MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET - Uppdatering av eEurope 2002 - Utarbetat av Europeiska kommissionen för Europeiska rådets möte i Nice den 7 och 8 december 2000

1. Inledning

I december 1999 lanserade Europeiska kommissionen initiativet "eEurope" som innehåller följande nyckelmål:

- Alla europeiska medborgare skall föras in i den digitala tidsåldern och bli uppkopplade till nätet.

- Ett "digitalt kompetent" Europa skall skapas med stöd av en entreprenörsinriktad företagskultur.

- Processen skall omfatta hela samhället och bidra till att konsumenternas förtroende ökar.

I juni 2000 antogs åtgärdsplanen "eEurope 2002" av Europeiska rådet vid dess möte i Feira. Planen innehåller de åtgärder som är nödvändiga för att man skall kunna nå ovanstående mål till år 2002. Rådet begärde också att en rapport över de framsteg som gjorts skulle vara färdig till rådets möte i Nice. I rapporten presenteras en uppdaterad version av eEurope som ett svar på denna begäran. Rapporten omfattar de områden som Europeiska kommissionen och andra aktörer på europanivå (t.ex. rådet, Europaparlamentet och Europeiska investeringsbanken) ansvarar för. Den sammanfattar de framsteg som gjorts och pekar ut de frågor som det återstår att hitta svar på. I rapporten "Framsteg för eEurope" som finns på webbplatsen för eEurope [1] finns fullständig information om varje åtgärd. Det franska ordförandeskapet utarbetar för närvarande ett parallellt dokument om framstegen i medlemsstaterna som även det kommer att läggas ut på webbplatsen eEurope.

[1] http://europa.eu.int/comm/information_society/eeurope/

2. Översikt över de viktigaste framstegen

2.1. Policypåverkan

Åtgärden eEurope har, genom att det förstärkt befintliga initiativ och påskyndat utvecklingen av nya initiativ, påverkat policyn på området. Den har blivit ett koncept inte bara på europeisk nivå, utan även i medlemsstaterna på nationell och regional nivå. Initiativ av olika slag på det här området är allmänt förekommande inom unionen i form av initiativ och stödprogram från enskilda medlemsstater och regioner. Även andra länder i Europa och kandidatländerna har följt EU:s exempel, t.ex. genom programmet eNorway.

Utvecklingen är inte heller begränsad till den offentliga sektorn - många privata företag har inspirerats av eEurope . Privata företags intresse av att satsa resurser för att stödja eEurope inom områden som utbildning, samhällsinformation på nätet och smartkort är mycket uppmuntrande. Dessutom håller de europeiska standardiseringsorganisationerna på att avsluta ett omfattande svar på eEurope [2]. Påverkan från eEurope gör sig allt mer påmind utanför den offentliga sektorn i Europeiska unionen.

[2] Rullande åtgärdsplan från de europeiska standardiseringsorganisationerna som stöd för initiativet eEurope.

2.2. Snabbare lagstiftning

En av de tydligaste effekterna av eEurope är påverkan på lagstiftningsprocessen. Regeringar och myndigheter, och även kommissionen, har insett att den nya ekonomin och då i synnerhet Internet, innebär utmaningar för regelverket. Internet är ett gränsöverskridande medium där det utvecklas nya sätt att bedriva affärsverksamhet på. Genom Internet ändras marknadssituationen och "spelreglerna", vilket ger problem på områden som dataskydd, informationssäkerhet, skatter och konsumentskydd; problem som kräver omedelbara lösningar. Det pågående arbetet med att utforma ny lagstiftning borde påskyndas. eEurope, inte minst tack vare dess godkännande vid Europeiska rådets möten i Lissabon och Feira, har bidragit till att öka medvetenheten, och rådet samt Europaparlamentet har lagt ned stora ansträngningar på att påskynda arbetet.

Denna ökade takt har gjort sig gällande på flera av EU:s lagstiftningsområden där eEurope har fungerat som en bro mellan å ena sidan arbetet med att utforma och överenskomma om lagstiftning och å andra sidan ett bredare politiskt sammanhang:

* Arbetet med det nya telekommunikationspaketet går framåt tack vare ett nära samarbete mellan rådet och Europaparlamentet. Det tydligaste resultatet på det här området är den nyligen uppnådda överenskommelsen om EU-förordningen om uppdelad tillgång av anslutningarna för lokala nät. Förhoppningsvis kan en lösning för resten av paketet nås lika snabbt och i samma anda av samförstånd.

* Direktivet om e-handel antogs redan före rådets möte i Feira. Det utgör en rättslig ram för tillhandahållandet av e-handelstjänster i Europa. Ytterligare framsteg utgörs av direktivet om e-pengar som också antogs nyligen och de stora framsteg som gjorts i fråga om direktivet om upphovsrätt, som har goda möjligheter att antas inom en snar framtid.

* Den ändrade förordningen om dubbla användningsområden (dual use) trädde i kraft den 27 september 2000. Genom den minskar det byråkratiska krånglet för exportlicenser för den välbehövliga tekniken för informationssäkerhet och dessutom främjas skapandet av en inre marknad för sådan teknik.

2.3. Specifika initiativ

Aktiviteter förknippade med eEurope har redan börjat ge goda resultat på sektorsnivå. En av de viktigaste anledningarna till framstegen har varit de experter och de medel som tillhandahållits via strukturfonderna, forskningsprogrammet IST (Information Society Technology) och programmet för europeiska nätverk (TEN-telekom) och som använts för att stödja bredare politiska initiativ. På följande viktigare områden har aktiviteter på programnivå och på det politiska planet verkat parallellt:

- Smartkort, där bristen på gemensamma standarder och tillämpningar gör att lösningar inte kan utnyttjas fullt ut. Industrin har antagit de utmaningar som presenterades vid toppmötet om smartkort i Lissabon i april 2000. Vid ett uppföljningsmöte i Aten den 18:e och 19:e september 2000 fastställdes tolv branschledda arbetsgrupper som skulle behandla de olika frågorna i den här sektorn samt en grupp som ansvarar för samordningen av arbetet.

- eInnehåll där kommissionen har föreslagit ett nytt program på 150 miljoner euro som syftar till att stimulera utvecklingen och användningen av europeiskt digitalt innehåll på Internet och främja den språkliga mångfalden på europeiska webbplatser. Vidare syftar området till att riva ned de hinder som gör att de europeiska innehållstillverkarna inte kan utnyttja sin potential fullt ut på Internet. Programmet bör antas vid rådets möte (telekommunikation) i december 2000.

- Utbildning är ett område där initiativet för elektroniskt lärande (eLearning) och förstärkningen av åtgärderna i IST-programmet kommer att bidra till att anpassa utbildningssystemet till den nya ekonomin. Nationella medel kommer att förstärkas med gemenskapsinstrument och med utvecklandet av partnerskap mellan offentliga myndigheter och industrin. Kommissionen kommer att lägga fram ett förslag till åtgärd för att genomföra initiativet för elektroniskt lärande inför rådet (utbildning) den 15 november 2000.

- Forskningsnätverk. Géant-projektet är det första steget i en omfattande plan som går ut på att stärka Europa som en global ledare i fråga om konnektivitet. Genom projektet kommer det att ske en uppgradering av sammankopplingarna mellan Europas forskningsnätverk med upp till 10 Gbit i slutet av 2001, vilket kommer att innebära att europeiska forskare får möjlighet att arbeta interaktivt med varandra inom flera forskningsområden.

- Regionfonderna, där informationssamhället integrerats som en prioritet av samtliga medlemsstater i den nya programperioden 2000-2006, vilket återspeglar kommissionens riktlinjer. Dessutom kommer eEurope Regio att vara ett av tre ämnen som ingår i den nya generationens innovativa åtgärder (med ett totalt värde på 400 miljoner euro under perioden 2000-2006) i Europeiska regionala utvecklingsfonden.

- Lanseringen av .eu - Organisationen ICANN [3] godtog i princip att Europeiska unionen tilldelas domännamnet .eu. Före slutet av år 2000 kommer kommissionen att lägga fram ett formellt förslag att skapa en .eu-toppdomän. När en överenskommelse nåtts med Europaparlamentet och rådet kommer ett .eu-register att läggas upp.

[3] ICANN = The Internet Corporation for Assigned Names and Numbers, som har det globala ansvaret för förvaltning av domännamn.

3. Benchmarking

Vid sitt toppmöte i Lissabon begärde rådet att kommissionen skall genomföra eEurope med hjälp av "en öppen metod för samordning och benchmarking". Efter toppmötet har kommissionen samarbetat med medlemsstaterna och andra intresserade organ för att fastställa den exakta naturen på benchmarkingen och vad den skall omfatta. Denna benchmarking av eEurope kommer att samordnas med de strukturindikatorer som utvecklats inom ramen för uppföljningen till Lissabon-mötet. Målen för benchmarkingen är följande:

- Att göra det möjligt för medlemsstaterna att jämföra sina insatser. - Att hitta bästa metoder. - Att informera om de faktorer som är av vikt för en bred spridning av digital teknik. - Att göra det möjligt att vidta åtgärder för att motverka brister.

Benchmarkingen av eEurope kommer att bestå av en kombination av två huvudelement: kvantitativ benchmarking, som tar sin utgångspunkt i en analys av indikatorer på relevanta områden och kvalitativ benchmarking som skall ange bästa metoder i driftsmässiga termer. De ytterligare undersökningar och insamlingar av uppgifter som krävs för den här processen kommer att få medel från programmet Promise [4], som delvis fått en ny inriktning för att bli mer inriktat på att stödja aktiviteten eEurope.

[4] Se http://europa.eu.int/ISPO/promotion/i_promise.html för mer information.

I medlemsstaterna och inom Eurostat pågår insamling av uppgifter och benchmarking om informationssamhället. Det franska ordförandeskapet och kommissionen anordnade ett möte den 27 oktober 2000 i Bryssel med nationella experter som en åtgärd för att befintliga initiativ skall beaktas fullt ut. Mötet utmynnade i en preliminär lista över eEurope-indikatorer som kommer att utvecklas ytterligare under de närmaste månaderna.

Med ovanstående som underlag kommer Europeiska kommissionen att sammanställa befintliga uppgifter och se till att det arbete som krävs för att säkerställa nya uppgifter utförs. Dessa uppgifter kommer sedan att presenteras på en webbplats om benchmarking av eEurope. På den webbplatsen kommer det att finnas en heltäckande översikt över Europas position i den nya ekonomin. Uppgifterna kommer att uppdateras för att man skall kunna fylla eventuella luckor, övervaka utvecklingen och framhäva starka och svaga punkter.

4. Frågor som måste behandlas

Lanseringen av åtgärdsplanen eEurope 2002 har utlöst flera aktiviteter som är kopplade till de olika mål som angavs. Trots det återstår en del områden där åtgärder genast måste vidtas:

En av de viktigaste uppgifterna är att koppla benchmarking och bästa metoder till ett praktiskt genomförande. Den "öppna metod för samordning" som rådet fattade beslut om vid mötet i Lissabon måste definieras. En viktig del i samordningen kommer att vara utbytet av erfarenheter om exakt hur målen för eEurope skall uppnås. Vilka metoder och åtgärdsnivåer är effektiva? Benchmarking av eEurope bör förse medlemsstater och andra aktörer med olika förslag på policylösningar som visat sig vara effektiva i fråga om att lösa de problem de är tänkta att lösa.

Ett område där framsteg är särskilt viktiga, i synnerhet i förhållande till effektiv samordning, är säkerhet för informationssystem. Det krävs utökad samordning mellan medlemsstaterna för att man skall kunna uppnå målen med eEurope. När det gäller cyberkriminalitet har kommissionen för avsikt att anta ett meddelande om cyberkriminalitet och cybersäkerhet [5] parallellt med denna uppdatering av eEurope. Det kommer att krävas ytterligare arbete för att garantera en samstämmig och effektiv europeisk inställning till denna viktiga fraga.

[5] Skapandet av ett säkrare informationssamhället genom att förbättra säkerheten hos informationsstrukturer och genom att bekämpa datorrelaterad brottslighet.

Potentialen hos den digitala tekniken att bidra till kraftiga produktivitetsökningar på sådana områden som transport, utbildning och hälsovård, utnyttjas inte fullt ut av bland andra följande skäl:

- splittrade marknader,

- svårigheter för privata investerare att få åtkomst till offentligt ägda infrastrukturer,

- de sociala fördelarna i fråga om investeringar är ofta större än marknadsincitamenten.

Medlemsstaterna och Europeiska kommissionen behöver öka sina ansträngningar för att uppnå målen för eEurope på dessa områden. Detta kan exempelvis ske genom att man tydliggör kopplingen mellan forskningsprogrammet och behoven samt den strategiska användningen av offentliga medel, vilket kan locka fram investeringar från den privata marknaden.

Det måste skapas en gynnsam miljö för e-handel i unionen. Små och medelstora företag skall se EU som sin hemmamarknad för e-handel. Följaktligen måste medlemsstaterna snabbt införliva direktiven om e-handel och e-signaturer för att säkerställa en rättvis marknad för alla företag.

Slutligen finns det ett starkt politiskt intresse av att utnyttja potentialen hos den nya ekonomin till fördel för kandidatländerna och, i ett vidare perspektiv, att stödja den ekonomiska tillväxten i utvecklingsländerna. I maj 2000 överenskom kandidatländerna vid en konferens i Warszawa om att utveckla planer som skall motsvara åtgärdsplanen eEurope. Det behövs ytterligare arbete för att man skall kunna skapa eEurope+ (dvs. eEurope när det utvidgats så att det även omfattar kandidatländerna). Vid G8-toppmötet i Okinawa överenskom man om flera åtgärder för att stoppa "den digitala klyftan" mellan de industrialiserade länderna och utvecklingsländerna. Ett av resultaten var inrättandet av en G8-arbetsgrupp om digitala möjligheter vars uppgift är att komma med "rekommendationer om globala åtgärder för att överbrygga den internationella informations- och kunskapsklyftan" som sedan skall diskuteras vid nästa G8-möte i Genua år 2001. Det behövs dock ytterligare insatser för att konkreta framsteg skall kunna göras.

5. Nästa steg

Sammanfattningsvis måste det under de kommande två åren uppnås vissa ambitiösa mål för eEurope 2002. Informationen i rapporten som offentliggörs parallellt med denna visar att det finns ett behov av fortsatta insatser på många områden för att målen för eEurope skall kunna uppnås till år 2002.

Medlemsstaterna har lagt ner stora ansträngningar för att uppnå målen i åtgärdsplanen, vilket framgår av parallellrapporten från det franska ordförandeskapet. Dessa ansträngningar måste dock kopplas ihop på ett effektivare sätt, både genom öppenhet och genom benchmarking och samordning. En av de viktigaste delarna i det arbetet är webbplatsen eEurope som kommer att skapas under de närmaste månaderna. Den kommer att innehålla länkar till motsvarande nationella initiativ för att man inom unionen skall kunna informera på bredast möjliga vis om det pågående arbetet.

För att arbetet skall vara framgångsrikt krävs åtaganden på högsta nivå. Rådets möte i Stockholm under våren 2001 kommer att ge möjlighet att utvärdera vilka framsteg som gjorts sedan mötet i Lissabon och göra det möjligt att fördjupa strategin för eEurope. Insatserna från de länder som innehar ordförandeskapet de närmaste åren - Belgien, Spanien och Danmark - kommer att avgöra om åtgärdsplanen eEurope omsätts i praktiken.