MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET - Påverkan och prioriteringar Meddelande till Europeiska rådets vårmöte i Stockholm, 23-24 mars 2001

Innehåll

1. Inledning

2. Påverkan från eEurope på det kunskapsbaserade samhället

2.1. Benchmarking: Billigare, snabbare och säkrare Internet

2.2. Benchmarking: Investeringar i människor och kunskaper

2.3. Benchmarking: Stimulera Internet-användningen

2.4. Slutsats: eEuropes påverkan på samhället

3. Prioriterade områden där åtgärder krävs

3.1. Nytt ramverk för elektroniska kommunikationstjänster

3.2. Höghastighetsinfrastruktur

3.3. e-inlärning och e-kompeten

3.4. e-handel

3.5. e-integration

3.6. e-förvaltning

3.7. Säkra nätverk

3.8. Mobila kommunikationer

4. eEurope+: ett initiativ av och för kandidatländerna

5. Nästa steg

Meddelande till vårmötet i Stockholm

eEurope - påverkan och prioriteringar

Förord

Under året efter toppmötet i Lissabon har informationssamhället utvecklats kraftigt. Nästan en tredjedel av alla hushåll i EU är nu uppkopplade till Internet och nästan två tredjedelar av EU-medborgarna äger en mobiltelefon. Nästan hälften av arbetskraften använder datorer i sina arbeten. Den elektroniska handeln mellan företag ökar stadigt och leder till att företag tvingas omstrukturera sin verksamhet. Men detta är bara början. Kraftfullare datorer, mobila terminaler med möjlighet till Internet-uppkoppling och snabbare nätverk är på väg, vilket kommer att leda till en omstrukturering av hela ekonomin. Nedgången för teknikaktier på börsen, som delvis berodde på alltför stora förväntningar, påverkar inte den analysen.

Det behövs en strukturförändring för att den nya ekonomins potential skall kunna utnyttjas fullt ut. Den offentliga förvaltningen är ofta fast i gamla arbetsmetoder. Det handlar dock inte längre främst om att införa ny teknik, utan arbetsmetoder och -regler måste ändras så att man kan dra nytta av fördelarna med ny teknik. Offentliga myndigheter har varit långsamma med att lägga ut tjänster på nätet, elektronisk offentlig upphandling finns bara i form av att man godkänner anbud per e-post (e-handelsplatser används till exempel inte) och information om offentliga sektorn som är viktig för mervärdestjänster är inte enkelt tillgänglig i samtliga medlemsstater. På vissa områden har dock framsteg gjorts, framförallt har lagstiftning för den nya ekonomin fastställts snabbt.

Internet-sektorn är nu så stor att den kan påverka hela ekonomin. Den offentliga sektorn måste leda utvecklingen i fråga om att införa ny teknik, inte följa den. Den måste både fastställa den rättsliga ramen så att den privata sektorn kan blomstra och utnyttja tekniken så att de offentliga tjänsterna blir effektivare. Europeiska rådet bör betona att övergången till informationssamhället är viktig för framtida tillväxt och därför är eEurope fortfarande ett av de viktigaste politiska målen.

1. Inledning

Målen för eEurope är att påskynda utvecklingen av informationssamhället i Europa och att se till att dess möjligheter är tillgängliga för alla: alla medlemsstater, alla regioner, alla medborgare. Framstegen mot de här målen har dokumenterats i rapporterna från Europeiska kommissionen [1] och det franska ordförandeskapet [2], som överlämnades till Europeiska rådet vid dess toppmöte i Nice. Stats- och regeringscheferna välkomnade rapporterna och fastslog följande:

[1] Uppdatering av eEurope, KOM(2000) 783, november 2000, http://europa.eu.int/comm/information_society/eeurope/documentation/update/index_en.htm

[2] Not från ordförandeskapet för Europeiska rådets möte om åtgärdsplanen eEurope, samma webbplats som i fotnot 1.

"Vid sitt möte i Stockholm kommer Europeiska rådet att granska en första rapport om hur denna plan har bidragit till utvecklingen av ett kunskapsbaserat samhälle och om prioriteringarna för dess fortsatta genomförande. Samtidigt kommer en granskning att ske av hur planen har bidragit till att modernisera myndigheterna i medlemsstaterna mot bakgrund av det möte som civilministrarna höll i Strasbourg."' [3]

[3] http://ue.eu.int/en/Info/eurocouncil/index.htm, ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Nice, punkt 25.

Meddelandet är kommissionens bidrag till diskussionen. Det bygger på kommissionens strategirapport till vårmötet i Stockholm [4] genom att dess avsnitt om eEurope utvecklats. Vidare baseras det på diskussioner med medlemsstaterna i rådet och i tillfälliga arbetsgrupper.

[4] Meddelande från kommissionen: Att förverkliga Europeiska unionens möjligheter: befästa och utvidga Lissabonstrategin, Europeiska kommissionens bidrag till Europeiska rådets vårmöte i Stockholm den 23-24 mars 2001, KOM(2001) 79.

I enlighet med den begäran som gjordes vid toppmötet i Nice, är meddelandet uppdelat i två avsnitt: det första innehåller en analys av hur eEurope påverkat den kunskapsbaserade ekonomin, och där ingår även modernisering av de offentliga myndigheterna i unionen; det andra innehåller förslag på konkreta åtgärder som skall leda till framsteg inom vissa av de viktigaste delarna av eEurope.

2. Påverkan från eEurope på det kunskapsbaserade samhället

I det här avsnittet behandlas hur långt den kunskapsbaserade ekonomin utvecklats i medlemsstaterna genom att en första översikt över den benchmarking som genomförts inom eEurope presenteras. Benchmarkingen baseras på den uppställning indikatorer som Europeiska rådet (inre marknaden) beslutade om den 30 november 2000 [5]. Indikatorerna valdes eftersom de återspeglar de framsteg som gjorts inom de områden som omfattas av eEurope på medlemsstatsnivå. De är dessutom en del av "den öppna samordningsmetoden" och kan därför användas för att göra en jämförande analys mellan medlemsstaterna, som även kommer att omfatta indikatorer för bästa metoder. Med dem som underlag kan man sedan fatta politiska beslut, i synnerhet för att utröna var det krävs åtgärder.

[5] Uppställningen finns i noten från det franska ordförandeskapet under den webbplats som anges i fotnot 2 ovan.

Uppgifter har redan samlats in för flera av indikatorerna. Under de kommande månaderna fortsätter det arbetet. På eEuropes webbplats presenteras de tillgängliga resultaten utförligare [6]. I nedanstående genomgång ges en första bedömning, och dessutom fungerar den som hjälp för att fastställa prioriteringarna för eEurope inför Europeiska rådets möte i Stockholm.

[6] http://europa.eu.int/comm/information_society/eeurope - kommer snart att göras om till http://www.europa.eu.int/eeurope.

>Hänvisning till>

2.1. Benchmarking: Billigare, snabbare och säkrare Internet

Andelen hushåll med Internet-uppkoppling har ökat snabbt. Mellan mars och oktober 2000 ökade andelen från 18 % till 28 %. Det finns i och för sig skillnader mellan medlemsstaterna, men de länder som har lägsta andelen uppkopplade hushåll uppvisar den snabbaste ökningstakten.

Många människor i Europa har tillgång till Internet även utanför hemmet, exempelvis på arbetsplatsen, i skolan eller på universitetet. Om även dessa räknas in, är den totala andelen Internet-användare i EU ungefär 40 % av befolkningen. Denna siffra omfattar dock tillfälliga användare och för att få fram en exaktare siffra, genomför kommissionen en undersökning för att fastställa antalet regelbundna användare [7] i Europa.

[7] Den definition man överenskommit om för "regelbunden användare" är någon som använder Internet minst en gång per vecka.

Höghastighetsinternet införs för närvarande i Europa. Teknik som ADSL (finns i 1,1 % av de hushåll i EU som är Internet-uppkopplade) och kabelkopplade Internet-modem (7,8 % av hushållen) har ännu inte fått allmän spridning, men i och med att lokala accessnät blir konkurrensutsatta bör priserna påverkas så att tekniken blir åtkomlig för privatkunder. Tillträde till accessnät införs nu som resultat av en överenskommelse på gemenskapsnivå som träffades i slutet av december, vilket kommer att hjälpa till att stimulera utbredningen av ADSL-tjänster.

>Hänvisning till>

Kostnaderna för Internet-åtkomst har minskat kraftigt sedan eEurope lanserades. OECD har uppskattat [8] att kostnaden för 20 timmars uppkoppling per månad under lågtrafik (vilket är representativt för hushåll) minskade med i genomsnitt 8,6 % i EU mellan mars och september. På sex månader har priserna fallit med 23,0 % för 40 timmars uppkoppling under högtrafik (vilket gäller företag i högre grad). Det finns dock stora prisskillnader mellan medlemsstaterna; skillnader som i stort sett hänger samman med andelen hushåll som är uppkopplade.

[8] Communications Outlook 2001, OECD, ännu inte offentliggjord.

Säkerhetsproblem, både faktiska och skenbara, är en av de viktigaste faktorer som kan hämma e-handeln. En undersökning gjord av Eurobarometer för eEuropes räkning under hösten år 2000 visade att cirka 17 % av alla Internet-användare hade stött på problem. De flesta av problemen rörde oönskad e-post (9 %), som mer är ett intrång i den privata sfären än ett säkerhetsproblem. Virus däremot är ett allvarligare säkerhetsproblem som 8 % av användarna råkat ut för. Endast 2 % angav att de råkat ut för kreditkortsbedrägerier.

>Hänvisning till>

När det gäller säkerheten för datanätverk inom företag finns det knapphändiga uppgifter eftersom mycket av detta av naturliga skäl är hemligt. En av få uppgifter är antalet SSL-servrar (secure socket layer). Enligt OECD:s uppgifter hade USA, räknat per capita, sex gånger fler säkerhetsservrar än Europa och den skillnaden hade inte minskat mellan mars och september 2000 [9].

[9] Undersökningar utförda av Netcraft, som publicerats i OECD Communications Outlook.

2.2. Benchmarking: Investeringar i människor och kunskaper

Procentandelen skolor utrustade med datorer och Internet-uppkopplingar ligger högt i hela Europa. En undersökning utförd av Eurobarometer i februari 2001 visade att i genomsnitt var 94 % av de europeiska skolorna av utbildningsskäl utrustade med datorer och 79 % hade Internet-uppkoppling. Dessa resultat är relativt likartade för de flesta medlemsstater.

I fråga om den teknik som används i skolorna för Internet-uppkoppling, används i ungefär två tredjedelar (63 %) av fallen en ISDN-linje, medan de flesta av återstoden använder en vanlig telefonlinje (34 %). För närvarande utgör ADSL (4 %), kabelmodem (6 %) och satellit (4 %) bara marginella alternativ när det gäller skolors Internet-uppkoppling.

Dessa siffror säger dock inte mycket om hur lätt det är för elever att få tillgång till datorer och Internet. Antalet elever per dator är ett bättre mått på detta. I genomsnittsskolan i EU går det tio elever per dator och 22 elever per dator med Internet-uppkoppling, även om det naturligtvis finns olikheter mellan medlemsstaterna. Dessa fakta visar att många länder måste vidta fler åtgärder om de skall kunna uppnå målen om digital kompetens i eEurope.

>Hänvisning till>

I genomsnitt har 23 % av EU:s arbetstagare genomgått formell datautbildning. Det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna, där en del utmärker sig genom en särskilt låg andel arbetstagare med formell datautbildning. Ungefär 45 % använder dock dator i sitt arbete.

Det finns uppgifter för tolv länder i fråga om antalet offentliga uppkopplingsplatser för Internet. Av dessa framgår att i de flesta medlemsstater finns det mindre än en sådan uppkopplingsplats per 10 000 invånare [10]. Siffror från Eurobarometer över användning avslöjar att mindre än 3 % av européerna använder dessa platser.

[10] SEK(2001) 222, 7.2.2001, http://europa.eu.int/comm/employment_social/soc-dial/info_soc/esdis/ documents.htm.

Siffror om antalet postgymnasiala utbildningsplatser inom informations- och kommunikationsteknik finns ännu inte för samtliga medlemsstater. En jämförelse av de siffror som är tillgängliga visar dock på stora skillnader: allt från över 10 % av alla utbildningsplatser ner till mindre än 2 %.

Det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna i fråga om distansarbete i hemmet, men redan nu använder sig 5,6 % av denna möjlighet. Här ligger Danmark långt före övriga där 17,6 % av arbetstagarna arbetar regelbundet eller ibland i hemmet. Att Danmark uppvisar högsta siffran beror förmodligen på gynnsamma rättsliga regler, skattelättnader samt stöd på det sociala planet. I allmänhet är det lättare för män att arbeta hemma, och det är vanligast på chefsnivå. Mer information om påverkan på sysselsättningen och informationssamhällets sociala aspekter finns i ett arbetsdokument från kommissionen som nyligen presenterades.

2.3. Benchmarking: Stimulera Internet-användningen

e-handeln är mindre utvecklad i Europa än i USA. Undersökningen gjord av Eurobarometer visade att endast en minoritet av Internet-användarna (mindre än 5 %) regelbundet gör inköp via Internet, medan cirka 25 % handlar "ibland" eller "sällan".

>Hänvisning till>

Företagen är mer aktiva och uppvisar en stark tillväxt i fråga om e-handel mellan företag. En undersökning från Eurobarometer över företag i vissa nyckelsektorer kopplade till Internet-utveckling visade dock att även i denna relativt välinformerade grupp var det bara drygt en fjärdedel som sålde via Internet till andra företag eller konsumenter. Detta tyder på att e-handeln har svårt att få fotfäste inom EU-företagen. Kommissionen genomför ytterligare undersökningar för att få mer information om konsumenternas och företagens affärsbeteende på Internet.

Användningen av online-tjänster för offentliga myndigheter utvecklas i unionen. Cirka 25 % av Internet-användarna har besökt myndigheters hemsidor. De flesta av de besöken är dock passiva, till exempel för att söka efter eller ladda ner information. Endast 10 % av Internet-användarna har använt offentliga webbplatser för att skicka in dokument. Nivån på interaktivitet varierar mellan medlemsstaterna med Nederländerna, Finland, Sverige och Danmark i topp med nivåer som är mer än dubbelt så höga som genomsnittet.

En Eurobarometer-undersökning som gjordes under våren 2000 av lokala myndigheter visade också på låga nivåer på interaktiviteten. Undersökningen visade att även om 56 % av de lokala myndigheterna hade en webbplats, var det bara 28 % av dem som tillhandahöll elektroniska versioner av officiella blanketter och i bara 8 % av fallen fanns det möjlighet att skicka tillbaka blanketterna per e-post. Arbete pågår för att göra bilden tydligare genom mer information om vad myndigheterna egentligen kan erbjuda.

Ytterligare indikatorer håller på att utvecklas för att man skall kunna mäta hur långt man kommit i fråga om att göra grundläggande offentliga tjänster tillgängliga på nätet. Hittills har arbetet varit inriktat på att fastställa klara definitioner. Diskussioner med medlemsstaterna har resulterat i ett utkast till en förteckning över dessa grundläggande offentliga tjänster (se bilagan) som skall godkännas av rådet (inre marknaden) den 12 mars. Uppgiften nu består dels av att uppfylla de åtaganden som gjordes i Lissabon, dels av att se till att alla medborgare, även funktionshindrade, får tillgång till dessa tjänster via nätet.

En annan Eurobarometer-undersökning som genomfördes under våren 2000 visade att nästan 50 % av allmänpraktiserande läkare hade tillgång till Internet på arbetsplatsen. De högsta siffrorna uppvisas av Sverige, Nederländerna och Danmark. Av samma undersökning framgick att läkarna främst använde Internet för att leta i fackdatabaser och för att samråda med andra läkare. Interaktionsnivån med patienter är ganska låg, bara 12 %.

2.4. Slutsats - eEuropes påverkan på samhället

Att den digitala tekniken har påverkat marknaderna och sysselsättningen är väldokumenterat. Däremot är det mycket svårare att bedöma hur den påverkar samhället, förhållandet mellan människor, värderingar och åsikter. En sådan påverkan är svårare att fånga, sträcker sig över längre tid och kan vara svårtolkad.

Resultaten av den benchmarking som nämns ovan visar att spridningen av digital teknik fortsätter. Ökningen bland hushållen fortsätter med ett användarantal som flerdubblas. En av de mest slående observationerna är att den fullständiga effektivitetspotentialen hos den digitala tekniken inte ännu utnyttjas fullt ut. Mindre än 5 % av Internet-användarna handlar regelbundet via nätet, och bara 10 % besöker myndigheters hemsidor.

För att ny teknik skall kunna utnyttjas fullt ut, krävs en inlärningsprocess. Det rör sig nu inte bara om att man skall lära sig hur man använder den nya tekniken; det rör sig även om att anpassa invanda rutiner och metoder. Investeringar i digital teknik kommer bara att ge full utdelning i form av ökad effektivitet om institutionerna, metoderna och praxis i den gamla ekonomin anpassas. Anpassningen i den offentliga sektorn har hittills gått ganska långsamt i Europa. Det är inte längre en fråga främst för tekniker, utan det som krävs för en lyckad övergång är att politiker uppvisar ett aktivt ledarskap.

Informations- och kommunikationsteknikens snabba utveckling medför en allt större risk för att det uppstår skillnader mellan regioner när det gäller tillgång till informations- och kunskapssamhället. Nu när Europa står inför allt större utmaningar till följd av den globala konkurrensen på detta område måste myndigheter på alla nivåer - gemenskapsnivå samt nationell, regional och lokal nivå - vara särskilt medvetna om denna risk. Faran att det uppstår en verklig digital klyfta gör att det är än viktigare att myndigheterna tar itu med problemet att grupper kan utestängas från informationssamhället. Den nya verksamhet som informationssamhället ger upphov till är i allmänhet koncentrerad till ett fåtal centra i städer, vilket innebär att det upprättas täta nät med hög överföringskapacitet som endast förbinder ekonomierna i Europas centrala regioner.

För att ta itu med detta problem rekommenderade kommissionen att alla regionala utvecklingsplaner inbegriper verksamhet för att främja tillgången till informationssamhället. Det beräknas att gemenskapsmedel på 6 miljarder euro kommer att avsättas bara i mål 1-regionerna under programplaneringsperioden 2000-2006.

EU:s civilministrar sammanträdde i Strasbourg i november 2000 och antog en resolution om e-förvaltning. En arbetsgrupp har inrättats som skall analysera hur e-förvaltning kan påverka de offentliga förvaltningarnas strukturer och system, vilka möjligheter e-förvaltning kan erbjuda i form av ökade kontakter med privatpersoner och företag samt möjligheterna för Europatäckande elektroniska tjänster. Ett arbetsprogram, som skall antas under första halvåret 2001, förbereds för närvarande. Kommissionen deltar aktivt i det arbetet. Dessutom är e-förvaltning prioriterat bland de åtgärder som undersöks tillsammans med kandidatländerna som en hjälp för att förbereda deras förvaltningar inför anslutningen.

Bidraget från åtgärdsplanen eEurope för år 2002 till den kunskapsbaserade ekonomin och samhället går bara att mäta under en längre tidsperiod. Benchmarkingen inom eEurope kommer att mäta spridningen. Mer omfattande påverkan på ekonomin kan bara mätas på medellång sikt när resultaten av de nya kunskaperna börjar bli tydliga. I hur hög utsträckning dessa resultat blir verklighet beror på viljan till förändringar. Det finns tecken som tyder på att eEurope har bidragit till att skapa en miljö som stödjer en sådan flexibilitet. Man kan redan nu se att eEurope bidragit till att påskynda utvecklingen, fungerat sporrande och angivit prioriteringar, vilket framgår av rapporterna från kommissionen och ordförandeskapet till toppmötet i Nice.

3. Prioriterade områden där åtgärder krävs

Eftersom man kommit olika långt i fråga om att uppfylla målen i eEurope, har medlemsstaterna begärt att ytterligare insatser måste vidtas. Rådets toppmöte i Stockholm kommer att vara ett bra tillfälle att ytterligare stärka eEuropes nyckelområden. En del av nedanstående områden finns redan i kommissionens strategidokument som nämns ovan. Andra frågor har diskuterats i rådets arbetsgrupp om informationssamhällets tjänster och vid särskilda seminarier som hållits med medlemsstaterna. Genom detta samarbete med medlemsstaterna och ordförandeskapet har man kunnat fastställa nedanstående åtta områden.

3.1. Nytt ramverk för elektroniska kommunikationstjänster

Den pågående avregleringen av telekommunikationsmarknaden är EU:s främsta verktyg när det gäller att skapa den grundläggande infrastrukturen för en dynamisk ny ekonomi och att erbjuda nya tjänster och lägre priser för slutanvändarna. Det senaste steget i rätt riktning utgjordes av det harmoniserade införandet av tillgången till accessnätet som är av avgörande betydelse för att utveckla höghastighetsinternet. Att genomföra denna förordning fullt ut och under noggrann övervakning är en uppgift som måste lösas så snart som möjligt i samtliga medlemsstater.

Lovande framsteg har gjorts både i rådet och Europaparlamentet i fråga om det nya regelverket. Återstående svårigheter måste tas upp som brådskande ärenden utan att man för den skull gör avkall på kravet att regelverket måste vara enkelt, tillräckligt harmoniserat och konkurrensfrämjande. Därför bör man prioritera antagandet av ett regelverk för elektronisk kommunikation och ett snabbt genomförande av det i medlemsstaterna.

3.2. Höghastighetsinfrastruktur

Att bygga ut höghastighetsnätverk är främst en uppgift för den privata sektor som verkar i den konkurrensutsatta miljön för kommunikationstjänsterna. Investeringar i bredband och nya marknader kräver dock hjälp i form av ett gynnsamt regelverk. Därför är det viktigt att uppnå ett avtal om det nya ramverket så snart som möjligt.

*Trådlösa multimediasystem har potential att bli ett alternativ i fråga om åtkomst via bredband i konkurrens med ADSL, kabel och annan teknik. Utbredningen av fasta trådlösa infrastrukturer, i synnerhet i de lägre frekvenserna (t.ex. 3,5 GHz) är också en väg för att snabbt erbjuda Internet-åtkomst i lands- och glesbygdsområden. En harmoniserad användning av sådana frekvenser i Europa - CEPT har fastställt spektrumbredd (dvs. från 3,5 GHz till 40 GHz) - kan också vara av betydelse för att den här tekniken skall spridas. Därigenom skulle branschen kunna dra nytta av stordriftsfördelar och på så vis komma över det kostnadshinder som fortfarande är i vägen för en ökad utbredning av trådlösa multimediasystem. Medlemsstaterna bör uppmuntras att arbeta för en samordning av frekvenstilldelning och tillståndsvillkor för sådana tjänster på gemenskapsnivå samt på europeisk och global nivå.

*Genom digital-TV finns det goda möjligheter att förse många hushåll, som annars kanske skulle varit utan bredband, med bredbandsåtkomst. De som är ovilliga att köpa en dator skulle kunna koppla in sig på nätverket om man möjliggjorde bredbandsåtkomst via en vanlig anslutning som finns i 97 % av alla hushåll inom EU, och detta till en mycket lägre kostnad. Medlemsstaterna bör samarbeta för att underlätta införandet av digital-TV via Internet och gynna driftskompatibilitet inom ramen för en frivillig standardisering som leds av branschen.

*Det krävs ett nytt Internet-protokoll för att utöka IP-nummerutrymmet, vilket underlättar för det mobila Internet och utvecklingen av nya och säkrare tjänster. Det finns risk för att IP-adresserna kommer att ta slut i Europa år 2005 om inga åtgärder vidtas [11]. För närvarande införs successivt det nya Internet-protokollet version 6 (IPv6), som kommer att ge i princip obegränsat adressutrymme [12]. För att förhindra flaskhalsar och för att förbättra kvaliteten, krävs dock att det införs snabbare. Frågan är viktig för många branscher som tillverkar varor med inbyggd Internet-åtkomst, exempelvis bilar, elektronikprodukter och varor inom den mobila kommunikationssektorn.

[11] Adressutrymmet inom IPv4 är begränsat till några hundra miljoner unika identifierare, av vilka 74 % redan tilldelats organisationer i Nordamerika.

[12] Teoretiskt skulle IPv6 ge 665 570 793 348 866 943 898 599 adresser/m2 av jordens yta.

-Medlemsstaterna bör åtaga sig att stegvis införa IPv6 i de offentligägda nätverken, t.ex. nätverken för forskning och myndigheter.

-Kommissionen kommer att öka stödet till provbäddar genom sina forskningsprogram, TEN-telekom-program samt IDA-program.

-Kommissionen kommer att inbjuda medlemsstaterna att arbeta tillsammans med branschen i en särskild arbetsgrupp, vars uppgift består av att presentera förslag till slutet av år 2001 på hur man kan påskynda införandet av IPv6.

3.3. e-inlärning och e-kompetens

Åtagandet att förse skolorna med Internet-åtkomst till år 2001 och att ge lärarna utbildning till slutet av år 2002 var bland de mest långtgående åtagandena vid toppmötet i Lissabon. Nu när den nödvändiga tekniken börjar införas i klassrummen, dyker nya problem upp. Samtidigt blir det stora problemet i form av låg digital kompetens bland arbetstagare allt tydligare. I kommissionens strategirapport till vårens toppmöte i Stockholm4 understryks att man bör prioritera åtgärder för att komma till rätta med skillnaderna i digital kompetens. Vid ett informellt möte mellan EU:s arbetsmarknads- och telekommunikationsministrar som nyligen hölls i Luleå underströk man behovet av omedelbara åtgärder på det här området [13] och gav sitt stöd till inrättandet av en arbetsgrupp för kompetens och rörlighet på de europeiska arbetsmarknaderna. Vid uppföljningen av "Strategier för arbetstillfällen i informationssamhället" har man undersökt utmaningen i samband med arbetstagares digitala utbildning och kompetens.

[13] http://eu2001.se/static/eng/docs/rundresa010305.asp

Inom fyra områden krävs det omedelbara åtgärder och därför behövs det riktade insatser: utbildning av lärare, anpassning av läroplanen så att man kan utnyttja Internets potential för utbildning och innovativa pedagogiska metoder, garanterad åtkomst till multimediakällor av hög kvalitet genom bredbandsanslutningar. Med utgångspunkt i slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon och initiativet "eLearning - Att planera morgondagens utbildning", har kommissionen för avsikt att i mars 2001 anta handlingsplanen eLearning för att mobilisera alla berörda gemenskapsinitiativ och -instrument. Tanken är att man skall påskynda genomförandet av initiativet eLearning, framför allt för att ta itu med problemet med den informations- och kommunikationstekniska klyftan och för att främja att alla medborgare i Europa skaffar sig digital kompetens. Medlemsstaterna och kommissionen bör genomföra riktlinjerna för sysselsättning 2001, initiativen eEurope och eLearning och ställa nödvändiga medel till förfogande för att

*försöka nå målet om minst en multimediadator på fem elever,

*påskynda införandet av lämpliga utbildningsprogram inom digitalteknik, i synnerhet för lärare och andra utbildare,

*anpassa läroplaner så att man kan använda nya inlärningsmetoder genom Internet och multimedia utnyttjas,

*uppgradera Internet-åtkomst för utbildnings- och läroanstalter till högre bandbredd via ADSL, kabel, trådlös åtkomst eller på annat vis,

*stödja tillgången till multimedialt utbildningsinnehåll och -tjänster [14] av hög kvalitet, inklusive dem som bevarar kulturarvet, samt lämpliga virtuella inlärningsmiljöer,

[14] Bland annat genom att använda programmen IST, eContent, Socrates och Leonardo.

*stödja forskningen, genom IST-programmet, om avancerad teknik för eLearning, standarder och deras tillämpning så att Europa kan bli en verklig kunskapsbaserad ekonomi.

*åtgärda kompetensskillnaderna i fråga om informations- och kommunikationsteknik inom EU genom att ta itu med de strukturella orsakerna, gynna livslångt lärande och stödja dialogen och samarbetet mellan arbetsmarknadens parter, utbildningsinstitutioner och andra berörda parter.

3.4. e-handel

Ett snabbt genomförande av direktiven om elektroniska signaturer och e-handel, främst när det gäller frågan om ursprungsland, är viktigt för att stärka rättssäkerheten både för företag och konsumenter, vilket skall ske genom att gemenskapens rättsliga ramverk för elektronisk handel blir enhetlig. Detta kommer att vara av grundläggande betydelse för att europeiska företag och konsumenter skall kunna köpa och sälja över gränserna lika lätt som på sina hemmamarknader. Konsumenternas förtroende för e-handeln måste öka, om man skall komma tillrätta med den dåliga starten för e-handel mellan företag och privatpersoner.

Internets gränsöverskridande karaktär ger upphov till flera viktiga frågor på lagstiftningsområdet och i fråga om vilken lag som skall gälla på global nivå. Fler åtgärder behövs också på områden som inte är juridiskt reglerade. För att öka konsumenternas förtroende och förutsägbarheten i företagens agerande är det nödvändigt att så snart som möjligt utveckla system för tvistlösning på nätet och etikregler för e-handel inom EU och på global nivå. Kommissionen kommer att lägga fram förslag på hur dessa skall utvecklas och spridas.

Små och medelstora företag är ofta litet avvaktande i fråga om att utveckla den potential som finns inom e-handel, vilket beror på dåliga kunskaper om de lagar som gäller på området och skepsis inför ny teknik. Kommissionens initiativ "go digital" som snart presenteras, skall stödja dessa företag att ägna sig åt e-handel och göra affärer med andra länder.

3.5. e-integration

Allt eftersom informationssamhället utvecklas blir det allt viktigare att se till att missgynnade grupper inte kommer på efterkälken. Den ökande risken för en digital klyfta visar att det behövs förebyggande åtgärder för vissa målgrupper. I dessa åtgärder skall både offentliga och privata organ medverka.

Vid Europeiska rådets möte i Nice betonades vikten av att fortsätta kampen mot fattigdom och social utslagning i Europa. Som ett led i kampen lanserades processen om social integration som är baserad på en öppen samordningsmetod. Ett av huvudmålen är e-integration som syftar till att utnyttja det kunskapsbaserade samhällets möjligheter fullt ut och säkerställa att ingen hamnar utanför det. Härvidlag måste det tas särskild hänsyn till funktionshindrade.

*Vid sitt möte i Stockholm bör Europeiska rådet uppmana medlemsstaterna att säkerställa att aspekterna på informationssamhället får en heltäckande behandling i medlemsstaternas nationella handlingsplaner för social integrering som skall lämnas in i juni 2001.

*Som stöd för detta arbete kommer ESDIS [15] att utarbeta en rapport om e-integrering till slutet av 2001 för en förbättrad samordning av de politiska riktlinjerna för att motverka en digital klyfta i Europa.

[15] Högnivågrupp för sysselsättning och den sociala dimensionen i samband med informationssamhället.

3.6. e-förvaltning

EU:s institutioner och nationella offentliga myndigheter bör anstränga sig för att använda informationstekniken som ett instrument för att utveckla effektiv service för medborgare och företag i Europa.

Myndigheterna bör göra följande:

*Utveckla Internet-baserade tjänster för att göra det lättare för medborgare och företag att komma åt offentlig information och offentliga tjänster.

*Använda Internet för att förbättra de offentliga myndigheternas öppenhet och för att få medborgare och företag att delta i beslutsprocessen på ett interaktivt sätt. De offentliga myndigheternas informationsresurser borde vara tillgängligare, både för privatpersoner och för kommersiellt bruk.

*Säkerställa att digital teknik utnyttjas fullt ut inom förvaltningar, exempelvis genom användning av programvara med öppna koder och elektroniska signaturer.

*Inrätta elektroniska marknadsplatser för e-upphandling, med gemenskapens nya ramverk som bas.

IDA-programmet är ett värdefullt redskap i fråga om att stödja utvecklingen av Europa-täckande interaktiva offentliga tjänster samt att säkerställa att medlemsstaterna utbyter bästa metoder.

3.7. Säkra nätverk

Under de senaste månaderna har det blivit allt mera uppenbart att det måste vidtas åtgärder i fråga om nätsäkerhet. Ökningen av avancerade sabotage av typen "I Love You"-viruset och sabotage som sätter system ur drift, har gjort allmänheten ännu mer medveten om riskerna för ekonomiska skador som uppkommer på grund av nätverk med dålig säkerhet.

Trots krav på åtgärder har framstegen inte varit särskilt imponerande på det här området, med undantag av smarta kort där kommissionen kommer att stimulera att "gemensamma regler" [16] införs. Detta beror på Internets komplexitet i fråga om politiska, organisatoriska och tekniska frågor, samt att Internet är decentraliserat och globalt och dessutom omfattar många typer av program, som kräver lämplig informationssäkerhet. Kommissionen antog nyligen ett meddelande om cyberbrott [17], som innehåller planer på att inrätta ett EU-forum om cybersäkerhet och cyberbrott, men det krävs mer insatser för att förbättra nätsäkerheten.

[16] De gemensamma reglerna finns på följande webbplats: www.cordis.lu/ist/ka2/smartcards.html.

[17] Att skapa ett säkrare samhälle genom att förbättra säkerheten i informationsinfrastrukturer och bekämpa datorrelaterad brottslighet, http://europa.eu.int/ISPO/eif/InternetPoliciesSite/Crime/crime1.html.

Den andra februari ägde ett arbetsmöte rum i Bryssel med experter från medlemsstaterna och branschföreträdare, där man diskuterade gemensamma åtgärder för vissa av dessa problem. Mötesdeltagarna visade sig vara eniga om att konkreta framsteg kan göras på följande områden:

*Inrättande av och samarbete mellan nationella team för stöd vid datorhaveri för att förhindra och åtgärda incidenter, vilket skall gynna företag, regeringsorgan och medborgare i medlemsstaterna.

*Förbättrat samarbete i fråga om nätsäkerhet i unionen med målet att dokumentera och analysera säkerhetsproblem, informera marknadsaktörer och utveckla lösningar.

*Stödet till forskning och teknisk utveckling i fråga nätsäkerhet måste ökas, både på gemenskapsnivå och bland medlemsstaterna.

3.8. Mobila kommunikationer

Parallellt med Internet-utvecklingen har mobiltelefonin uppvisat en kraftig tillväxt i Europa. Mer än 60 % av befolkningen i Europa äger en mobiltelefon. Denna höga procentandel bör hjälpa fram Europa till en tätposition i fråga om mobilt Internet när den tredje generationens (3G) nätverk skall börja spridas. 3G-utbyggnaden har dock stött på patrull i form av höga licenskostnader i vissa medlemsstater som dessutom sammanfallit med skepsis i fråga om den tekniktunga aktiemarknaden.

Vid diskussionerna med medlemsstaterna har det framgått att det finns ett starkt intresse av att skapa en gynnsam miljö för mobila kommunikationer för att en av Europas mest dynamiska branscher skall fortsätta att utvecklas. För det krävs åtgärder inom följande områden:

*Kommissionen har redan lagt fram ett förslag till beslut om ett regelverk för radiospektrumpolitik i gemenskapen. Det är viktigt att beslutet antas så snart som möjligt.

*Införandet av IPv6 (se förslag på åtgärder ovan) är av stor betydelse för ett mobilt Internet.

*Den tekniska utvecklingen måste få starkt stöd både genom gemenskapens forskningsprogram och nationella forskningsprogram om Europa skall kunna behålla sin tätposition i framtiden.

I ett meddelande från kommissionen finns dels en analys av hur långt licensgivningen av 3G kommit, dels mer detaljerade förslag på åtgärder [18].

[18] Införandet av tredje generationens mobiltelefoni (3G) i Europeiska unionen: aktuell situation och framtidsutsikter.

4. eEurope+: ett initiativ av och för kandidatländerna

Förberedelserna inför utvidgningen är nära kopplade till behovet av att kandidatländerna moderniserar sina ekonomier och institutioner. En sådan modernisering är ett nyckelmål för eEurope.

Vid ministerkonferensen i Warszawa den 11-12 maj 2000 erkände kandidatländerna de strategiska målen från rådets toppmöte i Lissabon och åtog sig att anta utmaningen från medlemsstaterna genom att utveckla en egen eEurope-liknande åtgärdsplan - eEurope+ - som skulle innehålla de strategiska mål som ingår i eEurope, men med nationella åtgärder och måldatum specifika för kandidatländerna.

I mitten av oktober 2000 sammanträdde den gemensamma högnivåkommittén för informationssamhället, som består av representanter från de central- och östeuropeiska länderna, för att utveckla den planen: eEurope+, som håller på att färdigställas. Målen för initiativet är följande:

*Påskyndat antagande av gemenskapslagstiftningen på informationsteknikens område, harmonisering av regelverket och avreglering av marknaderna.

*Genomförande av nationella åtgärdsplaner med beaktande av målen för eEurope samt övervakning och benchmarking av hur arbetet med att uppnå målen fortlöper.

*Ökad medvetenhet inom den offentliga sektorn, näringslivet och allmänheten om den nya ekonomins potential.

*Stöd till utbyte av bästa metoder.

Medlemsstaterna bör därför välkomna kandidatländernas initiativ och insatser för att uppnå målen för eEurope+. Stöd från gemenskapen skulle kunna ges via de EU-program som är tillgängliga för kandidatländerna.

5. Nästa steg

Under förra året skedde ett stort genombrott för Internet i Europa. Genom initiativet eEurope blev informationssamhället en av nyckeldelarna i Lissabon-strategin. Detta högnivååtagande börjar nu bära frukt, men dagens ekonomiska situation gör eEurope ännu viktigare än förra året. För att man skall kunna utnyttja den nya ekonomin fullt ut, krävs att man stimulerar användningen av Internet och gynnar strukturella förändringar.

Åtgärderna i eEurope måste prioriteras även i framtiden. Kommissionen kommer att ansvara för att åtgärderna övervakas så att de verkligen genomförs. Dessutom bidrar integreringen av prioriteringarna i eEurope i flera av gemenskapens politikområden till att målen i eEurope uppnås. I både de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och sysselsättningsriktlinjerna kommer prioriteringarna i eEurope att beaktas. Regionalpolitiken bidrar till att eEurope blir en framgång genom initiativ av typen eRegio [19].

[19] Se "Regionerna och den nya ekonomin - nya riktlinjer för de innovativa åtgärderna inom ERUF" KOM (2001) 60.

Visserligen är eEurope välkänt inom affärsvärlden och bland politiker och många har tagit efter initiativet (senaste exemplet är eJapan), men det krävs kontinuerliga åtaganden från beslutsfattare för att behålla intensiteten i arbetet och inrikta åtgärderna på Europa-nivå på nyckelfrågorna.

Benchmarking-processen måste konsolideras. Under det första halvåret 2001 inleds de undersökningar som krävs för att den första omgången indikatorer skall bli komplett. Målet är att det skall finnas en fullständig uppsättning indikatorer i slutet av 2001. Indikatorvärdena kommer därefter att kontrolleras var sjätte månad eller en gång per år. Slutligen kommer resultaten från benchmarkingen att visa vilka metoder som är bäst och stödja ett ömsesidigt lärande inom ramen för "den öppna samordningsmetoden".

BILAGA

Utkast till lista över grundläggande offentliga tjänster

I fråga om e-förvaltning ligger följande två indikatorer till grund för benchmarkingen:

*Procentandel av grundläggande offentliga tjänster som är tillgängliga på nätet.

*Allmänhetens användning av Internet-tjänster

För att dessa indikatorer skall kunna bedömas, har medlemsstaterna kommit överens om en gemensam lista på 20 grundläggande offentliga tjänster, 12 för privatpersoner och 8 för företag. En metod med fyra steg kommer att användas för att mäta hur arbetet fortlöper med att lägga ut tjänsterna på nätet: 1: presentation av informationen på nätet, 2: envägs interaktion, 3: tvåvägs interaktion och 4: kompletta transaktioner på nätet som skall omfatta leverans och betalning. Uppgifter kommer att samlas in två gånger per år.

// Offentliga tjänster för privatpersoner

1. // Inkomstskatter: deklaration, preliminärt skattebesked

2. // Jobbsökning via arbetsförmedlingen

3. // Bidrag från socialförsäkringssystemet (tre av de fyra följande):

*Arbetslöshetsförmåner

*Barnbidrag

*Ersättning för läkemedel och läkarbesök (efterskott eller direkt ersättning)

*Studiebidrag

4. // Personliga dokument (pass och körkort)

5. // Fordonsregistrering (nya, begagnade, importerade)

6. // Ansökan om byggnadslov

7. // Polisanmälningar (t.ex. vid stöld)

8. // Bibliotekstjänster (kataloger, sökverktyg)

9. // Intyg (exempelvis födelse- och äktenskapsintyg): begäran och lev.

10. // Ansökan till högre utbildning (universitet)

11. // Adressändring

12. // Hälsorelaterade tjänster (t.ex. interaktiv information om tillgången på tjänster i olika sjukhus, tid för sjukhusbesök)

. // Offentliga tjänster för företag

1. // Sociala avgifter för anställda

2. // Bolagsskatt: deklaration, preliminärt skattebesked

3. // Moms: momsredovisning, preliminärt besked

4. // Registrering av nytt företag

5. // Inlämnande av uppgifter till statistiska myndigheter

6. // Tulldeklarationer

7. // Miljötillstånd (även rapportering)

8. // Offentlig upphandling