Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet

av den 26 februari 2001

om förstärkning av Europeiska unionens förmåga på räddningstjänstens område

(2001/C 82/01)

RÅDET OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET,

1. ÄR ÖVERTYGADE OM att den ändlösa rad av tekniska katastrofer, naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor som drabbar Europeiska unionen och tredje land gör det nödvändigt med en förstärkning och effektivisering av Europeiska unionens och medlemsstaternas förmåga på räddningstjänstens område,

2. ANSER att gemenskapen, utan att det påverkar medlemsstaternas ansvar, bör främja en lämplig kombination av beredskap och förebyggande, en effektiv insamling och spridning av information och erfarenhet, en samordning av de medel som finns tillgängliga i medlemsstaterna och på gemenskapsnivå samt ett samarbete mellan medlemsstaterna, särskilt när katastroferna har en omfattning som överstiger de enskilda medlemsstaternas möjligheter att ingripa,

3. UNDERSTRYKER att gemenskapens åtgärdsprogram till förmån för räddningstjänsten, vilket inrättades genom rådets beslut 98/22/EG(1) och genom rådets beslut 1999/847/EG(2), bidrar till en bättre användning och integrering av medlemsstaternas resurser och kompletterar åtgärder som har vidtagits i enlighet med tidigare resolutioner från rådet och medlemsstaterna(3),

4. ANSER att det är lämpligt att komplettera tidigare resolutioner med denna resolution, med beaktande av den senaste utvecklingen, inklusive utvecklingen inom den icke-militära krishanteringen inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP),

5. BETONAR att den flexibilitet som har byggts in i gemenskapens åtgärdsprogram bör göra det lättare att anpassa planerade åtgärder på gemenskaps- och medlemsstatsnivå till de prioriteringar som uppkommer på räddningstjänstsområdet, bl.a. genom en förbättrad integrering av målen för räddningstjänsten i åtgärder och insatser på andra områden, exempelvis skydd av miljön, samt stärka den roll räddningstjänstens resurser spelar inom civila aspekter av krishantering.

6. INFORMATION/UTBILDNING/KOMMUNIKATION

FRAMHÅLLER i detta sammanhang att

a) det har utarbetats en handbok om räddningstjänsten inom Europeiska unionen, vilken bl.a. innehåller en beskrivning av den nationella organisationen av räddningstjänsten, relevanta rättsakter och metoder för beredskapsplanering, men NOTERAR samtidigt att den behöver uppdateras och kompletteras på flera punkter

b) ett mervärde tillkommit genom gemenskapens ram för kontakter mellan nationella företrädare

c) det är nödvändigt att i större utsträckning använda avancerade informations- och telekommunikationssystem, så att aktuell information finns tillgänglig i fråga om katastrofer

d) det är viktigt att utveckla initiativ som ökar medborgarnas möjlighet att skydda sig själva, t.ex. informationskampanjer om räddningstjänsten och initiativ inriktade på information till, samt utbildning och medvetandegörande av, allmänheten, särskilt ungdomar

e) det är värdefullt att det inom ramen för utbildningsprogram, särskilt under beredskapsövningar, sker ett utbyte av personer med ansvar för räddningstjänsten samt att en gemensam insamling av erfarenhet från personer som arbetar inom räddningstjänsten underlättas

f) samarbetet mellan skolor och nationella utbildningscentrum inom räddningstjänsten bör påskyndas

g) det är viktigt att utvärdera erfarenheterna inom frivilligsektorn hos icke-statliga och andra privata organisationer som deltar i räddningstjänsten, så att deras resurser utnyttjas på ett bättre sätt och deras medverkan i räddningstjänstverksamheten förstärks.

7. OPERATIV VERKSAMHET OCH OPERATIVA INSTRUMENT

BETONAR

a) de framsteg som har gjorts i biståndsarrangemangen mellan medlemsstaterna och organisationerna för räddningstjänst

b) värdet av gemenskapens operationella manual om räddningstjänsten med förteckningar över nationella kontaktpunkter och gemenskapskontaktpunkter, över var man kan få expertutlåtanden om vissa typer av insatser samt över vilka resurser som är tillgängliga i de enskilda medlemsstaterna och de förfaranden och arrangemang som skall följas för att få tillgång till resurserna, vilket bidrar till en bättre samordning mellan medlemsstaterna

c) värdet av kommissionens operativa beredskap dygnet runt och av arrangemangen med kommissionen för utstationering av experter

d) nyttan av det gemensamma larmnumret 112, som inrättades genom rådets beslut 91/396/EEG av den 29 juli 1991 om införandet av ett gemensamt europeiskt larmnummer(4)

e) den roll som det ständiga nätverket av nationella företrädare spelar för att garantera enhetligheten i gemenskapens samarbete och samla in information om de resurser som finns tillgängliga i de enskilda medlemsstaterna i händelse av katastrof

f) den viktiga roll som generaldirektörerna för räddningstjänsten eller motsvarande personer kan spela för att fastställa prioriteringar och gemensamma mål samt garantera en hög grad av samordning, särskilt vid sina ordinarie möten.

8. INTERNATIONELLT SAMARBETE

a) BETONAR att samordningen av internationella åtgärder, t.ex. inom FN:s, OSSE:s och Natos ramar, bör intensifieras, så att utnyttjandet av de resurser som används vid dessa åtgärder blir effektivare, samt uppmärksammar medlemsstaternas och kommissionens avsikt att vidta åtgärder för att undvika dubbelarbete och främja bästa möjliga användning av sakkunskap

b) NOTERAR att Efta-länderna deltar i olika verksamheter inom gemenskapens åtgärdsprogram

c) VÄLKOMNAR att ECE:s konvention om gränsöverskridande konsekvenser av industriolyckor trädde i kraft den 19 april 2000

d) YRKAR PÅ ett skyndsamt genomförande av resolutionen av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 9 december 1999 om samarbete med kandidatländerna i Central- och Östeuropa samt Cypern(5) när det gäller räddningstjänsten, särskilt när det gäller informationsutbyte, inklusive operationella manualer, och ANSER att de andra länder som är kandidatländer för anslutning till Europeiska unionen skall behandlas på samma sätt

e) UPPMANAR kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta de pilotprojekt om räddningstjänsten som påbörjats inom ramen för Europa-Medelhavs-strategin och undersöka hur samarbetet kan förstärkas enligt den strategin

f) UPPMANAR OCKSÅ kommissionen och medlemsstaterna att undersöka hur man skall kunna genomföra liknade åtgärder genom ett Eurobaltic-program för samarbete om räddningstjänst i Östersjö- och Barentsområdena.

9. RÄDDNINGSTJÄNSTENS RESURSER INOM RAMEN FÖR KRISHANTERING

a) NOTERAR att det i samband med genomförandet av den åtgärdsplan för icke-militär krishantering som skisserades av Europeiska rådet i Helsingfors i december 1999 kan bli nödvändigt att utnyttja räddningstjänstresurser och att följaktligen enhetlighet mellan pelarna bör eftersträvas

b) VÄLKOMNAR prioriteringen av räddningstjänsten i den studie av de konkreta målen för de civila aspekterna av krishantering som lades fram för Europeiska rådet i Feira den 19-20 juni 2000

c) NOTERAR att en kommitté för de civila aspekterna av krishantering inrättades genom rådets beslut av den 22 maj 2000(6)

d) REKOMMENDERAR att medlemsstaternas resurser eller tillgångar inom räddningstjänsten skall kunna användas inom ramen för krishantering för att stödja den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, efter granskning av behöriga organ.

(1) EGT L 8, 14.1.1998, s. 20.

(2) EGT L 327, 21.12.1999, s. 53.

(3) Resolutioner

- av den 25 juni 1987 om införande av gemenskapssamarbete inom räddningstjänsten (EGT C 176, 4.7.1987, s. 1)

- av den 13 februari 1989 om den senaste utvecklingen av gemenskapssamarbetet inom räddningstjänsten (EGT C 44, 23.2.1989, s. 3)

- av den 23 november 1990 om gemenskapssamarbete inom räddningstjänsten (EGT C 315, 14.12.1990, s. 1)

- av den 23 november 1990 om en förbättring av den ömsesidiga hjälpen mellan medlemsstaterna i händelse av en naturkatastrof eller en katastrof orsakad av människor (EGT C 315, 14.12.1990, s. 3)

- av den 8 juli 1991 om förbättring av den ömsesidiga hjälpen i händelse av en naturkatastrof eller teknisk katastrof (EGT C 198, 27.7.1991, s. 1)

- av den 31 oktober 1994 om stärkandet av gemenskapssamarbetet inom räddningstjänsten (EGT C 313, 10.11.1994, s. 1).

(4) EGT L 217, 6.8.1991, s. 31.

(5) EGT C 373, 23.12.1999, s. 2.

(6) EGT L 127, 27.5.2000, s. 1.