27.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 345/34

(1)

Sedan kommissionens meddelande En investeringsplan för Europa (nedan kallad investeringsplanen) lades fram den 26 november 2014 har förutsättningarna för ökade investeringar förbättrats, och förtroendet är på väg tillbaka för Europas ekonomi och tillväxt. Unionen är nu inne på sitt fjärde år av måttlig återhämtning med en BNP-tillväxt på 2 % år 2015, men arbetslöshetsnivåerna är fortfarande högre än före krisen. De omfattande ansträngningar som inleddes med investeringsplanen har redan gett konkreta resultat, även om den fullständiga effekten av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) på tillväxten ännu inte kan bedömas eftersom de makroekonomiska effekterna av större investeringsprojekt inte är omedelbara. Investeringarna har ökat gradvis under 2017, men det går fortfarande ganska trögt och de ligger fortfarande under de historiska nivåerna.

(2)

Den positiva investeringsutvecklingen bör upprätthållas och ansträngningarna fortsätta för att investeringarna ska återgå till en långsiktigt hållbar utveckling på ett sådant sätt att den når fram till den reala ekonomin. Investeringsplanens mekanismer fungerar och bör stärkas för att fortsätta mobiliseringen av privata investeringar på ett sätt som genererar en väsentlig makroekonomisk effekt och bidrar till att skapa jobb i sektorer som är viktiga för unionens framtid och där marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer kvarstår.

(3)

Den 1 juni 2016 utfärdade kommissionen meddelandet Europa investerar igen – Utvärdering av investeringsplanen för Europa, där det anges vad som uppnåtts hittills genom investeringsplanen och hur det är tänkt att gå vidare, inbegripet förlängningen av löptiden för Efsi efter den inledande treårsperioden, expanderingen inom delen för små och medelstora företag inom den befintliga ramen samt förstärkningen av Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH).

(4)

Den 11 november 2016 antog Europeiska revisionsrätten ett yttrande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) 2015/1017 och kommissionens utvärdering som åtföljer förslaget i enlighet med artikel 18.2 i förordning (EU) 2015/1017 med titeln Efsi: ett tidigt förslag om förlängning och utvidgning.

(5)

Efsi, som genomfördes och sponsrades av Europeiska investeringsbanksgruppen (EIB-gruppen), är kvantitativt sett på väg att uppfylla sitt mål att mobilisera minst 315 000 000 000 EUR i ytterligare investeringar i den reala ekonomin till halvårsskiftet 2018. Marknadens respons och absorption har varit särskilt snabb inom delen för små och medelstora företag, där Efsi visar betydligt bättre resultat än väntat och också till en början har utnyttjat befintliga mandat från Europeiska investeringsfonden (EIF), faciliteter och mandat (InnovFin – SMF-garantifaciliteten, lånegarantiinstrumentet Cosme och Europeiska investeringsbankens (EIB) riskkapitalmandat) för att säkra en snabb start. I juli 2016 förstärktes därför delen för små och medelstora företag med 500 000 000 EUR inom de befintliga parametrarna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 (4). Med tanke på den exceptionellt höga efterfrågan på denna typ av finansiering från Efsi bör en större andel finansiering inriktas på små och medelstora företag. Därför bör 40 % av ökningen av Efsis riskbärande kapacitet inriktas på ökad tillgång till finansiering för små och medelstora företag.

(6)

Den 28 juni 2016 drog Europeiska rådet slutsatsen att investeringsplanen, i synnerhet Efsi, redan hade gett konkreta resultat och utgjort ett viktigt steg för att bidra till att mobilisera privata investeringar och samtidigt utnyttja knappa ekonomiska resurser på ett smart vis. Europeiska rådet noterade att kommissionen planerade att snart lägga fram förslag som rör Efsis framtid, vilka skyndsamt skulle behöva behandlas av Europaparlamentet och rådet.

(7)

Efsi inrättades ursprungligen för en treårsperiod i syfte att mobilisera minst 315 000 000 000 EUR i investeringar, till stöd för målet att främja tillväxt och sysselsättning. Strävan efter att uppfylla detta överordnade mål bör dock inte väga tyngre än de utvalda projektens additionalitet. Unionen har därför åtagit sig att inte bara förlänga Efsis investeringsperiod och finansieringskapacitet utan också att öka fokuseringen på additionalitet. Förlängningen av löptiden omfattar perioden för den gällande fleråriga budgetramen och bör tillhandahålla minst 500 000 000 000 EUR i investeringar fram till 2020. För att ytterligare förstärka Efsis handlingskapacitet och uppnå en fördubbling av investeringsmålet bör medlemsstaterna också bidra som en prioritering.

(8)

Efsi och dess genomförande kan inte nå sin fulla potential utan genomförande av aktiviteter som syftar till att stärka den inre marknaden, skapa ett gynnsamt affärsklimat och genomföra socialt balanserade och hållbara strukturreformer. Välstrukturerade projekt inom ramen för investerings- och utvecklingsplaner på medlemsstatsnivå är dessutom av central betydelse för Efsis framgång.

(9)

För perioden efter 2020 avser kommissionen att lägga fram nödvändiga förslag för att säkerställa att de strategiska investeringarna fortsätter på en hållbar nivå. Alla lagstiftningsförslag bör grunda sig på slutsatserna i en rapport från kommissionen och en oberoende utvärdering som inbegriper en makroekonomisk bedömning av lämpligheten av att bibehålla en särskild ordning till stöd för investeringar. I denna rapport och oberoende utvärdering bör det även göras en granskning, i den utsträckning det är tillämpligt, av tillämpningen av förordning (EU) 2015/1017, ändrad genom den här förordningen, under den förlängda perioden för genomförande av Efsi.

(10)

Efsi, utvidgat genom denna förordning, bör ta itu med återstående marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer och fortsätta att med stärkt additionalitet mobilisera finansiering från den privata sektorn för investeringar som är avgörande för Europas framtida jobbskapande, inbegripet för ungdomar, och dess framtida tillväxt och konkurrenskraft. Dessa investeringar inbegriper investeringar på sådana områden som energi, miljö- och klimatåtgärder, socialt kapital och humankapital samt därmed sammanhängande infrastruktur, hälso- och sjukvård, forskning och innovation, gränsöverskridande och hållbara transporter samt den digitala omvandlingen. Särskilt de transaktioner med stöd av Efsi som bidrar till att uppnå unionens ambitiösa mål som fastställdes vid den 21:a partskonferensen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (COP21) och unionens åtagande att minska utsläppen av växthusgaser med 80–95 % bör stärkas. I syfte att stärka klimatåtgärderna inom ramen för Efsi bör EIB utnyttja erfarenheterna som en av världens största tillhandahållare av klimatfinansiering och använda sina avancerade internationellt överenskomna metoder för att på ett trovärdigt sätt identifiera komponenter av eller kostnadsandelar för klimatåtgärdsprojekt. Projekt bör inte vara artificiellt strukturerade i syfte att omfattas av definitionerna av små och medelstora företag och små börsnoterade företag. Inriktningen på prioriterade projekt för sammankoppling av energinät och energieffektivitet bör ökas.

Dessutom bör Efsi-stöd till motorvägar endast användas för att stödja privata och/eller offentliga investeringar i transport i sammanhållningsländer eller mindre utvecklade regioner eller gränsöverskridande transportprojekt, eller när så krävs för att uppgradera, underhålla eller förbättra trafiksäkerheten, utveckla utrustning för intelligenta transportsystem (ITS), garantera integriteten och standarden hos de befintliga motorvägarna i det transeuropeiska transportnätet, särskilt säkra parkeringsplatser, stationer för alternativa, rena bränslen och laddningssystem för elfordon, eller bidra till fullbordandet av det transeuropeiska transportnätet senast 2030 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1316/2013 (5) och (EU) nr 1315/2013 (6). Inom den digitala sektorn och inom ramen för unionens ambitiösa politik för den digitala ekonomin bör nya mål för digital infrastruktur anges för att säkerställa att den digitala klyftan kan överbryggas och att unionen blir en global banbrytare i den nya eran av det så kallade sakernas internet, blockkedjeteknik, cybersäkerhet och nätverkssäkerhet. För tydlighetens skull, och trots att de redan är stödberättigande, bör det uttryckligen fastställas att projekt på områdena jordbruk, skogsbruk, fiske och vattenbruk och andra delar av bioekonomin i stort ligger inom ramen för Efsi-stödets allmänna mål.

(11)

De kulturella och kreativa sektorerna spelar en nyckelroll i återindustrialiseringen av Europa, och de är en drivkraft för tillväxt och har en strategisk ställning för att utlösa innovativa spridningseffekter inom andra sektorer, såsom turism, detaljhandel och digital teknik. Utöver programmet Kreativa Europa inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 (7) och den lånegaranti för de kulturella och kreativa sektorerna som inrättats enligt den förordningen bör Efsi bidra till att åtgärda kapitalbristen i dessa sektorer genom att tillhandahålla ytterligare stöd som bör komplettera stödet från programmet Kreativa Europa och lånegarantin för de kulturella och kreativa sektorerna, så att ett större antal av dessa högriskprojekt kan finansieras.

(12)

Transaktioner som involverar enheter belägna i unionen och som sträcker sig utanför den bör även stödjas av Efsi om de främjar investeringar i unionen, i synnerhet om de har gränsöverskridande inslag. EIAH bör ge proaktivt stöd för att främja och uppmuntra sådana transaktioner.

(13)

Additionalitet, som är en av Efsis viktigaste aspekter, bör förstärkas vid projekturvalet. I synnerhet bör transaktioner bara vara godtagbara för Efsi-stöd om de klart inriktar sig på identifierade marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer. Transaktioner rörande fysisk infrastruktur inom delen för infrastruktur- och innovationstjänsten som länkar samman två eller flera medlemsstater, inbegripet e-infrastruktur, i synnerhet bredbandsinfrastruktur, samt tjänster som är nödvändiga för att bygga upp, genomföra, underhålla eller driva sådan infrastruktur, bör anses vara starka indikationer på additionalitet med tanke på sådana transaktioners inbyggda svårigheter och deras höga mervärde för unionen.

(14)

Efsi bör i första hand inriktas på projekt med högre riskprofil än projekt som stöds genom EIB:s gängse transaktioner, och Efsis investeringskommitté (nedan kallad investeringskommittén) bör i samband med bedömningen av additionalitet ta hänsyn till risker som hindrar investeringar, t.ex. lands-, sektors- eller regionspecifika risker och risker som är förbundna med innovation, i synnerhet när det gäller tillväxt-, hållbarhets- och produktivitetshöjande obeprövad teknik.

(15)

I syfte att säkerställa en bredare geografisk täckning för Efsi och för att öka effekten av stödet från Efsi bör kombinerade transaktioner och/eller blandfinansieringstransaktioner uppmuntras som kombinerar icke återbetalningspliktiga stöd och/eller finansieringsinstrument från unionens allmänna budget, såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna eller instrumenten inom Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) som inrättats genom förordning (EU) nr 1316/2013 och Horisont 2020 ‒ ramprogrammet för forskning och innovation som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 (8), och finansiering från EIB-gruppen, inbegripet EIB-finansiering genom Efsi, liksom från andra investerare. Kombinationsfinansiering och/eller blandfinansiering syftar till att öka unionsutgifternas mervärde genom att attrahera ytterligare medel från privata investerare och säkerställa att de stödda åtgärderna blir ekonomiskt och finansiellt livskraftiga. För det ändamålet överfördes ett anslag på 1 000 000 000 EUR parallellt med framläggandet av kommissionens förslag till denna förordning från FSE:s finansieringsinstrument till dess bidragsdel för att dessa medel lättare ska kunna blandas med Efsi-stöd. En ansökningsomgång i det avseendet för blandfinansiering inleddes i februari 2017. Ytterligare 145 000 000 EUR överförs till andra relevanta instrument, särskilt sådana som är inriktade på energieffektivitet. Det krävs ytterligare åtgärder för att säkerställa att unionsmedel och Efsi-stöd lätt kan kombineras.

Även om kommissionen redan har offentliggjort konkret vägledning i frågan, bör strategin för hur unionsmedel ska kombineras med Efsi vidareutvecklas i syfte att öka de investeringar som gagnas av de hävstångseffekter som uppnås genom att unionsmedel kombineras med Efsi, med beaktande av möjlig lagstiftningsutveckling. För att säkerställa ekonomisk effektivitet och tillräckliga hävstångseffekter bör en sådan kombination av finansiering i princip inte överstiga 90 % av de totala projektkostnaderna i de mindre utvecklade regionerna eller 80 % i alla andra regioner.

(16)

För att stärka utnyttjandet av Efsi i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner bör ramen för de allmänna mål som kan godkännas för Efsi-stöd utvidgas. Projekten skulle även fortsättningsvis granskas av investeringskommittén och behöva uppfylla samma kriterier för stödberättigande för användning av garantin som fastställts enligt förordning (EU) 2015/1017 (nedan kallad EU-garantin), inbegripet additionalitetsprincipen. Med tanke på att det inte bör finnas några begränsningar avseende storleken på de projekt som är godtagbara för Efsi-stöd bör småskaliga projekt inte avskräckas från att ansöka om Efsi-finansiering. Ytterligare åtgärder behövs dessutom för att stärka det tekniska stödet och främjandet av Efsi i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner.

(17)

Investeringsplattformar är viktiga verktyg för att komma till rätta med marknadsmisslyckanden, framför allt vid finansiering av flera, regionala eller sektorsinriktade projekt, däribland energieffektivitetsprojekt och gränsöverskridande projekt. Det är också viktigt att uppmuntra partnerskap med nationella utvecklingsbanker eller -institutioner, bland annat för att inrätta investeringsplattformar. Samarbete med finansiella intermediärer kan också spela en viktig roll i detta avseende. I det sammanhanget bör EIB, när detta är lämpligt, delegera bedömningen, urvalet och övervakningen av småskaliga delprojekt till finansiella intermediärer eller godkända godtagbara instrument.

(18)

Vid delegering av bedömningen, urvalet och övervakningen av småskaliga projekt till finansiella intermediärer eller godkända godtagbara instrument, bör investeringskommittén inte bibehålla rätten att godkänna användningen av EU-garantin för delprojekt inom ramen för EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner om Efsis bidrag till sådana småskaliga delprojekt ligger under ett visst tröskelvärde. Efsis styrelse (nedan kallad styrelsen) bör, när detta är lämpligt, ge vägledning om det förfarande som ska tillämpas av investeringskommittén vid utvärderingen av delprojekt som överstiger det tröskelvärdet.

(19)

Unionen bör för hela investeringsperioden tillhandahålla EU-garantin som vid ingen tidpunkt bör överskrida 26 000 000 000 EUR för att göra det möjligt för Efsi att stödja investeringar, varav maximalt 16 000 000 000 EUR bör vara tillgängliga före den 6 juli 2018.

(20)

När EU-garantin kombineras med beloppet på 7 500 000 000 EUR som EIB kommer att tillhandahålla, förväntas Efsis stöd generera 100 000 000 000 EUR i ytterligare investeringar från EIB och EIF. Detta belopp på 100 000 000 000 EUR som stöds av Efsi förväntas generera minst 500 000 000 000 EUR i ytterligare investeringar i den reala ekonomin före utgången av 2020.

(21)

För att delvis finansiera bidraget från unionens allmänna budget till EU:s garantifond för de ytterligare investeringar som kommer att göras bör det ske en överföring från den tillgängliga finansieringsramen i FSE, såsom föreskrivs i förordning (EU) nr 1316/2013, samt från inkomsterna och återbetalningarna från FSE-skuldinstrumentet och från Europeiska 2020-fonden för energi, klimatförändringar och infrastruktur (nedan kallad Margueritefonden). Överföringarna från inkomster och återbetalningar förutsätter ett undantag från artikel 140.6 andra och tredje styckena i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (9) i syfte att tillåta att dessa inkomster och återbetalningar används för ett annat instrument.

(22)

På grundval av erfarenheterna från de investeringar som erhåller stöd från Efsi bör målbeloppet för garantifonden fastställas till 35 % av EU:s samlade garantiskyldigheter för att säkerställa en adekvat skyddsnivå.

(23)

I linje med marknadens exceptionellt stora efterfrågan på finansiering från Efsi av små och medelstora företag, vilken förväntas bestå, bör denna del av Efsi förstärkas. Särskild uppmärksamhet bör ägnas socialt företagande och sociala tjänster, inbegripet genom utveckling och genomförande av nya instrument som är lämpliga för behoven och särdragen hos sektorerna socialt företagande och sociala tjänster.

(24)

EIB och EIF bör säkerställa att slutmottagarna, inbegripet små och medelstora företag, är medvetna om möjligheterna till Efsi-stöd, så att EU-garantin synliggörs ytterligare. En tydlig hänvisning till Efsi bör synliggöras i avtal om beviljande av Efsi-stöd.

(25)

I syfte att stärka transparensen för Efsis transaktioner bör investeringskommittén i sina beslut, vilka är tillgängliga för allmänheten, förklara varför den anser att en viss transaktion bör beviljas EU-garantin, med särskilt fokus på additionalitetskriteriet. Resultattavlan över indikatorer bör offentliggöras när en transaktion med EU-garanti har undertecknats. Offentliggörandet bör inte innehålla kommersiellt känslig information.

(26)

Resultattavlan bör användas i strikt överensstämmelse med denna förordning och med kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1558 (10) och bilagan till denna, såsom ett oberoende och transparent bedömningsverktyg för att hjälpa investeringskommittén att vid användningen av EU-garantin ge prioritet åt transaktioner med högre poängtal och mervärde. EIB bör beräkna poängtalen och indikatorerna på förhand och kontrollera projektets resultat när det avslutas.

(27)

För att förbättra bedömningen av projekten bör styrelsen, enligt Efsis strategiska inriktning, fastställa ett lägsta poängtal för varje pelare i resultattavlan.

(28)

Unionens relevanta policy för icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet fastställs i unionens rättsakter och rådets slutsatser, särskilt i bilagan till slutsatserna från den 8 november 2016 och eventuella senare uppdateringar.

(29)

Due diligence-granskning av EIB:s investerings- och finansieringstransaktioner enligt denna förordning bör inbegripa en grundlig kontroll av överensstämmelsen med tillämplig unionslagstiftning och överenskomna internationella standarder och unionsstandarder avseende bekämpning av penningtvätt, kampen mot finansiering av terrorism, skattebedrägeri och skatteflykt. I samband med rapporteringen om Efsi bör EIB tillhandahålla information, land för land, om huruvida Efsis transaktioner är förenliga med EIB:s och EIF:s policy för icke samarbetsvilliga jurisdiktioner liksom förteckningen över intermediärer med vilka EIB och EIF samarbetar.

(30)

Det är lämpligt med vissa tekniska förtydliganden i fråga om innehållet i avtalet om Efsis förvaltning och beviljandet av EU-garantin samt de instrument som omfattas av avtalet, inbegripet täckning för valutakursrisker i vissa situationer. Avtalet med EIB om Efsis förvaltning och beviljande av EU-garantin bör anpassas i enlighet med denna förordning.

(31)

Utöver EIAH:s mål att bygga vidare på EIB:s och kommissionens befintliga rådgivningstjänster, bör EIAH förstärkas för att kunna fungera som en gemensam rådgivningsinstans för projektfinansiering inom unionen, och dess verksamhet bör också inrikta sig på att aktivt bidra till målet om sektorsvis och geografisk diversifiering av Efsi och stödja EIB och nationella utvecklingsbanker eller -institutioner i arbetet med att initiera och utveckla transaktioner, särskilt i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner och vid behov genom att hjälpa till att strukturera efterfrågan på stöd från Efsi. EIAH bör sträva efter att ingå åtminstone ett samarbetsavtal med en nationell utvecklingsbank eller -institution per medlemsstat. I medlemsstater där nationella utvecklingsbanker eller -institutioner saknas bör EIAH, om så är lämpligt och på den berörda medlemsstatens begäran, tillhandahålla proaktivt rådgivningsstöd om inrättande av sådana banker eller institutioner. EIAH bör ägna särskild uppmärksamhet åt stöd till förberedelser av projekt som inbegriper två eller fler medlemsstater samt projekt som bidrar till uppnåendet av COP21-målen. Det bör också aktivt bidra till att inrätta investeringsplattformar och ge råd om hur andra former av unionsfinansiering kan kombineras med Efsi. EIAH bör vid behov och med beaktande av befintliga stödsystem säkra en lokal närvaro, i syfte att tillhandahålla konkret, proaktivt och skräddarsytt stöd på plats.

(32)

Den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken grundar sig på en detaljerad analys av medlemsstaternas planer för budgetmässiga, makroekonomiska och strukturella reformer och tillhandahåller landsspecifika rekommendationer. Mot den bakgrunden bör EIB informera kommissionen om de hinder och flaskhalsar för investeringar i medlemsstaterna som EIB har konstaterat och som identifierats i samband med genomförandet av de investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning. Kommissionen uppmanas att ta hänsyn till bland annat dessa konstaterade problem i sitt arbete inom ramen för investeringsplanens tredje pelare.

(33)

För att kunna åtgärda marknadsmisslyckanden och brister, stimulera ytterligare adekvata investeringar och främja geografisk och regional balans i de Efsi-stödda transaktionerna, behövs det en integrerad och rationaliserad ansats för målet att främja tillväxt, sysselsättning och investeringar. Kostnaderna för Efsi-finansieringen bör bidra till att uppnå dessa mål.

(34)

För att främja investeringsmålen enligt förordning (EU) 2015/1017 bör blandfinansiering med utnyttjande av befintliga medel uppmuntras, när detta är lämpligt, så att lämpliga förmåner kan erbjudas avseende finansieringsvillkoren, inbegripet kostnaderna, för Efsi-transaktioner.

(35)

I de fall där pressade finansmarknadsförhållanden skulle hindra förverkligandet av ett bärkraftigt projekt eller där det är nödvändigt att underlätta inrättandet av investeringsplattformar eller finansiering av projekt i sektorer eller områden som drabbats av ett betydande marknadsmisslyckande eller en suboptimal investeringssituation, bör EIB och kommissionen genomföra ändringar, särskilt av ersättningen för EU-garantin, i syfte att bidra till att minska den kostnad för att finansiera transaktionen som bärs av mottagaren av EIB:s finansiering genom Efsi, så att genomförandet av projekt underlättas. Liknande insatser bör göras när det är nödvändigt för att säkerställa att Efsi stöder småskaliga projekt. Om utnyttjandet av lokala eller regionala intermediärer möjliggör en minskning av kostnaderna för Efsi-finansiering till småskaliga projekt, bör denna form av utnyttjande också övervägas.

(36)

I linje med behovet av finansiell hållbarhet för Efsi bör insatserna, för att minska finansieringskostnaderna för Efsi-transaktioner under perioder med pressade finansmarknadsförhållanden eller för att underlätta inrättandet av investeringsplattformar eller finansiering av projekt i sektorer eller områden som drabbats av ett betydande marknadsmisslyckande eller suboptimala investeringssituationer, samordnas med andra tillgängliga unionsmedel och finansieringsinstrument som EIB-gruppen använder.

(37)

Förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) 2015/1017 bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Artikel 2.4 b ska ersättas med följande:

2.

Artikel 4.2 ska ändras på följande sätt:

3.

Artikel 5.1 ska ersättas med följande:

”1.   Vid tillämpning av denna förordning avses med additionalitet stöd från Efsi till transaktioner avsedda att åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer och som inte skulle ha kunnat genomföras utan Efsis stöd under den period som EU-garantifonden kan användas, av EIB, EIF eller enligt unionens befintliga finansieringsinstrument, eller inte skulle ha kunnat genomföras i samma utsträckning. De projekt som stöds av Efsi ska stödja de allmänna mål som fastställs i artikel 9.2, sträva efter att skapa sysselsättning och hållbar utveckling och i normalfallet ha en högre riskprofil än projekt som stöds av EIB:s gängse transaktioner. Överlag ska Efsi-portföljen ha en högre riskprofil än den portfölj med investeringar som stöddes av EIB inom ramen för dess gängse investeringsstrategi innan denna förordning trädde i kraft.

För att bättre åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer och för att underlätta, i synnerhet, användningen av investeringsplattformar för småskaliga projekt och därigenom säkerställa komplementaritet och undvika utträngningseffekter gentemot aktörer på samma marknad, ska EIB:s särskilda verksamheter med Efsi-stöd, som ett prioriterat sätt och i vederbörligen motiverade fall:

Utan att det påverkar tillämpningen av det krav på att uppfylla den definition av additionalitet som anges i det första stycket är följande faktorer starka indikationer på additionalitet:

4.

Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

5.

Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

6.

Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

7.

I artikel 10.2 ska led a ersättas med följande:

8.

Artikel 11 ska ändras på följande sätt:

9.

Artikel 12 ska ändras på följande sätt:

10.

Artikel 14 ska ändras på följande sätt:

11.

Artikel 16.1 ska ersättas med följande:

”1.   EIB ska, vid behov i samarbete med EIF, var sjätte månad överlämna en rapport till kommissionen om EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning. Rapporten ska inbegripa en bedömning av överensstämmelsen med kraven för användningen av EU-garantin och de centrala resultatindikatorer som avses i artikel 4.2 f iv. Rapporten ska också innehålla statistiska, ekonomiska uppgifter och redovisningsuppgifter om var och en av EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner på en ackumulerad basis. Rapporten ska också en gång om året omfatta information om de hinder för investeringar som EIB mött i samband med de investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning.”

12.

Artikel 17 ska ändras på följande sätt:

13.

Artikel 18 ska ändras på följande sätt:

14.

I artikel 19 ska följande stycke läggas till:

”EIB och EIF ska informera eller ålägga finansiella intermediärer att informera de slutgiltiga mottagarna, inbegripet små och medelstora företag, om att Efsi-stöd finns, genom att göra denna information synlig, framför allt för små och medelstora företag, i relevanta avtal om beviljande av Efsi-stöd, så att allmänhetens medvetenhet ökar och synligheten förbättras.”

15.

Artikel 20.2 ska ersättas med följande:

”2.   Vid tillämpning av punkt 1 i den här artikeln ska revisionsrätten, på begäran och i enlighet med artikel 287.3 i EUF-fördraget, beviljas fullständigt tillträde till alla handlingar eller information den behöver för att kunna fullgöra sin uppgift.”

16.

Artikel 22.1 ska ersättas med följande:

”1.   Inom ramen för sina finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning ska EIB och EIF efterleva tillämplig unionslagstiftning och överenskomna internationella standarder och unionsstandarder, och får därför inte stödja projekt enligt denna förordning som bidrar till penningtvätt, finansiering av terrorism, skatteflykt, skattebedrägeri eller skatteundandragande.

EIB och EIF får inte heller ingå nya eller förnyade transaktioner med enheter som är registrerade eller etablerade i jurisdiktioner som förtecknas inom ramen för unionens relevanta policy för icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, eller som har identifierats som högrisktredjeländer enligt artikel 9.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 (*3), eller som i praktiken inte efterlever unionens eller internationellt överenskomna skattenormer för transparens och utbyte av information.

EIB och EIF ska när de ingår avtal med finansiella intermediärer införliva kraven i denna artikel i de relevanta avtalen och kräva att de finansiella intermediärerna rapporterar om efterlevnaden av dem.

EIB och EIF ska se över sin policy för icke samarbetsvilliga jurisdiktioner senast efter antagandet av unionsförteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet.

EIB och EIF ska därefter varje år lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av sin policy för icke samarbetsvilliga jurisdiktioner när det gäller Efsis finansierings- och investeringstransaktioner, tillsammans med landsspecifik information och en förteckning över de intermediärer med vilka de samarbetar.

(*3)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).”"

17.

I artikel 23.2 ska första och andra meningen i det första stycket ersättas med följande:

”Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 7.13 och 7.14 ska ges till kommissionen för en period av fem år, från och med den 4 juli 2015. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av den femårsperioden.”

18.

Bilaga II ska ändras i enlighet med bilagan till denna förordning.

1.

I artikel 5 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.   Finansieringsramen för genomförandet av FSE för perioden 2014–2020 fastställs till 30 192 259 000 EUR i löpande priser. Detta belopp ska fördelas enligt följande:

Dessa belopp ska inte påverka tillämpningen av den flexibilitetsmekanism som föreskrivs i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 (*4).

(*4)  Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).”"

2.

I artikel 14 ska följande punkter läggas till:

”5.   Genom undantag från artikel 140.6 andra och tredje styckena i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska inkomster och återbetalningar från finansieringsinstrument som har inrättats i enlighet med den här förordningen och från de finansieringsinstrument som har inrättats i enlighet med förordning (EG) nr 680/2007 som har slagits ihop med finansieringsinstrument som har inrättats enligt den här förordningen i enlighet med punkt 3 i den här artikeln, upp till högst 125 000 000 EUR, utgöra interna inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt artikel 21.4 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 för Europeiska fonden för strategiska investeringar som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 (*5).

6.   Genom undantag från artikel 140.6 andra och tredje styckena i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska inkomster och återbetalningar från Europeiska 2020-fonden för energi, klimatförändringar och infrastruktur (nedan kallad Margueritefonden), som inrättades i enlighet med förordning (EG) nr 680/2007, upp till högst 25 000 000 EUR, utgöra interna inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt artikel 21.4 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 för Europeiska fonden för strategiska investeringar som inrättades genom förordning (EU) 2015/1017.

(*5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 ‒ Europeiska fonden för strategiska investeringar (EUT L 169, 1.7.2015, s. 1).”"