UTKAST TILL DETALJERAD ARBETSPLAN FÖR ATT FÖLJA UPP RAPPORTEN OM UTBILDNINGSSYSTEMENS KONKRETA FRAMTIDSMÅL

(MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN)

DEL I : ALLMÄN PRESENTATION

Bakgrund

1. "Att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning" är Europeiska unionens nya strategiska mål som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Lissabon den 23-24 mars 2000 och bekräftades vid Europeiska rådets möte i Stockholm den 23-24 mars 2001.

2. Vid Europeiska rådets möte i Stockholm godkändes rapporten om målen som antogs av rådet (utbildning) den 12 februari 2001 ("Rapporten om målen") och man betonade än en gång vikten av utbildning: "Att förbättra grundläggande färdigheter, i synnerhet kompetens inom informationsteknik och digital kompetens, är en prioritering av högsta dignitet för att göra unionen till den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen. Denna prioritering innefattar utbildningspolitik och livslångt lärande och innebär också att de nuvarande svårigheterna med att rekrytera forskare och teknisk personal skall lösas (...) Rådet och kommissionen kommer att lägga fram en rapport för Europeiska rådets vårmöte 2002, med ett detaljerat arbetsprogram om uppföljningen av målen för utbildningssystem".

3. Som svar på detta uppdrag föreslår kommissionen denna arbetsplan i form av ett meddelande. Planen kommer att diskuteras inom utbildningskommittén och senare presenteras för rådet den 29 november 2001. Den gemensamma slutrapporten kommer att läggas fram för att antas av rådet den 14 februari 2002 och skickas vidare till Europeiska rådets möte i Barcelona.

4. Rådet och kommissionen avser även att detta initiativ ska utgöra utbildningens bidrag till ett effektivt genomförande av Luxemburg- och Cardiff-processsen samt av de stora riktlinjerna för ekonomisk politik:

- Inom ramen för den europeiska sysselsättningsstrategin betonas i medlemsstaternas riktlinjer för sysselsättningspolitiken att utbildningspolitiken ska hjälpa medborgarna förvärva och uppdatera de kunskaper som man behöver för att under hela livet kunna anpassa sig till den ekonomiska och sociala utvecklingen. I riktlinjerna för 2001 betonas att medlemsstaterna måste fastställa övergripande och konsekventa strategier för livslångt lärande. Det är därför utomordentligt viktigt att de insatser som vidtas inom ramen för utbildningens konkreta framtidsmål ingår i detta perspektiv och stödjer den europeiska sysselsättningsstrategin. Även i den europeiska sociala agendan betonas vikten av att alla får tillträde till livslångt lärande, särskilt inom informations- och kommunikationsteknik.

- Dessutom har kommissionen, med stöd från Europeiska rådets möte i Stockholm, tillsatt en arbetsgrupp på hög nivå för frågor beträffande färdigheter och rörlighet. Arbetsgruppen ska i december 2001 lägga fram en rapport med ledning av vilken kommissionen kommer att utarbeta en handlingsplan till Europeiska rådets möte i Barcelona för att öppna de europeiska arbetsmarknaderna för alla fram till 2005.

5. Efter den debatt som inletts om Memorandum om livslångt lärande kommer kommissionen att utarbeta ett förslag till handlingsplan som bör läggas fram för rådet (utbildning) den 29 november 2001. Genomförandet av denna handlingsplan bör överensstämma med detta meddelande. För att utbildningssystemen på ett bättre sätt ska motsvara arbetslivets karaktär och krav har arbetsmarknadens parter här en avgörande roll: deras engagemang kommer att vara väsentligt för ett framgångsrikt genomförande av den föreslagna arbetsplanen.

6. Vid det informella mötet för utbildnings- och forskningsministrarna i Uppsala den 1-3 mars 2001 uppmärksammades dels behovet att se till att det finns tillräckliga vetenskapliga och tekniska kunskaper i Europa, dels den uppgift som allmän och yrkesinriktad utbildning har för att uppnå detta mål. Vid sitt möte den 26 juni 2001 bekräftade rådet (forskning) behovet att uppmuntra intresset bland unga människor för utbildning, forskning och yrken inom naturvetenskapliga ämnen, särskilt bland kvinnor, och uppmanade kommissionen att lägga fram en handlingsplan om "vetenskap och samhälle" före utgången av 2001, vilken kommer att bidra till inrättandet av det europeiska forskningsområdet. Det arbete som föreslås här kommer att komplettera den processen.

Del II : GENOMFÖRANDE AV MÅLEN

7. I rapporten om målen fastställdes tre huvudmål: kvalitet, tillträde, samt öppnande av utbildningssystemen mot världen utanför. Därefter gjordes ytterligare indelningar av dessa mål. I detta avsnitt granskas dessa delmål såsom de formulerats i rapporten som antogs av rådet, man tar upp ett antal frågor i samband med dem, man överväger med vilka indikatorer framsteg kan mätas (kvalitativa eller kvantitativa) och befintliga riktmärken föreslås. Ytterligare riktmärken kan komma fram under genomförandet av denna arbetsplan.

8. Rådet (utbildning) den 28 maj 2001 beslöt följande:

* Att arbetet inom följande tre områden skulle påbörjas, vilket även betonades i slutsatserna från Europeiska rådets möte i Stockholm:

- Grundläggande färdigheter

- Informations- och kommunikationsteknik (IKT)

- Matematik, naturvetenskap och teknik

* Att uppföljningen av rapporten om målen som antogs den 12 februari 2001 bör möjliggöra

- en utvärdering av hur långt man förverkligat målen i rapporten, för att rådet (utbildning) ska kunna lägga fram en rapport för Europeiska rådet, varje gång som detta verkar lämpligt,

- en förbättring på alla nivåer av utformningen och genomförandet av utbildningspolitiken, samt

- ökat samarbete och utbyte av goda idéer mellan medlemsstaterna, vilket kommer att göra detta arbete mer effektivt.

9. Den metod som kommissionen föreslår för genomförandet av dessa mål beskrivs i del III i detta dokument.

10. Det bör även noteras att när denna arbetsplan utarbetats har man varit uppmärksam på att inte upprepa det arbete som internationella organisationer genomför på detta område. Man har tagit hänsyn till deras arbete och undersökt möjligheterna till samarbete, bland annat vad gäller OECD samt Europarådet, Internationella arbetsorganisationen (ILO) och UNESCO.

Mål 1: Bättre kvalitet och effektivitet i EU:s utbildningssystem

Mål 1.1 - Bättre utbildning för lärare och utbildare

11. Tillgång till kunskap är av högsta vikt i ett kunskapssamhälle. Lärare och utbildare är därför nyckelaktörerna i alla strategier som är avsedda att främja utvecklingen av samhället och näringslivet. Att locka till sig och behålla välutbildade och motiverade människor inom läraryrket, där det kommer att behövas massrekrytering på grund av att lärarna åldras, är en prioritering på kort och medellång sikt i de flesta länderna i Europa.

12. Om vi ska lyckas uppnå detta mål, vilket blir allt svårare i Europa allmänt sett, måste vi förbättra hur vi stödjer lärare och utbildare i och med att deras roller förändras och allmänhetens uppfattning av dem förändras. Vi måste se till att vi har ett samförstånd med de yrkesverksamma inom undervisning vad gäller de grundläggande färdigheter alla bör ha (inbegripet IKT-färdigheter), och att alla de frågor som bidrar till göra att lärar- och utbildaryrket attraktivt har fått tillräcklig uppmärksamhet, däribland sådana frågor som lön, arbetsförhållanden, klasstorlek osv. Bara när alla dessa frågor har övervägts, mot bakgrund av de olika förhållandena i medlemsstaterna, kommer vi att kunna påstå att vi har infört de rätta förhållandena för att lärare och utbildare ska kunna bidra på rätt sätt till bättre allmän och yrkesinriktad utbildning i alla medlemsstater. I samband med detta är följande väsentligt:

- Att se till att lärare och utbildare får lämpligt stöd när de reagerar på kunskapssamhällets utmaningar, däribland genom att utveckla fortbildning.

- Fastställa färdigheter, däribland de grundläggande IKT-färdigheterna som lärare och utbildare bör ha, med tanke på deras roller som förändras i och med kunskapssamhällets framväxt.

- Att se till att det finns tillräckligt många lämpliga lärarstuderande i alla ämnen och för alla nivåer, och göra arbetet inom allmän och yrkesinriktad utbildning till ännu mer attraktiva yrken.

13. Mätningen av resultaten av detta mål kräver ett begränsat antal centrala indikatorer och införandet av förfarandet för utbyte av nationella och internationella erfarenheter på centrala strategiska områden.

14. Indikatorer

- Andel personer som har lärarbehörighet (på olika nivåer inom allmän och yrkesinriktad utbildning) och som för närvarande utövar läraryrket

- Utsträckning i vilken innehållet i kursplanerna för grundläggande utbildning och fortbildning motsvarar kunskapssamhällets krav

- Framsteg i antalet sökande till grundläggande lärarutbildning

15. Den nyligen inledda Eurydice-undersökningen om lärare (undervisning och läraryrket) kommer att utgöra en viktig informationskälla som bygger på kvalitativa och kvantitativa uppgifter. Slutrapporten kommer att offentliggöras vid utgången av år 2002.

16. Tidsplan

Verksamheten bör inledas när de första resultaten från Eurydice-undersökningen om "Lärare" är tillgängliga tillsammans med resultaten från Cedefop:s insatser inom nätverket för lärare och utbildare.

Verksamheten inleds: Första halvåret 2002

Mål 1.2 - Att utveckla färdigheter för kunskapssamhället

17. Grundläggande färdigheter är det "paket" färdigheter och kunskaper som individerna behöver för att klara sig i dagens samhälle, och som bör ha utvecklats fram till slutet av den obligatoriska skolgången, men ska uppdateras genom livslångt lärande när det behövs. Grunden utgörs av läs-, skriv- och räknekunskaper, men det ständiga förvärvandet och uppdateringen av alla färdigheter, särskilt av sådana som behövs för kunskapssamhället samt övergripande färdigheter (vetenskaplig och teknisk kultur, IKT-färdigheter, främmande språk, företagaranda och sociala färdigheter) behövs numera i allt högre grad. Livslångt lärande kräver att var och en på ett mycket tidigt stadium behärskar förmågan att lära, och att man behåller den senare i livet.

18. Vi måste komma fram till ett samförstånd om de färdigheter och kunskaper som individerna behöver som grundläggande färdigheter, och se till att detta "paket" verkligen är tillgängligt för alla. Vi vet att många har svårigheter med läsning, skrivning, räkning, med naturvetenskap och teknik, men dessa är centrala färdigheter som ligger till grunden inte bara för färdigheter som behövs i det personliga livet och i arbetet, utan även för framtida lärande. Vi måste därför vara säkra på att var och en har tillgång till dem, särskilt de personer som kommer till skolor eller till yrkesutbildning med svårigheter bakom sig, eller med hinder som de måste övervinna, de som lämnar skolan tidigt, eller de som lämnat den grundläggande skolgången utan att ha förvärvat dessa färdigheter. Vi måste undersöka hur man förvärvar de personliga färdigheterna för att kunna fungera som ett lag hemma och i arbetet. Vi måste se till att man främjar kreativitet och initiativ och vara säkra på att lärare och utbildare förmedlar dessa färdigheter på ett effektivt sätt. Arbetet här kommer att domineras av följande punkter:

- Fastställa vad som ska ingå i "paketet" med grundläggande färdigheter, hur dessa färdigheter kan bibehållas, och hur man kan undvika alltför tunga läroplaner i den grundläggande skol- och yrkesutbildningen

- Göra de grundläggande färdigheterna verkligen tillgängliga för alla, särskilt för dem som varit mindre gynnade i skolan, för dem som lämnat skolan alltför tidigt och för vuxna inlärare

- Se till att grundläggande färdigheter lärs ut på ett lämpligt sätt och intygas i lämpliga fall.

19. Indikatorer

De centrala indikatorerna vad gäller grundläggande färdigheter gäller uppnådda nivåer. Mycket arbete har gjorts inom skriv-, läs- och räknekunskap; "ingångs"-indikatorer om undervisning i främmande språk (t.ex. tid för dessa i läroplanen) skulle kunna kompletteras med indikatorer om resultatnivåer, och visst arbete har gjorts inom samhällskunskap. Indikatorer för inlärningsfärdigheter, sociala färdigheter eller arbetsmarknadsrelaterade resultat är mindre utvecklade, även om några internationella undersökningar pågår. Fördelning av uppgifter enligt kön och i förhållande till personer med funktionshinder blir särskilt viktigt i detta sammanhang.

- Resultatnivåer inom grundläggande färdigheter (skriv-, läs- och räknekunskap, naturvetenskap och teknik)

20. Indikatorer som bör utarbetas

- Uppnådda nivåer i främmande språk

- Uppnådda nivåer i IKT

- Uppnådda nivåer i sociala och arbetsrelaterade färdigheter samt inlärningsfärdigheter.

21. Riktmärken

- Senast 2010 minska med hälften antalet 18-24-åringar som endast har grundskoleutbildning och som inte deltar i vidareutbildning (Sysselsättningsriktlinjerna 2001)

- Alla elever bör behärska två språk förutom modersmålet när de avslutar sin obligatoriska skolgång.

22. Tidsplan

Detta mål ingår i de tre prioriterade områden som fastställts av rådet ("grundläggande färdigheter"). Arbetet kommer därför att påbörjas så snart expertgruppen inrättats.

Verksamheten inleds: andra halvåret 2001

Mål 1.3 - Se till att alla får tillgång till IKT

23. I slutsatserna från Europeiska rådets toppmöten i Lissabon och Feira betonas vikten av e-lärandet i ett kunskapssamhälle där utbildningssystem och inlärande förändras. I den europeiska sysselsättningsstrategin betonas den strategiska prioriteringen: e-lärande för alla och datakunskaper för arbetstagare. Inom EU skiljer sig läget mycket åt från en medlemsstat till en annan, men den gemensamma utmaningen är att åtgärda klyftan som uppstår gentemot vissa av våra viktigaste parter i världen, och låta alla våra folk dra fördel av de nya möjligheter som finns. Om alla ska kunna utnyttja dem måste vi anpassa undervisning och inlärning så att skolor och utbildningscentrum får de rätta resurserna, och vi måste förutse hur vi kan använda denna teknik under kommande år. Nya färdigheter behövs för att komma åt och använda kunskap via IKT och ytterligare utnyttja de möjligheter som e-lärandet erbjuder. För detta behöver i praktiken var och en kunna använda en dator och ha en lämplig nivå av datakunskaper. Vi måste därför vara säkra på att alla har tillgång till dessa nya färdigheter. Kvinnor i synnerhet bör uppmuntras till att ta vara på dessa möjligheter, eftersom de fortfarande är underrepresenterade i IKT-sektorn. För att stödja denna förändring är det lika viktigt att se till att det finns lämpliga förfaranden och intyg för att intyga de förvärvade IKT-färdigheterna. I Lissabon begärde Europeiska rådet att man före utgången av 2001 skulle införa ett europeiskt bevis för grundläggande IT-färdigheter, med decentraliserade intygandeförfaranden. Det gäller här att

- utvidga utbudet av utrustning och programvara för undervisning så att IKT på bästa sätt kan tillämpas i undervisning och utbildning,

- anpassa undervisningsmetoder och lärarnas och utbildarnas roller för att på bästa sätt utnyttja "verkliga" och "virtuella" undervisnings- och inlärningsmetoder som bygger på IKT.

24. Detta mål har ingått i många initiativ som tagits av medlemsstaterna och gemenskapen, där man har delat med sig av erfarenhet och goda idéer samt utarbetat indikatorer. Kommissionens handlingsplan "eLearning" omfattar ett antal indikatorer och riktmärken [1]. Den föreslagna verksamheten kommer här att koncentreras till samordning av policy kring dessa strategiska frågor.

[1] KOM(2001)172 slutlig (28.03.01)

25. Indikatorer

Indikatorer som föreslagits för insatsen eLearning:

- Antal timmar som datorer används i skolor och yrkesutbildningscentrum per elev per vecka

- Förekomst av IKT i läroplaner och undervisningsmetoder

- Andel lärare och utbildare som fått utbildning i IKT

26. Riktmärken

En rad riktmärken omnämns i slutsatserna från toppmötet i Lissabon, i kommissionens meddelanden om eLärande och i samband med Europeiska sysselsättningsstrategin. Av dem är följande de mest relevanta för samordningen av politiska åtgärder:

- Alla elever ska få möjligheten att förvärva datakunskaper i skolan senast vid slutet av 2002

- Läroplanerna ska anpassas för att ge möjlighet för nya inlärningsmetoder med hjälp av IKT före utgången av 2002

- Alla arbetstagare ska senast 2003 få möjlighet att förvärva kunskaper för informationssamhället.

27. Tidsplan

Detta mål (IKT) är det andra av Europeiska rådets tre prioriterade områden. Arbetet kommer därför att påbörjas så snart expertgruppen inrättats.

Verksamheten inleds: andra halvåret 2001

Mål 1.4 - Att utöka antagningen till naturvetenskapliga och tekniska studier

28. Vetenskaplig och teknisk utveckling är avgörande för ett konkurrenskraftigt kunskapssamhälle. Allmän och specialiserad vetenskaplig och teknisk kunskap behövs allt mer i arbetet och i det dagliga livet, i offentliga debatter, beslutsfattande och lagstiftning. Alla medborgare måste ha en grundläggande förståelse av matematik, naturvetenskap och teknik som bör förvärvas som en grundläggande färdighet. Antalet unga människor som ägnar sig åt vetenskapliga och tekniska studier minskar, och räcker inte till för att behålla en hållbar och betydande bas för vetenskap och forskning i Europa. Om Europa ska behålla, och helst förbättra, sin ställning i världen och uppnå målen som fastställdes i Lissabon, måste vi göra mer för att uppmuntra barn och ungdomar att intressera sig för naturämnen och matematik i högre grad, och för att se till att de som redan arbetar inom vetenskap och forskning finner att deras yrkesverksamhet, utsikter och belöning är tillräckligt tillfredsställande för att fortsätta. Vid det informella mötet för utbildnings- och forskningsministrarna i Uppsala (mars 2001) betonades vikten av att öka antagningen till naturvetenskapliga och tekniska ämnen, däribland en allmän förnyelse av undervisningen och närmare band till arbetslivet och näringslivet inom hela utbildningssystemet. Det gäller här att

- se till att fler unga människor på kort och medellång sikt väljer utbildningar och yrken inom naturvetenskap och teknik, särskilt forskning och vetenskapliga områden där det är brist på kvalificerad personal,

- se till att det finns jämvikt mellan könen bland dem som läser matematik, naturvetenskap och teknik,

- öka antalet kvalificerade lärare, utarbeta mer attraktiva undervisningsmetoder och läromedel och utöka användningen av e-lärande i dessa ämnen.

29. Centrala indikatorer

I samband med uppföljningen av kommissionens meddelande "Mot ett europeiskt område för forskningsverksamhet", publicerar kommissionen indikatorer inom vetenskap, teknik och innovation som inbegriper indikatorer för mänskliga resurser inom forskning och tekniks utveckling. [2]. En rapport om framsteg i riktmärkning inom nationell forskningspolitik har också utkommit i juni 2001, där man föreslår ytterligare indikatorer, bland annat för mänskliga resurser. [3]

[2] Mot ett europeiskt område för forskningsverksamhet; nyckelsiffror inom vetenskap, teknik och innovation 2000.

[3] SEK (2001) 1002

- Antal tekniker, vetenskapsmän och ingenjörer som avslutar studierna i förhållande till befolkningen i aktiv ålder

- Antal behöriga lärare inom matematik, naturvetenskap och teknik på alla nivåer inom allmän och yrkesinriktad utbildning

- Antal personer som börjar på natur-, matematik- eller teknik-"linjer" på olika nivåer inom allmän och yrkesinriktad utbildning, även i förhållande till sammanlagda antalet elever, och andel elever som avslutar dem

- Anställning/arbetslöshet för personer som avslutat studier i naturvetenskap eller teknik.

Dessa indikatorer bör vara uppdelade efter kön.

30. Tidsplan

Detta mål är det tredje prioriterade området som fastställts av Europeiska rådet (matematik, naturvetenskap och teknik), där arbetet bör påbörjas omedelbart.

Verksamheten inleds: andra halvåret 2001.

Mål 1.5 - Att använda resurserna på bästa sätt

31. Strävanden efter vårt mål att tillhandahålla livsvitt och livslångt lärande i kunskapssamhället kommer att öka det övergripande behovet av investering i allmän och yrkesinriktad utbildning. Även om offentlig finansiering blir mer begränsad i EU-länderna allmänt sett har vi inte råd att snåla här. I slutsatserna från Lissabon betonas att den europeiska ekonomin i framtiden kommer till stor del att bero på dess medborgares färdigheter, och dessa i sin tur behöver uppdateras kontinuerligt, något som är kännetecknande för kunskapssamhällen. Å andra sidan måste vi utnyttja trycket på finanserna för att ytterligare verka för att våra resurser fördelas och används så effektivt som möjligt, och att vi med dem uppnår högsta kvalitet. De viktigaste frågorna gäller

- att se till att det finns en rättvis och effektiv fördelning och användning av ekonomiska resurser inom systemen för allmän och yrkesinriktad utbildning,

- att stödja system för kvalitetssäkring och kvalitetsbedömning med användning av indikatorer och riktmärken,

- att undersöka möjligheterna för partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn,

- att utarbeta analyser av kostnadseffektivitet för investering inom utbildning.

32. Indikatorer

Detta mål gäller kostnadseffektivitet inom allmän och yrkesinriktad utbildning samt kvalitetssäkring och kvalitetsbedömning. Följande indikatorer är möjliga:

- Stöd från offentliga myndigheter till utvecklingen av system för kvalitetsbedömning och kvalitetshöjning

- Andel utbildningsanstalter som genomför regelbunden självbedömning för att förbättra anstaltens kvalitet

- Offentliga utgifter för utbildning (strukturell indikator)

- Personalutbildningens omfattning (i tid eller utgifter) vid företagen

33. Riktmärken

- En betydande årlig ökning i investering per capita i mänskliga resurser (slutsatser från toppmötet i Lissabon, punkt 26).

34. Tidsplan

Denna verksamhet bör inledas så snart som möjligt när en översikt har gjorts av goda lösningar inom kvalitetsbedömning av skolutbildning. Uppföljningen av Bologna-processen inom högre utbildning och det nyligen inrättade Forum för kvalitet inom yrkesutbildning föreslår att denna verksamhet börjar så snart som möjligt. Verksamheten inleds: första halvåret 2002.

Mål 2 : Att underlätta tillträdet för alla till allmän och yrkesinriktad utbildning

Mål 2.1 - Miljö för öppen inlärning

35. Omvandlingen till ett kunskapssamhälle innebär att tillträdet till allmän och yrkesinriktad utbildning måste förenklas och göras mer demokratiskt, och att övergången mellan olika delar inom utbildning måste förenklas. Samtidigt måste vi göra arbete tillgängligt för en så stor del av befolkningen som möjligt, och höja inte bara anställningsandelen utan även den allmänna nivån på färdigheter. Komplexiteten inom våra utbildningssystem är vanligtvis resultatet av avsikten att tillhandahålla det bästa möjliga kvalifikationssystemet, men vi måste förenkla dem, så att om man måste gå över från en del av systemet till ett annat ska man kunna använda det arbete som gjorts och de resultat som uppnåtts och höja sina meriter. Det gäller här att

- tillhandahålla allmän och yrkesinriktad utbildning så att vuxna på ett effektivt sätt kan delta, och så att man kan förena inlärning med familje- och yrkeslivet i övrigt,

- se till att inlärning är tillgänglig för de äldre grupperna,

- möjliggöra problemfri övergång mellan utbildningssystemets olika delar för studenter och personer som deltar i yrkesutbildning.

36. Indikatorer

- Deltagarandel i allmän och yrkesinriktad utbildning för alla åldrar och nivåer enligt kön

- Andel inrättningar för fortbildning som tillhandahåller barnpassning eller flexibla tider för inlärning

- Andel av arbetstiden som arbetstagare använder för fortbildning.

37. Tidsplan

Denna verksamhet kräver ytterligare förberedelser vad gäller indikatorer. Verksamheten bör inledas i samband med genomförandet av handlingsprogrammen för livslångt lärande.

Verksamheten inleds: andra halvåret 2002.

Mål 2.2 - Att göra lärandet attraktivt

38. Att göra lärandet attraktivt under hela livet innebär främst att man gör lärandet relevant för individen. Vi måste vara säkra på att var och en från tidig ålder förstår att de måste hålla kontakt med utbildningen under hela livet. Utbildningssystemen spelar här en viktig roll, men familjer, lokala samhällen och arbetsgivare måste även de fylla en viktig uppgift om lärandet ska bli del i alla människors verksamhet. Vi måste göra lärandet attraktivt om vi ska kombinera de högre anställningsandelarna vi eftersträvar med de högre nivåerna på färdighet som vi behöver. Om människor inte ser värdet för egen del i fortbildning kommer de aldrig att göra den nödvändiga ansträngningen och vi kommer inte att få de mer avancerade färdigheterna som kunskapssamhället kräver. Nyckelfrågorna här gäller

- att uppmuntra unga människor att fortsätta med utbildning efter den obligatoriska skolgången och att motivera vuxna till att behålla kontakt med utbildningen senare i livet,

- att övervinna de traditionella gränserna mellan formellt och icke-formellt lärande, särskilt vad gäller ackreditering och erkännande av icke-formellt och informellt lärande,

- att använda forskning och utveckling för att finna sätt att göra lärandet mer attraktivt, både inom formella utbildningssystem och utanför dem.

39. Indikatorer

- Andel vuxna (över 24 år) som deltar i formell eller icke-formell utbildning

40. Tidsplan

De särskilda områden som anges i detta mål kräver undersökningar och forskning vad gäller den individuella uppfattningen av lärandet. Verksamheten bör inledas i samband med genomförandet av handlingsplanen för livslångt lärande.

Verksamheten inleds: Andra halvåret 2002.

Mål 2.3 - Att stödja aktivt medborgarskap, lika möjligheter och social sammanhållning

41. Systemen för allmän och yrkesinriktad utbildning måste bidra till att upprätthålla den europeiska samhällsmodellen, och rättvisa är en viktig dimension. Alla medborgare bör ha lika möjligheter till utbildning. Vi måste beakta behoven hos utsatta grupper, särskilt personer med funktionshinder och med inlärningssvårigheter samt de som bor ute på landsbygden och i isolerade områden, eller som har det svårt att förena arbets- och familjeliv. Vi kan inte acceptera att avsevärda andelar alltför tidigt lämnar utbildningen och missar grundläggande färdigheter och kvalifikationer som är väsentliga för att aktivt delta i samhället, utan att vi samtidigt accepterar den förlust för samhället och ekonomin som helhet som detta icke-förverkligade potential utgör. Medan andra aspekter som rör medborgarskap, lika möjligheter och social sammanhållning i sig själva är viktiga dimensioner av allmän och yrkesinriktad utbildning, förpliktigar oss målsättningarna från Lissabon oss att i synnerhet arbeta för...

- Se till att utbildningsanstalterna är mer effektiva när det gäller att främja solidaritet, tolerans, demokratiska värderingar och intresse för andra kulturer, och i förberedelsen för aktivt deltagande i samhället,

- integrera frågor som gäller rättvis tillgång i utbildningssystemens och utbildningsanstalternas mål och verksamhet,

- göra förvärvandet av grundläggande färdigheter helt tillgängligt för dem som för närvarande i mindre grad tillgodoses av utbildningssystem, exempelvis funktionshindrade, äldre, invandrare eller personer med inlärningssvårigheter .

42. Indikatorer

- Andel av åldersgruppen mellan 18 och 24 år med endast obligatorisk skolgång bakom sig och som inte genomgår allmän eller yrkesinriktad utbildning (strukturell indikator) [4]

[4] Kommissionens sammanfattande rapport 2000

- Unga människors attityder och åsikter om kampen mot rasism, intolerans och diskriminering [5]

[5] Denna kvantitativa indikator kommer att grundas på uppgifter från en opinionsundersökning

- Särskild förberedelse av lärare och utbildare inom deras grundläggande utbildning eller fortbildning för de olika typerna av elever med svårigheter

- Deltagande i allmän och yrkesinriktad utbildning samt lärlingsutbildning enligt kön, anställningsförhållande och region

43. Riktmärken

- Senast 2010 minska med hälften antalet 18-24-åringar som endast har grundskoleutbildning och som inte deltar i vidareutbildning (mål från Europeiska rådets möte i Lissabon, som ingår i sysselsättningsriktlinjerna för 2001).

44. Tidsplan

Verksamheten inleds: första halvåret 2002

Mål 3: Att öppna utbildningssystemen mot världen

Mål 3.1 - Att stärka kopplingen till arbetsliv, forskning och samhället i stort

45. Europas utbildningssystem har gjort stora framsteg under det senaste decenniet, men på alltför många sätt är de fortfarande inåtvända. Vi måste sträva efter mer samarbete med en rad aktörer inom näringslivet, forskningen och samhället i stort, däribland arbetsmarknadens parter: utbildningsanstalterna behöver detta för att själva bli organisationer för lärande, för att förbli öppna för förändringar i världen utanför, för bidrag, idéer och begåvningar, och för att förbli relevanta för de individer till vilka de tillhandahåller tjänster. Detta kommer att göra det möjligt för institutionerna att främja företagaranda och initiativförmåga, vilket studenter och elever behöver. Vi måste se till att alla i samhället som berörs av utbildning kan lämna sitt bidrag, och vi måste se till att skolor och utbildningsanstalter är öppna och mottagliga för de intellektuella och praktiska bidrag som världen utanför kan komma med. Detta innebär följande:

- Att främja partnerskap mellan utbildningsanstalter och utbildningssystem och arbetslivet, forskning, näringslivet och samhället i stort

46. Indikatorer

- Antal lärare och utbildare med tidigare eller aktuell betydande arbetserfarenhet utanför undervisning som andel av det totala antalet lärare och utbildare

- Andel deltagare i yrkesinriktad utbildning som tillbringar minst 25 % av utbildningstiden på en arbetsplats

- Andel deltagare i yrkesinriktad utbildning som deltar i lärlingsutbildning

47. Tidsplan

Verksamheten inleds: andra halvåret 2002.

Mål 3.2 - Att utveckla företagarandan

48. Allmän och yrkesinriktad utbildning bör tillhandahålla en förståelse för värdet av företagsamhet, samt förebilder för framgångsrik företagsamhet, värdet av risktagande och behovet för alla att ta initiativ. Förändringarna i samhället och i näringslivet som kunskapssamhället för med sig och den rådande trenden mot ett tjänstebaserat näringsliv kommer att ge miljoner människor chansen att starta egna företag, och det bör studenter se som ett möjligt yrkesval. Under de senaste åren har vi sett vikten av utvecklingen av nya former av företag, ofta baserade på behoven i lokalsamhället, och ändå förmedlar våra utbildningssystem alltför ofta bilden av anställning hos någon annan som det enda önskvärda eller lämpliga målet. Att utveckla företagarandan är viktigt för individen, för näringslivet och för samhället i stort. Vi måste

- främja företagsamhet ("företagaranda") i hela utbildningssystemet.

49. Indikatorer

- Unga människors attityder gentemot företag och ställningen som egenföretagare. [6]

[6] Denna kvantitativa indikator kommer att grundas på uppgifter från en opinionsundersökning

- Andel av den aktiva befolkningen som är egenföretagare

50. Tidsplan

Eftersom kommissionen har inlett en undersökning av befintliga åtgärder bör denna verksamhet lämpligen inledas när resultaten blir kända.

Verksamheten inleds: första halvåret 2003.

Mål 3.3 - Att förbättra inlärningen av främmande språk

51. På inget område framstår Europas mångfald tydligare än när det gäller språk. Men om vi ska dra fördel av denna mångfald måste vi kunna kommunicera med varandra. Kunskaper i europeiska främmande språk ingår i de grundläggande färdigheter som kunskapssamhällets Europa kräver. Alla ska i regel kunna tala två främmande språk. Vi måste förbättra våra språkstudier, och detta innebär att vi måste förbättra de sätt på vilka främmande språk lärs ut, och öka kontakten mellan lärare, elever och de främmande språk de arbetar med. Därför står utbildning av språklärare i centrum för detta mål. Det gäller att

- uppmuntra var och en att lära sig minst två EU-språk förutom modersmålet,

- förbättra de sätt på vilka främmande språk lärs ut i skolorna och i yrkesutbildningen.

52. Indikatorer

- Fortbildning för lärare i främmande språk som innebär personlig kontakt med det språk och kultur de lär ut

- Andel elever i primär-, sekundär- och yrkesutbildning som läser ett, två eller tre språk, fördelat på de språk som studeras

53. Riktmärke

- Alla elever ska behärska två språk utöver modersmålet när de avslutar den obligatoriska skolgången.

54. Tidsplan

Med ledning av det stora antalet insatser under Europeiska året för språk 2001 kan verksamheten inledas under det första halvåret 2002.

Mål 3.4 - Att utöka rörlighet och utbyten

55. Rörlighet över gränserna bidrar till att bygga upp en känsla av att höra till Europa, till att förvärva en europeisk medvetenhet och till att utveckla det europeiska medborgarskapet. Ungdomar får tillfälle att utöka sina personliga kunskaper och sin anställbarhet, och utbildare får chansen att berika sina erfarenheter och utöka sina kunskaper. Med ett Europa som blir alltmer komplext måste vi använda alla medel som står till buds och på det mest effektiva sätt så att medborgarna, särskilt de unga, får lära känna Europa. Rörlighet inom utbildning, däribland inom forskarutbildning, bidrar också till att skapa ett europeiskt utbildningsområde och kan bidra till att förverkliga det europeiska forskningsområdet.

56. På detta område har unionen redan åstadkommit mycket. Programmen Sokrates, Leonardo och Ungdom, stöd till rörlighet för forskare, är områden där unionens verksamhet är framstående i världsskala, även om denna konkreta verksamhet pekar på att rörligheten som metod ännu inte utnyttjas fullt ut för att stödja målet från Lissabon. Många andra EU-initiativ, exempelvis handlingsplanen för rörlighet som antogs vid Europeiska rådets möte i Nice, Europaparlamentets och rådets rekommendation i samma fråga, arbetsgruppen för de nya europeiska arbetsmarknaderna, vars inrättande fick stöd vid Europeiska rådets möte i Stockholm, pekar på den betydelse och det politiska erkännande som man tillskriver rörlighet. Detta kommer att genomföras i nära samarbete med rörlighetsinitiativet för det europeiska forskningsområdet.

57. Det gäller här att

- se till att mindre gynnade utbildningsanstalter och individer deltar i utbytesprogram,

- mäta och intyga de färdigheter och kunskaper som förvärvats och utvecklats under rörligheten.

58. Indikatorer

- Socio-ekonomiska egenskaper hos skolor som deltar i utbytesverksamhet

- Andel nationella studenter som fortsätter med sina studier i ett annat EU-land

- Andel anställda utländska lärare (primärskola, sekundärskola, universitet osv.)

59. Tidsplan

Rekommendationen och handlingsplanen för rörlighet utgör grunden till en tidig start för denna verksamhet.

Verksamheten inleds: första halvåret 2002.

Mål 3.5 - Att utöka det europeiska samarbetet

60. I det nya kunskapssamhällets Europa måste vi garantera var och en att de kan studera och arbeta i hela Europa och verkligen utnyttja sina kvalifikationer överallt. Särskilt inom högskoleutbildning har man redan tagit itu med hindren för rörlighet och erkännande av kvalifikationer, såväl via EU-instrument (som Europeiska systemet för poängöverföring - ECTS, eller högskoleavtalen inom ramen för Sokrates-programmet) och via Bologna-processen på mellanregeringsnivå. På många områden återstår dock mycket att göra. Vi måste därför uppmuntra universitet och andra organ att utarbeta kompatibla system för kvalifikationer i hela Europa och en gemensam uppfattning om lägsta kvalitetsnivåerna för ackreditering. Vi måste förnya och förstärka vår politik när det gäller tydlighet och erkännande av kvalifikationer. Vi måste stödja utarbetandet av gemensamma europeiska examina och kvalifikationer och av de europeiska erkännandesystemen som kommer att behövas om våra utbildningsanstalter ska erkännas i hela världen som de högklassiga utbildningscentrum de faktiskt är. Det gäller att

- se till att kompatibla system för erkännanden och kvalitetssäkring utarbetas så att kvalifikationer ges samma värde i hela Europa,

- göra det framväxande europeiska systemet för lärande mer flexibelt och varierat genom att främja tydlighet och erkännande av kvalifikationer.

61. Indikatorer

- Införande av europeiska system för erkännande eller ackreditering

- Andel studenter inom grund- och forskarutbildning som fortsätter sina studier i ett annat EU-land

- Antal gemensamma "europeiska" examina som erbjuds och antal utfärdade examensbevis

62. Tidsplan

Den centrala fråga som betonas i detta mål och dess strategiska roll för att förverkliga det övergripande europeiska projektet att införa ett europeiska kunskapssamhälle fordrar att arbetet med detta mål inleds snart.

Verksamheten inleds: första halvåret 2002

DEL III. ARBETSMETODER, STRUKTURER OCH TIDSPLANER

Arbetsmetod

63. Denna nya etapp i utbildningspolitiken i Europa borde ge unionen möjlighet att förverkliga ambitionerna tack vare

- en större koncentration kring de mål som ska uppnås till följd av det politiska långsiktiga engagemanget och noggrant fastställda mål (riktmärken),

- fler fördelar från utbytet av erfarenhet tack vare att man fastställer gemensamma mål,

- möjligheter till att tillsammans fundera över liknande problem och lämpliga lösningar, bland annat inom ramen för granskning som utförs av kolleger,

- en rigorös övervakning av framsteg genom användning av indikatorer och riktmärken.

Följande instrument står till buds:

64. Riktmärken

Detta instrument innebär att medlemsstaterna sätter upp de riktmärken som ska uppnås och som kommer att möjliggöra en jämförelse av hur långt man har kommit på vägen mot målen. Dessa riktmärken kan fastställas i relativa termer för att man ska kunna ta hänsyn till utgångsläget i de olika medlemsstaterna, exempelvis det riktmärke som fastställs i slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon:

- Senast 2010 minska med hälften antalet 18-24-åringar som endast har grundskoleutbildning och som inte deltar i vidareutbildning.

65. Utbyte av goda lösningar

Utbytet av goda lösningar kommer att gälla politiska åtgärder. Särskilda teman för dessa utbyten kommer att väljas ut enligt förutbestämda kriterier, och för spridningen av resultaten kommer man att använda olika tillgängliga sätt (t.ex. seminarier för spridning, inrättande av databaser, information på Internet, broschyrer... ).

66. Granskning utförd av kolleger

Via detta instrument kan varje medlemsstat låta sina kolleger kritiskt granska någon av sina politiska åtgärder (till exempel när det gäller moderniseringen av denna politik, där en blick utifrån skulle vara av nytta), för att inhämta åsikter och kommentarer. Intresset av detta för gemenskapen går längre än den medlemsstat som föreslår granskningen, eftersom granskningen och diskussionen även är nyttig för andra deltagare.

67. Indikatorer

Man bör här skilja på följande:

- Befintliga indikatorer som uppfyller de nödvändiga kriterierna: klart definierade, tillförlitliga, aktuella, jämförbara på europeisk nivå och relevanta för de mål som har fastställts.

- Indikatorer som finns på nationell nivå i de flesta medlemsstater men som bara uppfyller vissa kriterier och inte är jämförbara eller aktuella. Efter en inventering blir det nödvändigt att vidta genomförbarhetsstudier för de mest relevanta, så att de stämmer överens sinsemellan eller uppdateras, och för att de ska omfatta så många länder som möjligt.

- Indikatorer för vilka det inte finns uppgifter eller som inte uppfyller kriterierna ovan, men som skulle vara nödvändiga inom ramen för genomförandet av de fastställda målen. Dessa indikatorer kommer att utarbetas, men man får dock komma ihåg att utarbetandet av nya indikatorer utgör en omfattande och långsiktig uppgift.

68. Det blir nödvändigt att främst arbeta med ledning av indikatorer som redan finns, antingen på nationell eller på europeisk nivå, särskilt med de indikatorer som används i kommissionens sammanfattande rapport och i Luxemburg- och Cardiffprocessen; att välja ut ett begränsat antal, och att föredra kvalitativa eller dynamiska indikatorer som gör det möjligt att mäta framsteg under tidens gång, och en fördelning enligt kön där detta är lämpligt.

Stödstrukturer

69. Självfallet kommer dessa mål att behöva bidrag från sakkunniga för detaljfrågorna. Det blir därför nödvändigt att inrätta en arbetsgrupp av experter som kan ge råd i frågor inom sin sakkunskap. Denna grupp ska vara välbekant med pågående arbeten inom internationella och nationella forum och ska berika processen allmänt sett. Ett antal undergrupper blir nödvändiga. Arbetsgruppen kommer att samråda och diskutera med andra lämpliga organ, särskilt sysselsättningskommittén i samband med Luxemburgprocessen. I detta sammanhang kommer verksamheten för att övervaka framsteg med ledning av indikatorer och riktmärken genomföras i nära samarbete med exempelvis sysselsättningskommitténs grupp för indikatorer, och man kommer att hålla fast vid användningen av överenskomna indikatorer och riktmärken för att framstegen ska kunna bedömas på ett objektivt och trovärdigt sätt.

70. Arbetsgruppen och dess undergrupper kommer att få i uppdrag att beakta de områden de täcker, att föreslå indikatorer, och om lämpligt riktmärken, med hjälp av vilka man kan mäta hur målet i fråga har uppnåtts, att föreslå teman för utbyte av goda lösningar, att organisera detta utbyte i samarbete med kommissionen, samt att rapportera om det arbete som gjorts. Arbetsgruppen och dess undergrupper kommer att organiseras av kommissionen; där detta är lämpligt kan de utgöras av befintliga grupper med andra uppgifter.

71. När gruppen ger råd bör den även ta hänsyn till ett antal övergripande frågor, till exempel integreringen av frågor om lika möjligheter vad gäller kön, etniskt ursprung eller funktionshinder, och behovet att se på utbildningsfrågor ur perspektivet för livslångt lärande allmänt taget.

72. Vad gäller de tre prioriterade teman som valdes ut vid Europeiska rådets möte i Stockholm (grundläggande färdigheter, IKT, matematik och naturvetenskap), föreslås det att de berörda arbetsgrupperna ska kallas till möte så snart som möjligt i september.

Kandidatländerna

73. Kommissionen anser att denna verksamhet bör, så långt det är möjligt, öppnas för kandidatländerna. Därför föreslås det att man undersöker hur de kan medverka.

Tidsplan

74. Denna gemensamma rapport från rådet och kommissionen till Europeiska rådets möte i Barcelona begärdes av Europeiska rådets möte i Stockholm i mars 2001. I sin ursprungliga rapport till Europeiska rådet föreslog rådet att det skulle "rapportera regelbundet... om genomförandet av uppdraget från Europeiska rådets möte i Lissabon, för att aktivt medverka till att de strategiska mål som där fastställdes uppnås". Kommissionen föreslår att detta ska innebära en första rapport om genomförandet av arbetsplanen som ska utarbetas under hösten 2003 och läggas fram gemensamt för Europeiska rådets vårmöte 2004, samt en granskning av de mål som angavs i den ursprungliga rapporten till mötet i Stockholm, vilken ska läggas fram för europeiska rådets vårmöte 2005. Tidsplanen för ytterligare rapporter före slutrapporten 2010 kan fastställas senare.

75. Kommissionen föreslår att detta projekt ska utgöra grunden för en orienteringsdebatt vid rådets (utbildning) möte den 29 november 2001, för att man ska anta en gemensam slutrapport vid rådets (utbildning) möte den 14 februari 2002. Därefter kommer den gemensamma rapporten att översändas till Europeiska rådets möte i Barcelona våren 2002.

SLUTSATS

76. Av ovanstående framgår, som man kan förvänta sig, att den arbetsplan som kommissionen föreslår medlemsstaterna är mycket omfattande. Den kräver ett nära samarbete och en vilja att lyckas hos de olika berörda politiska nivåerna. Den kommer att engagera medlemsstaterna och kommissionen i ett samarbete av nytt slag, samt ett samordnat tillvägagångssätt för att säkerställa att de olika insatserna stödjer varandra. Den strategiska ramen måste vara livslångt lärande såsom det definieras i Memorandum om livslångt lärande och Europeiska sysselsättningsstrategin: "Livslångt lärande förstås som omfattande all meningsfull inlärningsverksamhet som bedrivs fortgående med syftet att förbättra kvalifikationer och kunskap". Det är bara inom detta övergripande begrepp som verksamheten som inleddes genom Europeiska rådets möte i Lissabon, när rådet begärde in en rapport om utbildningens konkreta framtidsmål, kan föras vidare och uppnå sina maximala möjligheter.

Bilagor (A1)

1. Översikt över målen för utbildningssystemen 2. Tidsplan 3. Indikatorer

BILAGA

Bilaga 1

Översikt över utbildningssystemens mål

MÅL //

Mål 1: // Bättre kvalitet och effektivitet i EU:s utbildningssystem

1.1 // Bättre utbildning för lärare och utbildare

1.2 // Att utveckla färdigheter för kunskapssamhället: (Bättre läs-, skriv- och räknekunskaper, uppdatering av definitionen av färdigheter för kunskapssamhället, att bibehålla förmågan att lära)

1.3 // Att se till att alla får tillgång till IKT: Utrusta skolor och utbildningscentrum, engagera lärare och utbildare, använda nätverk och resurser.

1.4 // Att utöka antagningen till naturvetenskapliga och tekniska studier

1.5 // Att använda resurserna på bästa sätt. Förbättra kvalitetssäkring. Se till att resurserna används effektivt

Mål 2: // Att underlätta tillträdet för alla till allmän och yrkesinriktad utbildning

2.1 // Miljö för öppen inlärning

2.2 // Att göra lärandet attraktivt

2.3 // Att stödja aktivt medborgarskap, lika möjligheter och social sammanhållning

Mål 3 // Att öppna utbildningssystemen mot världen

3.1 // Att stärka kopplingen till arbetsliv, forskning och samhället i stort

3.2 // Att utveckla företagarandan

3.3 // Att förbättra inlärningen av främmande språk

3.4 // Att utöka rörlighet och utbyten

3.5 // Att utöka det europeiska samarbetet

Bilaga 2

Tidsplan - Start för målen

>Plats för tabell>

Inledning av verksamheten

Bilaga 3

Föreslagna indikatorer till genomförandet av rapporten om utbildningssystemens konkreta framtidsmål

Mål // Källa

Mål 1.1 - Bättre utbildning för lärare och utbildare

Andel personer som har lärarbehörighet (på olika nivåer inom allmän och yrkesinriktad utbildning) och som för närvarande utövat läraryrket // Nationella uppgifter

Utsträckning i vilken innehållet i kursplanerna för grundläggande utbildning och fortbildning motsvarar kunskapssamhällets krav // Eurydice och Cedefop

Framsteg i antalet sökande till grundläggande lärarutbildning // Nationella uppgifter

Mål 1.2 - Att utveckla färdigheter för kunskapssamhället

Uppnådda nivåer inom grundläggande färdigheter(läs- och skrivkunskaper, räknekunskaper, naturämnen och teknik) // OECD, (PISA [7]), IEA [8] (TIMSS [9])

[7] Programme for International Student Assessement

[8] International association for the Evaluation of educational Achievement

[9] Third International Mathematics and Science Study

Uppnådda nivåer i främmande språk // Ska utarbetas

Uppnådda nivåer i IKT // Ska utarbetas

Uppnådda nivåer i sociala och arbetsrelaterade färdigheter samt inlärningsfärdigheter // Ska utarbetas

Mål 1.3 - Se till att alla får tillgång till IKT

Antal timmar som datorer används i skolor och yrkesutbildningscentrum per elev per vecka // Eurobarometer

Andel lärare och utbildare som fått utbildning i IKT // Eurobarometer

Förekomst av IKT i läroplaner och undervisningsmetoder // Eurydice

Mål 1.4 - Att utöka antagningen till naturvetenskapliga och tekniska studier

Antal tekniker, vetenskapsmän och ingenjörer som avslutar studierna i förhållande till befolkningen i aktiv ålder // Eurostat, UOE [10] datasammanställning

[10] joint UNESCO-OECD-EUROSTAT data collection on education

Antal behöriga lärare inom matematik, naturvetenskap och teknik på alla nivåer inom allmän och yrkesinriktad utbildning // Nationella källor

Antal personer som börjar på natur-, matematik- eller teknik-"linjer" på olika nivåer inom allmän och yrkesinriktad utbildning, däribland i förhållande till det sammanlagda antalet elever, och andel som avslutar studierna // Nationella uppgifter

Anställning/arbetslöshet för personer som avslutat studier i naturvetenskap eller teknik // Nationella uppgifter

Mål 1.5 - Att utnyttja resurserna på bästa sätt

Offentliga utgifter för utbildning (strukturell indikator) // Eurostat, UOE datasammanställning

Stöd från offentliga myndigheter till utvecklingen av system för kvalitetsbedömning och kvalitetshöjning // Eurydice, OECD

Andel utbildningsanstalter som genomför regelbunden självbedömning för att förbättra sin kvalitet // Nationella uppgifter

Personalutbildningens omfattning (i tid eller utgifter) vid företagen // Eurostat, Continuing Vocational Training Survey (CVTS)

Mål 2.1 - Miljö för öppet lärande

Deltagarandel i allmän och yrkesinriktad utbildning för alla åldrar och nivåer enligt kön // Eurostat, UOE datasammanställning

Andel inrättningar för fortbildning som tillhandahåller barnpassning eller flexibla tider för inlärning // Nationella uppgifter

Andel av arbetstiden som arbetstagare använder för fortbildning // Eurostat, Continuing Vocational Training Survey (CVTS)

Mål 2.2 - Att göra lärandet attraktivt

Andel vuxna (över 24 år) som deltar i formell eller informell utbildning. // Eurostat, Labour Force Survey (LFS)

Mål 2.3 - Att stödja aktivt medborgarskap, lika möjligheter och social sammanhållning

Andel av åldersgruppen mellan 18 och 24 år med endast obligatorisk skolgång bakom sig och som inte genomgår allmän eller yrkesinriktad utbildning (strukturell indikator) // Eurostat, Labour Force Survey (LFS)

Unga människors attityder och åsikter om kampen mot rasism, intolerans och diskriminering // Eurobarometer, IEA

Särskild förberedelse av lärare och utbildare inom grundläggande utbildning eller fortbildning för de olika typerna av elever med svårigheter // Eurydice, Cedefop, Europeiska byrån för undervisning för elever med behov av särskilt stöd

Deltagande i allmän och yrkesinriktad utbildning samt lärlingsutbildning enligt kön, anställningsförhållande och region // Eurostat, Labour Force Survey (LFS)

Mål 3.1 - Att stärka kopplingen till arbetsliv, forskning och samhället i stort

Antal lärare och utbildare med tidigare eller aktuell betydande arbetserfarenhet utanför undervisning som andel av det totala antalet lärare och utbildare // Nationella uppgifter

Andel deltagare i yrkesinriktad utbildning som tillbringar minst 25 % av utbildningstiden på en arbetsplats // Eurostat, Vocational Education and Training (VET) data collection

Andel deltagare i yrkesinriktad utbildning som deltar i lärlingsutbildning // Eurostat, Vocational Education and Training (EU-VET) data collection

Mål 3.2 - Att utveckla företagarandan

Unga människors attityder gentemot företag och ställningen som egenföretagare // Nationella uppgifter

Andel av den aktiva befolkningen som är egenföretagare // Eurostat, Labour Force Survey (LFS)

Mål 3.3 - Att förbättra inlärningen av främmande språk

Fortbildning för lärare i främmande språk som innebär personlig kontakt med det språk och kultur de lär ut // Nationella uppgifter, Eurydice, Cedefop

Andel elever i primär-, sekundär- och yrkesutbildning som läser ett, två eller tre språk, fördelat enligt språk de läser // Eurostats enkät angående inlärning av främmande språk

Mål 3.4 - Att utöka rörlighet och utbyten

Socio-ekonomiska egenskaper hos skolor som deltar i utbytesverksamhet // Nationella uppgifter

Andel nationella studenter som fortsätter med sina studier i ett annat EU-land // (Andel utländska studenter som deltar i högre utbildning) - källa: Eurostat, UOE datasammanställning

Andel anställda utländska lärare (primärskola, sekundärskola, universitet osv.) // Nationella uppgifter

Mål 3.5 - Att utöka det europeiska samarbetet

Införande av europeiska system för erkännande eller ackreditering // NARIC/ECTS

Andel studenter inom grund- och forskarutbildning som fortsätter sina studier i ett annat EU-land // Nationella uppgifter

Antal gemensamma "europeiska" examina som erbjuds och antal utfärdade examensbevis // Nationella uppgifter