MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET EU:s strategi för finansiell rapportering: den fortsatta inriktningen

Sammanfattning

I slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon underströks betydelsen av en effektiv och öppen kapitalmarknad för att främja tillväxt och sysselsättning i EU. Globaliseringen och utvecklingen av informationstekniken har skapat ett unikt tillfälle att skapa en effektiv och konkurrenskraftig inre marknad för värdepapper inom EU. För att påskynda fullbordandet av en inre marknad för värdepapper krävs det brådskande åtgärder på området för finansiell rapportering för att förbättra jämförbarheten mellan årsredovisningar, i enlighet med begäran från Europeiska rådet i Lissabon. Detta meddelande innehåller följande nyckelåtgärder:

* Före utgången av år 2000 kommer kommissionen att lägga fram ett formellt förslag om att införa ett krav på att alla börsnoterade företag i EU skall utarbeta sina årsredovisningar i enlighet med en enda uppsättning redovisningsstandarder, nämligen International Accounting Standards (IAS). Detta krav kommer att träda i kraft senast från och med år 2005. Medlemsstaterna kommer att tillåtas att utvidga tillämpningsområdet för IAS till att även omfatta icke-börsnoterade företag och enskilda redovisningar. Detta förslag kommer också innehålla övergångsbestämmelser i syfte att uppmuntra en tidig övergång till IAS samt regler för införandet av en godkännandemekanism som kommer att ha till uppgift att

i) övervaka hur IAS integreras i EU, och

ii) bekräfta att IAS kommer att utgöra en lämplig grund för börsnoterade företags i EU finansiella rapportering

Godkännandemekanismen kommer att ha en tudelad struktur; en politisk och en teknisk nivå.

* Utvecklingen av en förstärkt infrastruktur som kommer att säkerställa att börsnoterade företag i EU strikt tillämpar International Accounting Standards som bekräftats av godkännandemekanismen. Åtgärderna på detta område kommer främst inriktas på att ge ut vägledning om tillämpning, uppmuntra revision av hög kvalitet och att förstärka en samordnad tillsyn.

* Kommissionen kommer, före utgången av 2001, att lägga fram ett förslag till modernisering av redovisningsdirektiven så att de även i fortsättningen kan utgöra grunden för den finansiella rapporteringen för alla aktiebolag och andra bolag med begränsat ansvar.

Kommissionen begär rådets och Europaparlamentets skyndsamma godkännande av den allmänna inriktning som ligger till grund för denna strategi.

Inledning

1. Europeiska rådet i Lissabon [1] betonade att en inre marknad för finansiella tjänster på ett avgörande sätt kommer att bidra till att uppnå unionens centrala mål om tillväxt och hög sysselsättning. I Europeiska rådets slutsatser underströks behovet av att påskynda fullbordande av den inre marknaden för finansiella tjänster, och tidsfrister för genomförandet av handlingsplanen för finansiella tjänster och handlingsplanen för riskkapital fastställdes till år 2005 respektive år 2003. Det centrala budskapet i slutsatserna från toppmötet i Lissabon hade sin grund i Handlingsplanen för finansiella tjänster [2] och kommissionens meddelanden om finansiella tjänster [3] och riskkapital [4] - och i vart och ett av dessa dokument efterlyses utvecklingen av djupa och likvida europeiska kapitalmarknader till förmån för såväl emittenter som investerare.

[1] Punkterna 20 och 21 i ordförandeskapets slutsatser från från Europeiska rådets möte i Lissabon den 23 och 24 mars 2000).

[2] KOM(1999) 232, 11.05.1999 "Finansiella tjänster: Genomförande av handlingsramen för finansmarknaderna: en handlingsplan".

[3] KOM(1998) 625, 28.10.1998 "Finansiella tjänster: att skapa en handlingsram".

[4] SEC(1998) 552 slutl., 31.03.1998 "Riskkapital: En nyckel till sysselsättning".

2. Bland de prioriterade målsättningar som anges i Europeiska rådets slutsatser är behovet att öka jämförbarheten mellan företags årsredovisningar till förmån för bolagen och investerarna. För att uppnå detta mål behövs i unionen gemensamma standarder för finansiell rapportering - standarder som är överblickbara, som fullt ut förstås, revideras korrekt och genomdrivs effektivt. Endast med sådana standarder kommer det att finnas en potential för EU:s värdepappersmarknader att växa från den nuvarande nivån som motsvarar ungefär hälften av den amerikanska kapitalmarknaden.

3. Medlemsstaternas värdepappersmarknader genomgår en period av snabb förändring och ökad konsolidering, med ny teknologi, globalisering och effekterna av införandet av euron som pådrivande faktorer. Den snabba utvecklingen av informations- och kommunikationsteknologin, samt, i synnerhet, marknadsplatser för elektronisk handel, innebär förändringar i det sätt på vilket affärstransaktionerna görs och hur finansiell information sprids. Den finansiella rapporteringen i sig är också stadd i förändring. Finansiell rapportering på Internet underlättar investerarnas tillgång till information och förbättrar analys och jämförelse av information. Investerare önskar i ökad utsträckning fatta sina beslut på grundval av ett kontinuerligt flöde av standardiserad finansiell och övrig bolagsinformation. Periodisk finansiell rapportering har på motsvarande sätt också en avgörande betydelse när det gäller att säkerställa överblickbarhet, erbjuda skydd för investerare och bidra till den övergripande stabiliteten på marknaderna.

Internationell redovisningsutveckling

4. Det finns för närvarande inom Europeiska unionen många olika regler för finansiell rapportering och varierande tolkningar som grundas på skiljaktiga traditioner. Om inte någon reform vidtas kommer inkonsekvenser - av vilka många är av stor betydelse - att kvarstå. Den finansiella rapporteringen i Europa kommer att fortsätta att vara splittrad och därigenom hämma utvecklingen av en djup och likvid gemensam kapitalmarknad i EU.

5. Redovisningsnormgivningen i sig förändras snabbt. Det finns ett starkt tryck att uppnå likartade redovisningsstandarder. Detta ökar vikten av att utarbeta internationella standarder och uppmuntrar därför de nationella standardiseringsansvariga till ett närmare samarbete. Kommissionens "nya redovisningsstrategi" [5] inriktas på behovet att underlätta de europeiska globala aktörernas tillträde till internationella, globala kapitalmarknader genom att förorda användningen av de internationella redovisningsstandarderna International Accounting Standards (IAS). Kommissionen stöder de ansträngningar som görs inom International Accounting Standards Committee (IASC) och International Organization of Securities Commission (IOSCO) för att skapa finansiella rapporteringsstandarder som skulle kunna användas för börsintroduktionsändamål över hela världen. Arbetet med den centrala uppsättning standarder som avtalet mellan IASC och IOSCO innehåller har nu slutförts. IOSCO tillkännagav den 17 maj 2000 att den slutfört sin granskning av IAS och rekommenderade sina medlemmar att tillåta multinationella emittenter att använda IAS när de utarbetar sina årsredovisningshandlingar med sikte på gränsöverskridande värdepappersemissioner och börsintroduktioner.

[5] KOM(1995), 14.11.1995 "Redovisningsharmonisering: En ny strategi i förhållande till internationell harmonisering".

6. Under den senaste tiden har också stora förändringar skett inom själva IASC. Dess nya organisationsstruktur bör träda i kraft nästa år, pådrivet av en tydlig beslutsamhet att göra IAS till de mest högkvalitativa, heltäckande redovisningsstandarderna att användas på kapitalmarknaderna över hela världen.

EU-strategin

7. I meddelandet beskrivs kommissionens åsikter om den allmänna inriktningen i fråga om unionens framtida syn på finansiell rapportering. Kommissionen söker bred politisk uppslutning kring detta synsätt så att den kan förbereda de detaljerade förslagen för införandet av strategin till slutet av innevarande år. Ett centralt mål - mot vilket framgång kan mätas -är att den valda policyn bör säkerställa att värdepapper kan handlas på finansiella marknader i EU och på internationella finansmarknader på grundval av en enhetlig uppsättning standarder för finansiell rapportering. Det kommer också att vara av avgörande betydelse att strategin är fast förankrad i den bästa internationella praxis.

8. Sund finansiell rapportering är alltjämt centralt i kommissionens synsätt. Relevant, aktuell, pålitlig och jämförbar information om ett företags resultat och finansiella ställning fortsätter att vara av avgörande betydelse när det gäller att skydda investeras, långivarnas och andra intressenters intressen i syfte att säkerställa likvärdiga villkor mellan konkurrenter. Årsredovisningar fortsätter att utgöra grunden i hela systemet för information till marknaderna. De är en mycket viktig länk mellan emittenter och investerare som är absolut nödvändig för att tillförsäkra den höga grad av jämförbarhet som behövs vid skapandet av en inre marknad för värdepapper inom EU. Redovisningsstandarder som man enats om måste tillämpas och genomföras korrekt för att säkerställa effektiva marknader. Redovisningsstandarder måste genomföras på en likartad nivå inom hela EU och över hela världen. Auktoritativ vägledning måste därför finnas tillgänglig för att bistå med framtagandet av dessa finansiella rapporter.

Finansiell rapportering i EU

9. Trots att EU:s redovisningsdirektiv fortfarande utgör grunden för redovisningsreglerna för aktiebolag och andra bolag med begränsat ansvar i EU, uppfyller våra befintliga direktiv inte behoven för företag som önskar anskaffa kapital på alleuropeiska eller internationella värdepappersmarknader. Därför efterlyses överblickbarhet, jämförbar finansiell rapportering och mer strikta upplysningskrav för börsnoterade bolag av såväl investerare som tillsynsorgan.

10. De rådande skillnaderna i redovisningsmetoder inom EU är ett resultat av de många valmöjligheter som finns i direktiven och de olika graderna av genomförande inom EU. Det var förståeligt att redovisningen anpassades till lokala rättsliga och fiskala konventioner på den tid då investerarna och andra aktieägare i allmänhet var av samma nationalitet som bolaget. I dag däremot innehas ofta aktierna i enskilda bolag av en internationellt sammansatt grupp av investerare. Investerare i andra medlemsstater är inte betjänta av att tvingas tolka, eller dechiffrera årsredovisningar som utarbetats i enlighet med lokala konventioner i det land där bolag är etablerat.

11. Många redovisningsaspekter behandlas inte heller i EU-lagstiftningen vilket, i brist på gemensamma regler, gör att skiljaktiga nationella specifikationer tillåts. Nationella myndigheter kan också tillåta att företagen utarbetar sin redovisning på grundval av internationellt godkända ramar för finansiell rapportering (IAS eller US GAAP), förutsatt att de är förenliga med redovisningsdirektiven. Det är inte ovanligt att olika bolag utnyttjar olika redovisningsstandarder inom samma medlemsstat eller till och med på samma börs. Att olika rapporteringsramar existerar sida vid sida är både förvirrande och dyrbart. Det försvårar effektiv tillsyn och genomdrivande av de finansiella rapporteringskraven i börsnoterade bolag. Investerare berövas jämförbar redovisning och därigenom väsentlig information. Handel över gränserna försvåras. I korthet resulterar detta i en uppsplittring av marknaden som totalt sett innebär en allvarlig konkurrensnackdel för värdepappersmarknaderna i EU.

12. Det allt snabbare tempot i näringslivet gör att behovet av en mer dynamisk och anpassbar lagstiftningsram för finansiell rapportering ökar. Den mödosamma lagstiftningsförfarandena i unionen behöver undersökas närmare för att säkerställa att de motsvarar marknadens krav [6]. Det måste övervägas hur man kan övergå från EU-direktiv av en oflexibel och ibland alltför normativ karaktär till ett mer effektivt och mera anpassbart system för finansiell rapportering som bättre motsvarar de behov som finns på värdepappersmarknaderna.

[6] KOM(1999) 232, 11.05.1999 "Finansiella tjänster: Genomförande av handlingsramen för finansmarknaderna:en handlingsplan" I avdelning IV anges att EU-lösningar måste kännetecknas av ett mått av flexibilitet så att de inte omedelbart blir förlegade till följd av takten i förändringarna på marknaden. Denna målsättning äventyras genom den tidsödande process som krävs för att formellt nå enighet om lagstiftningslösningar.

En ny inriktning

En enda uppsättning standarder för finansiell rapportering

13. Europeiska rådet i Lissabon fastställde målet om en helt integrerad marknad för finansiella tjänster senast år 2005. Utgångspunkten är jämförbar finansiell rapportering. De redovisningsstandarder som väljs måste motsvara behoven hos investerare och vara förenliga med globala utvecklingstendenser. En internationellt erkänd ram för finansiell rapportering är absolut nödvändig för den finansiella rapporteringen för börsnoterade företag i EU.

14. Det finns för närvarande två ramar för finansiell rapportering som används inom EU [7] och som skulle kunna fylla uppgiften som internationellt erkända standarder: US GAAP och IAS. Båda dessa finansiella rapporteringssystem är inriktade på investerarna och ger i stor utsträckning likvärdiga nivåer av skydd för investerare. Det finns emellertid flera skillnader i de praktiska rapporteringskraven.

[7] 1998 redovisade omkring 210 EU-företag i enlighet med IAS medan 235 redovisade enligt US GAAP. Enligt den senaste statistiken från IASC använder för närvarande 275 EU-företag IAS.

15. Även om det skulle vara möjligt att överlåta åt marknadskrafterna att bestämma den lämpligaste uppsättningen rapporteringsstandarder, skulle detta orsaka försening genom att onödigtvis förlänga perioden med konkurrerande redovisningsstandarder. Under mellantiden skulle detta vare sig leda till kostnadsbesparingar eller ökad överblickbarhet. Förseningar skulle även kunna undergräva det av Europeiska rådet i Lissabon uppställda målet att förbättra jämförbarheten mellan årsredovisningar inom EU som helhet senast år 2005.

I sin redovisningsstrategi från 19955 uttryckte kommissionen sin preferens för IAS som den uppsättning standarder som skall gälla för EU-företag som önskar finansiera sig på en internationell eller alleuropeisk grund. Sedan dess har IASC företagit ett successivt, men djupgående arbete med att se över dess standarder. IAS erbjuder redan en heltäckande och begreppsmässigt stabil uppsättning standarder för finansiell rapportering som bör tjäna det internationella näringslivets behov. IAS erbjuder också den klara fördelen att ha utformats med ett internationellt perspektiv, snarare än att ha skräddarsytts för den amerikanska affärsmiljön. US GAAP är å andra sidan mycket omfattande och baserad på mycket detaljerade bestämmelser och tolkningar. Det kommer att krävas betydande utbildnings- och fortbildningsinsatser för att använda dessa standarder. Den effektiva tillämpningen av dessa standarder i USA sammanhänger i stor utsträckning med de starka reglerings- och verkställandebefogenheter som utövas av den amerikanska Securities and Exchange Commission. Europeiska unionen har naturligtvis inte något inflytande över utformningen av US GAAP.

Tillämpningsområdet för IAS

16. Kommissionens föreslår att alla bolag i EU som är noterade på en reglerad värdepappersmarknad [8] (uppskattningsvis cirka 6,700) bör bli skyldiga att utarbeta sammanställd redovisning i enlighet med IAS. Efter två år bör kravet utsträckas till att omfatta samtliga bolag utarbetar offentliga emissionsprospekt [9] i enlighet med direktivet om samordning av kraven på prospekt i inför en börsnotering. [10] Icke-börsnoterade företag som planerar en första offentlig aktieemission kan också tänkas använda IAS. Kommissionen föreslår därför att medlemsstaterna ges rätt att antingen kräva eller tillåta icke-börsnoterade företag att offentliggöra sin årsredovisning i enlighet med samma uppsättning standarder som dem som gäller för börsnoterade företag. Medlemsstaterna kan tänkas vilja utsträcka kravet att använda IAS till att även mer specifikt gälla icke-börsnoterade finansiella institut och försäkringsbolag i syfte att underlätta branschövergripande jämförbarhet och säkerställa effektiv och verkningsfull tillsyn. [11]

[8] I den mening som avses i artikel 1.13 i rådets direktiv av den 10 maj 1993 (93/22/EEG EGT L 141, 11.6.1993, s. 27) om investeringstjänster på värdepappersområdet.

[9] Reglerat genom rådets direktiv av den 17 april 1989 (89/298/EEG EGT L 124 05.05.1989 s. 8) om samordning av kraven på upprättande, granskning och spridning av prospekt som skall offentliggöras när överlåtbara värdepapper erbjuds till allmänheten.

[10] Rådets direktiv av den 17 mars 1980 ( 80/390/EEG EGT L 100 17.04.1980 s.1) om samordning av kraven på upprättande, granskning och spridning av prospekt som skall offentliggöras vid upptagande av värdepapper till offentlig notering vid fondbörs.

[11] Kommissionens förslag behandlar inte tillsynsfrågor och de specifika upplysningar som tillsynsmyndigheter kräver. Genomförandet av förslaget bör inte leda till minskade krav på stabilitetstillsyn för de enheter som omfattas av lagstiftningen.

17. Kravet att använda IAS hänför sig till sammanställd redovisning i börsnoterade bolag. När det gäller de nationella, lagstadgade enskilda redovisningar kan tillsyns- och skattekrav göra användningen av IAS olämplig eller rent av ogiltig. I vilket fall bör medlemsstaterna närhelst möjligt uppmuntra och till och med närmast kräva användning av IAS även för enskilda redovisningar. Detta skulle underlätta framtagandet av sammanställd redovisning i framtiden.

Permanent godkännande (shelf-registration)

18. Kommissionen håller på att undersöka betydelsen av att koppla den ovan skisserade inriktningen till dess kommande åtgärder för att modernisera de befintliga direktiven om emissionsprospekt [12], vilka kommer att innefatta ett antagligen större utnyttjande av förfaranden med permanent godkännande ("shelf-registration") för värdepappersemittenter i EU. Kärnan i förfarandet med permanent godkännande är ett referensdokument (som kompletteras med en värdepappersnot ["securities note"]) som registreras hos de behöriga nationella myndigheterna. Syftet med permanent godkännande är att garantera tillträde till andra medlemsstaters marknader genom ett gemensamt registreringssystem baserat på jämförbar marknadsinformation, inberäknat finansiell information. Att basera förfarandet med permanent godkännande på en enda uppsättning överblickbara, internationella redovisningsstandarder för finansiella rapporter skulle förutom att förenkla för de berörda företagen, också bidra till att öka dynamiken i marknaden på alla de europeiska finansmarknaderna.

[12] Se handlingsplanen för finansiella tjänster KOM(1999) 232, (11.04.1999).

Den nödvändiga infrastrukturen för den nya redovisningsstrategin

19. I denna strategi måste i full utsträckning hänsyn tas till allmänpolitiska intressen. Europeiska unionen kan inte överlåta ansvaret för att fastställa finansiella rapporteringskrav för börsnoterade företag i EU till icke-offentliga tredje partsorgan. I nationella rättsordningar kan behöriga myndigheter överlåta utarbetandet av redovisningsstandarder till ett nationellt organ för utfärdande av standarder efter att ha definierat dess ledningsstruktur. För att uppnå rättslig säkerhet för användare av IAS i Europeiska unionen, måste internationella standarder integreras i EU:s lagstiftningsram för finansiell rapportering. Myndigheterna i EU måste ha möjlighet att utöva den nödvändiga tillsynen av att de lagenliga kraven efterlevs och korrigera alla eventuella materiella brister eller problem som sammanhänger med IAS.

Bestämmelser om tillsyn

20. Det behövs en mekanism för godkännande inom EU för att säkerställa den nödvändiga offentliga tillsynen. Mekanismens roll är inte att omformulera eller ersätta IAS, utan att övervaka antagandet av nya standarder och tolkningar, och endast ingripa när dessa innehåller materiella brister eller inte lyckas hantera förhållanden som är typiska för EU-miljön. De i EU använda IAS skall vara de standarder som godkänts av genom denna mekanism.

21. Denna mekanisms centrala uppgift bör bestå i att bekräfta att IAS är i full överensstämmelse med unionens övergripande synsätt - närmare bestämt om de är i överensstämmelse med EU:s redovisningsdirektiv och att de tillhandahåller en lämplig grund för finansiell rapportering av börsnoterade företag i EU. Grundinställningen skulle emellertid vara en positiv presumtion att IAS uppfyller dessa behov: mekanismens uppgift skulle vara att bekräfta att presumtionen är riktig.

22. Godkännandemekanismen bör ha en tudelad ("two-tier") struktur - en på politisk nivå och en annan på teknisk nivå - för att säkerställa tillräcklig offentlig tillsyn inom EU. Kommissionen kommer att lägga fram ett förslag om strukturen och de institutionella aspekterna av denna tudelade godkännandemekanism senare i år. Förslaget kommer att särskilt beakta mekanismens rättsliga status, befogenheter och detaljerade sammansättning och en möjlig medverkan av institutioner med ansvar för regleringen av värdepappersmarknaderna.

Den tekniska nivån kommer att behöva underställas kontroll som fastställs på politisk nivå. Det kommer att bli nödvändigt att basera denna kontroll på lämpliga institutionella arrangemang inom EU i enlighet med reglerna för kommittéförfarandet. På den tekniska nivån är det lämpligt att utse en grupp högt kvalificerade experter. De bör väljas på grundval av sina kunskaper om EU och internationella finansiella rapporteringskrav. Specialiserade ad hoc-grupper kan bli nödvändiga för att behandla särskilt komplicerade frågor eller när det gäller standarder som kan komma att få en särskild inverkan på frågor som gäller övervakning och stabilitetstillsyn (i synnerhet med hänvisning till banker, övriga finansinstitut och försäkringsbolag). De bör inte bara detaljgranska IAS, utan också ge bidrag till arbetet med utformningen av standarder inom IASC på alla nivåer, särskilt i tidiga skeden av processen.

23. Godkännandemekanismen syftar till att säkerställa att IAS i praktiken är möjliga att tillämpa i EU-miljön. Den kommer särskilt att behöva bestämma om det finns behov av särskild vägledning vid genomförandet för att garantera en gemensam och likformig tillämpning av standarderna. Detta bör inte innebära att man ser över de generella tolkningarna av IAS: den ständiga tolkningskommittén (SIC) inom IASC har sin funktion. Målsättningen måste vara att etablera en konstruktiv, engagerad och löpande dialog med IASC, särskilt med SIC, när det krävs vägledning om genomförandet av standarderna. Denna uppgift kommer att kräva samordning med nationella organ för utveckling av standarder och, i synnerhet, med tillsynsmyndigheter för värdepappersmarknaderna.

24. Godkännandemekanismen kommer att bekräfta från och med vilken dag nya IAS är tillämpliga inom EU. Den kan besluta att ytterligare upplysningar är nödvändiga eller att vissa valmöjligheter som anges i en specifik standard inte är förenliga med EU:s redovisningsdirektiv. Mekanismen skulle ge råd till kommissionen om huruvida det är tillrådligt att företa en ändring av direktiven mot bakgrund av den internationella utvecklingen på redovisningsområdet.

25. Invändningar mot IAS - förmodligen sällan förekommande - skulle behöva redovisas öppet och registreras offentligt. Rekommendationer på teknisk nivå om en särskild IAS-standard kommer att behöva bekräftas på den politiska nivån. För att undvika att en sådan situation uppstår bör farhågor i fråga om IAS under utarbetande uttryckas på tidigast möjliga stadium av IASC:s beredningsprocess. Unionen kommer att behöva utveckla den interna samordningen under alla steg i arbetet med att utveckla IAS-standarderna, inte minst för att kunna påverka debatten. Godkännandemekanismen kan hjälpa till att samordna den europeiska ståndpunkten inom IASC.

Infrastruktur för kontroll av efterlevnaden av standarden

26. Klarare internationellt baserade redovisningsstandarder och ökad jämförbarhet i de finansiella rapporteringskraven för börsnoterade företag kommer att betydligt förenkla kontrollen av hur dessa efterlevs, särskilt på värdepappersmarknaderna.

Endast IAS som är fullständigt och rigoröst genomförda kommer att förbättra EU-värdepappersmarknadernas funktionssätt. En effektiv efterlevnadskontroll innefattar en rad olika komponenter, däribland (1) klara redovisningsstandarder (2) aktuella tolkningar och vägledning för genomförande (3) lagstadgad revision, (4) övervakning av tillsynsorgan och (5) effektiva sanktioner. Var och en av dessa måste fungera effektivt: systemet kommer att bli lika starkt som dess svagaste länk när det gäller att skapa ett starkt skydd för investerare och långivare.

27. Om denna ram skall kunna medverka till att skapa finansiell rapportering av hög kvalitet, krävs det att den lagstadgade revisionsfunktionen, genom vilken den korrekta tillämpningen av redovisningsstandarderna säkerställs, utförs på enhetligt höga nivåer över hela EU. Detta skapar ett brådskande behov av arbete med inriktning på att fastställa klara referenser (benchmarks) för revision och på att bygga upp yrkesetiska normer och införa ett effektivt kvalitetssäkringssystem för den lagstadgade revisionsfunktionen. Kommissionen kommer att utfärda en rekommendation om kvalitetssäkring av lagstadgad revision. Man kommer också att fortsätta arbetet inom EU:s revisionskommitté på att lägga fast en gemensam inriktning i fråga om revisionsstandarder och yrkesetik.

28. Tillsynsmyndigheterna för värdepappersmarknaderna har också en avgörande uppgift när det gäller att säkerställa att de börsnoterade företagen följer de lagstadgade kraven för finansiell information. Det finns helt klart ett stort intresse av att säkerställa korrekt och likformig tillämpning av redovisningsstandarderna på de börsmarknader dessa utövar översyn av. På värdepappersmarknaderna inom EU måste tillsynsmyndigheter aktivt medverka i frågor som rör genomförande. Kommissionen förlitar sig på att europeiska tillsynsorgan för värdepappersmarknaderna utvecklar och genomför en gemensam metod i frågor som rör genomförande. Genom en sådan metod skulle lika konkurrensvillkor uppnås och man skulle undvika risken att bolag utnyttjar skillnader i tillsynsnivå (s.k. tillsynsarbitrage). En jämförande utvärdering ("peer-review") av de förfaranden som följs av tillsynsmyndigheterna för värdepappersmarknaderna skulle kunna ses som ett nyttigt instrument för att säkerställa samsynen dem emellan.

Genomförande, tidsplan och övergångsperiod

29. Före utgången av år 2000 kommer kommissionen att lägga fram förslag om att det införs ett krav på att alla börsnoterade företag i EU skall rapportera i enlighet med (godkända) IAS och erbjuda en valmöjlighet för medlemsstaterna att tillåta (eller kräva) att icke-börsnoterade företag rapporterar i enlighet med IAS. Detta förslag kommer också leda till att fastställa att de grundläggande reglerna för en godkännandemekanism, övergångsbestämmelser, tidsplanen för genomförande, samt en översynsklausul för att ge möjlighet att utvärdera metoden.

30. Kommissionen anser att det kommer att behövas en övergångsperiod för att genomföra kravet att använda IAS inom den tidsfrist till senast år 2005 som uppställdes av Europeiska rådet i Lissabon för genomförandet av Handlingsplanen för finansiella tjänster i syfte att göra det möjligt att införliva gemenskapslagstiftningen med den nationella lagstiftningen samt möjliggöra för de börsnoterade företagen att anpassa sig till den nya uppsättning regler. Kommissionen kommer att begränsa längden på övergångsperioden, vilken kommer att börja löpa från dagen för genomförandet av det ursprungliga lagstiftningsförslaget så att alla börsnoterade företag senast från och med år 2005 kommer att utarbeta sin sammanställda redovisning enligt IAS. Under övergångsperioden kommer medlemsstaterna att ges möjlighet att besluta vilka börsnoterade företag som skulle kunna (eller vara skyldiga att) använda IAS före dagen för den fullständiga implementeringen. Kommissionen anser att, fem år efter det att förslaget har antagits, bestämmelser, förfaranden och mekanismer bör ses över mot bakgrund av erfarenheter på det nationella, europeiska och internationella planet. Kommissionen kommer att jämföra de framsteg som görs i förhållande till den medlemsstat som gör de största framstegen.

31. Vissa stora företag inom EU tillämpar US GAAP, ofta eftersom de är noterade på de amerikanska kapitalmarknaderna eller på grund av att de är verksamma i branscher där IAS ännu inte har utarbetat en motsvarande branschstandard. Medlemsstaterna skulle kunna tillåta användningen av US GAAP under hela eller en del av övergångsperioden.

32. Kommissionen kommer före utgången av år 2001 att framlägga förslag om att modernisera EU:s redovisningsdirektiv som kommer att fortsätta att utgöra grunden för finansiell rapportering för alla aktiebolag och andra bolag med begränsat ansvar i EU. Moderniseringen av redovisningsdirektiven bör minska potentiella regelkonflikter med IAS och bringa direktiven i överensstämmelse med den senaste utvecklingen på redovisningsområdet. Detta är särskilt sant i de fall utvecklingen av ny teknologi kräver en anpassning av traditionella redovisningsmetoder, som exempelvis redovisning och värdering av immateriella tillgångar. Kommissionens kommer att begära råd genom de lämpliga rådgivande kommittéerna om huruvida ny kommunikations- och informationsteknologi, i synnerhet Internet, kommer att påverka den finansiella rapporteringen och påkalla lagstiftningsåtgärder.

Slutsats

Europeiska rådet i Lissabon har begärt att åtgärder vidtas för att förbättra möjligheterna att jämförbara företagens årsredovisningar. I detta meddelande från kommissionen presenteras en ny inriktning för att uppfylla detta mål. Kommissionen uppmanar Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén att skyndsamt ge sitt stöd till den metod som beskrivs i detta meddelande.