Rapport från Kommissionen - Strukturfonderna 2001 - Trettonde årsrapporten /* KOM/2002/0591 slutlig */
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN - Strukturfonderna 2001 - Trettonde årsrapporten INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄN SAMMANFATTNING KAPITEL 1: De viktigaste händelserna under 2001 1.1 Den andra rapporten om social och ekonomisk sammanhållning och Forum om sammanhållning 1.2. Igångsättandet av innovativa åtgärder 1.3. Meddelandet om förhandlingarna om programmen för mål 1 KAPITEL 2: GENOMFÖRANDET AV PROGRAMMEN 2.1. Allmän presentation 2.1.1. Antagande av nya program 2.1.2. Genomförandet av mål 1, 2 och 3 2.1.3. Genomförandet av gemenskapsinitiativen 2.1.4. Innovativa åtgärder och tekniskt stöd 2.2. Genomförandet av programmen i medlemsstaterna 2.2.1. BELGIEN 2.2.2. DANMARK 2.2.3. TYSKLAND 2.2.4. GREKLAND 2.3.5. SPANIEN 2.2.6. FRANKRIKE 2.2.7. IRLAND 2.2.8. ITALIEN 2.2.9. LUXEMBURG 2.2.10. NEDERLÄNDERNA 2.2.11. ÖSTERRIKE 2.2.12. PORTUGAL 2.2.13. FINLAND 2.2.14. SVERIGE 2.2.15. FÖRENADE KUNGARIKET 2.3. Samordning med övriga finansieringsorgan 2.3.1. Sammanhållningsfonden 2.3.2. Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden (EIF) 2.3.3. Det finansiella stödet till de transeuropeiska näten (TEN) 2.4. Förenlighet med gemenskapens politik på andra områden 2.4.1. Strukturfonderna och sysselsättningspolitiken 2.4.2. Strukturfonderna, fiskeripolitiken och politiken för landsbygdsutveckling 2.4.3. Strukturpolitiken och miljöpolitiken 2.4.4. Strukturfonderna och konkurrenspolitiken 2.4.5. Strukturpolitiken och politiken för offentlig upphandling 2.4.6. Strukturpolitiken och jämställdhetspolitiken 2.4.7 Strukturfonderna och informationssamhället KAPITEL 3 : UTVÄRDERING OCH FINANSIELL KONTROLL 3.1. Utvärderingar som genomförts under 2001 3.2. Genomförda kontroller KAPITEL 4: DIALOG / INFORMATION 4.1. Europaparlamentet 4.2. Fondkommittéer 4.3. Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén 4.4. Arbetsmarknadens parter 4.5. Information / offentlighet BILAGOR 98 Bilaga 1: Finansiellt genomförande per mål Bilaga 2: Finansiellt genomförande per gemenskapsinitiativ Bilaga 3: Finansiellt genomförande av det tekniska stödet Bilaga 4: Genomförandet av budgeten ALLMÄN SAMMANFATTNING Denna rapport läggs fram enligt artikel 45.2 i förordning (EG) nr 1260/1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna. Syftet är att ge en sammanfattning av strukturfondernas verksamheter och redovisa den samordning som skett mellan strukturfonderna och andra finansiella instrument under året. I rapporten behandlas följande tre huvudfrågor : - Framträdande inslag i varje fonds samt övriga finansiella instruments verksamheter. - Samordningen med gemenskapens övriga instrument och politik. - Utvärderingen av genomförandet och utnyttjandet av anslagen under föregående programperiod. De viktigaste händelserna under 2001 År 2001 präglades främst av att förhandlingarna med medlemsstaterna slutfördes beträffande mål 1 som motsvarar 70 % av strukturfondernas budget för perioden 2000-2006. I ett meddelande som antogs den 5 juli 2001 redovisar kommissionen resultaten av förhandlingarna om mål 1-programmen. Generellt sett är bilden positiv men vissa problem nämns också. Bland dessa kan nämnas att den period på fem månader som ursprungligen avsatts för förhandlingarna om programdokumenten överskreds. Orsaken till detta var strävan att genomföra en programplanering av hög kvalitet. Fem månader är alltför kort tid med hänsyn till att processen är komplicerad, och om den skall utmynna i en effektiv programplanering måste därtill många partner med nödvändighet engageras, hänsyn tas till de krav som både den nationella politiken och gemenskapspolitiken ställer och slutligen måste lämpliga förvaltnings- och kontrollsystem inrättas. När det gäller genomförandet antogs samtliga samlade programdokument / operativa program vilket innebar att samtliga anslag kunde utnyttjas helt och att 70 % av betalningarna kunde verkställas både för mål 1 och mål 2. Genomförandet av mål 3-programmen har däremot drabbats av vissa förseningar. Som framgår av följande uppgifter har genomförandetakten för gemenskapsinitiativen också varit intensiv: INTERREG III: 54 program av sammanlagt 70 har godkänts. URBAN II: Samtliga 70 program har godkänts. Motsvarande anslag har utnyttjats och förskotten har betalats ut. EQUAL: Medlemsstaterna inledde projektinbjudan så snart deras program hade godkänts. I syfte att underlätta sökandet efter partner i andra medlemsstater har kommissionen inrättat en gemensam databas som är tillgänglig via Europaservern. LEADER+: 56 program av 73 har godkänts. För alla gemenskapsinitiativ sammantagna noteras ett budgetgenomförande på 89 % för såväl åtaganden som betalningar. I fråga om innovativa åtgärder godkände ERUF 81 av de 103 projekt som lagts fram. Beträffande ESF godkändes 37 projekt av de 148 som föreslagits inom ramen för temat "anpassning till den nya ekonomin". Den genomsnittliga medfinansieringen av dessa projekt uppgår till 72 %. Den 31 oktober 2001 inleddes projektinbjudan för det andra temat" lokal sysselsättningsstrategi". Under år 2001 slutfördes utbetalningarna av nästan samtliga restbelopp för program som inleddes före 1994. Därmed har de belopp som återstår att betala nedbringats från 581 till 315 miljoner euro för mål 1, från 144 till 88 miljoner euro för mål 2 och från 146 till 62 miljoner euro för gemenskapsinitiativen. Återstående belopp hänför sig främst till åtgärder som är föremål för utökade kontroller till följd av starka misstankar om oegentligheter, eller till rättsfall som ännu inte har avgjorts. Samordningen med andra gemenskapsinstrument och annan gemenskapspolitik Sammanhållningsfonden finansierar infrastrukturprojekt inom området för transporter samt miljöprojekt. Genom de strategiska referensramar som har införts säkerställs samordningen mellan Sammanhållningsfondens och strukturfondernas åtgärder. På samma sätt har samarbetsavtalet mellan EIB och kommissionen för perioden 2000-2006 medfört att en mekanism har inrättats för kontakter mellan de geografiskt ansvariga enheterna i de två institutionerna. Denna mekanism förbättrar samordningen mellan de respektive åtgärderna. Därutöver har EIB deltagit i utvärderingen av 8 stora projekt för vilka medlemsstaterna ansökt om finansiering från strukturfonderna. När det gäller beaktande av annan gemenskapspolitik har strukturfondernas åtgärder precis som tidigare granskats mycket noga för att säkerställa att de följer gemenskapens konkurrenslagstiftning och i synnerhet lagstiftningen om statligt stöd. Särskild uppmärksamhet ägnas också åt att övervaka att de åtgärder som genomförs med stöd av strukturfonderna överensstämmer med sysselsättningspolitiken. I detta sammanhang bör dock nämnas att det ibland är svårt att bedöma vilka effekter som ESF-programmen har givit eftersom de nationella handlingsplanerna för sysselsättning inte läggs fram på ett enhetligt sätt. Strukturfondernas åtgärder har slutligen varit föremål för en förhandsbedömning för att säkerställa att de följer miljölagstiftningen. Avsaknad av uppgifter och brist på harmoniserade indikatorer i flertalet program har dock försvårat denna bedömning. Vid förhandlingarna om programplaneringen av strukturfondernas åtgärder lade kommissionen också särskild vikt vid genomförandet av direktivet om Natura 2000. Utvärdering av det praktiska genomförandet och kontroll av det finansiella genomförandet Under 2001 genomförde ERUF 27 revisionsbesök för att granska förvaltningssystemen i medlemsstaterna. Dessa revisionsbesök görs i förebyggande syfte och har visat den vikt som medlemsstaterna lagt vid system av hög kvalitet, bland annat genom att inrätta interna revisionsorgan. Det är dock beklagligt att de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna fortfarande alltför ofta verkställer utbetalningar utan att först ha gjort en ordentlig kontroll av de faktiska utgifterna. Revisionsbesöken har också avslöjat en brist på bestämmanderätt över förmedlande och verkställande organ som för övrigt bör förfoga över mer detaljerade och harmoniserade regler när det gäller förfaranden. ESF genomförde 41 revisioner och kontroller, medan motsvarande siffra för FFU var 12. Vid de 18 kontroller som EUGFJ genomförde avslöjades främst otillfredsställande tillämpning av förordning 2064/97, vissa fall av finansiering av ej stödberättigande utgifter och ännu oftare svårigheter att få de utgiftsdeklarationer som överlämnats till kommissionen att stämma med motsvarande transaktioner. KAPITEL 1: De viktigaste händelserna under 2001 1.1 Den andra rapporten om social och ekonomisk sammanhållning och Forum om sammanhållning Den andra rapporten om ekonomisk och social sammanhållning med titeln "Ett enat Europa, solidaritet mellan folken, regional mångfald" antogs av kommissionen i januari 2001. I rapporten lämnas en översikt över den sammanhållningspolitik som genomförts sedan 1989 och de första bidragen till debatten om den framtida sammanhållningspolitiken i en utvidgad union. Kommissionsledamoten med ansvar för regionalpolitik, Michel Barnier, överlämnade rapporten till Europaparlamentet den 31 januari 2001. Av rapporten framgår att betydande framsteg har gjorts sedan slutet av åttiotalet i fråga om nationell och regional sammanhållning. Skillnaderna mellan medlemsstaterna har minskats med en tredjedel och mellan regionerna med nära en femtedel. I de tre medlemsstaterna med den lägsta inkomstnivån (Grekland, Spanien och Portugal) ökade genomsnittsinkomsten per capita från 68 procent av genomsnittet i EU 1988 till 79 procent 1999. Irlands närmande till genomsnittet i gemenskapen har medfört att landet har lämnat gruppen av s.k. sammanhållningsländer. Medlemsstaterna med den lägsta inkomstnivån har också förbättrat sina infrastrukturer på kommunikations- och telekommunikationsområdet. Internt inom medlemsstaterna förekommer däremot inte samma positiva utveckling mot minskande klyftor. I flera medlemsstater blir tvärtom den ojämna fördelningen allt mer markant även om, som i sammanhållningsländerna, en ökning av skillnaderna mellan regionerna kan åtföljas av en konvergens mot gemenskapsgenomsnittet uttryckt som BNP per invånare om alla regioner i landet slås samman. Andra indikatorer vittnar om bestående regionala skillnader, exempelvis områden med hög arbetslöshet i vissa regioner (i Spanien, i Italien eller i de franska utomeuropeiska departementen) och kvardröjande eller förstärkta regionala skillnader inom områdena för forskning, innovation eller utbildning. I rapporten behandlas också situationen i kandidatländerna. En ekvation kan sammanfatta situationen : medan unionens yta och befolkning kommer att öka med en tredjedel kommer BNP inte att öka med mer än 5 % i den nya enheten. I rapporten delas den utvidgade unionen in i tre grupper av stater med likvärdiga utvecklingsnivåer. Den första gruppen omfattar de tolv rikaste medlemsstaterna (vars BNP för närvarande är lika med eller överstiger genomsnittet i gemenskapen). Den andra gruppen skulle inbegripa de tre s.k. sammanhållningsländerna (Grekland, Spanien och Portugal) samt några av kandidatländerna (Cypern, Malta, Slovenien och Tjeckien) vars BNP är cirka 80 % av genomsnittet i unionen. Den tredje gruppen skulle utgöras av övriga kandidatländer, dvs. åtta stater med cirka 16 % av befolkningen i den utvidgade unionen och en inkomst per capita som uppgår till cirka 40 % av genomsnittet i gemenskapen. Inför de utmaningar som utvidgningen innebär måste nya strategier och nya åtgärder övervägas. En ytterst viktig fråga är vilket huvudkriterium som skall väljas för att vägleda regionalpolitiken. Om kriteriet BNP per capita behålls blir den genomsnittliga BNP i unionen lägre. En följd av detta skulle bli att regioner som idag är stödberättigade enligt mål 1 inte längre skulle få gemenskapsstöd. Det andra sammanhållningsforumet hölls i Bryssel den 21 och 22 maj 2001 och samlade 1 800 deltagare som gavs tillfälle att aktivt delta i debatten om regionalpolitikens framtid. Flera ministrar från medlemsstaterna och kandidatländerna, ledamöter från Europaparlamentet och företrädare för regionala myndigheter i unionen deltog och kunde utbyta synpunkter och framföra sina förväntningar och sina farhågor beträffande tillämpning av regionalstöd i en utvidgad union. Även om syftet med detta forum inte främst var att tala om finansieringen utan snarast om filosofin bakom den framtida europeiska regionalpolitiken, togs dock frågan om finansiella medel ofta upp. Flera av deltagarna begärde en höjning av de två tak som fastställts för de regionala stöden enligt följande: - Beträffande unionens budget : motsvarande 0,45 % av den globala BNP. - Beträffande de överförda finansiella volymerna : 4 % av nationell BNP för varje stödmottagande medlemsstat. De regionala teman som behandlas i den andra rapporten om sammanhållningen, som frågan om utvecklingen i städerna och diversifiering av landsbygdsområden, områden med allvarliga geografiska eller naturbetingade nackdelar, eller problem i områden som genomgår industriell omstrukturering togs också upp i många inlägg vilket ledde till att kommissionsledamot Michel Barnier föreslog en fördjupning av dessa ämnesområden under de kommande två åren. 1.2. Igångsättandet av innovativa åtgärder I januari 2001 antog kommissionen de nya riktlinjerna för innovativa åtgärder inom ramen för ERUF för perioden 2000-2006. Enligt det nya systemet får stödberättigade regioner ansöka om ett bidrag från ERUF på högst 3 miljoner euro till ett regionalt program för innovativa åtgärder. Detta baseras på en regional strategi för att stödja innovation som beaktar rådande förhållanden i regionen och som innefattar ett antal åtgärder och åtföljande pilotprojekt som skall väljas ut av det ansvariga regionala partnerskapet. Syftet är att öka utgifterna för innovation och förbättra kvaliteten på de mottagande åtgärderna inom ramen för de traditionella mål 1- och mål 2-programmen samt att påverka innehållet i andra regionala utvecklingsprogram. Utöver de regionala programmen kan ett begränsat antal av särskilda nätverksprogram som innefattar minst fem regioner från fem medlemsstater också beviljas stöd. Budgeten för innovativa åtgärder är varje år under perioden 2000-2006 0,4 % av den årliga ERUF-budgeten, vilket motsvarar cirka 400 miljoner euro för hela perioden. 1.3. Meddelandet om förhandlingarna om programmen för mål 1 Den 5 juli 2001 antog kommissionen ett meddelande [1] i vilket de viktigaste inslagen i gemenskapens insatser i mål 1-områdena under den nya programperioden (2000-2006) behandlas, och särskild tonvikt läggs på de förhandlingar som förts med medlemsstaterna samt på det mervärde som skapas genom gemenskapens insatser. Efter ett och ett halvt års förhandlingar var en redogörelse naturlig även om en sådan summering inte krävs enligt grundförordningen. [1] KOM(2001) 378 slutlig av den 5 juli 2001 och SEC(2001) 1140/2 av den 18 juli 2001 Europeiska rådet i Berlin fattade beslut om att anslå 195 miljarder euro till strukturfonderna för perioden 200-2006, och nästan 70 % (127,5 miljarder euro) skall därvid gå till regionala utvecklingsprogram under mål 1. Detta bör leda till en betydande reell BNP-ökning fram till år 2006 i de berörda medlemsstaterna (6 % i Grekland och Portugal, 2,4 % i Spanien, och 4 % i de nya delstaterna i östra Tyskland). De nya programmen kommer att påtagligt stimulera investeringarna under perioden (+ 20 % i Grekland, + 14 % i Portugal, + 6 % i de nya delstaterna i östra Tyskland). Även om helhetsbilden av förhandlingarna med de nationella och regionala myndigheterna till övervägande del var positiv kvarstår ett antal svårigheter som kommissionen påpekar i sitt meddelande: - Den period på fem månader som föreskrivs för förhandlingarna om programdokumenten har visat sig vara för kort (den genomsnittliga tiden för slutgiltigt godkännande av programmen är mellan åtta månader och ett år). Orsaken var de ingående överläggningar som kommissionen hade med medlemsstaterna för att höja kvaliteten. Det finns ett samband mellan den tid som lades ner på förhandlingar och resultatets kvalitet, särskilt när det gällt att se till att förvaltnings- och kontrollsystemen är tillfredsställande, att utvärderingen är integrerad i beslutsfattandet, att partnerskapet är involverat, och att gemenskapens politik efterlevs, särskilt miljö- och konkurrenslagstiftningen. Kommissionen kommer att se till att medlemsstaterna lever upp till sina förpliktelser i de här frågorna. - Programkomplementet har ibland betraktats som en programplanering i sig. Syftet är ju tvärtom att det skall förtydliga programmens prioriteringar, vilket skall ske genom en detaljerad beskrivning av åtgärder och en kvantifiering av mål och indikatorer, inklusive resultatreserven. I enstaka fall har detta komplicerat förvaltningen eftersom den myndighet som utarbetade programkomplementet inte alltid var samma myndighet som hade förhandlat om planerna och programmen. - I flera medlemsstater har man dragit upp de stora linjerna i de nya förvaltnings-, kontroll- och övervakningssystemen, men ännu återstår att mer exakt ange hur dessa system skall fungera i praktiken, samt att se till att de används. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att intensifiera sina ansträngningar på dessa områden som är så viktiga för att strukturfondernas medel skall kunna användas på ett effektivt sätt, dels i enlighet med de nya tillämpningsförordningarna, dels med användande av de datoriserade förvaltningssystemen som också gör det lättare att undvika förseningar i de löpande utbetalningarna. Kommissionen har för avsikt att göra en komparativ analys av de finansiella förvaltnings- och kontrollsystemen för att därigenom få fram exempel på goda metoder och nya lösningar på aktuella problem. - Trots framstegen i fråga om partnerskap i utarbetandet av planer och program är det inte alltid helt klart hur denna princip skall tillämpas i det praktiska genomförandet. Kommissionen kommer att försöka se till att partnerskapen fungerar på ett tillfredsställande sätt. Partnerskapen bör vara så breda som möjligt, men de bör också spela en mer proaktiv roll och ta mer ansvar i förvaltningen. Dessa mindre positiva aspekter innebär inget ifrågasättande av principerna i strukturfondsförordningarna. Den resultatstyrda förvaltningsmodell som är en av hörnstenarna i reformen ställer höga krav och har visat sig svår att genomföra, men den har redan bidragit till ökad öppenhet, insyn och kvalitet i programplaneringen för perioden 2000-2006. Utvärderingen av programmen efter halva tiden kommer att visa huruvida detta har slagit igenom i det praktiska genomförandet. Kommissionen kommer att ta vara på alla erfarenheter för att därigenom kunna förena enkelhet, kvalitet, effektivitet, öppenhet och insyn. Medlemsstaternas ministrar med ansvar för regionalpolitik diskuterade kommissionens meddelande vid ett informellt ministermöte som hölls i Namur den 13 juli 2001. Under debatten som behandlade de första resultaten av upprättandet av programdokumenten för mål 1, konstaterades att stora framsteg hade gjorts beträffande det strategiska innehållet i de regionala programmen. Dessa framsteg har möjliggjorts genom systematiskt utnyttjande av utvärderingen, förstärkta partnerskap samt beaktande av gemenskapens prioriterade ämnesområden som informationssamhället eller miljön. Vissa medlemsstaters företrädare gav uttryck för sin oro över risken att inte nå målet med större förenkling som decentraliseringen avsågs leda till, på grund av kommissionens tillämpning av bestämmelser om finansiell förvaltning och kontroll. Efter den här diskussionen tog kommissionären Michel Barnier initiativet till att i samarbete med medlemsstaterna försöka komma fram till hur man kan förenkla genomförandet av strukturfondsinsatserna, utan att på något sätt åsidosätta principerna om sund och effektiv förvaltning. Erfarenheterna av förhandlingarna om mål 1-programmen kommer att vara särskilt nyttiga när kandidatländernas programdokument utarbetas. Detta arbete kommer att genomföras mitt i programperioden 2000-2006. Den tredje rapporten om den ekonomiska och sociala sammanhållningen, som kommissionen planerar lägga fram i slutet av 2003, kommer att erbjuda ett tillfälle att granska vilka förbättringar av bestämmelserna som bör göras inför strukturfondernas verksamheter för perioden efter 2006. KAPITEL 2: GENOMFÖRANDET AV PROGRAMMEN 2.1. Allmän presentation 2.1.1. Antagande av nya program När det gäller mål 1 antogs 2001 de återstående SPD som inte redan hade antagits under 2000. Det rörde sig om totalt 55 åtgärder, främst i Grekland (25 OP) och i Spanien (17 OP). Endast enstaka åtgärder återstod att anta för övriga medlemsstater som berörs av mål 1. Beträffande mål 2 antogs samtliga planerade åtgärder under 2001, dvs. sammanlagt 86 SPD. Under 2000 kunde endast SPD för Danmark, Finland och Sverige godkännas. Däremot var majoriteten av övriga medlemsstaters program klara att antas i slutet av 2000 vilket motiverade en överföring av de berörda anslagen. Vissa program för Italien, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och, delvis, Tyskland var inte färdiga för antagande i slutet av 2000 och behövde justeras till följd av beslutet om ombudgetering av de anslag som annullerats i slutet av 2000. När det gäller mål 3, godkändes under året endast de fyra spanska OP som fortfarande återstod att anta. FFU utanför mål 1 Kommissionen har utnyttjat anslagen i det andra årsbeloppet för tio av de elva programmen för områden som ligger utanför mål 1, vilket motsvarar 159,4 miljoner euro. Åtaganden har också gjorts för det första årsbeloppet på 14 miljoner euro för det italienska programmet för budgetanslag som överförts från år 2000. Programmet för Nederländerna var nästan slutfört i slutet av budgetåret men kunde inte omsättas i ett beslut från kommissionen före den 31 december 2001. Kommissionen har beslutat överföra motsvarande anslag vilka hade utnyttjats före den 31 mars 2002. Beträffande gemenskapsinitiativen, kunde samtliga program som inte hade kunnat antas under 2000 godkännas under 2001. Bland dem återfinns 53 program under INTERREG III (del A och B) som antogs under 2001. Samtliga 70 program för förnyelse av stadsområden (gemenskapsinitiativet URBAN II) antogs under 2001. När det gäller gemenskapsinitiativet LEADER+ antogs 56 nationella och regionala program under 2001. Medlemsstaterna lämnade in sina förslag till gemenskapsprogrammet Equal i september 2000 motsvarande ett sammanlagt gemenskapsstöd på 3,026 miljarder euro. Efter det att förhandlingarna med medlemsstaterna hade slutförts antog kommissionen mellan den 8 mars och den 22 maj 2001 17 program inom gemenskapsinitiativet Equal, dvs. ett program per medlemsstat med undantag av Belgien och Förenade kungariket som har två program vardera [2]. [2] För Belgien ett program för de franska och tyska språkområdena och ett program för det flamländska språkområdet. För Förenade kungariket ett program för Storbritannien och ett program för Nordirland Under 2001 antogs [341] åtgärder under olika mål och gemenskapsinitiativ. Programplaneringen för perioden 2000-2006, som var i det närmaste slutförd vid utgången av 2001 (förutom programmen under Interreg III, del C) genomförs alltså genom [452] åtgärder (SPD och OP). Som jämförelse kan nämnas att programplaneringen för den föregående perioden 1994-1999 innefattade över 1130 åtgärder. 2.1.2. Genomförandet av mål 1, 2 och 3 Mål 1 När det gäller åtagandebemyndiganden har mål 1 förstärkts med anslag motsvarande ett belopp på 5,375 miljarder euro som förts över från år 2000, vilket innebär att de tillgängliga anslagen höjts med 25,8 %. Denna överföring gjordes i syfte att 2001 genomföra åtaganden som hänförde sig till delanslaget för år 2000 för några program som antogs eller var färdiga att antas i slutet av år 2000. Beträffande betalningsbemyndiganden förstärktes anslaget för mål 1 med anslag som förts över från år 2000 vilka uppgick till 1,02 miljarder euro. Vid förfarandet för utbetalning av det årlig globala stödet som godkänns av budgetmyndigheten, lyftes emellertid sammanlagt 209,7 miljoner euro ut, varvid 160 miljoner euro överfördes till andra kapitel i strukturfonderna och de resterande 49,7 miljoner euro fördes över till andra budgetposter. Dessa överföringar motsvarar 1,1 % av betalningsbemyndigandena för mål 1. Under året verkställdes 100 % av tillgängliga åtagandebemyndiganden, och 70 % av betalningsbemyndigandena. De återstående icke utnyttjade betalningsbemyndigandena annullerades i enlighet med den allmänna bestämmelse som anges i finansieringsförordningen. Inom mål 1 gjordes betydande framsteg under 2001 när det gällde att avsluta programmen för den föregående programperioden och att avveckla utestående åtaganden (RAL). Utveckling beträffande RAL före 1994 för mål 1-programmen: >Plats för tabell> I enlighet med artikel 52.5 i förordning nr 1260/1999 skulle de utestående åtaganden för program som kommissionen beslutat om före den 1 januari 1994 för vilka kommissionen senast den 31 mars 2001 inte hade mottagit någon begäran om slutlig utbetalning automatiskt återtas senast den 30 september 2001. Kvarstående RAL för de program som avses i den ovannämnda bestämmelsen förklaras av att begäran om slutlig utbetalning som krävs enligt denna bestämmelse har inlämnats för de berörda programmen men de utestående åtagandena har inte kunnat avvecklas beroende på någon av följande orsaker eller en kombination av dessa: - Det rör sig om rättsfall som ännu inte har avgjorts. - Det rör sig om misstänkta oegentligheter som ännu inte har kunnat kontrolleras. Mål 2 Eftersom programmen under mål 2 till största delen antogs under 2001 genomfördes en överföring av åtagandebemyndiganden från år 2000 till år 2001 motsvarande ett belopp på 2,652 miljarder euro, vilket innebär en ökning av anslagen med 73,4 %. Trots denna ökning av de tillgängliga anslagen utnyttjades samtliga åtagandebemyndiganden, inklusive överföringarna, under 2001. När det gäller betalningar uppgick överföringarna av anslag från år 2000 till 150 miljoner euro. Cirka 70 % av betalningsbemyndigandena utnyttjades under 2001. Den icke utnyttjade återstoden av betalningsbemyndigandena annullerades i enlighet med den allmänna bestämmelsen i artikel 7.2 i budgetförordningen. Mot bakgrund av tillgängliga uppgifter ansåg kommissionen att de betalningsbemyndiganden som budgeterats föreföll tillräckliga i förhållande till planerat utnyttjande. Precis som för mål 1 har betydande framsteg gjorts när det gällt att avveckla utestående åtaganden (RAL ): Utveckling beträffande RAL före 1994 för mål 2-programmen: >Plats för tabell> I enlighet med artikel 52.5 i förordning nr 1260/1999 skulle de utestående åtaganden för program som kommissionen beslutat om före den 1 januari 1994 för vilka kommissionen senast den 31 mars 2001 inte hade mottagit någon begäran om slutlig utbetalning automatiskt återtas senast den 30 september 2001. Kvarstående RAL för de program som avses i den ovannämnda bestämmelsen förklaras av att begäran om slutlig utbetalning som krävs enligt denna bestämmelse har inlämnats för de berörda programmen men de utestående åtagandena kan inte betalas på grund av någon av följande orsaker eller en kombinationav dessa: - Det rör sig om rättsfall som ännu inte har avgjorts. - Det rör sig om misstänkta oegentligheter som ännu inte har kunnat kontrolleras. Mål 3 I slutet av 2001 uppgick de sammanlagda betalningarna under mål 3 till 2,8 miljarder euro eller cirka 40 % av de totala åtagandena för de två åren 2000-2001. Detta berodde delvis på att många program startade sent 2000, en försening som gradvis hämtades in i många medlemsstater under 2001. Den relativa nivån för betalningarna låg över genomsnittet i Österrike, Tyskland, Frankrike och Spanien. Betraktat i förhållande till hela programperioden 2000-2006 uppgick de sammanlagda betalningarna i slutet av 2001 till 11 %. Denna siffra speglar att endast ett fåtal medlemsstater lämnade in ansökningar om ytterligare betalningar före slutet av 2001, efter det att förskottsbetalningarna på 7 % gjorts. Dessa förseningar har i vissa medlemsstater givit anledning till oro beträffande en möjlig risk för återtaganden eller återbetalningar, men även dessa farhågor föreföll ha minskat vid de årliga översynsmöten som hölls under 2001. Ett annat problem som har trätt fram är den effekt som den ekonomiska nedgången under 2001 har haft på genomförandet av programmen. Under höstmötena tog vissa förvaltningsmyndigheter upp möjligheten av en förtida översyn av programmen, särskilt mot bakgrund av svårigheten att genomföra vissa aktiverande eller förebyggande åtgärder i en negativ socioekonomisk situation. 2.1.3. Genomförandet av gemenskapsinitiativen Efter det att riktlinjerna för Interreg III för perioden 2000-2006 (4,875 miljarder euro i 1999 års priser) antagits den 28 april 2000 [3] uppmanades medlemsstaterna att inom sex månader efter offentliggörandet av det slutliga meddelandet i Europeiska gemenskapernas officiella tidning [4] lämna in utförliga förslag. [3] EGT C 143/6, 23.5. 2000 [4] EGT 143/6, 23.5.2000 Även om en stor del av programmen (särskilt programmen för gränsöverskridande samarbete) lämnades in redan under år 2000, mottog kommissionen under 2001 ytterligare 12 gränsöverskridande program (del A), 9 program för transnationellt samarbete (del B), de 4 programmen för interregionalt samarbete (del C) samt ett program för inrättande av nätverk enligt punkt 53 i riktlinjerna (ORATE, observatoire en réseau de l'Aménagement du territoire Européen). Kommissionen har inlett arbetet med att bedöma dessa förslag liksom de förslag som inlämnades redan under 2000, och att förhandla med de berörda nationella och regionala myndigheterna så att de olika programmen kan godkännas så snart som möjligt. Under år 2001 antog kommissionen 44 program för gränsöverskridande samarbete (av totalt 53), 8 program för transnationellt samarbete (av sammanlagt 13) och 2 program för interregionalt samarbete (av totalt 4 inlämnade program). Följaktligen kunde det faktiska genomförandet på fältet av en stor del av programmen under Interreg III inledas 2001. I enlighet med förordningen om de allmänna bestämmelserna för strukturfonderna har kommissionen deltagit i flera övervakningskommittéer och i enlighet med riktlinjerna för gemenskapsinitaitivet Interreg III i styrkommittéer när sådana finns. Gemenskapsinitiativet Urban II syftar till ekonomisk och social förnyelse av städer och förorter i kris i syfte att främja hållbar utveckling av stadsområden. Urban II omfattar perioden 2001-2006 och ger stöd till 70 utsatta städer och stadsområden som föreslagits av medlemsstaterna. Det sammanlagda bidraget från ERUF uppgår till 743,6 miljoner euro [5], till vilket skall läggas en lika stor finansiering som kommer från de offentliga och privata sektorerna. Stöden ges till åtgärder som renovering av offentliga byggnader och platser, sysselsättningsfrämjande initiativ, förbättring av utbildningssystemen för de minst gynnade grupperna, utveckling av miljövänlig kollektivtrafik, införande av effektivare förvaltningssystem, användning av förnybar energi och utveckling av den potential som informations- och kommunikationsteknologin skapar. Ett program för utbyte av information och erfarenheter om förnyelse av stadsområden kommer också att startas under 2002. [5] I löpande priser Trots att en stor del av de 70 programmen inlämnades först under det första halvåret 2001 hade kommissionen bedömt, förhandlat, godkänt och anslagit medel för samtliga program under andra halvåret 2001. Dessutom hade förskottsbetalningarna verkställs. Åtgärderna startade på fältet inom ramen för ett brett partnerskap mellan samtliga berörda aktörer (nationella, regionala och lokala). >Plats för tabell> Beträffande Equal påbörjade medlemsstaterna sitt genomförande vilket främst tog sig utryck i utfärdande av förslagsinbjudan, mottagande av förslag och urval av Equal-projekt på basis av de riktlinjer som angivits i programmen. För att underlätta det transnationella samarbete som är en huvudprincip i Equal har samtliga medlemsstater åtagit sig att följa en gemensam tidsplan. Därmed inledde nästan 1 500 utvecklingspartnerskap åtgärd 1 i Equal den 15 november 2001 efter det att de hade valts ut i sina länder. Två medlemsstater, Tyskland och Grekland, meddelade att urvalsprocessen hade försenats, men de kunde hämta in denna eftersläpning under januari. Utförliga uppgifter om varje utvecklingspartnerskap har samlats in i den gemensamma databasen Equal som har utvecklats av kommissionen och där medlemsstaterna sedan den 15 november 2001 regelbundet har lagt in uppgifter. Denna databas är ett verktyg som utvecklingspartnerskapen kan använda för att söka efter transnationella partner, men den fungerar också som en informationskälla under hela programmets löptid. Databasen finns på webbplatsen Equal på Europa-servern. Under åtgärd 1 har utvecklingspartnerskapen slutfört sitt nationella arbetsprogram och inrättat ett transnationellt samarbete med minst ett utvecklingspartnerskap i en annan medlemsstat. Utöver databasen Equal har andra instrument utarbetats på unionsnivå som "Guide för transnationalitet" eller dataprogrammet "ETCIM" med vars hjälp avtalen om transnationellt samarbete mellan utvecklingspartnerskap i olika länder kan utarbetas. Åtgärd 2 inleds den 15 maj 2002 och utgör den faktiska starten för de 1 500 utvecklingspartnerskapen inom Equal över hela Europeiska unionen. Två kandidatländer, Tjeckien och Ungern, medverkar i Equal. De har valt ut sina utvecklingspartnerskap som liksom sina motsvarigheter i medlemsstaterna deltar i programmet. I fråga om Leader+ hade 56 program godkänts 2001. 11 av dessa program är nationella och 45 är regionala. De återstående 17 programmen kommer att godkännas under det första kvartalet 2002. Gemenskapens sammanlagda stöd till Leader+ kommer att uppgå till 2020 miljoner euro för perioden 2000-2006 och kommer att finansieras av utvecklingssektionen vid EUGFJ. År 2001 har främst ägnats åt val av lokala aktionsgrupper på grundval av de riktlinjer som angivits i programmen vilket innebar att det faktiska genomförandet på fältet av Leader+ inte hade påbörjats i slutet av 2001. Budgetgenomförande för gemenskapsinitiativen Kommissionen har inte antagit något beslut om överföring av åtagandebemyndiganden. Beslutsförfarandena för antagande av programmen hade inte kommit tillräckligt långt i slutet av år 2000 för att motivera någon överföring. Med hänsyn till den försening med antagandet av programmen som inträffat fattades inte heller något beslut om överföring av betalningsbemyndiganden, även om en viss medelsbrist torde uppstå om samtliga program antas i tid för att det inledande förskottet skall kunna betalas ut. Vid utbetalningen av det årliga globala stödet som godkänns av budgetmyndigheten överfördes ett totalbelopp på 160 miljoner euro till detta kapitel från mål 1. Med hänsyn till att vissa förslag i Interreg-programmen uppvisade sådana brister att det var omöjligt att anta dem före utgången av 2001 ställdes ett belopp på 75,75 miljoner euro (varav 2,4 miljoner euro från Urban) i åtagandebemyndiganden till förfogande för andra kapitel i strukturfonderna. Kommissionen föreslog slutligen att budgetmyndigheten skulle överföra dessa anslag för att öka de medel som stod till förfogande för antagande av program för innovativa åtgärder med stöd av ERUF, eftersom befintliga medel var otillräckliga för att kunna anta samtliga program som valts ut under granskningen av förslag. När det gäller utnyttjandet av anslagen kan konstateras att åtagandebemyndigandena liksom betalningsbemyndigandena hade utnyttjats till 89 %. Beslut fattades om överföring av det belopp på 161,8 miljoner euro som återstod att utnyttja i slutet av budgetåret i syfte att komplettera antagningsförfarandena för vissa program som i slutet av året var nästan slutförda. Den icke utnyttjade återstoden av betalningsbemyndiganden annullerades däremot i enlighet med den allmänna regel som anges i artikel 7.2 i budgetförordningen. Betydande framsteg gjordes under 2001 när det gällde att avsluta gamla åtgärder och att avveckla utestående åtaganden (RAL). Utveckling beträffande RAL före 1994 för gemenskapsinitiativen: >Plats för tabell> 2.1.4. Innovativa åtgärder och tekniskt stöd Beträffande ERUF ansökte 103 regioner om ett regionalt program under 2001. Varje ansökan granskades av GD Regionalpolitik och andra relevanta generaldirektorat i enlighet med de urvalskriterier som angivits i riktlinjerna. Med hänsyn till den begränsade budget som fanns tillgänglig valde kommissionen ut de högst meriterade ansökningarna för medfinansiering men måste avslå vissa ansökningar trots att de var av relativt god kvalitet. I dessa fall informerades regionerna om varför deras ansökningar inte hade fått tillräckligt höga poäng och uppmanades att lämna in en förbättrad ansökan följande år. Totalt 81 av de sammanlagt 103 ansökningarna kunde tilldelas medfinansiering från ERUF från den tillgängliga budgeten. Det totala ERUF-beloppet för godkända program är cirka 206 miljoner euro och programmens totala värde uppgår till cirka 393 miljoner euro. När det gäller ESF antog kommissionen den 12 januari 2001 ett "meddelande om genomförandet av innovativa åtgärder enligt artikel 6 i förordningen om Europeiska socialfonden för programplaneringsperioden 2000-2006" [6]. I meddelandet anges hur kommissionen avser utnyttja de möjligheter som artikel 6 i förordningen om ESF erbjuder för att främja nya tillvägagångssätt och identifiera exempel på goda metoder för att stödja traditionella ESF-åtgärder. Erfarenheterna från den föregående programperioden visar att innovativa åtgärder bör koncentreras till ett visst antal temaområden och projekt. I meddelandet anges följande prioriterade områden för artikel 6-åtgärder under 2001 och 2002: [6] KOM 894 slutlig - Anpassning till den nya ekonomin inom ramen för den sociala dialogen. - Lokala sysselsättningsstrategier och innovation. Anpassning till den nya ekonomin inom ramen för den sociala dialogen En inbjudan att lämna förslag enligt detta prioriterade område offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning den 27 februari 2001 [7]. Sista dag för inlämnande av förslag var den 18 maj 2001. [7] EGT C 62/5, 27.2.2001 Den tillgängliga maximala totala budgeten uppgick till 30 miljoner euro. Ansökan om gemenskapsstöd måste uppgå till lägst 300 000 euro och högst 3 miljoner euro under en tvåårsperiod. Sökanden måste bidra med ett finansiellt (kontant) bidrag till projektet som täcker minst 5 % av totalkostnaden samtidigt som bidrag in natura är begränsade till högst 10 % av totalkostnaden. Projekten kunde starta mellan den 1 september och den 1 december och pågå i högst 24 månader, dvs. avslutas senast den 30 november 2003. I enlighet med kommissionens meddelande kunde ansökningarna gälla ett eller flera av följande fem tematiska områden under den allmänna rubriken "Anpassning till den nya ekonomin inom ramen för den sociala dialogen": - Innovativa metoder för att förutse ekonomiska och sociala förändringar. - Innovativa metoder för att använda IT inom ramen för den sociala dialogen. - Nya sätt för att främja företagens sociala ansvarstagande. - Innovativa metoder för att modernisera arbetsorganisationen. - Innovativa metoder för att främja livslångt lärande. Förslagsinbjudan stod öppen för en lång rad olika sökande. I princip och beroende på det temaområde som ansökan gällde, kunde sökanden vara arbetsmarknadsorganisationer, privata företag, icke vinstgivande företag eller utbildningsorgan belägna i Europeiska unionen. För att säkerställa överensstämmelse med det övergripande ämnet, prioriterades vid bedömningsförfarandet projekt baserade på ett partnerskap mellan arbetsmarknadsorganisationer. Vid ansökningstiden utgång hade sammanlagt 148 ansökningar lämnats in och 35 av dessa valdes ut för medfinansiering från ESF. Det genomsnittliga ESF-stödet till enskilda projekt uppgår till 785 135 euro vilket motsvarar 72 % av den genomsnittliga totalkostnaden för projekten. Lokala sysselsättningsstrategier och innovation En inbjudan att lämna förslag beträffande det prioriterade området "Lokala sysselsättningsstrategier och innovation" offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning den 31 oktober 2001 [8]. Sökandena kan lämna in en ansökan före en av två olika tidsfrister, antingen före den 22 februari 2002 eller före den 31 januari 2003. Att denna inbjudan innefattar två tidsfrister i två på varandra följande år speglar den vikt som kommissionen tillmäter denna fråga och säkerställer att stöd till projekt för att utveckla och genomföra lokala sysselsättningsstrategier kommer att fortsätta under 2003. [8] EGT C 306, 31.10.2001 Syftet med denna inbjudan är att stödja innovativa åtgärder för att utveckla lokala sysselsättningsstrategier som förstärker genomförandet av den europeiska sysselsättningsstrategin på lokal nivå. Ansökningarna måste syfta till att tillämpa prioriteringarna i de nationella handlingsplanerna för sysselsättning i ett givet område genom lokala sysselsättningsstrategier. Ansökningsinbjudan syftar därför till att medfinansiera innovativa projekt som (bland annat) kan innefatta följande verksamheter: - Analys av den nuvarande situationen beträffande lokal sysselsättning - Utveckling av partnerskap på lokal nivå som innefattar relevanta aktörer från olika sektorer. - Relevanta studier och forskning för att utarbeta de lokala sysselsättningsstrategierna. - Utveckling och genomförande av de lokala sysselsättningsstrategierna. - Kontroll, benchmarking, utvärdering. - Utbyte av information, spridande av innovation och arbete i nätverk. De organisationer som enligt inbjudan är berättigade att ansöka är i princip behöriga offentliga myndigheter och regionala offentliga myndigheter som agerar i territoriella enheter på NUTS 2-nivå eller NUTS 3-nivå. Den budget som kommer att vara tillgänglig för denna inbjudan kommer att högst uppgå till 40 miljoner euro 2002 och högst 40 miljoner euro 2003. Kommissionen kommer att medfinansiera åtgärder upp till högst 75 % av de totala stödberättigande kostnaderna, mellan en lägsta medfinansiering på 300 000 euro och en högsta medfinansiering på 3 miljoner euro under en tvåårsperiod. Sökanden måste delta med ett finansiellt (kontant) bidrag på 25 % av projektets totala kostnad. Bidragsavtal för de ansökningar som antas i den första ansökningsomgången planeras undertecknas i oktober 2002, varefter projekten avses inledas mellan den 1 november 2002 och den 31 december 2002. Projekten kan pågå i högst 24 månader och måste vara avslutade den 31 december 2004. Tekniskt stöd finansierat av FFU har genomförts som planerat under 2001. Sammanlagt 1 127 miljoner euro har utnyttjats. Däremot har inte någon innovativ åtgärd kunnat inledas under 2001 och arbetsprogrammet har skjutits upp till 2002. 2.2. Genomförandet av programmen i medlemsstaterna 2.2.1. BELGIEN Perioden 1994-1999 Den preliminära utvärderingen för SPD mål 1 Hainaut pekar på en utnyttjandegrad på drygt 98 %. De största stöden från de fyra strukturfonderna har gått till direkta stödåtgärder riktade till företagen (stöd till investeringar och forskning), indirekta stödåtgärder till ekonomisk utveckling (sanering av industriområden) samt tillvaratagande av mänskliga resurser. Åtgärderna för att utveckla forskningscentrer och kompetenscentrum och förse dessa med utrustning har fortsatt framgångsrikt. Arbetet för att skapa nya arbetstillfällen har givit positiva resultat. Enligt tillgängliga utvärderingar uppskattas att man rimligen kan förvänta sig att 12 000 arbetstillfällen kan skapas. Åtgärderna för att modernisera undervisning och utbildning har kunnat genomföras och har åtföljts av utbildning av lärarna i ny teknik. Undervisning i användande av ny informations- och kommunikationsteknik har inte bara betonats i skolorna utan också när det gällt arbetssökande och äldre anställda i små och medelstora företag. Denna åtgärd medförde att nya strukturer skapades som CEMI (centrum för kunskaper om industriellt underhåll), Centrum för spjutspetsteknik och CEQUAL. Härtill kommer skapandet av fem effektiva kunskapscentrer som syftar till att förse Hainaut med kunnig arbetskraft. De åtgärder som bedrivs inom ramen för SPD mål 2 Meuse-Vesdre följer sin utstakade kurs. De flesta projekt som gällt infrastruktur (planering av tillfartsvägar, infrastrukturer för att ta emot turister, FoTU, turistprojekt, återställande av åkermark i träda) har avslutats. Beträffande SPD Aubange håller byggandet av ett centrum för telematiktjänster och de ekonomiska utvecklingsprojekten på att avslutas. I Flandern har alla tillgängliga anslag utnyttjats. Betalningstakten för de två mål 2-programmen (Limbourg och Turnhout) följer tidtabellen. För dessa två områden inriktas programmen på att stimulera tjänstesektorn och i synnerhet tjänster som förväntas skapa ytterligare arbetstillfällen för kvinnor. De integrerade åtgärderna ESF/ERUF för förstärkning av forskningscentrum har givit tillfredsställande resultat i mål 2 och mål 5b, och när det gäller mänskliga resurser har åtgärderna för specialiserad utbildning för arbetstagare och arbetssökande och åtgärderna för utbildning inom området för ny teknik rönt stor framgång. Åtgärderna beträffande utveckling av den sociala ekonomin förefaller ge tillfredsställande resultat som dock ligger väl under de förväntade målen. Under mål 3 har samtliga medel i de fem belgiska programmen använts bland annat för åtgärder till förmån för långtidsarbetslösa, personer som tidigare suttit i fängelse, invandrare, funktionshindrade eller personer med låg utbildningsnivå eller bristfälliga kvalifikationer. Införandet av nya metoder för arbetslivsintroduktion har fortsatt. De s.k. "Carrefour Formation" (utbildningsbyrå) spelar numera en viktig roll för att ge information och rådgivning och säkerställer att utbudet blir mer överblickbart och att information sprids till personer och aktörer på plats. Tack vare mål 4 har stora ansträngningar kunnat göras på området för utbildning av anställda. I partnerskap med de sektorsvisa fonderna har konsulter fått i uppdrag att genomföra marknadsföring för anpassad utbildning riktad till företagen. Valloniens centrum för sysselsättning, som skapades genom ett initiativ inom mål 4, har, liksom Bryssels centrum för sysselsättning, genomfört undersökningar inom sektorerna för omplacering/omställning och nya sektorer. De olika åtgärderna till förmån för små och medelstora företag har varit framgångsrika. Ett av dessa är projektet Plato som kombinerar ett program för ledarutbildning för små och medelstora företag med ett system där högre tjänstemän från stora företag fungerar som "faddrar" i syfte att vidareutbilda ledarna i de små och medelstora företagen genom att ge möjligheter till utbyte av erfarenheter och kunskaper. Trots dessa positiva resultat kan redan förutses att samtliga anslag för de fem program som genomförts inom ramen för detta mål inte kommer att ha utnyttjats till fullo när den slutliga sammanräkningen görs den 30 juni 2002. När det gäller strukturprogrammet för fisket (mål 5a fiske) har nästan hela anslaget från FFU på 25,4 miljoner euro tagits i anspråk. Enligt preliminära uppgifter hade programmet genomförts nästan helt i slutet av 2001. Perioden 2000-2006 Programkomplementet till SPD mål 1 Hainaut godkändes av övervakningskommittén efter det att ändringar hade gjorts i syfte att uppnå ett operativt och överskådligt dokument som integrerade de synpunkter som kommissionen hade lämnat beträffande den första versionen som överlämnades i slutet av 2000. Ett år efter godkännandet av SPD hade drygt 150 ERUF-projekt godkänts, vilket motsvarade ett sammanlagt stöd från strukturfonderna på drygt 410 miljoner euro, dvs. drygt två tredjedelar av den disponibla budgeten för detta program. De viktigaste åtgärderna som var föremål för beslut om projektåtaganden rör stöd till investeringar i industri- och tjänstesektorn och finansieringsteknik, stöd till kompetenscentrum (forskningscentrum) och tillvaratagande av den potential som turism och kulturtillgångar erbjuder. Utgiftsnivån är fortfarande tämligen svag eftersom den endast uppgår till 30 miljoner euro eller 5 % av de tillgängliga medlen. Två program i mål 2 har godkänts för Vallonien. Ett program avser området Meuse-Vesdre (stöd från ERUF och ESF som uppgår till sammanlagt 158,3 miljoner euro) och det andra programmet avser landsbygdsområdet Dinant-Philippeville (stöd från ERUF och ESF som uppgår till sammanlagt 58,4 miljoner euro). Det främsta syftet med mål 2-programmet 2000-2006 för området Meuse-Vesdre är att främja ekonomiskt och socialt välstånd i det stödberättigade området genom att bekräfta dess status som storstadsregion. SPD mål 2 innehåller fem åtgärdsområden samt tekniskt stöd. De fem prioriterade åtgärdsområdena är 1: diversifiering av den ekonomiska basen, 2: integrering i kunskapssamhället, 3: förbättring av anställbarhet och kunskaper, 4: konsolidering av de internationella verksamheterna samt åtgärdsområde 5: främjande av hållbar stadsutveckling. Det allmänna syftet med mål 2-programmet för Dinant-Philippeville är att stimulera och övervaka områdets inre utveckling. Detta program innefattar tre åtgärdsområden samt tekniskt stöd, nämligen 1: stimulera och stödja den inre utvecklingen av ekonomi och handel, 2: planering av landsbygden samt åtgärdsområde 3: förbättra anställbarhet och kunskaper. Under 2001 slutfördes de förhandlingar som förts med de flamländska regionala myndigheterna i syfte att anta dels de fyra program som de lagt fram inom ramen för mål 2 och dels övergångsstödet inom ramen för mål 2 och mål 5b. Kommissionen godkände de fyra SPD i maj och juni 2001 medan de fyra programkomplementen godkändes i september och november. Därefter ägde möten i övervakningskommittéerna rum så att programmen kunde inledas så snart förhandlingarna med kommissionen hade slutförts. Under den nuvarande programperioden kommer Flandern att förfoga över ett gemenskapsanslag som uppgår till sammanlagt 186,4 miljoner euro, varav 148,2 miljoner euro är avsett för samtliga områden som är stödberättigade under mål 2 och 38,2 miljoner euro för de områden som mottar stöd under en övergångsperiod. Strukturåtgärderna är inriktade på områden under omställning, särskilt det gamla flamländska gruvområdet och den belgiska kusten, på stadsområden i kris (Antwerpen och Gent) och på landsbygdsområden. Fyra program har föreslagits (ett per provins med undantag av flamländska Brabant) och bedömningen av dessa program var klar i februari/mars 2001. De slutliga besluten fattades i maj/juni 2001. De bör noteras att varje " provinsprogram " har delats in i två underprogram som tydligt skiljer sig från varandra. Limbourg: Detta program mottar ett finansiellt stöd från Europeiska unionen som uppgår till 92,7 miljoner euro ( 82,1 miljoner euro från ERUF och 10,6 miljoner euro från ESF). Till fondernas stöd kommer 119 miljoner euro i investeringar från den flamländska offentliga sektorn och 28,7 miljoner euro från den privata sektorn vilket sammanlagt ger 240,4 miljoner euro. Programmet innefattar följande prioriterade insatsområden : främjande av initiativ till förmån för näringsliv och sysselsättning, åtgärder för att skapa bästa möjliga ramvillkor, integrerad landsbygdsutveckling i Haspengouw. Kustgebied-Westhoek i provinsen Västflandern: Detta program mottar ett stöd från Europeiska unionen som uppgår till 33 miljoner euro (30,5 miljoner euro från ERUF och 2,5 miljoner euro från ESF). Programmet avser å ena sidan kustområdet som brottas med särskilda svårigheter på grund av nedgången inom fiskesektorn och som därför är stödberättigat under mål 2 i strukturfonderna och dels Westhoek, som tidigare omfattades av mål 5b och därför är berättigat till stöd under en övergångsperiod. Till strukturfondernas stöd kommer 70,6 miljoner euro i offentliga flamländska investeringar och 13,7 miljoner euro från den privata sektorn, vilket ger ett sammanlagt belopp för hela programmet på 117,4 miljoner euro. Programmet har följande prioriterade insatsområden : utveckling av turismen, förstärkning av den lokala ekonomin, sektorsövergripande hållbar utveckling och förbättring av livs- och arbetsmiljön samt utbildning, yrkesutbildning och arbetsmarknad. Östflandern: Europeiska unionens finansiering (enbart ERUF) av detta program uppgår till 13,6 miljoner euro. Till gemenskapens finansiering läggs 32 miljoner euro i finansiering från de offentliga flamländska myndigheterna och 13,5 miljoner euro från den privata sektorn vilket ger en totalkostnad för programmet på 59,1 miljoner euro. Programmet är inriktat på följande prioriterade insatsområden: främjande av ekonomiska initiativ och sysselsättning, förbättring av livsmiljö och livskvalitet såväl i stads- som landsbygdsområden samt främjande av turistnäringen i landsbygdsområdet. Provinsen Antwerpen: Programmet motsvarar 47 miljoner euro i finansiellt stöd från Europeiska unionen (41,6 miljoner euro från ERUF och 5,5 miljoner euro från ESF). Härtill kommer investeringar från den offentliga privata sektorn på 81,5 miljoner euro och investeringar från den privata sektorn som uppgår till 7,3 miljoner euro, vilket innebär att kostnaden för programmet uppgår till sammanlagt 135,8 miljoner euro. Programmets två prioriterade insatsområden avser två geografiskt avgränsade områden. I Kempen inriktas åtgärderna på utveckling och rehabilitering av industriområden, utveckling av samarbetet mellan de lokala små och medelstora företagen, främjande av ny informations- och kommunikationsteknik och innovation särskilt genom erfarenhetsutbyte mellan företag och arbete i nätverk, utveckling av infrastrukturer för utbildning och forskning samt främjande av ett mer integrerat utbud i turistnäringen. I området Antwerpen Noordoost innefattar programmet åtgärder som syftar till att främja yrkesutbildning och till kompetensutveckling för lokalbefolkningen, att återuppbygga stadens offentliga platser och göra dem mer attraktiva, att förbättra kvaliteten på de offentliga lokala tjänsterna samt att främja synergier i de sektorer som är lokalt viktiga, som livsmedelsindustrin eller mode och design. Kommissionen har antagit 5 SPD under mål 3 i Belgien som avser yrkesutbildning och sysselsättning för sammanlagt 765 miljoner euro samt ett program med stöd under en övergångsperiod för Hainaut med en del från ESF som uppgår till 192 miljoner euro. Dessa sex program bidrar till genomförandet av den europeiska sysselsättningsstrategin till förmån för sysselsättningen i landet. SPD det federala ministeriet för sysselsättning och arbete: 69,1 miljoner euro. Hälften av budgeten kommer att anslås till åtgärder för att hjälpa mindre gynnade gruppers återinträde på arbetsmarknaden. Andra åtgärder kommer att inriktas på att befästa lokala arbetstillfällen och främja lika behandling av kvinnor och män på arbetsmarknaden. SPD Flandern: 376,2 miljoner euro. Den flamländska arbetsmarknaden brottas med svårigheter i form av brist på välutbildad arbetskraft, svag sysselsättningsgrad för äldre arbetstagare och hög arbetslöshet bland ungdomar, kvinnor och invandrare. Dessa områden utgör prioriteringarna för SPD Flandern. SPD Vallonien/Bryssel (förutom Hainaut): 285,5 miljoner euro. Kamp mot arbetslösheten förblir den främsta prioriteringen. Därutöver är många kvinnor och män drabbade av social och yrkesmässig utestängning. I detta SPD används främst ett förebyggande tillvägagångssätt. SPD Brysselregionen: 23,7 miljoner euro. Samtidigt som det är landets främsta sysselsättningsområde har denna region den högsta arbetslösheten i Belgien (16,5 %) varför de antagna åtgärderna syftar till att återinföra arbetssökande i samhället och i arbetslivet. SPD för den tyskspråkiga regionen: 10,7 miljoner euro. Stödet inriktas på att minska långtidsarbetslösheten, främja missgynnade gruppers integration på arbetsmarknaden, främja utbildning och yrkesutbildning, utveckla anpassningsförmåga och företagaranda och främja jämställdhet mellan kvinnor och män. SPD Hainaut: 191,9 miljoner euro i stöd från ESF. Dessa medel kommer främst att utnyttjas inom ramen för två prioriterade områden, nämligen förebyggande arbetsmarknadsåtgärder och förbättrat återinträde på arbetsmarknaden samt samhällsintegrering. Samtliga ESF-åtgärder i Belgien utvecklas nu totalt sett på ett tillfredsställande sätt och enligt planerna. Under 2001 hade åtaganden gjorts för drygt 90 % av stödet. Bland de många olika åtgärderna kan nämnas införandet av en omställningsgrupp för de tusentals anställda som drabbats av flygbolaget Sabenas konkurs. FFU utanför mål 1. Enligt det antagna programmet förutses ett anslag på 35,3 miljoner euro som är avsett för åtgärder för beredning av fisk samt förnyelse och modernisering av fiskeflottan. Därtill innehåller SPD Hainaut en åtgärd till förmån för vattenbruket. 2.2.2. DANMARK Mål 2 Perioden 1994-1999 Många av programmen från den föregående programperioden avslutades under 2001 och nu återstår utarbetandet av slutrapporter och avslutande. Detta gäller följande program: Mål 2-programmen för Lolland och Nordjylland 1997-99. Dessa program mottog ett gemenskapsstöd som uppgick till sammanlagt 68,2 miljoner euro. Det övergripande syftet med programmet för Nordjylland var att förbättra förutsättningarna för ökad tillväxt inom regionens företag och därigenom bibehålla och öka antalet arbetstillfällen. Strategin för att nå denna målsättning var "globalisering", dvs. att förbättra företagens förmåga att konkurrera internationellt genom innovation, omställningsförmåga och ökad kompetens, och genom att förbättra utbildningsmöjligheter och andra infrastrukturella ramvillkor. De övergripande målen för Lolland-programmet (13,8 miljoner euro) var att stimulera regionens utvecklingspotential, bredda basen för företagsutveckling, bevara och öka antalet jobb på kort och lång sikt och att öka den totala inkomsten i regionen. Båda programmen gav goda resultat under perioden 1997-1999 såväl när det gällde finansiellt som fysiskt genomförande. Exempelvis överträffade antalet nya arbetstillfällen de mål som satts upp i programmet. Efterfrågan på dessa program var också stor och alla tillgängliga medel hade därför utnyttjats i slutet av 1999. Perioden 2000-2006 Den 9 november 2000 fattade kommissionen det slutliga beslutet om programmet för de danska regioner som omfattas av mål 2 under perioden 2000-2006. Programmet uppgår till sammanlagt 617 miljoner euro av vilka 189 miljoner är stöd från EU, 206 miljoner euro kommer från den nationella offentliga sektorn och 222 miljoner euro kommer från den privata sektorn. Av de sammanlagda medlen är 27 miljoner euro avsedda för de regioner som får stöd under en övergångsperiod. Programmet syftar till att skapa förutsättningar för självbärande tillväxt i de regioner i Danmark som står inför strukturproblem. I programmet kombineras åtgärder under Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF) vilka står för 71 % respektive 29 % av gemenskapsmedlen. Programkomplementet som innehåller en utförlig redogörelse av strategin slutfördes under hösten 2001. Programkomplementet består av ett "paraply" som omfattar allmänna aspekter och under detta ligger fem avsnitt som vart och ett täcker en av de fem geografiska underregionerna: Bornholm (mål 2), Lolland, Falster och Møn (mål 2), delar av länen Viborg, Århus, Ringkøbing och Sønderjylland (mål 2 samt stöd under en övergångsperiod), Sydfyn samt öar som inte omfattas av de regioner som nämnts ovan (mål 2). I det samlade programdokumentet anges den allmänna strategin för hela mål 2-regionen medan avsnitten om de underregionala områdena tar upp de särskilda förhållanden som råder i respektive underregion. Vart och ett av dessa avsnitt om de underregionala områdena kan betraktas som ett underprogram med analyser av särskilda behov, potential etc. och en redogörelse för hur de åtgärder som beskrivs i SPD skall utformas i den berörda regionen. Orsaken till att denna modell har valts är först och främst Danmarks begränsade storlek samt att det finns stödberättigade (oftast sammanhängande) områden i olika delar av landet som vart och ett har sin egen specifika socioekonomiska prägel. Två möten i övervakningskommittén har ägt rum under 2001. Det första mötet som hölls den 6 mars 2001, ägnades främst åt att inrätta partnerskapet och övervakningskommittén samt att fastställa de administrativa och driftsmässiga metoderna för genomförandet av programmet. Det andra mötet hölls den 2 oktober 2001 och inriktades främst på att anta programkomplementet och på insatser för att hämta in eftersläpningen när det gällde utnyttjandet av anslaget för 2000, liksom anslaget för 2001. Under mötet diskuterades också möjligheterna att inkludera verksamheter i filmindustrin och beslutet var att kommissionen skulle rådfrågas. Inget konkret förslag har ännu lagts fram. Det årliga översynsmötet mellan förvaltningsmyndigheterna och kommissionen hölls den 22 oktober 2001. Den allmänna uppfattningen var att programmet fortskred mycket tillfredsställande i fråga om finansiellt och fysiskt genomförande såväl när det gällde ERUF som ESF. I slutet av 2001 hade de antagna projekten utnyttjat nästan hela stödet från ERUF för de två första åren, dvs. programmet har nästan helt hämtat in den eftersläpning som den tämligen sena starten medförde. Utbetalningarna till projekten utgjorde dock endast cirka en tredjedel av det första årets anslag vilket innebär att två tredjedelar måste betalas ut under 2002 (helst tillsammans med en betydande del av anslaget för 2001) om inte medel skall gå förlorade enligt regeln n+2. Programmet förefaller dock inte ha större problem i detta avseende. Mål 3 Den 24 oktober 2000 godkände kommissionen ett program som uppgår till 379 miljoner euro och är inriktat på att under de närmaste sju åren stödja utbildning, yrkesutbildning och sysselsättning i Danmark. I programmet anges fem prioriterade teman som speglar målen i landets nationella handlingsplan för sysselsättning 1999. Dessa teman är förstärkning av den aktiva arbetsmarknadspolitiken för att förebygga långtidsarbetslöshet och förbättra strukturerna på arbetsmarknaden, främjande av lika möjligheter för alla när det gäller tillträde till arbetsmarknaden, utveckling av färdigheter och utbildning samt stimulans av företagaranda och innovation. Ytterligare 3 % av budgeten (12 miljoner euro) har anslagits till tekniskt stöd för att förvalta, genomföra och utvärdera programmets resultat. Ansvaret för löpande samordning, förvaltning och övervakning av SPD vilar hos den nationella arbetsmarknadsmyndigheten inom arbetsministeriet. Socialfondens regionala kommittéer i länen ansvarar för genomförandet av de decentraliserade medlen som uppgår till cirka 75 % av de sammanlagda medlen. Konstituerande möte i övervakningskommittén hölls den 16 januari 2001. Det första årliga mötet med förvaltningsmyndigheten hölls den 26 november 2001. Förvaltningsmyndigheten har bedrivit en omfattande marknadsföring av det danska programmet vilket har lett till att ett stort antal projektförslag har lämnats in. De inlämnade projektansökningarna uppgår generellt sett till mer än 5 gånger den tillgängliga budgeten. Åtaganden för 2000 och 2001 har gjorts. I slutet av 2001 uppgick de totala utbetalningarna till 7,12 % av de sammanlagda tillgängliga medlen inklusive den första förskottsbetalningen. Fiskeprogrammet utanför mål 1 Strukturprogrammet för perioden 2000-2006 antogs av kommissionen den 8 augusti 2000. Ett belopp på 205 miljoner euro har ställts till förfogande från FFU och totala investeringar på 1 000 miljoner euro planeras. De viktigaste åtgärdsområdena är beredning, hamnanläggningar och flottan som behöver moderniseras för att det skall bli möjligt att förbättra arbetsförhållanden och sanitära förhållanden ombord och förbättra fiskeredskapens selektivitet. Efter det att det första mötet i övervakningskommittén hade hållits den 27 oktober 2000 och kommissionen hade fattat slutligt beslut om godkännande av stödordningarna i början av januari 2001 startade genomförandet av programmet som planerat. De danska myndigheterna antog dock en del av stödordningarna så sent som i slutet av 2001 varför de kunde inledas först därefter. Detta gällde exempelvis modernisering och uppläggning av fartyg. 2.2.3. TYSKLAND Perioden 1994-1999 I slutet av 1999 hade 99,95 % av budgeten för samtliga program utnyttjats liksom 99,91 % av budgeten för gemenskapsinitiativen. Utbetalningarna till stödmottagarna kunde göras till och med 31 december 2001. För ett mål 3-program (Baden-Württemberg) hade den sista utbetalningen redan gjorts medan genomförandet för de återstående 138 programmen från denna period fortsatte och måste hinna utnyttja alla medel före utgången av 2001. Generaldirektorat Regionalpolitik anser att de ansökningar om förlängning som sex gemenskapsinitiativ eller mål 2-program har lämnat in är väl motiverade antingen på grund av att ett fel från kommissionens sida har begåtts eller på grund av att en naturkatastrof inträffat i området i fråga. För de flesta andra fall kunde alternativa lösningar utarbetas tillsammans med förvaltningsmyndigheterna. För ett gemenskapsinitiativ inleddes förfarandet för avslutande 2001 (Konver II i Hamburg). Kommissionen betalade 2001 ut 347 miljoner euro för samtliga program inklusive gemenskapsinitiativen. För ett mål 2-program innehölls betalningarna i avvaktan på ett åtagande från regionen att skärpa kontrollerna. Perioden 2000-2006 Mål 1 Den tyska GSR antogs i juni 2000. GSR genomförs genom nio operativa program (sex för delstaterna och tre övergripande program under de federala myndigheternas ansvar). Kommissionen fattade sina beslut om de regionala programmen och det övergripande programmet "fiske" i slutet av 2000. De utestående två operativa programmen (transportinfrastruktur och det federala ESF-programmet för sysselsättning) för genomförande av GSR godkändes av kommissionen i februari 2001. Det sammanlagda stödet från gemenskapen uppgår till 20,7 miljarder euro och av detta belopp utgör 748 miljoner euro stöd till områden i Berlin under en övergångsperiod. Åtaganden för alla fonder och program gjordes. Efter att ha genomfört nödvändiga kontroller förklarade kommissionen att programkomplementen för Brandenburg, Mecklenburg-Vorpommern, Sachsen-Anhalt, Sachsen och Thüringen uppfyllde kraven i förordning 1260/1999. Omfattande ändringar behövde dock göras främst i kapitlen om utveckling av mänskliga resurser i programkomplementen för Brandenburg och Mecklenburg-Vorpommern för att föra dem i linje med respektive kapitel i underliggande OP. De nio operativa programmen i GSR syftar till att skapa och bidra till sammanlagt 370 000 fasta heltidsjobb och ytterligare tillfälliga arbetstillfällen som motsvarar 265 000 heltidsekvivalenter. Cirka 1,35 miljoner människor kommer att erhålla utbildning inom ramen för utbildningsåtgärder eller sysselsättningsstöd med ESF-stöd. Finansieringsöversikterna (nationell medfinansiering) för den tyska GSR justerades på begäran av de tyska myndigheterna utan förändring när det gällde åtgärdernas syfte och omfattning. En ändringsbegäran för programmet i Sachsen bordlades. Övervakningskommittéerna för samtliga operativa program har hållit möten upp till 6 gånger per år. Övervakningskommittén för GSR sammankallades två gånger. Deltagandet från näringslivets organisationer och arbetsmarknadens parter har utökats. I kommande möten kommer de att delta på GSR-nivå. Näringslivets organisationer och arbetsmarknadens parter var redan från starten formellt engagerade i övervakningskommittéerna för de operativa programmen. Vissa program har givit dessa partner rösträtt. Kommissionen har tagit flera initiativ för att stimulera de regionala myndigheterna att delta i förfaranden inom den europeiska sysselsättningstrategin och de nationella handlingsplanerna för sysselsättning och för att utöka det bidrag som insatsområdet utveckling av mänskliga resurser ger till processen med de tyska nationella handlingsplanerna för sysselsättning. Ett första erfarenhetsutbyte om Job-Active-Law (översynen av den tyska lagen om arbetsmarknadspolitiken) och dess effekt på de operativa programmen har också ägt rum. Denna diskussion kommer att fortsätta under 2002.. Ett stort projekt lämnades in i slutet av året inom ramen för det övergripande programmet "Transport". Transportprojekten är ofta inriktade på de transeuropeiska nätverken (TEN). Stöd ges i synnerhet till anknytningar till kandidatländerna. Programkomplementen visar att finansieringsteknik återfinns i de flesta regionala program och att finansieringen av dessa åtgärder är fyra gånger högre än under föregående period. Kommissionen kontrollerade redan i ett tidigt skede de finansiella kontrollsystemen. Översynen av det avtal mellan Tyskland och kommissionen om finansiell kontroll som gällt från 1997 är under diskussion. Kommissionen har begärt och mottagit åtgärdsplanerna för kommunikation för varje program. Information och kommunikation kommer att bli ett framträdande inslag i förvaltningen av programmen. Inom flera program har man exempelvis inlett en åtgärd för att utse "månadens projekt" vilket främjas med särskilda insatser. Från ERUF har sammanlagt 981 miljoner euro och från ESF sammanlagt 1 003 miljoner euro betalats ut som förskottsbetalningar eller löpande utbetalningar till mål 1-programmen. Inom jordbrukssektorn har nu alla EUGFJ-åtgärder som antogs 2000 inletts. EUGFJ-utgifterna för hela perioden uppgår till 188,7 miljoner euro för mål 1 och 2. Programmet för fiske inom mål 1-områdena förfogar över ett stöd från FFU som uppgår till 105,2 miljoner euro och som särskilt inriktas på beredning samt på investering i fiskehamnar. Genomförandet av programmet inleddes under andra halvåret 2000 och har fortskridit enligt planerna under 2001. Mål 2 Under perioden 2000-2006 står 3 096 miljoner euro till Tysklands förfogande för mål 2 och ytterligare 530 miljoner euro för de regioner som får stöd under en övergångsperiod. Tyskland har lämnat in elva mål 2-program. De är flerfondsprogram där stöd från ERUF och ESF kombineras, med undantag av programmen i Baden-Württemberg, Bremen, Hamburg och Hessen (som bara mottar stöd från ERUF). Under 2002 godkände kommissionen 11 program och 6 programkomplement förklarades uppfylla kraven i förordning 1260/1999 (Baden-Württemberg, Bremen, Niedersachsen, Nordrhein-Westfalen, Rheinland-Pfalz och Saarland). Under förhandlingarna lades särskild tonvikt vid att uppnå överensstämmelse mellan mål 2-programmen och andra EU-program. Således uppnåddes exempelvis att mål 2-programmet för Baden-Württemberg skall bedrivas i nära samarbete med mål 3-programmet och Urban-programmet Mannheim-Ludwigshafen. Åtgärderna i samtliga tre program är knutna till varandra så att dubbelarbete undviks. Två stora projekt inlämnades från Nordrhein-Westfalen. Kommissionen har betalat ut förskott med sammanlagt 229 miljoner euro till mål 2-programmen för perioden 2000-2006. Årsrapporter skulle lämnas in och inkom för alla program utom beträffande programmen för Hamburg, Berlin och Baden-Württemberg. Mål 3 Efter antagandet av SPD mål 3 den 10 oktober 2000 antog övervakningskommittén den 30 januari 2001 ett principbeslut om utkastet till programkomplement och efter slutförande överlämnades detta till kommissionen den 18 april varefter kommissionen godkände det den 23 maj. Under övervakningskommitténs möte den 4 och 5 juli 2001, när SPD:s bidrag till de nationella handlingsplanerna för sysselsättning och social integration belystes, presenterades de viktigaste resultaten av genomförandet av åtgärderna under 2000. Under 2000 förbrukades 61,5 % av de planlagda sammanlagda resurserna för året, respektive 37,1 % av ESF-medlen. Under 2000 hade åtaganden gjorts motsvarande 87 % av planerade ESF-resurser för det året. Generellt sett och mot bakgrund av samtliga prioriterade insatsområden, samt med hänsyn till det sena beslutet om SPD, låg ESF-resultaten i nivå med de prognoser som gjorts. Cirka 170 000 personer (varav 42 % kvinnor) har påbörjat åtgärder vilket motsvarar 96 % av den planerade totalnivån, där två tredjedelar är åtgärder som genomförs av den federala arbetsförmedlingen. Inom enskilda prioriterade insatsområden och åtgärder hade insatserna inte ännu inletts inom samtliga delstater med samma hastighet och omfattning. Frånsett vissa finansiella flaskhalsar berodde detta främst på att särskilt åtgärder under insatsområde 4 (anpassningsförmåga och företagaranda) krävde mer intensiva förberedelser än andra åtgärder under exempelvis insatsområde 1 (aktiv och förebyggande arbetsmarknadspolitik). Fram till utgången av 2001 hade sammanlagt 830 miljoner euro (332 miljoner euro i förskott och 498 miljoner euro i kostnadsersättning) betalats ut för mål 3-programmet, dvs. 17,5 % av hela SPD. Kommissionen antog fiskeprogrammet utanför mål 1 den 28 september 2000. Det innefattar ett totalt bidrag från FFU på 111,1 miljoner euro för hela perioden och är särskilt inriktat på beredning och saluföring av fisk samt på förnyelse och modernisering av fiskeflottan. Genomförandet inleddes under 2001. 2.2.4. GREKLAND Perioden 2000-2006 Efter godkännandet av GSR i november 2000 kunde nästan alla dess operativa program godkännas under perioden februari-april 2001 med undantag av OP Miljö, som godkändes i juli, och OP tekniskt stöd som de grekiska myndigheterna lade fram i oktober och kommissionen därefter godkände i december 2001. I december 2001 godkände kommissionen också ett tilläggsbelopp på 165 miljoner euro för OP Miljö. Av de 26 befintliga OP är 13 regionala och 13 nationella. ESF bidrar med största delen i de tre nationella programmen "Främjande av sysselsättning och fortbildning", "Utbildning och inledande yrkesutbildning" samt "Hälsa och förebyggande" vilka godkändes under mars och april 2001. Gemenskapens stöd till dessa program uppgår totalt till 21 320,6 miljoner euro och bidraget från ESF är 4 241 miljoner vilket motsvarar 19,8 % av strukturfondernas totala stöd för perioden 2000-2006. De tre programmen för mänskliga resurser syftar till att modernisera de offentliga arbetsförmedlingstjänsterna för att främja ett individualiserat tillvägagångssätt och följa riktlinjerna i unionens sysselsättningspolitik, knyta den grundläggande yrkesutbildningen till fortbildningen, i högre grad främja livslångt lärande, fortsätta att modernisera utbildningsväsendet, reformera hälsosektorn för att uppnå bättre budgetförvaltning och tjänster av högre kvalitet samt till att bekämpa social utestängning. OP "Informationssamhället" utarbetades för att sörja för att denna typ av åtgärd blir mer övergripande, genom att samtidigt främja ett integrerat tillvägagångssätt för att knyta frågor som rör mänskliga resurser till samtliga planerade åtgärder. Genomförandet av åtgärderna kommer i princip att ske decentraliserat och systematiserade samråd med samtliga aktörer planeras. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt att se till att jämställdhetsperspektivet införlivas både i åtgärderna i GSR och på nivån för enskilda åtgärder. Inom GSR mål 1 träder utvecklingssektionen vid EUGFJ in med medfinansiering av de prioriterade områdena jordbruk och landsbygdsutveckling med sammanlagt 2260,3 miljoner euro under hela perioden 2000-2006. Utvecklingssektionen vid EUGFJ medfinansierar som enda fond genomförandet av det operativa programmet för landsbygdsutveckling med ett belopp som uppgår till 1233,4 miljoner euro. Utvecklingssektionen medfinansierar tillsammans med de övriga fonderna också genomförandet av den prioriterade åtgärden regional utveckling med ett belopp på 1026,9 miljoner euro. De viktigaste åtgärderna har följande syften: - Förbättring av jordbrukets konkurrenskraft genom integrerade åtgärder på företagsnivå, åtgärder som avser bearbetning, standardisering och saluföring av jordbruks- och skogsbruksprodukter samt åtgärder som gäller jordbruksprodukter. - Hållbar och integrerad utveckling av landsbygdsområden och återupprättande av den sociala jämvikten genom förbättring av åldersfördelningen på landsbygden, förbättring av stödmekanismerna för information och medvetandegörande av landsbygdsbefolkningen och integrerade utvecklingsplaner för landsbygdsområden. - Bevarande av miljön och social sammanhållning för hela befolkningen på landsbygden genom utveckling och skydd av naturresurser och miljöresurser. Under år 2001 utnyttjades 341,2 miljoner euro av stödet från utvecklingssektionen vid EUGFJ och 261,1 miljoner euro betalades ut. Fiskeprogrammet (FFU:s stöd uppgår till 211,1 miljoner euro) antogs den 28 mars 2001. Inriktningen i detta program liknar den föregående (38 % till åtgärder som rör flottan, 17 % till vattenbruket och 18 % för beredning och saluföring) förutom att större betoning läggs vid att förbättra kvaliteten på vattenbruksprodukter och arbetsförhållanden liksom att bekämpa miljöföroreningar. Anslaget för 2000 har omfördelats till efterföljande år. Efter det att GSR och de flesta operativa programmen hade godkänts hölls det första mötet i övervakningskommittén för GSR den 23 och 24 april. Under de efterföljande månaderna före sommaruppehållet hölls därefter de första mötena i samtliga övervakningskommittéer för de godkända operativa programmen. Under dessa möten godkändes programkomplementen och de årliga genomföranderapporterna för år 2000 innan de lämnades in till kommissionen. Samtliga årsrapporter för 2000 hade inlämnats till kommissionen innan den föreskrivna tidsfristen löpte ut den 30 juni 2001. På grund av den allmänna förseningen av godkännandet av de grekiska OP har årsrapporterna för 2000 för samtliga OP en formell och beskrivande prägel och behandlar främst förberedelserna av programplaneringen, förvaltningsmetoderna och genomförandet medan det finansiella genomförandet knappast tas upp alls. De första årliga översynsmötena för programmen i GSR för programperioden 2000-2006 ägde rum den 23 och 24 november 2001. Diskussionen vid detta möte rörde GSR i allmänhet och de ämnen som främst diskuterades var genomförandet av de övergripande prioriterade områdena, förvaltningsmyndigheternas sätt att fungera, kontroll- och övervakningssystemet och uppföljningen av de åtaganden som gjorts i GSR. Den 6 och 7 december 2001 anordnade kommissionen två workshops som fick stor uppslutning och rönte stor uppskattning. Vid dessa två workshops, som vände sig till förvaltningsmyndigheterna i GSR och samtliga operativa program, liksom till förmedlande organ, de slutliga stödmottagarna och arbetsmarknadens parter, behandlades genomförandemekanismer för lokala och regionala utvecklingsprojekt (inklusive lokala sysselsättningsinitiativ, innovation och informationssamhället i regionerna, integrerade åtgärder för stadsområden och bergsområden) samt åtgärder för att informera och ge offentlighet åt GSR under genomförandeperioden. Kommissionen inledde slutligen en undersökning enligt artikel 24 i förordning 2082/93 om finansiering av ett projekt för att upprätta ett fastighetsregister i Grekland inom GSR 1994-1999. Till följd av resultaten av denna undersökning beslutade kommissionen i december 2001 att göra två finansiella korrigeringar vilka uppgick till sammanlagt 57,9 miljoner vilka skall återbetalas i två delbetalningar. För år 2001 har åtaganden gjorts för sammanlagt 623,3 miljoner euro beträffande samtliga OP och förskottet på 7 % har betalats ut. 2.3.5. SPANIEN Mål 1 Perioden 1994-1999 Eftersom alla medel utnyttjats för perioden 1994-99, återstod när det gällde betalningar endast de återstående beloppen för att avsluta programmen. En begäran om förlängning av sista dag för utbetalningar inlämnades för tre OP, nämligen OP för Kastilien - la Mancha som mottar stöd från utvecklingssektionen vid EUGFJ samt OP för Extremadura och Asturien som mottar stöd från ERUF. Kommissionen godkände endast ansökningar för de två förstnämnda OP. Perioden 2000-2006 Under 2001 godkände kommissionen 18 OP som läggs till de 5 OP om vilka beslut fattats redan 2000 och därmed är hela serien av samtliga de 23 program som bildar den spanska GSR för perioden 2000-2006 komplett. Tolv av dessa OP är regionala integrerade program som vart och ett avser regioner som är stödberättigade enligt mål 1, medan de återstående programmen har en multiregional prägel. Den förstnämnda gruppen mottar cirka 66 % av gemenskapsstödet till GSR. Kanarieöarna, och de övriga yttersta randområdena enligt artikel 299 i fördraget, gynnas av rådets beslut av den 28 juni 2001 som medger en högre medfinansieringsgrad i vissa fall. Förutom den markanta minskningen av antalet program jämfört med den föregående perioden (23 jämfört med 73) förtjänar i synnerhet följande framsteg i de regionala programmen att föras fram : - Integration av de olika fonderna vilket kommer att leda till mer effektiv samordning på fältet. Förvaltningsmyndigheten är sålunda tvingad att regelbundet informera övervakningskommittén om de samordningsverksamheter som bedrivs på detta område. - Garantin för en bättre integrering av de övergripande prioriterade insatsområdena miljö och jämställdhet mellan kvinnor och män. Denna integrering sker genom att företrädare för det nationella nätet av miljömyndigheter och behöriga organ på området för jämställdhet deltar i övervakningskommittéerna. - En förstärkning av partnerskapsprincipen genom att företrädare för näringslivets organisationer och arbetsmarknadens parter aktivt deltar i programmens övervakningskommittéer, med undantag av de självständiga samhällena Kastilien och León samt Valencia och staden Melilla som har föredragit partnerskap med mer begränsad medverkan. - Och slutligen ett förbättrat och mer balanserat samarbete mellan de centrala och de regionala myndigheterna tack vare den betoning på medansvar som fördes fram vid utnämningen av förvaltningsmyndigheterna. Med undantag av programmet "Informationssamhället" som de spanska myndigheterna sände in senare än de övriga och som kommissionen godkände först i december 2001, hölls de första mötena i övervakningskommittéerna under det första halvåret 2001 varvid programkomplementen godkändes. Förvaltningsmyndigheterna har sänt in programkomplementen för kännedom till kommissionen som har kontrollerat att de följer gällande bestämmelser. I syfte att skapa ett välfungerande instrument till hjälp i beslutsfattandet och utan dröjsmål införa de mekanismer för utvärdering efter halva tiden som krävs enligt bestämmelserna bildade övervakningskommittéerna för GSR och för var och en av de 23 OP i oktober 2001 de "tekniska utvärderingsgrupper" som nämns i programplaneringsdokumenten. Det grundläggande syftet med dessa grupper är att sörja för att en utvärdering efter halva tiden genomförs och att denna utvärdering senare uppdateras i en anda präglad av öppenhet och oberoende, att den är den höga kvalitet som krävs för att resultaten skall vara trovärdiga samt att den genomförs inom den föreskrivna tiden. Därutöver kommer de tekniska utvärderingsgrupperna, vars medlemmar har direkt ansvar för utvärdering, att tjäna som gemensam plattform för utbyte av idéer och erfarenheter inom området för utvärdering. De årliga översynsmötena mellan kommissionen och förvaltningsmyndigheterna ägde rum i januari 2002 och baserades på programkomplementet, genomföranderapporterna för år 2000 och övriga tillgängliga uppgifter. Vid dessa möten fick kommissionen och de spanska myndigheterna tillfälle att inleda en fruktbar dialog om bekräftelse på strategiska aspekter i programplaneringen, om beaktande av gemenskapsprioriteringarna, om kvaliteten på genomförandet av åtgärderna samt om analysen av de första resultat som erhållits. Syftet är att förbättra det fysiska och finansiella genomförandet, förvaltningen, övervakningen och kontrollen av de medfinansierade åtgärderna. När det gäller jordbruksområdet förekommer stora variationer mellan regionerna beträffande framstegen för åtgärder som medfinansieras av utvecklingssektionen vid EUGFJ. Genomförandet av programmen ligger sålunda på följande nivåer: 100 % för det övergripande OP "strukturförbättringar ", 57,4 % för Kantabrien och Kastilien och León, 28,7 % för Galicien, 22,9 % för Andalusien, 9 % för Extremadura, 9,3 % för Murcia, 4,8 % för Valencia, 0,1 % för Kanarieöarna samt 0 % för Asturien, Kastilien-La Mancha och programmet för tekniskt stöd. De sammanlagda investeringarna på fiskeområdet uppgår till 3 122 miljoner euro, varav 1 504 miljoner euro utgör stöd från FFU. De planerade investeringarna gäller främst beredning och saluföring av fiskeriprodukter samt omstrukturering och förnyelse av fiskeflottan. Mål 2 Perioden 1994-1996 Samtliga OP har avslutats. ERUF:s betalningar till de sju berörda åtgärderna har slutförts. Perioden 1997-1999 Under 2001 undertecknades de två sista besluten om omplanering (OP Katalonien och Madrid). Flera utbetalningar till dessa OP verkställdes under 2001. I slutet av året återstod endast slutbetalningarna att handlägga. När det gäller ERUF uppgick genomsnittsnivån för betalningarna till GSR till 87 % av det totala anslaget från denna fond. Perioden 2000-2006 Den 29 december 2000 antog kommissionen principbeslut om sex SPD och ett beslut den 17 januari 2001 om Madrid. Besluten undertecknades den 15 februari för SPD Aragonien, Balearerna, Katalonien och Navarra och den 7 mars för SPD för Madrid, Rioja och País Vasco. Samtliga sju SPD innefattar både "reguljära" mål 2-områden och områden som mottar stöd under en övergångsperiod. Gemenskapsstödet till den förstnämnda gruppen uppgår till 2 649 miljoner euro i löpande priser, förutom anslaget för resultatreserven (denna reserv uppgår till 115 miljoner euro för perioden 2004-06). Anslaget till resultatreserven motsvarar 12,9 % av unionens sammanlagda stöd till de "reguljära" mål 2-områdena. Detta belopp har fördelats proportionellt på de sju OP i enlighet med hur stor procentandel av befolkningen som berörs i varje region jämfört med hela den spanska befolkningen. Gemenskapsstödet till de områden som är berättigade till stöd under en övergångsperiod uppgår till 99 miljoner euro i löpande priser och med undantag av resultatreserven (denna reserv uppgår till 4 miljoner euro för åren 2004 och 2005). Detta anslag motsvarar 3,6 % av hela det stöd som gemenskapen lämnar under en övergångsperiod. De sju OP inriktas på fem prioriterade insatsområden, samt ett sjätte område som avser det tekniska stödet, enligt följande: 1. Förbättring av konkurrenskraft och sysselsättning och utveckling av den produktiva strukturen. 2. Miljö, naturmiljö och vattenresurser. 3. Kunskapssamhället (innovation, FoTU, informationssamhället). 4. Utveckling av kommunikations- och energinät. 5. Utveckling av den lokala miljön samt miljön i stadsområden. 6. Tekniskt stöd. De regionala och lokala myndigheterna medverkar i nästan samtliga prioriterade insatsområden och deras behörigheter motsvarar mellan 65 % och 75 % av det sammanlagda ERUF-anslaget i varje SPD. De centrala myndigheterna medverkar endast i tre prioriterade insatsområden, nämligen område 3 (genom utveckling av infrastrukturer och stöd till projekt i systemet vetenskap-teknik-innovation) och mycket begränsat i område 1 (främjande av företagens internationalisering) och 6 (tekniskt stöd). De verksamheter som ESF skall medfinansiera i de sex SPD avser endast 5 % (5 åtgärder) respektive 7 % (SPD Madrid) av det sammanlagda reguljära stödet. Verksamheterna motsvarar de centrala myndigheternas behörighet och inriktas på område 3. Motsvarande procentandel för SPD Katalonien överstiger 21 %. I detta område inriktas verksamheterna på område 1, 3 och 5 och genomförs med stöd av de offentliga centrala, regionala och lokala myndigheterna. Medan 2000 var det år då SPD utarbetades och fastställdes, ägnades 2001 åt alla övriga inslag som rör övervakning av åtgärderna (programkomplementen, övervakningskommittéerna, årliga genomföranderapporter samt årliga översynsmöten). De första mötena i övervakningskommittéerna hölls i regionerna mellan den 27 april och den 5 juli med medverkan av de berörda nationella offentliga myndigheterna, kommissionens administrativa tjänster och det utvidgade partnerskapet (näringslivets organisationer och arbetsmarknadens parter, lokala myndigheter, företrädare för regionala myndigheter med ansvar för skydd och förbättring av miljön samt för jämställdhetsfrågor). Vid dessa möten godkändes kommittéernas interna arbetsordning och granskades programkomplementen. Dessa komplement inlämnades officiellt mellan den 6 augusti och den 25 oktober till kommissionen som kunde konstatera att de uppfyllde kraven i förordningen. Genomföranderapporterna för år 2000 granskades och godkändes av övervakningskommittéerna under oktober. I november överlämnades de av förvaltningsmyndigheten till kommissionen som bedömde att de var tillfredsställande. Baserat på de årliga genomföranderapporterna liksom på övriga dokument som hör till SPD ägde de första årliga översynsmötena för dessa åtgärder rum den 19 och 20 december och innefattade ett första plenarmöte (som rörde aspekter gemensamma för de sju SPD) och sju specifika möten. Förvaltningsmyndigheten och kommissionen granskade med de berörda regionala myndigheternas medverkan de viktigaste resultaten av det första årets genomförande. Denna analys utmynnade i flera slutsatser om möjliga förbättringar av genomförandet, övervakningen och kontrollen av åtgärderna, vilka överlämnades till förvaltningsmyndigheten i början av år 2002. Mekanismen för nationell samordning, ett tillfälligt organ som förvaltningsmyndigheten har inrättat för att samordna vissa aspekter beträffande information, övervakning och utvärdering av SPD höll ett möte den 20 december i Madrid. Under det första mötet behandlades de första inslagen i utarbetandet av rapporten efter halva tiden och lämnades finansiell information om SPD och de övriga åtgärder som genomförs med stöd av strukturfonderna i de regioner som är stödberättigade enligt mål 2. Mål 3 GSR mål 3 genomförs genom 12 operativa program (7 regionala och 5 multiregionala/tematiska). Förhandlingarna slutfördes i slutet av 2000 och fyra multiregionala OP godkändes i januari 2001. Det sammanlagda gemenskapsstödet till dessa program uppgår till 1 338 miljoner euro, vilket motsvarar 60,2 % av hela ESF:s stöd till mål 3 för perioden 2000-2006. Åtgärderna inom dessa program avser utveckling och förbättring av systemen för yrkesutbildning, åtgärder för att integrera arbetslösa på arbetsmarknaden och stödja arbetslösas återinträde på arbetsmarknaden med tonvikt på ett förebyggande tillvägagångssätt och som genomförs via arbetslivsintroduktion och stöd till lokala sysselsättningsinitiativ, åtgärder för att få in fler kvinnor på arbetsmarknaden, kamp mot könsdiskriminering och främjande av integration av utsatta grupper på arbetsmarknaden, främjande av företagaranda och livslångt lärande för anställda. Under januari och februari 2001 genomfördes möten i övervakningskommittéerna för de regionala OP. En gemensam övervakningskommitté inrättades för de 4 multiregionala programmen och denna kommitté höll sitt första möte den 4 maj 2001. Under det första mötet i de olika övervakningskommittéerna godkändes respektive programkomplement. Eftersom de spanska OP för perioden 2000-2006 godkändes i slutet av 2000 och i början av 2001 överlämnades genomföranderapporterna för 2000 med en viss försening och efter den fastställda tidsfristen den 30 juni. Det var först under det andra halvåret år 2001 som årsrapporterna för 2000 godkändes av övervakningskommittéerna och överlämnades till kommissionen. När det gäller OP företagaranda och livslångt lärande (mål 1 och 3) godkändes de årliga genomföranderapporterna för 2000 av övervakningskommittén i slutet av 2001 och överlämnades i januari 2002. De första årliga översynsmötena i OP för programperioden 2000-2006 ägde rum i slutet av 2001. Den 17 och 18 december 2001 hölls det årliga mötet i OP mål 3 (med undantag av "livslångt lärande" och "företagaranda" som höll sitt årsmöte den 7 februari 2002) och OP mål 1 "system för yrkesutbildning" och "kamp mot diskriminering". Under dessa möten diskuterades främst genomförandet av de övergripande prioriteringarna, integration av den europeiska sysselsättningsstrategin i de olika OP, översyn och förbättring av urvalskriterierna, inrättande av grupper för teknisk utvärdering av OP, samt allmän förbättring av uppgifterna i årsrapporterna. Mellan januari och maj 2001 gjordes åtaganden för sammanlagt 318 065 euro för mål 3. 18 ansökningar inom ramen för löpande utbetalningar för mål 1 och 3 inlämnades under oktober och november 2001. Av dessa betalades 8 ut före årets utgång, och uppgick sammanlagt till 118 509 527 euro vilket motsvarar 9 % av de betalningsprognoser som de spanska myndigheterna utarbetat och överlämnat till kommissionen i april 2001. FFU utanför mål 1 De planerade åtgärderna uppgår totalt till 824,5 miljoner euro varav FFU:s stöd uppgår till 207,5 miljoner euro. Under år 2001 gjordes åtaganden inom SPD fiske som uppgick till 17 % och utbetalningar som uppgick till 7,8 % av det planerade totalbeloppet. Åtgärderna avser samma prioriteringar som för mål 1. 2.2.6. FRANKRIKE Mål 1 Vid sidan av två regioner som får stöd under en övergångsperiod, Korsika och Nord-Pas-de-Calais, täcker mål 1 i Frankrike fyra utomeuropeiska departement. I de senare, liksom i de övriga yttersta randområdena enligt artikel 299 i fördraget, medger rådets beslut av den 28 juni 2001 en högre medfinsnaieringsgrad när det gäller investeringar i infrastruktur, små och medelstora företag, förbättringar på jordbruksföretag, samt bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter. Syftet med dessa bestämmelser är att ta hänsyn till de särskilda nackdelar som dessa områden måste leva med. Det sammanlagda ERUF-stödet till de sex franska mål 1-områdena uppgår till 2 215 miljoner euro under perioden 2002-2006, varav 1 908 miljoner euro (86 %) går till de fyra utomeuropeiska departementen. Under 2001 betalade ERUF ut 68,481 miljoner euro till områdena i fråga. I detta belopp ingår 64,466 miljoner euro som ett förskott på 7 % till Martinique, Guyana och Nord-Pas-de-Calais, och en löpande utbetalning på 4,015 miljoner euro. Under 2001 mottog kommissionen ingen begäran om ändring av SPD för de utomeuropeiska departementen i enlighet med rådets beslut av den 28 juni 2001. När det gäller medfinansieringen från ESF inleddes under 2001 genomförandet av programmen under mål 1. I slutet av 2001 hade ESF utbetalat 124,36 miljoner euro (inklusive det föreskrivna förskottet) vilket motsvarar 13 % av det globala anslaget för hela perioden. Prioriterade insatsområden är bland annat fortbildning av anställda, kamp mot utestängning (inklusive åtgärder för att förbättra läs- och skrivförmågan), praktik och yrkesutbildning riktad till ungdomar (inklusive alternativ militärtjänstgöring) och åtgärder för att främja ungdomars och arbetslösas rörlighet på arbetsmarknaden. Särskild vikt har lagts vid ny informations- och kommunikationsteknik och beaktande av principen om jämställdhet mellan kvinnor och män. När det gäller landsbygdsutveckling uppgår stödet från utvecklingssektionen vid EUGFJ till sammanlagt 680 miljoner euro och går till de fyra utomeuropeiska departementen samt till Korsika och franska Hainaut. Under år 2001 handlades och godkändes programkomplementen. Endast Martinique inväntar officiellt godkännande av dess programkomplement. Ansökningar om löpande utbetalningar har inlämnats av följande fem regioner: Guadeloupe (2 ansökningar) Réunion, Korsika, franska Hainaut under 2001 och Martinique i februari 2002. Under år 2001 kunde dock endast de löpande utbetalningarna för Guadeloupe och Réunion verkställas. De undantag från gemenskapsbestämmelserna (den offentliga medfinansieringen för jordbruksföretag och livsmedelsföretag, stödberättigande beträffande statsägd skog) som rådet beviljade den 28 juni 2001 krävde ändringar av programkomplementen för de fyra utomeuropeiska departementen samt en ändring av SPD. Den sistnämnda ändringen avsågs genomföras under det första halvåret 2002. De fyra utomeuropeiska departementen och Korsika omfattas av särskilda åtgärder inom fiskesektorn som uppgår till sammanlagt 40,7 miljoner euro i medfinansiering från FFU. Åtgärderna inriktas främst på bevarande av arbetstillfällen, förbättring av hamnarna och utveckling av vattenbruket. Mål 1 och 2 Perioden 1994-1999 Under 2001 mottog kommissionen cirka 33 ansökningar om framflyttning av sista dag för utbetalning (som ursprungligen fastställts till den 31 december 2001). I en majoritet av fallen (20) som hade åberopat force majeure eller liknande orsaker beviljade kommissionen beviljade förlängning på några månader (9). Sex ansökningar om förlängning avslogs dock. De övriga ansökningarna var inte avgjorda vid utgången av 2001. Perioden 2000-2006 Under mars månad antog kommissionen formellt samtliga beslut beträffande de 21 regionala SPD för mål 2 för perioden 2000-2006, liksom de 2 besluten om det nationella programmet för datorisering för regioner som omfattas av mål 1 och mål 2 under samma programperiod. Kommissionen har också godkänt de franska myndigheternas förslag beträffande det nationella programmet för tekniskt stöd för regioner som omfattas av mål 1 och 2. Kommissionen har därtill ingått åtaganden för anslagen för år 2000 och 2001 för dessa program och utbetalat förskottet från strukturfonderna motsvarande 7 % av totalbeloppet för varje program. Samtliga 26 programkomplement för de regionala SPD och SPD för det nationella programmet för datorisering har inlämnats till kommissionen. Kommissionen bedömde att 18 av dessa komplement uppfyllde kraven i artikel 18.3 i förordning 1260/1999. De återstående programkomplementen håller på att granskas. Kommissionen mottog också 2001 25 årsrapporter för 2000 för dessa 27 program. 21 av dessa rapporter bedömdes vara tillfredsställande med hänsyn till bestämmelserna i artikel 37.2 i förordning 1260/1999. Kommissionen håller på att granska de övriga rapporterna. I syfte att uppnå korrekt genomförande av programmen under den nya programperioden anordnade kommissionen i nära samarbete med de franska regionala och nationella myndigheterna två seminarier som ägnades åt förvaltning och erfarenhetsutbyte för mål 1 (i regionerna Guadeloupe och Korsika) och ett tredje seminarium för regionerna i mål 2 (i regionen Rhône-Alpes). Under dessa seminarier behandlades följande ämnen: genomförande av utvärderings- och övervakningsmekanismer och resultatreserven, genomförande av det gemensamma datasystemet för förvaltning av SPD, förvaltnings- och kontrollsystem, förfarande för genomförande av finansiella korrigeringar, innehållet i årsrapporterna, beslutsförfarande för stora projekt, införande av globala stöd, genomförande av den regionala delen av SPD samt inrättande och genomförande av kommunikationsplaner. Mål 2 Med godkännandet av de sista programmen och godkännandet av de franska myndigheternas förslag till förstärkning av SPD Bretagne och Picardie, motiverat av de översvämningar som drabbade dessa två regioner under hösten, har samtliga tillgängliga anslag för Frankrike för perioden 2000-2006 tilldelats. Under året inrättades samtliga övervakningskommittéer för programmen. Under år 2001 beslutade kommissionen också att ge sitt godkännande till medfinansiering från ERUF av 2 stora projekt i enlighet med definitionen i artikel 26 i förordning 1260/1999. Det första projektet avser Hamn 2000 - Le Havre, som nämns i SPD för regionen Haute-Normandie, för vilket medfinansieringen från ERUF har fastställts till 38 099 846 euro vilket motsvarar 25 % av den totala kostnaden på 152 399 384 euro. Genomförandet av detta projekt kommer att bli mycket betydelsefullt för hela regionen och i synnerhet för sysselsättningen (skapande av 3 500 direkta arbetstillfällen). Det andra stora projektet avser riksväg 106 där man planerar att bygga två gånger två filer i avsnittet Boucarain-La Calmette (10,7 km) på den befintliga vägen mellan Alès och Nîmes i departementet Gard som omnämns i SPD för regionen Languedoc-Roussillon. Detta är den viktigaste trafikförbindelsen från industriområdet i Alès och kommer att ge en effektiv länk till motorvägarna A54 och A9 och flygplatsen i Nîmes. Av en total stödberättigad kostnad på 64,29 miljoner euro kommer ERUF att medverka med 16,07 miljoner euro (25 %). Inom området för mänskliga resurser lade fem program under 2001 fram en första deklaration av utgifterna under ESF vilket ledde till kostnadsersättningar på 4,45 miljoner euro av ESF :s anslag. Mål 3 ESF bidrar med 4 713 miljoner euro till finansiering av mål 3. Programmet är uppdelat på sex prioriterade insatsområden med följande andel av totalanslaget : Aktiv arbetsmarknadspolitik (20,5 %), lika möjligheter och social integration (26 %), livslångt lärande (23 %), främjande av arbetstagarnas anpassningsförmåga samt av företagaranda, forskning, innovation och teknik (22,5 %) , åtgärder för att få in flera kvinnor på arbetsmarknaden (4 %) samt övergripande åtgärder (4 %). I slutet av 2001 uppgick utbetalningarna från ESF till 585 miljoner euro (inklusive förskott i enlighet med förordningens bestämmelser) vilket motsvarar 12 % av det totala anslaget för perioden. Eftersom SPD mål 3 har lagt tonvikten vid ett förebyggande tillvägagångssätt har insatsområden 1 och 3 förbrukat de största summorna. Det är särskilt fallet för insatsområde 1 som gäller åtgärder för att erbjuda arbetssökande en ny start i syfte att förebygga långtidsarbetslöshet. I detta sammanhang kan noteras utnyttjandet av de offentliga arbetsförmedlingarna, vilka erbjuder de arbetssökande individualiserade tjänster under de första månaderna de är arbetslösa. Denna service innefattar yrkesvägledning, uppföljning under yrkesutbildning och hjälp på vägen till anställning. Övervakningskommittén som möttes i juni 2001 beslutade att det individualiserade tillvägagångssättet skulle utsträckas till att gälla samtliga arbetslösa och att utbudet av tjänster till dem skulle förbättras. Inom ramen för insatsområde 3 inriktas åtgärderna på program för praktik som drivs av de regionala råden och på fortsättningsklasser för elever som riskerar att marginaliseras i skolan. Som komplement till möten i den nationella övervakningskommittén har möten i de regionala styrkommittéerna ägt rum i samtliga regioner för att göra det lättare att stödja den decentraliserade förvaltningen av SPD. FFU utanför mål 1 SPD för regionerna utanför mål 1 i Frankrike för perioden 2000-2006 mottar ett stöd från FFU på 233,7 miljoner euro (ett första förskott på 16,4 miljoner euro har betalats ut). De strategiska prioriteringarna är långsiktig förvaltning av fiskeresurser, stöd till modernisering av företag för att göra det möjligt för dem att höja produkternas mervärde, samt att få en bättre socioekonomisk miljö i de områden som är beroende av fisket. Vid utgången av år 2001 hade åtaganden gjorts för 18 miljoner euro, särskilt för åtgärder beträffande flottan. Stödet från FFU under perioden 1994-1999 var 197 miljoner euro. I slutet av 2000 hade åtaganden gjorts för 87 % av programmet. Orsakerna till detta underskott var att programmet startade sent, att anpassning till nya förfaranden måste ske och att man inledningsvis inte i tillräcklig utsträckning prioriterade programmet. Den 31 oktober 2001 hade 67 % av finansieringen betalats ut, varvid förnyelse och modernisering av flottan stod för den största delen. 2.2.7. IRLAND Perioden 1994-1999 Tidsfristen för slutförande av betalningarna för flesta operativa program och gemenskapsinitiativ som genomfördes under programperioden 1994-1999 var den 31 december 2001. Efter begäran från de irländska myndigheterna har kommissionen för flera program samtyckt till en kort förlängning av tidsfristerna för slutförande av utgifter och inlämnande av slutliga rapporter. Perioden 2000-2006 Sex irländska mål 1-program som godkändes 2000 genomfördes under 2001. De avser ekonomisk och social infrastruktur, sysselsättning och utveckling av mänskliga resurser, den produktiva sektorn, tekniskt stöd, regionerna Border, Midland och Western och regionerna South och East. För de sex programmen har beslut fattats om en gemenskapsfinansiering som uppgår till 3 066 miljoner euro, och av dessa medel hade åtaganden gjorts för 1 205 miljoner euro och 449 miljoner euro hade betalats i slutet av 2001. I mars 2001 antog kommissionen programmet Peace II för perioden 2000-2004 som omfattar regionerna Northern Ireland och Border (NUTS III) i Irland. Gemenskapens stöd till programmet för regionen Border uppgår till 106 miljoner euro. Åtgärderna för att utveckla infrastruktur och den produktiva sektorn går i allmänhet enligt planerna beträffande vägar, allmänna kommunikationer och miljöinfrastruktur. Vissa förseningar har inträtt när det gäller utvecklingen av turism, förnybar energi och bredbandskapacitet (e-handel). När det gäller forskning och utveckling har den kraftiga nedgången inom sektorn för högteknologi i hög grad minskat tillgången till medfinansiering från den privata sektorn för den typ av projekt som planerats inom OP för den produktiva sektorn. På förslag av de irländska myndigheterna har kommissionen därför samtyckt till en överföring av anslagsbemyndiganden för 2001 och 2002 på cirka 51 miljoner euro från insatsområdet forskning och utveckling i OP den produktiva sektorn till insatsområdet allmänna kommunikationer i OP för ekonomisk och social infrastruktur. När de gäller utveckling av mänskliga resurser har den ekonomiska försvagningen också påverkat Irland och resulterat i uppsägningar och nedläggningar av elektronikföretag. Därtill har det irländska jordbruket och turismen också drabbats av effekterna av mul- och klövsjukan. I arbetsmarknadstermer innebär detta en långsammare sysselsättningstillväxt eller till och med försämringar i vissa sektorer, fler uppsägningar och friställningar, lägre rekryteringsnivåer, krympande efterfrågan på arbetskraft och specialkunskaper, ökad arbetslöshet, större svårigheter att finna arbete (särskilt för grupper med låg anställbarhet) och en minskad nettoinvandring. Mot bakgrund av den förändrade situationen var framstegen i genomförandet av OP mänskliga resurser ändå tillfredsställande. Goda framsteg har gjorts när det gäller insatsområdena sysselsättning och anställbarhet medan vissa svårigheter har uppträtt när det gäller företagaranda och jämställdhet. Problem på området för företagsinterna frågor diskuterades vid det möte som hölls den 13 november 2001 i samordningskommittén för sysselsättning och utveckling av mänskliga resurser i vilket olika intressenter deltog. En tillfällig överföring av medel hjälper till att lindra problemet till dess att en varaktig lösning hittas. Beträffande insatsområdet jämställdhet godkände övervakningskommittén en överföring av medel från avdelningen för utbildning och vetenskap till avdelningen för rättsliga frågor, jämställdhet och rättsreform. Bland de strategiska förändringar som gjorts kan nämnas innovativ utveckling i åtgärden för nationell arbetsförmedling, med utsträckning av programmen Callnet och Jobconnect och FAS utsträckning av Callnet till att innefatta lediga platser i Nordirland. Apprenticeship och Traineeships fortsatte att breddas och inrättandet av ett praktikantprogram för barnomsorgsarbete bör medföra att fler kvinnor deltar i praktikantprogrammet. Slutligen utgör den mycket framgångsrika TV- och radioserien "Read Write Now" ett stort och nyskapande initiativ i åtgärden för läs- och skrivkunnighet för vuxna. Detta projekt fortsätter med en ny tv-serie som startar i september 2001. Efter det att de irländska myndigheterna hade lämnat in programkomplementet och åtgärdsplanen för information och kommunikation kunde kommissionen betala ut den första löpande betalningen som uppgick till cirka 76 miljoner euro. Förvaltningsmyndigheten lämnade in den första årliga genomföranderapporten för år 2000 som godkändes av kommissionen. Det första årliga mötet för översyn av genomförandet år 2000 ägde rum i december 2001. Under senare år har betydande framsteg gjorts beträffande integrering av jämställdhetsperspektivet. Detta är nu ett krav för all politik och alla program i den irländska nationella utvecklingsplanen 2000-2006. Utöver integrering av principen om jämställdhet mellan kvinnor och män i samtliga åtgärder utom sex i den nationella utvecklingsplanen, har ett flertal andra åtaganden gjorts för att utöka jämställdhetsfrågornas andel av utgifterna i den nationella utvecklingsplanen. Ett praktiskt exempel på hur integrering av jämställdhetsperspektivet har utvecklats är utarbetandet av en rad kurser för politiska beslutsfattare och genomförandeorgan. Under kurserna förklaras kraven och utforskas metoder för att integrera jämställdhetsperspektivet inom områden som turism, transporter och lokal utveckling. I jordbrukssektorn fortsätter utbetalningarna för skogsbruksåtgärderna medan andra åtgärder för landsbygdsutveckling och jordbruk försenades på grund av restriktioner i samband med mul- och klövsjuka. De årliga rapporterna om genomförandet under år 2000 har sänts in. Genomförandet av åtgärderna för landsbygdsutveckling i de operativa programmen hindrades av restriktioner i samband med mul- och klövsjukan och överföring av personal i början av 2001. Samtliga medfinansierade åtgärder är nu igång och de irländska myndigheterna har valt ut lokala aktionsgrupper i åtgärden för områdesbaserad utveckling. På fiskeområdet uppgick det totala bidraget från FFU till de tre berörda programmen till 67,6 miljoner euro (42 miljoner euro för OP den produktiva sektorn, 16 miljoner euro till regionerna Border, Midland och Western, 9,6 miljoner euro till regionerna South och East). 2.2.8. ITALIEN Perioden 1994-1999 och föregående perioder I början av 2001 återstod fortfarande 51 åtgärder att avsluta för perioden före 1989 och perioden 1989-1993 och 31 av dessa kunde avslutas under året. De återstående stödformerna planeras avslutas under år 2002. Enligt de uppgifter som de italienska myndigheternas finansiella övervakningssystem lämnat om det finansiella genomförandet för programperioden 1994-1999 var procentandelen utbetalningar på fältet den 30 september 2001 87,7 % för mål 1, 76 % för mål 2 (perioden 1997-1999), 77,6 % för mål 5b och 54,1 % för gemenskapsinitiativen. Vid jordbävningarna som inträffade 1997 drabbades en stor del av regionerna Umbrien och Marche och genomförandet av programplaneringen inom ramen för mål 5b stötte därför på allvarliga problem. På begäran av de italienska myndigheterna antog kommissionen två beslut (den 5 september 2001 för Umbrien och den 9 oktober 2001 för regionen Marche) om förlängning av tidsfristen för utbetalningar till de slutliga stödmottagarna fram till den 31 september 2002, för att inte avbryta den återuppbyggnadsprocess som genomförs i landsbygdsområdena. En förlängning av genomförandet av utgifter fram till den 30 september 2002 beviljades också för SPD 5b och OP 5a i regionen Piemonte eftersom förseningar inträffat till följd av de översvämningar som drabbade denna region i oktober 2000. Perioden 2000-2006 Mål 1 Med antagandet av de två sista operativa programmen (tekniskt stöd och transporter) i mars respektive i september 2001 avslutades godkännandet av de 14 programmen för mål 1 i Italien. Jämfört med perioden 1994-1999 har godkännandet av programmen för denna programperiod tagit betydligt kortare tid. Det andra mötet i övervakningskommittéerna för GSR och för de godkända programmen ägde i allmänhet rum under det första halvåret 2001 och det tredje mötet hölls i de flesta fall under december. Övervakningskommittéerna godkände programkomplementen som ändrats till följd av de iakttagelser som kommissionen gjort vid granskningen av de första versionerna som godkändes 2000. Kommissionens kommentarer avsåg främst överensstämmelse mellan komplementen och motsvarande program, uppgift om urvalskriterier för projekten samt otydligheter på det finansiella planet. I flera fall godkände kommittéerna en tredje version av programkomplementet. När det dock gäller programmen "transporter" och "tekniskt stöd och systemåtgärder", har de första versionerna av programkomplementen ännu inte lämnats in. De första årliga översynsmötena ägde rum den 5-8 november 2001. Vid dessa möten fick kommissionen tillfälle att föra djupgående diskussioner med förvaltningsmyndigheterna om kritiska punkter i genomförandet och särskilt att det finns ändamålsenliga administrativa och operativa strukturer inom förvaltnings- och utbetalningsmyndigheten, att regionala strategier på flera områden som transporter, informationssamhället, forskning och innovation samt miljö utarbetas inom de tidsfrister som anges i GSR samt slutligen att övervaknings- och kontrollsystemen förstärks. Det nationella systemet för övervakning av det finansiella genomförandet är helt operativt. När det gäller övervakning av det fysiska genomförandet avslutades införandet av detta system i slutet av 2001 och en granskning av hur det fungerar planeras genomföras under de första månaderna 2002. Fastställande och kvantifiering av resultat och effektindikatorer i programkomplementet, som är en aspekt som kommissionen fäster stor vikt vid, har avslutats. När det gäller utvärdering efter halva tiden hade valet av utvärderare avslutats före årets utgång för samtliga program förutom tre. Det är ett betydande framsteg jämfört med perioden 1994-1999. Situationen när det gäller kontrollmekanismer visar stora svagheter. Den redogörelse för förvaltningsmyndigheternas och de utbetalande myndigheternas uppbyggnad som krävs enligt artikel 5 i förordning 438/2001 lämnades över lag in senare än inom den tidsfrist på tre månader som anges i samma förordning. Införandet av kontrollsystem på "en andra nivå " (och genomförandet av bestämmelserna i förordning 438/2001 generellt sett) är markant försenat och denna eftersläpning bör hämtas in snarast möjligt. Den 31 december 2001 uppgick åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden till 29 % respektive 7 % av den totala kostnaden för GSR. Under 2001 mottog kommissionen tre utgiftsdeklarationer för ERUF. Beträffande åtgärder medfinansierade av ESF i regioner som omfattas av mål 1 i Italien har man försökt att på praktisk nivå tillämpa samtliga principer i den sysselsättningsstrategi som överförts till de operativa programmen. Denna insats var särskilt viktig i de regioner där de rekommendationer som rådet riktat till Italien om sysselsättningspolitiken innebar en tydlig förändring jämfört med det sätt på vilket man tidigare använde gemenskapsmedlen. I denna fas har störst betoning lagts på åtgärder riktade till arbetslösa samtidigt som ett förebyggande tillvägagångssätt har beaktats. Särskild vikt har lagts vid att förbättra systemet för yrkesutbildning och fortbildning inom företagen. Därutöver bör erinras om stödet till reformen av de offentliga arbetsförmedlingarna där regionerna som omfattas av mål 1, trots de ansträngningar som gjorts, tyngs av förseningar särskilt när det gäller investeringar i mänskliga och strukturella resurser. Denna negativa situation skiljer sig från förhållandena i de övriga regionerna i Italien och förefaller bero på utgångsläget. Bland de innovativa åtgärderna kan nämnas de interregionala projekten och särskilt projekten som avser rörlighet syd-nord vilka syftar till att förbättra anställning av arbetstagare. Beträffande införandet av ett system för godkännande av utbildningscentra håller samtliga regioner på att förbättra systemet genom en rad åtgärder som rör regelverket. I detta sammanhang kan nämnas att införandet av detta system kompletterar omdaningen av systemet för tillträde till stöd från ESF, eftersom alla regioner måste välja ut projekt för yrkesutbildning genom öppen förslagsinbjudan. En viss försening har inträffat i fråga om tillämpning av strategin för främjande av jämställdhet och framväxten av oregelbundet arbete. Det är svårt att ta steget till konkret tillämpning av strategin trots att man under förhandlingarna godtagit att integrera inslagen i strategin i samtliga program. När det gäller jordbruket godkände kommissionen den 18 december 2001 en ändring av OP Kalabrien som avser justering av flera åtgärder bland annat när det gäller företagsstöd, särskilt stöden till små företag och företag som brottas med strukturella svårigheter. De 7 regionerna i mål 1 har mottagit det första förskottet på 7 % vilket motsvarar ett belopp på 208,8 miljoner euro. I genomföranderapporterna för 2000 som de italienska regionerna sänt in rapporteras endast mycket små utgifter för de åtgärder som medfinansieras av utvecklingssektionen vid EUGFJ. I fiskesektorn mottar det operativa fiskeprogrammet ett anslag från FFU som uppgår till 122 miljoner euro och avser åtgärder som rör flottan. Strategiska prioriteringar innefattar anpassning av fiskeansträngningen till de befintliga fiskeresurserna, förnyelse och modernisering av flottan samt tekniskt stöd. Övriga fiskerirelaterade åtgärder i regioner som omfattas av mål 1 ingår i de separata programmen för var och en av de berörda regionerna. Det gäller sex regioner (Kalabrien, Kampanien, Molise, Apulien, Sardinien och Sicilien) där medfinansieringen från FFU uppgår till 164 miljoner euro. Mål 2 De fjorton programmen i centrala-norra Italien som bromsats av det långdragna förfarandet för att godkänna en förteckning över de områden som skall omfattas av mål 2, överlämnades av de italienska myndigheterna i slutet av november 2000. Efter förhandlingar om partnerskap som inleddes i slutet av februari 2001 kunde ett principbeslut fattas om dessa program i juni och juli samma år och antogs slutligt av kommissionen mellan september och november 2001 i form av SPD som endast rörde en enda fond, ERUF. ERUF:s stöd till de områden som omfattas av mål 2 under perioden 2000-2006 uppgår till cirka 2,6 miljarder euro, varav cirka 0,4 miljarder är stöd under en övergångsperiod. Den slutliga vägledande kostnaden för samtliga dessa SPD är cirka 10 miljarder euro. De första mötena i övervakningskommittéerna ägde rum redan i november och december 2001 och vid dessa tillfällen godkändes programkomplementen. Mål 3 ESF:s insatser avser tillämpning av den europeiska sysselsättningsstrategins principer vilka har överförts i de operativa programmen. Regionerna ansvarar för genomförandet av sysselsättningspolitiken vilket har medfört att den europeiska sysselsättningsstrategin har förts ner på lokal nivå. I synnerhet de femton programmen för regioner som omfattas av mål 3 blev helt operativa under 2001. När det gäller det finansiella genomförandet uppgick den totala nivån för åtagandena till 18,73 % av hela programplaneringen, vilket motsvarar 66,07 % av programplaneringen för åren 2000 och 2001. Av de stora teman som tas upp i strategin har förvaltningsmyndigheterna lagt särskild vikt vid åtgärder för att bekämpa social utestängning liksom åtgärder inriktade på främjande av lika möjligheter. När det gäller det "förebyggande tillvägagångssättet" i kampen mot arbetslösheten, för vilket ett stort finansiellt anslag har avsatts i GSR, har detta visat tillfredsställande åtagandenivå, vilket också gäller för den "kurativa metoden" som förblir ett strategiskt inslag i genomförandet av de regionala programmen. Omorganisationen av arbetsförmedlingarna har däremot drabbats av en viss försening, förmodligen bland annat beroende på den administrativa bördan och tungrodd byråkrati i samband med genomförandet. Verksamheterna knutna till den högre utbildningen har haft bättre resultat än de övriga åtgärderna inom samma insatsområde. I synnerhet åtgärderna som syftar till att göra systemet för yrkesutbildning och lärarutbildning mer ändamålsenligt, liksom åtgärder för att förhindra att ungdomar avbryter skolgången i förtid. Svårigheterna beror delvis på de reformprocesser som för närvarande pågår på detta område i Italien och på den nya fördelningen av behörigheter mellan staten och regionerna som är föremål för en konstitutionell reform. När det slutligen gäller åtgärder för att förbättra fortbildningen inom företagen och särskilt små och medelstora företag är resultaten godtagbara och följer i viss utsträckning mål 4 i den föregående programperioden. När det däremot gäller utbildningsåtgärder som hänför sig till vetenskaplig forskning och teknisk utveckling, samt stöd till företagaranda noteras oroväckande svårigheter i genomförandet, vilka förmodligen beror på att dessa åtgärder är nya i programplaneringen för ESF och på att justeringen av de verksamheter som skall genomföras har visat sig problematisk. De två mål som GSR syftar till, att se till at den ekonomiska tillväxten ger ökad sysselsättning och att förbättra missgynnade gruppers integration i yrkeslivet, har totalt sett fått ett bidrag som bör spela en viktig roll för att stimulera sysselsättningen. FFU utanför mål 1 FFU har anslagit ett belopp på 99,6 miljoner euro till SPD och av dessa medel har 46 miljoner euro avsatts för flottan (ett första förskott på 7 miljoner euro har utbetalats). 2.2.9. LUXEMBURG Perioden 1994-1999 Mål 2 och 5 b. Åtgärderna för att stödja tillväxten och den inhemska utvecklingen genom utveckling av mänskliga resurser har rönt stort intresse. Enligt den preliminära versionen av slutrapporten har de tillgängliga finansiella anslagen förbrukats nästan helt. Den slutliga ekonomiska redovisningen och attesteringen av utgifterna förväntas inlämnas inom den föreskrivna tiden. Mål 3 och 4. Samtliga projekt i programplaneringen har nu avslutats och ESF:s stöd på 23 miljoner euro har förbrukats helt enligt den preliminära redovisningen. Den slutliga ekonomiska redovisningen och attesteringen av utgifterna förväntas inlämnas inom den föreskrivna tiden. Perioden 2000-2006 Mål 2 Den 25 februari 2000 fattade kommissionen beslut att om att godkänna förteckningen över de tre områden som är stödberättigade enligt mål 2. Den 27 december 2001 godkände kommissionen SPD som innefattar de åtgärder som skall genomföras i de tre områdena liksom i det område som mottar stöd under en övergångsperiod. Det rör sig om åtgärder som medfinansieras av en enda fond (ERUF). Mål 3 I linje med den nationella handlingsplanen för sysselsättningen, inriktas det antagna programmet på åtgärder för yrkesutbildning, modernisering av arbetsförmedlingarna och stöd till arbetstagares yrkesbehörighet med ett stöd från gemenskapen som uppgår till 39 miljoner euro. Trots att sysselsättningen har ökat mer än genomsnittet i EU:s femton medlemsstater kvarstår flera problem på den luxemburgska arbetsmarknaden som exempelvis svag sysselsättningsgrad bland äldre arbetstagare och att ett stort antal personer i arbetsför ålder lämnar arbetsmarknaden i förtid för att i stället få invaliditetspension eller förtidspension. I programmet för Luxemburg anges fyra stora prioriterade områden: 1. Förebyggande av arbetslöshet och minskning av antalet personer som är beroende av "passiva" system som förtidspension och invaliditetspension. 2. Främjande av social integration, varvid åtgärderna kommer att innefatta utbildning, om möjligt i datateknik, och stöd till integration i den sociala ekonomin och på den öppna arbetsmarknaden. 3. Främjande av utbildning och livslångt lärande liksom företagaranda. 4. Förbättrad jämlikhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden. Vid det första årliga översynsmötet i december 2001 meddelade de luxemburgska myndigheterna att de trots en förhållandevis mödosam inledning ändå hade utnyttjat 80 % av de finansiella resurserna för 2000/2003 vid utfärdandet av de första offentliga förslagsinbjudningarna. Den preliminära redovisningen av utgifterna för budgetanslaget för 2000 motsvarade endast 25 % av det tillgängliga stödet från ESF. Ett automatiskt frigörande av anslag vid utgången av perioden n+2 kan därför inte uteslutas för delanslaget för 2000 även om samtliga partner är fast beslutna att utnyttja samtliga medel. Denna beslutsamhet har befästs ytterligare eftersom arbetslösheten ånyo har gjort sig påmind under det andra halvåret 2001 i Luxemburg. 2.2.10. NEDERLÄNDERNA Perioden 1994-1999 Mål 1 I slutet av 2000 uppgick de belopp som utbetalats enligt programmet till sammanlagt 75 % vilket är en markant ökning jämfört med föregående år. Det råder dock knappast något tvivel om att den slutliga siffran kommer att visa att de tillgängliga EU-medlen för programmet inte har förbrukats helt. Programmet förefaller totalt sett ha haft en positiv effekt. BNP per capita i provinsen närmar sig nu målet om 85 % av genomsnittet i EU. Privata investeringar liksom sysselsättningen ökar stadigt och mer än genomsnittet i Nederländerna. Antalet nya företag och ytan beträffande nya industriområden har överskridit de ursprungliga målen med god marginal. Utvecklingen av turistsektorn har däremot inte nått upp till de uppsatta målen. Mål 2 Under perioden 1994-99 fanns fem mål 2-program i Nederländerna (Zuid-Limburg, Zuidoost-Brabant, Arnhem-Nijmegen, Twente och Groningen-Drenthe). En förlängning av betalningsperioden har begärts för mål 2-programmet Arnhem-Nijmegen. För alla andra program förväntas slutrapporter och ansökningar om slutlig betalning inkomma i juni 2002. Det rapporterade genomförandet av utgifter och framstegen mot de fysiska programmålen är betydligt bättre än under det föregående året men i många fall ligger det fortfarande markant under de nivåer som ursprungligen planerades. Mål 3 De oegentligheter som konstaterats i flera ESF-projekt fortsätter att förorsaka problem. På begäran av kommissionen har de holländska myndigheterna undersökt ett stickprov av projekt för åren 1994-1996. Inga kontroller hade tidigare gjorts av projekten under dessa år. På grundval av denna undersökning beslutade kommissionen att fastställa den procentuella andelen oegentligheter till 31,3 % och att använda denna procentsats i det beslut att begära återbetalning av en större summa pengar som fattas enligt artikel 24. Nederländerna har inte sänt in någon begäran om slutlig betalning för åren 1997-99. Det förväntas att de holländska myndigheterna kommer att be kommissionen om tillåtelse att använda den förlängning som anges i förordningen till att avsluta perioden 1994-99 före utgången av mars månad 2003. Perioden 2000-2006 Mål 1 Utfasningsprogrammet 2000-06 för Flevoland antogs i juli 2000 och hade en något långsam start vilket bland annat berodde på att en grundläggande översyn gjordes av ordningarna för statligt lokalt stöd. Under 2001 godkändes programkomplementet och den första årliga genomföranderapporten överlämnades. Mycket tid ägnades åt utveckling och genomförande av kommunikations- och informationsstrategin vilken har använts som ett exempel på goda metoder i andra mål 1-regioner. Två möten i övervakningskommittéerna ägde rum i maj respektive i november för att diskutera läget när det gäller genomförandet av programmet. Vid det senare mötet antogs bland annat de nödvändiga arrangemangen för lokala riskkapitalfonder, som förväntas spela en viktig roll i programmet. Inom SPD har ett belopp på 6,0 miljoner euro anslagits till fiskeriåtgärder. Genomförandet fram till utgången av 2001 var marginellt. Den planerade investeringen avser främst anpassning av fiskeansträngningen och beredning och saluföring av fisk. Mål 2 Av de fyra SPD för mål 2-regionerna "Noord", "Steden", "Zuid" och "Oost" antogs den första i juli 2001, den andra i mars 2001 och de övriga två godkändes av kommissionen i augusti 2001. "Noord" kombinerar stödberättigade områden i provinserna Friesland, Groningen och Drenthe. "Steden" innefattar stadsområden i kris i nio stora och medelstora städer. "Zuid" avser Brabant, Limburg och ett litet område i Zeeland, medan "Oost" omfattar Gelderland, Overijsel och ett litet område i provinsen Utrecht. Förhandlingarna för de sistnämnda två SPD, som till stor utsträckning avser landsbygdsområden, var utdragna vilket berodde på behovet att fastställa en tydlig skiljelinje mellan de verksamheter som medfinansieras enligt dessa program och de verksamheter som medfinansieras under planen för landsbygdsutveckling. Samtliga holländska mål 2-program medfinansieras uteslutande av ERUF. Under 2001 överlämnades de första årsrapporterna för alla program. I enlighet med den flexibilitet som medges för denna första serie av rapporter och med hänsyn till den sena starten för de flesta program var uppgifterna om år 2000 ganska allmänna. Siffrorna beträffande finansiellt och fysiskt genomförande var begränsade. I slutet av året hade övervakningskommittéerna antagit de fyra programkomplementen. Stor möda ägnades åt genomförande av de organisatoriska arrangemangen för programmen i synnerhet systemen för programförvaltning. I januari 2002 hölls det första årliga översynsmötet mellan kommissionen och de holländska myndigheterna för att granska genomförandet av programmen under 2001. Det viktigaste resultatet var att situationen beträffande genomförandet generellt sett var tillfredsställande men med vissa skillnader mellan programmen. I synnerhet det största programmet "Noord", som också finansieras med särskilda medel via ett särskilt nationellt program för denna region, gör mycket goda framsteg. Mål 3 Det nya programmet startade först i juli 2001 efter det att de nya nationella bestämmelserna om ESF-stöd offentliggjorts av de statliga myndigheterna. Hittills har utnyttjandet av medlen varit nedslående. De många olösta problemen med oegentligheter i det gamla programmet gör att projektledare tvekar att ansöka om stöd för projekt under det nya programmet. För att förbättra utnyttjandegraden fick samtliga 536 kommuner tillträde till mål 3-programmet. Hittills har 63 ansökningar motsvarande ett belopp på 150 miljoner euro mottagits. Under 2001 fattades endast 8 retroaktiva beslut för 2000. FFU utanför mål 1 Strukturprogrammet för fiske för regioner utanför mål 1 överlämnades till kommissionen den 29 december 2000 och innefattar ett stöd från FFU på 32,1 miljoner euro. Programmet godkändes först den 17 januari 2002. 2.2.11. ÖSTERRIKE Perioden 1995-1999 Mål 1 När det gäller Österrikes enda mål 1-program under programperioden 1995-99, Burgenland, kan år 2001 betraktas som ett operativt år när de projekt som hade antagits under föregående år övervakades och avslutades eftersom betalningsperioden löpte ut den 31 december 2001. Av de 100 % i åtaganden för det sammanlagda beloppet från strukturfonderna hade 93 % betalats ut i slutet av 2001. Efter det att ett revisionsbesök hade gjorts för att granska genomförandet av ESF i Burgenland beslutades att avbryta betalningarna och genomföra en övergripande revision via det ansvariga ministeriet för ekonomi och sysselsättning. Mål 2 År 2001 var det sista genomförandeåret också för de fyra österrikiska mål 2-programmen Oberösterreich, Niederösterreich, Steiermark och Vorarlberg. Därmed har endast utbetalningar verkställts. Projekt som hade godkänts under föregående år övervakades och avslutades. För de större mål 2-programmen som Steiermark och Niederösterreich har målindikatorerna nåtts och i vissa fall överträffats. I mål 2-programmet för Steiermark var det fastställda målet 1 000 nya arbetstillfällen vilket uppnåddes eftersom sammanlagt 3 200 arbetstillfällen skapades vilket alltså är tre gånger fler jobb än förväntat. Av åtagandena på 100 % beträffande hela medfinansieringen från strukturfonderna för samtliga fyra mål 2-program hade 83 % betalats ut i slutet av 2001. När det gäller mål 3-programmet stod arbetsförmedlingen ("Arbeitsmarktservice") som slutlig stödmottagare, medan ministeriet för sysselsättning, hälsa och sociala frågor fungerade som samordnare. De federala kontoren för sociala frågor och funktionshindrade medverkade tillsammans med arbetsförmedlingen i frågor som rörde funktionshindrade. 88 % av medlen genomfördes av arbetsförmedlingen och 11 % av de ovannämnda federala kontoren Programmet lyckades nå de målgrupper man inriktat sig på. Cirka 50 % av de stödmottagande var kvinnor. Inom mål 4-programmet ledde motsägelsen mellan målen till att det stora flertalet företag måste besluta vilka av deras anställda som kunde delta i anpassningsåtgärderna som gällde yrkesskicklighet (anpassning av anställda till industriella förändringar och förändringar av produktionssystem). Företagens intressen tog därmed överhanden. Grupper med problem, som de som hotas av arbetslöshet, omfattades i mindre utsträckning. Som en positiv effekt kan betonas det betydande ytterligare stödet till anpassning av yrkesskicklighet för anställda i främst små och medelstora företag. En negativ effekt kan konstateras i den proportionellt alltför stora andelen finansiering som gick till stora företag. Perioden 2000-2006 Mål 1 Under år 2001 har redan två ändringar gjorts av SPD för mål 1-programmet för Burgenland. Besluten fattades i maj respektive i december 2001 och rörde främst ändringar av tabellerna över finansiellt och statligt stöd. När det gällde de finansiella ändringarna sänktes det nationella bidraget till ESF-delen på grund av budgetära orsaker och en något för hög uppgift beträffande medfinansieringen från strukturfonderna behövde justeras. Förteckningen över ordningar för statliga stöd ändrades för att innefatta samtliga befintliga nödvändiga ordningar för genomförandet. Programkomplementet godkändes av den andra övervakningskommittén under juni 2001 och den 20 juli 2001 bedömdes det av kommissionen uppfylla kraven i förordning 1260/1999 som det främsta instrumentet för genomförandet av SPD. Den första årsrapporten för den nya perioden som behandlade år 2000 överlämnades till kommissionen i juli 2001 och antogs i augusti. De finansiella uppgifterna i rapporten visar att programmet startat förhållandevis bra särskilt på området för mänskliga resurser, infrastruktur, forskning och utveckling samt turism. Det system för programövervakning som används förväntas leda till att positiva eller negativa förändringar av utvecklingen kan upptäckas i ett tidigt skede varmed en justering av programförvaltningen kan göras omedelbart. I systemet registreras samtliga godkända och rekommenderade projekt och till och med planerade projekt innefattas. Inom SPD har ett belopp på 41,3 miljoner euro avsatts till åtgärder för landsbygdsutveckling vilka medfinansieras av EUGFJ. I slutet av 2001 hade en första utbetalning på 2,8 miljoner euro gjorts och en första kostnadsersättning på 1,8 miljoner euro betalats ut av kommissionen. Inom SPD har ett belopp på 0,8 miljoner euro anslagits till FFU-åtgärder. Åtgärderna avser främst vattenbruket. De första åtgärderna inleddes 2001. Mål 2 I mars 2001 godkände kommissionen de samlade programdokumenten för mål 2-regionerna Kärnten, Niederösterreich, Oberösterreich, Salzburg, Steiermark, Vorarlberg och Tyrolen godkändes av kommissionen i mars 2001. Mål 2-programmet för Wien följde i juli 2001. För de första sju programmen gäller 1 januari 2000 som första datum för stödberättigande utgifter och för Wien den 4 juli 2000 vilket beror på att detta program lämnades in sent till kommissionen. Förutom beträffande programmet för Wien hölls de första mötena i övervakningskommittéerna i maj 2001 i St.Pölten och Salzburg varvid programkomplementen för samtliga sju program godkändes. Mötet i övervakningskommittén för mål 2 Wien ägde rum i september 2001. Programkomplementen godkändes av kommissionen under juli 2001, och för Wien i december 2001. De första årsrapporterna för samtliga nämnda program utom Wien mottogs av kommissionen i juli 2001 och godkändes i augusti 2001. När det gäller mål 2-programmet för Wien måste den första rapporten sändas in senast den 30 juni 2002 eftersom första dag för stödberättigande inkomster under detta SPD är senare än 1 januari 2000. I enlighet med den flexibilitet som är möjlig att tillämpa för den första serien rapporter är uppgifterna för år 2000 mycket allmänna och främst en beskrivning av planeringsprocessen och organisationen av genomförandet av programmen. Det finansiella genomförandet har inletts endast för ett fåtal åtgärder men skillnaderna mellan de olika programmen är ganska stor. Enligt de första årsrapporterna för mål 2-programmen för Tirol hade stödberättigande kostnader deklarerats endast för 2 av 20 åtgärder, medan motsvarande siffror var 5 av 11 för Kärnten och 12 av 22 för Niederösterreich (de finansiella uppgifterna avsåg främst sektorerna för FoTU, regionalutveckling och mjuka stöd). Tre program innefattar en ESF-del (Kärnten, Steiermark och Wien). Enbart Kärnten har hittills deklarerat stödberättigande utgifter. Under hösten 2001 sände sju mål 2-program in de första ansökningarna om löpande utbetalningar vilka verkställdes vid årsskiftet. Den 22 november 2001 hade alla de första årliga mötena i förvaltningskommittéerna för de österrikiska mål 1 och mål 2 ägt rum. Den första delen ägnades åt utvecklingen av EU:s regionalpolitik mot bakgrund av utvidgningen och gränsregionerna. Den andra delen av mötet anslogs åt administrativa frågor där samtliga nödvändiga inslag beträffande årsrapporter, programförvaltning/första erfarenheter, datautbyte och revisionsrapporter diskuterades med förvaltningsmyndigheterna i mål 1 och 2 tillsammans med ansvariga organ på nationell nivå. Mål 3 Den 8 augusti 2000 godkände kommissionen mål 3-programmet. Vid det årliga översynsmötet mellan Europeiska kommissionen och de österrikiska förvaltningsmyndigheterna som hölls i Wien den 21 november 2001 gavs tillfälle att diskutera det aktuella läget i programgenomförandet. När det gäller de fyra slutliga stödmottagarna (arbetsförmedlingar, det federala ministeriet för ekonomi och sysselsättning, det federala ministeriet för utbildning, vetenskap och kultur samt ministeriet för socialförsäkring och generationsfrågor) kommer arbetsförmedlingarna att motta den största delen av ESF-medlen (cirka 60 %). Cirka 17 % av de tillgängliga ESF-medlen är öronmärkta för ministeriet för socialförsäkring och generationsfrågor (för funktionshindrade) och ministeriet för utbildning, vetenskap och kultur (för att främja livslångt lärande). Delstaterna medverkar inom de territoriella sysselsättningspakterna och mottar ett relativt blygsamt stöd på 2-3 %. Det federala ministeriet för ekonomi och sysselsättning medverkar främst för att integrera ett jämställdhetsperspektiv. Beträffande utnyttjandet av medlen förväntades arbetsförmedlingen förbruka samtliga medel under 2001. Ministeriet för socialförsäkring och generationsfrågor förväntades utnyttja upp till 60 % under 2001 på grund av att ministeriet också förvaltar särskilda program, Equal-programmet och ett program som kallas "miljarden för funktionshindrade" (Behindertenmilliarde). Ministeriet för utbildning, vetenskap och kultur som ansvarar för skolor, vuxenutbildning och universitet har hittills förbrukat en mindre del eftersom skolorna arbetar med årlig planering och projekten främst är knutna till skolåren. En lång rad stödjande organ med anknytning till det federala ministeriet för ekonomi och sysselsättning inrättades tidigare. De arbetar med de territoriella sysselsättningspakterna, integrering av ett jämställdhetsperspektiv, marknadsföring, och innefattar ett utvärderingsorgan som fortlöpande utvärderar ESF samt ett Equal-kontor. Dessa organ lyder under civilrätten och offentliggör sina anbudsinbjudningar inom hela EU. Den planerade fortlöpande utvärderingen skiljer sig från utvärderingen enligt förordning 1260/1999 och syftar till att ge direkt feedback om programgenomförandet. FFU utanför mål 1 Strukturfondernas program för fisket för Österrike antogs av kommissionen den 30 oktober 2000. FFU:s medfinansiering för perioden 2000-2006 uppgår till 4,2 miljoner euro. Efter det att programmet hade antagits godkände kommissionen också den nationella stödordning som de österrikiska myndigheterna hade lämnat in. Genomförandet av programmet under åren 2000 och 2001 fortskrider enligt planerna. 2.2.12. PORTUGAL Föregående programperioder Under år 2001 avslutades en åtgärd som hade påbörjats före 1989, liksom en åtgärd från perioden 1989-1993. Alla övriga återstående åtgärder måste avslutas under år 2002. När det gäller det finansiella genomförandet under perioden 1994-1999 har cirka 99 % av det planerade anslaget för hela perioden utnyttjats. FFU:s bidrag för 1994-1999 minskades från det ursprungliga beloppet på 182 miljoner euro till 164 miljoner euro och anslaget för 1999 uppgår till 44 % av hela medfinansieringen från FFU. Perioden 2000-2006 Verksamheterna under 2001 inriktades främst på att slutföra programplaneringen och på genomförandet av mekanismerna för förvaltning, övervakning och kontroll. För Madeira och Azorerna, liksom för de övriga yttersta randområdena enligt artikel 299 i fördraget, medger rådets beslut av den 28 juni 2001 en högre medfinansieringsgrad i vissa fall. 18 OP hade antagits 2000. Gemenskapsstödet till programmet för tekniskt stöd som antogs den 20 mars 2001 uppgår till 81,31 miljoner euro, varav 36,4 miljoner euro från ERUF och 44,9 miljoner euro från ESF. Syftet med detta program är att stödja genomförandet av GSR och förvaltningen av fonderna. Det innehåller också åtgärder för att stärka den tekniska och pedagogiska kvaliteten när det gäller yrkesutbildning och innefattar stöd till tematiska arbetsgrupper vilka har till uppgift att förbättra åtgärderna på de områden som valts ut som prioriterade insatsområden. I varje OP hölls två möten i övervakningskommittéerna under 2001. Vid mötena under det första halvåret godkändes de slutliga versionerna av programkomplementen. De första versionerna hade lagts fram vid övervakningskommittéernas möten under det andra halvåret 2000. Efter det samarbete som bedrivits med kommissionen förbättrade förvaltningsmyndigheterna programkomplementen, särskilt beträffande följande inslag : urvalskriterier för projekt för vissa åtgärder, fastställande av en uppsättning resultatindikatorer och tilldelning av resultatreserven samt överensstämmelse mellan programkomplementen och motsvarande program. Ett av de inslag som utvecklades under 2001 var införandet av ett datasystem om projekt medfinansierade av strukturfonderna. Genom denna databas möjliggörs inte bara finansiell övervakning av åtgärderna utan också övervakning av det fysiska genomförandet av projekten och av resultaten av olika åtgärder. Detta system som är helt i drift sedan 2002 är ett viktigt instrument för den globala samordningen av GSR och kommer därmed att bli ett ytterst viktigt verktyg för att genomföra utvärderingen efter halva tiden, liksom för att fördela resultatreserven vilket kommer att ske i början av 2004. De första årliga mötena mellan förvaltningsmyndigheterna och kommissionen ägde rum i oktober och gav parterna en möjlighet att baserat på genomföranderapporter för 2000 och tillgängliga uppgifter bland annat från övervakningskommittéerna, diskutera de mest framträdande aspekterna i genomförandet, nämligen tillämpning av urvalskriterier för att finna projekt som är lämpade för de prioriterade insatsområden som fastställts på åtgärdsnivå, förstärkning av systemen för övervakning och kontroll, den mekanism som utarbetats för att följa de antagna finansiella planerna samt övervakningen av stödordningarna. För varje program har tekniska utvärderingsgrupper inrättats vilka skall genomföra utvärderingen efter halva tiden. Genom det arbete som dessa grupper, där också kommissionen är företrädd, har utfört, har en detaljerad tidsplan för påbörjandet av utvärderingen efter halva tiden kunnat fastställas. Grupperna har fastställt ett antal faktorer som är gemensamma för samtliga utvärderingar i syfte att ta fram de uppgifter som krävs för utvärderingen av GSR och säkerställa ett enhetligt tillvägagångssätt. För att göra de åtgärder som strukturfonderna medfinansierar i Portugal mer synliga anordnade kommissionen tillsammans med de portugisiska myndigheterna i november 2001 ett seminarium avsett att medvetandegöra förvaltare och ansvariga för kommunikationsplanerna i GSR och OP om tillämpningen av förordning (EG) nr 1159/2000 och lägga fram goda metoder på området för information och offentlighet i övriga medlemsstater. Införandet av kontrollsystem är försenat och denna försening måste de portugisiska myndigheterna hämta in så snart som möjligt. När det gäller mekanismer för tillämpning av kontrollen förekommer svagheter särskilt beträffande området mänskliga resurser och yrkesutbildning. Åtgärder bör vidtas i detta hänseende under det första halvåret 2002. De flesta OP har gjort stora framsteg i fråga om det finansiella genomförandet. 61 utgiftsdeklarationer för ERUF inlämnades till kommissionen under år 2001. Samtliga program förutom programmet för tekniskt stöd har inlämnat begäran om betalning. Under 2001 verkställdes löpande utbetalningar som uppgick till sammanlagt cirka 988 miljoner euro av ERUF:s anslag. Förvaltningsmyndigheterna i de operativa programmen har beslutat att medfinansiera stora projekt inom programmen i enlighet med bestämmelserna i förordning 1260/1999. Under 2001 mottog och godkände kommissionen sju stora projekt. Dessa stora projekt avser lagring av naturgas (2 projekt) och transportinfrastrukturer (5 projekt). På området för mänskliga resurser har de årliga mötena i programmen för sysselsättning respektive utbildning givit möjligheter att analysera ESF:s bidrag till den europeiska sysselsättningsstrategin och strategin för social integration. Tillsammans med kommissionen har de nationella myndigheterna utarbetat ett dokument som innehåller särskilda rekommendationer beträffande utvärdering av de åtgärder som finansieras av ESF i de olika programmen. På jordbruksområdet har samtliga årsrapporter från de 8 program som mottar stöd från utvecklingssektionen vid EUGFJ mottagits och bedömts vara tillfredsställande. Beträffande genomförandet har tre utbetalningar gjorts för OP jordbruk och landsbygdsutveckling. Den första utbetalningen verkställdes 2000 och uppgick till 76,8 miljoner euro (förskott på 7 %) och två andra utbetalningar verkställdes 2001 vilka sammanlagt uppgick till 47 miljoner euro. Totalt motsvarar detta 11,3 % av anslaget från utvecklingssektionen vid EUGFJ till detta program. När det gäller fiskesektorn uppgår FFU:s stöd till det operativa programmet för fiske till 163 miljoner euro (ett första förskott på 11,4 miljoner euro har betalats ut) varav 64 miljoner euro är avsett för fiskeflottan och 56 miljoner euro för skydd och utveckling av vattenbruksresurser, hamnar, beredning och saluföring. Förutom detta särskilda program finns åtgärder inriktade på fisket i sex regionala program: Azorerna, Madeira, Alentejo, Algarve, Centro och Norte. Dessa åtgärder uppgår till totalt 54,5 miljoner euro. De prioriterade åtgärderna gäller främst utveckling av vattenbruket och förbättring av produkternas kvalitet. 2.2.13. FINLAND Perioden 1995-1999 År 2001 var det sista genomförandeåret för de sista projekten från de regionala utvecklingsprogrammen för perioden 1995-1999. Sista dagen för utbetalningar till projekten var 31 december 2001. Årsrapporterna för 2000 för mål 6-programmen och mål 2-programmen (1997-1999) godkändes av övervakningskommittéerna och lämnades till kommissionen i oktober 2001. De visade att en hög procentandel av gemenskapsmedlen hade betalats ut till projekten i slutet av 2000 och i synnerhet gällde detta mål 6 (nästan 90 %). Under 2001 genomförde kommissionen anbudsinfordran för utvärderingarna i efterhand av mål 2- och mål 6-programmen. Arbetet med utvärderingarna av mål 2-programmet inleddes i slutet av 2001 och utvärderingen av mål 6-programmet förväntas inledas i början av 2002. Perioden 2000-2006 Mål 1 och 2 Det finns två mål 1-program på det finska fastlandet (östra och norra Finland) och två mål 2-program på det finska fastlandet (södra och västra Finland) samt ett mål 2-program i svensktalande Åland. Under maj och juni 2001 hölls de första mötena i övervakningskommittéerna för programmen för finska fastlandet. En av de främsta punkterna på dagordningen var godkännandet av de första årliga genomföranderapporterna för perioden 2000-2006, dvs. årsrapporterna för 2000. Därtill presenterade kommissionen den andra sammanhållningsrapporten vilken diskuterades vid dessa möten. Det första mötet i övervakningskommittén för Ålands mål 2-program anordnades i februari 2001 för att inleda programgenomförandet och för att slutföra arbetet med programkomplementet. Det andra mötet i övervakningskommittéerna för programmen för finska fastlandet hölls i december. Under kommittémötena för mål 1 diskuterades de första behoven av programjusteringar. Kommittéerna godkände den uppdragsbeskrivning och anbudsinfordran för utvärderingen efter halva tiden som hade utarbetats av den nationella styrgruppen för utvärdering. Denna grupp inrättades av övervakningskommittéerna år 2000 för att förbereda utvärderingen av mål 1- och mål 2-programmen och innefattar företrädare från regionerna, ministerierna och kommissionen. Gruppen höll tre möten under 2001. De flesta möten i övervakningskommittéerna innefattade projektbesök eller presentationer och flera presskonferenser hölls. Därtill anordnades i samband med mötet i övervakningskommittén för mål 1 i juni ett internationellt seminarium om erfarenhetsutbyte och framtida sammanhållningspolitik i Joensuu, i östra Finland. I mötet deltog cirka 100 företrädare från andra europeiska mål 1-regioner och kandidatländer. Frågor som rör städernas speciella problem behandlades vid ett endagsseminarium som anordnades i samband med de möten som övervakningskommittén för mål 2 höll i Helsingfors i december. Programplaneringsfasen hade slutförts när kommissionen mottog de slutliga programkomplementen i juni 2001. Efter justering av vissa tekniska felaktigheter bekräftade kommissionen att komplementen uppfyllde kraven i förordning 1260/1999. Kommissionen mottog årsrapporterna för både mål 1 och mål 2-programmen i slutet av juni 2001. Efter granskning av dokumenten och beaktande av de särskilda omständigheterna under det första genomförandeåret gjorde kommissionen bedömningen att dessa dokument var tillfredsställande. Enligt dessa rapporter hade genomförandet av såväl mål 1- som mål 2-programmen startats till fullo under 2000. Övervakningsuppgifterna för 2001 visade att både åtaganden (beslut fattade om projekt) och utbetalningar till projekt utvecklades väl i mål 1- och mål 2-områden liksom i områden i mål 2 som mottar stöd under en övergångsperiod. Det första årliga översynsmötet mellan kommissionen och förvaltningsmyndigheten för mål 1 och mål 2 på det finska fastlandet hölls den 23 november 2001 i Bryssel. Under mötet diskuterades de huvudsakliga programplaneringsstadierna, årliga genomföranderapporter för 2000, viktigaste händelser och resultat under år 2000, uppföljning, övervakning och utveckling i den operativa miljön och av den socioekonomiska situationen och den eventuella inverkan på genomförandet som denna utveckling kan ha samt den framtida sammanhållningspolitikens inriktning. Bland annat enades man om att årsrapporteringen skulle utvecklas och att tematiska och strategiska diskussioner skulle stimuleras i övervakningskommittéerna. Det konstaterades också att GD Regionalpolitik hade mottagit två inlagor från de finska regionerna respektive förbundet för lokala och regionala myndigheter efter det att den andra sammanhållningsrapporten hade publicerats. Det årliga översynsmötet med förvaltningsmyndigheten för mål 2-programmet för Åland hölls den 27 november 2001. Eftersom genomförandet inleddes tidigt på våren 2001 inriktades diskussionerna under detta första möte på genomförandets inledningsfas. Förvaltningsmyndigheterna inlämnade de första ansökningarna om löpande betalningar till kommissionen i slutet av september 2001 för mål 1-programmet på finska fastlandet och i slutet av oktober 2001 för mål 2-programmen på finska fastlandet, samt i slutet av november för mål 2-programmet på Åland, vilket i samtliga fall var inom de stipulerade 18 månaderna från godkännandet av programmet. De första löpande utbetalningarna från ERUF gjordes i december 2001 för mål 1-programmen. På området för mänskliga resurser hölls det första årliga mötet mellan kommissionen och förvaltningsmyndigheten i Bryssel den 23 november. Det var ett gemensamt möte för mål 1 och mål 2. Kopplingar mellan ESF och den europeiska sysselsättningsstrategin liksom komplementariteten mellan ESF-åtgärderna för mål 2 och mål 3 diskuterades. Beträffande jordbruk fattades sammanlagt 1390 projektbeslut för östra Finland och 971 i norra Finland. Den snabbaste starten/största intresset kan konstateras för åtgärden "investeringar i jordbruksföretag". Därutöver har Finland delvis integrerat ett tillvägagångssätt hämtat från Leader i SPD för mål 1. FFU:s stöd till fiskesektorn uppgår till 2,65 miljoner euro till norra Finland (ett första förskott på 0,19 miljoner euro har betalats) främst för beredning, fiskehamnar och vattenbruk. För de övriga mål 1-regionerna (östra Finland) bidrar FFU med 4,2 miljoner euro (ett första förskott på 0,3 miljoner euro har betalats ut). Beredning och fiskehamnar mottar det största stödet. Mål 3 ESF:s bidrag till SPD för mål 3 (förutom Åland) uppgår till sammanlagt 416 miljoner euro. I SPD anges följande fyra prioriterade insatsområden i enlighet med ESF:s strategiska referensram: Utnyttjande av efterfrågan på arbetskraft och förbättring av arbetsmarknadsanpassningen (motsvarar 29 % av anslaget från ESF). 2. Främjande av jämställdhet och lika möjligheter i arbetslivet (motsvarar 19 % av ESF-anslaget). 3. Förbättring av utbildningens och yrkesutbildningens kvalitet och effektivitet, främjande av arbetskraftens rörlighet mellan olika yrken samt bättre integration av utbildning i arbetslivet (motsvarar 19 % av anslaget från ESF). 4. Utveckling av humankapitalet för att stödja företagaranda och kvalitet i arbetslivet samt utnyttjande av forskning och teknik (motsvarar 29 % av anslaget från ESF). Därtill finns ett prioriterat åtgärdsområde som avser tekniskt stöd (motsvarar 4 % av anslaget från ESF). Syftet med mål 3-programmet är främst att komma tillrätta med arbetsmarknadsproblem som exempelvis den höga arbetslösheten, det hot om utestängning från arbetsmarknaden som vissa grupper står inför (t.ex. långtidsarbetslösa, unga arbetslösa, äldre och funktionshindrade personer) och problemen med allt fler flaskhalsar på arbetsmarknaden. Det första årliga mötet ägde rum i Helsingfors i oktober. Följande frågor behandlades: överensstämmelse med den föreslagna strategin, koppling till den europeiska sysselsättningsstrategin, genomförande av övergripande frågor, finansiella frågor, förvaltnings- och finansiella kontrollsystem, övervakning, utvärdering och beaktande av gemenskapspolitiken. Man enades om att förvaltningsmyndigheten skulle vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra genomförandet av programmet. Det separata mål 3-programmet för Åland som mottar 2,6 miljoner euro i finansiering från ESF, har utvecklats på följande sätt (situationen den 31 december 2001): åtaganden 20 %, betalningar 8 %, antal projekt 28, och 750 personer som deltar i dessa projekt. Den årliga granskningen genomfördes genom skriftväxling om genomförandet av stödet. FFU utanför mål 1 Under perioden 2000-2006 uppgår FFU:s stöd till 32 miljoner euro (ett första förskott på 2,25 miljoner euro har betalats ut). 55 % anslås till skydd och utveckling av fiskeresurserna, vattenbruket, anläggningar i fiskehamnar, beredning och saluföring samt sötvattensfiske. 11 % av stödet har anslagits till Åland som har ett separat program. 2.2.14. SVERIGE Perioden 1995-1999 Årsrapporterna för 2000 inkom till kommissionen mellan juli och oktober 2001. Enligt årsrapporten för mål 6-programmet hade 78 % av EU:s medfinansiering betalats ut till projekten i slutet av 2000. När det gäller de fem mål 2-programmen hade mellan 68 % och 83 % av medlen betalats ut till projekten. Resultaten hittills visar att programmen kommer att överträffa målen när det gäller antalet nya arbetstillfällen och nya företag som skapats. Under 2001 genomförde kommissionen anbudsförfaranden för utvärderingen i efterhand av mål 2- och mål 6-programmen. Arbetet med utvärderingen av mål 6 programmet förväntas vara slutfört i början av 2002. Därtill beslutade de svenska myndigheterna att genomföra kompletterande nationella utvärderingar i efterhand av mål 2 och mål 6. Visst förberedande arbete genomfördes under 2001 och upphandlingsförfarandet kommer att vara slutfört under första halvåret 2002. Perioden 2000-2006 Mål 1 och 2 I Sverige finns det två mål 1-program (Norra Norrland och Södra Skogslänsregionen) och fyra mål 2-program (Norra, Södra, Västra och Öarna). I varje program hölls två möten i respektive övervakningskommitté under 2001. De första mötena ägde rum i mars och båda mötena innefattade projektbesök. Den andra mötesrundan ägde rum i oktober. Den första uppsättningen möten i övervakningskommittéerna för mål 2 hölls i april och den andra rundan i september/oktober. De flesta mötena i den första rundan innefattade antingen projektbesök eller inriktades på programkomplementen medan det andra mötet behandlade utvärderingarna i efterhand och efter halva tiden, utöver den obligatoriska rapporteringen om slutförandet av programgenomförandet. Presskonferenser anordnades i samband med de möten i övervakningskommittén som innefattade projektbesök. Under året inrättades en arbetsgrupp för mål 1-programmen och en arbetsgrupp för mål 2-programmen. Medlemmarna i dessa arbetsgrupper hade utsetts av respektive övervakningskommitté och kommissionen har därtill en företrädare i varje kommitté. Den viktigaste uppgiften för dessa arbetsgrupper kommer att bli att följa utvärderingarna i efterhand och efter halva tiden. Under slutet av 2001 möttes varje arbetsgrupp för att ange huvudinriktning för utvärderingarna efter halva tiden. Detta dokument kommer att läggas fram för samtliga övervakningskommittéer för godkännande i början av 2002. Utöver detta har varje program sin egen arbetsgrupp, som kommer att fokusera på särskilda frågor som fastställs av varje kommitté. De första årsrapporterna för år 2000 godkändes av övervakningskommittéerna och sändes därefter till kommissionen i slutet av juni. Efter det att dessa rapporter hade granskats i ljuset av bestämmelserna i förordningen om strukturfonderna, och mot bakgrund av de särskilda omständigheterna under det första genomförandeåret, gjorde kommissionen bedömningen att rapporterna var tillfredsställande. Årsrapporterna för 2000 för mål 1 täcker en genomförandeperiod på endast några få månader. Förvaltningsmyndigheterna fick behandla ett stort antal ansökningar i början eftersom många sökande hade väntat på att ansökningsförfarandet skulle öppnas. De första projektbesluten fattades under hösten 2000 vilket innebar att inga utbetalningar gjordes det året. Eftersom mål 2-programmen godkändes den 15 respektive den 20 december 2000 inleddes det faktiska programgenomförandet inte förrän 2001. Programplaneringsfasen slutfördes i september/oktober 2001 när kommissionen bekräftade att programkomplementen för mål 1 och mål 2 uppfyllde kraven i förordningen. De första versionerna som kommissionen mottog innehöll inte alla nödvändiga inslag varför en stor del av 2001 ägnades åt att utarbeta slutliga och kompletta programkomplement, särskilt med hänsyn till finansieringsplanerna och indikatorerna. De första ansökningarna om löpande utbetalningar för mål 1-programmen inkom i oktober 2001 vilket ligger inom den fastställda tidsgränsen på 18 månader. Det första årliga mötet mellan kommissionen och förvaltningsmyndigheterna för mål 1 och mål 2 hölls i Bryssel den 3 december 2001. Den första delen av mötet var gemensam för alla program. Under eftermiddagen hölls separata möten för mål 1 och mål 2. De viktigaste punkterna på dagordningen var förfaranden för förvaltning och betalning, kontroller, datasystem och överföring (inklusive årsrapporterna för 2000, en kvalitativ bedömning av genomförandet och resultaten hittills, partnerskap, medverkan från den privata sektorn, betalningsansökningar etc.) Inga särskilda problem beträffande programgenomförandet togs upp under mötet, förutom det faktum att vissa program inte ännu hade inlett kontroller av åtminstone 5 % av de totala stödberättigande utgifterna. Kommissionen betonade därför vikten av att starta dessa kontroller så snart som möjligt i syfte att följa kraven i artikel 10 i förordning 438/2001. I Lycksele anordnades i juni 2001 en konferens på temat "regional avfolkning som en utmaning för strukturpolitiken" inom ramen för det svenska ordförandeskapet och i samarbete med kommissionen. Under mötet utbyttes erfarenheter och goda metoder och diskussionerna vid detta möte kommer att fungera som utgångspunkt för vidare diskussioner bland politiska beslutsfattare om effektiva metoder och konsekvenser för strukturpolitiken efter 2006 på nationell såväl som på unionsnivå.. På jordbruksområdet betraktades de åtgärder som medfinansieras av EUGFJ ha haft en tillfredsställande förmåga att tillgodogöra sig stödet under 2001. Generellt sett utvecklades investeringar i jordbruksföretag och startstöd till unga jordbrukare väl, medan stödsystem för beredning och saluföring mottog ett relativt begränsat antal ansökningar. I fiskesektorn antogs två program. I programmet för norra Norrland uppgår FFU:s medfinansiering till 5,8 miljoner euro och de sammanlagda investeringarna i fiskesektorn förutses uppgå till 13 miljoner euro. Strategin för utveckling av fiskesektorn innefattar en lång rad olika FFU-åtgärder men investeringar i vattenbruk, beredning samt skydd och utveckling av vattenbruksresurser torde utgöra cirka 50 % av stödet från FFU. Södra Skogslänsregionen kommer att motta ett stöd från FFU på 5,7 miljoner euro vilket bör leda till totala investeringar på 13 miljoner euro. Enligt den strategi som har utarbetats för fisket kommer tre fjärdedelar av samtliga FFU-medel att användas för att utveckla vattenbruket och beredningsindustrierna. Genomförandetakten för dessa program har hittills varit lägre än förväntat men enligt preliminära uppgifter i slutet av 2001 har takten ökat. Mål 3 Det samlade programdokument (SPD) som blev resultatet av sju månaders förhandlingar mellan de svenska myndigheterna och kommissionen godkändes av kommissionen den 27 september 2000. Med undantag av de regioner som omfattas av mål 1 är Sverige berättigat till 747 miljoner euro i ESF-medel medan den totala budgeten uppgår till 2 780 miljoner euro varav 729 miljoner euro är nationella offentliga medel och 1 303 miljoner euro privat medfinansiering. De fem prioriterade områdena är "kompetensutveckling för anställda", "förbättring av arbetsmarknadsanpassning och företagaranda", "integration, mångfald och jämställdhet", "lokal utveckling", och "tekniskt stöd". Under 2001 utvecklades programmet enligt planerna och i slutet av 2001 hade det hämtat in den sena starten 2000. Det nådde 98 % av finansieringsplanen i fråga om åtaganden och 48 % för betalningar. Detta innebar sammanlagt 423 000 deltagare (något fler kvinnor än män). Under det första hela årets drift hade åtgärder om analys av kompetensutveckling och förbättrad arbetsmarknadsanpassning överskridit målen med råge medan särskilt åtgärden för arbetsrotation hade svårigheter att komma igång. De första årliga översynsmötena hölls den 7 november 2001. Kommissionen uppmärksammade därvid den sena finansiella rapporteringen från projekten och underströk behovet att påskynda detta. På grund av svårigheter att påbörja åtgärden för arbetsrotation måste denna åtgärd bedömas noga och före andra åtgärder. Eftersom programmet är en helhet, är det viktigt att noga övervaka att det utvecklas på ett balanserat sätt. Deltagande av arbetsmarknadens parter bör säkerställas genom ytterligare utveckling av arbetsmetoderna. Utvärderingen efter halva tiden inleddes genom val av utvärderare som gjordes i slutet av året. FFU utanför mål 1 Sveriges strukturprogram för perioden 2000-2006 antogs av kommissionen den 15 december 2000. Detta program har ett anslag från FFU på 62 miljoner euro och totala investeringar på 360 miljoner euro och inriktas främst på omstrukturering av beredningsindustrin och modernisering av flottan. Moderniseringen av flottan är nödvändig för att förbättra arbetsförhållanden och sanitära förhållanden ombord på fartygen, förbättra fiskeredskapens selektivitet och minska fiskets negativa effekt på miljön. Det första mötet i övervakningskommittén hölls den 9 februari 2001 och under detta möte antogs de närmare tillämpningsföreskrifterna för programmet. 2.2.15. FÖRENADE KUNGARIKET Perioden 1994-1999 Mål 1 Tre program höll på att genomföras och planerades vara slutförda den 31 december 2001 så att slutlig rapportering och begäran om slutlig utbetalning skulle kunna insändas senast den 30 juni 2002. Kommissionen samtyckte till en begäran från myndigheterna i Förenade kungariket att förlänga genomförandeperioden för programmet för Merseyside till den 30 juni 2002. 91,9 % av de totala utbetalningarna har gjorts. Mål 2 Samtliga program förutom ett slutförde genomförandet före den 31 december 2001 och slutlig rapportering och begäran om slutlig utbetalning avsågs insändas senast den 30 juni 2002. Kommissionen samtyckte till en begäran från myndigheterna i Förenade kungariket att förlänga genomförandeperioden för programmet för North East England till den 30 juni 2002. Perioden 2000-2006 Efter det att förhandlingarna som hade bedrivits under 1999-2000 framgångsrikt hade slutförts, godkändes 6 mål 1-program och 14 mål 2-program varefter genomförandet påbörjades. Mål 1 Fem program som hade godkänts under 2000 höll på att genomföras under 2001. De avsåg de engelska regionerna Cornwall och Scilly-öarna, Merseyside och South Yorkshire, Wales (West Wales och the Valleys) samt Skottland (stöd under en övergångsperiod till Highlands och Islands). Varje program omfattar mellan fyra och sex prioriterade insatsområden som grupperas runt fem huvudteman: stöd till små och medelstora företag, stöd till företagsmodernisering, ekonomisk förnyelse på det lokala planet, utveckling av mänskliga resurser och utveckling av strategisk infrastruktur. Tre större projekt som innefattar inrättande av riskkapitalfonder bedömdes positivt. De tre projekten och den godkända medfinansieringen från ERUF var "South Yorkshire Investment Fund" (37 miljoner euro), "Merseyside Special Investment Fund" ( 60 miljoner euro) och "Finance Wales" (32,6 miljoner euro). Ett mål 1-program för stöd under en övergångsperiod godkändes 2001 för Nordirland. Programmet "att bygga hållbart välstånd" är ett operativt program under GSR för Nordirland. I dess egenskap av region som är på väg ut ur mål 1 och som går från en situation präglad av konflikt till fred är kärnan i detta operativa program att föra Nordirland till hållbart välstånd i en konkurrenskraftig ekonomi. Detta skall ske genom att man fokuserar på omstrukturering som ett sätt att modernisera företag och sörja för kompetensutveckling av dess invånare för att bereda vägen för en framtid präglad av högteknologi. Den viktigaste inriktningen och därmed huvudprioriteringarna inom detta område är sålunda ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft samt sysselsättning. I mars 2001 antog kommissionen det andra EU-programmet för fred och återförening, Peace II-programmet 2000-2004. 80 % omfattar Nordirland och 20 % omfattar Border-regionen i Irland. Det bygger på erfarenheterna av den särskilda stödprocessen efter Belfast-avtalet. Det nya programmet tar upp det ekonomiska och sociala arvet från konflikten och ger stöd till projekt som bygger på de möjligheter som växer fram när freden åter får fäste. Programmet strävar också att bereda vägen för återförening mellan protestanter och katoliker genom att finansiera projekt som visar ett engagemang som griper över alla grupper i samhället. I fiskesektorn är FFU:s stöd 16,99 miljoner euro till Cornwall och Scilly-öarna vilket motsvarar 3 % av det samlade gemenskapsstödet för programmet. Ansökan till fiske- och vattenbrukssektorn kunde mottas från april 2001 och i slutet av december 2001 hade 34 ansökningar godkänts med ett stöd från FFU på 2,8 miljoner euro. Fem ansökningar från Cornwall under det engelska systemet för att ta fartyg ur drift godkändes. En grupp för förvaltning av prioriterade fiskefrågor inrättades och höll regelbundna möten för att följa utvecklingen och godkänna ansökningar. Framstegen under 2001 har varit mycket tillfredsställande. I Merseyside är det totala stödet från FFU litet, eller 0,4 miljoner euro för perioden 2000-2006. I mål 1-områdena innefattar fiskeverksamheterna havsfiske för trålare som landar sin fångst i Kanada, fiskefartyg för kustfiske för cirka 25 fiskare, musselfiske, och fiske efter aztekräka. Därtill finns Stanley market och ett antal beredningsfabriker. I mål 1-området Highlands och Islands (som mottar stöd under en övergångsperiod) uppgår det sammanlagda stödet från FFU för fisket för perioden 2000-2006 till 27,76 miljoner euro vilket motsvarar 9 % av det sammanlagda gemenskapsstödet till programmet. Fiskeförvaltningsgruppen Highlands & Islands inrättades och höll regelbundna möten för att granska framstegen. Branschen har visat stort intresse för åtgärderna och särskilt gäller detta vattenbrukssektorn som mottog ett mycket stort antal ansökningar. Två förslagsinbjudningar offentliggjordes vilka resulterade i att sammanlagt 8 miljoner euro i stöd från FFU kommer att fördelas på 54 projekt. Därtill anslogs 0,8 miljoner euro från FFU till Skottlands ordning för att ta fartyg ur drift. Större delen av stödet gick till projekt i avlägset belägna områden där ekonomin är mycket beroende av vattenbruk och fiske. Sex olika stödordningar har inrättats vilka omfattar modernisering av fiskefartyg, vattenbruk, anläggningar i fiskehamnar, verksamheter inom branschen, innovativa åtgärder och beredning och saluföring av fiskeriprodukter. Fördelningen av anslaget från FFU mellan dessa ordningar kommer att ses över under 2002. Även om det sammanlagda beloppet från FFU (27,76 miljoner euro) till Nordirland är litet i förhållande till det totalbelopp som finns tillgängligt för detta mål 1-program under en övergångsperiod, kommer det att få betydande effekt på fiskeindustrin. Flerfondsprogrammet godkändes inte förrän i början av 2001 och flera fiskefrågor återstår fortfarande att lösa. Precis som när det gäller Skottland har en politisk debatt förts om hur man bäst skulle bidra till en återhämtning av fiskbestånden. I stället för en ordning för uppläggning av fartyg utarbetades ett system för att ta fartyg ur drift och ansökningar mottogs under året. Systemet medfinansierades av FFU och sammanlagt fanns cirka 8 miljoner euro tillgängligt. En mängd ansökningar inkom till programmet och det förväntas att fiskeflottan kommer att minskas med cirka 30 fartyg. I Wales uppgår FFU:s stöd för perioden 2000-2006 till 15,2 miljoner euro vilket är betydligt mer än vad den walesiska fiskeindustrin har utnyttjat tidigare. Efter kommissionens godkännande av programmet har framstegen varit långsamma vilket främst beror på att fisket nu administreras av det nybildade Welsh European Funding Office som behövt tid för att upprätta nödvändig dokumentation, förfaranden, och ordningar för att genomföra FFU. Takten för medelsutnyttjandet kommer troligen att fortsätta att vara långsam och i ett försök att påskynda processen har konsulter engagerats vilka nu har lämnat vissa rekommendationer. Ett mycket mer aktivt tillvägagångssätt krävs. Mål 2 Fjorton program godkändes och genomförandet inleddes under 2001. Tio program avser engelska regioner och Gibraltar, tre avser Skottland och ett Wales. Varje program innefattar i genomsnitt tre prioriterade insatsområden, grupperade kring tre huvudteman: utveckling på olika områden, dynamiska och konkurrenskraftiga företagsbaser, strategisk fysisk planering, förnyelse av den lokala ekonomin och social och ekonomisk utveckling. Mål 1 och 2 Som anges i förordningen granskade kommissionen och Förenade kungarikets förvaltningsmyndigheter de viktigaste resultaten av genomförandet av programmen under år 2000 vilket skedde under fem översynsmöten som hölls i Bryssel mellan den 27 november och den 14 december 2001. Översynerna baserades på de årliga genomföranderapporterna och på andra uppgifter som lämnats vid regelbundna kontakter mellan kommissionen och myndigheterna i Förenade kungariket, samt på det arbete som bedrivs i övervakningskommittéerna för programmen. Översynerna bekräftade generellt att programmens strategier var förenliga med den politik och de ekonomiska ramar som gällde under genomförandet, och att programåtgärderna allmänt sett överensstämmer med gemenskapspolitiken. Vid översynerna konstaterades också att genomförandet generellt framskrider i en takt som ligger i linje med målen för att uppnå programmets resultat- och utbetalningsmål. Kommissionen och Förenade kungarikets myndigheter enades om en strategi och ett arbetsprogram för inledandet av översynerna efter halva tiden. Därmed bör arbetet på fältet kunna inledas i början av det andra halvåret 2002 och utvärderingsresultaten kunna slutföras, godkännas och finnas tillgängliga att dra nytta av under det andra halvåret 2003. Mål 3 Förenade kungarikets mål 3-program för 2000-06 kommer att genomföras genom en GSR för Förenade kungariket och separata operativa program för England, Skottland och Wales. Den allmänna nedåtgående tendensen beträffande antalet arbetslösa i Förenade kungariket avspeglas i en markant ökning (från 31,6 % till 40,0 %) av programmens betoning på livslångt lärande, arbetsmarknadsanpassning och företagaranda. Samtidigt reserveras fortfarande en betydande summa (53 %) för att tackla problem knutna till arbetslösheten och stimulera social delaktighet. Den andel av budgeten som anslås till särskilda åtgärder för att främja jämställdhet mellan könen har nästan fördubblats (7,0 % jämfört med 3,6 %). Den engelska OP är strukturerad i linje med det tillvägagångssätt med fem politikområden som anges i förordningen om ESF och följer nära det angreppssätt som valts för Förenade kungarikets GSR. Programmet drivs av Department for Work and Pensions (Sheffield) medan projekturval och betalningar främst kommer att verkställas av de nio regionala statliga kontoren och övervakningskommittéerna. Programmet uppgår sammanlagt till 4,111 miljoner euro, vilket motsvarar 87 % av det totala anslaget för Förenade kungarikets mål 3. Efter inlämnandet av de engelska myndigheterna har kommissionen betalat ut en första löpande betalning som uppgår till cirka 94,9 miljoner euro. Under 2001 fortsatte de engelska myndigheterna att förbereda medfinansieringssystemet. Enligt det system som föreslås skulle de regionala statliga kontoren (Regional Government Offices) inleda avtalsförhandlingar med ett litet antal stora statliga utbildningsorgan, medfinansieringsorgan (Co-financing Organisations) som t.ex. fortbildnings- och kompetensråden (Learning and Skills Councils) och arbetsförmedlingarna. Dessa diskussioner skulle spela en avgörande roll för att låta det tänkta medfinansieringsorganet visa sin inriktning både på regionala och lokala prioriteringar och samtidigt ändå ta hänsyn till de nationella prioriteringarna. Efter att ha säkerställt medel från de regionala statliga kontoren skulle medfinansieringsorganen ingå avtal med utbildningsorganen. I avtalet bör tydliga kvalitetskriterier anges liksom de resultat som krävs och hur dessa resultat skall certifieras. Medfinansieringsorganen skulle därefter sluta avtal med utbildningsorganen på basis av resultatrelaterad finansiering som använder nationellt överenskomna mått ("formula based funding"). Skottlands OP motsvarar 498 miljoner euro och i detta program läggs stor betoning på problemen med social delaktighet som finns i innerstadsområden och särskilt i Glasgow. Fördelningen på ESF-förordningens olika politikområden ser ut på följande sätt: förbättring av arbetsmarknadsanpassningen (23 %), social delaktighet (37 %), livslångt lärande (10 %), en konkurrenskraftig ekonomi (22 %), jämställdhet (7 %) och tekniskt stöd (1 %). De skotska myndigheterna har begärt en första löpande utbetalning på 19,5 miljoner euro. Kommissionen kommer att betala ut detta belopp efter godkännande av programkomplementet för mål 3 i Skottland. Det sammanlagda beloppet för Wales OP uppgår till 132 miljoner euro och större betoning har här lagts på företagaranda och arbetsmarknadsanpassning än i övriga operativa program. Följande fördelning har gjorts mellan olika politikområden: aktiv arbetsmarknadspolitik 25 %, främjande av social delaktighet 21 %, livslångt lärande 22 %, arbetsmarknadsanpassning och företagaranda 23 %, förbättring av kvinnors deltagande på arbetsmarknaden 7 % samt tekniskt stöd 2,0 %. På begäran av de walesiska myndigheterna har kommissionen verkställt en första löpande utbetalning som uppgick till cirka 4,3 miljoner euro. Var och en av förvaltningsmyndigheterna för OP England, Skottland respektive Wales har lämnat in den första årliga genomföranderapporten som avsåg år 2000. Det första årliga mötet för översyn av genomförandet av de tre OP under år 2000 ägde rum i november 2001. Vid dessa möten konstaterades att genomförandet av de tre programmen generellt hade startat på ett tillfredsställande sätt och fortfarande låg i linje med den strategi som lagts fram i vart och ett av de operativa programmen. FFU utanför mål 1 Förenade kungarikets fiskeprogram för perioden 2000-2006 för områden utanför mål 1 omfattar samtliga områden i Förenade kungariket som inte omfattas av mål 1. Det täcker större delen av England, hela Skottland förutom Highlands & Islands och en mycket liten del av Wales. FFU:s sammanlagda stöd under perioden 2000-2006 uppgår till 125,5 miljoner euro där nästan 50 % är avsatt för Skottland. Eftersom programmet godkändes först i december 2000 måste myndigheterna införa de olika förfaranden och handlingar som krävs enligt fiskeförordningarna. En övervakningskommitté som innefattar företrädare från samtliga sektorer i fiskeriindustrin samt ledamöter med särskilt intresse av miljöfrågor inrättades och höll två möten. FFU:s stödordningar samt programkomplement, ansökningsformulär, vägledning och godkännande av statligt stöd utarbetades. Separata system utarbetades för England, Skottland och Wales. Under den första delen av året fördes intensiva diskussioner och debatt särskilt i det skotska parlamentet om fiskeindustrins problem och den fortsatta minskningen av fiskbestånd. Det förelåg stor övervikt till förmån för ett system för uppläggning av fiskefartyg för att hålla fartygen i hamn och därmed hjälpa till att bevara bestånden. I mars meddelade dock det skotska ministeriet att man antagit en omfattande ordning för att ta fartyg ur drift. Ordningen som omfattar hela Skottland och kostar 40 miljoner euro (medfinansierat av FFU) syftar till att säkerställa långsiktigt hållbart fiske efter vitfisk och långsiktig överlevnad för den skotska havsfiskeindustrin. Senare meddelade DEFRA sitt eget system för att ta fartyg ur drift i England och ställde 10 miljoner euro till förfogande för denna åtgärd (medfinansierad av FFU). Också detta system avser permanent indragning av fiskekapacitet. Systemen baseras på ett anbudsförfarande, där de fartygsägare som är beredda att ta emot minst betalt för att ta sina fartyg ur drift prioriteras. Under året utarbetades nödvändig lagstiftning och dokumentation och fartyg valdes ut. Branschens gensvar var positivt och ansökningarna överträffade tillgängliga medel. De två systemen var engångssystem. Även om systemen för att ta fartyg ur drift tilldrog sig mest uppmärksamhet under året mottogs också ansökningar för andra stödordningar som innefattar modernisering av flottan, vattenbruk, beredning och saluföring, hamnanläggningar, verksamheter som bedrivs av branschfolk och innovativa åtgärder. Utnyttjandet av FFU:s medel har nått längst i Skottland. 2.3. Samordning med övriga finansieringsorgan 2.3.1. Sammanhållningsfonden Genom det stöd som beviljas från Sammanhållningsfonden möjliggörs finansiering av infrastrukturprojekt inom området för transporter som bidrar till genomförandet av de transeuropeiska näten, liksom projekt inom miljöområdet som gör att dessa länder kan göra framsteg för att nå de mål som satts upp inom Europeiska unionens miljöpolitik. Sammanhållningsfonden ger de fyra stödberättigade medlemsstaterna möjligheter att bibehålla en betydande offentlig investeringsnivå inom dessa två områden som är av allmänt intresse, samtidigt som de respekterar målen beträffande minskning av budgetunderskotten som anges i de konvergensprogram som fastställts inför den ekonomiska och monetära unionen. Det viktigaste instrumentet för samordningen mellan Sammanhållningsfondens och strukturfondernas åtgärder är den strategiska referensramen. Som en följd av de nya juridiska bestämmelser som styr Sammanhållningsfonden lägger medlemsstaterna fram en strategisk referensram till kommissionen. I förordning 1265/1999 anges "skall medlemsstaterna dessutom tillhandahålla resultaten av miljökonsekvensbedömningen i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen och dessa resultats överensstämmelse med en allmän miljöstrategi eller transportstrategi för ett visst område eller en viss sektor". I bestämmelserna i "Anvisningar för Sammanhållningsfonden 2000-2006" som översänts till de fyra medlemsstater som är stödberättigade enligt denna fond anges därutöver att "denna strategi bör vara fastställd och formaliserad i ett vägledande dokument som kommer att utgöra "referensram" för Sammanhållningsfondens åtgärder. Denna referensram skall fastställas på den nivå som är lämpligast, och skall innehålla följande inslag: beskrivning av de långsiktiga målen, uppgift om de enskilda projekten, detaljerad beskrivning av de mellanliggande mål som skall ha uppnåtts 2006 samt upplysningar om de projekt som skall genomföras för att nå dessa mål. För varje projekt skall en första uppgift om investeringskostnader och en vägledande planering av finansieringskällor anges". De fyra medlemsstater som är stödberättigade enligt Sammanhållningsfonden lade fram sina referensramar för miljö- och transportsektorerna vid ett informationsmöte som kommissionen hade anordnat för medlemsstaterna den 18 december 2000. I vissa fall utgör dessa strategiska referensramar en integrerad del av de operativa program som godkänts enligt programplaneringen för strukturfonderna för perioden 2000-2006, vilket förstärker samordningen mellan de åtgärder som genomförs enligt Sammanhållningsfonden och de som genomförs enligt strukturfonderna. 2.3.2. Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden (EIF) Enligt villkoren i det samarbetsavtal som undertecknades mellan kommissionen och EIB inom ramen för gemenskapens strukturåtgärder under perioden 2000-2006 har en kontaktmekanism mellan kommissionen och EIB inrättats. Denna mekanism har fungerat på tillfredsställande sätt och åtföljs av särskilda samordningskontakter inom området för stora transportprojekt (Spanien och Grekland) och initiativet "Innovation 2000" (Portugal). Därutöver och som en följd av slutsatserna från högnivåmötet den 4 december 2000, har ett samarbete inletts mellan de två institutionerna på området för gränsöverskridande samarbete (Europeiska unionen och kandidatländerna) och frågor som rör stadsområden (Urban). Åtta snabba utvärderingar har genomförts med stöd av det ramkontrakt som undertecknats mellan kommissionen (GD Regionalpolitik) och EIB för perioden 2000-2006 och som avser den utvärdering som banken skall göra av vissa stora projekt för vilka de stödberättigade medlemsstaterna har ansökt om finansiering från strukturfonderna. När det gäller de prioriterade samarbetsområdena, har särskild betoning lagts vid stora transportprojekt, initiativ i2i liksom vid innovativa finansiella produkter, dvs. riskkapital och globala lån inom ramen för det första prioriterade åtgärdsområdet som är effektivt stöd till regional utveckling. Vad avser bankens verksamhet under 2001, har den anslagit 31,2 miljarder euro till projekt i unionen jämfört med 30,6 miljarder 2000. Bankens stöd till kandidatländerna uppgick till 2,7 miljarder euro, och avsåg medfinansiering av investeringar som bidrar till förberedelserna inför utvidgningen. Bankens stöd till de minst gynnade regionerna uppgår till 14,5 miljarder euro i form av individuella lån och 5 miljarder i form av globala lån. Tyskland, Italien, Spanien, Förenade kungariket och Frankrike mottog de största stöden från EIB. >Plats för tabell> Inom EIB-gruppen handhar EIF nu uteslutande alla transaktioner som rör riskkapital och garantier för små och medelstora företag (Europeiska gemenskapens medel och medel från EIB/EIF). Inom sina verksamhetsområden har EIF under 2001 medverkat i cirka 100 transaktioner varav 57 avsåg riskkapital och motsvarade en total medverkan på 800 miljoner euro. Under 2001 undertecknades åtgärder för sammanlagt 1,75 miljarder euro. Åtgärderna gällde regional utveckling, forskning och särskilt bioteknik. Åtgärderna omfattar även kandidatländerna. Under 2001 undertecknades det fleråriga programmet för perioden 2001/2005. Detta program som förvaltas av EIF kommer att genomföras i medlemsstaterna och kandidatländerna. Det fleråriga programmet är avsett att förstärka finansieringen av företagskuvöser och startkapitalfonder. Kommissionen vakar över att åtgärderna för att främja regional utveckling finner sin plats bland insatserna. Under andra halvåret 2001 togs initiativ till en förstärkning av samarbetet mellan kommissionen och EIF beträffande de stödmottagande regionerna. Detta initiativ är fortfarande under utarbetande. 2.3.3. Det finansiella stödet till de transeuropeiska näten (TEN) Samordningen mellan budgeten för de transeuropeiska transport- och energinäten (TEN) och strukturfonderna, i synnerhet ERUF:s medel, är viktig i mål 1-områden och mål 2-områden och i de länder som får stöd från Sammanhållningsfonden (Spanien, Portugal, Grekland och Irland) eftersom dessa finansiella instrument beaktar behovet att bryta isoleringen för de regioner som lider av ett strukturellt handikapp eller som är öar, instängda eller avlägset belägna från unionens centrala regioner. Samtidigt som projekt som rör såväl transport- som energinät finansieras från budgetposten för TEN, medfinansieras enligt bestämmelserna för Sammanhållningsfonden uttryckligen transportinfrastruktur och enligt bestämmelserna för ERUF både transport- och energiprojekt. I artikel 2 i förordningen om regionalfonden (EG nr 1783/1999) anges att fonden i regioner som berörs av mål 1 skall delta i investeringar som bidrar till upprättande och utbyggnad av transeuropeiska nät. I detta sammanhang stimulerar gemenskapen också partnerskap mellan offentliga och privata organ genom att bland annat bevilja en högre medfinansieringsgrad när stödet tar andra former än ett kontantstöd. Enligt förordningen om TEN medges inte att samma fas av ett enstaka projekt finansieras både från TEN:s budget och från andra gemenskapskällor, men i vissa fall kan genomförbarhetsstudier som finansieras genom TEN:s budget följas av stöd från ERUF och EIB för (del-) finansiering främst av anläggningsarbete inom den faktiska investeringen. Inom transportområdet finansierar ofta ERUF anläggningsarbeten som utformats för att ge "tillträde" till det transeuropeiska nätverket, medan själva komponenterna i detta nät finansieras från budgetposten för TEN och/eller Sammanhållningsfonden. Budgetförordningen för TEN (EG nr 2236/95) ändrades genom EG nr 1655/1999 för att inkludera bestämmelser om planering på medellång tid via vägledande fleråriga investeringsprogram och stimulans av partnerskap mellan de offentliga och privata sektorerna samt om utnyttjande av ett litet belopp från budgetposten (1-2 %) för att stödja projekt som innefattar riskkapital. Förslaget till flerårigt investeringsprogram för perioden 2001-2006 som antogs av kommissionen i september 2001 innefattar ett sammanlagt belopp på cirka 2,8 miljarder euro för 11 prioriterade projekt (Essen-projekten), projektet Globala satellitnavigationssystem ("Galileo") och fyra grupper projekt av allmänt intresse. Under 2001 anslogs sammanlagt 563 miljoner euro i åtagandebemyndiganden för TEN-transportprojekt inom ramen för det fleråriga investeringsprogrammet, samt Galileo-projekt och projekt av allmänt intresse utanför det fleråriga investeringsprogrammet. Den största andelen av unionens utgifter för transporter inom TEN:s transportbudget går till järnvägsprojekt (nästan 55 %), följt av Galileo (20,6 %) och vägar (12 %). Den 12 september 2001 antog kommissionen en vitbok om transporter [9] där åtgärder för att minska trafikstockningar, transporternas skadliga inverkan på miljön och antalet olyckor anges som transportpolitikens viktigaste mål. För att nå dessa mål måste balansen mellan transportsätten återupprättas vilket bland annat kan ske genom följande åtgärder: [9] Vitbok - Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden KOM(2001)370 slutlig av den 12 september 2001 - En vitalisering av järnvägsektorn genom reglerad konkurrens på järnvägsmarknaden och främjande av sjöfart och transporter på inre vattenvägar liksom transportförbindelser som kombinerar dessa olika transportsätt. - Införande av nya infrastrukturer, i synnerhet vad avser järnvägarna, för att avlägsna flaskhalsarna. - Införande av vägavgifter för att utnyttja infrastrukturer där priset bättre speglar kostnaderna för samhället och därmed kan bidra till finansieringen av infrastrukturerna. För att kunna nå dessa ambitiösa mål kommer kommissionen bland annat att stödja sig på tillgänglig finansiering via TEN:s transportbudget, Sammanhållningsfonden och ERUF, samt ISPA (det nya instrumentet för strukturpolitiska åtgärder inför den framtida utvidgningen) i kandidatländerna. I vitboken understryks särskilt att "mot bakgrund av den nyinförda strategin för hållbar utveckling borde gemenskapens samfinansiering ges en ny inriktning och i stället inriktas mot en prioritering av järnvägs- och sjötransporten samt transporten på inre vattenvägar [10]". Detta gäller särskilt ERUF:s medfinansiering av projekt i regioner i unionens mitt där trafikstockningarna är mycket omfattande. Inom ramen för finansieringen av infrastrukturer inom TEN läggs i vitboken också vikt vid behovet att "införa striktare villkor för en gemenskapsfinansiering med krav på åtgärder i syfte dels att koppla samman de berörda infrastrukturerna och öka driftskompatibiliteten mellan dem, dels att öka intermodaliteten och säkerheten, samt krav på att gemenskapsstödet återbetalas om dessa villkor inte uppfylls [11]". [10] Sidan 9 [11] Sidan 64 Genom att lägga fram dessa förslag i Vitboken svarar kommissionen på de förväntningar som anges i slutsatserna från Europeiska rådets möte i Göteborg när det gäller kravet "att när så är lämpligt prioritera infrastrukturinvesteringar i kollektivtrafik och järnvägar, inre vattenvägar, närsjöfart, intermodala transporter och effektiv samtrafik". Som meddelades redan 2000 inledde GD Informationssamhället och GD Regionalpolitik 1997 ett gemensamt initiativ som syftar till att förbättra kvaliteten på lokala information genom en kritisk massa ömsesidigt användbar och tillförlitlig information. Inom ramen för detta initiativ medfinansierades 15 projekt av TEN-telekom-programmet. Efter teknisk utvärdering av dessa slutfördes den finansiella utvärderingen av 12 projekt under 2001. Den finansiella utvärderingen av de tre sista projekten (Intourism, Tommy och Toursax) kommer att vara avslutad under 2002. Inom detta initiativ har arbetsgrupper inrättats, experimentella pilotprojekt och tekniska åtgärder utvecklats. Resultaten har välkomnats av de nationella turistbyråerna som har uppmuntrat sin europeiska sammanslutning att utnyttja dem och då i synnerhet Mediagruppen, som är sammanslutningens europeiska ekonomiska intressegrupp, och handlägger utnyttjande av nya media inom turistsektorn. 2.4. Förenlighet med gemenskapens politik på andra områden 2.4.1. Strukturfonderna och sysselsättningspolitiken I linje med Amsterdamfördraget enades stats- och regeringscheferna vid toppmötet i Luxemburg i november 1997 om en åtgärdsram baserad på medlemsstaternas åtagande att inrätta en uppsättning gemensamma mål för sysselsättningspolitiken som vilar på de fyra pelarna anställbarhet, företagaranda, anpassningsförmåga och jämställdhet. Den så kallade Luxemburgprocessen bygger på flera komponenter: sysselsättningsriktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, medlemsstaternas nationella handlingsplaner, den gemensamma sysselsättningsrapporten samt särskilda rekommendationer för varje land. På detta sätt fortsätter Luxemburgprocessen som ett rullande program med årlig planering, övervakning, granskning och justering. De nationella handlingsplanerna erbjuder viktiga möjligheter att redogöra för banden mellan strukturfondernas verksamheter och sysselsättningsstrategin. Medan de nationella handlingsplanerna för 2000 innehåller uppgifter om den bredare ramen för planerna för programperioden 2000-2006 lämnas i de flesta handlingsplaner för 2001 aktuell information som belyser de sammanlagda utgifterna under ESF och näraliggande instrument, varvid presentationen har strukturerats på samma sätt som i ESF-programmen. Detta speglar det faktum att ESF har etablerats som en viktig komponent för genomförandet av de nationella handlingsplanerna och härigenom har blivit en viktig del av medlemsstaternas sysselsättningspolitik precis på det sätt som avses i den nya förordningen om ESF. Rapporterna har dock inte sammanställts enligt något gemensamt mönster vilket har gjort det svårare att ange vilket genuint aktiverande eller innovativt bidrag ESF kunnat ge. Om rapporteringen i framtiden vore mer standardiserad och uppgifterna lades fram mer enhetligt skulle det bli lättare att göra jämförelser. Detta problem har diskuterats av ESF-kommittén. Kommittén har begärt att kommissionen ska ge mer vägledning om medlemsstaternas rapportering om kopplingen mellan den europeiska sysselsättningsstrategin och ESF. Därutöver bör rapporteringen om ESF inte endast innefatta kvantitativa uppgifter om antalet projekt och budgetar etc. utan också kvalitativ information. Denna rekommendation har kommissionen tagit till sig och införlivat i sitt utkast till de nationella handlingsplanerna 2002 som har sänts till samtliga medlemsstater. I detta sammanhang bör noteras att en omfattande effektbedömning av den europeiska sysselsättningsstrategin håller på att genomföras och de resultat som denna bedömning ger kommer att påverka den framtida utformningen av strategins mål. Detta kan få viss betydelse för strukturfondernas bidrag till sysselsättningsstrategin. 2.4.2. Strukturfonderna, fiskeripolitiken och politiken för landsbygdsutveckling Strukturpolitiken för fiske som är en del av den gemensamma fiskeripolitiken, har till främsta uppgift att sträva efter hållbar jämvikt mellan fiskeresurserna och utnyttjandet av dessa resurser. Den skall också bidra till hållbar utveckling av företagen i denna sektor och sörja för att de är livskraftiga, förbättra försörjning och tillvaratagandet av fiske- och vattenbruksprodukterna och skall slutligen bidra till en förnyelse i de områden som är beroende av fisket. Stöden till fiskeflottan, såväl gemenskapens som de nationella stöden, får inte i något fall bidra till att öka fiskeansträngningen. Förutom stöden till definitiv kapacitetsindragning som förblir tillgängliga, godkänns offentliga stöd till byggnation av nya fartyg endast om det föreligger definitiv neddragning, utan offentliga stöd, av åtminstone lika stor, eller i vissa fall betydligt större, fiskekapacitet. Därutöver skall de åtgärder som medfinansieras av FFU hjälpa samtliga komponenter i sektorn (flottan, beredning och saluföring av produkterna, vattenbruk, hamnanläggningar) att klara av flera utmaningar som globalisering av ekonomierna, de högre krav som konsumenterna ställer på produkternas kvalitet, strängare hygienkrav samt kraven på förbättring av arbetsvillkoren ombord på fartygen. Politiken för landsbygdsutveckling ingår delvis i strukturfondens politik i regioner som omfattas av mål 1 och mål 2 genom att den utgör en del av programplaneringen för dessa mål. En del av politiken för landsbygdsutveckling finansieras av garantisektionen vid EUGFJ. Det rör sig om kompletterande åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitiken, överlåtelse i förtid av jordbruksverksamhet, miljöåtgärder inom jordbruket, skogsplantering på jordbruksmark, kompensationsbidrag för jordbruksverksamhet i mindre gynnade områden och områden som har miljömässiga nackdelar. I regioner som omfattas av mål 2, integreras dessa åtgärder i andra åtgärder som avser landsbygdsutveckling (investering i jordbruksföretag, startstöd till unga jordbrukare, utbildning, förbättring av bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter, skogsbruk, anpassning och utveckling av landsbygdsområden) där de i samtliga medlemsstater utom i Frankrike utgör en del av de planer för landsbygdsutveckling som avses i förordning (EG) nr 1257/1999 varigenom överensstämmelsen samtidigt säkerställs. I områden som omfattas av mål 1, ser kommissionen till att den del som avser landsbygdsutveckling och som integreras i programplaneringen för strukturfonderna och finansieras av utvecklingssektionen vid EUGFJ står i samklang med den del som finansieras av garantisektionen vid EUGFJ. 2.4.3. Strukturpolitiken och miljöpolitiken I årsrapporten om strukturfonderna för år 2000 beskrivs ramen och riktlinjerna för integration av miljöfrågor i strukturfonderna. Under 2001 gjordes en första bedömning av hur effektiv denna integrering är och slutsatserna av denna bedömning redovisas nedan. Bedömning i förväg: En förhandsbedömning av situationen för miljön måste utföras för samtliga program. Det konstaterades att denna bedömning var särskilt grundlig i vissa program. Å andra sidan konstaterades att avsaknad av grundläggande harmoniserade miljöuppgifter och miljöindikatorer var en allmän svaghet i nästan alla program. Direkta miljöinvesteringar: Av strukturfondernas budget på 195 miljarder euro för perioden 2000-2006 avses cirka 20 miljarder euro (drygt 10 %) anslås till direkta miljöinvesteringar (vatten, avloppsvattenrening, avfallshantering, mark- och naturskydd), främst i de sydliga medlemsstaterna. Till detta kommer 9 miljarder euro från Sammanhållningsfonden (50 % av den totala summan), vilket innebär att sammanlagt 29 miljarder euro investeras i miljöinfrastruktur. Detta motsvarar en fördubbling i absoluta tal jämfört med föregående programperiod (1994-1999). Förbättring av genomförandet av miljölagstiftningen: Kommissionen har fortsatt att främja bättre genomförande av miljölagstiftningen både genom den direktfinansiering som nämns ovan och genom att ställa korrekt genomförande av vissa av gemenskapens miljödirektiv som villkor för att erhålla finansiering för vissa åtgärder. Detta gäller både tematiska direktiv med en tydlig geografisk dimension (som direktiven om natur, avfallshantering och avloppsvattenrening) och direktivet om bedömning av inverkan på miljön. Upprättandet av gemenskapsförteckningar över platser för Natura 2000-nätet förblir en prioritet för kommissionen. Kommissionens initiativ att koppla förhandlingarna om programmen för strukturfonderna till inlämnande av förteckningarna över platser som skall ingå i Natura 2000 (vilka borde ha lämnats in redan 1995) innebar att inlämnandet påskyndades markant. I de fall där det fortfarande finns stora brister har lämpliga åtgärder vidtagits. Under året bedömde kommissionen åtgärder som avser nätet Natura 2000 i de olika programmen och programkomplementen, särskilt när det gäller medfinansiering av åtgärder som syftar till bevarande och förvaltning av platserna. Kommissionen har också granskat om ansökningarna om medfinansiering följer bestämmelserna i artikel 6 i det s.k. habitat-direktivet. Därtill har kommissionen inrättat en expertgrupp för att på grundval av artikel 8 i habitat-direktivet fastställa finanseringsbehoven för nätet Natura 2000 och det potentiella utnyttjandet av gemenskapsmedel för detta syfte. Utvecklingen när det gäller avfallsplaner [12] följer nästan samma bana. Rättsliga åtgärder inleddes 1997 mot nästan alla medlemsstater eftersom avfallsplaner saknades. Om det saknas en överenskommen avfallsplan är finansieringen problematisk. För närvarande berörs endast ett fåtal medlemsstater av rättsliga åtgärder. [12] Direktiv 75/442/EEG ändrat genom direktiv 91/156/EEG När det gäller rening av avloppsvatten, måste såväl direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse [13]som nitratdirektivet [14] följas. Det föreskrivs att projekt som avser rening av avloppsvatten från tätbebyggelse endast kan finansieras till relevant nivå (primär, sekundär, eller tertiär baserat på fastställande av känsliga områden) i enlighet med direktivet om avloppsvatten från tätbebyggelse. Å andra sidan medförde förhandlingarna om planerna för landsbygdsutveckling en markant påskyndad takt när det gällde att utse känsliga områden enligt nitratdirektivet. [13] Direktiv 91/271/EEG [14] Direktiv 91/676/EEG Förhandlingarna om strukturfondernas program har bidragit till genomförandet av principen förorenaren betalar genom tillämpning av olika stödnivåer [15]. Tillämpningen av principen förorenaren betalar kommer att stärkas ytterligare genom korrekt tillämpning av ramdirektivet om vatten [16]. [15] DG Regionalpolitik, arbetspapper nr 1, tillämpning av principen förorenaren betalar. [16] Direktiv 2000/60/EG Integration: Integration av miljöhänsyn i den sektorsvisa politiken för industri, energi, transporter, turism, jordbruk, mänskliga resurser och utveckling av stadsområden är ett tydligt inslag i de nya programmen. Man kan nu börja tala om hållbar regional utveckling snarare än enbart ekonomisk utveckling. Med hänsyn till att förvaltningen av strukturfondernas åtgärder är decentraliserad ligger ansvaret för att denna integration genomförs framgångsrikt på miljömyndigheterna, ofta tillsammans med icke statliga miljöorganisationer som företräds i förvaltningskommittéer och övervakningskommittéer. I vissa medlemsstater som Spanien, Portugal och Italien har man använt en del av budgeten för tekniskt stöd till att inrätta nät av regionala och nationella miljöorgan som skall hjälpa till med övervakning och integration. Åtgärder vidtas för att inrätta liknande nät i andra medlemsstater. Miljölagstiftningen och miljöpolitiken 2001 och strukturfonderna I januari 2001 lade kommissionen fram sitt förslag till det sjätte handlingsprogrammet för miljön "Miljö 2010: vår framtid, vårt val" [17], som godkändes av rådet och Europaparlamentet i juni 2002 [18]. I detta program föreslås ett strategiskt tillvägagångssätt för att nå miljömålen, som innefattar genomförande av befintlig miljölagstiftning, integration av miljöhänsyn i politiken på andra områden, arbete med marknaden, åtgärder för att stimulera insatser av enskilda medborgare samt planering av markanvändning och ledningsbeslut. Programmet fokuserar också på fyra prioriterade åtgärdsområden: åtgärder för att komma till rätta med klimatförändringar, natur och biologisk mångfald, miljö och hälsa samt hållbart utnyttjande av naturresurser och avfallshantering. Alla dessa metoder och prioriteringar står i samband med strukturfonderna. [17] Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om Europeiska gemenskapens sjätte handlingsprogram, Europaparlamentets och rådets förslag om gemenskapens handlingsprogram för miljön 2001-2010, KOM(2001)31 slutlig, 24.1.2001 [18] Hänvisning till EGT skall lämnas. En ytterligare komponent i den sjätte handlingsplanen för miljön är kravet att lägga fram tematiska strategier på följande områden: skydd och bevarande av den marina miljön, markskydd, luftföroreningar, hållbart utnyttjande av bekämpningsmedel, stadsmiljö, hållbart utnyttjande och förvaltning av resurser samt avfallsåtervinning. Dessa tematiska strategier kommer att utveckla en helhetssyn. Direktivet om strategisk miljöbedömning [19] godkändes under 2001. Direktivet kommer att tillämpas på planer och program och kommer därmed att komplettera de gällande bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivning [20] som gäller för projekt. Direktivet om strategisk miljöbedömning kommer att tillämpas på strukturfondernas planer och planerna för landsbygdsutveckling först under perioden efter 2006. [19] Direktiv 2001/42/EG [20] Direktiv 97/11/EG av den 3 mars 97 om ändring av direktiv 85/337/EEG 2.4.4. Strukturfonderna och konkurrenspolitiken Gemenskapen utvecklar en politik för ekonomisk sammanhållning som i synnerhet syftar till att minska skillnaderna i utvecklingsnivå mellan olika regioner och hämta in de minst gynnade regionernas eftersläpning. Med hänsyn till att betydande del av strukturfondernas insatser direkt gynnar företagen är det viktigt att se till att gemenskapens regionalpolitik genomförs med fullt beaktande av konkurrensreglerna. Under 2001 slutförde kommissionen granskningen av att de åtgärder som planeras i de samlade programdokumenten för strukturfondernas åtgärder i mål 2-områdena under perioden 2000-2006 är förenliga med fördragets bestämmelser. Komplementariteten och samverkan mellan regionalpolitiken och konkurrenspolitiken visar sig bland annat när regionalstödens förenlighet med den inre marknaden granskas. I detta sammanhang fäster kommissionen särskild vikt vid de potentiellt positiva effekter som stöd avsedda att underlätta den ekonomiska utvecklingen i de minst gynnade regionerna kan ha, under förutsättning att konkurrensvillkoren och handeln mellan medlemsstaterna inte påverkas i en utsträckning som strider mot det allmänna intresset. Dessa principer tillämpas inte enbart vid granskningen av särskilda stödordningar, utan också när det gäller mer övergripande bestämmelser. Därför föreskrivs i den nya gemenskapsramen för statligt stöd till skydd för miljön [21] liksom i meddelandet om statligt stöd och kapitalinvestering [22], att mindre begränsande villkor skall tillämpas när sådana stöd beviljas i stödmottagande regioner. [21] EGT C 37, 3.2.2001 [22] EGT C 235, 21.8.2001 För att genomföra rådets förordning (EG) nr 994/98 [23], om tillämpning av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på vissa slag av övergripande statligt stöd, har kommissionen fortsatt sitt arbete för att reformera de procedurbestämmelser som tillämpas när det gäller stöd som inte medför så stor risk att orsaka snedvridning av konkurrensen. Sålunda antogs under 2001 undantagsbestämmelser beträffande stöd av mindre betydelse [24], stöd till utbildning [25] och stöd till små och medelstora företag [26] vilka bland annat kan ta sig uttryck i en förenkling av förfarandena för gemenskapens medfinansiering av vissa stödordningar under hela strukturfondernas nuvarande programperiod. [23] EGT L 142, 14.5.1998 [24] EGT L 10, 13.1.2001 [25] EGT L 10, 13.1.2000 [26] EGT L 10, 13.1.2001 2.4.5. Strukturpolitiken och politiken för offentlig upphandling I artikel 12 i den allmänna förordningen om strukturfonderna anges att de insatser som är föremål för gemenskapsfinansiering "skall vara förenliga med bestämmelserna i fördraget, med de rättsakter som antagits med stöd av detta, samt med gemenskapens politik och program, inklusive den som rör (...) offentlig upphandling". En större decentralisering av förvaltningen av strukturfonderna som ökar medlemsstaternas ansvar, och särskilt förvaltningsmyndigheternas ansvar vid offentlig upphandling som finansieras av gemenskapsmedel har införts. För att säkerställa att dessa förfaranden överensstämmer med gemenskapens normer, uppmuntrar kommissionen, utan att åsidosätta sin behörighet att vidta åtgärder om gemenskapsrätten överträds, de nationella myndigheterna att anta föregripande åtgärder som lämplig utbildning av den personal som handhar offentlig upphandling och utarbetande av vägledningar för upphandling. Kommissionen vakar över att den offentliga upphandlingen genomförs i enlighet med gemenskapens bestämmelser genom att kontrollera att aktuella gemenskapsdirektiv införlivas och genom att utnyttja sin rätt att ingripa om överträdelser sker. 2.4.6. Strukturpolitiken och jämställdhetspolitiken Insatser för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män har förankrats ännu fastare i de nya förordningarna om strukturfonderna där en integrerad jästställdhetsstrategi föreslås. Tillsammans med övergripande integrering av ett jämställdhetsperspektiv krävs särskilda åtgärder riktade till kvinnor för att kunna minska bestående ojämlikheter. Denna nya rättsliga ram är av stor betydelse som en rättslig grund och som en stimulans att genomföra en politik som införlivar jämställdhetsaspekter i strukturfondernas åtgärder. Kommissionen har utarbetat ett tekniskt dokument i denna fråga och i detta anges riktlinjer för praktiska arrangemang för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i de åtgärder som medfinansieras av strukturfonderna [27]. Jämställdhetsdimensionen har också införlivats i de metodhandledningar som kommissionen har utarbetat om programplanering, förhandsbedömning, övervakning och utvärdering [28]. [27] Tekniskt dokument 3 "Integration av politiken för lika möjligheter för kvinnor och män i strukturfondernas program och projekt " (http ://inforegio.cec.eu.int) [28] I bilaga 4 till arbetsdokument 2 "Förhandsbedömning av strukturfondernas åtgärder" behandlas jämställdhetsprincipen. Sidan I i arbetsdokument 3 "Indikatorer för övervakning och utvärdering". (http ://inforegio.cec.eu.int). Riktlinjer för system för övervakning och utvärdering av åtgärder som genomförs med stöd av ESF under perioden 2000-2006. I förhandlingarna med medlemsstaterna om innehållet i de nya programmen betonade kommissionen behovet av mer effektiva insatser för att uppnå jämställdhet. En klarare helhetssyn som beaktar integrering av ett jämställdhetsperspektiv i all politik och särskilda åtgärder har införts i de nya ramarna för gemenskapsstöd (GSR) och samlade programdokument (SPD). I linje med den europeiska sysselsättningsstrategin innehåller ESF-programmen som en dubbel strategi särskilda åtgärder för att stödja jämställdhet parallellt med ett bredare åtagande att införliva jämställdhetsprincipen i alla åtgärder och prioriterade insatsområden. Jämfört med föregående programperiod innebär detta tillvägagångssätt att jämställdhetsfrågorna blir mer synliga och får större genomslag i varje skede i programmen ända från utformning till genomförande och utvärdering. Kommissionen och medlemsstaterna har åtagit sig att se till att dessa mål verkligen uppnås och inte enbart förblir principförklaringar. Nu när genomförandet har inletts kommer de årliga genomföranderapporterna om strukturfondernas program och de årliga översynsmötena mellan kommissionen och förvaltningsmyndigheterna att ge information om framsteg och hinder för att uppnå jämställdhet. För att övervakningen av genomförandet av integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i strukturfondernas program skall bli effektiv har kommissionen förstärkt sitt samarbete och sina samarbetsmekanismer och inrättat en arbetsgrupp inom kommissionens jämställdhetsgrupp som är sammansatt av tjänstemän från olika avdelningar. Arbetsgruppen håller på att förbereda två viktiga evenemang som kommer att äga rum under 2002. Det gäller dels den tredje konferensen om jämställdhetsfrågor i strukturfonderna som planeras äga rum i juni 2002 och dels kommissionens meddelande om genomförandet av jämställdhetsprincipen i strukturfondernas programdokument. Såväl konferensen som meddelandet förväntas innefatta en genomgång av framstegen när det gäller arbetet att integrera jämställdhetsprincipen i alla program som ingår i den nya programperioden och samtidigt identifiera områden där framstegen går trögt. De kommer att presentera framgångsrika projekt och instrument för att integrera jämställdhetsfrågorna i strukturfondernas verksamheter och ge ett viktigt bidrag till översynen av strukturfonderna efter halva tiden 2003. För att få en djupare inblick i programdokumenten inklusive åtaganden att uppnå större jämställdhet har GD Sysselsättning och GD Regionalpolitik inlett djuplodande studier. Resultaten förväntas det första halvåret 2002 och kommer att användas som bas för meddelandet. Under 2002 kommer ett nätverk att inrättas av de tjänstemän som ute i medlemsstaterna ansvarar för jämställdhetsfrågor i strukturfondernas program. Detta nätverk kommer att bli ett viktigt instrument för utbyte av erfarenheter och bästa metoder för att integrera jämställdhetsprincipen i strukturfondernas åtgärder i hela unionen. 2.4.7 Strukturfonderna och informationssamhället Utvecklingen av informationssamhället utgör en integrerad del av strukturfondernas politik under perioden 2000-2006. Under toppmötet i Lissabon fastställdes en ambitiös strategi (e-Europa) som syftar till att fram till 2010 göra unionen till "att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning." I strukturfonderna för perioden 2000-2006 anges att ett belopp på 6 miljarder euro skall anslås till utveckling av informationssamhället. Storleken på den procentandel som anslås från fonderna ERUF och ESF till informationssamhället i mål 1-regionerna för programperioden 2000-2006 varierar mellan 10,5 % i Italien till 7,8 % i Grekland medan procentandelen för Spanien och Portugal är 9,4 % respektive 8,5 % (även om de två sistnämnda siffrorna innefattar stöd till innovation och FoTU). I projekten i de övergripande initiativen som programmet innovativa åtgärder och andra av strukturfondernas program som Urban II och Interreg III ingår också informationssamhället som ett prioriterat område. Under år 2001 utvecklades nationella och regionala strategier för informationssamhället i nästan alla mål 1-regioner (och ofta mål 2). De operativa regionala och nationella program som överlämnades 2001 visar att åtagandebemyndigandena för åtgärder som avser informationssamhället utgör en betydande del av strukturfondernas sammanlagda budget. Kommissionen bidrar aktivt till denna insats genom att delta i arbetsgrupper om informationssamhället som inrättats inom övervakningskommittéerna och genom att försäkra sig om att dessa initiativ är samordnade på nationell, regional och lokal nivå och står i samklang med målen om ett e-Europa. Ett särskilt initiativ för regionerna i de yttersta randområdena har också inletts. Under 2001 har en undersökning om informationssamhället och regionerna i unionens yttersta randområden genomförts och slutsatserna i denna undersökning kommer att användas för att främja utvecklingen av informationssamhället i dessa regioner. Användning av utvärderingsindikatorer (benchmarking) beträffande e-Europa, som godkändes av Europeiska rådet i november 2000, används också som verktyg för att utvärdera vilken effekt som strukturfondernas stöd till informationssamhället i medlemsstaterna ger. KAPITEL 3 : UTVÄRDERING OCH FINANSIELL KONTROLL 3.1. Utvärderingar som genomförts under 2001 ERUF Under 2001 inledde GD Regionalpolitik sju studier i en rad olika frågor som är av intresse för regionalpolitiken och strukturfonderna. Alla dessa studier kommer att slutföras under 2002. De sju studierna avser följande områden: - En utvärdering i efterhand av mål 1-programmen 1994-1999. Syftet är att fastställa måluppfyllelse, effektivitet och verkan av strukturfondernas stöd i mål 1-regionerna, att identifiera det mervärde som gemenskapsåtgärder ger och att dra lärdomar för både perioden 2000-2006 och planeringsperioden efter 2006. - En utvärdering i efterhand av mål 2-programmen 1994-1999. Syftet är detsamma som för mål 1-programmen. - En utvärdering i efterhand av mål 6-programmen 1994-1999. Syftet är återigen detsamma som beträffande ovanstående utvärderingar. - En undersökning av insats/resultat (input/output) som syftar till att med hjälp av en dynamisk insats/resultat-modell kvantifiera de ekonomiska effekterna av samtliga mål 1-åtgärder i alla medlemsstater under perioden 2000-2006. - En undersökning av informationssamhället och ekonomisk och social sammanhållning syftar till att bedöma strukturfondernas bidrag såväl i finansiella som strategiska termer till informationssamhällets utveckling i Europa. Undersökningen kommer att innefatta en granskning av hur stora skillnader som finns mellan regioner och socialgrupper när det gäller informationssamhället, de viktigaste mål och strategier som anges på området informationssamhället inom ramen för strukturfonderna samt slutligen strukturfondernas faktiska och potentiella bidrag till informationssamhällets utveckling. - En tematisk utvärdering av de territoriella sysselsättningspakterna kommer att granska relevans, katalytisk effekt och verkan, kostnadseffektivitet, mervärde samt lärdomar när det gäller tillvägagångssättet med territoriella sysselsättningspakter som användes i 89 områden under perioden 1997-2001. - En tematisk utvärdering av strukturfondernas bidrag till hållbar utveckling syftar till att utveckla metoder, indikatorer och strategier för utvärdering av regional hållbar utveckling, att ange olika sätt på vilka strukturfonderna kan generera projekt som bättre främjar hållbar utveckling och att ange de viktigaste politiska kompromisser som görs beträffande regional utvecklingspolitik antingen uttryckligen eller underförstått. ESF När det gäller ESF:s verksamheter inkom de flesta slutliga utvärderingar av ESF:s stödåtgärder i mål 1, 3 och 4 samt gemenskapsinitiativen Sysselsättning och Adapt under 2000 och de sista slutliga utvärderingarna antogs av övervakningskommittéerna under 2001 varefter sammanställningen av resultaten slutfördes. En redogörelse för de mest framträdande inslagen återfinns i rapporten om strukturfonderna 2000. Dessa resultat finns nu också tillgängliga för allmänheten i skriften "Slutsatser från de slutliga utvärderingarna av ESF:s verksamheter", Europeiska kommissionen, Generaldirektorat Sysselsättning och sociala frågor, oktober 2001, ISBN 92-894-1793-5. Kommissionens avdelningar har utarbetat en uppdragsbeskrivning för att inleda den utvärdering i efterhand som skall utföras av externa utvärderare. Medlemsstaterna har konsulterats inom ramen för partnerskapsmöten för utvärderingen av ESF:s verksamheter. Utvärderingen i efterhand syftar till att bedöma vilka resultat och effekter Europeiska socialfondens verksamheter genomförda i mål 3 och mål 4 liksom gemenskapsinitiativen Sysselsättning och Adapt genomförda under perioden 1994-1999 har givit jämfört med de uppsatta målen och att analysera insats och effektivitet beträffande gemenskapsprojekt som avsett särskilda strukturproblem. Vissa analyser av ESF:s åtgärder som vidtagits inom gemenskapens stödramar för mål 1. Ett urval av GSR kommer att bli föremål för en annan utvärdering i efterhand som syftar till att granska vilken effekt strukturfondernas stöd har givit i mål 1. Syftet med denna utvärdering i efterhand är att mäta åtgärdernas effekter på människor (dessa åtgärders slutliga stödmottagare) och på system (inklusive indirekta stödmottagare) i de olika medlemsstaterna och i den utsträckning det är möjligt också ge gemenskapens bedömning av dessa åtgärder. Den övergripande prioriteringen jämställdhet mellan kvinnor och män kommer inte att granskas enskilt utan kommer att beaktas på ett särskilt sätt i varje analytisk uppgift som beskrivs nedan. Även om utvärderingen omfattar programperioden 1994-1999 kommer resultaten och lärdomarna av denna utvärdering att kunna bidra till följande: - Utarbetandet av nästa rapport om de framsteg som gjorts för att uppnå ekonomisk och social sammanhållning. - Genomförandet av ESF:s verksamheter under perioden 2000-2006 (utvärdering i halvtid 2003 och en uppdatering av denna 2005). - Tankar om vilka verksamheter som ESF skulle kunna genomföra efter 2006. - Förhandlingarna om ESF-programmen med de nya medlemsstaterna efter utvidgningen. - Analysen av ESF:s bidrag både till den europeiska sysselsättningsstrategin och processen för att främja social delaktighet (samhällsintegrering inom de nationella handlingsplanerna). Utvärderingen av pilotprojekten om lokalt socialt kapital som genomfördes 1998 lade fram den andra mellanliggande rapporten i slutet av 2001 och i slutet av 2002 avses den slutliga rapporten läggas fram. Förvaltning av innovativa åtgärder innefattar ett system för kapitalisering och spridande av projektresultat och de lärdomar som dragits. Framgångsrik innovation måste utnyttjas för att ge största möjliga effekt på politiken och i förekommande fall införlivas i strukturfondernas mål 1-, mål 2- och mål 3-program och de nationella handlingsplanerna för sysselsättning. Utvärderingen syftar till att mäta verkan, innovation, effektivitet och överförbarhet för de resultat som erhållits. En utvärdering av de åtgärder som utvecklats beträffande social dialog i den nya ekonomin kommer också att genomföras. Utvärdering av program som medfinansieras av ESF under perioden 2000-2006 Förordningarnas bestämmelser om övervakning och utvärdering har förstärkts för perioden 2000-2006. När det gäller mål 1 och 3 har GD Sysselsättning arbetat tillsammans med medlemsstaterna för att genomföra de riktlinjer som utarbetades och förhandlades med medlemsstaterna under 1999 [29]. [29] Riktlinjer för system för övervakning och utvärdering av ESF för perioden 2000-2006- juli 1999 År 2001 präglades främst av inrättandet av utvärderingsmekanismer och i synnerhet inrättandet av tekniska grupper som ansvarar för att leda arbetet. De tekniska grupperna har utarbetat uppdragsbeskrivningarna för utvärderingarna efter halva tiden. Resultaten av dessa utvärderingar bör finnas tillgängliga det andra halvåret 2003. Drygt hälften av de externa utvärderare som skall granska ESF-programmen har rekryterats genom anbudsförfaranden. Utvärdering av programmen inom gemenskapsinitiativet Equal Inledandet av utvärderingarna av gemenskapsinitiativet Equal ledde till att gemenskapens riktlinjer för utvärdering av Equal-programmen fördjupades [30]. Utvärderingen kommer att ske på följande tre nivåer: [30] "Key issues for the mid-term evaluation of EQUAL CIP in the Member States", Generaldirektorat Sysselsättning och sociala frågor - Enhet EMPL/G.5, juli 2001 - En utvärdering av varje projekt som genomförs direkt av det utvecklingspartnerskap som ansvarar för projektförvaltningen. - En nationell utvärdering av varje program som genomförs av fristående utvärderare. - En utvärdering på unionsnivå av samtliga program som också genomförs av en fristående utvärderare. Utvärderaren kommer främst att fokusera på det transnationella samarbetet, effektivitet beträffande samarbetet i nätverk på unionsnivå samt programmens effekt på de politiska processerna. Precis som beträffande mål 1 och 3 ägnades år 2001 för Equals del åt införande av utvärderingsmekanismer. Kommissionen har utarbetat uppdragsbeskrivningar för ett anbudsförfarande som avser utvärderingen på unionsnivå. Bistånd till kandidatländerna för utvärdering av program Majoriteten av kandidatländerna har börjat förbereda utvecklingsplaner för att motta stöd från strukturfonderna. Bilaterala kontakter har tagits med kommissionen i syfte att förebereda programdokumenten. I detta sammanhang är bedömningen i förväg ett ytterst viktigt instrument för att förbättra kvaliteten på strukturstödet. Genom seminarier har myndigheterna i kandidatländerna kunnat ta del av de expertkunskaper som byggts upp i medlemsstaterna. Garantisektionen vid EUGFJ Utvärderingar i efterhand av mål 5a- och 5b-programmen liksom Leader II för perioden 1994-1999: Medlemsstaterna och regionerna har lagt fram ett stort antal utvärderingar av de åtgärder som fått stöd från strukturfonderna under perioden 1994-1999 och som avsett startstöd till unga jordbrukare, stöd till mindre gynnade områden, investeringar i jordbruksföretag, bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter, mål 5b-program och gemenskapsinitiativet Leader II. Dessa utvärderingar genomfördes på nationell nivå enligt kommissionens riktlinjer. Kommissionen har därefter inlett arbetet med att sammanställa dessa uppgifter för att dra slutsatser på gemenskapsnivå. Åtgärder för att främja landsbygdsutveckling samt åtgärder inom ramen för gemenskapsinitiativet Leader+ under perioden 2000-2006: Arbetet med att inrätta och sprida en samordnad metod för att utvärdera program som medfinansierats av EUGFJ under perioden 2000-2006 fortsatte. Detta innefattar riktlinjer för utvärdering av gemenskapsinitiativet Leader+ för landsbygdsområden för vilket bedömningar i förväg sänts in som en del av programförslagen. I avvaktan på utvärderingen i efterhand av programmen för perioden 1994-1999 som kommer att äga rum 2002-2003, inleddes 2001 en utvärdering av vilken effekt stöden från FFU har haft på beredningsindustrin. 3.2. Genomförda kontroller ERUF under perioden 2000-06 Under 2001 genomförde GD Regionalpolitik 27 revisionsbesök för att granska medlemsstaternas system för förvaltning och kontroll för perioden 2000-06. Det huvudsakliga syftet med dessa kontroller var förebyggande, dvs. att kontrollera att de system som inrättats fyller kraven i de nya förordningarna 1260/1999 samt 438 och 448/2001 och att hjälpa medlemsstaterna att lösa de eventuella praktiska problem som kan uppstå vid genomförandet av den nya rättsliga ramen. I detta syfte togs stickprov av program från samtliga 155 medlemsstater, främst mål 1-program men också vissa mål 2-program. Resorna sträckte sig normalt över en vecka och fördelningen mellan länderna var följande: - Ett besök i Danmark, Tyskland, Irland, Nederländerna, Luxemburg respektive Österrike. - Två besök i Belgien, Finland, Frankrike, Spanien, Sverige respektive Förenade kungariket. - Tre besök i Grekland, Italien respektive i Portugal. GD Regionalpolitik genomförde också vissa kortare revisionsbesök som avsåg projekt genomförda enligt artikel 7 och 10 (se nedan). Kraven på separata förvaltningsmyndigheter och utbetalande myndigheter, attestering av löpande utgiftsdeklarationer och ett intyg om fristående revision när programmen avslutas måste genomföras i mycket olika nationella administrativa system. Det har tagit viss tid att genomföra de förändringar som krävts och ännu är de inte helt avslutade överallt. De största svårigheterna hänger samman med att frigöra funktionerna attestering av utgifter och oberoende revision från projektförvaltningen eftersom det kräver att arbetet omorganiseras samtidigt som personalnedskärningar i många fall sker. Bland de problem som konstaterats beträffande programförvaltningen kan följande nämnas: - Avsaknad av bestämmanderätt över förmedlande organ och andra enheter som utför viktiga funktioner för vilka förvaltningsmyndigheten är slutligt ansvarig. De förstnämnda organen är ofta andra ministerier som kan ha en högre plats i myndighetshierarkin än förvaltningsmyndigheten. Ett annat fall är när förvaltningsmyndighetens arbete utförs av en enhet i ett direktorat eller avdelning där andra enheter i samma avdelning på samma nivå har andra funktioner som utbetalande myndighet, förmedlande organ för vissa åtgärder eller internrevision, och där dessa andra enheter av tradition rapporterar till avdelningschefen istället för till förvaltningsmyndigheten. - Förvaltningsmyndigheterna har i många fall inte ännu givit ut tillräcklig information till de förmedlande organen i form av vägledning och instruktioner om gemenskapsreglerna, utgiftsdeklarationer och nödvändiga förfaranden och checklistor. Detta sker gradvis. Men i den nuvarande situationen råder brist på enhetlighet när det gäller krav och förvaranden i förmedlande organ vilket leder till att förvaltningen av gemenskapsmedlen är av varierande kvalitet. - Vissa förmedlande organ har fortfarande en hel del arbete framför sig för att organisera förfarandena. I många fall upptäcktes att det saknades checklistor och handledningar. Likaså saknades arbetsbeskrivningar och personalutbildning. Framsteg görs dock på dessa områden. - Det finns en tendens i medlemsstaterna att inrätta interna revisionsenheter som har till uppgift att kontrollera hur systemen fungerar. Sådana enheter kan förse förvaltningsmyndigheter och utbetalande myndigheter med garantier, särskilt om organ på en viss nivå i kedjan har tillträde till systemen i de organ som ligger på nivån precis under dem. När det gäller utbetalande myndigheter konstaterades bland annat följande: - Vikten av den utbetalande myndighetens attesterande funktion och det ansvar som detta innebär förstås inte alltid helt. Den utbetalande myndigheten gör inte sitt jobb om den till 100 % förlitar sig till de förmedlande organens utgiftsdeklarationer. - anledningar, chekliHanHandledningar, checklistor och utbildning i de utbetalande myndigheterna låg på en lika underutvecklad nivå som organisationen som sådan. Myndigheterna var dock medvetna om vikten av att förfarandena följer en enhetlig modell och om behovet av tillräcklig övervakning när det gäller pengar, enligt modellen "två par ögon ser mer än ett". Problem påträffas fortfarande när det gäller datasystem, även om de nya systemen innebär en stor förbättring. Men de utgiftsdeklarationer som sänts till kommissionen har i vissa fall inte något samband med underliggande databaser, moduler kan vara inkompletta och personalstyrkan kanske inte är komplett. I slutet av 2001 återstod några få av de inplanerade revisionerna av systemen för 2000-2006. De kommer att utföras under första halvåret 2002. Skriftliga revisioner av systembeskrivningar (artikel 5 i förordning 438/2001) Enligt förordning 438/2001 skall medlemsstaterna senast tre månader efter det att stödformen godkänts eller efter det att förordningen trätt i kraft, beroende på vilken av dessa frister som infaller senast, underrätta kommissionen om de förvaltnings- och kontrollsystem som införts för de nya programmen. Majoriteten av medlemsstaterna sände in sina underrättelser punktligt och drygt 100 sådana hade mottagits i slutet av 2001. Medlemsstater med en centraliserad administration tenderade därvid att välja möjligheten med en gemensam beskrivning som omfattar många eller samtliga program. Under andra halvåret granskade GD Regionalpolitik cirka en tredjedel av beskrivningarna och översände feedback från denna bedömning till den berörda medlemsstaten och begärde i många fall ytterligare uppgifter och klargöranden. Analysen av beskrivningarna och översändandet av feedback avses vara avslutad vid halvårsskiftet 2002. GD Regionalpolitik betraktar dessa beskrivningar som en del av en förebyggande systemrevision som kan göra medlemsstaterna uppmärksamma på uppenbara problem i de fall när kommissionen inte har möjlighet att genomföra en revision på plats inom överskådlig framtid. Revision av utgifter (direkta utgifter) enligt artikel 7 och 10 i förordning 2083/93 Tillämpningsområde och syfte Som uppföljning till de revisionsbesök och det förberedande arbete som generaldirektoratet utfört under 2000 genomförde revisionsgruppen med ansvar för utgifter enligt artikel 7 och 10 tre omgångar revisionsbesök på plats för att granska det finansiella genomförandet av tekniskt stöd och pilotprojekt som genomförts med gemenskapsstöd enligt artikel 7 och 10 samt kontrollera att bestämmelserna följts. Dessa revisioner genomfördes främst av externa revisorer och övervakades av kommissionens personal. Revisionerna omfattade ett sammanlagt belopp på drygt 90 miljoner euro, vilket kan jämföras med EU:s sammanlagda budgetåtagande på cirka 145 miljoner euro. Syftet med samtliga revisioner av projekt enligt artikel 7 och 10 var att kontrollera att utgifterna följt gemenskapsreglerna och de nationella bestämmelserna liksom att bekräfta att villkoren i beskedet om beviljande av stöden hade beaktats. Genomförande Den första omgången revisionsbesök innefattade 39 revisioner i Danmark, Tyskland, Grekland, Frankrike, Irland, Spanien, Finland och Förenade kungariket. Revisionerna genomfördes på våren 2001 och de slutliga rapporterna godkändes i juli och augusti efter ett förfarande för kvalitetskontroll. Den andra omgången genomfördes efter det att GD Regionalpolitik den 31 juli 2001 hade slutit ett ramkontrakt med ett revisionsföretag. Den andra omgången omfattade 36 projekt som ledde till 37 revisioner i Österrike, Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Spanien och Sverige. Revisionsbesöken på plats hade avslutats i slutet av november 2001. På grund av avtalspartens ständiga förseningar har slutliga rapporter på stödmottagarnas officiella språk ännu inte översänts. Breven till stödmottagarna översändes inte enligt tidsplanen och vid tidpunkten för denna rapports sammanställande kunde revisionen inte betraktas som slutförd. Den tredje omgången revisioner var en gemensam insats från GD Regionalpolitik och externa revisorer som avsåg granskning av avtal om tekniskt stöd enligt artikel 7. Revisionsarbetet hade slutförts i januari 2002. De slutliga versionerna av rapporterna förväntas framläggas i slutet av mars 2002. Resultat De viktigaste resultaten av granskningen av projekt som mottagit stöd enligt artikel 7 och 10 är fortfarande preliminära. Det vanligaste revisionsresultatet, vilket konstaterades i nästan hälften av de granskade fallen, var brist på räkenskapshandlingar eller ofullständiga sådana handlingar. Bestämmelserna om redovisnings- och kontrollpersonal och expertkostnader följdes inte korrekt i cirka en tredjedel av de granskade projekten. Andra felaktigheter som fel klassificering av utgifter eller oriktigheter beträffande redovisning av investeringar noterades också av revisorer i ett betydande antal projekt. Beloppen för de finansiella korrigeringar som revisionen medfört kan inte uppskattas tillförlitligt förrän skriftväxlingen med stödmottagarna om revisionsresultaten har slutförts. Ett fall har överförts till OLAF för undersökning. Rättsligt arbete Den 2 mars 2001 godkände kommissionen förordning 438/2001 om förvaltnings- och kontrollsystem för stöd som beviljas inom ramen för strukturfonderna samt förordning 448/2001 om förfaranden för finansiella korrigeringar. Dessa två förordningar hade förberetts under hela år 2000 genom intensiva diskussioner med nationella myndigheter som är företrädda i strukturfondens kommittéer. Samtidigt godkände kommissionen interna riktlinjer för de finansiella korrigeringar som kommissionen själv kommer att få göra, särskilt finansiella korrigeringar som grundar sig på extrapolering eller ett schablonbelopp. ESF Under 2001 genomfördes sammanlagt 41 revisionsbesök fördelade på samtliga medlemsstater. Dessa revisionsbesök kan delas in i följande undergrupper: Systemrevisioner: 21 Särskilda kontroller: 3 Granskning av tillämpningen av förordning 2064/97: 11 Förebyggande granskning: 1 Kontroller av projekt som mottagit stöd enligt artikel 6: 5 I princip kommer ett besök per år att göras i varje medlemsstat från och med 2001. Särskild betoning lades 2001 vid besök för att kontrollera tillämpningen av bestämmelserna i förordning 2064/97. Dessa besök gjordes i regioner där den punkten inte ingått som en del av föregående systemrevisioner. Vid besöken avslöjades ganska stora skillnader när det gällde kvaliteten på det kontrollarbete som medlemsstaternas egna kontrollmyndigheter hade genomfört. Det planerade antalet förebyggande granskningar av en första utvärdering av beskrivningarna av förvaltnings- och kontrollsystem (artikel 5 i förordning 438/2001) måste minskas på grund av alltför stor arbetsbelastning eller att beskrivningar saknades. Denna typ av granskningar kommer att utgöra en betydande del av kontrollerna under 2002. Enheten för systemrevision och kontroll i efterhand började 2001 att öka och förstärka kontakten med medlemsstaterna. Samordningsmöten med 5 medlemsstater utsträcktes genom bilaterala möten. Principen om minst en andra kontakt per år fastställdes och kontakter med tre kontrollmyndigheter togs 2001. EUGFJ Kontrollverksamheterna under 2001 kan sammanfattas på följande sätt: Under perioden fram till den 1 maj 2001 genomfördes 4 revisionsbesök (3 till Italien och 1 till Spanien) vilka främst avsåg en kontroll av att de utgifter som hade deklarerats var stödberättigande, ofta efter det att kritik hade inkommit från GD Jordbruk. Under det andra halvåret 2001 genomfördes ytterligare 14 kontrollresor (3 till Tyskland, 3 till Italien, 2 till Spanien och 1 till Belgien, Frankrike, Grekland, Portugal, Irland och Förenade kungariket) vilka avsåg programmen för perioden 1994-99. Det främsta syftet med kontrollerna var att granska den utvärdering av förvaltnings- och kontrollsystemen som medlemsstaterna själva hade genomfört. Särskild tonvikt lades vid att de kontrollkrav som anges i förordning 2064/97 hade följts, att verifikationskedjan var fullgod liksom de förfaranden som medlemsstaterna tillämpat i praktiken för att säkerställa tillförlitlig och korrekt deklaration av utgifterna till kommissionen. De problem som oftast konstaterades avsåg följande områden: - Sen eller otillfredsställande tillämpning av förordning 2064/97. - Svårigheter att få de utgifter som deklarerats till kommissionen att stämma med bakomliggande transaktioner. - Fall av utgiftsposter eller projekt som inte var stödberättigande. Kontrollerna av programmen för perioden 1994-99 kommer att fortsätta under 2002 särskilt med hänsyn till att de skall avslutas. När det gäller FFU innefattar GD fiskes ansvarsområden följande uppgifter: - Granskning av att medlemsstaterna har utvecklat och genomfört särskilda system för förvaltning och kontroll av fiskesektorn. - Planering, genomförande och uppföljning av kontroller i efterhand på plats i medlemsstaterna. - Organisation av ett samordningsmöte för finanskontroll för en medlemsstat samt medverkan i samordningsmöten för övriga medlemsstater. Granskningen av medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem genomförs vanligen skriftligt på grundval av beskrivningar. Detta arbete är också en viktig del av förberedelserna för kontroller på plats. Därför är det också nödvändigt att ändra programmet för en kontroll på plats. En sådan kontroll innefattar nu många olika inslag för att granska och utvärdera systemen. Under år 2001 genomförde GD Fiske 12 kontroller på plats (Österrike, Danmark, Frankrike, Grekland, Portugal och Sverige). Dessa kontroller omfattade i synnerhet projekt som rörde sektorerna vattenbruk, beredning samt modernisering av fiskefartyg. Därutöver granskades att de nationella kontrollerna av programmen genomfördes i enlighet med gemenskapsbestämmelserna för finanskontroll. I ett fall (Österrike) innehåller granskningen på plats översyn och utvärdering av förvaltnings- och kontrollsystem för programmen under perioden 2000-06. Granskningsåtgärderna i synnerhet när det gäller avslutande av programmen för perioden 1994-99 liksom granskning av de nya förvaltnings- och kontrollsystemen fortsätter under 2002. Kontroller genomförda av OLAF (Europeiska byrån för bedrägeribekämpning) Under 2001 inledde OLAF 65 nya undersökningar av bedrägeri eller misstanke om bedrägeri (26 för ERUF, 29 för ESF, 5 för utvecklingssektionen vid EUGFJ, 5 för FFU) och genomförde 23 kontrollbesök som avsåg strukturåtgärder, i egen regi, och beträffande ett begränsat antal, tillsammans med de berörda enheterna. Hälften av dessa kontrollbesök avsåg undersökningar som hade inletts året innan, medan den andra hälften var nya fall. Som rättslig bas användes för nästan samtliga dessa fall förordning (EG) nr 2185/96 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter. Över hälften av dessa kontrollbesök avsåg ESF och två tredjedelar av dessa var nya fall som inletts under 2001. Ett besök beträffande FFU gällde en undersökning som inletts under 2001 och två besök hänförde sig till undersökningar som inletts 1997 beträffande projekt som erhållit stöd från utvecklingssektionen vid EUGFJ. I kontrollerna uppdagades fall med problem av många olika slag: försummelse från stödmottagarnas sida att medfinansiera projekt, bristande efterlevnad av bestämmelserna om offentlig upphandling, icke stödberättigande utgifter, samt utgiftsdeklarationer i vilka de faktiska utgifterna hade antedaterats. Det fanns också ansökningar om utbetalning som saknade en koppling till ett projekt som genomförts ute på fältet. Därutöver har medlemsstaterna för år 2001 i enlighet med förordning (EG) nr 1681/94 till kommissionen anmält cirka 1 190 fall av oegentligheter eller bedrägeri som rör sammanlagt cirka 199 120 miljoner euro. Av detta framgår att antalet fall av oegentligheter som rapporterats har stabiliserats jämfört med år 2000 till ett belopp som är högre än föregående år. I detta sammanhang bör erinras om att de fall av oegentligheter som anmälts inte nödvändigtvis avser bedrägerifall för vilka det måste visas att de genomförts avsiktligen. Trots de betydande framsteg som konstaterats under de senaste åren beträffande tillämpningen av artikel 5 i ovan nämnda förordning enligt vilken medlemsstaterna åläggs att för varje enskilt fall underrätta kommissionen om de förfaranden som inletts till följd av samtliga oegentligheter som upptäckts, finns ett stort antal anmälda fall som inte följts upp trots att tidsfristerna för avslutande av vissa program har löpt ut. Vid avslutandet av programmen för perioden 1994-1999 måste samtliga fall som varit föremål för en underrättelse enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1681/94 vara granskade med undantag av fall där åtgärderna avbrutits av rättsliga orsaker. För dessa fall skall punkt 10 i kommissionens beslut om riktlinjer för finansiellt avslutande av de operativa åtgärderna (1994-1999) inom ramen för strukturfonderna tillämpas. Enligt den nya förordningen (EG) nr 448/2001 knyts tillämpningen av den finansiella korrigeringen till de rapporter som översänds inom ramen för förordning (EG) nr 1681/94 vilket tvingar medlemsstaterna att till kommissionen en gång per år översända en förteckning över de indragningsförfaranden som påbörjats under det gångna året. Detta kommer att i framtiden underlätta finansiella övervakning och återkrävande från medlemsstaten av de belopp som förlorats till följd av en försummelse från medlemsstatens sida. Korrekt tillämpning blir därmed en prioriterad fråga för medlemsstaterna. KAPITEL 4: DIALOG / INFORMATION 4.1. Europaparlamentet Dialogen med Europaparlamentet förs främst inom ramen för parlamentets olika fackutskott, och särskilt genom utskottet för regionalpolitik, transport och turism. Detta utskott avgav två lagstiftningsresolutioner och två initiativbetänkanden som antogs i plenarmöte: - Den 14 juni 2001 en lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1260/1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna (föredragande Markov). - Den 20 september 2001 : - Lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1267/1999 om inrättande av ett instrument för strukturpolitiska åtgärder inför den framtida utvidgningen (föredragande Folias). - Initiativbetänkande om den elfte rapporten om strukturfonderna 1999 (föredragande Nogueira Román). - Initiativbetänkande om den årliga rapporten om Sammanhållningsfonden 1999 (föredragande Marques). Kommissionsledamoten med ansvar för regionalpolitiken, Michel Barnier, har vinnlagt sig om att själv regelbundet informera Europaparlamentet om hur olika ärenden utvecklas. Samma dag som den andra rapporten om den ekonomiska och sociala sammanhållningen antogs den 30 januari 2001 presenterade han följaktligen i parlamentets plenarmöte en sammanfattning av detta dokument och inledde debatten om sammanhållningspolitikens framtid i en utvidgad union. Under plenarmötet den 19 september 2001 avgav han också en förklaring om sammanhållningspolitikens framtid. Kommissionsledamot Michel Barnier framträdde inför utskottet för regionalpolitik, transport och turism den 25 januari och 9 oktober 2001 varvid han lämnade en redogörelse för sitt arbetsprogram, gjorde en sammanfattning av det första året av programperioden 2000-2006, redogjorde för läget beträffande programplaneringen av mål 1 och 2 samt för budgetgenomförandet. Därutöver presenterade han den 25 mars 2001 den andra rapporten om den ekonomiska och sociala sammanhållningen för utskottets ledamöter. Vid flera tillfällen under året höll Europaparlamentet brådskande debatter om de olika naturkatastrofer som drabbat vissa medlemsstater. Den 15 februari debatterades översvämningarna i Portugal och den 17 maj 2001 ägde en debatt rum om översvämningarna i Frankrike. Det är främst kodexen för god förvaltningssed i fråga om genomförandet av strukturpolitiken som undertecknades den 6 maj 1999 av Europaparlamentets respektive kommissionens ordförande som styr förbindelserna mellan dessa två institutioner och särskilt med utskottet för regionalpolitik, transport och turism. Under år 2001 fortsatte kommissionen att till parlamentet överlämna olika handlingar beträffande mål 1 och mål 2 (GSR, OP och SPD) för de olika medlemsstaterna. Därutöver har kommissionen översänt de beslut som fattats inom ramen för kommittén för utveckling och omställning av regioner och förvaltningskommittén för instrumentet för strukturpolitiska åtgärder inför den framtida utvidgningen. Europaparlamentets utskott för jordbruk och landsbygdsutveckling följer nära samtliga gemenskapsinitiativ på området för landsbygdsutveckling och har ofta i resolutioner och betänkanden yttrat sig i allmänna ordalag till förmån för en förstärkning av den andra pelaren (landsbygdsutveckling) i den gemensamma jordbrukspolitiken. Under 2001 antog parlamentet två initiativbetänkanden på området för landsbygdsutveckling. Ett av dessa betänkanden avsåg jordbruk i bergstrakter där parlamentet begärde att särskild vikt skulle läggas vid denna del av det europeiska jordbruket. Det andra betänkandet behandlade unga jordbrukares situation i gemenskapen. Eftersom den rättsliga ramen för perioden 2000-2006 redan hade införts behandlade parlamentet endast ett lagstiftningsförslag 2001. Det avsåg en ökning av taket för offentligt stöd för vissa strukturåtgärder till förmån för de franska utomeuropeiska departementen, Azorerna, Madeira och Kanarieöarna. 4.2. Fondkommittéer Kommittén för utveckling och omställning av regioner, som i enlighet med artikel 48 i rådets förordning nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 samtidigt är förvaltningskommitté och rådgivande kommitté sammanträdde elva gånger under 2001. Kommittén har ändrat sin arbetsordning så att den står i samklang med den standardiserade arbetsordning som kommissionen har antagit. I dess egenskap av förvaltningskommitté, yttrade sig kommittén för utveckling och omställning av regioner positivt om gemenskapsinitiativet Interreg III C, om ändringarna av riktlinjerna för Interreg samt om riktlinjerna för de innovativa åtgärderna i ERUF för perioden 2000-2006. I dess rådgivande egenskap, yttrade sig kommittén om ändringen av förteckningen över de områden som är stödberättigade enligt mål 2, åtgärderna för tekniskt stöd som avses i artikel 23 i förordningen, de samlade programdokumenten (SPD) och ramarna för gemenskapsstöd (GSR). Kommittén för utveckling och omställning av regioner har också yttrat sig positivt om förordningarna om genomförandet av förordning nr 1164/94 om mekanismer för förvaltning och kontroll samt finansiella korrigeringar för Sammanhållningsfonden. Kommittén mottog positivt den andra sammanhållningsrapporten och inrättandet av programmet Interact för att införa ett nät för utbyte och samarbete inom ramen för initiativet Interreg. Kommittén har vid ett flertal tillfällen diskuterat tillämpningen av olika förordningar och särskilt följande: - Förfarande för finansiell avslutning av de operativa åtgärderna i programmen 1994-1999 (allmänna bestämmelser, förlängning av tidsfristen för utbetalningar, bestämmelser om de rättsliga förfaranden som avses i artikel 52.5, artikel 8 förordning nr 2064/97 etc.) - Programplaneringen för strukturfonderna för perioden 2000-2006 (resultat av programplaneringen för mål 1, överlämnande av årliga genomföranderapporter, handläggning och kontroll av programkomplementen, resultatreserven, prognoser om betalningsansökningar, beskrivning och granskning av förvaltnings- och kontrollsystem, de slutliga stödmottagarnas utbetalningar, bestämmelser för beräkning av återbetalningar, medfinansiering av statliga räntegarantier för lån som överskrider programperioden, tillämpning av bilaga IV till förordning nr 438/2001). Kommittén för utveckling och omställning av regioner har slutligen inom sig inrättat arbetsgruppen "utveckling på landsbygden och i städerna". Arbetsgruppen har hållit fem möten. I enlighet med arbetsgruppens arbetsordning har den rapporterat sitt arbete till kommittén som är den enda instans som är bemyndigad att fatta beslut. Arbetsgruppen har diskuterat utveckling på landsbygden och i städerna (regionala effekter av gemenskapspolitiken och de kostnader som en okoordinerad gemenskapspolitik för med sig, resultat av granskningen av tätorter och av stadsfrågor, den regionala dimensionen och stadsdimensionen i mål 1- och mål 2-programmen under perioden 2000-2006, vitboken om transporter, slutsatser och uppföljning av storstädernas politiska råd den 9 oktober 2001, nätet för erfarenhetsutbyte (Urban) samt det europeiska forskningsområdet och det sjätte ramprogrammet för forskning). ESF-kommittén sammanträdde vid fyra tillfällen under 2001. För att fullfölja de presentationer som redan gjorts under 2000 deltog ledamöterna i en presentation av den nya programplaneringen för ESF för perioden 2000-2006 (med beaktande av socialfondens prioriterade områden och den europeiska sysselsättningsstrategin liksom knytningen till de nationella handlingsplanerna) i de medlemsstater som inte behandlats under 2000. Andra aspekter av socialfonden togs upp till debatt som meddelandet om innovativa åtgärder, läget beträffande programplaneringen och goda metoder för Equal samt ESF:s roll i genomförandet av de nationella handlingsplanerna för sysselsättning. Ledamöterna hölls under årets lopp informerade om den allmänna utvecklingen beträffande sysselsättningsstrategin i alla dess aspekter och samtliga konsekvenser för socialfonden. De informerades också om hur arbetet när det gäller utvidgningen fortskred under året och särskilt om olika aspekter som behandlats i högnivågruppen. Kommissionen presenterade läget beträffande utvärderingen och rapporten om åtgärderna enligt artikel 6 i ESF-förordningen för ledamöterna. ESF-kommittén debatterade också rapporten om den ekonomiska och sociala sammanhållningen, meddelandet om ESF :s stöd till den europeiska sysselsättningsstrategin och rapporten om "e-inclusion" liksom verksamheterna vid Dublin-stiftelsen för industriella förändringar. När det gäller tematiska aspekter, ägde ett åsiktsutbyte rum om teman som behörighet och rörlighet, om utbildning och livslångt lärande och om grönboken om företagens sociala ansvar. Förvaltningskommittén för jordbrukets struktur och landsbygdens utveckling (STAR-kommittén) sammanträdde vid 12 tillfällen under 2001 och agerade som förvaltningskommitté enligt det förfarande som anges i artikel 47.3 i förordning (EG) nr 1260/1999 i följande frågor: - Förordning (EG) nr 1750/1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ). Kommittén yttrade sig positivt om två ändringar och ett undantag. - Förordning (EG) nr 2603/1999 om övergångsregler för förordning 1257/1999. Kommittén avgav ett positivt yttrande om en ändring. - Förordning (EG) 1268/1999 om gemenskapsstöd för föranslutningsåtgärder för jordbruket och landsbygdens utveckling i kandidatländerna (Sapard). Kommittén avgav ett positivt yttrande om en ändring. - Förordning 2759/1999 om tillämpningsföreskrifter till förordning 2759/1999 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1268 om gemenskapsstöd för föranslutningsåtgärder för jordbruket och landsbygdens utveckling i kandidatländerna (Sapard). Kommittén avgav ett positivt yttrande om en ändring. - Kommittén avgav ett positivt yttrande om 38 planer för landsbygdsutveckling i enlighet med artikel 44.2 i förordning 1257/1999 en ändring av en plan för landsbygdsutveckling i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 1268/1999 för Lettland och två ändringar av stödprogram för skydd av miljön i enlighet med artikel 7 i förordning (EEG) nr 2078/92. Kommittén för fiskets och vattenbrukets struktur sammanträdde vid fyra tillfällen under 2001 och behandlade följande frågor : - Diskussion och yttrande med omröstning enligt förfarandet i artikel 47.3 i förordning (EG) nr 1260/1999 om kommissionens förslag till förordning om genomförandebestämmelser för åtgärder fastställda genom förordning (EG) nr 2792/1999. Kommittén avgav ett positivt yttrande, fattat med kvalificerad majoritet. - Diskussion och yttrande med omröstning (förfarande enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 3760/92) om kommissionens förslag till beslut om godkännande av fasta system för kontroll av förnyelse och modernisering av fiskeflottan. - Diskussion och yttrande med omröstning om två kommissionsbeslut om minskning av det beviljade stödet till två projekt som avser inrättande av gemensamma bolag inom fiskesektorn (ett danskt och det andra spanskt). Förvaltningskommittén avgav ett positivt yttrande fattat med kvalificerad majoritet för de två besluten. - Diskussion och yttrande med omröstning om två kommissionsbeslut om minskning av det beviljade stödet till två projekt beträffande bildandet av gemensamma bolag i fiskesektorn (ett portugisiskt och ett spanskt). Förvaltningskommittén avgav ett positivt yttrande fattat med kvalificerad majoritet för de två besluten. 4.3. Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Under år 2001, präglades dialogen med Ekonomiska och sociala kommittén (ESK) av undertecknandet den 24 september av ett samarbetsprotokoll mellan kommissionens ordförande Romano Prodi och ESK:s ordförande Göke Frerichs. Detta protokoll styr hädanefter förbindelserna mellan kommissionen och Ekonomiska och sociala kommittén. Kommissionen har fortsatt att nära följa arbetet i Ekonomiska och sociala kommittén. När det gäller regionalpolitik har ESK antagit flera yttranden bland annat "om ändringar av de allmänna bestämmelserna om strukturfonderna" (föredragande Mengozzi), "om integrerad planering av kustområden" (föredragande Bento Gonçalves) och "om unionens politik för samarbete över gränserna och erfarenheterna av Interreg-programmet" (föredragande Barros Vale). ESK antog också två yttranden på eget initiativ om den andra rapporten om den ekonomiska och sociala sammanhållningen liksom om kommissionens meddelande om resultaten av programplaneringen för strukturfonderna för perioden 2000-2006 (mål 1) (föredragande Christie). ESK har därutöver studerat årsrapporterna från 1999 om strukturfonderna (föredragande Burani) och om Sammanhållningsfonden (föredragande Pezzini). Vid ESK :s plenarmöte den 31 maj 2001 gjorde kommissionsledamot Michel Barnier ett inlägg om unionens framtid. Kommittén har utarbetat 13 yttranden inom området för jordbruk under budgetåret 2001. Generaldirektorat Jordbruk har fortsatt att uppmärksamt följa kommitténs beslut och har deltagit i de särskilda arbetsgruppernas arbete samt i det arbete som avdelningen "Jordbruk, landsbygdsutveckling, miljö" bedrivit. I sitt yttrande om "finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken" välkomnade ESK förslaget att ombilda "negativa utgifter" till "tilldelade intäkter" eftersom de belopp som ombildas på detta sätt skulle kunna användas för att finansiera utgifter i garantisektionen vid EUGFJ utan att medföra någon ytterligare belastning av den gemensamma budgeten. I yttrandet med titeln "Ny ekonomi, kunskapssamhället och landsbygdsutveckling: framtidsutsikter för de unga jordbrukarna" anges att i ett Europa som befinner sig i ett skede av snabb utveckling och står inför den utmaning som globaliseringen och den "nya ekonomin" innebär, ställer sig samhället frågor om jordbrukets och landsbygdsområdenas framtid och strävar efter att finna utvecklingsmöjligheter som kan uppfylla den nya generationens förväntningar. ESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för normal gemenskapsfinansiering, och särskilt genom strukturfonderna, stimulera stöd till projekt för samarbete och utbyte mellan företag, skolor, yrkesutbildningsorgan, universitet och forskningscentrum inom jordbrukssfären och på landsbygden. Kommittén begär också att decentraliserade handlingsplaner på lokal och regional nivå skall motta stöd och att nya lokala organ för utveckling av jordbruket och landsbygdssamhällena skapas. En rad konkreta åtgärder föreslås i detta syfte. Vid ESK:s 382:a plenarmöte den 30 och 31 maj 2001 antog Ekonomiska och sociala kommittén enhälligt ett yttrande om den "elfte årsrapporten om strukturfonderna (1999)" (KOM(2000) 698 slutlig - volym I och II). När det gäller jordbruket konstaterar kommittén att förbättringar har noterats för mål 5a (modernisering av strukturerna) vilket kommer till uttryck genom utnyttjandegrader på 96 % och utbetalningsgrader som uppgår till 70 %. Utnyttjandet av anslagen förbättrades markant under 1999 för mål 5b (utveckling av landsbygdsområden) och 99 % av anslagen hade förbrukats och 68 % utbetalats. När det gäller landsbygdsutveckling förs dialogen med arbetsmarknadens parter inom ramen för den rådgivande kommittén för landsbygdsutveckling som kommissionen har inrättat i enlighet med beslut 98/235/EG. Denna kommitté sammanträdde två gånger under 2001, den 31 maj och den 15 november. Under dessa två möten hade tjänstemän från kommissionens avdelningar och företrädare för Europeiska unionens branschorganisationer tillfälle att utbyta information och synpunkter om det första årets genomförande av programmen för landsbygdsutveckling (garantisektionen vid EUGFJ) och Leader+. Den 31 maj ägde en debatt rum på temat goda metoder i jordbruket följt av ett åsiktsutbyte om förslaget till rådets slutsatser om integration av miljöhänsyn och hållbar utveckling i den gemensamma jordbrukspolitiken. Kommissionen har också informerat kommittén om uppdatering av verksamheter som hänför sig till landsbygdsutveckling samt om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning 1259/1999 om inrättande av gemensamma bestämmelser för direkt stöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Bland övriga frågor som togs upp den 15 november var också en lägesrapport beträffande observationsgruppen Leader+. Under 2001 hölls också möten den 6 februari och den 29 november i den ständiga arbetsgruppen för kvinnor i landsbygdsmiljö som är underställd rådgivande kommittén för landsbygdsutveckling. Gruppen tog bland annat upp frågor om jordbruksprodukternas kvalitet och främjandet av dessa produkter samt jämställdhetsprincipen i strukturfonderna och Leader +. Därutöver sammanträdde den 15 mars och den 3 oktober två tillfälliga arbetsgrupper inom den rådgivande kommittén för landsbygdsutveckling. Arbetsgrupperna som består av 12 experter analyserade vilken typ av projekt som bedrivs inom Leader+ och inledde en diskussion om det framtida centrumet för landsbygdsområden liksom samarbetet mellan olika regioner. Den 3 oktober behandlades genomförandet av den övergripande förordningen nr 1259/1999 och särskilt de krav som ställs på skyddet av miljön (artikel 3) och tillvägagångssättet när det gäller modulering (artikel 4). I likhet med ESK undertecknades ett samarbetsprotokoll den 20 september 2001 mellan kommissionens ordförande Romano Prodi och regionkommitténs ordförande Jos Chabert. Detta protokoll styr förbindelserna mellan kommissionen och Regionkommittén. Regionkommittén tog initiativ till och antog drygt tio yttranden från utskott nr 1, varav ett inom behörighetsområdet för Generaldirektorat Regionalpolitik. Ett arbetsdokument (föredragande Zaplana Hernandez-Soro) samt ett yttrande om den andra rapporten om ekonomisk och social sammanhållning utarbetades (föredragande Zaplana Hernandez-Soro och Tindemans). Regionkommittén har också fortsatt arbetet om gränsöverskridande samarbete genom en informationsnot som diskuterades den 9 april och ett initiativ från Rombouts. Kommittén avgav också ett yttrande om strukturfonderna 1999 (föredragande Tillich) och Sammanhållningsfonden 1999 (föredragande Bree). Därutöver har GD Regionalpolitik under 2001 följt upp 17 yttranden som Regionkommittén antagit om regionalpolitiken som exempelvis yttrandena om "kartläggning av situationen i städerna", "struktur för och syftet med den europeiska regionalpolitiken mot bakgrund av utvidgningen och globaliseringen" samt yttrandet om "den andra rapporten om ekonomisk och social sammanhållning". Kommissionsledamoten med ansvar för regionalpolitiken, Michel Barnier, deltog i Regionkommitténs plenarmöte den 14 februari 2001. I sitt inlägg redogjorde han bland annat för läget beträffande programplaneringen och presenterade den andra rapporten om ekonomisk och social sammanhållning. Regionkommittén antog sex yttranden på området för jordbrukspolitik under år 2001. Experter från GD Jordbruk deltog i arbetet och redogjorde för kommissionens ståndpunkt, tillhandahöll information och svarade på ledamöternas frågor. I Regionkommitténs yttrande om "de regionala konsekvenserna av unionens politik för jordbruk och landsbygdsutveckling" gör den en politisk utvärdering av situationen och inriktar sig på de grundläggande inslagen i en integrerad politik för utveckling av landsbygdsområden och på tillämpningen av programmen för landsbygdsutveckling. I yttrandet om "projekt för ungdomar i det europeiska jordbruket" anges att den allt högre genomsnittsåldern för unionens jordbrukare får tunga konsekvenser och detta förhållande utgör i många regioner ett hot mot landsbygdens utveckling, regional utvecklingsplanering, skyddet av miljön och av landsbygden. Regionkommittén tillägger att detta särskilt i bergsområden och mindre gynnade områden kan äventyra möjligheterna att effektivt genomföra den nya politiken för landsbygdsutveckling. Därför anser kommittén att det är ytterst viktigt att man förfogar över instrument som gör det möjligt att analysera olika data och identifiera orsaker samt att bidra till att finna lösningar. 4.4. Arbetsmarknadens parter Inom området för regional utveckling har dialogen med näringslivets organisationer och arbetsmarknadens parter fortsatt och den årliga överläggningen som avses i artikel 8 i förordning 1260/1999 ägde rum den 14 mars 2001. Två andra möten ägde rum under året vilket gjorde det möjligt att behandla en lång rad olika frågor på djupet. Bland dessa kan nämnas följande: - Kommissionen har lagt fram en analys av hänsynstagandet till partnerskapet vid programplaneringen. I utvärderingen betonas en viss enhetlighet vad avser metoderna i olika medlemsstater. Trots den allmänna tendensen att hålla sig till de minimiregler som anges i förordningarna, erkänns dock att framsteg gjorts jämfört med föregående programperiod. - Den andra sammanhållningsrapporten presenterades vid ett ad hoc-möte och följdes av en grundlig debatt. Därutöver inbjöds arbetsmarknadens parter att delta i det sammanhållningsforum som hölls i Bryssel i maj. - Arbetsmarknadens parter intresserar sig i allt högre grad för de konsekvenser som utvidgningen kommer att få. Denna fråga togs upp under huvudmötet men var också föremål för ett särskilt möte när kommissionens tjänstemän presenterade ISPA och SAPARD och förde en djupgående diskussion med parterna. Parterna uppskattade de mer regelbundna mötena med kommissionen. Detta tillvägagångssätt kommer att fortsätta exempelvis genom inriktning på vissa ämnen: ISPA, SDEC, mål 2, etc. Man kom överens om att mer frekventa möten skulle kunna planeras in från och med 2002 efter det att programmen för den nya programperioden har antagits. Genom regelbundna möten i ESF-kommittén fortsatte arbetsmarknadens parter att hålla sig informerade om gemenskapsinitiativen inom sektorn för mänskliga resurser och att medverka i genomförandet av ESF:s åtgärder. På detta sätt deltar de aktivt i ESF:s åtgärder för att understödja den europeiska sysselsättningsstrategin. Åtgärder har också inletts för att stärka de bidrag som arbetsmarknadens parter kan ge till de kommande ESF-programmen i kandidatländerna. Inom ramen för artikel 6 i ESF-förordningen (jfr punkt 1.2. i denna rapport) har 35 innovativa åtgärder valts ut för perioden 2001-2002 under rubriken "Anpassning till den nya ekonomin inom ramen för den sociala dialogen", som i samtliga fall innefattar partner från olika medlemsstater. Projekten inriktas på frågor som ny syn på gemensamt socialt ansvar, främjande av livslångt lärande och kompetensutveckling, modernisering av arbetsorganisationen, metoder för att föregripa ekonomisk och social förändring och användning av IT-verktyg för att utveckla den sociala dialogen. 4.5. Information / offentlighet Eftersom 2001 var det första reellt operativa året i den nya programperioden för ESF har stor betoning lagts vid att informera om och ge offentlighet åt inledandet av de nya programmen för att säkerställa öppenhet och presentera en enhetlig bild av ESF i samtliga medlemsstater. Detta har gjorts genom att ett brett spektrum av information lagts ut på ESF:s respektive Equal:s webbplatser. Presskommunikéer om antagandet av ESF- och Equal-program samt fakta och siffror över ESF:s verksamheter i de olika medlemsstaterna och om gemenskapsinitiativet Equal i allmänhet har spridits både till den ackrediterade pressen i Bryssel och genom kommissionens kontor till pressen i medlemsstaterna. De nya programmen har fått bred täckning i media i nationell, regional och lokal press men omfattningen har varierat mellan medlemsstaterna. I linje med bestämmelserna i förordning 1159/2000 anordnade kommissionen i juni 2001 i Bryssel det åttonde mötet i det informella nätverket av informationstjänstemän (INIO) i ESF för att stödja dem i deras ansträngningar att ge offentlighet åt ESF. Vid detta möte presenterade kommissionen en undersökning som utfördes i början av 2001 för att ge medlemsstaterna riktlinjer för hur de skall utveckla och utvärdera sina egna verksamheter inom området för information och offentlighet. I början av 2002 kommer en förkortad och översiktlig version av denna undersökning att finnas tillgänglig på unionens 11 språk så att den kan användas av samtliga tjänstemän som sysslar med information om ESF och av projektledare i medlemsstaterna. Därutöver har kommissionen som en uppföljning till det åttonde mötet inrättat en extranetplats för INIO för att underlätta erfarenhetsutbyte och utbyte av goda metoder samt för att förbättra kommunikationen mellan mötena. Utvidgningsprocessen har fått stöd genom regelbundna kontakter med ett informellt nätverk av informationsansvariga för ESF i de 10 Phare-länderna, som kommer att hållas underrättade om den viktigaste utvecklingen när det gäller ESF i EU. Programmen för regional utveckling har synliggjorts genom en markant ökning av informationsverktyg: redogörelser för 500 projekt som har varit särskilt framgångsrika ("success-stories") har lagts ut på webbplatsen INFOREGIO, broschyrer i ämnet öar och transporter har givits ut, broschyrerna om de olika medlemsländerna har kompletterats (broschyrer om tio nya länder), en karta över stödberättigade områden har tryckts, CD-Rom och video om den nya programperioden har utarbetats. Skriften "I regionernas tjänst" som presenterar regionalpolitiken för allmänheten har utarbetats i samarbete med GD Press och givits ut i 800 000 exemplar i serien "Europa i rörelse". Därutöver har andra dokument med anknytning till särskilda aspekter av regionalpolitiken också sammanställts som exempelvis en vägledning till partnerskap inom Interreg/Tacis-programmen, tidningen Recite som handlar om det interregionala samarbetet i Europeiska unionen och utvärderingar av programmen. Informationsblad om generaldirektoratets verksamhet och dess skrifter har också fått bred spridning. Informationsbladet INFOREGIO NEWS har fortsatt att ges ut på unionens elva språk liksom tidskriften Panorama som ges ut en gång i kvartalet i pappersutgåva på 5 språk och som finns att hämta ner från webbplatsen på 11 språk. Ytterligare faktablad har givits ut i serien "INFOREGIO". Faktabladen sammanfattar riktlinjerna för innovativa åtgärder i regional utveckling 2000-2006 samt strukturfondernas förvaltning "En god förvaltning av strukturfonderna är avgörande för unionens utveckling". Webbplatsen INFOREGIO på Internet har haft över 100 000 besök varje månad. Denna ökning beror bland annat på att en plattform för interaktiv diskussion på temat Sammanhållningspolitiken i en utvidgad union har inrättats. Förutom utrymmet för detta interaktiva forum innehåller plattformen en rad dokument som exempelvis Den andra rapporten om den ekonomiska och sociala sammanhållningen, ett tiotal studier som kommissionen beställt inom ramen för utarbetandet av den rapporten, kortfattade presentationer av de framtida utmaningarna för Sammanhållningspolitiken, avskrift av en diskussion on line (chat på Internet) på samma tema mellan kommissionsledamot Michel Barnier och surfare på nätet samt samtliga dokument med anknytning till det sammanhållningsforum som hölls under året i Bryssel (program, anföranden, handlingar etc.). Generellt sett har webbplatsen INFOREGIO på Internet liksom de sidor på EUROPA-servern som ägnas åt regionalpolitiken rönt stor uppmärksamhet och uppdateras regelbundet. Ett stort antal länkar till förvaltningsmyndigheternas nationella och regionala webbplatser har tillkommit och strukturerats. Samtliga tillämpningsföreskrifter för strukturfonderna som har antagits under året har allteftersom lagts ut på nätet. På webbplatsen har också information lagts ut om vilka bestämmelser som gäller för de åtgärder som medlemsstaterna skall vidta för att ge information och offentlighet åt insatser genomförda av strukturfonderna. Kommissionen har också ställt sina egna arbetsdokument till förfogande i avsikt att hjälpa medlemsstaterna och regionerna att bättre förbereda sin programplanering. Kommissionen har offentliggjort sin lägesbeskrivning efter halva tiden av generaldirektoratets förvaltningsplan för 2001. När det gäller informationsspridning inrättades under 2001 dokumentationscentrumet "Inforegio service" där det gamla resurscentrat och biblioteket ingår. Inforegio service har numera åtta Internetterminaler som står till allmänhetens förfogande samt en konferenssal som kan ta emot besöksgrupper. Beträffande media har ett nät av journalister verksamma i regionerna inrättats och inledde samarbetet under 2001 i samband med sammanhållningsforumet. En databas med uppgifter om 500 journalister har bildats och kontakterna med föreningarna för regionalt verksamma journalister har tagit en fastare form i Frankrike, Spanien och i Grekland. En åtgärd av större format som syftar till att fastställa samarbetsmetoder med den regionala pressen har inletts via GD Press och samtliga kommissionens representationskontor i medlemsstaterna. Under 2002 planeras inrättandet av ett mer interaktivt nät. Bland de viktigaste händelserna under året kan följande nämnas: - Konferensen om "delat ansvar" beträffande den finansiella förvaltningen av mål 2 (Bryssel den 29 januari 2001) i vilken drygt 450 förvaltare från de berörda medlemsstaterna deltog. - En informationsdag som ägnades ämnet Innovativa åtgärder 2000-2006 inom ERUF, (Bryssel den 19 februari 2001). - Europeiskt forum om sammanhållning (Bryssel den 21 och 22 maj 2001) som hade cirka 1 800 deltagare på hög politisk nivå från medlemsstaterna och kandidatländerna. Vid detta forum inleddes debatten om sammanhållningspolitiken i en framtida utvidgad union. Denna debatt fördes därefter på olika nivåer under hela år 2001 och sammanfattades i den första etapprapporten om sammanhållningen som antogs av kommissionen den 30 januari 2002. Under forumet öppnades också generaldirektoratet för allmänheten under en dag. - Fyra möten på nationell nivå som anordnades i Sverige, Italien, Portugal och Grekland och ägnades åt genomförandet av förordning (EG) nr 1159/2000, och som samtidigt gav tillfälle till ett första utbyte mellan förvaltningsmyndigheternas informationsansvariga. - En konferens under det svenska ordförandeskapet (Lycksele, 12 och 13 juni 2001) på temat Avfolkningen i regionerna och den utmaning den innebär för strukturpolitiken. På jordbruksområdet möttes den rådgivande kommittén "Landsbygdsutveckling" två gånger under 2001, den 31 maj och den 15 november. Under dessa två möten hade tjänstemän från kommissionens avdelningar och företrädare för Europeiska unionens branschorganisationer tillfälle att utbyta information och synpunkter om det första årets genomförande av programmen för landsbygdsutveckling (garantisektionen vid EUGFJ) och Leader+. Den 31 maj ägde en debatt rum på temat goda metoder i jordbruket följt av ett åsiktsutbyte om förslaget till rådets slutsatser om integration av miljöhänsyn och hållbar utveckling i den gemensamma jordbrukspolitiken. Kommissionen har också informerat kommittén om uppdatering av verksamheter som hänför sig till landsbygdsutveckling samt om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning 1259/1999 om inrättande av gemensamma bestämmelser för direkt stöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Bland övriga frågor som togs upp den 15 november var också en lägesrapport vad gäller observationsgruppen Leader+. Under 2001 hölls också möten den 6 februari och den 29 november i den ständiga arbetsgruppen för kvinnor i landsbygdsmiljö som är underställd rådgivande kommittén för landsbygdsutveckling. Gruppen tog bland annat upp frågor om jordbruksprodukternas kvalitet och främjandet av dessa produkter samt jämställdhetsprincipen i strukturfonderna och Leader +. Därutöver sammanträdde den 15 mars och den 3 oktober två tillfälliga arbetsgrupper inom den rådgivande kommittén för landsbygdsutveckling. Arbetsgrupperna som består av 12 experter analyserade vilken typ av projekt som bedrivs inom Leader+ och inledde en diskussion om det framtida centrumet för landsbygdsområden liksom samarbetet mellan olika regioner. Den 3 oktober behandlades genomförandet av den övergripande förordningen nr 1259/1999 och särskilt de krav som ställs på skyddet av miljön (artikel 3) och tillvägagångssättet när det gäller modulering (artikel 4). Inom sektorn för fiske och vattenbruk har åtgärderna för information om strukturstöden lagts inom den breda debatt som kommissionen inlett efter det att den i mars offentliggjorde grönboken om den framtida gemensamma fiskeripolitiken. En offentlig utfrågning anordnades i Bryssel den 5 till den 7 juni 2001 i vilken cirka 400 företrädare för hela sektorn och andra branscher som berörs av denna politik deltog. Denna debatt genererade över 300 skriftliga inlägg med idéer och förslag till de förändringarna som bör göras av den gemensamma fiskeripolitiken för att den skall bli mer effektiv och bättre skaffad att klara av de utmaningar som fiskesektorn står inför. Bland dessa utmaningar kan nämnas den försämrade situationen för flera viktiga fiskebestånd, fiskeflottans överkapacitet jämfört med tillgängliga resurser, förlusten av ekonomisk lönsamhet inom sektorn och de konsekvenser detta får för sysselsättningen, otillräckliga kontroller, ökad konkurrens på global nivå och förlust av fiskemöjligheter i tredje länders vatten. Därutöver har målinriktade åtgärder fortsatt som exempelvis deltagandet i den internationella mässan "European Seafood" (Bryssel, 24-26 april 2001) som ägnades åt beredning och saluföring av fiske- och vattenbruksprodukter, eller informationsspridning via den regelbundet återkommande tidskriften "Det europeiska fisket" och den gemensamma fiskeripolitikens webbplats på Internet. På denna webbplats har en särskild rubrik skapats för att göra det lättare att finna information om gemenskapens strukturåtgärder inom sektorn för fiske och vattenbruk. Här kan allmänheten få tillträde till uppgifter om de programlagda respektive de genomförda utgifterna under programperioden 1994-1999 för varje åtgärdsområde, land och region. BILAGOR Bilaga 1: Finansiellt genomförande per mål Bilaga 2: Finansiellt genomförande per gemenskapsinitiativ Bilaga 3: Finansiellt genomförande av det tekniska stödet Bilaga 4: Genomförandet av budgeten BILAGA 1 >Plats för tabell> BILAGA 3 Åtaganden i fråga om tekniskt stöd via ERUF för år 2001 (artikel 23 i rådets förordning 1260/1999) TYPER AV ÅTGÄRDER // Belopp (i euro) A. Studier, inklusive av allmän karaktär om fondernas verksamhet 1. Rapport om den ekonomiska och sociala sammanhållningen // 13 000.00 2. Stöd till Eurostat // 2 297 051.00 3. Studier av särskilda problem på den nationella, lokala eller branschvisa arbetsmarknaden // 610 700.00 4. Övriga studier // 92 950.00 TOTALT // 3 013 701,00 B. Tekniskt stöd, erfarenhetsutbyte och informationsutbyte riktat till parterna, till de slutliga stödmottagarna och till allmänheten 1. Ramkontrakt för informations- och kommunikationsuppgifter // 3 900 000.00 2. Publikationer från Byrån för EU :s officiella publikationer (OPOCE) och övriga publikationer // 1 600 000.00 3. Seminarier, konferenser, mässor och montrar // 1 013 170.48 4. Bidrag : deltagande i finansiering av studier, manifestationer, nätverk, gemensamma utbildningsåtgärder med medlemsstaterna i fråga om insatserna etc. // 76 900.00 5. Avtal med byråer för tekniskt stöd, särskilt i fråga om innovativa åtgärder // 29 684.00 6. Övrigt tekniskt och administrativt stöd (ATA) : ramavtal och annan expertkunskap med anknytning till fondernas verksamheter // 1 469 088.00 7. Kartografi // 130 300.00 TOTALT // 8 219 142.48 C. Införande, drift och samkörning av datoriserade system för förvaltning, övervakning och utvärdering 1. Utveckling och underhåll av dataprogram // 698 401.50 2. Införande och kostnader för upprätthållande och underhåll av utrustning (maskin- och programvara) som krävs för att bedriva verksamheterna // 532 698.12 3. Tekniskt stöd för den dagliga driften av systemen liksom utbildning och stöd till användarna // 903 981.64 4. Annat tekniskt stöd och utrustning // 170 599.00 TOTALT // 2 305 680.26 D. Förbättring av utvärderingsmetoder samt informationsutbyte om metoder på detta område 1. Tematisk utvärdering // 1 049 900.00 2. Förhandsbedömning och metodikarbete // 83 600.00 3. Utvärderingar i efterhand och rapporter // 1 798 400.00 TOTALT // 2 931 900.00 TOTALT // 16 470 423.74 LAND // Belopp (i euro) Österrike // 126 630.00 Belgien // 3 546 595.71 Finland // 238 150.00 Grekland // 29 684.00 Italien // 312 005.00 Luxemburg // 1 360 208.00 Sverige // 76 900.00 EU utan åtskillnad // 10 780 251.03 TOTALT // 16 470 423.74 BILAGA 3 Åtaganden i fråga om tekniskt stöd via EUGFJ för år 2001 (artikel 23 i rådets förordning nr 1260/1999) TYPER AV ÅTGÄRDER // Belopp (i euro) A. Studier, inklusive av allmän karaktär om fondernas verksamhet 1. // 2. // 3. // ... // TOTALT // B. Tekniskt stöd, erfarenhetsutbyte och informationsutbyte riktat till parterna, till de slutliga stödmottagarna och till allmänheten 1. // 2. // 3. // ... // TOTALT // C. Införande, drift och samkörning av datoriserade system för förvaltning, övervakning och utvärdering 1. // 2. // 3. // ... // TOTALT // D. Förbättring av utvärderingsmetoder samt informationsutbyte om metoder på detta område 1. // 2. // 3. // ... // TOTALT // TOTALT // BILAGA 3 Åtaganden i fråga om tekniskt stöd via ESF för år 2001 (artikel 23 i rådets förordning nr 1260/1999) TYPER AV ÅTGÄRDER // Belopp (i euro) A. Studier, inklusive av allmän karaktär om fondernas verksamhet B. Tekniskt stöd, erfarenhetsutbyte och informationsutbyte riktat till parterna, till de slutliga stödmottagarna och till allmänheten C. Extern personal a) Utlånade nationella experter b) Inhyrd personal c) Tillfälligt anställd personal TOTALT >Hänvisning till> >Hänvisning till> D. Övriga utgifter a) Resor b) Möten c) Utvärdering c) Diverse utgifter TOTALT E. Direkta infrastrukturer (utgifter för data) F. Information och publikationer TOTALT // euro BILAGA 3 Åtaganden i fråga om tekniskt stöd via FFU för år 2001 (artikel 23 i rådets förordning nr 1260/1999) >Plats för tabell>