17.8.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 211/14 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/1480
av den 16 augusti 2017
om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av vissa artiklar av gjutjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 7,
efter samråd med medlemsstaterna, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1 Inledande
(1) |
Den 10 december 2016 inledde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import till unionen av vissa artiklar av gjutjärn med fjällig grafit (gråjärn) eller gjutjärn med sfäroidiserad grafit (segjärn), och delar därav (nedan kallade vissa artiklar av gjutjärn) med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina) och Indien (nedan kallade de berörda länderna) på grundval av artikel 5 i förordning (EU) 2016/1036 (nedan kallad grundförordningen). |
(2) |
Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) (2) i Europeiska unionens officiella tidning. |
(3) |
Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 31 oktober 2016 av sju unionstillverkare, dvs. Fondatel Lecompte SA, Ulefos Niemisen Valimo Oy Ltd, Saint-Gobain PAM SA, Fonderies Dechaumont SA, Heinrich Meier Eisengießerei GmbH & Co. KG, Saint-Gobain Construction Products UK Ltd och Fundiciones de Odena SA (nedan kallade klagandena). Klagandena svarar för mer än 40 % av unionens sammanlagda tillverkning av vissa artiklar av gjutjärn. Klagomålet innehöll bevisning för dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning. |
1.2 Berörda parter
(4) |
I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen klagandena, andra kända unionstillverkare, de kända exporterande tillverkarna, myndigheterna i Kina och Indien samt kända importörer om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta. |
(5) |
Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. |
(6) |
I tillkännagivandet om inledande underrättade kommissionen de berörda parterna om att den preliminärt valt Indien som tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat jämförbart land) i den mening som avses i artikel 2.7 a i grundförordningen. Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. |
(7) |
Intresseorganisationen Free Castings Imports som företräder 19 importörer lämnade synpunkter efter inledandet av undersökningen (nedan kallad intresseorganisationen för icke-närstående importörer). Flera indiska exporterande tillverkare, den indiska industrin, och den kinesiska handelskammaren för import och export av maskiner och elektroniska produkter (nedan kallad CCCME) lämnade dessutom synpunkter efter inledandet av förfarandet. |
(8) |
Några berörda parter hävdade att prima facie-bevisningen i klagomålet inte var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning eftersom påståendena inte var underbyggda med fullständig bevisning och styrkande handlingar och det inte lämnats några uppgifter om tillverkningskostnaden och de inhemska priserna för de kinesiska exporterande tillverkarna. De hävdade att dessa uppgifter behövs för att det ska vara möjligt att inleda en undersökning när det gäller ett land som är en marknadsekonomi, såsom t.ex. Kina. |
(9) |
Kommissionen har granskat klagomålet i enlighet med artikel 5 i grundförordningen och dragit slutsatsen att villkoren för inledande av en undersökning är uppfyllda, dvs. att den bevisning som klaganden lagt fram är riktig och tillförlitlig och därmed också att anse som tillräcklig. Det erinras om att enligt artikel 5.2 i grundförordningen ska ett klagomål innehålla sådana uppgifter som rimligen är tillgängliga för den klagande, t.ex. rapporter och offentlig statistik. I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen utgjorde det normalvärde som anges i klagomålet, vilket fastställts på grundval av uppgifter för ett jämförbart land, tillräcklig prima facie-bevisning för att inleda en undersökning. Detta påstående avvisades därför. |
(10) |
Kommissionen drog således slutsatsen att klagomålet innehöll bevisning för dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning. |
1.3 Stickprovsförfarande
(11) |
I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval bland exporterande tillverkare, unionstillverkare och icke-närstående importörer i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. |
1.3.1 Stickprovsförfarande avseende unionstillverkare
(12) |
I tillkännagivandet om inledande meddelade kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen hade gjort urvalet på grundval av de största representativa försäljningsvolymerna av den likadana produkten under undersökningsperioden och hade därvid säkerställt både geografisk spridning och spridning med avseende på produkttyper. |
(13) |
Urvalet bestod av tre unionstillverkare, dvs. EJ Picardie, Saint-Gobain PAM SA, och Heinrich Meier Eisengießerei GmbH & Co. KG. De unionstillverkare som ingick i urvalet svarade för 48 % av den totala produktionsvolymen och 43 % av unionsindustrins totala försäljning. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. |
(14) |
Klagandena inkom med en begäran om att en fjärde unionstillverkare skulle tas med i urvalet, dvs. Fondatel Lecomte. Eftersom klagandena inte kunde styrka sin begäran avvisades den av kommissionen. |
(15) |
Några berörda parter hävdade att det föreslagna urvalet inte gav en korrekt bild i fråga om geografiskt läge eller unionstillverkarnas ställning i förhållande till klagandena. Det föreslagna urvalet omfattade endast klaganden och ett företag som stödde klagomålet, men inte unionstillverkare i de medlemsstater som drabbats mest av den påstått dumpade importen från Kina eller unionstillverkare från de central- och östeuropeiska länderna. |
(16) |
Kommissionen noterade att urvalet omfattade de största marknaderna för den berörda produkten och de viktigaste tillverkarna sett till volym och försäljning på unionsmarknaden som rimligen kan undersökas inom den tid som står till förfogande. |
(17) |
De indiska exporterande tillverkarna hävdade att urvalet av unionstillverkare inte var representativt, eftersom det omfattade företag som själva importerar den påstått dumpade produkten. |
(18) |
Kommissionen noterade att en av de unionstillverkare som ingick i urvalet faktiskt importerar den berörda produkten för att komplettera sitt produktsortiment. Kommissionen konstaterade dock att de importerade kvantiteterna är mycket mindre än företagets egna tillverkning eftersom de svarar för mindre än 15 % av importörens totala försäljning i unionen, vilket innebär att kommissionen drar slutsatsen att unionstillverkaren i urvalet är att anse som representativ för unionsindustrin. |
(19) |
Mot denna bakgrund bekräftade kommissionen att urvalet var representativt för unionsindustrin. |
1.3.2 Stickprovsförfarande avseende importörer
(20) |
För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. |
(21) |
28 icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval bestående av tre icke-närstående importörer på grundval av den största importvolymen till unionen. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen hölls samråd om urvalet med alla kända berörda importörer. Det inkom inga synpunkter. |
1.3.3 Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i Kina
(22) |
För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen. |
(23) |
81 exporterande tillverkare i Kina lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Kommissionen konstaterade att 78 exporterande tillverkare/grupper av exporterande tillverkare var behöriga att ingå i urvalet. Tre tillverkare hade inte rapporterat någon export av den berörda produkten till EU under undersökningsperioden och ansågs därför inte vara behöriga att ingå i urvalet. Kommissionen gjorde ett preliminärt urval bestående av tre samarbetsvilliga tillverkare på grundval av den största representativa exportvolymen till unionen. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen hölls samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande tillverkare och myndigheterna i Kina. Några berörda parter uppmanade kommissionen att utöka urvalet för att göra det mer representativt. Kommissionen beaktade dessa synpunkter. Det slutgiltiga urvalet omfattade de fem största exporterande tillverkarna till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Kinas delegation vid Europeiska unionen uttryckte sitt stöd för det slutliga urvalet. |
1.3.4 Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i Indien
(24) |
För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande tillverkare i Indien att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Indiens delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen. |
(25) |
22 exporterande tillverkare/grupper av exporterande tillverkare i Indien lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Kommissionen konstaterade att 21 exporterande tillverkare/grupper av exporterande tillverkare var behöriga att ingå i urvalet. En tillverkare hade inte rapporterat någon export av den berörda produkten till EU under undersökningsperioden och ansågs därför inte vara behörig att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval bestående av tre grupper av företag på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen hölls samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande tillverkare och myndigheterna i Indien. |
(26) |
Kommissionen mottog synpunkter från två exporterande tillverkare som menade att ett urval bestående av endast tre grupper av företag som valts ut på grundval av den största representativa exportvolymen till unionen inte var att anse som representativt med tanke på de stora variationerna på den indiska marknaden. Eftersom de tre grupper av företag som utgjorde det preliminära urvalet svarade för en betydande del av exporten från Indien till EU under undersökningsperioden och rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande bekräftade kommissionen det preliminära urvalet. |
1.4 Individuell undersökning
(27) |
Vad gäller Kina begärde 18 exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet formellt en individuell undersökning i enlighet med artikel 17.3 i grundförordningen. En granskning av ett så stort antal ansökningar skulle bli orimligt betungande och kan inte rimligen förväntas kunna genomföras inom den tid som står till förfogande för denna undersökning. Kommissionen har därför beslutat att inte bevilja några individuella undersökningar. |
(28) |
Vad gäller Indien begärde ingen exporterande tillverkare/grupp av exporterande tillverkare en individuell undersökning i enlighet med artikel 17.3 i grundförordningen. |
1.5 Ansökningsformulär för marknadsekonomisk status
(29) |
För tillämpningen av artikel 2.7 b i grundförordningen sände kommissionen ansökningsformulär för marknadsekonomisk status till alla samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet och till de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet men som ville ansöka om en individuell dumpningsmarginal. Endast en av de exporterande tillverkare i Kina som ingick i urvalet lämnade in ett ansökningsformulär för marknadsekonomisk status, vilken bedömts av kommissionen. |
1.6 Svar på frågeformuläret
(30) |
Kommissionen sände frågeformulär till alla företag som ingick i urvalet, till alla exporterande tillverkare som hade för avsikt att begära en individuell undersökning och till tio tillverkare i de potentiella jämförbara länderna. |
(31) |
Kommissionen mottog svar på frågeformuläret från de 3 unionstillverkarna i urvalet, 3 icke-närstående importörer, de 5 kinesiska exporterande tillverkarna i urvalet, 18 kinesiska exporterande tillverkare som begärt en individuell undersökning, de 3 indiska grupperna av exporterande tillverkare som ingick i urvalet och 3 tillverkare i ett jämförbart land. |
1.7 Kontrollbesök
(32) |
Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:
|
1.8 Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod
(33) |
Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden 1 oktober 2015–30 september 2016 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattar perioden från och med den 1 januari 2013 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden). |
(34) |
Några berörda parter hävdade att skadeundersökningsperioden var ovanligt kort och mycket selektiv och därmed också för kort för att det skulle vara möjligt att göra en ordentlig analys. |
(35) |
Kommissionen noterade att skadeundersökningsperioden inte var ovanligt kort (3). När det gäller den nu aktuella undersökningen utgörs skadeundersökningsperioden av undersökningsperioden plus de tre föregående åren, vilket ger en sammanlagd period på tre år och tre kvartal. Detta ansågs ge rimlig tid till att undersöka de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada. Perioden är inte ovanligt kort, eftersom den i enlighet med kommissionens praxis är längre än tre år. |
2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
2.1 Berörd produkt
(36) |
Den produkt som berörs är vissa artiklar av gjutjärn med fjällig grafit (gråjärn) eller gjutjärn med sfäroidiserad grafit (segjärn), och delar därav. Dessa artiklar är avsedda att
Artiklarna kan vara maskinbearbetade, belagda, målade och/eller utrustade med andra material, inbegripet men inte begränsat till betong, trottoarplattor eller andra plattor, med undantag av brandposter, med ursprung i Kina och Indien, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7325 10 00 och ex 7325 99 10 (nedan kallad den berörda produkten). |
2.2 Likadan produkt
(37) |
Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:
|
(38) |
Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. |
2.3 Invändningar gällande produktdefinitionen
(39) |
De indiska exporterande tillverkarna hävdade att den berörda produkten definieras alltför brett. De hävdade i synnerhet att avloppsgaller som omfattas av standarden EN 1433 borde undantas från produktdefinitionen. De grundade detta påstående främst på följande argument. |
(40) |
För det första menade de att komponenterna i avloppsgaller tillverkas med hjälp av en annan tillverkningsprocess och endast tillverkas i begränsad omfattning i unionen. För det andra hävdade de att ramar och skenor på avloppsgaller har olika grundläggande fysiska egenskaper och endast ingår som en komponent i de linjära dräneringssystem som säljs på unionsmarknaden. |
(41) |
En kinesisk exporterande tillverkare kom med en liknande begäran och hävdade utöver ovanstående argument även att avloppsgaller inte är utbytbara med manhålsluckor och omfattas av andra industristandarder. |
(42) |
De icke-närstående importörernas intresseorganisation stödde begäran om undantagande från produktdefinitionen vad gäller avloppsgaller och lade till argumentet att avloppsgaller har andra slutanvändningar och tillämpningar än resten av den berörda produkten och inte direkt konkurrerar med produkter som tillverkas av unionstillverkarna. Enligt denna intresseorganisation finns inte den know-how som behövs för att tillverka avloppsgaller inom unionen. |
(43) |
Klagandena och en annan unionstillverkare uppgav att de inte motsätter sig att avloppsgaller undantas. |
(44) |
Undersökningen bekräftade att avloppsgaller omfattas av en separat standard som skiljer sig från dem som är tillämpliga för resten av den berörda produkten, dvs. standarden EN 1433. Dessutom gick alla berörda parter med på att avloppsgaller skulle undantas från produktdefinitionen i denna undersökning. Kommissionen har därför preliminärt undantagit denna produkt från definitionen av den berörda produkten och den likadana produkten. |
(45) |
En icke-närstående importör hävdade att komponenter med en fri öppning av mer än 1 000 mm som importeras av den icke-närstående importören Gatic från Kina (nedan kallade Gatic-komponenter) bör undantas från produktdefinitionen eftersom dessa komponenter inte kan anses utgöra en enda produkt och eftersom de på grund av sin s5torlek inte omfattas av standarden EN 124. Importören stödde sitt påstående huvudsakligen på tre argument, |
(46) |
Den hävdade för det första att Gatic-komponenter tillverkas med hjälp av en annan tillverkningsprocess, eftersom komponenterna sätts samman i unionen med användning av material anskaffat i Förenade kungariket för att tillverka produkten. För det andra hävdade den att Gatic-komponenter har andra grundläggande fysiska egenskaper, eftersom de är av högre kvalitet och fordrar mer teknisk anpassning än den berörda produkten för att bli gas- och lufttät. För det tredje hävdade den att Gatic-komponenter har andra funktioner och slutanvändningar, eftersom de måste tätas och normalt sett sätts samman i en större struktur. |
(47) |
Dessutom hävdade importörernas intresseorganisation att gjutjärnslock och galler som används som Gatic-komponenter inte är en fristående produkt, inte konkurrerar direkt med andra produkttyper inom ramen för den berörda produkten och kräver ytterligare bearbetning i tillverkningsprocessen. |
(48) |
De indiska exporterande tillverkarna hävdade att Gatic-komponenter, beskrivna som en produkttyp som består av, men inte är begränsad till produkter med en fri öppning av mer än 1 000 mm, tillverkas med hjälp av unika processer so ger en tätad produkt som måste sättas samman och att den tekniska know-how som behövs för detta inte finns hos majoriteten av unionstillverkarna. |
(49) |
De berörda parterna begärde på grundval av de argument som anges i skälen 45–48 att Gatic-komponenter skulle undantas från produktdefinitionen. |
(50) |
Klagandena motsatte sig denna begäran. De menade att Gatic-komponenter har samma grundläggande fysiska egenskaper, samma funktioner, samma slutanvändningar och samma tillverkningsprocesser som den berörda produkten. Vissa andra produkttyper inom den berörda produkten påstås har samma egenskaper som Gatic-komponenterna vad gäller gas- och lufttäthet. De hävdade vidare att den berörda produkten inte definieras med hjälp av standarden och omfattar fler produkttyper än de som ingår i standarden EN 124. |
(51) |
Kommissionen påpekade att produktdefinitionen av den berörda produkten omfattar artiklar av gjutjärn och delar därav. Argumentet att Gatic-komponenter inte utgör en enda produkt är därför inte relevant. |
(52) |
Vad gäller produktens fysiska och tekniska egenskaper bestäms dessa av produktens funktion, installation och placering och utgörs huvudsakligen av den grad av trafikbelastning som kan tålas, definierad i olika belastningsklasser, lockets eller gallrets stabilitet inom ramen och möjligheten till ett säkert och enkelt tillträde. Produkten kan bestå av gråjärn eller segjärn och locket och ramen till manhålsluckan kan fyllas med betong eller andra material. Produkten kan uppfylla en viss standard. När det gäller produktens funktioner och slutanvändningar utgör lock och ramar av gjutjärn en kontaktyta mellan nedgrävda nätverk och vägen eller vägbeläggningen. Produkten tillverkas i gjuterier som är identiska med eller liknar dem som tillverkar andra typer av den berörda produkten. |
(53) |
Alla ovannämnda egenskaper gäller även för Gatic-komponenter, oavsett vilken dimension produktens fria öppning har. Gatic-komponenterna skiljer sig inte från den berörda produkten vad gäller någon av dessa egenskaper. Begäran om att undanta Gatic-komponenterna från produktdefinitionen av den berörda produkten avvisades därför. |
(54) |
En berörd part hävdade att golvavlopp, takrännor, rensluckor och lock till rensluckor samt det varumärkesregistrerade Watts Dead Level Systems som omfattas av standarden EN 1253, bör undantas från produktdefinitionen av den berörda produkten. Den stödde denna begäran på argumentet att de produkter som den berörda parten beskriver omfattas av en annan standard än den berörda produkten. |
(55) |
Klagandena klargjorde att de inte anser att produkter som omfattas av EN 1253 utgör en del av den berörda produkten, eftersom de har en annan funktion och inte används som kommunalt gjutgods. Dessutom tillverkar unionsindustrin inte dessa produkter. |
(56) |
Kommissionen fastställde att produkter som omfattas av standarden EN 1253 inte kan anses ingå i produktdefinitionen av den berörda produkten. |
(57) |
De icke-närstående importörernas intresseorganisation hävdade att servicebetäckningar (surface boxes) borde undantas från produktdefinitionen av den berörda produkten. Den stödde denna begäran huvudsakligen på följande argument. |
(58) |
Servicebetäckningar har andra fysiska och tekniska egenskaper än traditionella manhålsluckor, eftersom de normalt sett är mycket mindre och omfattas av nationella standarder och inte av standarden EN 124. Deras slutanvändningar och tillämpningar skiljer sig betydligt från manhålsluckornas, eftersom de fungerar som skyddande kammare och lock och inte som ett tillträde för arbetare. |
(59) |
Såsom anges i skäl 36 konstaterade kommissionen att den berörda produkten inte endast omfattar artiklar som ger tillgång till marksystem eller underjordiska system utan även artiklar som täcker eller ger insyn i marksystem eller underjordiska system. Servicetäckningar utgör därför en del av den produkt som är föremål för undersökning och begäran att undanta servicebetäckningar från produktdefinitionen av den berörda produkten avvisades. |
(60) |
Kommissionen beslutade således preliminärt att undanta avloppsgaller som omfatats av standard EN 1433 från produktdefinitionen. Den drog däremot i detta skede slutsatsen att produkter som omfattas av EN 1253 inte omfattas av klagomålet och därmed inte heller är föremål för undersökning. Den avvisade dessutom preliminärt begäran om att undanta servicebetäckningar och Gatic-komponenter från undersökningen. |
3. DUMPNING
3.1 Kina
3.1.1 Normalvärde
3.1.1.1
(61) |
Enligt artikel 2.7 b i grundförordningen ska kommissionen fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.1–2.6 i den förordningen för de exporterande tillverkare i Kina som uppfyller kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen och som därmed kan beviljas marknadsekonomisk status (dvs. bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden). |
(62) |
Dessa kriterier anges endast för tydlighetens skull och är i korthet följande:
|
(63) |
För att kommissionen skulle kunna fastställa huruvida kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen var uppfyllda inhämtade den de härför nödvändiga uppgifterna genom att be de exporterande tillverkarna att fylla i ansökningsformuläret för marknadsekonomisk status. Endast en exporterande tillverkare i urvalet, dvs. Botou Lisheng Casting Industry Co. (nedan kallad Lisheng) ansökte om marknadsekonomisk status och lämnade in ett besvarat ansökningsformulär inom den fastställda tidsfristen. Kommissionen kontrollerade de inlämnade uppgifterna på plats hos det berörda företaget. |
(64) |
Det konstaterades att Lisheng inte uppfyllde kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen och kommissionen avslog därför företagets ansökan om marknadsekonomisk status. |
(65) |
Lisheng hade inte uppfyllt något av de fem kriterier för att kunna beviljas marknadsekonomisk status som anges i artikel 2.7 c i grundförordningen. |
(66) |
Vad gäller kriterium 1 om statligt inflytande konstaterades det att företagets ägarförhållanden hade ändrats utan att kommissionen underrättas om detta och att en av de nya ägarna har kopplingar till staten och det kinesiska kommunistpartiet. |
(67) |
Vad gäller kriterium 2 om räkenskaper konstaterades det att företagets räkenskaper inte var fullständiga nog för att en revision skulle kunna genomföras på ett korrekt sätt samt att de inte förts i överensstämmelse med vare sig kinesiska eller internationella redovisningsnormer. |
(68) |
Vad gäller kriterium 3 kunde företaget inte visa att det inte förekom några betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet i samband med företagets markarrende och fasta tillgångar. |
(69) |
Vad gäller kriterium 4 kunde företaget inte visa att det omfattades av lagstiftningen om ägandeförhållanden, eftersom det inte kunde tillhandahålla någon bevisning rörande ägarbyte sedan dess bildande 2010. |
(70) |
Vad gäller kriterium 5 framgick det inte av företagets räkenskaper att valutaomräkningen hade skett till marknadskurser. |
(71) |
Kommissionen underrättade den berörda exporterande tillverkaren, myndigheterna i det berörda landet och unionsindustrin om undersökningsresultaten. Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på undersökningsresultaten och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Kommissionen beaktade de synpunkter som lämnats. Kommissionen underrättade berörda parter om det slutliga fastställandet av marknadsekonomisk status. |
(72) |
Berörda parter lämnade inga synpunkter efter utlämnandet av undersökningsresultaten beträffande marknadsekonomisk status. Slutsatsen att Lisheng inte bör beviljas marknadsekonomisk status kvarstår därför. |
3.1.1.2
3.1.1.2.1. Jämförbart land
(73) |
I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett tredjeland med marknadsekonomi för de exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status. Det var därför nödvändigt att välja ut ett tredjeland med marknadsekonomi. |
(74) |
Förutom Indien, Förenta staterna, Norge, Turkiet och Iran, som nämns i tillkännagivandet om inledande, försökte kommissionen även identifiera tillverkare av den berörda produkten i Brasilien och Sydkorea. På grundval av den information som inkom bad kommissionen tio kända tillverkare av den likadana produkten att tillhandahålla uppgifter. Två tillverkare i Förenta staterna och en tillverkare i Norge besvarade frågeformulär för tillverkare i det jämförbara landet. Kommissionen beaktade dessutom de uppgifter som lämnats av tre indiska tillverkare i urvalet. |
(75) |
Situationen i Indien undersöktes först i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen, i vilken det anges att ”[n]är det är lämpligt ska ett tredjeland med marknadsekonomi, som är föremål för samma undersökning, användas”. I tillkännagivandet om inledande underrättade kommissionen berörda parter om att den avsåg att använda Indien som lämpligt jämförbart land och uppmanade berörda parter att lämna synpunkter. |
(76) |
CCCME och de icke-närstående importörernas intresseorganisation framhöll att avsnitt 15 i Kinas anslutningsprotokoll till WTO inte gäller efter den 11 december 2016. Det var därför inte berättigat att välja ett jämförbart land och kommissionen borde i stället använda de kinesiska tillverkarnas inhemska priser och kostnader för att fastställa huruvida det förekommer dumpning. I detta hänseende noterade kommissionen att endast en av de fem exporterande tillverkarna i urvalet faktiskt har tillhandahållit uppgifter om inhemska priser och kostnader. Kommissionen påpekade att normalvärdet hursomhelst i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen fastställts på grundval av uppgifter för ett jämförbart land. Detta påstående avvisades därför. |
(77) |
Klaganden framförde på nytt att den motsatte sig valet av Indien som jämförbart land. Klaganden hävdade att valet av Indien inte var lämpligt på grund av att det fanns prima facie-bevisning för dumpning, påstådda skillnader mellan Indien och Kina vad gäller tillverkningsprocessen, påstådda exportsubventionsordningar och marknadssnedvridningar som påverkar priset på järnmalm. |
(78) |
Kommissionen undersökte påståendet om att Indien inte var ett lämpligt val på grund av prima facie-bevisning för dumpning. Kommissionen noterade att prima facie-bevisning för dumpning inte säger något om normalvärdet utan bara något om den eventuella skillnaden mellan normalvärdet och exportpriset till Indien. Dessutom bekräftade inte undersökningen påståendet om att det skulle förekomma dumpning av den berörda produkten i Indien. Detta påstående avvisades därför. |
(79) |
Kommissionen undersökte påståendet om att Indien inte var ett lämpligt val med hänvisning till att de kinesiska tillverkarna enligt påstående har automatiserat sina produktionslinjer och därmed också använder sig av en teknik som mer liknar den som används i Förenta staterna och Norge. De kontroller på plats som kommissionen genomfört visade att tillverkare i Indien och Kina visserligen hade påbörjat en automatisering av sina produktionslinjer men att tillverkningen ändå till största del fortfarande var manuell i båda länderna. Kommissionen har därför inte funnit någon bevisning för de påstådda skillnaderna vad gäller tillverkningsprocessen. Detta påstående avvisades därför. |
(80) |
Kommissionen undersökte påståendet att valet av Indien inte var lämpligt på grund av påstådda exportsubventioner. Kommissionen noterade att exportsubventioner har direkt samband med exportpriserna, inte med normalvärdet, och klaganden har inte lagt fram någon bevisning för att subventionerna skulle ha påverkat nivån på normalvärdet. Detta påstående avvisades därför. |
(81) |
Kommissionen undersökte påståendet att valet av Indien inte var lämpligt på grund av förekomsten av marknadssnedvridningar som påverkade priset på järnmalm. Kommissionen fastställde under sin undersökning att de indiska tillverkarna i urvalet använder tackjärn och inte järnmalm. Dessutom kunde man inom ramen för denna undersökning inte heller fastställa att eventuella marknadssnedvridningar som påverkar priset på järnmalm skulle haft någon inverkan på produkter i senare led, såsom t.ex. tackjärn. Detta påstående avvisades därför. |
(82) |
Kommissionen erinrade om att Indien använts som jämförbart land i samband med den antidumpningsundersökning som ledde till införandet av en antidumpningstull på import av den berörda produkten med ursprung i Kina år 2005. Indien och Kina har ungefär samma ekonomiska utvecklingsnivå. Precis som de icke-närstående importörernas intresseorganisation CCCME tillstått har Indien en representativ försäljning på den inhemska marknaden. Konkurrensen på den inhemska marknaden är stor. |
(83) |
Kommissionen drar i detta skede således slutsatsen att Indien är ett lämpligt jämförbart land enligt artikel 2.7 a i grundförordningen. |
3.1.1.2.2. Normalvärde (jämförbart land)
(84) |
I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen användes uppgifterna från den samarbetsvilliga tillverkaren i det jämförbara landet som grund för att fastställa normalvärdet för de exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status. |
(85) |
I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först huruvida den totala försäljningsvolymen på den inhemska marknaden för varje exporterande tillverkare i urvalet var representativ. Försäljningen på den inhemska marknaden är representativ om den totala försäljningsvolymen av den likadana produkten till oberoende kunder på den inhemska marknaden per exporterande tillverkare utgör minst 5 % av det berörda företagets totala exportförsäljning av den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden. På denna grundval ansågs den totala försäljningen av den likadana produkten på den inhemska marknaden i det jämförbara landet vara representativ. |
(86) |
Kommissionen identifierade de produkttyper som tillverkades och såldes på den inhemska marknaden av de indiska tillverkarna i urvalet som var identiska eller jämförbara med de produkttyper som såldes på export till unionen av de exporterande tillverkarna. |
(87) |
Vissa produkttyper som exporteras från Kina till unionen hade ingen motsvarighet i de produkttyper som tillverkades i det jämförbara landet. I dessa fall fastställde kommissionen normalvärdet genom att beräkna ett vägt genomsnittligt normalvärde för alla produkttyper som använder samma råvara (antingen segjärn eller gråjärn). |
(88) |
I övriga fall fastställdes normalvärdet på grundval av ett vägt genomsnitt per produkttyp för de normalvärden som beräknats för varje indisk tillverkare i urvalet (se skälen 99–102). |
3.1.2 Exportpris
(89) |
Exportförsäljningen till unionen från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i urvalet skedde direkt till oberoende kunder. Exportpriset fastställdes i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen till det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid export till unionen. |
3.1.3 Jämförelse
(90) |
Kommissionen jämförde normalvärdet med exportpriset för de exporterande tillverkarna i urvalet på grundval av priset fritt fabrik. |
(91) |
När så var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen normalvärdet och/eller exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet. Justeringar gjordes för transportkostnader (mellan 1 % och 5 %, beroende på de uppgifter som rapporterats av företaget i fråga och som också kontrollerats), försäkringskostnader (mellan 0 % och 0,2 %, beroende på de uppgifter som rapporterats av företaget i fråga och också kontrollerats), hanterings- och lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader (mellan 0,2 % och 2,5 %, beroende på de uppgifter som rapporterats av företaget i fråga och som också kontrollerats), förpackningskostnader (mellan 0 % och 3 %, beroende på de uppgifter som rapporterats av företaget i fråga och som också kontrollerats), kreditkostander (mellan 0 % och 1 %, beroende på de uppgifter som rapporterats av företaget i fråga och som också kontrollerats), bankavgifter (mellan 0,1 % och 0,2 %, beroende på de uppgifter som rapporterats av företaget i fråga och som också kontrollerats). |
3.1.4 Dumpningsmarginaler
(92) |
När det gäller de exporterande tillverkarna i urvalet jämförde kommissionen i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten i det jämförbara landet med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten (se skälen 86–88). |
(93) |
På denna grundval fastställdes de provisoriska vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande: Tabell 1 Dumpningsmarginaler för urvalet
|
(94) |
När det gäller de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. |
(95) |
På denna grundval fastställdes den provisoriska dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet till 33,1 %. |
(96) |
När det gäller alla övriga exporterande tillverkare i Kina fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Kommissionen fastställde i det sammanhanget de exporterande tillverkarnas samarbetsvilja. Graden av samarbetsvilja definieras som de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas exportvolym till unionen i förhållande till den totala exportvolymen – enligt Eurostats importstatistik – från det berörda landet till unionen. |
(97) |
Graden av samarbetsvilja är hög eftersom importen från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna utgjorde ca 60 % av den totala exporten till unionen under undersökningsperioden och den industri som tillverkar den berörda produkten, visade sig vara mycket fragmenterad med totalt 78 exporterande tillverkare som gav sig till känna under stickprovsförfarandet. På denna grundval beslutade kommissionen att fastställa dumpningsmarginalen för alla övriga företag till samma nivå som den högsta dumpningsmarginal som fastställts för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet. |
(98) |
De provisoriska dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande: Tabell 2 Dumpningsmarginaler alla
|
3.2 Indien
3.2.1 Normalvärde
(99) |
Kommissionen kontrollerade tre indiska företag/grupper av exporterande tillverkare. En grupp består av en producent och ett närstående företag och den andra av två exporterande tillverkare. |
(100) |
I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först huruvida den totala försäljningsvolymen på den inhemska marknaden för var och en av de tre grupperna av exporterande tillverkare i urvalet var representativ. Försäljningen på den inhemska marknaden är representativ om den totala försäljningsvolymen av den likadana produkten till oberoende kunder på den inhemska marknaden per exporterande tillverkare utgör minst 5 % av det berörda företagets totala exportförsäljning av den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden. |
(101) |
Med undantag för en produkttyp (som såldes av endast en exporterande tillverkare och för vilken kommissionen använt priset vid normal handel) hade ingen av de produkttyper som såldes av de tre grupperna av exporterande tillverkare sålts i representativa volymer på den inhemska marknaden. Kommissionen konstruerade således normalvärdet för alla utom en produkttyp i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen. |
(102) |
Normalvärdet konstruerades genom att följande adderades till den genomsnittliga tillverkningskostnaden under undersökningsperioden för den likadana produkt som tillverkades av de grupper av exporterande tillverkare som ingick i urvalet:
|
3.2.2 Exportpris
(103) |
Exportförsäljningen till unionen från de grupper av exporterande tillverkare som ingick i urvalet skedde direkt till oberoende kunder. Exportpriset fastställdes därför i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen till det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid export till unionen. |
3.2.3 Jämförelse
(104) |
Kommissionen jämförde normalvärdet med exportpriset för de exporterande tillverkarna i urvalet på grundval av priset fritt fabrik. |
(105) |
När så var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen normalvärdet och/eller exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet. Justeringar gjordes för transportkostnader (mellan 0 % och 4,4 %, beroende på de uppgifter som rapporterats av företaget i fråga och som också kontrollerats), försäkringskostnader (mellan 0 % och 0,04 %, beroende på de uppgifter som rapporterats av företaget i fråga och också kontrollerats), hanterings- och lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader (mellan 0,1 % och 1,8 %, beroende på de uppgifter som rapporterats av företaget i fråga och som också kontrollerats), hanterings- frakt- och importavgifter i unionen (mellan 0 % och 0,4 %, beroende på de uppgifter som rapporterats av företaget i fråga och också kontrollerats), kreditkostander (mellan 0,3 % och 1,5 %, beroende på de uppgifter som rapporterats av företaget i fråga och som också kontrollerats), förpackningskostnader (mellan 1,3 % och 2,4 %, beroende på de uppgifter som rapporterats av företaget i fråga och som också kontrollerats), bankavgifter (mellan 0 % och 0,2 %, beroende på de uppgifter som rapporterats av företaget i fråga och som också kontrollerats), andra faktorer (mellan 0 % och 0,4 %, beroende på de uppgifter som rapporterats av företaget i fråga och som också kontrollerats) och provisioner (mellan 0 % och 6,5 %, beroende på de uppgifter som rapporterats av företaget i fråga och som också kontrollerats). |
3.2.4 Dumpning
(106) |
När det gäller de exporterande tillverkare som ingick i urvalet jämförde kommissionen i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten. |
(107) |
På denna grundval drog kommissionen preliminärt slutsatsen att det inte förekom någon dumpning när det gäller de grupper av exporterande tillverkare i Indien som ingick i urvalet. Kommissionen fastställde följaktligen varken några provisoriska dumpningsmarginaler för de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen eller några provisoriska dumpningsmarginaler för alla övriga indiska exporterande tillverkare, eftersom de indiska samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas export utgör en mycket hög andel (ca 85 %) av den totala indiska exportvolymen till unionen. |
4. SKADA
4.1 Definition av unionsindustrin och unionstillverkningen
(108) |
I början av skadeundersökningsperioden fanns det 24 tillverkare av den likadana produkten i unionen. Eftersom 4 av dem upphörde med sin tillverkning under skadeundersökningsperioden fanns det endast 20 tillverkare kvar i unionen under undersökningsperioden. Dessa tillverkare utgör ”unionsindustrin” i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. |
(109) |
Importörernas intresseorganisation menade att sex unionstillverkare inte hade tagits med i förteckningen över unionstillverkare. Klagandena hävdade att två av dessa tillverkare inte tillverkade den berörda produkten, att en tillverkare lagt ned sin verksamhet före skadeundersökningsperioden, att en av tillverkarnas tillverkning redan var medtagen i förteckningen samt att klagandena inte hade fullständiga uppgifter för en tillverkare. Klagandena lades således till en ytterligare unionstillverkare i förteckningen över unionstillverkare, vilken ingår i det totala antal tillverkare som avses i föregående skäl. |
(110) |
På grundval av all tillgänglig information om unionsindustrin, till exempel klagomålet, kontrollerade frågeformulärssvar från unionstillverkare i urvalet och kontrollerade inlagor från klagandena, fastställde kommissionen att den totala unionstillverkningen uppgick till ca 360 000 ton under undersökningsperioden. |
(111) |
Såsom anges i skäl 13 bestod urvalet av tre unionstillverkare som svarade för 48 % av den totala unionstillverkningen och 43 % av unionsindustrins totala försäljning av den likadana produkten. |
4.2 Förbrukning i unionen
(112) |
Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av importuppgifter från Eurostat, kontrollerade inlagor från klagandena och kontrollerade försäljningsuppgifter från de unionstillverkare som ingick i urvalet. |
(113) |
Förbrukningen i unionen av artiklar av gjutjärn utvecklades på följande sätt: Tabell 3 Förbrukning i unionen (i ton)
|
(114) |
Förbrukningen i unionen minskade fortlöpande med totalt 8 % under skadeundersökningsperioden. Efterfrågan på marknaden för artiklar av gjutjärn styrs huvudsakligen av efterfrågan inom avlopps- och vattensektorn, vilken i sin tur beror av den allmänna ekonomiska utvecklingen i unionen. |
4.3 Import från Kina
4.3.1 Sammantagen bedömning av verkningarna av importen från de berörda länderna
(115) |
Kommissionen undersökte om importen av artiklar av gjutjärn med ursprung i de berörda länderna skulle bedömas sammantaget i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen. |
(116) |
Eftersom det preliminärt konstaterats att det inte förekom någon dumpning när det gäller Indien ansåg kommissionen att verkningarna av denna import inte skulle bedömas sammantaget med den dumpade importen från Kina. |
4.3.2 Den kinesiska importens volym och marknadsandel
(117) |
Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat. Importens marknadsandel fastställdes sedan genom att importvolymerna jämfördes med förbrukningen i unionen, vilken framgår av tabell 3 i skäl 113. |
(118) |
Importen av artiklar av gjutjärn till unionen från Kina utvecklades på följande sätt: Tabell 4 Importvolym (i ton) och marknadsandel
|
(119) |
Importvolymen från Kina till unionen ökade med 16 % under skadeundersökningsperioden. Efter en ökning på 24 % mellan 2013 och 2014 minskade importen från Kina stadigt under 2015 med 4 procentenheter och minskade med ytterligare 4 procentenheter under undersökningsperioden. |
(120) |
Samtidigt ökade den kinesiska importens marknadsandel på unionsmarknadenden, dvs. från 21,7 % år 2013 till 27,3 % under undersökningsperioden. |
(121) |
CCCME ställde sig tvekande till importuppgifternas tillförlitlighet. Den hävdade att klagandena hade använts sig av uppgifter från Eurostat, vilka inte helt överensstämmer med definitionen av den berörda produkten. |
(122) |
Kommissionen noterar att klagandena i klagomålet förklarat sin metod för att nå fram till importuppgifter som endast avsåg den berörda produkten fastän de använde sig av uppgifter från Eurostat. Eftersom kommissionen inte hade tillgång till vare sig en mer tillförlitlig metod eller tillförlitligare uppgifter fastställde den importvolymen från Kina av den berörda produkten på grundval av denna metod och uppgifter från Eurostat som inte omfattar avloppsgaller. CCCME har dessutom inte lämnat några alternativa uppgifter. Detta påstående avvisades därför. |
4.3.3 Priser för importen från Kina och prisunderskridande
(123) |
Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat. |
(124) |
Det genomsnittliga priset för importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt: Tabell 5 Importpriser (i euro per ton)
|
(125) |
De genomsnittliga priserna för importen från Kina sjönk med 4 % under skadeundersökningsperioden. Efter en ökning på 15 % mellan 2013 och 2015 skedde en kraftig minskning på 11 procentenheter mellan 2015 och undersökningsperioden. |
(126) |
Eftersom dessa uppgifter baseras på importstatistik och produkttypmixen inte är känd i detalj är prisutvecklingen inte helt tillförlitlig. |
(127) |
Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra
|
(128) |
Kommissionen gjorde en prisjämförelse för varje enskild produkttyp för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna där detta var nödvändigt och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes i procent av omsättningen under undersökningsperioden för de tre unionstillverkare som ingick i urvalet. Det framgick att prisunderskridandemarginalerna uppgick till mellan 35,4 % och 42,7 %. |
4.4 Unionsindustrins ekonomiska situation
4.4.1 Allmänna anmärkningar
(129) |
I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden. |
(130) |
Såsom nämns i skäl 12 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit. |
(131) |
Vid fastställandet av skada skilde kommissionen på makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. |
(132) |
Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna (tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, sysselsättning, tillväxt, produktivitet samt dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning) på grundval av de uppgifter som lämnats av klagandena och unionsindustrin. Dessa uppgifter avsåg samtliga unionstillverkare. |
(133) |
De icke-närstående importörernas intresseorganisation hävdade att de makroekonomiska indikatorerna visar på en positiv och stabil situation för unionsindustrin i dess helhet. Uppgifterna återspeglar en allmän nedgång i efterfrågan på den undersökta produkten i Europa, vilken inte kan anses vara att hänföra till importen från Kina och Indien. |
(134) |
Kommissionen har kontrollerat de makroekonomiska indikatorer som lämnats av klagandena. Uppgifterna för unionsindustrin i dess helhet grundades på faktiska uppgifter för klagandena och tillverkare som stödde klagomålet samt kontrollerade uppskattningar som lämnats av klagandena rörande resten av unionsindustrin. |
(135) |
På grundval av ovanstående ansåg kommissionen att de makroekonomiska uppgifterna är representativa för unionsindustrins ekonomiska situation. |
(136) |
Kommissionen bedömde de mikroekonomiska indikatorerna (genomsnittliga försäljningspriser per enhet, arbetskraftskostnader, kostnader per enhet, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet) på grundval av uppgifterna i frågeformulärssvaren från unionstillverkarna i stickprovet, vilka kontrollerats. Dessa uppgifter avsåg de unionstillverkare som ingick i urvalet. |
4.4.2 Makroekonomiska indikatorer
4.4.2.1
(137) |
Den totala unionstillverkningen, produktionskapaciteten och kapacitetsutnyttjandet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 6 Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
(138) |
Unionsindustrins produktionsvolym minskade med 4 % under skadeundersökningsperioden. Efter en mindre ökning mellan 2013 och 2014 minskade produktionsvolymen med 7 procentenheter 2015, varefter den låg på en stabil nivå under undersökningsperioden. |
(139) |
Minskningen av produktionsvolymen mellan 2014 och undersökningsperioden berodde både på den minskade förbrukningen (se tabell 3 i skäl 113) och de ökade volymerna av dumpad import från Kina. |
(140) |
De rapporterade uppgifterna om unionsindustrins produktionskapacitet hänför sig till den tekniska kapaciteten, vilket innebär att man beaktat de justeringar som gjorts (och som industrin anser vara normala) för ställtid, underhåll, flaskhalsar och andra normala uppehåll. |
(141) |
På denna grundval fastställdes det att produktionskapaciteten minskat med 5 procentenheter mellan 2013 och 2015, varefter den uppvisade en liten ökning med 1 procentenhet. |
(142) |
Eftersom produktionsvolymen och produktionskapaciteten i stort sett följde samma nedåtgående trend låg kapacitetsutnyttjandet på en stabil nivå under skadeundersökningsperioden. Totalt sett låg kapacitetsutnyttjandet på mycket låga nivåer under skadeundersökningsperioden. |
4.4.2.2
(143) |
Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 7 Försäljningsvolym och marknadsandel
|
(144) |
Unionsindustrins försäljningsvolym minskade med 11 % under skadeundersökningsperioden. |
(145) |
Precis som när det gäller minskningen av produktionsvolymen berodde även minskningen av försäljningsvolymen mellan 2014 och undersökningsperioden på den minskande förbrukningen på unionsmarknaden (se skäl 113) och de ökade volymerna av dumpad import från Kina. |
(146) |
Eftersom importen från Kina ökade samtidigt som förbrukningen på unionsmarknaden minskade fick detta följd att unionsindustrins marknasandel minskade med 3 %. |
4.4.2.3
(147) |
Förbrukningen i unionen minskade gradvis med från 2013 till undersökningsperioden, dvs. med 8 % eller ca 46 000 ton. Denna minskning hade en negativ inverkan på unionsindustrins försäljning, produktionsvolymer och antal anställda. |
4.4.2.4
(148) |
Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 8 Sysselsättning och produktivitet
|
(149) |
Sysselsättningsnivån inom unionsindustrin minskade med 7 % under skadeundersökningsperioden. Denna minskning var en följd av minskningen i produktionsvolym med 4 %, vilken berodde på den minskade efterfrågan och de ökade volymerna av dumpad import från Kina. |
4.4.2.5
(150) |
Dumpningsmarginalen för importen från Kina översteg miniminivån väsentligt. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande på grund av den kinesiska importens volymer och priser. |
(151) |
År 2005 införde kommissionen en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa gjutjärnsprodukter med ursprung i Kina (4). Dessa åtgärder upphävdes i september 2011 (5). Det framgår av de uppgifter som samlades in i samband med den nu aktuella undersökningen att dumpning har återkommit i unionen under skadeundersökningsperioden. |
4.4.3 Mikroekonomiska indikatorer
4.4.3.1
(152) |
De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som de tre unionstillverkarna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 9 Försäljningspriser i unionen
|
(153) |
De genomsnittliga försäljningspriserna för unionstillverkarna i urvalet minskade kontinuerligt, dvs en minskning med 5 %, under det att den genomsnittliga tillverkningskostnaden per enhet minskade med 3 % under skadeundersökningsperioden. |
(154) |
Unionsindustrin blev således tvungen att sänka sina försäljningspriser för att begränsa förlusten av marknadsandelar och kunna konkurrera med den dumpade lågprisimporten från Kina. Prisminskningen var större än minskningen av dess tillverkningskostnader, vilken främst berodde på de minskade råvarupriserna under skadeundersökningsperioden. |
4.4.3.2
(155) |
De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de tre unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 10 Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd
|
(156) |
Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade med 3 % under skadeundersökningsperioden. |
4.4.3.3
(157) |
Lagernivåerna hos de tre unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 11 Lager
|
(158) |
Nivån på de utgående lagren hos de tre unionstillverkarna i urvalet ökade med 12 % under skadeundersökningsperioden. Ökningen mellan 2013 till 2014 berodde på att produktionsvolymen ökade samtidigt som försäljningen på unionsmarknaden minskade. |
(159) |
Den främsta orsaken till att lagren ökade var att även om unionsindustrin begränsat sin produktionsvolym så minskade försäljningsvolymen i ännu snabbare takt i och med att unionsindustrin förlorat marknadsandelar till importen från Kina. |
4.4.3.4
(160) |
Lönsamheten, kassaflödet, investeringarna och räntabiliteten för de tre unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 12 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet
|
(161) |
Kommissionen fastställde lönsamheten för de tre unionstillverkarna i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning. |
(162) |
Unionsindustrins vinst har uppvisat en gradvis minskning under de senaste tio åren. Unionstillverkarna hade en lönsamhet på ca 10 % 2006, vilken dock minskade till endast 5,3 % under skadeundersökningsperiodens första år för att därefter fortsätta att minska under resten av skadeundersökningsperioden. Lönsamheten för de tre företagen i urvalet minskade med 41 % under skadeundersökningsperioden. |
(163) |
Denna negativa utveckling berodde på unionsindustrins minskade försäljningsvolymer på unionsmarkanden till priser som minskade i snabbare takt än tillverkningskostnaden under skadeundersökningsperioden. |
(164) |
Nettokassaflödet visar unionstillverkarnas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Nettokassaflödet minskade med 38 % under skadeundersökningsperioden. Efter en minskning med 56 % mellan 2013 och 2014 – vilken delvis berodde på en högre produktion jämfört med 2013 samtidigt som försäljningen minskade – förbättrades den igen 2015 Trenden var dock återigen negativ under undersökningsperioden, dvs. det konstaterades en smärre minskning under denna period. |
(165) |
Investeringarna är lika med tillgångarnas bokförda nettovärde. De minskade stadigt mellan 2013 och 2015 (med 3 procentenheter) och minskade därefter kraftigt under undersökningsperioden (med 5 procentenheter). Under skadeundersökningsperioden minskade investeringarna med 8 % totalt sett. Räntabiliteten är vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde, vilket återspeglar avskrivningarna av tillgångarna. Räntabiliteten minskade med 12 % under skadeundersökningsperioden. Efter att stadigt ha minskat mellan 2013 och 2015 – vilket delvis berodde på att försäljningen minskat betydligt – förbättrades den därefter en aning under undersökningsperioden. Denna indikator säger dock i sig inte så mycket om unionsindustrins tillstånd. Eftersom unionsindustrins tillgångar är nästan helt avskrivna är tillgångarnas nettovärde lågt, vilket leder till att räntabiliteten ser ut att vara högre än vad den egentligen är. |
(166) |
Unionsindustrins dåliga ekonomiska resultat mellan 2013 och undersökningsperioden gjorde att den fick en sämre kapitalanskaffningsförmåga. Tillverkningen av artiklar av gjutjärn är kapitalintensiv och kännetecknas av att det fordras betydande nya investeringar vart femtonde till tjugonde år för att uppgradera de maskiner som används i produktionsprocessen. Unionsindustrins produktionsanläggningar åldras snabbt och unionsindustrin behöver göra betydande och långsiktiga investeringar för att den ska kunna fortsätta sin tillverkning. Räntabiliteten under skadeundersökningsperioden var inte tillräcklig för att täcka så stora investeringar. |
4.4.4 Slutsats om skada
(167) |
Undersökningen av samtliga ovannämnda faktorer visar att unionsindustrin minskade sin tillverkning (– 4 %) mellan 2013 och undersökningsperioden och att den även förlorade en del av sin marknadsandel. Fyra gjuterier har lagt ned sin verksamhet under skadeundersökningsperioden. |
(168) |
Dessutom nästan halverades unionstillverkarnas lönsamhet ned till en mycket låg nivå mellan 2013 och undersökningsperioden. |
(169) |
Vidare uppvisade andra skadeindikatorer, t.ex. kapacitet (– 4 %), försäljningsvolym i unionen (– 11 %) och sysselsättning (– 7 %), en negativ utveckling under skadeundersökningsperioden. |
(170) |
Mot denna bakgrund drar kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen. |
5. ORSAKSSAMBAND
(171) |
I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. |
(172) |
Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats av andra faktorer än den dumpade importen från Kina inte tillskrevs den dumpade importen. Det rör sig om följande faktorer: importen från andra tredjeländer, unionstillverkarnas exportresultat, en minskad efterfrågan, konkurrensen mellan unionstillverkarna, förvaltningen av unionsindustrin och den påstådda segmenteringen på unionsmarknaden. |
5.1 Verkningar av den dumpade importen
(173) |
Priserna för den dumpade importen från Kina underskred unionsindustrins priser i en betydande utsträckning under undersökningsperioden, varvid prisunderskridandemarginalerna varierade mellan 35,4 % och 42,7 %, vilket i sin tur ledde till minskade marknadsandelar och vinster för unionsindustrin (från 5,3 % år 2013 till 3,1 % under undersökningsperioden). Under skadeundersökningsperioden förlorade unionsindustrin 11 % i försäljningsvolym på en marknad som minskade med 8 %, samtidigt som importvolymen från Kina ökade med 16 %. |
(174) |
Totalt sett absorberades unionsindustrins förlust av marknadsandelar på 2,1 procentenheter under skadeundersökningsperioden av den ökade marknadsandelen på 5,6 procentenheter för den dumpade importen med ursprung i Kina.. |
5.2 Verkningar av andra faktorer
5.2.1 Import från tredjeländer
(175) |
Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 13 Import från tredjeländer
|
(176) |
Importvolymen från andra tredjeländer än Kina minskade med 27 % under skadeundersökningsperioden, från 102 759 ton 2013 till 75 471 ton under undersökningsperioden. Marknadsandelen för denna import minskade med 20 %. Denna import har till största del sitt ursprung i Indien (61 % under undersökningsperioden). Importen från tredjeländer svarade för ca 34 % av all import till unionen under undersökningsperioden, under det att importen från Indien uppgick till ca 21 % under undersökningsperioden. |
(177) |
Vad gäller importvolymen från Indien så ökade denna med 19 % under skadeundersökningsperioden, från 37 917 ton 2013 till ca 46 004 ton under undersökningsperioden. Marknadsandelen för importen från Indien ökade med 30 %, från 6,5 % 2013 till 8,5 % under undersökningsperioden. |
(178) |
Under skadeundersökningsperioden vann Kina marknadsandelar dels från unionsindustrin, dels från andra tredjeländer än Indien, samtidigt som det inte kan uteslutas att Indien också ökade sin marknadsandel åtminstone delvis på unionsindustrins bekostnad. |
(179) |
Dessutom underskred priserna på importen från Indien unionsindustrins priser under undersökningsperioden i ungefär samma omfattning som priserna på importen från Kina (mellan 40 % och 50 %). På grundval av volymen (i ton) var de kinesiska importpriserna i genomsnitt högre än de indiska importpriserna under skadeundersökningsperioden. Denna prisskillnad ger emellertid ingen ledning, eftersom den indiska och kinesiska exporten har olika produktmix. Den indiska exporten till EU utgjordes huvudsakligen av gråjärn, under det att den kinesiska exporten huvudsakligen utgjordes av segjärn. Eftersom gråjärn relativt sett är sprödare än gråjärn krävs det en större mängd vara för att få produkter av gråjärn att uppnå samma resultat som produkter av segjärn. Därför är produkter av gråjärn är tyngre, vilket innebär att priset per styck blir ungefär detsamma som för den berörda produkten. |
(180) |
Eftersom den indiska importen underskred unionsindustrins priser har den bidragit till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. Volymerna och marknadsandelen för denna import var emellertid mycket lägre (en marknadsandel på 8,5 % under undersökningsperioden, jämfört med 27,3 % för Kina). Framförallt var importvolymen under undersökningsperioden från Kina (147 186 ton under undersökningsperioden) mycket större och mer än tre gånger högre än den indiska importen under undersökningsperioden (46 004 ton under undersökningsperioden). Den indiska importen bröt således inte orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den skada som unionsindustrin lidit och den kunde endast haft en marginell inverkan på den skada som unionsindustrin lidit. |
(181) |
Det framgick av analysen av uppgifter från Eurostat att priserna på importen från andra länder än Indien och Kina ökade under skadeundersökningsperioden och därmed också nådde upp till nivåer som var högre än unionsindustrins priser under undersökningsperioden, samtidigt som importvolymerna minskade med 55 % under skadeundersökningsperioden (från 64 843 ton till 29 468 ton) (6). Denna import kan därför inte ha vållat unionsindustrin skada. |
(182) |
Kommissionen gjorde även en sammantagen analys av importen från andra länder än Kina. Importvolymen minskade med 27 % och det genomsnittliga priset ökade med 39 % och låg på en nivå som var betydligt högre än importpriserna från Kina. Importen från alla andra länder än Kina bröt således inte orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den skada som unionsindustrin lidit och den kunde endast haft en marginell inverkan på skadan. |
5.2.2 Unionsindustrins exportresultat
(183) |
Exportvolymen för de tre unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 14 Exportresultat för unionstillverkarna i urvalet
|
(184) |
Unionstillverkarnas export till såväl närstående som icke-närstående kunder ökade sett både till volym och värde under skadeundersökningsperioden. Det genomsnittliga priset per enhet för exporten till icke-närstående kunder låg på en nivå som vida översteg den genomsnittliga priset per enhet för den kinesiska importen. Unionsindustrins exportförsäljning hade därför inte bidragit till dess svaga lönsamheten och låga kapacitetsutnyttjande. På denna grundval drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrins exportresultat inte bidragit till den skada som lidits. |
(185) |
Importörernas intresseorganisation hävdade att all påstådd eventuell väsentlig skada för unionsindustrin främst orsakats av att unionens export minskat betydligt under skadeundersökningsperioden. |
(186) |
Kommissionen noterade att importörernas intresseorganisation använt uppgifter från Eurostat för sitt resonemang. Såsom förklaras i skäl 36 anges den berörda produkten med ett ex-nummer i Eurostat, vilket innebär att uppgifterna från Eurostat avser en bredare produktdefinition är produktdefinitionen för den berörda produkten. |
(187) |
Enligt de kontrollerade uppgifterna från unionstillverkarna hade exportvolymen för den undersökta produkten ökat (se tabell 14 i skäl 183). |
(188) |
Importörernas intresseorganisation har inte lämnat några argument som vederlägger de kontrollerade uppgifter som lämnats av företagen i urvalet och kommissionen avvisade därför detta påstående. |
5.2.3 Minskad efterfrågan
(189) |
Importörernas intresseorganisation hävdade att den skada som unionsindustrin lidit sammanhängde med utvecklingen på marknaderna för bygg- och anläggningsarbeten, vilka ännu inte helt hade återhämtat sig från den ekonomiska krisen. Dessutom har ovissheten kring Förenade kungarikets utträde ur unionen skapat problem för unionsindustrin. Importörernas intresseorganisation lämnade dock ingen avgörande bevisning till stöd för dessa påståenden. |
(190) |
Den indiska industrin hävdade dessutom att klagandena inledningsvis inte lämnat någon bevisning för att det skulle funnits en direkt koppling mellan stängningen av unionstillverkarnas (Aco, Dois Portos och EJ Access Systems) gjuterier och pristrycket från den dumpade importen från Kina och Indien. Dessa stängningar sammanföll emellertid i tiden med ökningen av dumpad import från Kina, minskningen av marknadsandelar samt sjunkande priser och lönsamhet för unionsindustrin. |
(191) |
Kommissionen noterade att förbrukningen i unionen minskade med 8 % under skadeundersökningsperioden, samtidigt som unionsindustrins försäljning minskade med 11 % och den dumpade kinesiska importen ökade med 16 %. Kommissionen drar därför slutsatsen att även om den minskade efterfrågan skulle kunna ha inverkat på den skadevållande situationen för unionsindustrin under undersökningsperioden så kunde den inte bryta orsakssambandet mellan den kinesiska dumpade importen och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. Kommissionen avvisade därför dessa påståenden. |
5.2.4 Konkurrens mellan unionstillverkare
(192) |
Importörernas intresseorganisation hävdade att den skada som unionsindustrin lidit sammanhängde med konkurrens inom unionen från tillverkare i de östra medlemsstaterna, vilken lett till skada för tillverkare i de västra medlemsstaterna. |
(193) |
Klagandena bestred detta påstående och hävdade att central- och östeuropeiska tillverkare inte tenderat att konkurrera i någon större utsträckning i de västra medlemsstaterna, eftersom marknaden i de västra medlemsstaterna inte var så attraktiv på grund av den dumpade importen från Kina. |
(194) |
Kommissionen noterade att det finns en handel inom unionen med artiklar av gjutjärn, även mellan de centrala/östra och västra medlemsstaterna. Handeln inom unionen uppvisade en stabil utveckling under skadeundersökningsperioden och kan därför inte ha bidragit till den skada som lidits under skadeundersökningsperioden. Detta påstående avvisades därför. |
5.2.5 Förvaltning av unionsindustrin
(195) |
Importörernas intresseorganisation hävdade att den försämrade situationen för unionsindustrin är att hänföra till de ineffektiva beslut som ledningen för unionsindustrin fattat och till att det inge investerats tillräckligt i forskning och utveckling. |
(196) |
Importörernas intresseorganisation lämnade dock ingen bevisning till stöd för dessa påståenden. Kommissionen avvisade därför dessa påståenden. |
5.2.6 Segmentering på unionsmarknaden
(197) |
CCCME hävdade att det finns betydande skillnader vad gäller de sålda produkttyperna beroende på medlemsstaternas geografiska läge, främst till följd av uppdelningen i produkter av gråjärn och produkter av segjärn. Kunderna i de enskilda medlemsstaterna förefaller att genomgående använda en av de två produkterna. Unionsindustrin är uppdelad i en del som tillverkar gråjärn och en del som tillverkar segjärn, under det att importen från Kina huvudsakligen utgörs av segjärn och importen från Indien huvudsakligen utgörs av gråjärn. Denna fråga togs även upp av den indiska industrin. |
(198) |
CCCME hävdade att den skada som lidits i en medlemsstat där försäljningen huvudsakligen utgörs av gråjärn inte kan tillskrivas den kinesiska importen av den berörda produkten eftersom dessa båda produkter inte konkurrerar direkt med varandra. |
(199) |
Kommissionen noterade att unionsmarknaden är en enda marknad med både en alleuropeisk standard och nationella standarder, med en handel inom unionen och med import. Även om det kan finnas en eventuell preferens för gråjärn eller segjärn grundar sig tillverkningen inte uteslutande på typen av gjutjärn. Båda typerna har samma slutanvändningar och är sinsemellan utbytbara. Kommissionen ansåg därför att produkter av gråjärn och produkter av segjärn är utbytbara produkter. |
(200) |
CCCME hävdade att en del av unionsindustrin är specialiserad på tillverkning och försäljning av icke-standardiserade produkter. Importen avser inte icke-standardiserade produkter och skada i samband med sådana produkter kan inte tillskrivas importen från Kina och Indien. |
(201) |
Kommissionen använde ett system för produktkategorisering som gjorde det möjligt att jämföra importerade produkter med de likadana produkter som tillverkas av unionsindustrin. Detta innebär att det tagits hänsyn till skillnader mellan produkter vid fastställandet av skadenivån. Detta påstående avvisades därför. |
5.3 Slutsats om orsakssamband
(202) |
Kommissionen fastställde preliminärt att det fanns ett orsakssamband mellan den skada som unionstillverkarna lidit och den dumpade importen från Kina. |
(203) |
Kommissionen har särskiljt och avgränsat verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar. |
(204) |
De övriga faktorer som identifierats, såsom importen från andra tredjeländer, unionstillverkarnas exportresultat, en minskad efterfrågan, konkurrensen mellan unionstillverkarna, förvaltningen av unionsindustrin och den påstådda segmenteringen på unionsmarknaden, konstaterades preliminärt inte bryta det orsakssamband som fastställts, inte ens om hänsyn togs till deras eventuella sammantagna verkan. |
(205) |
Mot denna bakgrund drar kommissionen i detta skede slutsatsen att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit orsakats av den dumpade importen från Kina och att de övriga faktorerna, oavsett om de bedömdes var och en för sig eller sammantaget, inte bröt orsakssambandet. |
6. UNIONENS INTRESSE
(206) |
I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte låg i unionens intresse att vidta åtgärder i detta fall, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berördes, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen. |
6.1 Unionsindustrins intresse
(207) |
Unionsindustrin består av såväl stora som små och medelstora företag och hade ca 3 000 anställda som var direkt sysselsatta i tillverkningen av den likadana produkten under skadeundersökningsperioden. Den är huvudsakligen belägen i Belgien, Frankrike, Tyskland, Spanien och Förenade kungariket, men även till mindre del i Kroatien, Tjeckien, Finland, Italien, Nederländerna, Polen, Slovenien och Sverige. |
(208) |
Åtta unionstillverkare (varav två var närstående företag till varandra) samarbetade i undersökningen. Ingen av de kända tillverkarna motsatte sig inledandet av undersökningen. Såsom framgår av avsnitt 4.4.4 visar analysen av hur skadeindikatorerna utvecklats sedan början av skadeundersökningsperioden att hela unionsindustrin fått en försämring av sin situation och påverkats negativt av den dumpade importen. |
(209) |
Det är kommissionens avsikt att införandet av en provisorisk antidumpningstull ska leda till att rättvisa handelsvillkor återupprättas på unionsmarknaden så att prisnedgågen upphör och unionsindustrin får möjlighet att återta sina förlorade marknadsandelar. Detta skulle leda till att unionsindustrins lönsamhet ökar till sådana nivåer som anses vara nödvändiga inom denna kapitalintensiva industri. |
(210) |
Den dumpade importen från Kina har vållat unionsindustrin väsentlig skada. Kommissionen påpekar att de flesta skadeindikatorerna uppvisade en negativ utveckling sedan början av skadeundersökningsperioden. Framförallt påverkades de skadeindikatorer som hänger samman med det ekonomiska resultatet för unionstillverkarna i urvalet mycket negativt, t.ex. lönsamheten, kassaflödet och räntabiliteten. |
(211) |
Det är därför viktigt att priserna åter kommer upp till en nivå som gör det möjligt för alla tillverkare att omfattas av rättvisa handelsvillkor när de bedriver sin verksamhet på unionsmarknaden. Vidtas inga åtgärder förefaller det mycket troligt att unionsindustrins ekonomiska situation kommer att försämras ytterligare. |
(212) |
Kommissionen drar därför preliminärt slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att en antidumpningstull införs. Införandet av antidumpningsåtgärder skulle ge unionsindustrin möjlighet att återhämta sig från verkningarna av den skadevållande dumpningen. |
6.2 Icke-närstående importörers intresse
(213) |
Såsom anges i skäl 21 samarbetade 28 importörer (varav 19 var medlemmar i den intresseorganisation för importörer son avses i skäl 7) i undersökningen och tre av dem valdes ut till att ingå i urvalet. De samarbetsvilliga importörerna svarade för 62 % av importen från Kina och Indien. De tre importörerna i urvalet svarade för 42 % av importvolymen för alla samarbetsvilliga importörer. Alla de tre tillverkarna i urvalet och de övriga medlemmarna i importörernas intresseorganisation motsatte sig införandet av åtgärder. |
(214) |
Importörernas intresseorganisation hävdade att det inte ligger i unionens intresse att införa antidumpningsåtgärder, eftersom detta skulle leda till en snedvridning av konkurrensen och hindra import av den berörda produkten till unionen i och med att importen från Kina och Indien svarar för nästan all import till unionen. |
(215) |
Klagandena instämde inte i detta argument och noterade att införandet av antidumpningsåtgärder skulle leda till att priserna i unionen åter kommer upp till en nivå som möjliggör en rättvis konkurrens, utan att detta skulle leda till att marknaden stängs för import från Kina och Indien eller att någon unionstillverkare skulle få en dominerande ställning på unionsmarknaden. |
(216) |
Importörernas intresseorganisation hävdade att det redan är mycket svårt för de icke-närstående importörerna att hitta tillräckliga mängder av den undersökta produkten på unionsmarknaden på grund av unionstillverkaras vertikala integration, och att det kommer att bli ännu svårare med detta om antidumpningsåtgärder införs. |
(217) |
Kommissionen fann att unionsindustrin säljer till oberoende återförsäljare och att den inte är vertikalt integrerad såsom de icke-närstående importörernas intresseorganisation gjorde gällande. Unionsindustrin har för närvarande ett lågt kapacitetsutnyttjande och ca 10 % av importen har sitt ursprung i andra länder än Kina och Indien, vilket innebär att importörerna skulle kunna använda sig av unionstillverkningen eller annan import i stället. Kommissionen anser därför att klagandena har möjlighet att garantera en tryggad försörjning vid en eventuell ökade efterfrågan. |
(218) |
Enligt importörernas intresseorganisation är de flesta av de icke-närstående importörerna små eller medelstora företag och har begränsade möjligheter att anpassa sin verksamhet till införandet av antidumpningsåtgärder. |
(219) |
Kommissionen gjorde en bedömning av både importörernas och klagandenas påståenden och drog på grundval av de nuvarande uppgifterna att importörerna tillför ett mervärde i unionen och att de inte skulle kunna absorbera en antidumpningstull utan prisökningar. Kommissionen jämförde de genomsnittliga försäljningspriserna för importörerna och unionsindustrin och drog slutsatsen att det finns utrymme för prisökningar. |
(220) |
Även om importörerna hävdade att det är svårt för dem att byta till alternativa försörjningskällor på grund av kostnaderna för gjutformar och certifiering ansåg kommissionen ändå att detta var möjligt. Som skäl angav den att unionsindustrin har ett kapacitetsutnyttjande på 54 % och att det förefaller som om Indien, för vilket det preliminärt konstaterats att dumpning inte föreligger, i allt större utsträckning tillverkar segjärn och därmed är en möjlig försörjningskälla, liksom andra länder som t.ex. Turkiet och Norge. |
(221) |
Kommissionen fann att importörerna spelade en mindre roll när det gäller sysselsättningen. De tre unionstillverkarna i urvalet sysselsatte ca 1 200 personer, under det att de två importörerna i urvalet som importerade från Kina hade färre än 100 anställda som kunde hänföras till den berörda produkten. |
(222) |
Kommissionen drog på grundval av de uppgifter som finns tillgängliga i detta skede slutsatsen att (en slutsats som den dock kommer att kontrollera efter införandet av de provisoriska åtgärderna), de sannolika verkningarna för de icke-närstående importörerna inte skulle bli betydande och inte bli större än åtgärdernas positiva verkningar för unionsindustrin. |
6.3 Användarnas intresse
(223) |
De viktigaste slutanvändarna av den berörda produkten är den offentliga sektorn. Den berörda produkten svarar oftast endast för en mindre del av användarnas kostnader i vad som oftast är större infrastrukturprojekt. |
(224) |
Importörernas intresseorganisation uttryckte sin oro över att antidumpningsåtgärderna kommer att leda till prisökningar som drabbar slutanvändarna, vilka till största del utgörs av offentliga enheter. Slutanvändarna kan inte förlita sig på priser som är lägre än kostnaderna till förfång för unionsindustrin. |
(225) |
Ingen användare eller konsumentorganisation gav sig till känna. Med hänsyn till dessa parters bristande samarbetsvilja drog kommissionen slutsatsen att ett införande av antidumpningsåtgärder inte skulle inverka i orimlig utsträckning på deras situation. |
6.4 Slutsats om unionens intresse
(226) |
Mot denna bakgrund slår kommissionen fast att det i detta skede av undersökningen inte finns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att införa provisoriska åtgärder för import av den berörda produkten med ursprung i Kina. |
7. PROVISORISKA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
(227) |
På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen från Kina vållar unionsindustrin ytterligare skada. Det kommer inte att införas några provisoriska åtgärder för Indiens del, eftersom det inte konstaterats någon dumpning för detta land, men undersökningen kommer att fortsätta till dess att de slutgiltiga undersökningsresultaten fastställts. |
7.1 Nivå för undanröjande av skada
(228) |
För att kommissionen skulle kunna fastställa nivån på åtgärderna fastställde den först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit. |
(229) |
Skadan undanröjs om unionsindustrin kan täcka sina tillverkningskostnader och erhåller en vinst före skatt på försäljningen av den likadana produkten på unionsmarknaden som en industri av denna typ inom sektorn rimligen skulle kunna uppnå under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom dumpad import. |
(230) |
För att fastställa den vinst som rimligen skulle kunna uppnås under normala konkurrensförhållanden använde kommissionen sig av den vinst på försäljningen till icke-närstående kunder som använts för fastställandet av nivån för undanröjande av skada. |
(231) |
Vinstmålet fastställdes preliminärt till 5,3 %, i linje med 2013 års vinst på försäljningen till icke-närstående kunder. Eftersom den dumpade importen uppvisade en stor ökning 2014 och därefter stabiliserade sig anses det att 2013 års vinstnivå återspeglar vad som rimligen skulle kunna uppnås under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom någon dumpad import. Kommissionen fastställde sedan nivån för undanröjande av skada på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset, justerat för importkostnader och tullar, för de kinesiska samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i urvalet, såsom det fastställts för beräkningen av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkten som sålts på unionsmarknaden av unionstillverkarna i urvalet under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen eventuellt resulterade i uttrycktes i procent av det vägda genomsnittliga importvärdet cif. |
(232) |
Nivån för undanröjande av skada för ”andra samarbetsvilliga företag” och för ”alla övriga företag” fastställs på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag (se skälen 94–98). |
7.2 Provisoriska åtgärder
(233) |
Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas för import av produkter av gjutjärn med ursprung i Kina i enlighet med regeln om lägsta tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen har jämfört nivåerna för undanröjande av skada och dumpningsmarginalerna. Storleken på tullbeloppet bör fastställas till nivån för dumpningsmarginalen eller nivån för undanröjande av skada beroende på vilken nivå som är lägst. |
(234) |
På grundval av ovanstående föreslås följande provisoriska antidumpningstullsatser, uttryckta som pris cif vid unionens gräns, före tull:
|
(235) |
De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation för företagen som konstaterades föreligga enligt undersökningen. Dessa tullsatser är således endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i Kina som tillverkas av de rättsliga enheter som nämns. Import av den berörda produkten tillverkad av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings operativa del, inbegripet närstående enheter till de uttryckligen nämnda rättsliga enheterna, ska omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna. |
(236) |
Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar namnet på enheten. Denna begäran ska ställas till kommissionen (7). Begäran ska innehålla alla relevanta uppgifter som visar att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som gäller för det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det, kommer ett meddelande om namnbytet att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. |
(237) |
För att säkerställa att antidumpningstullarna genomförs korrekt bör antidumpningstullen för alla övriga företag inte bara gälla de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i denna undersökning, utan även de tillverkare som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden. |
8. SLUTBESTÄMMELSER
(238) |
Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist. |
(239) |
Undersökningsresultaten avseende införande av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutgiltiga skede. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Härmed införs en provisorisk antidumpningstull på import av vissa artiklar av gjutjärn med fjällig grafit (gråjärn) eller gjutjärn med sfäroidiserad grafit (segjärn), och delar därav, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7325 10 00 (Taric-nummer 7325100031) och ex 7325 99 10 (Taric-nummer 7325991051) och som har sitt ursprung i Kina.
Dessa artiklar är avsedda att
— |
täcka marksystem eller underjordiska system och/eller öppningar till marksystem eller underjordiska system, och att |
— |
ge tillgång till marksystem eller underjordiska system och/eller ge insyn till marksystem eller underjordiska system. |
Artiklarna kan vara maskinbearbetade, belagda, målade och/eller utrustade med andra material, inbegripet men inte begränsat till betong, trottoarplattor eller andra plattor.
Följande produkttyper undantas från definitionen av den berörda produkten:
— |
Avloppsgaller som omfattas av standarden EN 1433 som ska monteras som en komponent på avlopp av polymer, plast eller betong och som gör det möjligt för ytvatten att rinna ner i avloppet. |
— |
Brandposter. |
2. Följande provisoriska antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som tillverkas av nedanstående företag:
Företag |
Provisorisk antidumpningstull (%) |
Taric-tilläggsnummer |
Botou City Wangwu Town Tianlong Casting Factory |
25,3 |
C221 |
Botou Lisheng Casting Industry Co., Ltd |
39,1 |
C222 |
Fengtai (Handan) Alloy Casting Co., Ltd |
42,8 |
C223 |
Hong Guang Handan Cast Foundry Co., Ltd |
28,9 |
C224 |
Shijiazhuang Transun Metal Products Co., Ltd |
33,1 |
C225 |
Andra samarbetsvilliga företag som är förtecknade i bilagan |
33,1 |
Se bilagan |
Alla övriga företag |
42,8 |
C999 |
3. De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som ska innehålla en försäkran, vilken är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå dennes/dennas namn och befattning, med följande lydelse: ”Jag intygar härmed att den (kvantitet) av (den berörda produkten) som säljs på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av [företagets namn och adress] [Taric-tilläggsnummer] i [det berörda landet]. Jag intygar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Om ingen sådan faktura uppvisas ska tullsatsen för alla övriga företag tillämpas.
4. Övergång till fri omsättning i unionen av den produkt som avses i punkt 1 ska förutsätta att det ställs en säkerhet som motsvarar nivån på den provisoriska tullsatsen.
5. Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2
1. Berörda parter får inom 25 kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande
a) |
begära att få ta del av de viktigaste omständigheter och överväganden som legat till grund för antagandet av denna förordning, |
b) |
inkomma med skriftliga synpunkter till kommissionen, och |
c) |
begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. |
2. De parter som avses i artikel 21.4 i förordning (EU) 2016/1036 får inom 25 kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande lämna synpunkter på tillämpningen av de provisoriska åtgärderna.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 1 ska tillämpas i sex månader.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 16 augusti 2017.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.
(2) Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av vissa artiklar av gjutjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indien (EUT C 461, 10.12.2016, s. 22).
(3) Kommissionen använder normalt sett en period på tre år fram till slutet av undersökningsperioden, se t.ex. kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/141 av den 26 januari 2017 om införande av slutliga antidumpningstullar på import av vissa stumsvetsrördelar av rostfritt stål, även inte färdigbearbetade, med ursprung i Folkrepubliken Kina och Taiwan (EUT L 22, 27.1.2017, s. 14) och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1559 av den 18 september 2015 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av rör av duktilt gjutjärn (även kallat gjutjärn med sfäroidiserad grafit) med ursprung i Indien (EUT L 244, 19.9.2015, s. 25).
(4) Rådets förordning (EG) nr 1212/2005 av den 25 juli 2005 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa gjutjärnsprodukter med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 199, 29.7.2005, s. 1).
(5) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 871/2011 av den 26 augusti 2011 om avslutande av översynen vid giltighetstidens utgång och den partiella interimsöversynen av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av vissa gjutjärnsprodukter med ursprung i Folkrepubliken Kina och om upphävande av dessa åtgärder (EUT L 227, 2.9.2011, s. 1).
(6) Det genomsnittliga priset för import från andra länder än Indien och Kina för 2013 var inte representativt, eftersom en del av denna import, enligt Eurostat, kom från länder och territorier som inte specificeras av kommersiella eller militära skäl inom ramen för handel inom EU till ett icke-representativt pris.
(7) European Commission, Directorate-General for Trade, Directorate H, Rue de la Loi/Wetstraat 170, 1040 Bruxelles/Brussel, BELGIQUE/BELGIË.
BILAGA
Kinesiska samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet:
Namn |
Taric-tilläggsnummer |
Baoding City Maikesaier Casting Ltd |
C226 |
Baoding GB Metal Products Co., Ltd |
C232 |
Baoding Hualong Casting Co., Ltd |
C233 |
Baoding Shuanghu Casting Co., Ltd |
C234 |
Bo Tou Chenfeng Casting Co., Ltd |
C235 |
Botou City Minghang Casting Co., Ltd |
C236 |
Botou City Qinghong Foundry Co., Ltd and the related company Cangzhou Qinghong Foundry Co., Ltd |
C237 |
Botou City Simencun Town Bai Fo Tang Casting Factory |
C238 |
Botou Dongli Foundry Co., Ltd |
C239 |
Botou GuangTai Precision Casting Factory |
C240 |
Botou Mancheng Foundry Co., Ltd |
C241 |
Botou Okai Foundry Co., Ltd |
C242 |
Botou Sanjiang Casting Co., Ltd |
C243 |
Botou TongYang Casting Factory |
C244 |
Botou Weili Precision Casting Co., Ltd |
C245 |
Botou Xinrong Foundry Co., Ltd |
C246 |
Botou Zhengxin Foundry Co., Ltd |
C247 |
Cangzhou Hongyuan Machinery & Foundry Co., Ltd |
C248 |
Cangzhou Yadite Casting Machinery Co., Ltd |
C249 |
Changsha Jinlong Foundry Industry Co., Ltd |
C250 |
Changyi City ChangZhan Casting Co., Ltd |
C251 |
China National Minerals Co., Ltd |
C252 |
Dingxiang Sitong Forging and Casting Industrial |
C253 |
Dingzhou Dongyu Foundry Co., Ltd |
C254 |
Handan City Jinzhu Foundry Co., Ltd |
C255 |
Handan Haolin Casting Co., Ltd |
C256 |
HanDan Qunshan Foundry Co., Ltd |
C257 |
Handan Yanyuan Machinery Foundry Co., Ltd |
C258 |
Handan Yuanyang Foundry Co.,Ltd |
C259 |
Handan Zhangshui Pump Manufacturing Co., Ltd |
C260 |
Hebei Cheng'An Babel Casting Co., Ltd |
C261 |
Hebei Feixiang East Foundry Products Co., Ltd |
C262 |
Hebei Jinghua Casting Co., Ltd |
C263 |
Hebei Shunda Foundry Co., Ltd |
C264 |
Hebei Tengfeng Metal Products Co., Ltd |
C265 |
Hebei Zhonghe Foundry Co., Ltd |
C266 |
Hengtong Valve Co.,LTD |
C267 |
Heping Cast Co., Ltd Yi County |
C268 |
Jiaocheng County Honglong Machinery Manufacturing Co., Ltd |
C269 |
Jiaocheng County Xinlei Machinery Manufacturing Co., Ltd |
C270 |
Jiaocheng County Xinxing Casting Co., Ltd |
C271 |
Laiwu City Haitian Machinery Plant |
C272 |
Laiwu Xinlong Weiye Foundry Co., Ltd |
C273 |
Lianyungang Ganyu Xingda Casting Foundry |
C274 |
Lingchuan County Rainbow Casting Co., Ltd |
C275 |
Lingshouxian Boyuan Fountry Co., Ltd |
C276 |
Pingyao County Master Casting Co., Ltd |
C277 |
Qingdao Jiatailong Industrial Co., Ltd |
C278 |
Qingdao Jinfengtaike Machinery Co., Ltd |
C279 |
Qingdao Qitao Casting Co., Ltd |
C280 |
Qingdao Shinshu Casting Co., Ltd |
C281 |
Qingyuanxian Yueda Fountry Co., Ltd |
C282 |
Rockhan Technology Co., Ltd |
C283 |
Shahe City Fangyuan Casting Co., Ltd |
C284 |
Shandong Hongma Engineering Machinery Co., Ltd |
C285 |
Shandong Lulong Group Co., Ltd |
C286 |
Shanxi Associated Industrial Co., Ltd |
C287 |
Shanxi Jiaocheng Xinglong Casting Co., Ltd |
C288 |
Shanxi Solid Industrial Co., Ltd |
C289 |
Shanxi Yuansheng Casting and Forging Industrial Co., Ltd |
C290 |
Shaoshan Huanqiu Castings Foundry |
C291 |
Tang County Kaihua Metal Products Co., Ltd |
C292 |
Tangxian Hongyue Machinery Accessory Foundry Co., Ltd |
C293 |
Tianjin Jinghai Chaoyue Industrial and Commercial Co., Ltd |
C294 |
Tianjin Yu Xing Da Casting Co., Ltd |
C295 |
Wangdu Junrong Foundry Co., Limited |
C296 |
Weifang Nuolong Machinery Co., Ltd |
C297 |
Weifang Stable Casting Co., Ltd |
C298 |
Weifang Weikai Casting Co., Ltd |
C299 |
Wen Shui Hengli Nature of the Company |
C300 |
Wuhan RedStar Agro-Livestock Machinery Co. Ltd |
C301 |
Zibo Joy's Metal Co., Ltd |
C302 |