15.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 189/15

(1)

Kvalifikationer används för en rad olika ändamål. De visar för arbetsgivarna vad innehavarna i princip vet och kan göra (”läranderesultat”). De kan vara en förutsättning för tillträde till vissa reglerade yrken. De hjälper utbildningsmyndigheter och utbildningsanordnare att avgöra vad en person har lärt sig och på vilken nivå. De är även viktiga för den enskilde som ett uttryck för personliga framsteg. Kvalifikationer bidrar därför i hög grad till att öka anställbarheten samt underlätta rörlighet och tillträde till vidareutbildning.

(2)

Kvalifikationer är det formella resultatet av en bedömnings- och valideringsprocess som utförts av en behörig myndighet och tar vanligen formen av sådana handlingar som utbildnings- och examensbevis. De visar att en person har uppnått läranderesultat enligt vissa bestämda standarder. Läranderesultaten kan ha uppnåtts på många olika sätt i formella, icke-formella och informella nationella och internationella sammanhang. Uppgifter om läranderesultaten bör vara lättillgängliga och tydliga.

(3)

Genom Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (1) skapades en gemensam referensram med åtta kvalifikationsnivåer, som uttrycks som läranderesultat med stigande kompetensnivå. Dessa fungerar som ett verktyg för översättning mellan olika kvalifikationssystem och deras olika nivåer. Syftet med den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande (nedan kallad den europeiska referensramen) är att göra människors kvalifikationer tydligare och lättare att jämföra och överföra.

(4)

De bredare målen för denna rekommendation är att bidra till att modernisera utbildningssystemen och att öka arbetstagares och inlärares anställbarhet, rörlighet och sociala integrering. Vidare syftar den till att förbättra kopplingen mellan formellt, icke-formellt och informellt lärande och stödja validering av läranderesultat som uppnåtts i olika sammanhang.

(5)

Medlemsstaterna har utarbetat eller håller på att utarbeta nationella referensramar för kvalifikationer på grundval av läranderesultat och kopplar dessa till den europeiska referensramen genom en hänvisningsprocess. Deskriptorerna för de olika nivåerna i den europeiska referensramen och för läranderesultat bidrar till att kvalifikationer enligt olika nationella system blir tydligare och lättare att jämföra. De bidrar också till att man inom utbildningen allmänt går över till ett synsätt inriktat på läranderesultat. Hänvisning till den europeiska referensramen bör ske genom de nationella referensramarna för kvalifikationer eller, om sådana inte finns, genom de nationella kvalifikationssystemen (nedan kallade nationella referensramar eller system för kvalifikationer).

(6)

Kvalifikationer är tydligare och lättare att jämföra om de läggs fram i handlingar som innehåller en hänvisning till tillämplig nivå i den europeiska referensramen och en beskrivning av de uppnådda läranderesultaten.

(7)

Ett brett urval av aktörer bör delta i genomförandet av den europeiska referensramen på unionsnivå och nationell nivå, så att ett brett stöd säkerställs. Viktiga aktörer inbegriper alla inlärare, utbildningsanordnare, kvalifikationsmyndigheter, kvalitetssäkringsorgan, arbetsgivare, fackliga organisationer, branschorganisationer, handels- och hantverkskammare, organ som arbetar med erkännande av akademiska kvalifikationer och yrkeskvalifikationer, arbetsförmedlingar och organ som ansvarar för migranters integrering.

(8)

I sin rapport till Europaparlamentet och rådet av den 19 december 2013 om utvärdering av den europeiska referensramen för kvalifikationer drog kommissionen slutsatsen att den europeiska referensramen allmänt godtas som en referens för utvecklingen av nationella referensramar för kvalifikationer, för genomförande av en strategi baserad på resultat av lärande och ökad tydlighet i fråga om färdigheter och kompetenser och erkännande av sådana. I rapporten framhålls att unionen bör göra det möjligt för inlärare och arbetstagare att bättre synliggöra göra sina färdigheter och sin kompetens, oavsett var dessa har förvärvats.

(9)

I den rapporten kom kommissionen också fram till att den rådgivande gruppen för den europeiska referensramen för kvalifikationer har tillhandahållit effektiv vägledning för nationella hänvisningsprocesser och har byggt upp förtroende och förståelse mellan de deltagande länderna. Den kom också fram till att effektiviteten hos den europeiska referensramens nationella samordningspunkter till stor del är beroende av hur nära knutna de är till den nationella styrningen av hänvisningsprocessen.

(10)

Med tanke på den positiva utvärderingen av den rådgivande gruppen är det avgörande för ett konsekvent, samstämmigt, öppet och samordnat genomförande av denna rekommendation att denna grupp fortsätter sitt arbete.

(11)

Tydlighet i och erkännande av färdigheter och kvalifikationer är en av de nya prioriteringarna enligt 2015 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020). I denna rapport framhåller man att den europeiska referensramen bör utvecklas ytterligare för förbättrad öppenhet och jämförbarhet beträffande kvalifikationer. När det gäller nyanlända migranter betonas det också att de befintliga tydlighetsinstrumenten också skulle kunna bidra till en bättre förståelse inom EU av kvalifikationer som införskaffats i ett tredjeland och vice versa.

(12)

Den europeiska referensramen och de därtill kopplade nationella referensramarna eller systemen för kvalifikationer kan stödja befintlig praxis för erkännanden, genom att de leder till större förtroende för, förståelse av och jämförbarhet för kvalifikationer. Detta kan underlätta erkännandet av kvalifikationer för studier eller arbete. Övergripande referensramar för kvalifikationer, såsom den europeiska referensramen, skulle kunna tjäna som informationsverktyg för erkännandepraxis i enlighet med rekommendationen om användning av referensramar för erkännande av utländska kvalifikationer, som antogs enligt konventionen om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen.

(13)

Nationella referensramar och kvalifikationssystem förändras med tiden och hänvisningarna till den europeiska referensramen bör därför i förekommande fall ses över och uppdateras.

(14)

Förtroende för kvaliteten och nivån hos de kvalifikationer som ingår i de nationella referensramarna eller systemen för kvalifikationer som hänvisar till den europeiska referensramen (nedan kallade kvalifikationer motsvarande en nivå inom den europeiska referensramen) är väsentligt som stöd för inlärarnas och arbetstagarnas rörlighet inom och över sektoriella och geografiska gränser. Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande innehöll gemensamma principer för kvalitetssäkring inom högre utbildning och yrkesinriktad utbildning. Dessa principer beaktade medlemsstaternas ansvar för kvalitetssäkringsåtgärder för nationella kvalifikationer i enlighet med subsidiaritetsprincipen. De europeiska standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring i det europeiska området för högre utbildning och den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning utgör ett underlag för sådana gemensamma principer.

(15)

Möjligheten att utanför området högre utbildning utarbeta ett europeiskt register över organ som övervakar systemen för kvalitetssäkring av kvalifikationer skulle kunna utredas.

(16)

Meritsystem kan hjälpa enskilda personer att göra framsteg i lärandet genom att de underlättar flexibla utbildningsvägar och förflyttning mellan olika nivåer och typer av utbildning och över nationella gränser, vilket gör det möjligt för inlärare att ackumulera och överföra olika läranderesultat som uppnåtts i olika inlärningssammanhang, inbegripet online-inlärning, icke-formell inlärning och informell inlärning. En strategi baserad på läranderesultat kan också göra det lättare att utforma, leverera och bedöma fullständiga kvalifikationer eller kvalifikationskomponenter.

(17)

Meritsystem på både nationell och europeisk nivå används i institutionella sammanhang som högre utbildning eller yrkesutbildning. På europeisk nivå har det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter utarbetats för högre utbildning inom det europeiska området för högre utbildning. När det gäller yrkesutbildning, utarbetas för närvarande det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen i enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 2009 om inrättande av ett europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbildningen (ECVET) (2). Kopplingar mellan nationella referensramar och meritsystem skulle i lämpliga fall kunna främjas.

(18)

Trots att EU:s regelverk om laglig migration och asyl föreskriver likabehandling i förhållande till medborgarna i värdmedlemsstaten när det gäller erkännande av kvalifikationer och även stödåtgärder för personer som beviljats internationellt skydd i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU (3), råder fortfarande hög överkvalificering och undersysselsättning bland tredjelandsmedborgare med eftergymnasial utbildning. Samarbete mellan unionen och tredjeländer när det gäller tydliga kvalifikationer kan gynna migranters integrering på arbetsmarknaderna i unionen. Med tanke på de ökande migrationsströmmarna till och från unionen behövs det en bättre förståelse för kvalifikationer som förvärvats utanför unionen.

(19)

De centrala aspekterna av den europeiska referensramen, nämligen strategin baserad på läranderesultat, fastställande av nivådeskriptorer och inrättandet av de hänvisningskriterier som utarbetats av den rådgivande gruppen för den europeiska referensramen för kvalifikationer har varit en inspirationskälla för utarbetandet av nationella och regionala referensramar i hela världen. Allt fler tredjeländer och regioner strävar efter en närmare koppling mellan den egna och den europeiska referensramen.

(20)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG (4) sägs att gemensamma utbildningsramar för reglerade yrken kan införas genom att kommissionen antar en delegerad akt med en gemensam uppsättning kunskaper, färdigheter och kompetenser. De gemensamma utbildningsramarna ska bygga på nivåerna i den europeiska referensramen för kvalifikationer. Hänvisningar till nivåerna i den europeiska referensramen ska inte påverka tillträdet till arbetsmarknaden i de fall där yrkeskvalifikationer har erkänts i enlighet med direktiv 2005/36/EG.

(21)

Referensramen för kvalifikationer i det europeiska området för högre utbildning innehåller deskriptorer för den korta utbildningen (som kan kopplas till eller ingår i den första nivån) och den första, andra och tredje nivån inom den högre utbildningen. Varje nivådeskriptor innehåller en uppgift om det resultat och den kompetens som förknippas med kvalifikationerna vid utbildningsperiodens slut. Den europeiska referensramen för kvalifikationer är förenlig med referensramen för kvalifikationer inom det europeiska området för högre utbildning och dess nivådeskriptorer. Den korta utbildning (som kan kopplas till eller ingår i den första nivån) och den första, andra och tredje nivån i referensramen för kvalifikationer inom det europeiska området för högre utbildning motsvarar nivåerna 5–8 inom den europeiska referensramen.

(22)

Europaparlamentets och rådets beslut nr 2241/2004/EG (5) är avsett att hjälpa människor att på ett bättre sätt lägga fram sina färdigheter, kompetenser och kvalifikationer.

(23)

En europeisk klassificering av färdigheter, kompetenser, kvalifikationer och yrken (Esco) håller på att utarbetas av kommissionen. Om den används på frivillig basis, kan den stödja en bättre koppling mellan utbildning och sysselsättning. De data som tagits fram av medlemsstaterna inom ramen för den europeiska referensramen kunde fungera som bidrag till denna klassificering.

(24)

Information om hänvisningen av nationella referensramar eller system för kvalifikationer till den europeiska referensramen och om kvalifikationer motsvarande en nivå inom den europeiska referensramen för kvalifikationer bör vara lättillgänglig för allmänheten. Användningen av gemensamma datastrukturer och dataformat skulle bidra till att detta mål uppnås. Detta skulle även att göra det lättare att förstå och använda offentliggjorda uppgifter om kvalifikationer.

(25)

Den europeiska referensramen bör genomföras på ett sätt som på nationell nivå och unionsnivå är förenligt med, kompletterar och samverkar med nationella referensramar eller system för kvalifikationer och verktyg för tydlighet i och erkännande av färdigheter, kompetenser och kvalifikationer, bland annat verktyg för kvalitetssäkring, ackumulering och överföring av meriter samt verktyg som utvecklats inom det europeiska området för högre utbildning för tydlighet i och erkännande av färdigheter, kompetenser och kvalifikationer.

(26)

Utvecklingen av den europeiska referensramen bör ske i fullständig överensstämmelse med det befintliga europeiska samarbetet inom utbildning enligt den strategiska ramen Utbildning 2020 och framtida europeiska strategiska utbildningsramar.

(27)

Denna rekommendation ersätter eller fastställer inte nationella referensramar eller system för kvalifikationer. I den europeiska referensramen beskrivs varken specifika kvalifikationer eller en enskild persons kompetens, och bestämda kvalifikationer bör hänföras till lämplig nivå i den europeiska referensramen via de relevanta nationella kvalifikationssystemen.

(28)

Genom denna rekommendation stärks den europeiska referensramen som gemensam referensram med åtta nivåer uttryckta i form av läranderesultat, som fungerar som ett verktyg för översättning mellan olika referensramar eller system för kvalifikationer och deras olika nivåer.

(29)

Denna rekommendation är icke bindande och därmed förenlig med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, genom att den stöder och kompletterar medlemsstaternas insatser genom att underlätta ytterligare samarbete mellan dem för att öka tydligheten, jämförbarheten och överförbarheten i människors kvalifikationer. Den bör genomföras i enlighet med nationell rätt och praxis.

1.

använda den europeiska referensramen som en referens för nationella referensramar eller system för kvalifikationer för jämförelse mellan alla kvalifikationstyper och -nivåer i unionen som ingår i nationella referensramar eller system, särskilt genom koppling av kvalifikationsnivåerna till nivåerna i den europeiska referensramen enligt bilaga II och användning av kriterierna i bilaga III,

2.

se över och om lämpligt uppdatera hänvisningarna mellan nivåerna i de nationella referensramarna eller systemen för kvalifikationer och de nivåer i den europeiska referensramen som anges i bilaga II, i enlighet med kriterierna i bilaga III och med vederbörlig hänsyn till nationella omständigheter,

3.

säkerställa att kvalifikationer motsvarande en nivå inom den europeiska referensramen stämmer överens med de gemensamma principer för kvalitetssäkring som anges i bilaga IV, utan att detta påverkar de nationella kvalitetssäkringsprinciper som tillämpas på nationella kvalifikationer,

4.

om lämpligt främja kopplingar mellan meritsystem och nationella referensramar eller system för kvalifikationer, med beaktande av de gemensamma principer för meritsystem som anges i bilaga V, utan att detta påverkar nationella beslut om att i) använda meritsystem och ii) koppla dem till nationella referensramar eller system för kvalifikationer; dessa gemensamma principer kommer inte att leda till ett automatiskt erkännande av kvalifikationer,

5.

om så är lämpligt vidta åtgärder så att alla nya handlingar avseende kvalifikationer som utfärdats av behöriga myndigheter (t.ex. utbildningsbevis, examensbevis och kvalifikationstillägg) och/eller register över kvalifikationer innehåller en tydlig hänvisning till rätt nivå i den europeiska referensramen,

6.

offentliggöra resultaten av hänvisningsprocessen på nationell nivå och unionsnivå och om möjligt säkerställa att uppgifter om kvalifikationer och motsvarande läranderesultat finns tillgängliga och offentliggörs i de datafält som anges i bilaga VI,

7.

uppmuntra arbetsmarknadens parter, offentliga arbetsförmedlingar, utbildningsanordnare, kvalitetssäkringsorgan och offentliga myndigheter att använda den europeiska referensramen för att underlätta jämförelser av kvalifikationer och tydliggörande av läranderesultat,

8.

säkerställa fortsättning och samordning av de uppgifter som utförs av den europeiska referensramens nationella samordningspunkter; den europeiska referensramens nationella samordningspunkter har som huvuduppgift att stödja de nationella myndigheterna vid hänförandet av nationella referensramar eller system för kvalifikationer till den europeiska referensramen och att föra den europeiska referensramen närmare enskilda och organisationer.

9.

främja konsekvens i det fortsatta genomförandet av den europeiska referensramen i alla medlemsstater genom att jämföra och diskutera de metoder som används för att ange nivåer för kvalifikationer i nationella referensramar eller system för kvalifikationer, med vederbörlig hänsyn till nationella förhållanden,

10.

med vederbörlig hänsyn till nationella förhållanden, stödja utarbetandet av metoder för beskrivning, användning och tillämpning av läranderesultat för att öka tydligheten i samt förståelsen av och möjligheten att jämföra kvalifikationerna,

11.

stödja inrättandet av frivilliga förfaranden för angivande av nivåer för internationella kvalifikationer genom nationella referensramar eller system för kvalifikationer och informationsutbyte och samråd mellan medlemsstaterna om dessa förfaranden för att säkerställa enhetlighet,

12.

utarbeta vägledning för hur man informerar om den europeiska referensramen, särskilt om hur man ska ange nivåerna inom den europeiska referensramen på nyutfärdade utbildningsbevis, examensbevis och kvalifikationstillägg och/eller i register över kvalifikationer, i enlighet med nationella system och föreskrifter om utbildnings- och examensbevis,

13.

utreda möjligheterna att utveckla och tillämpa kriterier och förfaranden för att i enlighet med internationella avtal göra det möjligt att jämföra tredje länders nationella och regionala referensramar för kvalifikationer med den europeiska referensramen,

14.

inrätta utbyten som omfattar peer learning och god praxis mellan medlemsstaterna och i förekommande fall underlätta kollegial rådgivning på begäran av medlemsstaterna.

15.

säkerställa att genomförandet av denna rekommendation stöds genom åtgärder som finansieras av de relevanta unionsprogrammen,

16.

säkerställa effektiv styrning av genomförandet av den europeiska referensramen genom att upprätthålla och till fullo stödja den 2009 inrättade rådgivande gruppen för den europeiska referensramen för kvalifikationer, som består av företrädare för medlemsstaterna och andra deltagande länder, arbetsmarknadens parter och i förekommande fall andra intressenter; den rådgivande gruppen för den europeiska referensramen för kvalifikationer bör säkerställa övergripande konsekvens och främja öppenhet och förtroende för processen för hänvisning till nationella referensramar eller system för kvalifikationer till den europeiska referensramen,

17.

om lämpligt rapportera om framstegen efter det att denna rekommendation har antagits i relevanta utbildnings- och sysselsättningspolitiska sammanhang,

18.

i samarbete med medlemsstaterna och efter att ha rådfrågat de berörda parterna bedöma och utvärdera de åtgärder som vidtagits till följd av denna rekommendation och senast 2022 rapportera till rådet om erfarenheterna och konsekvenserna för framtiden, vilket om nödvändigt kan inbegripa en översyn och revidering av denna rekommendation.