52001DC0542

Rapport från Kommissionen om intag av livsmedels tillsatser genom kosten i Europeiska unionen /* KOM/2001/0542 slutlig */


RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om intag av livsmedels tillsatser genom kosten i Europeiska unionen

Innehåll

Sammanfattning

1. Inledning

2. Bakgrund

3. Övervakningsuppgiften

3.1. Tillsatser som undantagits från övervakningsuppgiften

3.2. Tillsatser som är föremål för steg 1-granskning

3.3. Tillsatser som är föremål för steg 2-granskning

3.4. Tillsatser som är föremål för steg 3-granskning

4. Uppgifter som användes vid övervakningen

4.1. Anvisningar för rapportering av övervakningsuppgifter

4.2. Inrapporterade uppgifter

4.2.1. Tidsramar

4.2.2. Representativitet

4.2.3. Undersökningsmetoder

4.2.4. Populationer

4.2.5. Undersökningens varaktighet

5. Resultat

5.1. Steg 1

5.2. Steg 2

5.3. Steg 3

6. Diskussion

7. Slutsatser

Sammanfattning

Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 94/35/EG, 94/36/EG och 95/2/EG skall varje medlemsstat övervaka konsumtionen och användningen av livsmedels tillsatser. Kommissionen har i uppdrag att lägga fram en rapport om denna övervaknings verksamhet inför Europaparlamentet och rådet.

Tio medlemsstater samt Norge har inom ramen för EU:s vetenskapliga samarbete gemensamt arbetat med att utveckla en flerstegsmetod för att utvärdera intaget av livsmedels tillsatser. De beskrivna "stegen" är huvudsakligen metoder för att beräkna intaget av tillsatser, som ökar i komplexitet och krav på uppgifter för att efter hand ge en allt exaktare uppskattning av intaget. När resultaten av en uppskattning i ett steg indikerar att det är osannolikt att det acceptabla dagliga intaget (ADI) någonsin kommer att överskridas, avför man tillsatserna i fråga från vidare betraktande. Sedan kan resurserna koncentreras till de kvarvarande tillsatserna för en mer förfinad uppskattning av intaget. Det måste betonas att dessa steg i första hand är redskap för att skapa prioriteringar för vidare övervakning.

Denna rapport utgör ett första försök att skapa överblick över intaget av livsmedels tillsatser genom kosten i Europeiska unionen. Även om resultaten måste betraktas som en i hög grad preliminär antydan om intaget av livsmedels tillsatser genom kosten, tyder de på att intaget av flertalet livsmedels tillsatser som idag är tillåtna inom Europeiska unionen ligger under det acceptabla dagliga intag som fastställts av Vetenskapliga kommittén för livsmedel.

Rapporten har många begränsningar. De uppgifter om livsmedels konsumtionen som användes räckte inte till för att beräkna intaget av livsmedels tillsatser exakt, vilket ledde till antaganden om värsta tänkbara fall och påföljande överskattningar av intaget. Dessutom använde en del medlemsstater inte den metod man enats om för att uppskatta intaget av tillsatser, vilket ledde till bristande jämförbarhet mellan de insamlade uppgifterna. Detta belyser nödvändigheten av att medlemsstaterna använder den överenskomna, harmoniserade metoden för att se till att tillvägagångssätten överensstämmer och avsätter tillräckliga resurser till utförandet av alla framtida intagsberäkningar. Denna studie skall sedan upprepas och en ny rapport utarbetas inom tre år, räknat från nu.

Inledning

Godkännande och användning av livsmedels tillsatser i Europeiska unionen baseras på ramdirektiv 89/107/EEG [1] om livsmedels tillsatser. På grundval av ramdirektivet antog rådet och Europaparlamentet tre särdirektiv: om sötningsmedel (direktiv 94/35/EG [2]), färgämnen (direktiv 94/36/EG [3]) och om andra livsmedels tillsatser än färgämnen och sötningsmedel (direktiv 95/2/EG [4]). Sedan det senaste direktivet antogs 1995 har lagstiftningen om livsmedels tillsatser harmoniserats fullständigt inom Europeiska unionen.

[1] EGT L 40, 11.2.1989, s. 27.

[2] EGT L 237, 10.9.1994, s. 1.

[3] EGT L 237, 10.9.1994, s. 13.

[4] EGT L 61, 18.3.1995, s. 1.

Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 94/35/EG (artikel 8), 94/36/EG (artikel 6) och 95/2/EG (artikel 7) om livsmedels tillsatser skall medlemsstaterna upprätta ett system för övervakning av konsumtionen av livsmedels tillsatser. Syftet är att övervaka konsumtionen av livsmedels tillsatser och se till att användningen av dem inte överskrider det acceptabla dagliga intag för tillsatser som fastställts av Vetenskapliga kommittén för livsmedel.

För detta ändamål diskuterade medlemsstaterna inom ramen för det vetenskapliga samarbetet (Scoop) en metod för att samla uppgifter som skulle vara jämförbara mellan medlemsstaterna. Scoop-uppgiften slutfördes i januari 1998.

I augusti 1999 skickade kommissionen ut riktlinjer till medlemsstaterna om hur resultaten skulle rapporteras till kommissionen. Information mottogs från följande medlemsländer: Danmark, Finland, Frankrike, Förenade kungariket, Irland, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige, Tyskland och Österrike. Övriga medlemsländer hade inte kunnat genomföra verksamheten på grund av bristande resurser. Från EFTA-länderna inkom Norge med uppgifter till kommissionen.

I rapporten beskrivs övervakningsuppgiften, hur resultaten rapporterades och vilken slags uppgifter som kom in. Vidare redovisas de uppgifter om livsmedels konsumtion som användes för beräkningarna av intaget. Resultaten är förtecknade i olika tabeller för vuxna och barn. I rapporten dras också slutsatser med hänsyn till framtida arbete.

Rapporten utgör ett första försök att skapa överblick över intaget av livsmedels tillsatser i Europeiska unionen. Den måste ses som en mycket preliminär antydan om intaget av livsmedels tillsatser genom kosten.

Kommissionen vill framföra sitt tack till Wendy Matthews vid Förenade kungarikets Food Standards Agency, Inge Meyland vid det danska Veterinær- och Fødevaredirektoratet, Pirjo-Liisa Penttilä från Livsmedelsverket i Finland samt Philippe Verger från Institut National de la Recherche Agronomique (INRA) för den hjälp de givit kommissionen med att utarbeta rapporten.

2. Bakgrund

År 1996 fastställdes, i enlighet med rådets direktiv 93/5/EEG om hjälp till kommissionen och samarbete från medlemsstaternas sida vid den vetenskapliga granskningen av livsmedelsfrågor [5], en uppgift rörande "metoder för utvärdering av intag av livsmedels tillsatser" (Scoop-uppgift 4.2). Syftet med uppgiften var att

[5] EGT L 52, 4.3.1993, s. 18.

* fastställa vilka uppgifter som kan användas för att bedöma sannolikt intag av tillsatser,

* se över de metoder som för närvarande används för att övervaka användningen av tillsatser och uppskatta intag,

* fundera över behovet av olika tillvägagångssätt för olika typer av tillsatser,

* upprätta systematiska förfaranden för att identifiera tillsatser för vilka det potentiella kostintaget ger mest anledning till oro,

* utveckla en strategi där komplexiteten och kostnaden för beräkningar av intaget står i proportion till den oro som det potentiella intaget av en tillsats ger upphov till.

Följande medlemsstater deltog i det vetenskapliga samarbetet: Danmark, Grekland, Finland, Frankrike, Förenade kungariket, Irland, Nederländerna, Spanien, Sverige och Österrike. Dessutom deltog Norge i uppgiften. Rapporten lades fram i januari 1998 [6].

[6] Scoop-rapporten "Development of methodologies for the monitoring of food additive intake across the European Union" (SCOOP/INT/REPORT/2).

Deltagarna i Scoop-uppgiften granskade de relevanta metoderna för att beräkna intaget av livsmedels tillsatser och föreslog en flerstegsmetod som medlemsstaterna kunde använda för att uppfylla de krav på övervakning som fastställts i EG:s direktiv. Enligt rapporten bör övervakningen av intaget av tillsatsämnen koncentreras till att påvisa om konsumenters exponering för någon livsmedelstillsats regelbundet överskrider det acceptabla dagliga intaget (ADI). Informationen kan sedan användas av gemenskapens tillsynsmyndighet för att bestämma vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas för att se till att säkerhetsföreskrifterna följs.

I ruta 1 definieras ett antal nyckeltermer som används i rapporten.

>Plats för tabell>

I flerstegsmetoden (se ruta 2) är steg 1 baserat på uppgifter om antagen livsmedels konsumtion [7] och högsta tillåtna användningsnivåer för tillsatser som tillåts enligt tillämplig gemenskapslagstiftning. Det andra och tredje steget hänför sig till uppskattningar som gjorts av enskilda medlemsstater och kombinerar nationell statistik över livsmedels konsumtionen med de högsta tillåtna användningsnivåerna för tillsatsen (steg 2) och med dess faktiska användningsmönster (steg 3).

[7] Hansen, S. (1979). Conditions for Use of Food Additives Based on a Budget for an Acceptable Daily Intake. Journal of Food Protection 42 5, 429-434.

Vetenskapliga kommittén för livsmedel har rekommenderat att särskild vikt fästs vid barns intag eftersom det finns belägg som tyder på att deras kostvanor innebär att deras intag av vissa tillsatser, uttryckt i förhållande till kroppsvikt, är klart högre än vuxnas. Därför bestämdes det inom ramen för Scoop-uppgiften att barn och vuxna skulle omfattas av separata bedömningar.

>Plats för tabell>

3. Övervakningsuppgiften

Övervakningsuppgiften utfördes i flera steg. I bilaga I finns en översikt över den använda metoden.

3.1. Tillsatser som undantagits från övervakningsuppgiften

Eftersom det var nödvändigt att prioritera bestämde man att undanta en rad tillsatser från övervakningsuppgiften på grundval av följande kriterier:

* Sådana tillsatser undantas som tilldelats ADI "icke angivet" av Vetenskapliga kommittén för livsmedel, eftersom en tillsats endast tilldelas ADI "icke angivet" när det sammanlagda intaget av tillsatsen på grundval av tillgängliga vetenskapliga uppgifter inte bedöms utgöra någon hälsorisk (se ruta 1).

* Sådana tillsatser undantas som, på grundval av Vetenskapliga kommitténs för livsmedel bedömning av säkerheten i användningen, endast är tillåtna i en eller ett fåtal särskilda livsmedelskategorier, eftersom intaget av tillsatserna är begränsat till dessa livsmedelskategorier.

* Sådana nya tillsatser undantas som endast varit tillåtna under en kortare tid, på grund av att de inte var i full användning då uppgifterna samlades in.

Dessa tillsatser är förtecknade i bilaga II.

3.2. Tillsatser som är föremål för steg 1-granskning

I steg 1 granskades samtliga tillsatser med numeriska ADI-värden med undantag av

* sådana tillsatser som faller under 3.1, andra och tredje punktsatsen, samt

* sådana tillsatser som tillåtits enligt quantum satis-principen och som inte granskas i steg 1 och 2, eftersom de inte har någon högsta tillåtna användningsgräns och därför har flyttats till steg 3. Dessa tillsatser är förtecknade i bilaga IV.

Tillsatserna i steg 1 granskades med hjälp av uppgifter om antagen livsmedels konsumtion i kombination med de högsta tillåtna användningsnivåerna för tillsatsen. Livsmedels tillsatser vars beräknade intag överskred ADI flyttades till steg 2.

Fram till detta stadium utfördes verksamheten som en del i Scoop-uppgiften.

3.3. Tillsatser som är föremål för steg 2-granskning

I steg 2 undersöktes tillsatser från steg 1 som överskred det beräknade intaget. Det antagna intaget beräknades genom att kombinera uppgifter om den genomsnittliga nationella livsmedels konsumtionen för befolkningen som helhet med de högsta tillåtna användningsnivåerna för tillsatsen. I mån av tillgänglighet efterfrågades denna information för både barn och vuxna. Vidare efterfrågades underlaget för uppgifterna om nationell konsumtion. Livsmedels tillsatser vars beräknade intag överskred ADI flyttades till steg 3.

3.4. Tillsatser som är föremål för steg 3-granskning

I steg 3 granskades två grupper av tillsatser:

* Tillsatser som flyttats till steg 3 från steg 2.

* Tillsatser med numeriska ADI-värden som tillåts för användning enligt quantum satis-principen.

Medlemsstaterna ombads undersöka dessa tillsatser och beräkna det faktiska intaget genom att kombinera uppgifter om nationell livsmedels konsumtion med tillsatsens faktiska användningsnivåer.

4. Uppgifter som användes vid övervakningen

4.1. Anvisningar för rapportering av övervakningsuppgifter

Medlemsstaterna försågs med en tabell med information om tillsatser och tillåtna användningsnivåer. Genom att lägga till uppgifter om den nationella konsumtionen kunde det antagna intaget beräknas (steg 2). Det faktiska intaget kunde uppskattas (steg 3) om uppgifter både för den nationella konsumtionen och för tillsatsernas användningsnivå fanns tillgängliga. Detta kunde beräknas genom att användningsnivån lades till i tabellen.

I rapporten har följande definitioner använts:

* Med småbarn avses barn under 3 år [8], och beräkningarna refererar till en kroppsvikt på 15 kg.

[8] Uppgifterna som lämnades av Förenade kungariket avsåg barn från 1½-4½ år och refererade till en kroppsvikt på 15 kg.

* För vuxna refereras till en kroppsvikt på 60 kg.

Värden efterfrågades för

* mg tillsats/dag

* % av ADI baserat på 60 kg kroppsvikt för en vuxen och 15 kg för ett barn eller på faktisk kroppsvikt, vilket måste specificeras.

4.2. Inrapporterade uppgifter

Följande sex medlemsstater inkom med begärd information till kommissionen: Danmark, Frankrike, Förenade kungariket, Italien, Nederländerna, Spanien [9] och dessutom Norge. Finland, Irland, Spanien, Sverige, Tyskland [10] och Österrike skickade in information som erhållits på basis av andra metoder än de som definierats i Scoop-uppgiften.

[9] De av Spanien insända uppgifterna avsåg hela befolkningen. Uppdelningen mellan barn och vuxna gjordes utifrån antagandet att barn utgör en viss procentandel av hela befolkningen. Eftersom uppgifterna om barn inte hämtats från en faktisk undersökning, ansågs det lämpligt att endast redovisa uppgifterna om hela befolkningen.

[10] Uppgifterna från Tyskland var lokala uppgifter från Bayern och omfattade enbart siffror över livsmedelskonsumtion. Uppgifter om livsmedelstillsatser fanns inte med.

Uppgifterna inkom i form av tabeller över intaget av tillsatser från de sju länder som lämnat uppgifter i begärt format, samt tolv rapporter eller referat av nationella studier.

Uppskattningar av intaget rapporterades för genomsnittlig konsumtion för befolkningen som helhet och i vissa fall för storkonsumenter eller särskilda befolkningsgrupper.

>Plats för tabell>

Uppgifterna har följande karaktäristika:

4.2.1. Tidsramar

* För Frankrike, Spanien (andra tillsatser än cyklamat), Österrike (vuxna), Italien, Finland, Sverige, Danmark (nitrater och nitriter i kött och köttprodukter), Irland (andra studien) och Nederländerna samlades uppgifterna in mellan 1995 och 1999.

* För Irland (första studien), Spanien (cyklamat), Österrike (barn äldre än 6 år, gravida och ammande kvinnor, äldre, diabetiker), Norge och Förenade kungariket (barn) samlades uppgifterna in mellan 1990 och 1994.

* För Danmark och Förenade kungariket (vuxna) samlades uppgifterna in mellan 1987 och 1989.

I syfte att övervaka intaget av livsmedels tillsatser i Europeiska unionen efter den fullständiga harmoniseringen 1995 borde de insamlade uppgifterna ha beskrivit situationen efter det att gemenskapslagstiftningen trädde i kraft. Emellertid samlades en del uppgifter in mellan 1987 och 1999. Eftersom det är kostnadskrävande att samla in uppgifter om livsmedels konsumtion ansågs det värdefullt att i rapporten inkludera samtliga inlämnade uppgifter från medlemsländerna även om de härrörde från tiden före 1995.

4.2.2. Representativitet

Två undersökningar utfördes lokalt och anses av den anledningen inte vara representativa för hela befolkningen. Det gäller en studie från Spanien om intaget av cyklamat i Katalonien och en studie från Finland om Strip-projektet (Children's Coronary Heart Disease Risk Factor Intervention) som utfördes på barn i Åbo.

4.2.3. Undersökningsmetoder

* Intervju: Österrike (vuxna), Finland (vuxna) och Spanien (cyklamat).

* Uppteckning: Österrike (barn över 6 år, gravida och ammande kvinnor, äldre, diabetiker), Danmark, Finland (barn), Irland, Italien, Nederländerna, Frankrike, Spanien (andra tillsatser) och Förenade kungariket.

* Enkät om livsmedelsintaget: Norge och Sverige (diabetiker).

>Plats för tabell>

4.2.4. Populationer

* Individer: Österrike, Italien, Finland, Spanien (cyklamat), Danmark (nitrater och nitriter i kött och köttprodukter), Irland, Italien, Nederländerna, Frankrike (11 tillsatsämnen - steg 2), Sverige, Norge och Förenade kungariket.

* Hushåll: Danmark, Frankrike (17 tillsatsämnen - steg 2) och Spanien (andra tillsatsämnen än cyklamat).

4.2.5. Undersökningens varaktighet

* Endagsundersökningar: Österrike, Finland (vuxna) och Spanien.

* Tvådagarsundersökningar: Nederländerna.

* Fyradagarsundersökningar: Finland (barn) och Förenade kungariket (barn).

* Sjudagarsundersökningar: Österrike, Danmark (nitrater och nitriter i kött och köttprodukter) Italien, Frankrike (11 tillsatser - steg 2), Spanien och Förenade kungariket.

* Insamling under en månad av uppgifter om typisk konsumtion: Danmark.

* Uppteckning under ett år: Frankrike (17 tillsatser - steg 2).

5. Resultat

I denna rapport kunde endast uppgifter som erhållits på grundval av de beräkningsmetoder som fastställts i Scoop-uppgiften användas. Uppgifter som samlats in på annat sätt kunde inte användas eftersom de inte var jämförbara. Det ansågs ändå intressant att sammanfatta de inkomna uppgifterna, vilket görs i bilaga VI.

5.1. Steg 1

Redan på grundval av steg 1 är det möjligt att undanta ett antal livsmedels tillsatser från vidare undersökning, eftersom det antagna intaget, vilket grundas på försiktiga antaganden om livsmedels konsumtion och användning av tillsatser, inte översteg ADI-värdet. För vuxna undantogs 21 tillsatser eller tillsatsgrupper [11] från vidare granskning. För barn undantogs 9 tillsatser eller tillsatsgrupper. Dessa tillsatser är förtecknade i bilaga III.

[11] Tillsatsgrupp = Nära besläktade ämnen som tilldelats ett ADI-värde för gruppen (t.ex. fosforsyra och fosfater, sackarin och dess salter etc.).

5.2. Steg 2

Resultatet av steg 2 i denna första övervakning av intaget av livsmedels tillsatser genom kosten i Europeiska unionen visar på relativt stor överensstämmelse i utfallet. Om den genomsnittliga exponeringen för befolkningen i sex medlemsstater och Norge används, är det möjligt att undanta flertalet tillsatser från förteckningen för steg 3-bedömningen eftersom det antagna intaget, som grundas på uppgifter om faktisk livsmedels konsumtion kombinerat med de högsta tillåtna användningsnivåerna för tillsatsen, inte översteg ADI-värdet.

För vuxna och befolkningen som helhet undantogs följande livsmedels tillsatser och tillsatsgrupper från vidare granskning:

* E 210-213 bensoater, E 297 fumarsyra, E 310-312 gallater, E 315-316 askorbater, E 320 butylhydroxianisol (BHA), E 321 butylhydroxitoluen (BHT), E 355-357 adipater, E 416 karayagummi, E 442 ammoniumfosfatider, E 475 polyglycerolestrar, E 476 polyglycerol polyricinoleat, E 479b termiskt oxiderad sojaolja i reaktion med mono- och diglycerider av fettsyror, E 483 stearoyltartrat, E 491/492/495 sorbitanestrar, E 535-538 ferrocyanider, E 950 acesulfamkalium samt E 952 cyklamater.

* Samtliga färgämnen

För barn undantogs följande livsmedels tillsatser och tillsatsgrupper från vidare granskning:

* E 200-203 sorbater, E 297 fumarsyra, E 310-312 gallater, E 315-316 askorbater, E 320 butylhydroxianisol (BHA), E 355-357 adipater, E 416 karayagummi, E 442 ammoniumfosfatider, E 444 sackarosacetatisobutyrat, E 476 polyglycerol polyricinoleat, E 479b termiskt oxiderad sojaolja i reaktion med mono- och diglycerider av fettsyror, E 951 aspartam, E 952 cyklamat, E 954 sackarin, E 959 neohesperidin dihydrochalcon samt E 999 kvillajaextrakt.

* Samtliga färgämnen (utom E 160b annattoextrakt)

Tillsatser flyttades till steg 3 för fortsatta detaljerade uppskattningar av intaget om det antagna intaget på steg 2-nivå närmade sig eller översteg ADI-värdet i åtminstone någon medlemsstat eller om det fanns ytterligare information som tydde på att vissa konsumentgrupper eventuellt hade ovanligt höga intagsnivåer.

För vuxna och befolkningen som helhet flyttades följande livsmedels tillsatser och tillsatsgrupper till steg 3:

* E 220-228 sulfiter, E 249-250 nitriter, E 432-436 polysorbater, E 473-474 sackarosestrar av fettsyror och sackarosestrar i blandning med mono- och diglycerider av fettsyror, E 481-482 stearoyllaktylater, E 493-494 sorbitanmonolaurat och sorbitanmonooleat, E 520-523 aluminiumsulfater, E 541 natrium aluminiumfosfat samt E 554-556/559 aluminiumsilikater.

För barn flyttades följande livsmedels tillsatser och tillsatsgrupper till steg 3:

* E 160b annattoextrakt, E 220-228 sulfiter, E 210-213 bensoater, E 249-250 nitriter, E 321 butylhydroxitoluen (BHT), E 338-341/343/450-452 fosforsyra och fosfater, E 432-436 polysorbater, E 473-474 sackarosestrar av fettsyror och sackarosestrar i blandning med mono- och diglycerider av fettsyror, E 475 polyglycerolestrar, E 481-482 stearoyllaktylater, E 483 stearoyltartrat, E 491-495 sorbitanestrar, E 535-538 ferrocyanider, E 520-523 aluminiumsulfater, E 541 natrium aluminiumfosfat, E 554-556/559 aluminiumsilikater samt E 950 acesulfamkalium.

Dessutom flyttades E 558 bentonit (för både barn och vuxna) till steg 3 på grund av den bristande informationen om intaget av denna tillsats på steg 2-nivå.

Vidare flyttades nio tillsatser med numeriska ADI-värden som är tillåtna för användning enligt quantum satis-principen direkt till steg 3 (se bilaga IV) eftersom faktiska användningsnivåer är nödvändiga för att beräkna intaget.

De resultat som erhölls för intaget av livsmedels tillsatser i steg 2 är förtecknade i bilaga V för vuxna och för befolkningen som helhet (tabell 1) och för småbarn (tabell 2). Följande information ges i tabellerna: Tillsatsens E-nummer, beteckning och ADI, uppgiftslämnande medlemsstat, uppskattat intervall för intaget uttryckt i procent av ADI, konsekvenser för bedömningen i flera steg.

5.3. Steg 3

Ingen medlemsstat lämnade fullständig information om steg 3-resultaten enligt den överenskomna metoden.

Diskussion

Denna rapport är det första försöket att skapa överblick över intaget av livsmedels tillsatser genom kosten i Europeiska unionen. De rapporterade resultaten måste ses som en mycket preliminär antydan om intaget av livsmedels tillsatser genom kosten, på grund av undersökningsverksamhetens många begränsningar.

Kommissionens mål var att erhålla uppgifter från så många medlemsstater som möjligt om intaget av livsmedels tillsatser. Därför valdes ett pragmatiskt sätt att använda uppgifter som beräknats på den genomsnittliga livsmedels konsumtionen hos befolkningen. Emellertid tar genomsnittet hos befolkningen inte hänsyn till storkonsumenters intag. Å andra sidan är de här angivna uppskattningarna ytterst försiktiga, eftersom de förutsätter att varje tillsats används i största möjliga omfattning i livsmedel och vid de högsta tillåtna nivåerna, vilket i många fall leder till att intaget av tillsatser överskattas. Därför behövs mer exakta studier i framtiden. I många medlemsstater har arbetet redan påbörjats med att samla in uppgifter för att göra det möjligt att genomföra mer förfinade uppskattningar av intaget.

Idag är 171 tillsatser och tillsatsgrupper tillåtna för användning i EU. På grundval av de begränsade uppgifter som finns tillgängliga kan man dra slutsatsen att intaget av flertalet av dessa tillsatser ligger under det ADI som fastställts av Vetenskapliga kommittén för livsmedel. Ett resultat av de intagsberäkningar som gjordes i steg 2 var att åtta tillsatser eller tillsatsgrupper prioriterades för steg 3-beräkningar för vuxna och 17 tillsatser eller tillsatsgrupper prioriterades för steg 3-beräkningar för barn. Antingen överskreds teoretiskt steg 2-värdena för dessa tillsatser i åtminstone ett medlemsland eller saknades uppgifter om ämnet. Det bör påpekas att intaget av en viss tillsats kunde variera avsevärt mellan olika länder. Dessutom prioriterades nio tillsatser med numeriska ADI-värden, men tillåtna i vissa livsmedel enligt quantum satis-principen för granskning i steg 3.

För att genomföra beräkningen i steg 3 för dessa tillsatser bör mer detaljerade uppgifter samlas in om den verkliga användningen av tillsatser och den verkliga livsmedels konsumtionen (faktiskt intag, särskilda konsumentgrupper, storkonsumenter). Detta arbete bör genomföras utan dröjsmål.

Förutom de åtgärder som vidtagits för tillsatser som prioriterats för steg 3 bör granskningen fortsätta när det gäller tillsatser som passerade steg 2 men inte prioriterades för steg 3. För det första har inte alla medlemsstater undersökt dessa tillsatser och resultaten kan, som påpekats ovan, variera väsentligt beroende på land. För det andra bör uppskattningar av intaget av dessa tillsatser också göras med avseende på storkonsumenter och inte enbart med avseende på genomsnittet hos befolkningen som helhet.

7. Slutsatser

* Medlemsstaterna bör följa upp Scoop-uppgiften vad beträffar metoder för utvärdering av intag av livsmedels tillsatser i syfte att uppnå en harmonisering av intagsstudierna i Europeiska unionen. Dessutom bör bättre statistik över livsmedels konsumtionen samlas in så att intaget av livsmedels tillsatser genom kosten kan uppskattas mer exakt.

* De preliminära resultaten med begränsade tillgängliga data tyder på att för flertalet livsmedels tillsatser är intaget genom kosten lägre än det acceptabla dagliga intaget.

* För de tillsatser som flyttades till steg 3 (se bilaga V) och vissa tillsatser som är tillåtna enligt quantum satis-principen (se bilaga IV) bör beräkningar av intaget genomföras med uppgifter för den faktiska livsmedels konsumtionen kombinerat med de faktiska användningsnivåerna av tillsatsen. Samtliga medlemsstater bör genomföra undersökningen utan dröjsmål och resultaten rapporteras till kommissionen för att eventuella nödvändiga åtgärder skall kunna vidtas.

* Intaget av tillsatser som inte överskred ADI-värdet i steg 2 bör emellertid granskas på nytt i ljuset av mer detaljerade uppgifter om livsmedels konsumtionen (se bilaga V).

* Undersökningar av intaget bör genomföras med avseende på de tillsatser som endast nyligen godkänts när detta arbete inleddes.

* Samarbetet med livsmedelsindustrin bör utvecklas för att erhålla bättre information om användningen av livsmedels

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

tillsatser.

* En ny rapport om den övergripande situationen vad beträffar intaget av livsmedels tillsatser i Europeiska unionen bör sammanställas inom tre år. Det är viktigt att samtliga medlemsstater anstränger sig för att delta aktivt i kommande övervakningsuppgift om intaget av livsmedels tillsatser genom kosten.

Bilaga I

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

Översikt över flerstegsmetoden

Bilaga II

Förteckning över livsmedels tillsatser med ADI "icke angivet" som godkänts för särskild användning i enlighet med Vetenskapliga kommitténs för livsmedel rekommendationer samt nya tillsatser. Dessa tillsatser undantogs från granskningen.

>Plats för tabell>

Bilaga III

Livsmedels tillsatser vars beräknade intag i steg 1 inte överskred ADI-värdet. Dessa livsmedels tillsatser behöver inte granskas ytterligare i detta skede

Tabell 1: Vuxna

>Plats för tabell>

Tabell 2: Småbarn

>Plats för tabell>

Bilaga IV

Tillsatser med numeriska ADI-värden som tillåts för användning enligt quantum satis-principen (flyttade till steg 3)

>Plats för tabell>

Bilaga V

Resultat för intag av livsmedels tillsatser som erhållits i steg 2

Tabell 1: Vuxna och befolkningen som helhet

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Tabell 2: Småbarn

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Bilaga VI

Övriga uppgifter

Det var inte alla medlemsstater som använde de i Scoop-uppgiften fastställda metoderna för att uppskatta intaget. Anledningen till att olika metoder valdes var att vissa medlemsstater redan samlat in uppgifter för intaget. Det var framför allt Österrike, Finland, Irland, Spanien och Sverige som använt andra uppskattningsmetoder än Scoop-metoden.

Dessa länder har baserat sina intagsuppskattningar på tidigare utförda selektiva studier, uppgifter från livsmedelsindustrin, marknadsundersökningar eller produktdatabaser. Ofta har stegvisa eller hierarkiska förfaranden använts, från försiktiga, mindre förfinade till mer förfinade uppskattningar av exponeringen.

I Österrike och Irland har uppgifter över förekomsten av livsmedels tillsatser studerats med hjälp av preliminära undersökningar baserade på nationella databaser över livsmedels ingredienser. I Finland samlades liknande uppgifter in med hjälp av en marknads undersökning baserad på livsmedelsmärkningen. Dessutom tillhandahöll laboratorier, livsmedels industrin och marknadsföringsorganisationer information om användningen av livsmedels tillsatser. Det var endast i fråga om tillsatser som endast förekommer i särskilda livsmedelskategorier som man tog hänsyn till dessa livsmedelskategorier vid uppskattningen av intaget, eller som prover togs till laboratoriet för analys. Relativt ofta visade dessa preliminära studier att livsmedels tillsatser inte användes i någon större utsträckning i produkterna, även om de var tillåtna enligt lag (Finland, Irland).

Österrike

Österrike lämnade en rapport över en detaljerad undersökning baserad på den flerstegsmetod som beskrivs i Scoop-rapporten. Emellertid redovisades inte undersökningen i enlighet med kommissionens riktlinjer, varför det inte var möjligt att ta med resultaten i kapitel 5 i denna rapport. Den redovisade beräkningen i steg 2 visade, på grundval av storkonsumenters intag, att ADI-värdet sannolikt skulle överskridas för 15 tillsatser eller tillsatsgrupper. En steg 3-beräkning har utförts för en rad tillsatser. Intaget rapporteras både för "befolkningen som helhet" och för "enbart konsumenter". När uppskattningarna baserades på "befolkningen som helhet" rapporterades endast ett fåtal tillsatser för vilka storkonsumenternas intag överskred ADI, medan ett flertal tillsatser rapporterades när uppskattningarna baserades på "enbart konsumenter".

Finland

Finland inkom med intagsuppskattningar (från 1999) på steg 3-nivå, som särskilt avsåg barn från 1 till 6 år. Uppskattningarna av barnens intag var baserade på individuell livsmedels konsumtion och analyserade mängder livsmedels tillsatser i produkter som konsumeras i Finland. De enda livsmedels tillsatser för vilka ADI-värdet överskreds var nitriter och bensoater.

För vuxna (enbart konsumenter, se ruta 3) uppgick intaget av nitriter till 93 % av ADI och för barn från 1 till 6 år (enbart konsumenter) till 67 % av ADI, när varje barns faktiska vikt användes. För storkonsumenter (95 procent-percentilen) uppgick intaget för barn till 121-189 % av ADI.

Det genomsnittliga intaget av bensoesyra för vuxna uppgick till 8,6 % av ADI och för enbart konsumenter till 113 % av ADI. Det genomsnittliga intaget för barn uppgick till 40 % av ADI och för storkonsumenter (95 procent-percentilen) till 101-160 % av ADI.

Irland

Livsmedels tillsatserna i de irländska livsmedlen kontrollerades med hjälp av Irish National Food Ingredient Database (INFID). Undersökningarna visade på tendensen i användningen av enskilda tillsatser mellan två provtagningsperioder 1995/97 och 1998/99. De visade även vilka tillsatser som användes mest i de livsmedel som valts ut för studien. Man upptäckte att en rad tillsatser saknades i de livsmedel som databasen omfattar.

Efter Scoop-metodens steg 1 användes som kontroll i ett andra skede en rad tillvägagångssätt såsom efterhandsberäkningar av portionsstorlekar, uppgifter för livsmedelsintag samt efterhandsberäkningar av näringsintaget. Detta ledde till att 20 tillsatser identifierades som aktuella för ytterligare granskning.

Spanien

Spanien inkom med uppgifter om intaget av cyklamat från en publicerad undersökning som utfördes 1992 i en spansk region (Katalonien). Undersökningen baserades på uppgifter från industrin för cyklamatnivån i livsmedel.

Studien kan anses vara en steg 3-undersökning trots att den inte är representativ för hela Spaniens befolkning. Uppgifterna ger tydliga indikationer på att intaget av cyklamat främst sker genom förtäring av läskedrycker och bekräftar att säkerhetsmarginalen mellan intag och ADI-värde är snäv för storkonsumenter av cyklamat, även om de när studien gjordes knappast gav upphov till någon oro för säkerheten.

Sverige

Sverige inkom med en rapport från Livsmedelsverket om intaget av aspartam, acesulfamkalium, sackarin och cyklamat bland diabetiker. Undersökningen utfördes i januari 1999 på 1 120 svenska diabetiker, både vuxna (16-90 år) och barn (0-15 år).

Vad beträffar sötade livsmedel antog man att den högsta tillåtna mängden hade tillsatts. Vidare utfördes en beräkning för värsta tänkbara fall, där man antog att alla konsumerade livsmedel sötats med samma sötningsmedel.

Undersökningen ger olika scenarier för hur diabetikers exponering kan bedömas, inbegripet barn, som är en särskilt utsatt befolkningsgrupp för syntetiska sötningsmedel. Beräkningarna är baserade på mätningar av intaget av sötade livsmedel och på en rad antaganden beträffande ämnenas typ och koncentration i livsmedlen. Beräkningarna visar att intaget av aspartam, acesulfamkalium, sackarin och cyklamat kan närma sig eller överskrida respektive ADI för populationen diabetiker om de endast använder en sorts sötningsmedel.