15.11.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 306/13


RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2016/1989

av den 11 november 2016

om en rekommendation om förlängning av tillfälliga kontroller vid de inre gränserna under exceptionella omständigheter som utgör en risk för det övergripande funktionssättet för Schengenområdet

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (1) särskilt artikel 29,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 29 i kodexen om Schengengränserna antog rådet den 12 maj 2016 ett genomförandebeslut om en rekommendation om tillfälliga kontroller vid de inre gränserna under exceptionella omständigheter som utgör en risk för det övergripande funktionssättet för Schengenområdet.

(2)

Rådet rekommenderade fem Schengenstater (Österrike, Tyskland, Danmark, Sverige och Norge) att behålla proportionella tillfälliga gränskontroller i högst sex månader, räknat från och med dagen för antagandet av genomförandebeslutet, i syfte att bemöta det allvarliga hotet mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten i dessa stater till följd av kombinationen av brister i kontrollen av den yttre gränsen i Grekland och de sekundära förflyttningarna av irreguljära migranter som anlänt via Grekland och som har för avsikt att förflytta sig till andra Schengenstater.

(3)

Den 28 september 2016 offentliggjorde kommissionen sin rapport om genomförandet av genomförandebeslutet. Kommissionen drog slutsatsen att de kontroller vid de inre gränserna som genomförts av Österrike, Tyskland, Danmark, Sverige och Norge har varit proportionella och i överensstämmelse med rådets rekommendation. På grundval av den tillgängliga informationen och rapporterna från de berörda staterna slog kommissionen vidare fast att den vid rapporteringstidpunkten inte såg något behov av att föreslå ändringar av genomförandebeslutet.

(4)

Den 18 och 21 oktober 2016 rapporterade de berörda Schengenstaterna för andra gången till kommissionen om genomförandet av rådets rekommendation. Den information som lämnades följer samma trend som de uppgifter som lämnades för den första rapporten (en minskning av antalet personer som nekas inresa och av antalet mottagna asylansökningar) och vittnar därför om en fortlöpande stabilisering av situationen.

(5)

Trots ett kraftigt fall i antalet anländande irreguljära migranter och asylsökande i Europeiska unionen finns det fortfarande kvar ett betydande antal irreguljära migranter i Grekland samt i de medlemsstater som påverkats mest av sekundära förflyttningar av irreguljära migranter som kommer från Grekland. Utifrån tidigare observerade trender är det berättigat att förvänta sig att dessa personer kan komma att vilja förflytta sig irreguljärt till andra medlemsstater när de gränskontroller som hindrar deras sekundära förflyttning hävs.

(6)

Det sammanlagda antalet asylansökningar som har inkommit sedan början av migrationskrisen och de ansökningar som fortfarande lämnas in har satt stor press på de nationella förvaltningarna och tjänsterna i alla EU-medlemsstater och särskilt i de Schengenstater som berörs av genomförandebeslutet.

(7)

Kontroller vid de inre gränserna kan inte betraktas isolerat från andra viktiga faktorer. I sitt meddelande Att återvända till Schengen – en färdplan  (2) fastställde kommissionen de olika strategier som behöver genomföras för en återgång till ett fullt fungerande Schengenområde.

(8)

Färdplanen inbegrep i synnerhet antagande och genomförande av det europeiska gräns- och kustbevakningssystemet. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 av den 14 september 2016 om en europeisk gräns- och kustbevakning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007, rådets förordning (EG) nr 2007/2004 och rådets beslut 2005/267/EG (3) trädde i kraft den 6 oktober 2016, inom nio månader från framläggandet av kommissionens förslag, vilket visar på ett engagemang från alla berörda aktörer. Reserverna för snabba insatser, som omfattar både personal och teknisk utrustning, samt reserverna för snabba återvändanden förväntas vara inrättade och operationella senast den 7 december 2016 respektive den 7 januari 2017.

(9)

En annan faktor som fastställs i färdplanen för att återvända till Schengen är det framgångsrika genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet. Samtidigt som genomförandet av uttalandet, vilket beskrivs i den tredje lägesrapporten (4), fortsätter att ge resultat är det viktigt att fortsätta att säkerställa att uttalandet fungerar varaktigt. Dessutom kvarstår ett fortlöpande behov av det samarbete som man enades om i uttalandet efter ledarnas möte om västra Balkanrutten.

(10)

Ovanstående visar att det fortfarande behövs tid för att fullt ut genomföra dessa åtgärder och bekräfta de motsvarande resultaten, trots de stadiga och betydande framsteg som gjorts på de områden som fastställs i färdplanen för att återvända till Schengen och trots en fortlöpande stabilisering av situationen.

(11)

Således kvarstår exceptionella omständigheter som innebär ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten och som utgör en risk för det övergripande funktionssättet för Schengenområdet.

(12)

Med beaktande av den rådande instabila situationen i Grekland och återstoden av migrationstrycket i de medlemsstater som påverkats mest av sekundära förflyttningar av irreguljära migranter som kommer från Grekland förefaller det därför befogat att tillåta en proportionell förlängning av de tillfälliga kontrollerna vid de inre gränserna i de Schengenstater som för närvarande genomför sådana kontroller som en sista utväg för att bemöta ett allvarligt hot mot sin allmänna ordning eller inre säkerhet, nämligen Österrike, Tyskland, Danmark, Sverige och det associerade landet Norge, i enlighet med artikel 29 i kodexen om Schengengränserna.

(13)

På grundval av de faktiska indikatorer som finns tillgängliga i detta skede bör denna förlängning inte överstiga tre månader räknat från och med dagen för antagandet av detta genomförandebeslut.

(14)

De medlemsstater som beslutar att fortsätta genomföra kontroller vid de inre gränserna efter detta genomförandebeslut bör meddela övriga medlemsstater, Europaparlamentet och kommissionen om detta.

(15)

Innan de väljer att använda sig av sådana kontroller bör de berörda medlemsstaterna undersöka huruvida andra åtgärder som fungerar som alternativ till gränskontroller kan användas för att verkningsfullt bemöta det konstaterade hotet. De berörda medlemsstaterna bör i sina meddelanden informera om resultaten av denna överläggning och om skälen till varför man har valt att använda sig av gränskontroller.

(16)

Såsom anges i Europeiska rådets slutsatser om migration av den 20 oktober 2016 omfattar processen för återupptagandet av Schengensamarbetet en anpassning av de tillfälliga kontrollerna vid de inre gränserna så att de avspeglar de nuvarande behoven. Kontrollerna i enlighet med detta genomförandebeslut bör endast genomföras i nödvändig omfattning, med en kontrollintensitet som begränsas till ett absolut nödvändigt minimum. Om till exempel migrationsströmmen under en viss period är obetydlig är det möjligt att kontrollerna vid vissa gränsavsnitt rentav inte längre är nödvändiga. I syfte att i minsta möjliga mån hindra allmänhetens passage av de berörda inre gränserna kan endast riktade kontroller som grundar sig på riskanalys och underrättelseverksamhet äga rum. Dessutom bör nödvändigheten vad gäller dessa kontroller vid de berörda gränsavsnitten regelbundet undersökas och utvärderas i samarbete med alla berörda medlemsstater i syfte att successivt minska dem.

(17)

Vid slutet av varje månad av genomförandet av detta genomförandebeslut bör en fullständig rapport om resultaten av de kontroller som genomförts skickas till kommissionen tillsammans med, i förekommande fall, en bedömning av deras fortsatta nödvändighet. Denna rapport bör inbegripa det totala antalet personer som kontrollerats, det totala antalet nekade inresor efter kontrollerna, det totala antalet beslut om återvändande som utfärdats efter kontrollerna samt det totala antalet asylansökningar som mottagits vid de inre gränser där kontrollerna äger rum.

(18)

Rådet noterar att kommissionen har tillkännagivit att den noga kommer att bevaka tillämpningen av detta genomförandebeslut.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

1.

Österrike, Tyskland, Danmark, Sverige och Norge bör förlänga proportionella tillfälliga gränskontroller i högst tre månader, räknat från och med dagen för antagandet av detta genomförandebeslut, vid följande inre gränser:

Österrike vid landgränsen mellan Österrike och Ungern och landgränsen mellan Österrike och Slovenien.

Tyskland vid landgränsen mellan Tyskland och Österrike.

Danmark i de danska hamnarna med färjeförbindelser till Tyskland och vid landgränsen mellan Danmark och Tyskland.

Sverige i de svenska hamnarna i polisregionerna Syd och Väst samt vid Öresundsbron.

Norge i de norska hamnarna med färjeförbindelser till Danmark, Sverige och Tyskland.

2.

Innan sådana kontroller förlängs bör de berörda medlemsstaterna diskutera med den eller de relevanta medlemsstaterna för att säkerställa att kontroller vid de inre gränserna endast genomförs där det anses nödvändigt och proportionellt. Dessutom bör de berörda medlemsstaterna säkerställa att kontroller vid de inre gränserna endast genomförs som en sista utväg när det med andra alternativa åtgärder inte går att uppnå samma effekt, och endast vid de delar av den inre gränsen där det anses nödvändigt och proportionellt, i enlighet med kodexen om Schengengränserna. De berörda medlemsstaterna bör underrätta övriga medlemsstater, Europaparlamentet och kommissionen om detta.

3.

Gränskontrollen bör förbli målinriktad, grundad på riskanalys och underrättelseverksamhet och i fråga om omfattning, frekvens, plats och tid begränsad till vad som är absolut nödvändigt för att bemöta det allvarliga hotet och säkra den allmänna ordningen och inre säkerheten. Den medlemsstat som genomför kontroller vid de inre gränserna i enlighet med detta genomförandebeslut bör veckovis ompröva nödvändigheten, frekvensen, platsen och tidpunkterna för kontrollerna, anpassa kontrollernas intensitet till det berörda hotet och när så är lämpligt avveckla dem samt varje månad rapportera till kommissionen.

Utfärdat i Bryssel den 11 november 2016.

På rådets vägnar

P. ŽIGA

Ordförande


(1)  EUT L 77, 23.3.2016, s. 1.

(2)  COM(2016) 120 final.

(3)  EUT L 251, 16.9.2016, s. 1.

(4)  Tredje lägesrapporten om genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet (COM(2016) 634 final).