30.4.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 111/32

(1)

Perklorat förekommer naturligt i miljön i form av nitrat- och kaliumkarbonatfyndigheter, och kan även bildas i atmosfären och förekomma i form av utfällning i mark och grundvatten. Det förekommer även i form av föroreningar från omgivningen vid användning av gödningsmedel som innehåller nitrat, från tillverkning, användning och bortskaffande av ammoniumperklorat, som förekommer i raketbränsle, sprängämnen, fyrverkeripjäser, facklor och uppblåsningsanordningar för krockkuddar, samt i andra typer av industriprocesser. Perklorat kan även bildas genom nedbrytning av natriumhypoklorit vid desinfektion av vatten och kan då förorena vattenkällan. Vatten, jord och gödningsmedel betraktas som potentiella källor till perkloratkontaminering av livsmedel.

(2)

Panelen för främmande ämnen i livsmedelskedjan (nedan kallad panelen) hos Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) har avgett ett vetenskapligt yttrande om folkhälsoriskerna på grund av förekomsten av perklorat i livsmedel (1). Panelen konstaterade att kronisk exponering för perklorat via kosten kan innebära en hälsorisk, särskilt för storkonsumenter med mild till måttlig jodbrist i de yngre åldersgrupperna. Dessutom är det möjligt att korttidsexponering för perklorat kan vara en hälsorisk för ammade spädbarn och småbarn med lågt jodintag.

(3)

För att ha underlag för en säkrare riskbedömning, rekommenderar panelen att mer information samlas in om förekomsten av perklorat i livsmedel i Europa, särskilt vad gäller grönsaker, modersmjölksersättning, mjölk och mejeriprodukter. Höga nivåer har konstaterats i gurkväxter och bladgrönsaker, speciellt sådana som odlas i växthus eller genom skyddad odling. Det saknas uppgifter om förekomsten av perklorat i livsmedel, särskilt vad gäller livsmedel provtagna efter den 1 september 2013. Vid analys av förekomsten av perklorat i dricksvatten bör, om möjligt, även sådant dricksvatten inkluderas som inte omfattas av definitionen av livsmedel i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 (2). Riskreducerande åtgärder har vidtagits från och med den 1 september 2013 och uppgifterna om perklorat i de prover som har tagits därefter återspeglar bättre den nuvarande förekomsten av perklorat i livsmedel och principen om så låg halt som rimligt möjligt när god praxis (t.ex. användning av gödningsmedel med låg perkloratnivå) tillämpas.

(4)

Det är därför lämpligt att rekommendera övervakning av förekomsten av perklorat i livsmedel.

1.

Medlemsstaterna bör, med livsmedelsföretagarnas aktiva deltagande, övervaka förekomsten av perklorat i livsmedel, och särskilt i

2.

För att säkerställa att proverna är representativa för det provtagna partiet ska medlemsstaterna följa provtagningsmetoderna i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1882/2006 (4) för bladgrönsaker och del B i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 333/2007 (5) för andra livsmedel som omfattas av förordning (EG) nr 333/2007.

3.

Följande analysmetod ger tillförlitliga resultat:

”Quick Method for the Analysis of Residues of numerous Highly Polar Pesticides in Foods of Plant Origin involving Simultaneous Extraction with Methanol and LC-MS/MS Determination (QuPPe-Method) (version 7.1).” Metoden finns att ladda ner på http://www.crl-pesticides.eu/library/docs/srm/meth_QuPPe.pdf

Även artikeln ”Analysis of Perchlorate in Food Samples of Plant Origin Applying the QuPPe-Method and LC-MS/MS” bör konsulteras. I denna anges hur perklorat i egenskap av förorening från omgivningen kan integreras med den ovan nämnda QuPPe-metoden som påvisar flera resthalter. Artikeln finns att ladda ner på http://www.analytik-news.de/Fachartikel/Volltext/cvuase2.pdf

Målet bör vara en kvantifieringsgräns på högst 2 μg/kg vid analys av perklorat i livsmedel för spädbarn och småbarn, 10 μg/kg i andra livsmedel och 20 μg/kg i torkade örter, kryddor, te, örtte och fruktte.

4.

Medlemsstaterna bör, med livsmedelsföretagarnas aktiva deltagande, utföra undersökningar för att identifiera de faktorer som resulterar i förekomsten av perklorat i livsmedel. Det är särskilt lämpligt att analysera förekomsten av perklorat i gödningsmedel, jord samt bevattnings- och produktionsvatten i situationer där dessa faktorer är relevanta.

5.

Medlemsstaterna bör se till att analysresultaten regelbundet, men senast i slutet av februari 2016, lämnas till Efsa i Efsas format för inlämning av data som följer Efsas vägledning om standardiserad provbeskrivning (Standard Sample Description, SSD) för livsmedel och foder (6) och Efsas ytterligare särskilda rapporteringskrav.