17.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 155/6

(1)

Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) inledde den 31 mars 2016 (2) en undersökning till följd av ett klagomål som ingavs den 15 februari 2016 av European Steel Association (nedan kallad Eurofer eller klaganden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda tillverkning av armeringsjärn.

(2)

Kommissionen införde den 20 december 2016 en provisorisk antidumpningstull på import av stänger av sådant slag som används som betongarmering med ursprung i Republiken Vitryssland (nedan kallad Vitryssland eller det berörda landet) genom genomförandeförordning (EU) 2016/2303 (3) (nedan kallad förordningen om provisorisk tull).

(3)

Efter det att de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka en preliminär antidumpningstull infördes hade meddelats (nedan kallat det preliminära meddelandet av uppgifter) lämnade klaganden och den enda vitryska exporterande tillverkaren in skriftliga inlagor med sina synpunkter på de preliminära slutsatserna. De parter som så önskade gavs tillfälle att bli hörda.

(4)

Vitryska exporterande tillverkare och unionstillverkare hördes.

(5)

Kommissionen beaktade de berörda parternas muntliga och skriftliga synpunkter, och ändrade där så var lämpligt de preliminära undersökningsresultaten i enlighet med dessa.

(6)

I syfte att kontrollera de svar som nämns i skälen 124 och 133 i förordningen om provisorisk tull, vilka inte kontrollerades i förfarandets preliminära skede, utfördes kontrollbesök på plats hos följande parter:

(7)

Kommissionen informerade alla parter om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka man avser att införa en slutgiltig antidumpningstull på import av armeringsjärn (nedan kallat det slutgiltiga meddelandet av uppgifter). Alla parter beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på det slutgiltiga meddelandet av uppgifter. Efter det slutgiltiga meddelandet av uppgifter, mot bakgrund av de resultat som konstateras i skälen 18–24 i det allmänna meddelandet av uppgifter, analyserade kommissionen skadeindikatorer med undantag för de uppgifter som gällde den italienska marknaden om vilket alla parter underrättades (det ytterligare slutgiltiga meddelandet av uppgifter). Alla parter beviljades därefter en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på det ytterligare slutgiltiga meddelandet av uppgifter. Synpunkterna från de berörda parterna övervägdes och togs i beaktande där så var lämpligt.

(8)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande urvalsmetoden, bekräftas de preliminära undersökningsresultaten i skälen 7–10 i förordningen om provisorisk tull.

(9)

I frånvaro av synpunkter beträffande undersökningsperioden och skadeundersökningsperioden bekräftas de perioder som anges i skäl 14 i förordningen om provisorisk tull.

(10)

Som anges i skälen 15–16 i förordningen om provisorisk tull definierades den produkt som är föremål för undersökningen som ”vissa stänger av sådant slag som används som betongarmering, av järn eller olegerat stål, inte vidare bearbetade än smidda, varmvalsade, varmdragna eller varmsträngpressade, även vridna efter valsningen och med mindre försänkningar, kammar eller andra mindre deformationer åstadkomna under valsningsprocessen, med ursprung i Vitryssland och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7214 10 00, ex 7214 20 00, ex 7214 30 00, ex 7214 91 10, ex 7214 91 90, ex 7214 99 10, ex 7214 99 71, ex 7214 99 79 och ex 7214 99 95 (nedan kallad armeringsjärn eller den berörda produkten). Järn med hög utmattningshållfasthet eller vissa stänger av sådant slag som används som betongarmering ingår inte”.

(11)

Redan i det preliminära skedet av undersökningen framhöll den vitryska exporterande tillverkaren en förment inkonsekvens mellan framställningen (avseende två KN-nummer) och tillkännagivandet om inledande (avseende nio KN-nummer). Efter förklaringar i detta avseende i förordningen om provisorisk tull ändrade den vitryska exportören sin talan och begärde inkluderande av en tilläggsmening i beskrivningen av den berörda produkten i syfte att tydliggöra att rundstänger och andra typer av stänger utan försänkningar, kammar eller andra deformationer, vilka också omfattas av ytterligare sju KN-nummer, inte ingår i den berörda produkten.

(12)

Å andra sidan, i motsats till det vitryska företaget, hävdade klaganden att rundstänger och andra stänger utan deformationer bör ingå i produktdefinitionen.

(13)

Efter en noggrann granskning konstaterade kommissionen att den beskrivande delen av definitionen av den berörda produkten i klagomålet och i meddelandet om inledande uppenbarligen inte omfattar rundstänger och stänger utan deformationer, och att dessa stänger därför inte omfattas av produktdefinitionen. Dessutom omfattade de uppgifter om den berörda produkten som insamlats för beräkning av dumpningens omfattning och skadebedömningen inte uppgifter om rundstänger eller stänger utan deformering. Därför bör produktdefinitionen klargöra att rundstänger och stänger utan deformering inte utgör en del av den berörda produkten. Kommissionen har därför godtagit de ändringar i produktdefinitionen av den berörda produkten som föreslagits av den vitryska exporterande tillverkaren. Under denna bedömning kontrollerade kommissionen att KN-numren ex 7214 99 71 och ex 7214 99 79 uteslutande avsåg rundstänger och stänger utan deformationer och undantog därför den hänvisning som gjordes till dem i produktdefinitionen. Kommissionen lade också märke till att dessa stänger felaktigt inkluderats i den information som anges i skälen 62, 63, 65 och 103 i förordningen om provisorisk tull (unionsförbrukning, volym och marknadsandel för den berörda importen, importpriser och import från tredjeländer) och reviderade därför dessa data i enlighet med detta.

(14)

Med hänsyn till ovanstående har kommissionen klargjort produktdefinitionen av den berörda produkten enligt följande:

”Den berörda produkten är vissa stänger av sådant slag som används som betongarmering, av järn eller olegerat stål, smidda, varmvalsade, varmdragna eller varmsträngpressade, även vridna efter valsningen och med mindre försänkningar, kammar eller andra mindre deformationer åstadkomna under valsningsprocessen, med ursprung i Vitryssland och klassificerade enligt KN-nummer ex 7214 10 00, ex 7214 20 00, ex 7214 30 00, ex 7214 91 10, ex 7214 91 90, ex 7214 99 10 och ex 7214 99 95 (nedan kallad den berörda produkten). Armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet av järn eller stål och andra långa produkter, såsom rundstänger omfattas inte”.

(15)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande dumpningsberäkningen bekräftas de preliminära undersökningsresultaten i skälen 19–55 i förordningen om provisorisk tull.

(16)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande unionsindustrin bekräftas slutsatserna i skälen 56–59 i förordningen om provisorisk tull.

(17)

Som nämns i skälen 13 och 14 ingår inte rundstänger och stänger utan deformationer i den berörda produkten. Dessa produkter omfattas för närvarande av KN-numren ex 7214 99 71 och 7214 99 79. Den reviderade information som presenteras i tabellerna och som anges i skälen 62, 63 och 65 är som följer:

(18)

Rättelsen av siffrorna ovan inverkar inte på skadebedömningen. De tendenser som observerats var desamma och därför bekräftas kommissionens resultat i skälen 62–66 i förordningen om provisorisk tull.

(19)

Som beskrivs i skäl 132 i förordningen om provisorisk tull tog den vitryska exporterande tillverkaren och en av unionsimportörerna utanför urvalet upp frågan om en påstådd kartell mellan unionstillverkarna, som skulle ha gjort skadeuppgifterna otillförlitliga. Detta påstående utvecklades ytterligare av det vitryska företaget i dess inlaga efter det preliminära meddelandet av uppgifter. Den vitryska exporterande tillverkaren angav att en kartellundersökning för närvarande utförs av den italienska konkurrensmyndigheten (Autorità Garante della Concorrenza e del Mercato, nedan kallad AGCM) när det gäller vissa företag belägna i norra Italien. Ett av de berörda företagen ingår i urvalet av unionstillverkare i den pågående antidumpningsundersökningen.

(20)

Efter detta påstående begärde kommissionen relevant information från AGCM för att utvärdera huruvida och i vilken utsträckning dessa fakta påverkar tillförlitligheten hos unionsindustrins skadeuppgifter i det aktuella antidumpningsförfarandet.

(21)

I enlighet med rättspraxis, i en situation där en undersökning om konkurrensbegränsande beteende pågår hos en nationell konkurrensmyndighet, ska kommissionen beakta huruvida unionsindustrin genom sitt beteende har bidragit till den skada som vållats och fastställa att den skada som den grundar sina slutsatser på inte härrör från ett konkurrensbegränsande beteende. Kommissionen får i en sådan situation inte vänta tills den behöriga nationella myndigheten avslutar sin undersökning, men ska begära relevant information från parterna och de nationella myndigheterna, som tillämpligt, enligt reglerna för antidumpningsundersökningar och genomföra en bedömning av den informationen (4).

(22)

Efter en begäran grundad på artikel 6.3 i grundförordningen informerade AGCM kommissionen att den inlett en formell undersökning den 21 oktober 2015 med avseende på sex italienska tillverkare av armeringsjärn och svetsad tråd om en påstådd överträdelse av artikel 101 i EUF-förordningen (5). Ett av de berörda företagen är den italienska tillverkare som ingår i urvalet i den pågående antidumpningsundersökningen. AGCM utvidgade förfarandet i september 2016 för att omfatta ytterligare två italienska tillverkare i undersökningen. Efter en fördjupad bedömning av all tillgänglig information utfärdade AGCM ett meddelande om invändningar som sändes till alla relevanta företag den 18 januari 2017. Det konkurrensbegränsande beteende som undersökts gäller ett påstått utbyte av information och prisöverenskommelser mellan de åtta italienska företagen som skulle omfatta flera faser i värdekedjan i deras verksamhet, från inköp av insatsvaror via olika nivåer av produktionskapaciteten och faktisk produktion, till försäljning av resultatet, vilket skulle ha ägt rum under perioden 2010–2016. På grund av sina egenskaper när det gäller tillgång och efterfrågan definierades den relevanta geografiska marknaden som nationell i det formella beslutet om inledande av undersökning.

(23)

Den information som inlämnats av AGCM visar att den produkt som berörs av undersökningen, armeringsjärn, överlappar med de produkter som är föremål för antitrustundersökningen, och även att den påstådda kartellen var i kraft under hela undersökningsperioden. Under dessa omständigheter anser kommissionen att uppgifterna från den italienska tillverkaren i stickprovsurvalet inte är tillförlitliga för syftet med skadeundersökningen.

(24)

Till följd av detta har kommissionen analyserat unionsförbrukningen, volym och marknadsandel för den berörda importen och även makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer, med undantag för de uppgifter som rör den italienska marknaden. För transparensens skull anges relevanta uppgifter nedan med undantag för de italienska företagen.

(25)

Makroekonomiska indikatorer (tabeller)

(26)

Mikroekonomiska indikatorer (tabeller – indexerade av sekretesskäl)

(27)

På denna grundval noterar kommissionen att skadeindikatorernas utveckling utan uppgifterna som rör Italien praktiskt taget är densamma som den som återspeglar hela unionsmarknaden, Italien inbegripet. Det kan därför konstateras att, efter undantagande av de uppgifter som rör den italienska marknaden från skadeanalysen, unionsindustrin fortfarande har vållats väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(28)

När det gäller prisunderskridande noterar kommissionen först att marginalen för prisunderskridande på det preliminära stadiet var 4,5 %. Kommissionen har på nytt undersökt befintligheten av prisunderskridande mot bakgrund av resultaten i skälen 19 till 23. Prisunderskridande fastställs genom att använda uppgifter från företagen i stickprovsurvalet. Följaktligen har kommissionen undantagit uppgifterna från den italienska tillverkaren i stickprovsurvalet från beräkningen av prisunderskridande. Marginalen för prisunderskridande på grundval av alla företag i urvalet minus det italienska företaget förblir betydande och uppgår till 4,4 %.

(29)

Den vitryska exporterande tillverkaren hävdade också att beräkningen av prisunderskridande (och målprisunderskridande) inte bör ske genom jämförelse av de priser för alla transaktioner för unionstillverkarna i urvalet, men endast i jämförelse med dem som skedde där konkurrens med vitrysk import äger rum. Beräkningen av prisunderskridande utförs vanligen på grundval av dumpad import av den berörda produkten i unionen med all jämförbar försäljning för unionsindustrin. Mot bakgrund av de specifika omständigheterna i detta fall och på grund av den berörda produktens särskilda egenskaper, har kommissionen också beräknat en marginal för prisunderskridande genom att begränsa analysen till de medlemsstater där de vitryska produkterna först såldes, dvs. huvudsakligen i Nederländerna, Tyskland, Polen och Litauen. Denna metod grundar sig på det försiktiga antagandet att det omedelbara och direkta tryck som den dumpade importen utövade på unionsförsäljningens priser först ägde rum i dessa medlemsstater. Varje påföljande sidoeffekt på andra medlemsstater har därför avsiktligt lämnats utan avseende. Enligt detta scenario jämfördes de vederbörligen justerade viktade genomsnittliga försäljningspriserna för den dumpade vitryska importen med motsvarande försäljningspriser som unionstillverkarna i urvalet tillämpade (med undantag för tillverkaren i Italien) på icke närstående kunder i de regioner där direkt konkurrens med vitryska produkter ägde rum. Detta resulterade i ett prisunderskridande på 2,8 % i stället för den marginal på 4,5 % som fastställs i skäl 68 i förordningen om provisorisk tull.

(30)

Den produkt som berörs av undersökningen kan betraktas som en råvara, som är mycket priskänslig. Slutsatsen blir därför att även en underskridandemarginal på 2,8 % är betydande och tillräcklig för att orsaka sjunkande priser, vilket förklaras i skälen 83, 84 och 98 i förordningen om provisorisk tull.

(31)

Efter det slutgiltiga meddelandet av uppgifter hävdade den vitryska exporterande tillverkaren också att resultaten i skälen 19 till 23 med stor sannolikhet får spridningseffekter i andra medlemsstater, särskilt Frankrike, där moderföretaget till en av de italienska tillverkarna har en filial med stark ställning på marknaden. När det gäller påstått konkurrensbegränsande beteende i Italien har dock AGCM definierat den relevanta geografiska marknaden som nationell. Bevisen i den handling som sammanfattas i skälen 19 till 23 kan dessutom inte på egen hand anses underbygga ett sådant påstående. Påståendet avvisades därför.

(32)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande skada som vållats unionsindustrin bekräftas resultaten och slutsatserna i skälen 70–95 i förordningen om provisorisk tull.

(33)

I frånvaro av kommentarer beträffande verkan av den dumpade importen på unionsindustrins ekonomiska situation bekräftas resultaten och slutsatserna i skälen 97–100 i förordningen om provisorisk tull.

(34)

I frånvaro av kommentarer beträffande unionsindustrins exportresultat bekräftas slutsatsen i skäl 101 i förordningen om provisorisk tull.

(35)

I frånvaro av kommentarer beträffande försäljningen till närstående parter bekräftas slutsatserna i skälen 102–103 i förordningen om provisorisk tull.

(36)

Som nämns i skälen 13 och 14 ingår inte rundstänger och stänger utan deformationer i den berörda produkten. Den reviderade information som presenteras i tabellerna och som anges i skäl 103 i förordningen om provisorisk tull är som följer:

(37)

Rättelsen av siffrorna ovan inverkar inte på resultaten i skäl 104 i förordningen om provisorisk tull. Under hela skadeundersökningsperioden var verkligen priset på importen från tredjeländer i genomsnitt alltid högre än unionsindustrins priser. Det enda exporterande land med lägre genomsnittliga priser än unionsindustrins var Vitryssland under undersökningsperioden som var samma år som importvolymerna från Vitryssland ökade snabbast. Kommissionens resultat i skäl 104 i förordningen om provisorisk tull bekräftas därmed.

(38)

Vad gäller importen från tredjeländer instämde inte den vitryska exporterande tillverkaren med kommissionens slutsats att de enskilda marknadsandelarna i tredjeländer, med undantag av Ukrainas, hade ökat endast marginellt. Den vitryska exporterande tillverkaren stödde sin synpunkt på importstatistik för år 2016, vilket är en period som följer efter undersökningsperioden. Den visade dessutom på en påstådd diskrepans mellan de importsiffror som redovisas i tabell 6.3.3. i förordningen om provisorisk tull och tillgänglig statistik från Eurostat.

(39)

Som svar på detta påstående bör det först noteras att trenderna och uppgifterna efter undersökningsperioden normalt inte beaktas i analyserna av skada och orsakssamband. Medan kommissionen i skäl 111 i förordningen om provisorisk tull gick med på att samla in och se över vissa uppgifter efter undersökningsperioden, gjordes detta i samband med påståenden om effekterna av den så kallade momskarusellen, det påstådda efterföljande gapet mellan utbud och efterfrågan på den berörda produkten på marknaderna i Polen och de baltiska staterna och onormalt höga exportvolymer från Vitryssland under undersökningsperioden som var en följd av detta system.

(40)

För det andra kan kommissionen inte grunda sin slutsats om effekterna av importen från tredje länder på importsiffror efter undersökningsperioden som lagts fram av den berörda parten, eftersom den endast bör analysera trender som observerades under undersökningsperioden (2012–2015), och om vilka den samlade in information under undersökningen. Som förklaras i skäl 39 i denna undersökning bedömde kommissionen begränsade uppgifter efter undersökningsperioden för att hantera en exceptionell situation, dvs. momskarusellen. Därför bekräftas slutsatserna i skäl 104 i förordningen om provisorisk tull som avser förändringar i tredjeländers marknadsandelar under skadeundersökningsperioden som avslutas 2015.

(41)

Även om importutvecklingen från tredjeländer efter undersökningsperioden beaktades skulle det inte ändra kommissionens slutsats om den potentiella inverkan av denna import på unionsindustrins situation, eftersom dessa priser förblev högre än priset på den vitryska importen.

(42)

Slutligen, vad gäller den påstådda diskrepansen mellan de importsiffror som angavs i förordningen om provisorisk tull och Eurostats statistik bör det noteras att den senare också omfattar importvolymerna av armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet som inte ingår i produktdefinitionen i detta förfarande och inte rapporterats i tabell 6.3.3 i förordningen om provisorisk tull (6). Med hänsyn till det ovanstående avvisades argumenten från den vitryska exporterande tillverkaren om inverkan av importen från tredjeländer.

(43)

I frånvaro av övriga kommentarer beträffande importen från tredjeländer bekräftas slutsatserna i skäl 104 i förordningen om provisorisk tull.

(44)

I frånvaro av kommentarer beträffande kostnadsutvecklingen bekräftas slutsatserna i skäl 105 i förordningen om provisorisk tull.

(45)

Den vitryska exporterande tillverkaren upprepade i sin skrivelse de kommentarer som gjordes i det preliminära skedet av undersökningen när det gäller inverkan av den så kallade momskarusellen på en del av unionsmarknaden. Enligt den exporterande tillverkaren var detta system den främsta orsaken till vissa unionstillverkares ekonomiska svårigheter. Som ett resultat av detta bedrägeri gick två tillverkare i Lettland (i början av 2013) och Slovakien (i slutet av 2014) i konkurs och stoppade tillverkningen av den liknande produkten. En unionstillverkare i Polen stoppade dessutom tillverkningen av den liknande produkten under tre månader 2014 för att uppgradera sina maskiner. Alla dessa händelser påstås ha lett till bristande tillgång huvudsakligen på marknaderna i Polen och de baltiska länderna från 2013 och framåt. Detta påstådda gap skulle ha fyllts av den vitryska exporten.

(46)

Den vitryska exporterande tillverkaren hävdade vidare att år 2015 (undersökningsperioden), på grund av momsbedrägeriet, var ett ”ovanligt år” i bemärkelsen höga exportvolymer av den berörda produkten till unionen, och att exportvolymerna började minska redan i slutet av undersökningsperioden och fortsatte att minska efter undersökningsperioden.

(47)

Som svar på dessa påståenden undersökte kommissionen först exportuppgifter från den vitryska statistiska myndigheten och noterade följande. Ökningen av exportvolymen från den exporterande tillverkaren till unionen korrelerade med minskningen av exportvolymen från den exporterande tillverkaren till den ryska marknaden. Som beskrivs i tabellen nedan minskade den vitryska exporterande tillverkaren mellan 2013 och 2015 sin försäljning till Ryssland avsevärt med omkring 370 000 ton och ökade sin försäljning på unionsmarknaden med ungefär samma volym, dvs. 380 000 ton.

(48)

För det andra utvärderade kommissionen situationen på marknaden i Polen och de baltiska staterna. När det gäller 2013 ställdes marknaden i Polen och i de baltiska staterna inför en minskad produktion hos en polsk tillverkare och produktionsstopp hos en lettisk tillverkare. Från den 1 oktober 2013 tillämpade den polska regeringen dessutom omvänd betalningsskyldighet av mervärdesskatt för ett 40-tal produkter, från staket och rör till färdiga stålprodukter liksom armeringsjärn, för att på sätt hantera momskarusellen. Analysen av exportförsäljningen från Vitryssland till unionsmarknaden visade att den vitryska exporterande tillverkarens försäljning till Polen och de baltiska staterna förblev stabil, med omkring 110 000 ton jämfört med 2012. Därför fastställs att den vitryska exporterande tillverkaren inte drog fördel av det påstått minskade utbudet från unionstillverkningen under 2013 och att övriga unionstillverkare på marknaden kunde försörja marknaden antingen från lager eller genom att styra om exportförsäljningen till dessa marknader (7).

(49)

När det gäller 2014 stoppade en polsk tillverkare produktionen under ett kvartal för att uppgradera sina maskiner och en slovakisk tillverkare stoppade sin tillverkning i augusti 2014 (företaget begärdes i konkurs i februari 2015). Volymen som inte är tillgänglig som ett resultat av dessa händelser uppskattas till ungefär 133 000 ton.

(50)

Analysen av exportförsäljningen från Vitryssland till unionsmarknaden visade att den vitryska exporterande tillverkaren försäljning till Polen och de baltiska staterna ökade med omkring 75 000 ton. Den exporterande tillverkaren ökade också sin försäljning till andra unionsmarknader, t.ex. Tyskland, från minimala volymer till ungefär 120 000 ton. Därför avvisas argumentet enligt vilket den vitryska exporterande tillverkaren ökade sin försäljning till unionsmarknaden enbart på grund av den exceptionella marknadssituationen i Polen och de baltiska staterna, eftersom försäljningen också ökade (till och med snabbare) till andra delar av unionsmarknaden där inga exceptionella omständigheter förekom.

(51)

När det gäller undersökningsperioden återkom den lettiska tillverkaren i mars 2015. Den polska tillverkningen var återigen normal. Det fanns följaktligen ingen exceptionell marknadssituation i dessa delar av unionsmarknaden.

(52)

Trots detta ökade den vitryska exporterande tillverkaren sin försäljning till Polen ytterligare och upprätthöll sin försäljning till de baltiska staterna jämfört med 2014. Den mest markanta ökningen ägde dessutom rum i andra delar av unionsmarknaden (huvudsakligen i Bulgarien, Nederländerna och Tyskland).

(53)

Slutsatsen är därför att ökningen i den vitryska exporten till Europeiska unionen inte berodde på gapet mellan tillgång och efterfrågan på unionsmarknaden, men på den omriktade volymen som gått förlorad på den ryska marknaden. Påståendet om otillräcklig bedömning av konsekvenserna av momskarusellen i det preliminära beslutet är ogrundat och avvisades därför.

(54)

I enlighet med skäl 111 i förordningen om provisorisk tull bedömde kommissionen importvolymen efter undersökningsperioden. Uppgifterna visade att importen från Vitryssland minskade något, men förblev väl över nivån för 2013 och mer eller mindre på samma nivå som 2014. Därför avvisas argumentet enligt vilket ökningen av import från Vitryssland var tillfällig och förklarades av en särskild marknadssituation på vissa segment i unionsmarknaden.

(55)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande momskarusellen och utvecklingen efter undersökningsperioden bekräftas resultaten och slutsatserna i skälen 106–111 i förordningen om provisorisk tull.

(56)

Sammanfattningsvis anser kommissionen att inget av de argument som framlagts av de berörda parterna efter det preliminära meddelandet av uppgifter kan ändra de preliminära slutsatser som fastställde ett orsakssamband mellan den dumpade importen och den väsentliga skada som unionsindustrin vållats under undersökningsperioden. Därmed bekräftas slutsatserna som anges i skälen 112–115 i förordningen om provisorisk tull.

(57)

Kommissionen konstaterar att den enda andra faktor som kan ha inverkat på unionsindustrins situation var import från tredjeländer, vilket fastställs i skäl 104 i förordningen om provisorisk tull. Kommissionen drog dock slutsatsen att denna import inte kunde bryta orsakssambandet mellan vitrysk dumpad import och den väsentliga skada som åsamkats unionsindustrin, och att den dumpade importen från Vitryssland var den huvudsakliga skadeorsaken.

(58)

På grundval av ovanstående analys, i vilken man har särskilt och avgränsat verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkan, dras preliminärt slutsatsen att den dumpade importen från Vitryssland har vållat unionsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(59)

I frånvaro av kommentarer beträffande unionsindustrins intresse bekräftas slutsatserna i skälen 117–122 i förordningen om provisorisk tull.

(60)

Den vitryska exporterande tillverkaren hävdade i sin inlaga att kommissionens bedömning av unionens intressen inte tog hänsyn till särskilda problem för importörer och användare som är etablerade i de baltiska staterna. Tillverkaren hävdade att Vitryssland av logistiska skäl (till exempel järnvägsförbindelser eller krav på certifikat) är den enda källan till armeringsjärn för dessa företag.

(61)

I detta avseende bekräftade kommissionen att den enda samarbetsvilliga användaren i de baltiska staterna hade vissa tekniska problem med leveranser från unionstillverkare (av vilka ingen var belägen i de baltiska staterna). Å andra sidan har detta företag uppgett att inköp från Vitryssland skulle kunna ersättas, och under tiden efter undersökningsperioden faktiskt ersattes, med inköp från Ryssland och i viss utsträckning från Ukraina.

(62)

Kommissionen mottog dessutom mycket lite samarbetsvilja hos de företag som är belägna i de baltiska staterna, vilket verkar tyda på att de inte upplever att de skulle påverkas negativt av eventuella antidumpningsåtgärder mot importen av den berörda produkten från Vitryssland.

(63)

I frånvaro av övriga kommentarer beträffande användarnas och importörernas intresse bekräftas slutsatserna i skälen 123–131 och 134 i förordningen om provisorisk tull.

(64)

I sina synpunkter efter det preliminära meddelandet hävdade klaganden att den antidumpningstull som föreslås i det preliminära skedet (12,5 %) inte skulle vara tillräcklig, eftersom åtgärden lätt kan absorberas av den vitryska exporterande tillverkaren, som är ett statsägt företag, beläget i en icke marknadsekonomi med påstådd förmånlig tillgång till den subventionerade råvaran metallskrot.

(65)

Vad gäller detta påstående bör det betonas att den potentiella absorptionen endast kan vara föremål för en separat absorptionsundersökning på grundval av artikel 12 i grundförordningen och inte i förväg kan påverka nivån på antidumpningsåtgärder som infördes efter den ursprungliga undersökningen. Det tillgängliga bevismaterialet i denna undersökning ger inte stöd för påståendet att den vitryska tillverkaren skulle ha enkel åtkomst till en subventionerad råvara. I verkligheten konstaterade kommissionen att företaget köper större delen av sina råvaror från Ryssland och Ukraina, länder som anses vara marknadsekonomier.

(66)

I sina synpunkter efter det preliminära meddelandet hänvisade den exporterande tillverkaren i Vitryssland och de vitryska myndigheterna till den strategiska vikten av samarbetet med EU inom stålsektorn, och det faktum att åtgärderna kan inverka negativt på vitryska inköp av kapitalvaror, inrättandet av nätverk av närstående handelsföretag i unionen och samarbetet med europeiska finansinstitut.

(67)

I sitt svar understryker kommissionen att åtgärdernas enda syfte är att återupprätta lika villkor på unionsmarknaden. De har inte ett straffande syfte. Om den exporterande tillverkaren kontinuerligt höjer sina priser så att dumpningen försvinner, kan den begära återbetalning och en interimsöversyn. Kommissionen anser därför inte att dessa överväganden är relevanta för bedömningen av unionens intresse.

(68)

Sammanfattningsvis påvisar inget av de argument som framlagts av de berörda parterna att det finns övertygande skäl mot att införa åtgärder på import av den berörda produkten från Vitryssland. De eventuella negativa effekterna för de icke-närstående användarna och importörerna kan mildras av att det finns alternativa försörjningskällor att tillgå. Vid en bedömning av antidumpningsåtgärdernas totala inverkan på unionsmarknaden kommer de positiva verkningarna, särskilt för unionsindustrin, av allt att döma att uppväga de eventuella negativa verkningarna för de andra intressegrupperna. Slutsatserna i skälen 135–137 i förordningen om provisorisk tull bekräftas därmed.

(69)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter invände unionsindustrin mot den målvinst som användes för att fastställa nivån för undanröjande av skada enligt skäl 143 i förordningen om provisorisk tull. Samma påståenden upprepades efter det slutgiltiga meddelandet av uppgifter.

(70)

Målvinsten som användes vid beräkningen av den preliminära skademarginalen uppgick till 4,8 %. Denna siffra grundar sig på 2012 års vinstmarginal som konstaterats för en mycket likartad produkt, armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet, och som användes i ett antidumpningsförfarande nyligen beträffande import av armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet med ursprung i Kina (8).

(71)

Klaganden bestred i sin inlaga användningen av samma målvinst som använts i undersökningen av armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet och hävdade att dessa två produkter och deras respektive marknader är olika. Klaganden föreslog att man skulle använda ett vinstmål som är ännu högre än vad som ursprungligen föreslagits i klagomålet, dvs. 16 % eller 17 %, vilket var den vinst som uppnåddes av unionstillverkarna under 2006 eller som anses vara ”önskvärt på lång sikt för en sund stålindustri” (9).

(72)

I detta sammanhang grundar sig det vinstmål som använts i dessa förfaranden, vilket kommissionen ansåg vara lämpligast, på den siffra som faktiskt uppnåtts 2012 (under skadeundersökningsperioden) av unionstillverkare av en mycket likartad produkt som tillverkats i stor utsträckning med samma produktionsmedel som den berörda produkten i denna undersökning. Det erinras också om att i klagomålet begärde Eurofer en målvinst på 9,9 % som användes i en undersökning av valstråd, en produkt som definitivt är mindre likartad än den berörda produkten än armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet. Slutligen är syftet med fastställandet av skademarginalen att undanröja den skada som vållats av den dumpade importen, men inte av andra faktorer som till exempel den ekonomiska krisen. Medan den vinst på 1,3 %, som var den enda vinst som unionsindustrin uppnådde under skadeundersökningsperioden (10), ansågs vara lämplig till följd av momskarusellen, verkar det mer välavvägt att använda den vinstmarginal som uppnåddes av industrin under samma period, som har kontrollerats och visat sig vara lämplig för en mycket likartad produkt i ett antidumpningsförfarande med huvudsakligen överlappande perioder. Därför avvisades unionsindustrins krav.

(73)

I den preliminära beräkningen av skademarginalen användes en justering på 2 % för kostnader efter import (11). I sina synpunkter efter det preliminära meddelandet hävdade den vitryska exporterande tillverkaren att en högre siffra på 4–6 % bör användas i detta särskilda fall, eftersom denna justeringsnivå bättre skulle återspegla de faktiska kostnader efter import som importörer/användare måste täcka.

(74)

Som en följd av detta påstående granskade kommissionen mer i detalj strukturen för och storleken på de kostnader under och efter importen som deklarerats av de samarbetsvilliga importörer och användare som avses i skäl 6.

(75)

På grundval av resultaten från kontrollbesöken hos dessa företag finner kommissionen inte någon anledning att ändra justeringsnivån. De faktiska kostnaderna efter import för importören och en av användarna var (i genomsnitt för hela undersökningsperioden) under 2 %. Endast för ett företag (den tyska användaren) var kostnaderna efter importen högre än 2 %, inom det anförda intervallet 4–6 %. Detta företag hade dock icke standardiserade förfaranden för transporten efter import av den berörda produkten från företagets lagerlokaler till produktionsanläggningar. Dessa är inte standardiserade kostnader efter import, som är gemensamma för importörer, utan kostnader som är mycket specifika för detta företags verksamhet. Det bör understrykas att exportpriserna, för att beräkna skademarginalen, fastställs vid EU:s gräns (justerade för kostnader efter import) och jämförs med unionstillverkarnas priser fritt fabrik. Kostnaderna för transport av produkten till användarnas produktionsanläggningar är inte relevanta i detta sammanhang och beaktas därmed inte. På grundval av ovanstående bekräftade kommissionen de preliminära kostnaderna efter import på 2 % som rimliga. Påståendet avvisades därför.

(76)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter tog både klaganden och den vitryska exporterande tillverkaren upp flera mindre frågor avseende beräkningen av skademarginalen.

(77)

Klaganden menade att inrättandet av cif-priset för beräkning av prisunderskridande och målprisunderskridande inte bör grundas på internpriset till närstående importörer, men omräknas utifrån oberoende återförsäljning. Kommissionen bekräftar härmed att cif-priset som använts för beräkningen av prisunderskridandet och målprisunderskridandet i det preliminära skedet faktiskt baserades på oberoende återförsäljning.

(78)

Den klagande föreslog en ”alternativ” metod för kostnadsfördelning mellan olika produkttyper för beräkningen av prisunderskridande och målprisunderskridande. Detta förslag inkom dock efter införandet av provisoriska åtgärder när alla svar på frågeformuläret redan hade kontrollerats på plats och beräkningarna slutförts. Under alla omständigheter är kostnadsfördelning irrelevant för beräkningen av skademarginalen, eftersom skademarginalen grundades på priserna per produkttyp fritt fabrik, och inte på kostnader per produkttyp. Påståendet avvisades därför.

(79)

Klaganden föreslog också att basera nivån för skademarginalen, inte på uppgifter från hela undersökningsperioden, utan på ett visst kvartal av undersökningsperioden där marginalen skulle bli ”mer representativ”. Klaganden lade dock inte fram bevis för särskilda omständigheter i det här fallet som skulle motivera undantag från kommissionens standardförfarande att grunda skademarginalen på hela undersökningsperioden. Påståendet avvisades därför.

(80)

Kommissionen har beslutat iaktta försiktighet när det gäller beräkningen av skademarginalen. Med hänsyn till den bristande tillförlitligheten i vissa uppgifter av de anledningar som anges i skälen 19 till 23 och de särskilda omständigheterna i detta fall, har kommissionen reviderat beräkningen av nivån för undanröjande av skada genom att undanta uppgifter från den italienska tillverkaren i urvalet och begränsa beräkningen till försäljningen i Nederländerna, Tyskland, Polen och Litauen. Denna beräkning speglar den beräkning av prisunderskridande som omnämns i skäl 29 som ledde till en marginal för prisunderskridande på 2,8 %. På denna grundval fastställdes den reviderade skademarginalen till 10,6 %.

(81)

Efter det slutgiltiga meddelandet av uppgifter ifrågasatte klaganden den metod som kommissionen använt i detta fall, med hänvisning till att kommissionen de facto begränsat undersökningens räckvidd till en regional undersökning. Klaganden hävdade också att nivån för skadeundanröjande ovan inte skulle undanröja skadan för unionsindustrin som helhet. Klaganden noterade vidare att den vitryska dumpade importen ägde rum i 16 olika medlemsstater, dvs. många fler än dem som kommissionen använde för att fastställa skademarginalen.

(82)

I detta avseende bör noteras att kommissionen faktiskt grundat sin skadeanalys på den övergripande situationen i unionsindustrin och dragit slutsatsen att ett uteslutande av Italien från bedömningen inte ändrar skadebilden. När det gäller nivån för undanröjande av skada, även om import från Vitryssland verkligen ägde rum i ett antal medlemsstater 13, grundade kommission beräkningen av undanröjande av skada på uppgifter som endast rörde företagen i urvalet, vilka sålde den liknande produkten i ett mer begränsat antal länder, vilket förklaras i skäl 29. Detta påverkar inte möjligheten för alla berörda parter att begära en interimsöversyn när resultaten av kartellundersökningen har slutförts och beroende på den situation som gäller vid den tidpunkten.

(83)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande nivån för undanröjande av skada, fastställs den slutgiltiga nivån för undanröjande av skada till 10,6 %.

(84)

Med tanke på de slutsatser som nåtts beträffande dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse samt i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen, bör slutgiltiga antidumpningsåtgärder införas på import av den berörda produkten på skademarginalens nivå i enlighet med regeln om lägsta tull.

(85)

Efter det slutgiltiga meddelandet av uppgifter hävdade den vitryska exporterande tillverkaren att omständigheterna i fallet motiverade införandet av åtgärder i form av en partiell tullbefrielse, dvs. att de första 200 000 ton som importeras skulle vara tullfria, och att åtgärdernas giltighetsperiod skulle begränsas till två år.

(86)

Det erinras om att dumpningen är ett resultat av prisdiskriminering och att lösningen därför bör bestå av antidumpningstullar eller ett prisåtagande. En tullfri kvot, som begärdes av den vitryska exportören, innehåller inga prisinslag som skulle åtgärda skadevållande dumpning och kan därför inte godtas. I detta fall finns heller ingen anledning att förkorta tillämpningsperioden för åtgärderna. Om omständigheterna skulle förändras har den vitryska tillverkaren möjlighet att begära en översyn av åtgärderna i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen. Påståendena avvisades därför. Det erinras också om att kommissionen får återuppta undersökningen om kartellundersökningen skulle ge orsak att ifrågasätta de definitiva resultat som anges i denna förordning.

(87)

På grundval av ovanstående fastställs de satser till vilka sådana tullar påförs enligt följande:

(88)

Med hänsyn till de konstaterade dumpningsmarginalerna och nivån på den skada som vållats unionsindustrin bör de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den provisoriska antidumpningstull som infördes genom förordningen om provisorisk tull slutgiltigt tas ut.

(89)

Kommittén som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen lämnade inget yttrande.