIT- och Tariff-systemen[13]. I budgeten för Tull 2013-programmet ingår ett anslag på 104,5 miljoner euro under sex år för att genomföra ett projekt för elektronisk tull som håller på att utformas. De system som behövs för initiativen angående tullpolitikens säkerhetsaspekter väntas kräva 38,7 miljoner euro.

I Tull 2013-programmet budgeteras ett anslag på 46 miljoner euro för att finansiera gemensamma åtgärder. Budgetanslaget höjs från 2007 till 2008 eftersom politiken för de yttre gränserna väntas medföra en stor utökning av verksamheterna med tredjeländer, särskilt grannländerna[14]. I programmet anslås slutligen ett belopp på 11,4 miljoner euro över sex år för att främja utvecklingen av gemensamma utbildningsverktyg till stöd för de tullpolitiska mål som nämns ovan. De gemensamma utbildningsinitiativen kommer att utgöra en fortsättning av de initiativ som genomförts inom ramen för det nuvarande programmet.

På skatteområdet kommer 30,3 miljoner euro att krävas för att driva och utveckla VIES. Från och med 2009 kommer EMCS att införlivas i Fiscalis 2013-programmet och detta system väntas kräva 19,5 miljoner euro över en period på sex år. Slutligen budgeteras ett belopp på 37 miljoner euro för att stödja nya politiska initiativ på skatteområdet, exempelvis VIES II, systemet med en enda kontaktpunkt för företag och nya initiativ för informationsutbyte. De gemensamma åtgärderna på skatteområdet budgeteras till 39 miljoner euro. Genom Fiscalisprogrammet kommer även utvecklingen av gemensamma utbildningsverktyg att stödjas. Detta initiativ är nytt och väntas inledas i början av det nya programmet i samband med de nya lagstiftningsinitiativen. Ett belopp på 3,3 miljoner euro budgeteras.

I båda de efterföljande programmen ingår ett betydligt högre anslag för CCN: 46,2 miljoner euro i respektive program jämfört med 18,5 miljoner euro i respektive nuvarande program. Denna kraftiga ökning har budgeterats för att stödja den nuvarande utvecklingstendensen i form av en fördubbling av kapaciteten varje år. Denna tendens bekräftas av det fortsatta behovet av driftskompatibilitet och den tillgänglighetsnivå som krävs. De datorsystem som finansieras genom programmen måste i ökande utsträckning vara tillgängliga på permanent basis, 24 timmar om dagen och 7 dagar i veckan. För att uppnå denna tillgänglighetsnivå krävs en exponentiell ökning av budgeten, eftersom man måste inrätta reservarkitekturer och tillhandahålla därtill anknytande tjänster.

Genom Tullprogrammet kan i det nuvarande läget endast verksamheter inom ramen för den första pelaren finansieras. Med tanke på att det är omöjligt att begränsa tullåtgärder så att de bara ingår i en viss verksamhet inom ramen för en viss pelare, bör i det framtida programmet samfinansiering från program inom ramen för både den första och den tredje pelaren medges.

6. SLUTSATS

Genom Tull 2007-programmet och Fiscalis 2007-programmet förbättras det samarbete mellan tull- och skatteförvaltningarna och deras tjänstemän och skapas de Europatäckande datornät som krävs för att uppfylla kraven på tullkontroller på den inre marknaden och upprätthålla beskattning av varor och tjänster i enlighet med nationell skattelagstiftning och gemenskapens skattelagstiftning på denna marknad. Programmen spelar en huvudroll för att den inre marknaden skall kunna fungera smidigt och för att unionens yttre gränser skall kunna förvaltas, och bidrar på så sätt till att kommissionens mål för perioden 2005–2009 och målen enligt Lissabonstrategin uppnås. Kommissionen föreslår därför att två efterföljande program, Fiscalis 2013-programmet och Tull 2013-programmet, införs i budgetplanen för perioden 2007–2013 och att EMCS-projektet finansieras genom Fiscalis 2013-programmet från och med 2009[15].

Att programmen förlängs är väsentligt för det europeiska näringslivets konkurrenskraft, för uppbörden och skyddet av gemenskapens inkomster och för EU-medborgarnas säkerhet och trygghet. Den enorma volymen av tulldeklarationer i kombination med kraven på att laglig handel skall underlättas och de berörda aktörernas förväntningar på att deras intressen skall skyddas kan bara tillgodoses genom sådana åtgärder som stöds genom Tullprogrammet. Gemenskapsdelen av datorsystemen är avgörande: en förbättring av kontrollerna och ett ökat underlättande av handeln förutsätter ett elektroniskt datautbyte mellan de ekonomiska aktörerna och tullen, ett snabbt tillhandahållande av information avseende höga risker till de platser där tullkontroller utförs och att huvudaktörerna har tillgång till den allra senaste tullinformationen. Den inre marknaden kräver att aktörerna behandlas likvärdigt i hela gemenskapen och Tullprogrammet bidrar i väsentlig grad till att förhindra att tullförvaltningarna tillämpar gemenskapens lagstiftning på olika sätt. Utan Tullprogrammet skulle tullförvaltningarna få det mycket svårare att utföra effektiva kontroller till rimliga efterlevnadskostnader för företagen. Om Tullprogrammet skulle upphöra, skulle det äventyra Europas konkurrenskraft, säkerhet och sysselsättning och inverka negativt på uppfattningen om EU som en enda enhet i internationella diskussioner.

Om det nuvarande Fiscalisprogrammet skulle upphöra, skulle det äventyra den inre marknadens funktion, på grund av programmets roll i finansieringen av VIES och flera viktiga punktskattesystem. Genom VIES får medlemsstaterna i nuläget information så att de kan genomföra kontroller av gemenskapsinterna skattepliktiga transaktioner i ett EU utan inre gränser, samtidigt som systemet underlättar för företagen att bedriva handel på den inre marknaden. Utan detta elektroniska informationsutbyte skulle medlemsstaterna vara tvungna att finna en annan metod för kontroller avseende mervärdesskatt, och detta skulle utgöra en tillbakagång när det gäller bördan för företag. Det är väsentligt att främja och utveckla det administrativa samarbetet mellan skatteförvaltningarna, och Fiscalisprogrammet är idealiskt för detta syfte.

ANNEX 1

Budget of Customs 2007, Fiscalis 2007 and EMCS

The development and maintenance of the Trans-European Computerised Networks for the exchange of information consume the largest part of the budget. The remainder is spent on activities for improving cooperation between officials. After the May 2004 enlargement, the Customs programme budget was increased from €133 million to €165 million and the Fiscalis budget from €44 million to €67 million. EMCS has a total budget of €35 million.

Customs 2007 Programme Budget

2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | Total |

Internal Budget Line |

Joint Actions | 3.180.000 | 6.220.000 | 7.830.000 | 7.890.000 | 7.795.000 | 32.915.000 |

IT Actions | 16.965.000 | 22.230.000 | 27.230.000 | 26.680.000 | 27.160.000 | 120.265.000 |

Total | 24.200.000 | 28.450.000 | 35.060.000 | 34.570.000 | 39.495.000 | 157.235.000 |

External Budget Line |

Total | 1.500.000 | 1.550.000 | 1.700.000 | 1.755.000 | 1.810.000 | 8.315.000 |

Fiscalis 2003 – 2007 Programme Budget

2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | Total |

Joint Actions | 2.750.000 | 4.600.000 | 4.850.000 | 5.850.000 | 6.350.000 | 24.400.000 |

IT Actions | 6.600.000 | 8.350.000 | 9.750.000 | 9.150.000 | 9.000.000 | 42.850.000 |

Total | 9.350.000 | 12.950.000 | 14.600.000 | 15.000.000 | 15.350.000 | 67.250.000 |

EMCS Budget A small amount of the total EMCS budget is used for Joint Action type activities.

2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | Total |

Total Budget | 3.000.000 | 5.500.000 | 5.400.000 | 8.300.000 | 7.300.000 | 5.500.000 | 35.000.000 |

ANNEX 2

SIMPLIFIED LEGISLATIVE FINANCIAL STATEMENT

1. NAME OF THE PROPOSAL :

Communication (EC) of the Commission to the European Parliament and the Council on Community programme Customs 2013.

2. ABM / ABB FRAMEWORK

Policy Area(s) concerned and associated Activity/Activities:

1404 Customs Policy

3. BUDGET LINES

1. Budget lines (operational lines and related technical and administrative assistance lines (ex- B..A lines)) including headings :

2. 14040X Customs 2013 programme

3. 1401040X Customs 2013 programme – Expenditure on administrative management

4. The final budgetary structure will be decided at a later stage.

5. Duration of the action and of the financial impact:

6. The period of validity of the legal base runs from 01/01/2008 to 31/12/2013.

7. The payments will continue after 31/12/2013

8. Budgetary characteristics :

Budget line | Type of expenditure | New | EFTA contribution | Contributions from applicant countries | Heading in financial perspective |

14040X | Non-comp | Diff[16] | YES | NO | YES | 1a |

1401040 X | Non-comp | Diff[17] | YES | NO | YES | 1a |

9. 4. SUMMARY OF RESOURCES

10. Financial Resources

11. Summary of commitment appropriations (CA) and payment appropriations (PA)

EUR million (to 3 decimal places)

Total cost | Total cost | Total cost | Total cost | Total cost | Total cost | Total cost |

- Common Training Tools | 1.500 | 1.500 | 1.750 | 2.000 | 2.200 | 2.450 | 11.400 |

- Transit | 7.500 | 7.500 | 7.000 | 7.000 | 6.000 | 6.000 | 41.000 |

- Tariff | 6.000 | 6.000 | 6.000 | 6.000 | 6.000 | 6.000 | 36.000 |

- Security Aspects for Customs (electronic customs) | 5.000 | 6.000 | 6.500 | 7.200 | 7.200 | 6.800 | 38.700 |

- Electronic customs | 12.000 | 15.000 | 18.000 | 18.000 | 20.000 | 21.500 | 104.500 |

TOTAL COST | 46.500 | 51.000 | 54.650 | 55.900 | 57.200 | 58.550 | 323.800 |

23. ANNEX 3

SIMPLIFIED LEGISLATIVE FINANCIAL STATEMENT

24. NAME OF THE PROPOSAL :

Communication (EC) of the Commission to the European Parliament and the Council on the Community Programme Fiscalis 2013.

25. ABM / ABB FRAMEWORK

Policy Area(s) concerned and associated Activity/Activities:

1405 Taxation Policy

26. BUDGET LINES

27. Budget lines (operational lines and related technical and administrative assistance lines (ex- B..A lines)) including headings :

28. 14050X Fiscalis 2013 programme

29. 1401040X Fiscalis 2013 programme – Expenditure on administrative management

30. The final budgetary structure will be decided at a later stage.

31. Duration of the action and of the financial impact:

32. The period of validity of the legal base runs from 01/01/2008 to 31/12/2013.

33. The payments will continue after 31/12/2013

34. Budgetary characteristics ( add rows if necessary ) :

Budget line | Type of expenditure | New | EFTA contribution | Contributions from applicant countries | Heading in financial perspective |

14050X | Non-comp | Diff[24] | YES | NO | YES | 1a |

1401040 X | Non-comp | Diff[25] | YES | NO | YES | 1a |

36. SUMMARY OF RESOURCES

37. Financial Resources

38. Summary of commitment appropriations (CA) and payment appropriations (PA)

EUR million (to 3 decimal places)

50. | |Total cost | |Total cost | |Total cost | |Total cost | |Total cost | |Total cost | |Total cost | |OPERATIONAL OBJECTIVE No.1 [31]……… | | | | | | | | | | | | | | | | Action 1 – Joint Actions | | | | | | | | | | | | | | | | - Joint Actions | |6.500 | |6.500 | |6.500 | |6.500 | |6.500 | |6.500 | |39.000 | | - Common Training Tools | |400 | |450 | |600 | |600 | |600 | |650 | |3.300 | | Action 2 – IT Actions. | | | | | | | | | | | | | | | | - CCN CSI | |7.000 | |7.500 | |7.700 | |8.000 | |8.000 | |8.000 | |46.200 | |- Taxation Systems (VIES) | |5.000 | |5.000 | |5.000 | |5.000 | |5.000 | |5.300 | |30.300 | |- Excise Systems (EMCS) | | | |3.000 | |4.500 | |4.000 | |4.000 | |4.000 | |19.500 | |- New IT Developments | |4.000 | |5.000 | |6.000 | |7.000 | |7.000 | |8.000 | |37.000 | | TOTAL COST | |22.900 | |27.450 | |30.300 | |31.100 | |31.100 | |32.450 | |175.300 | |

[1] KOM(2003) 452 och EUT C 96, 21.4.2004, s. 5 – En enkel och papperslös miljö för tullen och handeln.

[2] KOM(2004) 101, 10.2.2004 (EUT C 98, 23.4.2004, s. 6).

[3] KOM(2004) 487, 14.7.2004, s. 13 (EUT C 24, 29.1.2005, s. 6).

[4] Budgetuppgifter ges i bilaga 1.

[5] Beslut nr 253/2003/EG av den 11 februari 2003 (EUT L 36, 12.2.2003, s. 1).

[6] Beslut nr 2235/2002/EG av den 3 december 2002 (EGT L 34, 17.12.2002, s. 1).

[7] EBTI: det europeiska informationssystemet för bindande klassificeringsbesked; TQS: systemet för övervakning av tullkvoter; ECICS: den europeiska tullförteckningen över kemiska ämnen.

[8] Beslut nr 1152/2003/EG av den 16 juni 2003 (EUT L 162, 1.7.2003, s. 5).

[9] I synnerhet med Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 25 november 2004).

[10] KOM(2003) 452, 24.7.2003 (EUT C 96, 21.4.2004, s. 5).

[11] KOM(2004) 728, 29.10.2004 (EUT C 24, 29.1.2005, s. 9).

[12] KOM(2004) 611, 27.9.2004.

[13] 41 miljoner euro för Transit och 36 miljoner euro för Tariff.

[14] Medlemsstaternas deltagande i denna verksamhet kommer att finansieras som en gemensam åtgärd inom ramen för budgetposten för interna åtgärder. Tredjeländers deltagande kommer att finansieras genom budgetposten för externa åtgärder.

[15] De efterföljande programmen kommer att löpa från och med den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2013.

[16] Differentiated appropriations.

[17] Differentiated appropriations.

[18] Expenditure that does not fall under Chapter xx 01 of the Title xx concerned.

[19] Expenditure within article xx 01 04 of Title xx.

[20] The administrative expenditure line anticipates the possible externalisation of activities under the programme. Budgetary figures will only be available after the completion in 2006 of a feasibility study on the topic.

[21] Expenditure within chapter xx 01 other than articles xx 01 04 or xx 01 05.

[22] If more than one method is indicated please provide additional details in the "Relevant comments" section of this point.

[23] As described under Section 5.3.

[24] Differentiated appropriations.

[25] Differentiated appropriations.

[26] Expenditure that does not fall under Chapter xx 01 of the Title xx concerned.

[27] Expenditure within article xx 01 04 of Title xx.

[28] The administrative expenditure line anticipates the possible externalisation of activities under the programme. Budgetary figures will only be available after the completion in 2006 of a feasibility study on the topic.

[29] Expenditure within chapter xx 01 other than articles xx 01 04 or xx 01 05.

[30] If more than one method is indicated please provide additional details in the "Relevant comments" section of this point.

[31] As described under Section 5.3.