RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN - ÅRSRAPPORT FÖR PHAREPROGRAMMET 2001 {SEK(2003)228}

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Året som gått

1.1. De viktigaste förändringarna i utvidgningsprocessen under 2001

1.2. Slutsatserna från Europeiska rådets möten i Göteborg och Laeken

1.3. ISPA och Sapard och samordningen av gemenskapens stöd inför anslutningen

2. Genomförande av Phareprogrammet

2.1. Allmän översikt: genomförandet av riktlinjerna för Phare

2.2. Allmän översikt: finansiellt och tekniskt bistånd

2.3. Översyn av Phareprogrammet år 2000

2.4. De nationella Phareprogrammen

2.5. Phareprogrammet för gränsöverskridande samarbete

2.6. Program med flera mottagarländer

2.7. Deltagande i gemenskapsprogram och gemenskapsorgan

2.8. Samarbete med EIB och de internationella finansinstituten

3. Programförvaltningen

3.1. Mot utvidgad decentralisering (EDIS)

3.2. Uppföljning, bedömning och utvärdering i efterhand

4. Finansiell översikt och resultat

SAMMANFATTNING

Detta är Europeiska kommissionens årliga rapport till Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, i vilken det görs en bedömning av de framsteg som gjorts när det gäller Phareinstrumentet inför anslutningen.

Phareprogrammet är ett av de tre instrument inför anslutningen som finansieras av Europeiska gemenskaperna för att hjälpa ansökarländerna i Centraleuropa att förbereda sig inför anslutningen till Europeiska unionen. Phareprogrammet, som ursprungligen inrättades 1989 för att bistå Polen och Ungern, omfattar i dag de tio kandidatländerna i Central- och Östeuropa, dvs. Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern.

Phareprogrammets fullständiga inriktning på strategin inför anslutningen fastlades 1997 efter det att Europeiska rådet vid sitt möte i Luxemburg hade inlett den nuvarande utvidgningsprocessen. Pharemedlen är i dag helt koncentrerade till de prioriteringar inför anslutningen som är angivna i varje lands partnerskap för anslutning.

Under perioden 2001-2006 ges genom Phare cirka 11 miljarder euro till samfinansiering av institutionell uppbyggnad genom partnersamverkan ("twinning"), tekniskt bistånd och investeringsstöd. Målet är att bistå kandidatländerna i deras ansträngningar att stärka sina offentliga förvaltningar och institutioner, så att de kan fungera effektivt när de väl har blivit medlemmar i EU, främja konvergens med Europeiska gemenskapens omfattande regelverk, minska behovet av övergångsperioder och främja ekonomisk och social sammanhållning.

År 2001 uppgick de totala anslagen från Phare till 1 641 miljoner euro. Programplaneringen grundades i likhet med vad som var fallet år 2000 på de reviderade riktlinjerna för Phare, i vilka det tas hänsyn till de nya ISPA- och Sapardförordningarna som började att tillämpas från och med år 2000. I de nya riktlinjerna framhålls också att det är nödvändigt att använda Phareprogrammet för att sörja för en smidig och effektiv övergång till strukturfonder genom investeringar i ekonomisk och social sammanhållning. Under år 2001 vidtogs åtgärder för att förstärka den programplaneringsstrategi som används inom ramen för strukturfonderna för att hjälpa kandidatländerna att förbereda sig, så att de kan utnyttja dessa fonder efter anslutningen.

Europeiska kommissionen har i stigande grad överfört ansvaret för förvaltningen och genomförandet av Phareprogrammen till kandidatländernas myndigheter. Som ett resultat av detta har en hel del verksamhet som tidigare ingick i programmen för flera länder integrerats i de nationella programmen.

Ett tekniskt dokument, som åtföljer denna rapport som bilaga, innehåller avsnitt om programplaneringen och genomförandet av Phareprogrammet i vart och ett av mottagarländerna{SEK(2003)228}.

1. ÅRET SOM GÅTT

1.1. De viktigaste förändringarna i utvidgningsprocessen under 2001

Den 13 november antog kommissionen 2001 års utvidgningspaket bestående av ett strategidokument, de återkommande rapporterna för 2001 om bedömning av varje kandidatlands framsteg för att uppfylla anslutningskriterierna samt förslag till reviderade anslutningspartnerskap med vart och ett av de länder som förhandlar om medlemskap.

Slutsatserna i de återkommande rapporterna för 2001 är uppmuntrande. Alla kandidatländer utom Turkiet uppfyller fortfarande de politiska kriterierna och har gjort ytterligare framsteg i detta hänseende. Också beträffande de ekonomiska kriterierna och förmågan att uppfylla de skyldigheter som ett medlemskap medför har ytterligare framsteg noterats.

På grundval av de hittills gjorda framstegen har kommissionen lagt fram strategiska riktlinjer som syftar till en framgångsrik utvidgning och till att uppfylla de mål som fastställdes av Europeiska rådet i Göteborg, dvs. att de kandidatländer som är redo bör kunna slutföra anslutnings förhandlingarna till slutet av år 2002 och delta som medlemmar i valen till Europaparlamentet 2004.

De strategiska riktlinjer som kommissionen föreslagit bestod av följande två huvuddelar:

- Anvisningar om hur man skall gå vidare vad gäller de återstående förhandlingskapitlen i färdplanen för förhandlingarna (jordbruk, regionalpolitik, finans- och budgetfrågor, institutionella frågor och "övriga frågor") på grundval av de gällande bestämmelserna i gemenskapens regelverk och inom ramen för den budgetplan som fastställdes av Europeiska rådet i Berlin 1999.

- En handlingsplan för att stärka och övervaka den offentliga förvaltningens och rättsväsendets förmåga i kandidatländerna, vilken kommer att genomföras av kommissionen med hjälp av kandidatländerna och medlemsstaterna.

Strategidokumentet innehöll även anvisningar om de följande stegen för de länder som förhandlar om medlemskap, men som inte kommer att uppfylla de mål som fastställdes i Göteborg, och om inledandet av en ny fas i föranslutningsstrategin för Turkiet. Eftersom Turkiet inte har uppfyllt de politiska Köpenhamnskriterierna har förhandlingar inte kunnat inledas med detta land.

Det aktuella läget i förhandlingarna

I enlighet med färdplanen fastställde unionen under det svenska ordförandeskapet gemensamma ståndpunkter om de viktigaste kapitlen om den inre marknaden samt om miljö, socialpolitik, yttre förbindelser, kultur och audiovisuell politik. I ett betydande antal fall har detta lett till ett preliminärt avslutande. I linje med det åtagande som gjordes av Europeiska rådet i Feira och som bekräftades i Nice öppnades dessutom alla återstående kapitel med flera länder med vilka förhandlingar förts sedan år 2000.

Under det belgiska ordförandeskapet öronmärktes nio kapitel i färdplanen som prioriterade kapitel, dvs. konkurrens, transport, energi, beskattning, tullunion, rättsliga och inrikes frågor, jordbruk (veterinära och fytosanitära frågor), fiske och finansiell kontroll. Ett betydande arbete genomfördes under det belgiska ordförandeskapet (framstegsrapport om konkurrens, informationsnot om transport, informationsnot om veterinära och fytosanitära frågor). Vidare avslutades ett antal kapitel med nästan alla länder (fiske och finansiell kontroll).

Det svenska ordförandeskapet anordnade tre ställföreträdarmöten den 29-30 mars, den 17 maj och den 1 juni samt en ministerkonferens den 11-12 juni. Det belgiska ordförandeskapet anordnade ett första ställföreträdarmöte den 27 juli, ett andra den 26 oktober och ett tredje den 28 november. En anslutningskonferens på ministernivå genomfördes den 11-12 december.

Genomgång av gemenskapens regelverk/uppföljning

I linje med slutsatserna från Helsingfors och Feira om sambandet mellan framsteg i förhandlingarna och på fältet inledde kommissionen i mitten av år 2000 en process för uppföljning av förhandlingarna. Syftet med den är att bedöma genomförandet av de åtaganden som kandidatländerna gjort i förhandlingarna och att upptäcka eventuella förseningar som kan ha inträffat i de olika kandidatländernas antagande och genomförande av gemenskapens regelverk samtidigt som den belyser befintliga problem eller problem som kan väntas. Vad gäller nya bestämmelser i gemenskapens regelverk som antas och offentliggörs under ett givet kalenderår överlämnar kommissionen i början av följande år lagtexterna i fråga till kandidatländerna. En analytisk genomgång av gemenskapens regelverk eller "screening" görs i de associeringskommittéer och underkommittéer som inrättats enligt associeringsavtalen.

Kommissionen kommer att förbättra uppföljningen av förhandlingarna inför Europeiska rådets möte i Sevilla i juni 2002.

Kommunikationsstrategi för utvidgningen

För att man skall kunna följa utvidgningsprocessen både i unionen och kandidatländerna har kommissionen antagit en kommunikationsstrategi för att informera medborgarna i EU och befolkningen i kandidatländerna om utvidgningens fördelar och nackdelar. Denna strategi genomförs på ett decentraliserat sätt genom kommissionens delegationer i respektive kandidatland och dess representationer i medlemsstaterna.

1.2. Slutsatserna från Europeiska rådets möten i Göteborg och Laeken

Efter det genombrott i utvidgningsprocessen som åstadkoms i Nice i och med att regeringskonferensen om institutionella reformer avslutades och den strategi för utvidgningen som kommissionen föreslagit godkändes, togs ytterligare ett steg framåt vid Europeiska rådets möte i Göteborg den 15-16 juni. Europeiska rådet bekräftade särskilt att utvidgningsprocessen är oåterkallelig och uttalade för första gången målet att de kandidatländer som är redo bör kunna slutföra förhandlingarna till slutet av 2002 och delta som medlemmar i valen till Europaparlamentet 2004.

Europeiska rådet i Göteborg uppmanade också kandidatländerna att ägna särskild uppmärksamhet åt att stärka de administrativa strukturerna och reformera domstolsväsendet och den offentliga förvaltningen.

Vid Europeiska rådets möte i Laeken den 14-15 december välkomnades kommissionens strategidokument och återkommande rapporter, bekräftades den färdplan som fastställts av Europeiska rådet i Nice och upprepades på nytt att målet är att senast vid utgången av 2002 slutföra anslutningsförhandlingarna med de länder som är redo, för att de skall kunna delta i valen till Europaparlamentet 2004. För Bulgarien och Rumänien är målet att inleda förhandlingar om samtliga kapitel före slutet av år 2002. Rådet uppmanade också kommissionen att lägga fram en rapport för Europeiska rådet i Sevilla i juni 2002 om genomförandet av en handlingsplan för reform av den offentliga förvaltningen och rättsväsendet i kandidatländerna. Rådet fastställde att Turkiet har gjort framsteg när det gäller att uppfylla de politiska kriterierna för anslutning och uppmanade Turkiet att fortsätta sina reformer, särskilt i fråga om de mänskliga rättigheterna.

1.3. ISPA och Sapard och samordningen av gemenskapens stöd inför anslutningen

ISPA fortsatte sin verksamhet i alla kandidatländer. Sapard inledde sin verksamhet i fem kandidatländer i enlighet med kommissionens beslut från 2001 om att överlåta förvaltningen av stödet till genomförandeorganen.

Kommissionens samordningskommitté på direktörsnivå sammanträdde tre gånger år 2001.

En allmän rapport om föranslutningsstödet lades fram för Phares förvaltningskommitté den 26 april 2001. Dokumentet innehåller en översikt över de tre föranslutningsinstrumenten, deras prioriteringar och genomförande år 2001.

Mer detaljerad information om samordningen mellan Phare, ISPA och Sapard kommer att tillhandahållas i en separat årsrapport om samordningen av föranslutningsstödet.

2. GENOMFÖRANDE AV PHAREPROGRAMMET

2.1. Allmän översikt: genomförandet av riktlinjerna för Phare

Europeiska kommissionen har i allt större utsträckning överfört ansvaret för förvaltningen och genomförandet av Phareprogrammen till myndigheterna i kandidatländerna. Till följd av detta läggs en allt större betoning på de nationella program som är avsedda att åtgärda de särskilda svagheter som identifieras i de årliga återkommande rapporter som kommissionen sammanställer om varje kandidatland. Flera av de verksamheter som tidigare ingick i de program som omfattar flera länder har integrerats i de nationella programmen och denna process fortsatte under år 2001 i och med integrering av stödet från Phare för deltagande i gemenskapens program.

I december 2001 sammanställde kommissionen en checklista över de åtgärder som är nödvändiga för ett fullständigt decentraliserat genomförande - det s.k. systemet för utvidgat decentraliserat genomförande (EDIS, Extended Decentralised Implementation System) - och sände denna lista till kandidatländerna.

Programplaneringen 2001 baserades, liksom år 2000, på de reviderade riktlinjer för Phare som godkänts av kommissionen (SEK(1999) 1596 av den 13 oktober). Dessa riktlinjer bygger på de ändringar som beslutades 1998 och beaktar de nya ISPA- och Sapardförordningar som trädde i kraft år 2000. I de nya riktlinjerna betonas också behovet av att använda Phareprogrammet för att hjälpa kandidatländerna att förbereda sig så att de kan dra nytta av strukturfonderna efter anslutningen genom investeringar i ekonomisk och social sammanhållning.

2.2. Allmän översikt: finansiellt och tekniskt bistånd

I enlighet med de reviderade riktlinjerna (SEK(1999) 1596) öronmärktes cirka 30 % av Pharemedlen för institutionell uppbyggnad, med partnersamverkan ("twinning" och "twinning light") som viktigaste instrument (utplacering i kandidatländerna av sakkunniga från medlemsstaterna för att hjälpa till med att utveckla förmågan att genomföra särskilda aspekter av gemenskapens regelverk). Resterande 70 % öronmärktes för investeringar avsedda att förbättra regelverket för genomförande av gemenskapens regelverk och främja ekonomisk och social sammanhållning. 37 % av anslagen för de nationella programmen år 2001 var avsedda för institutionell uppbyggnad, medan totalt 64 % var avsedda för institutionell uppbyggnad och därmed relaterade investeringar. Således var 36 % av anslagen för de nationella programmen avsedda för investeringar för att stödja ekonomisk och social sammanhållning.

De totala åtagandena inom ramen för Phare uppgick år 2001 till 1 641 miljoner euro. Följande verksamheter finansierades:

* Nationella program: 1 091 miljoner euro, fördelade enligt följande:

- Bulgarien: 83 miljoner euro

- Tjeckien: 65 miljoner euro

- Estland: 26 miljoner euro

- Ungern: 90 miljoner euro

- Lettland: 31 miljoner euro

- Litauen: 46 miljoner euro

- Polen: 411 miljoner euro

- Rumänien: 274 miljoner euro

- Slovakien: 44 miljoner euro

- Slovenien: 21 miljoner euro

* Gränsöverskridande samarbete: 163 miljoner euro

* Regionala och övergripande program: 219 miljoner euro

* Kärnsäkerhet: 168 miljoner euro

*

Stöd till förmån för barn som exempel på Pharesatsningar i kandidatländerna

I de flesta av kandidatländerna i Central- och Östeuropa stöder Phareprojekt till förmån för barn. År 2001 genomfördes projekt motsvarande ett totalt belopp på omkring 55,5 miljoner euro som finansierades genom de nationella programmen samt genom flera program som omfattar flera mottagarländer, exempelvis Access-programmet och programmet för små projekt. År 2001 inleddes dessutom nya projekt motsvarande ett totalt belopp på 24 miljoner euro.

De viktigaste åtgärdsområdena för de projekt som syftar till att förbättra barnens situation i kandidatländerna är att reformera barnomsorgen, stödja socialt mindre gynnade barn, t.ex. gatubarn, funktionshindrade barn, barn som utsätts för övergrepp eller försummas, samt tillhandahålla utbildning, från daghems- till gymnasienivån. Stor vikt läggs vid tillgången till utbildning för barn från marginaliserade samhällsgrupper, särskilt den romska minoriteten.

I till exempel Rumänien stöder ett Phareprogram från 1999 för skydd av barn (25 miljoner euro) reformen av barnskyddet. Huvuddelarna i detta program är följande:

* Ett bidragssystem kallat "barnen först", som syftar till att stänga de stora, gammalmodiga barnhemsinstitutionerna, och inom ramen för vilket 110 lokala barnskyddsprojekt genomförs av de lokala barnskyddsavdelningarna (dagvårdscentrum, familjehem, fosterhem, projekt för återintegrering, mödra- och barncentrum).

* En nationell kampanj för att öka den allmänna medvetenheten som syftar till att förhindra att barn överges, återintegrera dem i en familj (deras naturliga familj, en fosterfamilj, eller en rumänsk adoptivfamilj) samt informera den breda allmänheten om befintliga alternativ till att placera barnen på anstalt.

* Ett partnersamverkansprojekt där man utnyttjar sakkunskapen i EU:s medlemsstater för att underlätta samarbetet mellan arbetsministeriet och socialskyddstjänsten samt barnskyddsavdelningarna (på central och lokal nivå) för att säkerställa att Rumäniens övergripande socialskyddspolitik fungerar effektivt när det gäller att tillhandahålla stöd till barnfamiljer och förhindra att barn överges och placeras på anstalt.

2.3. 2000 års översyn av Phareprogrammet

Efter en översyn av Phareprogrammet antogs i oktober 2000 ett meddelande från kommissionsledamoten med ansvar för utvidgningen om förbättring av förberedelserna inför ett medlemskap (K(2000)3103/2 av den 27 oktober). I 2000 års översyn av Phare konstateras att de nuvarande riktlinjerna för Phare fortsättningsvis svarar mot kandidatländernas huvudsakliga behov och bör behållas. Emellertid konstateras också att Phare står inför två ytterligare utmaningar under perioden 2000-2006: i) ett fullständigt genomförande av 1997 års omstrukturering av Phareprogrammet och ii) övergången till strukturfonderna.

Under år 2001 har de viktigaste av de åtgärder som anges i meddelandet om 2000 års översyn av Phare för att klara av dessa två ytterligare utmaningar vidtagits i stadig takt.

Genom 1997 års omstrukturering av Phare fick programmet en anslutningsorienterad utgångspunkt. År 2001 tillhandahöll Phare ökat stöd för uppbyggnad och förstärkning av de institutioner som kandidatländerna behöver för att genomföra gemenskapens regelverk efter anslutningen. Detta bistånd kanaliserades genom stödet till institutionell uppbyggnad, vars viktigaste instrument är partnersamverkan ("twinning" och "twinning light"), och genom stödet till investeringar i det regelverk som behövs för genomförande av gemenskapens regelverk. Åtgärder vidtogs för att ytterligare decentralisera ansvaret för förvaltningen av Phare till kandidatländerna (systemet för utvidgat decentraliserat genomförande) för att kommissionens förhandsgodkännande av projekt inte längre skall vara nödvändigt.

En smidig och effektiv övergång till strukturfonderna kräver en förstärkning av kandidatländernas programplaneringsförmåga och administrativa förmåga. Under 2001 vidtogs åtgärder för att förstärka den programinriktade strategi som används inom ramen för strukturfonderna. För detta ändamål uppmanades kandidatländerna att lämna in en reviderad version av sina (preliminära) nationella utvecklingsplaner. I den nationella utvecklingsplanen beskriver kandidatlandet i fråga sin strategi samt sina prioriteringar och åtgärder för att främja ekonomisk och social sammanhållning inom sitt lands gränser. De nationella utvecklingsplanerna utgör således de viktigaste styrdokumenten för planeringen av Phares investeringar i ekonomisk och social sammanhållning. De nationella utvecklingsplanerna har denna roll före anslutningen, men är samtidigt föregångare till de framtida utvecklingsplaner/utkast till samlade programdokument som krävs enligt förordningen om strukturfonderna. "Bidragsprogram" (dvs. åtgärder enligt definitionen i artikel 9 j i förordningen om strukturfonderna) används allmänt som ett sätt att stödja investeringar i ekonomisk och social sammanhållning inom områdena utveckling av mänskliga resurser, investeringar i produktionssektorn och företagsrelaterad infrastruktur. Detta medger en mera decentraliserad förvaltning av Phareprojekt som är av liknande omfattning och karaktär som strukturfondsprojekten, förutsatt att kandidatländerna klarar av att genomföra "program" i stället för enstaka projekt.

Vad gäller kandidatländernas administrativa förmåga intensifierade Phare år 2001 sitt stöd till de av kandidatländernas strukturer som utsetts att förvalta strukturfonderna efter anslutningen. Detta gjordes främst genom instrumenten för institutionell uppbyggnad, såsom partnersamverkan. Med stöd av TAIEX började kommissionen dessutom från och med 2001 anordna seminarier om strukturfonderna och anslutningen i alla kandidatländer, med undantag av Bulgarien och Rumänien, för att förklara hur gemenskapens bistånd förvaltas i EU:s medlemsstater och presentera kommissionens åsikter om vad de framtida medlemsstaterna behöver göra för att förbereda genomförandet av strukturfonderna från och med anslutningen fram till och med år 2006.

2.4. De nationella Phareprogrammen

* Stöd till institutionell uppbyggnad

- Partnersamverkan

Partnersamverkan lanserades i maj 1998 som det viktigaste instrumentet för institutionell uppbyggnad. Syftet är att hjälpa kandidatländerna att utveckla moderna, effektiva förvaltningar med de strukturer, personalresurser och ledningskompetens som behövs för att genomföra gemenskapens regelverk på samma nivå som medlemsstaterna.

Genom partnersamverkan tillhandahålls stöd inför anslutningen i form av utstationering av tjänstemän under en längre tid, kompletterat med expertbesök och utbildning.

Sammanlagt 503 samverkansprojekt har redan finansierats av gemenskapen mellan 1998 och 2001. Mellan 1998 och 2000 var 373 av dessa samverkansprojekt huvudsakligen inriktade på jordbruk, miljö, offentliga finanser, rättsliga och inrikes frågor samt förberedelser inför förvaltningen av strukturfonderna. Dessa var de prioriterade huvudområden som angavs i partnerskapen för anslutning. Sedan år 2000 har samverkansprojekt genomförts också med avseende på andra viktiga områden i gemenskapens regelverk, till exempel socialpolitik, kampen mot narkotika, transport och telekommunikation.

Partnersamverkan genomförs nu därför på alla de områden som omfattas av gemenskapens regelverk. Tack vare det starka stödet och responsen från EU:s medlemsstater har 103 samverkansprojekt, som finansierades av Phare 1998 och inbegrep alla kandidatländer och nästan alla medlemsstater, redan avslutats. Ytterligare 123 projekt genomförs inom ramen för Phare 1999, och programplaneringen för Phare 2000 omfattade ytterligare 146 samverkansprojekt. Programplaneringen 2001 omfattar 130 samverkansprojekt i alla de länder som erhåller stöd från Phare, samt Cypern och Malta.

Uppskattningsvis pågår ständigt cirka 250 samverkansprojekt i kandidatländerna. Vidare erbjuds kandidatländerna möjlighet att utnyttja medlemsstaternas sakkunskap för projekt av begränsad omfattning ("twinning light") inom områden som det under förhandlingsprocessens gång framkommer behöver anpassas.

Under våren utfördes en oberoende bedömning av partnersamverkans utformning och i juli 2002 lades en rapport fram. Kommission har tagit till sig de flesta av rekommendationerna i denna bedömning vad gäller förbättring av reglerna avseende förfaranden för och finansiering av partnersamverkan, vilket avspeglas i handboken om partnersamverkan. Åtgärder vidtogs också för att skynda på programmets genomförande.

- TAIEX

Inrättandet av TAIEX-enheten vid GD Utvidgning förverkligades våren 2001. Samtidigt inleddes ett nytt anbudsförfarande för att ersätta Bureau Assistance Technique med en ny leverantör av kommersiella tjänster för TAIEX genom ett ramkontrakt som betalas genom en särskild fond.

År 2001 var ett år då såväl utbudet av tjänster som det antal kandidatländer som erhåller stöd från TAIEX ökade. Under året genomfördes sammanlagt 492 arrangemang, som omfattade allt från seminarier med deltagande av kandidatländerna till program för expertutbyte och studiebesök av administrativ personal vid medlemsstaternas offentliga förvaltningar.

En stor andel av evenemangen gällde frågor som rör jordbruk, finansiella och institutionella problem, miljöskydd, konsumentskydd och hälsoskydd. Från medlemsstaterna deltog totalt 2 048 sakkunniga och från kandidatländerna deltog 11 257 personer i de evenemang som TAIEX anordnade.

Nya tjänster inrättades, vilket ledde till ett antal nya initiativ, bland annat följande:

Det regionala utbildningsprogrammet varigenom utvalda deltagare från regionala förvaltningar får utbildning i att utforma undervisning på lokal nivå, för att stödja det lokala genomförandet av viktiga delar av gemenskapens regelverk.

Ett program för hamn- och gränsförvaltningen för att stödja tillämpningen av gränsrelaterade bestämmelser i gemenskapens regelverk genom utbildning och samarbete mellan berörda myndigheter, till att börja med för myndigheterna i havs- och flodhamnar, i enlighet med slutsatserna från TAIEX mycket framgångsrika hamnkonferens, som genomfördes i samarbete med delstaten Bremen i december 2000.

Företagsveckor för den privata sektorn för att förbättra möjligheterna för näringslivet och arbetsmarknadens parter att diskutera inverkan av tillämpningen av gemenskapens regelverk i enskilda kandidatländer.

Parlamentsprogrammet som omfattar sammankomster i Bryssel där kommittéer från kandidatländernas nationella parlament kan ställa frågor och få svar samt ett system för utbyte av tjänstemän med medlemsstaternas nationella parlament.

Inrättande av TAIEX expertutbyte (Expert Stock Exchange) som är ett mera öppet och effektivt system för anhållande om experter från och studiebesök till medlemsstaternas förvaltningar och för återsändande av medlemsstaternas svar till kandidatländerna.

* Investeringsstöd

I riktlinjerna för 1999 krävdes det att investeringsstödet skulle få en annan inriktning för att beakta lanseringen av ISPA och Sapard. Av de medel som anslogs inom de nationella programmen 2001 gick 63 % till investeringar - varav 27 % till investeringar i regelverket för genomförande av gemenskapens regelverk.

I översynen av Phare betonades vidare behovet att hjälpa kandidatländerna att förbereda sig inför strukturfonderna. Kommissionen fortsatte år 2001 att utöka stödet till ekonomisk och social sammanhållning (motsvarande 36 % av de totala anslagen för de nationella programmen) och att, så snabbt som det med beaktande av de enskilda kandidatländernas särdrag är hållbart och genomförbart, införa de metoder som krävs för strukturfonderna.

För detta ändamål avsattes år 2001 57 miljoner euro av de medel som anslagits för institutionell uppbyggnad till myndigheter eller organ med ansvar för att förbereda och förvalta stödet från strukturfonderna efter anslutningen, och investeringsmedel på 394 miljoner euro användes för investeringar i ekonomisk och social sammanhållning för att leda teststrategier avseende mål 1-verksamhet, i större utsträckning med förlitande på en programinriktad strategi. Vidare har utarbetandet av nationella utvecklingsplaner för att stödja programplaneringen av investeringar i ekonomisk och social sammanhållning och förbereda strukturfonderna påskyndats och programplaneringen för gränsöverskridande samarbete har anpassats mer efter de nationella utvecklingsplanerna och närmat sig Interreg.

2.5. Phareprogrammet för gränsöverskridande samarbete

Genom Phareförordningen om gränsöverskridande samarbete från december 1998 infördes betydande förändringar i de gränsöverskridande samarbetsprogrammens verksamhet, i syfte att anpassa Phareprogrammet för gränsöverskridande samarbete till den praxis som tillämpas för Interreg. Införandet av gemensamma programplaneringsdokument och inrättandet av gemensamma strukturer (dvs. de gemensamma samarbetskommittéerna) utgjorde ett stort steg närmare Interreg.

Ytterligare förbättringar för att bättre anpassa Phareprogrammet för gränsöverskridande samarbete till Interreg infördes i slutet av 2000 genom meddelandet beträffande översynen av Phare år 2000 - bättre förberedelse för medlemskap. Dessa håller för närvarande på att genomföras i praktiken inom ramen för de gemensamma programmen för 2000-2006.

Förbättringarna omfattar fleråriga vägledande anslag per gränsregion och en programinriktad strategi för Phare genom införande av "bidragsordningar". De sistnämnda möjliggör en mera decentraliserad förvaltning av Phareprojekt av liknande omfattning och karaktär som Interreg-projekten, förutsatt att kandidatländerna klarar av att förvalta "ordningarna" i stället för enstaka projekt.

Det finns två typer av "ordningar": fonden för små projekt som avser bidrag på högst 50 000 euro och ordningar för ekonomisk och social sammanhållning som avser bidrag på mellan 50 000 och 2 miljoner euro.

I alla gränsregioner fortsatte småprojektsfondernas verksamhet och nya fonder inrättades, för vilket 10-20 procent av anslagen för hela programmet användes. "Folk-till-folk-åtgärder" inom områden som kultur, utbildning, information, lokal ekonomisk utveckling och sysselsättning som erhöll stöd från småprojektsfonderna främjade ytterligare de lokala och regionala myndigheternas deltagande i det gränsöverskridande samarbetet.

Ordningar för bidrag på mellan 50 000 och 2 miljoner euro genomförs inom ramen för stödet till ekonomisk och social sammanhållning inom områdena utveckling av mänskliga resurser, stöd till produktionssektorn och företagsrelaterad infrastruktur.

Under åren 2000-2002 har Phareprogrammet för gränsöverskridande samarbete en årlig budget på 151 miljoner euro, som fördelas mellan de olika kandidatländerna med hänsyn till objektiva kriterier (befolkning, BNP per capita och de berörda gränsregionernas yta). En annan faktor som måste beaktas är behovet av balans på båda sidor om gränsen, och en fördelning på två tredjedelar till gränsregionerna mellan EU och kandidatländerna och en tredjedel till gränsregionerna mellan kandidatländerna i enlighet med budgetanmärkningen. År 2001 genomfördes Phareprogram för gränsöverskridande samarbete i 14 gränsregioner. Dessutom har ytterligare 12 miljoner euro anslagits till programmet för gränsöverskridande samarbete mellan de baltiska staterna (Polen, Lettland, Litauen, Estland) där man, med hänsyn till Östersjöområdets särdrag, måste följa en transnationell strategi i samverkan med Interreg III B-programmet.

Gemensamma programplaneringsdokument för perioden 2000-2006 upprättades för varje gränsregion mellan EU och kandidatländerna (i form av gemensamma programplaneringsdokument för Phares gränsöverskridande samarbete/Interreg) och varje gränsregion mellan kandidatländerna (utom i Östersjöområdet). För Östersjöområdet godkände kommissionen i juni 2001 det gemensamma programplaneringsdokumentet för Phares gränsöverskridande samarbete/Interreg III B. De gemensamma programplaneringsdokumenten genomfördes i snabb takt under 2001.

2.6. Program med flera mottagarländer

Finansieringsinstrumentet för små och medelstora företag

Syftet med finansieringsinstrumentet för små och medelstora företag är att förmå finansinstitut, dvs. banker, leasingföretag och investeringsfonder i de centraleuropeiska kandidatländerna att fortsätta med och utvidga sin finansiering av små och medelstora företag. För att hjälpa finansinstituten att råda bot på sin brist på erfarenhet och täcka de särskilda administrativa kostnaderna och riskerna erbjuder instrumentet dem finansiering och särskilda stimulansåtgärder. Instrumentet sponsras av internationella finansinstitut, nämligen Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europarådets utvecklingsbank/Kreditanstalt (CEB/KfW).

Projekt inom ramen för instrumentet finansieras genom två samordnade fonder, dvs. låne-, garanti- och leasingfonden och fonden för eget kapital, i form av lån eller finansiering med eget kapital för finansinstituten i kombination med skräddarsydda paket med finansiella stimulansåtgärder. De finansiella instituten lånar vidare eller leasar till enskilda mikroföretag eller små eller medelstora företag, eller erbjuder dem finansiering med eget kapital. I vissa fall använder finansinstituten också sina egna medel för att tillhandahålla de mottagande företagen ytterligare resurser.

Efter startfasen, fas I, som inleddes av kommissionen och EBRD i april 1999 övergick man år 2001 till fas II, med ett anslag på 30 miljoner euro vardera till EBRD och CEB/KfW. Dessutom beslöt kommissionen att bland sponsorerna inbegripa EIB, också i detta fall med ett anslag på 30 miljoner euro, och att utöka instrumentets räckvidd till Turkiet genom ett samarbete med CEB/KfW motsvarande 4 miljoner euro.

Vid slutet av år 2001 var programmets finansiella ställning följande:

>Plats för tabell>

Programmet för företagsstöd

Programmet inrättades för att stärka betydelsen av de organisationer som företräder näringslivet i de centraleuropeiska kandidatländerna så att de kan bistå företagarna i dessa länder att anpassa sig till de utmaningar som anslutningen till EU innebär, och särskilt de förändringar som uppkommer på företagsnivå som en följd av behovet att anpassa sig till gemenskapens regelverk. För att uppnå detta tillhandahölls stöd till utveckling av partnerskap och samverkansprojekt med näringslivsorganisationer i olika sektorer och övergripande näringslivsorganisationer i de nuvarande medlemsstaterna.

Det genomfördes 17 projekt - som erhöll bidrag motsvarande totalt 22 miljoner euro - inom en rad olika näringsgrenar och verksamheter som omfattade handelskammare, små och medelstora hantverksföretag, möbel- och träindustrin, producentkooperativ, sociala företag och företag som präglas av delaktighet, den kemiska industrin, livsmedels- och dryckesindustrin, järn- och stålindustrin, textil- och beklädnadsindustrin, animalieproduktionen samt IT- och kommunikationsindustrin.

Projekten inriktades exempelvis på att förstärka näringslivsorganisationernas demokratiska och oberoende verksamhet, utveckla dessa organisationers effektivitet som intressegrupper på nationell och internationell nivå, hjälpa företagen i de centraleuropeiska kandidatländerna att förstå den inre marknaden och anpassa sig till gemenskapens regelverk på detta område samt tillhandahålla know-how om företagsutveckling.

Genom programmet för företagsstöd gavs också stöd till två särskilda projekt - varav det första inom området industriell egendom och det andra för att gynna organisationer som företräder jordbrukssektorn.

I de flesta fall har projekten stött utformningen av en praktisk strategi för antagande av gemenskapens regelverk. Den viktigaste projektverksamhet som genomfördes var konferenser, seminarier och resor för utbildning och rådgivning. Dessutom anordnades genom nästan alla projekt praktik och placering av representanter från näringslivsorganisationer i kandidatländerna hos liknande organisationer i EU eller hos den europeiska paraplyorganisationen. Annan verksamhet som genomfördes - eller planeras - omfattar undersökningar för bedömning av näringslivets behov, utveckling av plattformar för utbyte av statistikuppgifter, utveckling av extra-/intranät, tillhandahållande av information om gemenskapens regelverk via Internet och utarbetande av anbud till andra EU-program.

Av de resultat som hittills uppnåtts framgår att kunskapen och medvetenheten om frågor som rör anslutningen till EU har ökat, liksom förståelsen av näringslivsorganisationernas roll och ansvar i EU.

Miljöprogrammet

År 2001 avslutades följande tre anslutningsinriktade initiativ som hade inletts 1999:

- Projektet för hållbart naturskydd (1,9 miljoner euro).

- Särskilt bistånd till de centraleuropeiska kandidatländerna för förberedelser inför medlemskapet i Europeiska miljöbyrån (1,6 miljoner euro).

- Förteckning över situationer i svarta triangeln som inte uppfyller utvalda EU-direktiv (0,5 miljoner euro).

Vidare genomfördes projektet Regional Environmental Accession Project (REAP) motsvarande 6,25 miljoner euro. Syftet med REAP:s verksamhet är att förbättra överensstämmelsen med EU:s miljölagstiftning på ett flertal känsliga områden, t.ex. luftkvalitet, vattenkvalitet och avfallshantering, och i synnerhet att förbättra genomförandeförmågan. Dessutom tillämpades ett belöningssystem och tillhandahölls rådgivning för kommunerna i de centraleuropeiska länderna till vilka ansvaret för genomförandet av många av direktiven har delegerats. Vidare bidrog REAP till uppbyggnad av de nätverk som behövs för att garantera att icke-statliga organisationer och allmänheten informeras om och integreras i tillnärmningsprocessen på ett bättre sätt.

Det övergripande Phareprogrammet för rättsliga och inrikes frågor

För att förstärka den administrativa förmågan hos rättsväsende och polis i de centraleuropeiska kandidatländerna finansierades genom programmet verksamhet inom följande områden:

* "Rättsligt samarbete vid brottmål" (1,5 miljoner euro). Detta projekt inriktades på frågor som utlämning, ömsesidig rättshjälp och konfiskering.

* "Rättsstaten" (3,1 miljoner euro). Projektet inriktades på fyra aspekter av rättssystemens funktion i de tio centraleuropeiska kandidatländerna: ett oberoende rättssystem, allmänna åklagarens ställning och roll, domstolsförfaranden och verkställande av domar samt säkerheten för brottsoffer, domare, åklagare, försvarsadvokater och jurymedlemmar.

* "Migration, visum och förvaltning av de yttre gränserna" (3,0 miljoner euro). Projektet handlade om frågor som rörde invandrarmyndighetens funktion, häktning, utvisning och återsändande, viseringspolitik och praxis samt regelverket om Schengen och bekämpning av nätverk för illegal invandring.

Vidare finansierades "utbildning av domare i gemenskapens lagstiftning" (1,3 miljoner euro).

Projekten genomfördes av European Institute of Public Administration (utbildning av domare) och konsortier i medlemsstaterna, som ställde tjänstemän och utövande jurister från sina egna departement till förfogande, samt projektledningsgrupper.

Projektet för utbildning av domare syftade till att inrätta ett utbildningsprogram och en metod för varje centraleuropeiskt kandidatland och tillhandahålla en gemensam praktisk handbok för domare om gemenskapens lagstiftning.

Alla andra projekt genomfördes enligt en gemensam struktur: efter en fas med skrivbordsundersökning besökte medlemsstaternas tjänstemän mottagarländerna för att ta fram fakta och bidra med hjälp. Det arbete som sakkunniga från mottagarländerna och medlemsstaterna gemensamt utförde var avsett att resultera i "rekommendationer" eller "nationella åtgärdsplaner", med tydliga anvisningar om de praktiska åtgärder som kandidatländerna gått med på att vidta efter slutförandet av projekten. Dessa projekt innefattade dessutom ett antal utbildningsseminarier efter modellen "utbildning av utbildare".

Genomförandet av Phares övergripande program för rättsliga och inrikes frågor fortsatte in på år 2002.

Programmet för narkotikabekämpning

I EU:s handlingsplan mot narkotika 2000-2004, som antogs av Europeiska rådet i Feira, uppmanades kommissionen och rådet att säkerställa att kandidatländerna antar gemenskapens regelverk och bästa praxis inom området för narkotikabekämpning samt att genomförandet är tillfredsställande.

För att uppnå detta mål utformades projekten inom ramen för programmet för bekämpning av narkotika enligt samma mönster som projekten inom ramen för det övergripande Phareprogrammet för rättsliga och inrikes frågor, dvs. medlemsstaterna tillhandahöll sakkunskap och projektledningsresurser.

Genom etapp V av Phareprogrammets prekursorprojekt (1,3 miljoner euro) tillhandahölls stöd för utformning av lagstiftning som är förenlig med gemenskapens regelverk samt utbildning och utrustning för att förstärka administrationen och efterlevnaden vad gäller kontroll av prekursorer. Genom Phareprojektet mot syntetiska droger (2 miljoner euro) påbörjades en förstärkning av kandidatländernas förmåga att minska illegal tillverkning och smuggling av syntetiska droger genom åtgärder för ökad medvetenhet, utbildning i analys av syntetiska droger och övningar i demontering av olagliga laboratorier. Det viktigaste resultatet var de nationella planerna för åtgärder mot syntetiska droger, i vilka man fastställer ramen för de åtgärder som behövs inom den närmaste tiden och på medellång sikt när det gäller att minska tillgången på syntetiska droger. Båda dessa projekt avslutades i december 2001.

Det gemensamma projektet mellan UNDCP och Phare för att kontrollera efterlevnaden av narkotikalagstiftningen i sydöstra Europa (4,5 miljoner euro), som genomförts av UNDCP, avslutades i december 2001. Det resulterade i bättre nätverk på regional och subregional nivå mellan de nationella resurser som arbetar för att avslöja organisationer som smugglar narkotika, bryta leveranskedjorna och upptäcka olaglig narkotika vid gränsövergångsställen och under transitering. Förutom Bulgarien och Rumänien deltog även f.d. jugoslaviska republiken Makedonien i detta projekt.

Projektet för samarbete mellan ECNN och länderna i Central- och Östeuropa (2 miljoner euro) slutligen inleddes i februari 2001. Detta projekt syftar till att integrera de tolv kandidatländerna i verksamheten vid Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) och etablera strukturella länkar med REITOX-nätverket (Réseau européen d'information sur les drogues et les toxicomanies). Genom en stark inriktning på institutionell uppbyggnad och kapacitetsuppbyggnad förstärks, institutionaliseras och förbereds de nationella kontaktpunkterna ytterligare inför deltagande i ECNN:s verksamhet.

Ecos-Ouverture-programmet

Syftet med detta program är att stärka lokala myndigheter i Central- och Östeuropa genom samarbete med motparter i EU, särskilt myndigheter i unionens mindre gynnade områden. Denna interregionala stödåtgärd stimulerar samarbete mellan berörda myndigheter genom gemensamma projekt för erfarenhets- och kunskapsutbyte. Programmet inleddes 1990 och har finansierats via Phare och ERUF sedan 1994.

År 2001 var det första hela genomförandeåret för 32 projekt som finansierades genom 1998 års Pharebudget med ett totalt belopp på 7,35 miljoner euro. Huvudämnen för samarbetet är ekonomisk utveckling (18) och miljön (7), medan återstående projekt är inriktade på kulturella (4) eller administrativa (3) frågor. Med en genomsnittlig budget på 244 440 euro har Phares partner en viktigare roll i projekten än i de tidigare generationerna av programmet. En tredjedel av alla projekt har två eller flera partner från Phares mottagarländer. Bäst representerade i programmet är de rumänska myndigheterna, som deltar i 11 olika projekt. De ungerska (7) och slovenska (6) partnerna följer tätt efter.

Projekten är 24-36 månader långa och projektverksamheten kommer att avslutas under andra halvåret 2002.

Statistik

Det mera övergripande målet för Phareprogrammet för statistiksamarbete med flera mottagarländer är att, särskilt som förberedelse inför anslutningen, förbättra tillhandahållandet av officiell statistik från de kandidatländer som erhåller stöd från Phare. Under perioden 1991-1999 gavs betydande anslag från Pharebudgeten till detta program och dess mål. År 2000 utarbetades ett strategidokument för att fastställa en strategi för hur man med stöd av Phareprogrammet skall uppfylla målet att göra kandidatländernas lagstiftning förenlig med gemenskapens statistiklagstiftning. På grundval av denna strategi, som täcker åren 2000-2002 och som utvecklades genom ett nära samarbete och deltagande av Eurostat, kandidatländerna själva, medlemsstaterna, internationella organisationer och andra biståndsgivare, utarbetades 2001 års Phareprogram för statistiksamarbete av Eurostat som godkändes av Phares förvaltningskommitté i september 2001.

Programmet från 2001 är inriktat på att stärka de nationella statistikinstituten i kandidatländerna så att de bättre kan uppfylla sina kunders behov, tillhandahålla tillförlitliga, korrekta och uppdaterade uppgifter i enlighet med kraven i gemenskapens regelverk, förbättra kvaliteten på tillgänglig statistik och förstärka förtroendet för statistik. Programmet innehåller också en del där man mäter i vilken grad kandidatländernas statistiklagstiftning är förenlig med gemenskapens lagstiftning. Den totala budget som tillhandahålls för detta program är 7,39 miljoner euro.

Programmet omfattar olika typer av projekt. De viktigaste är de sektorsinriktade projekten som är avsedda att åtgärda de brister som fortfarande finns när det gäller att genomföra gemenskapens regelverk eller uppfylla nya krav i regelverket. Programmet omfattar flera projekt som inleddes i februari 2002 och som är inriktade på makroekonomisk statistik, företagsstatistik, socialstatistik, jordbruksstatistik och utrikeshandelsstatistik. Den totala budgeten för dessa projekt är cirka 3,4 miljoner euro.

En annan viktig del av programmet inbegriper all stödjande statistikverksamhet, exempelvis deltagande i Eurostats arbetsgrupper, seminarier, utbildningskurser, utplacering av praktikanter vid Eurostat eller en medlemsstats statistikkontor, genomförande av studiebesök och rådgivning. Denna del av programmet har en budget på 3,5 miljoner euro.

Programmets tredje del omfattar uppföljning av huruvida lagstiftningen är förenlig med gemenskapens regelverk, vilket görs med användning av en databas ("the compliance database") och med en budget på 0,5 miljoner euro.

Genomförandet av detta program inleddes i februari med kontraktstilldelning avseende de sektorsinriktade projekten, medan budgeten för den stödjande statistikverksamheten kommer att ges som bidrag till medlemsstaternas och kandidatländernas statistikkontor. Uppföljningen av lagstiftningens förenlighet kommer att inledas i september 2002. Alla de olika projekten kommer att slutföras under våren 2004.

De förväntas bidra till en ytterligare anpassning av kandidatländernas statistiksystem till europeiska standarder. Projekten kommer att resultera i en bättre förmåga hos statistikkontoren att tillhandahålla uppgifter som fullständigt motsvarar kraven i gemenskapens regelverk inom de utvalda samarbetsområdena.

LIEN-programmet

LIEN-programmet (Link Inter European NGOs) är avsett att stimulera verksamheten och samarbetet mellan icke-vinstdrivande och icke-statliga organisationer som är verksamma inom det sociala området samt hjälpa mindre gynnade befolkningsgrupper. Sedan 1992 har 216 projekt valts ut och fått bidrag från Phare motsvarande ett totalt belopp på cirka 31 miljoner euro.

År 2001 genomfördes 40 projekt som hade valts ut vid den senaste anbudsinfordran för LIEN-programmet 1999. Dessa projekt täckte alla de länder som erhåller stöd från Phare samt Albanien, Bosnien och Hercegovina och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

En stor del av projekten (14) genomfördes av icke-statliga organisationer som arbetar för att hjälpa kvinnor som har hälsoproblem och svårt att få arbete, ungdomar och äldre personer samt etniska minoriteter (14 projekt). Femton andra projekt var inriktade på hjälp till funktionshindrade personer (blinda eller fysiskt och psykiskt funktionshindrade), sjuka (hiv) och missbrukare (narkotika). Återstående medel användes för att stödja sysselsättningsprojekt (5) eller andra projekt (6), exempelvis kampanjer i Bosnien och Hercegovina för att lära folk om farorna med minor.

Partnerskapsprogrammet

Partnerskapsprogrammet har erhållit stöd från Phare sedan 1993 för att främja dialog och samarbete i frågor som rör lokal utveckling mellan privata och offentliga icke-vinstdrivande organisationer i länderna i Central- och Östeuropa. Genom programmet tillhandahålls finansiering i form av bidrag för lokala utvecklingsprojekt som initieras av minst två icke-vinstdrivande organisationer som önskar bygga ett hållbart partnerskap för ömsesidigt utbyte av kompetens, kunskap och erfarenheter.

De flesta av de 52 projekt som erhöll finansiering inom ramen för 1997 års partnerskapsprogram motsvarande ett totalt belopp på 9,75 miljoner euro avslutades 2001. Denna sista generation av partnerskapsprojekt fokuserade särskilt på

- lokal och regional utveckling (förbättring av lokala och regionala tjänster, regional planering, landsbygds- och jordbruksutveckling, turism),

- näringslivs- och företagsutveckling,

- socioekonomisk utveckling (främjande av arbetstagares rättigheter och social dialog, främjande av konsumentintressen, förstärkning av föreningar som företräder kooperativ m.m.).

Många av projekten kommer att fortsätta sin verksamhet med hjälp av andra finansieringskällor, exempelvis Europeiska kommissionens Access-program eller nationella program.

Access-programmet

Access-programmet syftar till att stärka det civila samhället i kandidatländerna genom att främja genomförandet av gemenskapens regelverk inom politikområden där statlig verksamhet saknas eller endast är ett komplement till den tredje sektorns verksamhet samt genom att öka allmänhetens medvetenhet och acceptans inom dessa områden. Verksamhet som finansieras genom Access skall dessutom främja integration och deltagande i samhället av sådana personer och grupper som i omvandlingsprocessen riskerar att bli ekonomiskt, socialt eller politiskt marginaliserade. Programmet kan stödja verksamhet inom följande områden: miljöskydd, socioekonomisk utveckling och social verksamhet.

Genom Access tillhandahålls samfinansieringsbidrag för att stödja projekt som genomförs av icke-statliga och icke-vinstdrivande organisationer. Makroprojekt genomförs i partnerskap med organisationer från minst två olika länder (kandidatländer som erhåller stöd från Phare och EU-länderna), medan mikroprojekt kan genomföras av en enda organisation i ett kandidatland. Vidare inbegriper programmet ett instrument för nätverksbyggande, genom vilket stöd tillhandahålls till icke-statliga och icke-vinstdrivande organisationer i kandidatländerna för deltagande i verksamhet som anordnas på EU-nivå.

Under år 2001 påbörjades genomförandet av 463 projekt motsvarande ett totalt belopp på 16,77 miljoner euro (av de totalt 19 miljoner euro som var tillgängliga för bidrag) inom ramen för 1999 års Access-program i de tio kandidatländerna i Central- och Östeuropa. De verksamheter som finansieras genom återstående medel och 2000 års Access-program kommer att genomföras år 2002.

2.7. Deltagande i gemenskapsprogram och gemenskapsorgan

I Agenda 2000 föreslog Europeiska kommissionen att en lång rad gemenskapsprogram successivt skulle öppnas för kandidatländerna, som ett av de mellanliggande målen för anslutning, utan att anslutningsdagen inväntades. Det föreslogs också att länderna skulle delta aktivt i vissa gemenskapsbyråer och -organ för att vara bättre förberedda för antagandet av gemenskapens regelverk.

Eftersom gemenskapsprogrammen omspänner det mesta av gemenskapspolitiken är de en nyttig förberedelse inför anslutningen genom att kandidatländerna och deras medborgare blir bekanta med unionens politik och arbetsmetoder. Sedan 1998 har kandidatländerna i Central- och Östeuropa deltagit fullt ut i gemenskapens program, särskilt i program för utbildning, yrkesutbildning, ungdom, forskning, energi, miljö samt små och medelstora företag. Kandidatländernas deltagande i gemenskapsprogrammen är en central del av strategin för anslutning.

* Deltagande i program

Till följd av de nya regler som kommissionen föreslog för rådet i november 2000 för att rationalisera gemenskapens rättsliga förfaranden och därigenom underlätta kandidat ländernas deltagande i gemenskapsprogram har avsevärda framsteg gjorts under 2001 mot genomförande av dessa nya förfaranden.

I de flesta fall och på kandidatländernas begäran samfinansieras kostnaderna för detta deltagande av Phare. År 2001 anslog Phare 111,6 miljoner euro för de tio central- och östeuropeiska kandidatländernas deltagande i gemenskapsprogram, vilket motsvarade 46 % av deras totala ekonomiska bidrag. Största delen av dessa medel betalas ut som förskott, dvs. för kandidatländernas deltagande i gemenskapsprogram 2002.

* Deltagande i organ

På liknande sätt deltar kandidatländerna i gemenskapsorgan.

Bilaterala avtal förhandlades fram med alla de 13 kandidatländerna för deltagande i Europeiska miljöbyrån. Bulgarien, Slovakien, Malta, Cypern, Lettland, Slovenien, Ungern, Litauen, Rumänien, Estland och Tjeckien har en efter en ratificerat avtal om medlemskap i byrån. År 2001 bidrog Phare med 2,15 miljoner euro för de central- och östeuropeiska ländernas deltagande i Europeiska miljöbyrån under år 2002, vilket är 58 % av deras totala ekonomiska bidrag.

Kommissionen föreslog under år 2001 att förhandlingar skall inledas om kandidatländernas deltagande i Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk.

Vad gäller övriga organ har det beslutats att kandidatländernas framtida deltagande skall förberedas nu. Förberedelserna för fullständigt deltagande i gemenskapsorganen är ett viktigt steg när det gäller att göra dessa länder bekanta med gemenskapens regelverk i ordets vidaste mening. Det kan tjäna såväl unionens som kandidatländernas intressen. Detta kommer att ske genom att företrädare för dessa länder deltar i vissa tillfälliga möten, expertgrupper och annat särskilt arbete av ömsesidigt intresse som utförs av organen.

För detta ändamål anslogs år 2000 5 miljoner euro som Pharestöd för att under åren 2000-2001 förbereda de tio central- och östeuropeiska länderna för deltagande i fem gemenskapsorgan.

2.8. Samarbete med EIB och med internationella finansinstitut

Samarbetet med EIB och de internationella finansinstituten fortsatte under 2001 inom ramen för samförståndsavtalet om samarbete avseende föranslutningsstödet. Mot bakgrund av att de stora infrastrukturprojekten, som vanligen är föremål för internationell samfinansiering, nu finansieras genom ISPA, var samfinansieringen genom Phare mycket begränsad. Kommissionen undersökte emellertid hur Phareprogramdelen för ekonomisk och social sammanhållning skulle kunna samfinansieras med de internationella finansinstituten.

Det viktigaste samfinansieringsinstrumentet under 2001 var fortfarande finansierings instrumentet för små och medelstora företag, där EBRD och Europarådets utvecklingsbank/KfW deltar och där även EIB förberedde sig att gå med. År 2001 inledde kommissionen också diskussioner med EIB om ett instrument för finansiering till kommuner i gränsregionerna i enlighet med kommissionens meddelande om gränsregionerna (av den 25 juli 2001 KOM(2001) 437 slutlig).

3. PROGRAMFÖRVALTNINGEN

3.1. Mot utvidgad decentralisering (EDIS)

År 2000 inledde kommissionen processen för utvidgad decentralisering av Phare i syfte att stärka kandidatländernas förmåga att förvalta föranslutningsstödet och ge dem möjlighet att bekanta sig med de principer om gemensamt ansvar som ligger till grund för genomförandet av strukturfonderna [1].

[1] Sapard har från första början genomförts på decentraliserad basis.

Som vägledning för kandidatländernas förberedelser har kommissionen sammanställt ett arbetsdokument om att förbereda en utvidgad decentralisering. Detta dokument innehåller närmare uppgifter om hur Europeiska kommissionen tolkar kriterierna och villkoren i förordning (EG) nr 1266/1999 om samordning samt en checklista som skall användas av de berörda organen. Iakttagande av checklistan för EDIS är en nyckelåtgärd om kandidatländernas strukturer vill visa att de förmår förvalta de framtida medlen från strukturfonderna och sammanhållningsfonden.

I ett annat dokument, som innehåller en vägledning till EDIS för ISPA och Phare och som skickades till kandidatländerna 2001, beskrivs de förfarandemässiga faser som genomförandestrukturerna skall genomgå för att uppfylla kraven för EDIS, och således för att inte behöva ansöka om kommissionens formella förhandsgodkännande av projekt. Detta dokument innehåller en vägledning om de fyra faser som skall fullgöras: bedömning av de berörda institutionernas och de nationella upphandlingsförfarandenas brister, förberedelse för EDIS, bedömning av överensstämmelse och utförande av arbete för att förbereda kommissionens beslut. När förhandlingsprocessen påskyndades, föreföll det viktigt att skynda på arbetet. Europeiska kommissionen anser att en utvidgad decentralisering av förvaltningsansvaret till de nationella myndigheterna har hög prioritet och kandidatländerna uppmanas starkt att arbeta för införande av EDIS och erhåller stöd i denna process.

Kommissionens mål är att de kandidatländer som troligtvis kommer att gå med i EU 2004 skall ha infört systemet för utvidgat decentraliserat genomförande (EDIS) senast på dagen för anslutning. De berörda kandidatländerna har i allmänhet inlett de första stegen i den första fasen för genomförandet av EDIS, dvs. bedömning av bristerna.

Kommissionen ställde medel till förfogande för att stödja och vägleda kandidatländerna när det gäller att identifiera de områden där strukturerna och förfarandena ännu inte uppfyller kraven för EDIS, bistå i nödvändig utveckling för att åtgärda sådana brister och bedöma huruvida nödvändiga förbättringar har gjorts innan en formell ansökan om EDIS lämnas in till kommissionen.

3.2. Uppföljning, bedömning och utvärdering i efterhand

Det finns två syften med Phares system för uppföljning och bedömning (infört 1996): 1) att tillhandahålla en oberoende analys av de pågående programmens effektivitet, som visar hur framgångsrika programmen är när det gäller att uppnå målen, de deltagande parternas resultat och kandidatländernas förmåga att införliva gemenskapens regelverk, samt 2) att sprida kunskap om gjorda erfarenheter i syfte att förbättra genomförandet av pågående program och utformningen av framtida program.

Detta system är huvudsakligen ett förvaltningsverktyg som ger Phares programförvaltare information om de pågående programmens genomförande och en bedömning av hur programmen i fråga fortskrider och av sannolikheten för att det skall lyckas uppnå de fastställda målen. Rekommendationer för förbättrad förvaltning och leverans av stödet läggs fram, liksom för utformning av liknande program i framtiden. Rapporterna används också när det görs en utvärdering i efterhand av en särskild sektor. I slutet av 2001 hade det lagts fram cirka 600 rapporter, som omfattade alla sektorer i alla de länder som erhåller stöd från Phare.

För uppföljning och bedömning tillämpas a) ett tillvägagångssätt som inbegriper alla de parter som deltar i programplanering och genomförande av Phareprogram/projekt, b) en integrerad strategi som särskilt anknyter till programförberedande, kontraktstilldelning och genomförande, och c) en resultatinriktad metod i linje med vitboken om reform av kommissionen.

Resultaten av uppföljningen och bedömningen överförs till Phares programplaneringssystem genom den förbättrade och enhetliga rapporteringen om projektens fortskridande i alla program och länder, snabbare införande av eventuella korrigerande åtgärder och utbyte av erfarenheter mellan kommissionen och kandidatländerna. Den förbättrade återkopplingen leder till bättre utformning av efterföljande program och hjälper beslutsfattarna i godkännandefasen.

Uppföljning och bedömning är fortfarande en viktig del av systemet för decentraliserat genomförande av Phare som ger alla de parter som deltar i förvaltningen och genomförandet av programmen korrekt information om hur de olika programmen fortskrider, om huruvida programmen uppnår sina mål och om deras betydelse för uppnåendet av målen för Phare och de prioriteringar för anslutning som fastställts i partnerskapen för anslutning och de nationella programmen för antagande av gemenskapens regelverk.

Uppföljnings- och bedömningsrapporter om nationella pågående program sammanställs av oberoende enheter för bedömning/utvärdering i respektive land (externa konsulter), medan rapporterna om de program som omfattar flera länder sammanställs av en central enhet i Bryssel. Varje utvärderingsenhet måste också lämna in en halvårsrapport till GD Utvidgning som innehåller detaljerade uppgifter om verksamheten under de senaste sex månaderna och som uppmärksammar allmänna tendenser i genomförandet av Phareprogrammen inom olika sektorer.

Förfarandet för att sammanställa uppföljnings- och bedömningsrapporterna bygger helt på delaktighet och kan fungera ordentligt endast om aktörerna deltar aktivt i förvaltningen av de program som granskas. Utvärderarna utgår från relevanta uppföljningsdata och gör intervjuer och besök på plats för att bedöma informationen i uppföljningsrapporterna och andra källor. Uppföljnings- och bedömningsrapporterna innehåller rekommendationer för förvaltning och utformning i linje med de prioriteringar för anslutning som fastställts i partnerskapen för anslutning och de nationella programmen för antagande av gemenskapens regelverk.

Uppföljning av rekommendationerna och återkoppling inom Phareprogrammets förvaltningssystem avslutar utvärderingsperioden. När en rapport har lagts fram håller kommissionens delegation i respektive land en genomgång där de berörda parterna kommer överens om hur rekommendationerna skall tillämpas tillsammans med en lämplig tidsplan.

Tillsammans med protokollen från mötena i sektorskommittéerna och avrapporteringsmötena överlämnas uppföljnings- och bedömningsrapporterna en gång om året till den gemensamma uppföljningskommittén, som ansvarar för granskningen av de framsteg som har gjorts i alla Phareprogram som genomförs i respektive land (liksom för ISPA- och Sapardprogrammen, genom årliga rapporter som de respektive uppföljningskommittéerna överlämnar till den gemensamma uppföljningskommittén).

På grundval av uppföljnings- och bedömningsrapporterna föreslår den gemensamma uppföljningskommittén korrigerande åtgärder för att förbättra programförvaltningen och utformningen av framtida projekt samtidigt som den föreslår åtgärder för att göra det lättare för kandidatländerna att införliva gemenskapens regelverk.

För att överensstämma med strukturfondernas system har bedömningsfunktionen döpts om till interimistisk utvärdering. Det reviderade interimistiska utvärderingssystemet trädde ikraft under det tredje kvartalet 2001. Revideringen baserades på att kandidatländerna tar hela ansvaret för faktarapporteringen genom att de två gånger om året sammanställer uppföljningsrapporter för alla sektorer som förberedelse för förvaltningen av strukturfonderna. Kommissionen kommer även i fortsättningen att ansvara för funktionen för interimistisk utvärdering.

Under år 2001 utfärdades 85 uppföljnings- och bedömningsrapporter/interimistiska utvärderingsrapporter, som omfattar alla de sektorer som erhåller stöd från Phare. Dessa rapporter framställdes av en oberoende, extern konsult, OMAS och EMS-konsortiet. EMS-konsortiet har kontor med personal från EU och lokala bedömare i Bulgarien, Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien och Slovenien. EMS huvudkontor i Bryssel ansvarar för utvärderingen av de program som omfattar flera länder/flera stödmottagare.

Direktorat D vid GD Utvidgning driver en kvalitetsstödsfunktion för de grupper i länderna som tillhandahåller vägledning för programplanering, expertgranskning och kommentarer om finansieringsförslag. För att detta stöd skall tillföra ett mervärde för de myndigheter som planerar programmen lade man år 2001 större vikt vid utformningen av övergripande och tematiska rapporter om vunna erfarenheter på nyckelområden som partnersamverkan, övergången till strukturfonder, rättsliga och inrikes frågor, små och medelstora företag samt reform av den offentliga förvaltningen. Dessa rapporter bör hjälpa programplanerarna att få kännedom om nuvarande bästa praxis, erfarenheterna av tidigare Pharestöd och strukturfondsstrategier. Dessutom utfördes granskningar av bedömningarna av de enskilda länderna för alla de kandidatländer som erhåller stöd från Phare. Dessa granskningar innehåller en sammanställning för varje sektor av slutsatserna i alla uppföljnings- och bedömningsrapporter från perioden 1996-2001.

Utvärdering i efterhand

Genom utvärdering i efterhand erhålls en "extern" bild av det som uppnåtts genom Phareprogrammet eller dess delar. Rapporterna inriktas för närvarande särskilt på att rapportera om användningen av gemenskapens medel samt om den inverkan som uppnåtts och denna inverkans hållbarhet.

Ur kommissionens synvinkel är rapporterna om efterhandsutvärderingen viktiga instrument för att informera andra institutioner, exempelvis rådet och parlamentet, om de resultat som uppnåtts med användning av gemenskapens budgetmedel. Efterhandsrapporteringen, med betoning på programmens inverkan och hållbarhet, tillhör kommissionens ansvarsområden och har nyligen förstärkts. Den ger en viktig "resultatorienterad" dimension åt rapporteringen om användningen av gemenskapens medel.

Före år 2000 då efterhandsutvärderingen av Phare gjordes av Byrån för samarbete EuropeAid var den huvudsakligen sektorsinriktad. Den senaste utvärderingen, som GD Utvidgning inledde år 2001, inriktas på utvärdering av inverkan och hållbarhet hos de resultat som uppnåtts med användning av de gemenskapsmedel på 1 000 miljoner som anslogs 1997 och 1998. Under den tid som partnerskapen för anslutning varit i kraft utgör denna finansiering gemenskapens största åtagande gentemot kandidatländerna för att stödja deras genomförande av de nationella programmen för antagande av gemenskapens regelverk.

Kommande uppgifter

Systemet för interimistisk utvärdering kommer år 2002 att utvidgas till att omfatta Cypern, Malta och Turkiet.

Som en större uppgift för år 2002 planeras också en översyn av systemet för interimistisk utvärdering samt mallar för uppföljningsrapporterna. Det viktigaste syftet med denna översyn är att ytterligare öka systemets mervärde genom att införa ett antal förbättrings- och effektiviseringsåtgärder. Följande nyckelåtgärder övervägs:

- En översyn av utvärderingsmetoden.

- En omfattande översyn av utvärderingsrapporternas format/uppställning.

- En ytterligare kvalitetsförbättring av utvärderingssystemet/rapporteringen genom att inrätta en kvalitetssäkringsgrupp.

- Inrättande av lokala kontaktpunkter för den interimistiska utvärderingen och efterhandsutvärderingen kommer framför allt att bidra till att stärka det nuvarande systemet, men kontaktpunkterna kommer också att hjälpa till att utveckla den lokala uppföljnings- och utvärderingsförmågan i allmänhet.

- Förbättrad spridning av information, inbegripet förhandsvarningar, ingående rapporter, sammanfattande rapporter om de enskilda länderna, tematiska rapporter och seminarier om projektutformning.

Mot bakgrund av kraven på att ytterligare stärka kandidatländernas förmåga till uppföljning i allmänhet, och i synnerhet vad gäller Phareprogrammet och strukturfonderna, kommer en uppsättning riktlinjer att utarbetas om de grundläggande kraven vid uppföljning och rapportering, kompletterade med mallar för god praxis. Genom att tillhandahålla exempel på god praxis försöker vi på ett mera flexibelt sätt att svara på behovet att anpassa uppföljnings- och rapporteringssystemet till de lokala kraven i kandidatländerna.

Resultaten av den pågående efterhandsutvärderingen kommer att vara tillgängliga i början av 2003. Dessutom planeras att utvärderingsenheten skall inleda en efterhandsutvärdering av instrumentet för partnersamverkan, som tillhandahåller stöd för utveckling av den administrativa förmåga som är nödvändig för genomförande av gemenskapens regelverk, genom utplacering av tjänstemän från medlemsstaterna i kandidatländernas förvaltningar under en bestämd tid och inom ramen för fastställda samarbetsprogram. Med beaktande av de nuvarande prioriteringarna kan en efterhandsutvärdering förväntas också av Phares stöd till institutionell uppbyggnad.

En webbplats för utvärdering kommer att skapas för att förbättra spridningen av undersökningsresultaten och öka den interna och externa kommunikationen. Resultaten av förhands-, interims- och efterhandsutvärderingarna kommer senare att bli elektroniskt tillgängliga så att de kan integreras i det informationssystem för förvaltning som GD Utvidgning håller på att utveckla.

4. FINANSIELL ÖVERSIKT OCH RESULTAT

Under 2001 anslogs genom Phareprogrammet totalt 1 635,41 miljoner euro till partnerländerna. Följande diagram visar fördelningen per år av de Pharemedel som anslogs under perioden 1990-2001 [2] (miljoner euro):

[2] År 2001 erhöll Albanien, Bosnien och Hercegovina samt f.d. jugoslaviska republiken Makedonien inga medel från Phare-programmet, vilket de har gjort under tidigare år.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Situationen när det gäller genomförandet kan sammanfattas på följande sätt:

Totala åtaganden 1990-2001: // 13 516,2 miljoner euro

Totalt värde av undertecknade kontrakt 1990-2001: // 10 155,1 miljoner euro (75,1 % av alla åtaganden har alltså upphandlats).

Totala utbetalningar enligt undertecknade kontrakt 1990-2001: 8 687,3 miljoner euro (64,3 % av alla anslagna medel och 85,5 % av alla upphandlade medel har alltså betalats ut).