BILAGA I

Tillämpning av Uneceföreskrifter

Uneceföreskrift nr	Område	Ändringsserie	Hänvisning till EUT	Tillämpningsområde
14	Säkerhetsbältens förankringar, Isofix-förankringssystem och Isofix-förankringar med övre hållrem	Tillägg 1 till ändringsserie 07	EUT L 109, 28.4.2011, s. 1.	T och C
16	Säkerhetsbälten, fasthållningsanordningar och fasthållningsanordningar för barn	Tillägg 1 till ändringsserie 06	EUT L 233, 9.9.2011, s. 1.	T och C
43	Säkerhetsglas	Tillägg 12 till ändringsserie 00	EUT L 230, 31.8.2010, s. 119.	T och C
60	Förarens manöverorgan – identifiering av manöverorgan, kontrollampor och visare (mopeder/motorcyklar)		EUT L 95, 31.3.2004, s. 10.	T och C
79	Styrutrustning	Tillägg 3 till ändringsserie 01 och rättelsen av den 20 januari 2006	EUT L 137, 27.5.2008, s. 25.	T och C

Förklarande not:

Det faktum att en komponent ingår i denna förteckning innebär inte att dess installation är obligatorisk. För vissa komponenter fastställs dock obligatoriska installationskrav i andra bilagor till denna förordning.

BILAGA II

Erkännande av provningsrapporter som utfärdats på grundval av OECD-koder för EU-typgodkännande

Provningsrapport på grundval av OECD-kod nr	Område	Utgåva	Tillämpningsområde	Alternativ till EU:s provningsrapport på grundval av
3	Officiell provning av skydd på jordbruks- och skogsbrukstraktorer (dynamisk provning)	Utgåva 2015-juli 2014-	T1, T4.2 och T4.3	Bilaga VI och bilaga XVIII (om säkerhetsbältesförankringarna har provats)
4	Officiell provning av skydd på jordbruks- och skogsbrukstraktorer (statisk provning)	Utgåva 2015-juli 2014-	T1/C1, T4.2/C4.2 och T4.3/C4.3	Bilaga VIII och bilaga XVIII (om säkerhetsbältesförankringarna har provats)
5	Officiell mätning av buller på förarplatsen (förarplatserna) i jordbruks- och skogsbrukstraktorer	Utgåva 2015-juli 2014-	T och C	Bilaga XIII
6	Officiell provning av framtill monterade överrullningsskydd på smalspåriga jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul	Utgåva 2015-juli 2014-	T2, T3 och T4.3	Bilaga IX och bilaga XVIII (om säkerhetsbältesförankringarna har provats)
7	Officiell provning av baktill monterade överrullningsskydd på smalspåriga jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul	Utgåva 2015-juli 2014-	T2/C2, T3/C3 och T4.3/C4.3	Bilaga X och bilaga XVIII (om säkerhetsbältesförankringarna har provats)
8	Officiell provning av skydd på jordbruks- och skogsbrukstraktorer med band	Utgåva 2015-juli 2014-	C1, C2, C4.2 och C4.3	Bilaga VII och bilaga XVIII (om säkerhetsbältesförankringarna har provats)
10	Officiell provning av skydd mot fallande föremål monterade på jordbruks- och skogsbrukstraktorer	Utgåva 2015-juli 2014-	T och C	Bilaga XI Del C

BILAGA III

Bestämmelser om typgodkännandeförfaranden, inbegripet krav på virtuell provning

1.   Typgodkännandeprocess

När typgodkännandemyndigheten tar emot en ansökan om typgodkännande av fordon ska den

1.1

kontrollera att samtliga EU-typgodkännandeintyg och provningsrapporter som har utfärdats i enlighet med förordning (EU) nr 167/2013 och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits i enlighet med den förordningen och som gäller för typgodkännande av fordon omfattar fordonstypen och överensstämmer med de angivna kraven,

1.2

granska dokumentationen för att förvissa sig om att de specifikationer och uppgifter om fordonet som ingår i informationsdokumentet för fordonet finns med i det tekniska underlaget och EU-typgodkännandeintygen som utfärdats i enlighet med förordning (EU) nr 167/2013 och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits i enlighet med den förordningen,

1.3

på ett urval fordon av den typ ansökan gäller utföra, eller låta utföra, kontroller av fordonens delar och system för att kontrollera att fordonet (eller fordonen) tillverkats i enlighet med de relevanta uppgifterna i det bestyrkta tekniska underlaget med avseende på förordning (EU) nr 167/2013 och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits i enlighet med den förordningen,

1.4	i förekommande fall utföra nödvändiga installationskontroller av separata tekniska enheter, eller se till att de utförs,

1.5	utföra eller låta utföra lämpliga kontroller med avseende på de områden som anges i bilaga I till förordning (EU) nr 167/2013,

2.   Kombination av tekniska specifikationer

Det antal fordon som omfattas av provningen ska vara tillräckligt högt för att en korrekt kontroll av de olika kombinationer som ska typgodkännas ska kunna genomföras efter följande kriterier:

2.1	Framdrivningsenhet.

2.2	Kraftöverföring.

2.3	Drivaxlar (antal, placering och koppling till varandra).

2.4	Styraxlar (antal och placering).

2.5	Bromssystem och bromsaxlar (antal).

2.6	Överrullningsskydd.

2.7	Skydd mot farliga ämnen.

3.   Särskilda bestämmelser

Om typgodkännandeintyg eller provningsrapporter saknas på de områden som omfattas av förordning (EU) nr 167/2013 eller de delegerade akter eller genomförandeakter som antagits i enlighet med den förordningen, ska den typgodkännandemyndigheten

3.1	ordna så att de nödvändiga provningar och kontroller som föreskrivs i förordning (EU) nr 167/2013 och i de delegerade akter och genomförandeakter som antagits i enlighet med den förordningen genomförs,

3.2	kontrollera att fordonet såväl motsvarar uppgifterna i informationsdokumentet för fordonet som uppfyller de tekniska kraven i förordning (EU) nr 167/2013 och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits i enlighet med den förordningen,

3.3	i tillämpliga fall, utföra eller låta utföra lämpliga kontroller av monteringen av kompontenter och separata tekniska enheter.

4.   Förfaranden vid etappvis EU-typgodkännande

4.1   Allmänt

4.1.1

För att etappvis EU-typgodkännande ska kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt krävs samverkan av samtliga berörda tillverkare. Av denna anledning ska typgodkännandemyndigheterna, innan de utfärdar ett typgodkännande för en första eller senare etapp, försäkra sig om att det finns lämpliga metoder för tillhandahållande och utbyte av dokument och information mellan de berörda tillverkarna så att det färdigbyggda fordonet uppfyller de tekniska kraven i förordning (EU) 167/2013 och i de delegerade akter och genomförandeakter som antagits i enlighet med den förordningen. Denna information ska omfatta uppgifter om typgodkännanden av berörda system, komponenter och separata tekniska enheter och om fordonsdelar som ingår i det icke färdigbyggda fordonet, men som ännu inte typgodkänts.

4.1.2

EU-typgodkännanden i enlighet med punkt 4 ska utfärdas beroende på i vilket byggnadsstadium fordonstypen befinner sig och ska omfatta samtliga typgodkännanden som utfärdats för tidigare etapper.

4.1.3

Varje tillverkare i en etappvis EU-typgodkännandeprocess ansvarar för typgodkännande och överensstämmelse med den godkända typen i fråga om samtliga system, komponenter eller separata tekniska enheter som de tillverkat, eller med vilka de har kompletterat de fordon som är under uppbyggnad från föregående etapp. Tillverkarna ansvarar inte för sådant som typgodkänts i en föregående etapp, såvida de inte förändrar tidigare typgodkända delar i sådan utsträckning att det tidigare lämnade typgodkännandet inte längre är giltigt.

4.2   Förfaranden.

Typgodkännandemyndigheten ska göra följande:

4.2.1

Kontrollera att alla EU-typgodkännandeintyg och provningsrapporter som utfärdas i enlighet med förordning (EU) nr 167/2013 och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits i enlighet med den förordningen och som är tillämpliga på typgodkännande av fordon omfattar fordonstypen under byggnadsstadiet och motsvarar angivna krav.

4.2.2

Se till att alla nödvändiga uppgifter, med beaktande av i vilket byggnadsstadium fordonet befinner sig i, finns med i underlaget.

4.2.3

Vad dokumentationen beträffar, se till att fordonsspecifikationerna och uppgifterna i underlaget finns med bland uppgifterna i de tekniska underlagen och i EU-typgodkännandeintygen i enlighet med förordning (EU) nr 167/2013 eller de delegerade akter eller genomförandeakter som antagits i enlighet med den förordningen, och vad färdigbyggda fordon beträffar, när ett rubriknummer i underlaget inte finns med i de tekniska underlagen, bekräfta att egenskapen eller delen i fråga överensstämmer med uppgifterna i underlaget.

4.2.4

På ett urval av de fordonstyper som ska typgodkännas utföra inspektioner, eller se till att de utförs, av delar och system för att fastställa om fordonet (fordonen) konstruerats i överensstämmelse med de relevanta uppgifterna i det bestyrkta tekniska underlaget när det gäller EU-typgodkännanden som utfärdats i enlighet med förordning (EU) nr 167/2013 och delegerade akter och genomförandeakter i enlighet med den förordningen.

4.2.5

I förekommande fall utföra nödvändiga installationskontroller av separata tekniska enheter, eller se till att de utförs.

4.3   Det antal fordon som ska kontrolleras i enlighet med punkt 4.2.4 ska vara tillräckligt för att det ska kunna ske en ordentlig kontroll av de olika kombinationerna som ska EU-typgodkännas beroende på vilket byggnadsstadium fordonet befinner sig i och i enlighet med de kriterier som anges i punkt 2.

5.   Villkor för den virtuella provningen och krav som kan omfattas av virtuell provning

5.1   Syften och tillämpningsområde

I punkt 5 fastställs lämpliga bestämmelser för virtuell provning i enlighet med artikel 27.6 i förordning (EU) nr 167/2013. Denna punkt är dock inte tillämplig på artikel 27.3 i den förordningen.

5.2.   Förteckning över krav som kan omfattas av virtuell provning

Tabell 1

Förteckning över krav som kan omfattas av virtuell provning

Hänvisning till delegerad akt	Bilaga nr	Krav	Begränsningar/kommentarer
RVCR	IX	fortsatt eller icke-fortsatt överrullning av en i sidled vältande smalspårig traktor med en skyddsram monterad framför förarsätet	Del B4

6.   Villkor för den virtuella provningen

6.1   Mall för virtuell provning

Följande schema ska användas som grundstruktur för att beskriva och genomföra virtuell provning:

6.1.1

Syfte.

6.1.2

Strukturmodell.

6.1.3

Gränsvillkor.

6.1.4

Belastningsantaganden.

6.1.5

Beräkning.

6.1.6

Bedömning.

6.1.7

Dokumentation.

6.2   Grundprinciperna för datorsimulering och beräkning.

6.2.1   Matematisk modell

Den matematiska modellen ska tillhandahållas av tillverkaren. Den ska avspegla den komplexa strukturen hos det fordon, det system och de komponenter som ska provas i förhållande till kraven. Samma bestämmelser ska i tillämpliga delar gälla vid provning av komponenter eller tekniska enheter skilt från fordonet.

6.2.2   Valideringsprocess för den matematiska modellen

Den matematiska modellen ska valideras i jämförelse med de faktiska provningsförhållandena. En fysisk provning ska genomföras för att jämföra de resultat som erhålls vid användningen av den matematiska modellen med resultaten av en fysisk provning. Provningsresultatens jämförbarhet ska bevisas. En valideringsrapport ska upprättas av tillverkaren eller av den tekniska tjänsten och lämnas till typgodkännandemyndigheten. Varje ändring av den matematiska modellen eller programvaran som sannolikt kommer att göra valideringsrapporten ogiltig ska anmälas till typgodkännandemyndigheten, som får kräva att en ny valideringsprocess genomförs. Valideringsprocessens flödesschema framgår av figur 1 i punkt 7.

6.2.3   Dokumentation

De uppgifter och extra hjälpmedel som använts vid simulering och beräkning ska tillhandahållas av tillverkaren och dokumenteras på lämpligt sätt.

6.2.4   Verktyg och stöd

På den tekniska tjänstens begäran ska tillverkaren tillhandahålla eller ge tillgång till de nödvändiga verktygen inklusive lämplig programvara.

6.2.5   Tillverkaren ska dessutom stödja den tekniska tjänsten på lämpligt sätt.

6.2.6   Att en teknisk tjänst får tillgång och stöd minskar inte den tekniska tjänstens skyldighet när det gäller personalens kompetens, betalning av licensrättigheter samt uppfyllande av sekretesskrav.

7.   Valideringsprocess för virtuell provning

Figur 1

Den virtuella valideringsprocessens flödesschema

BILAGA IV

Bestämmelser om produktionsöverensstämmelse

1.   Definitioner

I denna bilaga ska följande definitioner gälla:

1.1	kvalitetsstyrningssystem: en uppsättning kopplade eller interagerande element som organisationer använder för att leda och kontrollera hur kvalitetsprogram genomförs och kvalitetsmål uppnås.

1.2	revision: en process för insamling av belägg som används för att utvärdera hur väl revisionskriterierna tillämpas; den bör vara objektiv, opartisk och oberoende och revisionsprocessen bör vara systematisk och dokumenteras.

1.3	korrigerande åtgärder: en problemlösningsprocess där de åtgärder som vidtas för att undanröja orsakerna till bristande överensstämmelse eller olämpliga situationer är utformade för att garantera att problemen inte återkommer.

2.   Syfte

2.1

Förfarandet vid kontroll av produktionsöverensstämmelse syftar till att säkerställa att varje tillverkat fordon, system, komponent, separat teknisk enhet, del eller utrustning överensstämmer med kraven för specifikationer, prestanda och märkning för den godkända typen.

2.2

Förfarandet omfattar alltid den bedömning av kvalitetsstyrningssystemen, nedan kallat inledande bedömning, som fastställs i punkt 3, samt de verifierings- och produktrelaterade kontroller, nedan kallade rutiner för produktöverensstämmelse, som fastställts i punkt 4.

3.   Inledande bedömning

3.1

Innan typgodkännande beviljas ska typgodkännandemyndigheten kontrollera att tillverkaren har infört tillfredsställande rutiner och förfaranden för att säkerställa en effektiv kontroll, så att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter överensstämmer med den godkända typen när de väl är i produktion.

3.2

Vägledningen för revision av kvalitets- och/eller miljöledningssystem i standarden EN ISO 19011:2011 ska tillämpas på den inledande bedömningen.

3.3

Den typgodkännandemyndighet som beviljar typgodkännandet ska förvissa sig om att kraven i punkt 3.1 uppfylls. Myndigheten ska godta den inledande bedömningen och rutinerna för produktöverensstämmelse enligt punkt 4, och ska vid behov ta hänsyn till någon av de rutiner som anges i punkt 3.3.1–3.3.3, eller, om så är lämpligt, en fullständig eller partiell kombination av dessa rutiner.

3.3.1

Den inledande bedömningen och/eller kontrollen av rutiner för produktöverensstämmelse ska utföras av den typgodkännandemyndighet som beviljar typgodkännandet eller ett organ som arbetar för typgodkännandemyndighetens räkning.

3.3.1.1

För att bestämma hur omfattande den inledande bedömningen ska vara, kan typgodkännandemyndigheten beakta följande information: 3.3.1.1.1 Tillverkarens intyg enligt beskrivning i punkt 3.3.3, som inte har uppfyllt kraven eller erkänts enligt den punkten. 3.3.1.1.2 När det gäller typgodkännande av en komponent eller separat teknisk enhet, kvalitetsutvärderingar som fordonstillverkaren (fordonstillverkarna) utfört på komponenten eller den separata tekniska enheten i tillverkarens lokaler, i enlighet med en eller flera av de specifikationer från industrisektorn som uppfyller kraven i den harmoniserade standarden EN ISO 9001:2008.

3.3.2

Den inledande bedömningen och/eller kontrollen av rutiner för produktöverensstämmelse kan även utföras av typgodkännandemyndigheten i en annan medlemsstat eller av det organ som typgodkännandemyndigheten utsett för detta ändamål.

3.3.2.1

I sådant fall ska typgodkännandemyndigheten i den andra medlemsstaten avge ett uttalande om överensstämmelse vilket sammanfattar de områden och produktionsresurser som den har ansett vara tillämpliga på de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som har varit föremål för typgodkännande.

3.3.2.2

Vid mottagandet av en ansökan om ett uttalande om överensstämmelse från typgodkännandemyndigheten i en medlemsstat som beviljar typgodkännande, ska typgodkännandemyndigheten i en annan medlemsstat genast sända uttalandet om överensstämmelse eller meddela att den inte kan lämna ett sådant uttalande.

3.3.2.3

Intyget om överensstämmelse ska minst omfatta följande: 3.3.2.3.1 Grupp eller företag (t.ex. XYZ bilfabrik). 3.3.2.3.2 Särskild organisation (t.ex. Europaavdelningen). 3.3.2.3.3 Fabriker/anläggningar (t.ex. motorfabrik 1 (Förenade kungariket) – fordonsfabrik 2 (Tyskland)). 3.3.2.3.4 Fordons-/komponentsortiment (t.ex. alla modeller i kategori T1). 3.3.2.3.5 Bedömda områden (t.ex. motormontering, karosseripressning och montering, fordonsmontering). 3.3.2.3.6 Undersökta dokument (t.ex. företagets och anläggningarnas kvalitetshandbok och förfaranden). 3.3.2.3.7 Bedömningsdag (t.ex. revision genomförd 18–30 maj 2013) 3.3.2.3.8 Planerat övervakningsbesök (t.ex. oktober 2014).

3.3.3

Typgodkännandemyndigheten ska också anse att certifiering av tillverkaren som är typgodkänd enligt den harmoniserade standarden EN ISO 9001:2008 eller någon likvärdig harmoniserad standard uppfyller kraven för inledande bedömning i punkt 3.3. Tillverkaren ska ge närmare upplysningar om certifieringen och upplysa typgodkännandemyndigheten om ändringar i giltighet eller omfattning.

3.4

För fordonstypgodkännandet behöver de inledande bedömningar som utförs för beviljande av typgodkännanden av fordonets system, komponenter och tekniska enheter inte upprepas, men ska kompletteras med en bedömning som omfattar de platser och verksamheter som rör monteringen av hela fordonet och som inte omfattas av tidigare bedömningar.

4.   Rutiner för produktöverensstämmelse

4.1

Varje fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet som typgodkänts i enlighet med förordning (EU) nr 167/2013 och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits i enlighet med den förordningen i enlighet med Uneceföreskrifter som bifogats 1958 års reviderade överenskommelse eller i enlighet med en fullständig provningsrapport som utfärdats på grundval av OECD-koderna i bilaga II till denna förordning ska vara tillverkade på ett sådant sätt att de överensstämmer med den godkända typen genom att uppfylla kraven i denna bilaga, förordning (EU) nr 167/2013 och de delegerade akterna och genomförandeakterna i enlighet med den förordningen, relevant(a) Uneceföreskrift(er) och OECD-kod(er).

4.2

Innan en medlemsstats typgodkännandemyndighet beviljar typgodkännande i enlighet med förordning (EU) nr 167/2013 och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits i enlighet med den förordningen, Uneceföreskrifter som bifogats 1958 års reviderade överenskommelse eller en OECD-kod, ska den kontrollera att det finns lämpliga rutiner och dokumenterade kontrollplaner, som ska överenskommas med tillverkaren för varje typgodkännande, för att med angivna intervaller utföra de provningar eller relaterade kontroller som är nödvändiga för att kontrollera fortsatt överensstämmelse med den godkända typen, i förekommande fall inklusive de provningar som anges i förordning (EU) nr 167/2013, Uneceföreskrifterna och OECD-koden.

4.3

Typgodkännandeinnehavaren ska i synnerhet göra följande: 4.3.1 Förvissa sig om att det finns förfaranden för en effektiv kontroll av produkternas (fordonens, systemens, komponenternas eller de separata tekniska enheternas) överensstämmelse med den godkända typen och att dessa tillämpas. 4.3.2 Ha tillgång till den provningsutrustning eller annan lämplig utrustning som behövs när man kontrollerar överensstämmelsen med varje typgodkänd typ. 4.3.3 Se till att provningsdata eller kontrolldata arkiveras och att bilagorna ständigt hålls tillgängliga under en period på upp till 10 år som fastställs i samråd med typgodkännandemyndigheten. 4.3.4 Analysera resultaten av varje typ av provning eller kontroll för att kontrollera och säkerställa produktegenskapernas stabilitet med beaktande av variationen i industriell tillverkning. 4.3.5 Se till att minst de kontroller och provningar som föreskrivs i förordning (EU) nr 167/2013 och de delegerade akter och genomförandakter som antagits i enlighet med den förordningen samt de som fastställts i relevanta Uneceföreskrifter eller relevant OECD-kod utförs. 4.3.6 Alltid då ett provexemplar påvisar bristande överensstämmelse hos det aktuella testexemplaret genomföra ytterligare provtagning och undersökning. Alla nödvändiga åtgärder ska vidtas för att återställa produktionsprocessen för att garantera överensstämmelse med den godkända typen. 4.3.7 Vid typgodkännande av fordon se till att de kontroller som avses i punkt 4.3.5 minst omfattar kontroller av den riktiga byggspecifikationen i förhållande till intyget om typgodkännande och den information som krävs för intyg om överensstämmelse.

4.4

När det gäller typgodkännanden i flera steg eller blandade eller etappvisa typgodkännanden får den typgodkännandemyndighet som beviljar typgodkännande för hela fordonet från en myndighet som beviljat typgodkännande för eventuella relevanta system, komponenter eller separata tekniska enheter, begära specifika uppgifter om efterlevnaden av de krav på produktionsöverensstämmelse som anges i denna bilaga.

4.5

Om en typgodkännandemyndighet som beviljar typgodkännande för hela fordonet inte anser att de rapporterade uppgifter som avses i punkt 4.4 är tillfredsställande och skriftligen har informerat den berörda tillverkaren och den typgodkännandemyndighet som beviljar typgodkännande för systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten om detta, ska den typgodkännandemyndighet som beviljar typgodkännande för hela fordonet begära att kompletterande revisioner eller kontroller av produktionsöverensstämmelse ska utföras vid de anläggningar som drivs av tillverkaren (tillverkarna) av dessa system, komponenter eller separata tekniska enheter, och resultaten ska omedelbart göras tillgängliga för den berörda typgodkännandemyndigheten.

4.6

Om punkt 4.4 och 4.5 är tillämpliga och resultaten av den kompletterande revisionen eller kontrollen inte anses vara tillfredsställande av den typgodkännandemyndighet som beviljar typgodkännande för hela fordonet, ska tillverkaren genom att vidta korrigerande åtgärder se till att produktionsprocessen återställs så snabbt som möjligt på ett sätt som är till belåtenhet för den myndighet som beviljar typgodkännande för hela fordonet och den myndighet som beviljar typgodkännande för systemet, komponenten eller den separata enheten.

5.   Fortsatta åtgärder vid kontroll

5.1

Den myndighet som har beviljat typgodkännandet kan när som helst genom periodiska revisioner kontrollera de metoder som används för att kontrollera produktionsöverensstämmelse vid varje produktionsenhet. Tillverkarna ska därför ge tillträde till tillverknings-, inspektions-, provnings-, lagrings- och distributionsenheter och ska lämna all nödvändig information om dokumentering och journaler avseende kvalitetsstyrningssystem.

5.1.1

Normala åtgärder vid sådana periodiska revisioner ska vara att övervaka att de förfaranden som föreskrivs i punkterna 3 och 4 i denna bilaga (inledande bedömning och rutiner för produktöverensstämmelse) fortfarande är effektiva.

5.1.1.1

Kontrollåtgärder som utförs av de tekniska tjänsterna (behöriga eller erkända enligt punkt 3.3.3), ska anses uppfylla kraven enligt punkt 5.1.1 i fråga om de förfaranden som fastställts vid den inledande bedömningen.

5.1.1.2

Den normala frekvensen av dessa inspektioner från typgodkännandemyndighetens sida (andra än enligt punkt 5.1.1.1) ska säkerställa att de nödvändiga kontroller som utförs enligt punkterna 3 och 4 inspekteras med tidsintervall som överensstämmer med det förtroende som typgodkännandemyndigheten etablerat.

5.2

Provnings- och kontrolljournaler samt produktionsjournaler, särskilt de provningar eller kontroller som dokumenteras enligt punkt 4.2, ska finnas tillgängliga för inspektören vid varje översyn.

5.3

Inspektören får ta prover för kontroll i tillverkarens laboratorium eller i den tekniska tjänstens anläggning; i dessa fall ska endast fysiska provningar utföras. Minsta antal prov får fastställas i förhållande till resultaten från tillverkarens egen kontroll.

5.4

Om kontrollnivån inte förefaller tillfredsställande eller om det anses nödvändigt att utvärdera de provningar som utförts enligt punkt 5.2, ska inspektören välja ut provexemplar som ska sändas till den tekniska tjänsten för fysiska provningar enligt de krav som fastställts i punkt 4 och i förordning (EU) nr 167/2013, de delegerade akter och genomförandeakter som antagits i enlighet med den förordningen, relevanta Uneceföreskrifter eller relevant OECD-kod.

5.5

Om det under inspektion eller kontrollöversyn har påvisats otillfredsställande resultat ska typgodkännandemyndigheten försäkra sig om att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att snarast möjligt återställa produktionsöverensstämmelsen.

5.6

Då det i förordning (EU) nr 167/2013 krävs efterlevnad av Uneceföreskrifter eller användning av fullständiga provningsrapporter som utfärdats på grundval av standardiserade OECD-koder tillåts som alternativ till krav i de delegerade akter som antagits i enlighet med den förordningen, kan tillverkaren välja att tillämpa bestämmelserna i denna bilaga som alternativ till kraven på produktionsöverenstämmelse i de respektive Uneceföreskrifterna eller OECD-koderna. Om punkt 4.5 eller 4.6 är tillämplig ska emellertid alla separata krav på produktionsöverensstämmelse i Uneceföreskrifterna eller OECD-koderna vara uppfyllda till typgodkännandemyndighetens belåtenhet till dess att den anser att produktionsöverensstämmelse har återställts.

BILAGA V

Krav beträffande tillgång till information om reparation och underhåll

FÖRTECKNING ÖVER TILLÄGG

Tilläggets nummer	Tilläggets rubrik	Sida
1	Tillgång till information om OBD och information om reparation och underhåll av fordonet	26
2	Information som krävs för utveckling av generiska diagnosverktyg.	28

1.   Definition

I denna bilaga avses med tillgång till OBD och information om reparation och underhåll av fordon tillhandahållande av all OBD-information och reparations- och underhållsinformation om fordonet som krävs för inspektion, diagnos, service eller reparation av fordonet.

2.   Efterlevnad av kraven beträffande tillgång till information om OBD och information om reparation och underhåll av fordonet under typgodkännandeförfarandet

2.1

Tillverkaren ska säkerställa efterlevnad av de tekniska kraven i denna bilaga avseende tillgång till OBD och information om reparation och underhåll.

2.2

Typgodkännandemyndigheterna får endast bevilja typgodkännande efter det att de från tillverkaren tagit emot ett intyg om tillgång till OBD-information och reparations- och underhållsinformation om fordonet.

2.3

Intyg om tillgång till information om OBD och reparations- och underhållsinformation ska utgöra bevis på att kapitel XV i förordning (EU) nr 167/2013 har följts.

2.4

Intyget om tillgång till information om OBD och reparations- och underhållsinformation ska upprättas i enlighet med den mall som avses i artikel 53.8 tredje stycket i förordning (EU) nr 167/2013.

3.   Tillgångsavgifter

Förutom tidsbaserad tillgång enligt artikel 55 i förordning (EU) nr 167/2013 får tillverkarna erbjuda transaktionsbaserad tillgång, för vilken avgifter tas ut per transaktion och inte grundas på den tidsperiod som tillgången beviljas för. Om tillverkarna erbjuder både tids- och transaktionsbaserade tillgångssystem ska oberoende verkstäder välja det tillgångssystem som de föredrar, antingen tids- eller transaktionsbaserat.

4.   Servicedelar, diagnosverktyg och provningsutrustning

4.1

Inom ramen för artikel 53.6 i förordning (EU) nr 167/2013 ska tillverkaren göra nedanstående information tillgänglig för berörda parter enligt individuella arrangemang för vilka artikel 55 i förordning (EU) nr 167/2013 gäller samt lämna kontaktuppgifter på sin webbplats. 4.1.1 Relevant information för att möjliggöra utveckling av komponenter som är avgörande för om OBD-systemet fungerar korrekt. 4.1.2 Information som krävs för utveckling av generiska diagnosverktyg enligt förteckningen i tillägg 2.

4.2

Vid tillämpningen av punkt 4.1.1 får utveckling av ersättningskomponenter inte begränsas av något av följande: 4.2.1 Avsaknad av väsentlig information. 4.2.2 Tekniska krav rörande felindikationsstrategier om OBD-gränsvärden överskrids eller om OBD-systemet inte kan fullgöra de grundläggande OBD-övervakningskraven enligt denna förordning. 4.2.3 Särskilda ändringar av hur OBD-informationen ska hanteras, så att fordon som drivs med flytande bränslen eller gasbränslen kan behandlas separat. 4.2.4 Typgodkännande av gasdrivna fordon som innehåller ett begränsat antal mindre brister.

4.3

Vid tillämpningen av punkt 4.1.2 ska ODX-filer göras tillgängliga för oberoende aktörer via tillverkarens webbplats, i de fall där tillverkarna använder diagnos- och provverktyg i enlighet med standarderna ISO 22900-2:2009 (Modular Vehicle Communication Interface, MVCI) och ISO 22901-2:2011 (Open Diagnostic Data Exchange, ODX) i sina franchisenät.

5.   Typgodkännande i flera steg

5.1

I fråga om typgodkännanden i flera steg, enligt definitionen i artikel 20 i förordning (EU) nr 167/2013, ska sluttillverkaren ansvara för att tillhandahålla tillgång till OBD och information om reparation och underhåll av fordon när det gäller sina egna tillverkningssteg och kopplingar till tidigare steg.

5.2

Dessutom ska sluttillverkaren på sin webbplats tillhandahålla oberoende aktörer följande information: 5.2.1 Webbadress till de(n) tillverkare som ansvarar för tidigare steg. 5.2.2 Namn- och adressuppgifter för de tillverkare som ansvarar för tidigare steg. 5.2.3 Typgodkännandenummer för tidigare steg. 5.2.4 Motornummer.

5.3

Tillverkare som ansvarar för ett visst steg eller vissa steg i typgodkännandet ska ansvara för att via sin webbplats tillhandahålla tillgång till OBD och information om reparation och underhåll av fordon när det gäller steg i typgodkännandet som tillverkaren ansvarar för och kopplingar till tidigare steg.

5.4

Den tillverkare som ansvarar för ett visst steg eller vissa steg i typgodkännandet ska tillhandahålla den tillverkare som ansvarar för nästa steg följande information: 5.4.1 Det intyg om överensstämmelse som rör steg som tillverkaren ansvarar för. 5.4.2 Intyget om tillgång till information om OBD och reparations- och underhållsinformation, samt dess tillägg. 5.4.3 Typgodkännandenumret för steg tillverkaren ansvarar för. 5.4.4 De dokument som avses i punkt 5.4.1, 5.4.2 och 5.4.3 och som lämnats av tillverkare som varit inblandade i tidigare steg.

5.5

Varje tillverkare ska tillåta den tillverkare som ansvarar för nästa steg att vidarebefordra de erhållna dokumenten till de tillverkare som ansvarar för efterföljande steg och slutsteget.

5.6

På kontraktsbasis ska dessutom den tillverkare som ansvarar för ett visst steg eller vissa steg i typgodkännandet göra följande: 5.6.1 Se till att den tillverkare som ansvarar för nästa steg får tillgång till information om OBD och information om reparation och underhåll av fordon samt gränssnittsinformation i fråga om steg den tillverkaren ansvarar för. 5.6.2 På begäran från den tillverkare som ansvarar för efterföljande steg i typgodkännandet se till att denne får tillgång till information om OBD och information om reparation och underhåll av fordon samt gränssnittsinformation i fråga om de(t) steg denne ansvarar för.

5.7

Tillverkare, inklusive sluttillverkare, får i enlighet med artikel 55 i förordning (EU) nr 167/2013 endast ta ut utgifter för det steg som de ansvarar för.

5.8

Tillverkare, inklusive sluttillverkare, får inte ta ut avgifter för att lämna information som rör webbplatser eller kontaktuppgifter till någon annan tillverkare.

6.   Tillverkare av små volymer

6.1

Tillverkare ska ge tillgång till information om reparation och underhåll lättillgängligt och snabbt och på ett icke-diskriminerande sätt jämfört med villkoren och åtkomsten för auktoriserade återförsäljare och verkstäder i enlighet med artikel 53.13 i förordning (EU) nr 168/2013, om deras globala årliga produktion av en typ av fordon som omfattas av denna förordning är lägre än a) för T-kategorin: 200 fordon, b) för C-kategorin: 80 fordon, c) för R-kategorin: 400 fordon, d) för S-kategorin: 200 fordon. För en typ av system, komponent eller separat teknisk enhet som omfattas av den förordningen är det berörda antalet enligt denna bestämmelse 250 enheter.

6.2

Fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som omfattas av punkt 1 ska anges på tillverkarens webbplats med information om reparation och underhåll.

6.3

Typgodkännandemyndigheten ska informera kommissionen om alla typgodkännanden som beviljats tillverkare av små volymer.

7.   Efterlevnad av kraven på tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordonet

7.1

En typgodkännandemyndighet får när som helst, på eget initiativ, efter ett klagomål eller på grundval av en teknisk tjänsts bedömning, kontrollera om en tillverkare följer bestämmelserna i förordning (EU) nr167/2013, den här förordningen och villkoren i intyget om tillgång till information om OBD och reparations- och underhållsinformation.

7.2

Om en typgodkännandemyndighet finner att tillverkaren underlåtit att fullgöra sina skyldigheter rörande tillgång till OBD-information och reparations- och underhållsinformation om fordon, ska den typgodkännandemyndighet som beviljade det aktuella typgodkännandet vidta lämpliga åtgärder för att råda bot på situationen.

7.3

Åtgärderna kan omfatta återkallande eller tillfälligt upphävande av typgodkännandet, böter eller andra åtgärder som vidtas i enlighet med förordning (EU) nr 167/2013.

7.4

Om en oberoende aktör eller en branschorganisation som företräder oberoende aktörer lämnar in ett klagomål till typgodkännandemyndigheten ska myndigheten genomföra en revision för att kontrollera om tillverkaren fullgör sina skyldigheter avseende tillgång till OBD-information och reparations- och underhållsinformation.

7.5

Vid revisionen får typgodkännandemyndigheten be en teknisk tjänst eller någon annan oberoende expert att undersöka om dessa skyldigheter har fullgjorts.

7.6

Om fordonets OBD-information och reparations- och underhållsinformation inte finns tillgänglig när ansökan om typgodkännande lämnas in ska tillverkaren tillhandahålla denna information inom sex månader från datumet för typgodkännandet.

7.7

Om fordonet släpps ut på marknaden mer än sex månader efter typgodkännandet, ska informationen tillhandahållas den dag då fordonet släpps ut på marknaden.

7.8

Typgodkännandemyndigheten får på grundval av ett ifyllt intyg om tillgång till information om OBD och reparations- och underhållsinformation förutsätta att tillverkaren har infört tillfredsställande rutiner och förfaranden för tillgång till OBD och reparations- och underhållsinformation på villkor att inga klagomål har inkommit och att tillverkaren lämnar in intyget inom de tidsfrister som avses i punkt 7.7.

7.9

Om intyget om överensstämmelse inte tillhandhålls inom denna tid, ska typgodkännandemyndigheten vidta lämpliga åtgärder för att se till att bestämmelserna efterlevs.

8.   Informationskrav för beviljande av tillgång till ej säkra delar av fordon för oberoende aktörer

8.1

För tillgång till annan information om OBD och reparation och underhåll av fordonet än sådan som rör säkra delar av fordonet, får registreringskraven för en oberoende aktörs användning av tillverkarens webbplats endast omfatta sådana uppgifter som krävs för att bekräfta hur betalning för informationen ska ske.

9.   Informationskrav för beviljande av tillgång till säkra delar av fordon för oberoende aktörer

9.1

Den oberoende aktören ska godkännas och få auktorisation för tillgång till information om OBD och reparation och underhåll av fordonet som rör säkra delar av fordonet på grundval av handlingar som visar att denne bedriver seriös verksamhet och inte har fällts för något relevant brott.

9.2

Tillgång till fordonets säkerhetsanordningar som auktoriserade återförsäljare och reparatörer använder ska beviljas för oberoende aktörer med skyddad säkerhetsteknik rörande uppgiftsutbyte för att garantera sekretess, integritet och skydd mot återangivelse.

9.3

Forumet för tillgång till fordonsinformation, inrättat genom artikel 56 i förordning (EU) nr 167/2013, ska ange aktuella parametrar för uppfyllandet av dessa krav.

9.4

För information om tillgång till säkra delar av fordonet ska den oberoende aktören uppvisa ett certifikat som överensstämmer med ISO 20828:2006 för att identifiera sig själv och sin organisation. Tillverkaren ska svara med sitt eget certifikat i överensstämmelse med ISO 20828:2006 för att bekräfta för den oberoende aktören att denne kommunicerar med den aktuella tillverkarens legitima webbplats. Bägge parter ska föra en logg över alla sådana transaktioner med angivande av fordon och ändringar av dem enligt denna bestämmelse.

BILAGA VI

Krav gällande överrullningsskydd (dynamisk provning)

A.   ALLMÄN BESTÄMMELSE

1.

Unionens krav gällande överrullningsskydd (dynamisk provning) anges i punkt B.

B.   KRAV GÄLLANDE ÖVERRULLNINGSSKYDD (DYNAMISK PROVNING) (1)

1.   Definitioner

1.1.   [Ej tillämpligt]

1.2.   Överrullningsskydd

Med överrullningsskydd (säkerhetshytt eller ram), nedan kallat skydd, avses den konstruktion på en traktor vars huvudsakliga syfte är att undvika eller begränsa riskerna för föraren om traktorn rullar över vid normal användning.

Överrullningsskyddet kännetecknas av att den ger ett fritt utrymme som är tillräckligt stort för att skydda föraren när denne sitter inuti skyddets envelopp eller inuti ett utrymme som begränsas av en serie raka linjer från skyddets ytterkanter till varje del av traktorn som kan komma i beröring med platt mark och kan stödja traktorn i det läget om traktorn välter.

1.3.   Spårvidd

1.3.1.   Preliminär definition: hjulets mittplan

Hjulets mittplan ligger mitt emellan de två plan som innesluter fälgarnas periferi på dessas utsida.

1.3.2.   Definition av spårvidd

Det vertikala planet genom hjulaxeln skär sitt mittplan längs en rak linje som möter den stödjande ytan vid en punkt. Om A och B är två punkter som definierats på detta sätt för hjul på samma traktoraxel, är spårvidden avståndet mellan A och B. Spårvidden kan definieras på detta sätt för både framhjul och bakhjul. För dubbelhjul är spårvidden avståndet mellan två plan som vart och ett är hjulparens mittplan.

För bandtraktorer är spårvidden avståndet mellan spårens mittplan.

1.3.3.   Tilläggsdefinition: traktorns mittplan

Ta ytterlägena för punkterna A och B för traktorns bakaxel, vilket ger spårviddens största möjliga värde. Det vertikala plan som bildar en rät vinkel mot linjen AB vid dennas mittpunkt är traktorns mittplan.

1.4.   Hjulbas

Avståndet mellan de vertikalplan som går igenom de två ovan definierade linjerna AB, en för framhjulen och en för bakhjulen.

1.5.   Bestämning av sätesindexpunkt, sätets läge och sätesinställning vid provning

1.5.1.   Sätesindexpunkt (SIP) (2)

Sätesindexpunkten ska bestämmas i enlighet med ISO 5353:1995.

1.5.2   Sätets läge och inställning vid provning

1.5.2.1

Om ryggstöds- och sätesplattornas lutning kan ställas in ska dessa ställas in så att sätesindexpunkten befinner sig i sitt bakersta och högsta läge.

1.5.2.2

Om sätet är försett med fjädring ska denna låsas i mittläge, om detta inte strider mot sätestillverkarens uttryckliga anvisningar.

1.5.2.3

När sätet endast är inställningsbart i längdled eller höjdled ska den längdaxel som går genom sätesindexpunkten vara parallell med traktorns vertikala längdplan som går genom rattens centrum, med en tillåten avvikelse i sidled på 100 mm.

1.6.   Fritt utrymme

1.6.1.   Referensplan

Det fria utrymmet illustreras i figurerna 3.8–3.10 och tabell 3.3. Utrymmet definieras med avseende på referensplanet och sätesindexpunkten. Referensplanet är ett vertikalt plan, i stort sett följande traktorns längsriktning, som passerar genom sätesindexpunkten och rattens mittpunkt. Normalt sammanfaller referensplanet med traktorns längsgående mittplan. Referensplanet antas röra sig horisontellt med sätet och ratten under belastning men förbli vinkelrätt mot traktorn eller överrullningsskyddets golv. Det fria utrymmet ska definieras i enlighet med punkterna 1.6.2 och 1.6.3.

1.6.2.   Bestämning av det fria utrymmet för traktorer med icke vändbart säte

Det fria utrymmet för traktorer med icke vändbart säte definieras i punkterna 1.6.2.1–1.6.2.10 och begränsas av följande plan när traktorn står på ett horisontellt underlag, sätet inställt i sitt bakersta och högsta läge om det är inställbart och ratten, om denna är inställbar, inställd i mittläge för sittande körning:

1.6.2.1

Ett horisontalplan A1 B1 B2 A2, (810 + av) mm ovanför sätesindexpunkten med linjen B1B2 belägen (ah – 10) mm bakom sätesindexpunkten.

1.6.2.2

Ett lutande plan G1 G2 I2 I1, vinkelrätt mot referensplanet, inbegripet både en punkt 150 mm bakom linjen B1B2 och sätesryggstödets bakersta punkt.

1.6.2.3

En cylindrisk yta A1 A2 I2 I1 vinkelrät mot referensplanet med en radie på 120 mm som är tangentiell mot de plan som definieras i punkterna 1.6.2.1 och 1.6.2.2.

1.6.2.4

En cylindrisk yta B1 C1 C2 B2 vinkelrät mot referensplanet med en radie på 900 mm som sträcker sig framåt i 400 mm och är tangentiell mot det plan som definieras i punkt 1.6.2.1 längs linjen B1B2.

1.6.2.5

Ett lutande plan C1 D1 D2 C2 vinkelrätt mot referensplanet, som ansluter till ytan definierad i punkt 1.6.2.4 och passerar 40 mm från rattens främre ytterkant. Om ratten sitter högt sträcker sig detta plan framåt från linjen B1B2 tangentiellt mot den yta som definieras i punkt 1.6.2.4,

1.6.2.6

Ett vertikalt plan D1 E1 E2 D2 vinkelrätt mot referensplanet och 40 mm framför rattens ytterkant.

1.6.2.7

Ett horisontalplan E1 F1 F2 E2 som passerar genom en punkt (90–av) mm nedanför sätesindexpunkten.

1.6.2.8

En yta G1 F1 F2 G2, om nödvändigt krökt från bottengränsen på det plan som definieras i punkt 1.6.2.2 till det horisontalplan som definieras i punkt 1.6.2.7, vinkelrät mot referensplanet och i kontakt med sätets ryggstöd över hela dennas längd.

1.6.2.9

De vertikala planen J1 E1 F1 G1 H1 och J2 E2 F2 G2 H2. De vertikala planen ska sträcka sig 300 mm uppåt från plan E1 F1 F2 E2; avstånden E1 E0 och E2 E0 ska vara 250 mm.

1.6.2.10

De parallella planen A1 B1 C1 D1 J1 H1 I1 och A2 B2 C2 D2 J2 H2 I2 ska vara lutade så att övre kanten av planet på den sida där kraften påförs är minst 100 mm från det vertikala referensplanet.

1.6.3   Bestämning av det fria utrymmet för traktorer med vändbar förarplats

För traktorer med vändbar förarplats (vändbart säte och vändbar ratt) utgör det fria utrymmet enveloppen av de två fria utrymmen som definieras av rattens och sätets två olika lägen.

1.6.4   Tillvalssäten

1.6.4.1

För traktorer som kan förses med tillvalssäten ska den envelopp som innesluter sätesindexpunkterna för alla erbjudna tillval användas under provningarna. Skyddet får inte tränga in i det större fria utrymme som fastställts med beaktande av dessa olika sätesindexpunkter.

1.6.4.2

Om ett nytt tillvalssäte erbjuds efter det att provningen genomförts ska det bedömas om det fria utrymmet kring den nya sätesindexpunkten innesluts av den tidigare fastställda enveloppen. Om så inte är fallet ska en ny provning utföras.

1.6.4.3

Ett säte för ytterligare en person vid sidan av föraren, från vilket traktorn inte kan styras betraktas inte som tillvalssäte. Sätesindexpunkten ska inte fastställas eftersom definitionen av det fria utrymmet gäller för förarsätet.

1.7.   Massa utan last

En traktors massa utan lastanordningar, och, när det gäller traktorer med luftfyllda däck, utan vätskefyllning i däcken. Traktorn ska vara i körklart skick, med fulla tankar och kretsar och full kylare, skydd med beklädnad och spårutrustning eller ytterligare komponeter för fyrhjulsdrift som krävs för normal användning. Föraren ska inte räknas med.

1.8.   Tillåtna mättoleranser

Avstånd	± 0,5 mm
Kraft	± 0,1 % (av sensorns hela skalutslag)
Massa	± 0,2 % (av sensorns hela skalutslag)
Däcktryck	± 5,0 %
Vinkel	± 0,1°

1.9.   Symboler

ah	(mm)	Hälften av den horisontella sätesinställningen.
av	(mm)	Hälften av den vertikala sätesinställningen.
E	(J)	Energitillförseln vid provning
F	(N)	Statisk belastning
H	(mm)	Höjden för pendelblockets tyngdpunkt
I	(kg.m2)	Tröghetsmoment med avseende på bakaxel, exklusive hjul som används för att beräkna energin för slagprov baktill
L	(mm)	Hjulbas som använts för att beräkna energin för slagprov baktill
M	(kg)	Massa som använts för att beräkna energianvändningen och sammanpressningskrafterna

2.   Tillämpningsområde

2.1   Denna bilaga ska tillämpas på traktorer med minst två axlar för luftfyllda däck, med eller utan spårfastsättning och med en massa för traktorn utan last som överstiger 600 kg men som normalt är mindre än 6 000 kg.

2.2   Bakhjulens minsta spårvidd ska i allmänhet överstiga 1 150 mm. Det kan finnas vissa typer av traktorer, t.ex. gräsklippare, smalspåriga traktorer för vinodling, låga traktorer som används i byggnader med låg takhöjd eller i fruktträdgårdar, traktorer med hög markfrigång och särskilda skogsmaskiner som skotare och lunnare på vilka den här bilagan inte är tillämplig.

3.   Regler och anvisningar

3.1.   Allmänna föreskrifter

3.1.1   Skyddet får tillverkas av traktortillverkaren eller av ett oberoende företag. I samtliga fall är provningen endast giltig för den traktormodell som den utförts på. Skyddet ska provas på nytt för varje traktormodell som det ska monteras på. En provningsenhet kan dock certifiera att hållfasthetsprovningarna också gäller för traktormodeller som avviker från den ursprungliga modellen genom ändringar av motorn, kraftöverföringen, ratten och den främre hjulupphängningen (se punkt 3.6: Utökning till andra traktormodeller). Samtidigt får mer än ett skydd provas för varje traktormodell.

3.1.2   Då skyddet lämnas in för dynamisk provning ska det i normal ordning vara monterat på den traktormodell som det ska provas för. Den traktor som lämnas in ska vara fullt utrustad och i körklart skick.

3.1.3   När det gäller tandemtraktorer ska standardversionens massa för den del som skyddet ska monteras på användas.

3.1.4   Ett skydd får endast utformas för att skydda föraren vid vältning. På skyddet får ett mer eller mindre tillfälligt väderskydd för föraren monteras. Vid varmt väder avlägsnar föraren i normala fall väderskyddet. Det finns dock skydd där beklädnaden är permanent, och ventilationen vid varmt väder sker genom fönster eller flik. Eftersom beklädnaden kan bidra till skyddets hållfasthet och eftersom den, om den går att ta bort, kan saknas då en olycka sker, ska alla delar som kan tas bort av föraren avlägsnas vid provningen. Dörrar, takluckor och fönster som kan öppnas ska tas bort eller fästas i öppet läge för provningen, så att de inte bidrar till skyddets hållfasthet. Det bör noteras om de i detta läge kan innebära en risk för föraren vid vältning.

I återstoden av dessa bestämmelser kommer en hänvisning endast att göras till provning av skyddet. Det är underförstått att detta inbegriper beklädnad som är permanent.

En beskrivning av all permanent beklädnad ska bifogas specifikationerna. Glas och annat sprött material ska avlägsnas före provningen. Traktor- och skyddskomponenter som kan ta onödig skada under provningen och som inte påverkar skyddets hållfasthet eller mått får avlägsnas före provningen om tillverkaren önskar det. Inga reparationer eller justeringar får göras under provningen.

3.1.5   Alla traktorkomponenter som bidrar till skyddets hållfasthet, såsom stänkskärmar som har förstärkts av tillverkaren, bör beskrivas och deras mått uppges i provningsrapporten.

3.2.   Utrustning och provningsförhållanden

3.2.1   Skyddet ska träffas av ett block som fungerar som pendel och genomgå främre och bakre sammanpressningsprovning.

3.2.2   Pendelblockets massa (figur 3.1) ska vara 2 000 kg. Blockets anslagsyta ska vara 680 × 680 mm ± 20. Det ska vara tillverkat så att dess tyngdpunkt har ett fast läge (till exempel järnstänger i cement). Det ska vara upphängt i en vridningspunkt cirka 6 meter över marken så att pendelns höjd kan justeras på ett lämpligt och säkert sätt.

3.2.3   När det gäller traktorer med mindre än 50 % av massan på framhjulen ska blockets första slag träffa skyddets bakre del. Därefter följer sammanpressningsprovning, också av skyddets bakre del. Blockets andra slag ska träffa skyddets främre del, och det tredje slaget ska träffa sidan. Provningen ska avslutas med en andra sammanpressningsprovning framtill.

När det gäller traktorer med mer än 50 % av massan på framhjulen ska blockets första slag träffa skyddets främre del och det andra slaget sidan. Slagen ska följas av två sammanpressningsprovningar, först av skyddets bakre del och sedan av skyddets främre del.

3.2.4   För traktorer med vändbar förarplats (vändbart säte och vändbar ratt) ska det första slaget vara längsgående i den tyngre delen (med mer än 50 % av traktorns massa). Därefter följer sammanpressningsprovning av samma del. Blockets andra slag ska träffa andra delen, och det tredje slaget ska träffa sidan. Provningen ska avslutas med en andra sammanpressningsprovning av den lättare delen.

3.2.5   Bakhjulens spårvidd ska ställas in så att skyddet inte stöds av hjulen under provningen. Denna bestämmelse behöver inte beaktas om sådant stöd ges vid den bredaste alternativa spårviddsinställningen.

3.2.6   Slagprovning från sidan ska utföras på den sida av traktorn som enligt provningsenheten sannolikt medför den största deformationen. Slagprovningen bakifrån ska utföras på det hörn som ligger mitt emot slagprovningen från sidan, och slagprovningen framifrån ska utföras på det hörn som ligger närmast slagprovningen från sidan. Slagprovningen bakifrån ska utföras på två tredjedelars avstånd från traktorns mittplan till det vertikalplan som rör skyddets yttre hörn. Om en krökning på skyddets baksida börjar på mindre än två tredjedelars avstånd från mittpunkten ska anslaget dock utföras i början av krökningen, dvs. i den punkt där krökningen tangerar en linje i rät vinkel mot traktorns mittplan.

3.2.7   Om någon del av surrningarna, stöden eller blocken förskjuts eller går sönder under provningen ska provningen göras om.

3.3.   Islagsprovning

3.3.1   Islagsprovning bakifrån (figurerna 3.2 a och 3.2 b)

3.3.1.1   Islagsprovning bakifrån krävs inte för traktorer med minst 50 % av massan (enligt definitionen ovan) på framhjulen.

3.3.1.2   Traktorn ska placeras i förhållande till pendeln så att pendeln träffar skyddet då slagytan och stödkedjorna är i 20° vinkel till vertikallinjen, om inte skyddet bildar en större vinkel med vertikalplanet vid islagspunkten under deformationen. I detta fall ska slagytan justeras med ytterligare ett stöd parallellt med skyddets sida i islagspunkten i det ögonblick då den största deformationen uppnås och stödkedjorna ska stanna kvar i en vinkel på 20° till vertikallinjen. Islagspunkten är den del av skyddet som sannolikt först kommer i kontakt med marken om traktorn välter bakåt, normalt den övre kanten. Pendelns höjd ska justeras så att islagspunkten inte kan ändras.

3.3.1.3   Traktorn ska vara fastsurrad. Surrningarnas fastsättningspunkter ska vara ungefär 2 m bakom bakaxeln och 1,5 m framför framaxeln. Det ska finnas två surrningar på varje axel, en på varje sida av traktorns mittplan. Surrningarna ska bestå av stålkablar på 12,5–15 mm i diameter och draghållfastheten ska vara 1 100–1 260 MPa. Traktordäcken ska vara fyllda och surrningarna sträckta för att åstadkomma däcktryck och deformation, såsom visas i tabell 3.1.

När surrningarna är sträckta tvingas en träbalk med måtten 150 × 150 mm fast framför och tätt emot bakhjulen.

3.3.1.4.   Pendeln ska dras tillbaka så att dess tyngdpunkts höjd H över islagspunkten ges av någon av följande formler enligt tillverkarens val:

eller

3.3.1.5   Pendeln ska frigöras och tillåtas att falla mot skyddet. Snabbutlösningsmekanismen ska vara placerad så att vikten inte förskjuts i förhållande till de kedjor som stöder den då mekanismen utlöses.

Tabell 3.1

Däcktryck

	Däcktryck kPa (3)	Deformation mm
Fyrhjulsdrivna traktorer med fram- och bakhjul av samma storlek:
Fram	100	25
Bak	100	25
Fyrhjulsdrivna traktorer med mindre fram- än bakhjul:
Fram	150	20
Bak	100	25
Tvåhjulsdrivna traktorer:
Fram	200	15
Bak	100	25

3.3.2   Islagsprovning framifrån (figurerna 3.2 a och 3.3 b)

3.3.2.1.   Denna provning ska utföras på samma sätt som islagsprovningen bakifrån. Surrningarna ska vara desamma, men träbalken ska ligga bakom bakhjulen. Tyngdpunkten för pendelns fallhöjd fås genom följande formel:

3.3.2.2   Islagspunkten ska vara den del av skyddet som först slår i marken om traktorn välter sidledes när den rör sig framåt, i vanliga fall det övre främre hörnet.

3.3.3   Slagprov från sidan (figur 3.4)

3.3.3.1   Traktorn ska placeras i förhållande till pendeln så att pendeln kommer att träffa skyddet då slagytan och stödkedjorna är vertikala, om inte skyddet vid islagspunkten är annat än vertikal vid deformationen. I detta fall ska slagytan justeras så att den är ungefär parallell med skyddet vid islagspunkten i det ögonblick då den största deformationen uppnås. Denna justering ska göras med ytterligare ett stöd och stödkedjorna ska förbli vertikala i islagsögonblicket. Islagspunkten är den del av skyddet som sannolikt först kommer i kontakt med marken om traktorn välter i sidled, normalt den övre kanten.

3.3.3.2   Såvida det inte är säkert att en annan del av denna kant kommer i kontakt med marken först ska islagspunkten ligga i det plan som bildar en rät vinkel med traktorns mittplan och som passerar 60 mm framför sätesindexpunkten då sätet är inställt i den längsgående justeringens mittläge. Pendelns höjd ska justeras så att islagspunkten inte kan ändras.

3.3.3.3   För traktorer med vändbar förarplats ska islagspunkten ligga i det plan som bildar en rät vinkel mot traktorns mittplan och i mittpunkten mellan de två sätesindexpunkterna.

3.3.3.4.   Traktorns bakhjul på den sida som ska träffas av ett slag ska surras fast. Spänningen i surrningarna ska vara desamma som för islagsprovning bakifrån. Efter surrningen ska en balk på 150 x 150 mm tvingas fast mot bakhjulets sida, mittemot slaget, och skjutas in tätt mot hjulet. En balk ska placeras som stöd för detta hjul och förankras i fundamentet så att den hålls tätt mot hjulet under slaget. Balkens längd ska väljas så att den bildar en vinkel på 25–40° mot horisontalplanet i läge mot hjulet. Dessutom ska längden vara 20–25 gånger tjockleken och bredden två till tre gånger tjockleken.

3.3.3.5.   Precis som i de föregående provningarna ska pendeln ska dras tillbaka så att dess tyngdpunkts höjd H över islagspunkten kan bestämmas med hjälp av följande formel:

3.3.3.6   Vid slagprovning från sidan ska skillnaden mellan den största tillfälliga deformationen och den bestående deformationen bestämmas på en höjd av (810 + a) mm över sätesindexpunkten. Vid denna provning kan en anordning användas på vilken en rörlig friktionsfläns monterats på en horisontell stång. Ena ändan av stången ska vara fäst vid skyddets översta del och den andra delen ska gå genom ett hål i en vertikal stång som fästs vid traktorns chassi. Ringen ska placeras mot den vertikala stång som fästs vid traktorns chassi före anslaget och ringens avstånd från stången efter anslaget kommer att visa skillnaden mellan den största tillfälliga deformationen och den bestående deformationen.

3.4.   Sammanpressningsprovningar

Det kan vara nödvändigt att trycka ner framdelen på traktoren då provningarna av den bakre delen utförs. Block ska placeras under axlarna så att inte däcken bär upp sammanpressningen. Den tvärbalk som används ska vara cirka 250 mm bred och vara ansluten till belastningsmekanismen med länkkopplingar (figur 3.5).

3.4.1.   Sammanpressningsprovning baktill (figurerna 3.6 a och 3.6 b)

3.4.1.1.   Sammanpressningsbalken ska placeras tvärs över den bakre, övre delen av skyddet så att resultanten av sammanpressningskrafterna påförs i traktorns vertikala referensplan. Sammanpressningskraften (F) ska tillämpas där

F = 20 M

Denna kraft ska upprätthållas i fem sekunder efter det att alla iakttagbara rörelser hos skyddet avstannat.

3.4.1.2.   När den bakre delen av skyddets tak inte kan motstå den fulla kraften (figurerna 3.7 a och 3.7 b) ska kraften påföras tills taket deformeras så att det sammanfaller med det plan som förbinder skyddets övre del med den del av traktorns bakända som kan stödja traktorn vid vältning.

Kraften ska sedan förflyttas bort och sammanpressningsbalken flyttas till den del av skyddet som stöder traktorn när denna är helt vält. Sammanpressningskraft F ska tillämpas.

3.4.2.   Sammanpressningsprovning framtill (figurerna 3.6 a och 3.6 b)

3.4.2.1.   Sammanpressningsbalken ska placeras tvärs över den främre, övre delen av skyddet så att resultanten av sammanpressningskrafterna påförs i traktorns vertikala referensplan. Sammanpressningskraft F ska tillämpas där

F = 20 M

Denna kraft ska upprätthållas i fem sekunder efter det att alla iakttagbara rörelser hos skyddet avstannat.

3.4.2.2.   När den främre delen av skyddets tak inte kan motstå den fulla kraften (figurerna 3.7 a och 3.7 b) ska kraften påföras tills taket deformeras så att det sammanfaller med det plan som förbinder skyddets övre del med den del av traktorns framända som kan stödja traktorn vid vältning.

Kraften ska sedan förflyttas bort och sammanpressningsbalken flyttas till den del av skyddet som stöder traktorn när denna är helt vält. Sammanpressningskraft F ska sedan tillämpas.

3.5.   Godkännandevillkor

3.5.1.   Skyddet och traktorn ska okulärbesiktas med avseende på sprickor eller brott efter varje del av provningen. För att skyddet ska klara provningen ska följande villkor vara uppfyllda:

3.5.1.1

Det får inte finnas några sprickor i de skydds-, monterings- eller traktordelar som bidrar till skyddets hållfasthet (med undantag av de delar som omfattas av 3.5.1.3).

3.5.1.2

Det får inte finnas några sprickor i svetsfogar som bidrar till skyddets hållfasthet eller i dess monteringsdelar. Punkt- och häftsvetsning som används för att fästa beklädnadspanelerna ska i vanliga fall uteslutas från detta villkor.

3.5.1.3

Energiabsorberande brott i plåt tillåts, förutsatt att provningsenheten bedömer att de inte avsevärt minskat motståndet mot deformation av skyddet. Hänsyn ska inte tas till brott i plåtkomponenter som orsakats av pendelblockets kanter.

3.5.1.4

Den kraft som används ska vara den samma i båda sammanpressningsprovningarna.

3.5.1.5

Skillnaden mellan den största tillfälliga deformationen och den bestående deformationen får inte vara större än 250 mm vid slagprovning från sidan (figur 3.11).

3.5.1.6

Ingen del får tränga in i det fria utrymmet under provningarna. Ingen del får träffa sätet under provningarna. Vidare får det fria utrymmet inte sträcka sig utanför skyddet. Detta anses vara fallet om någon del av det fria utrymmet kommer i kontakt med markplanet om traktorn välter i den riktning från vilken islaget påförs. Vid skattning av detta ska däckens och spårviddens inställning vara den minsta standardinställning som tillverkaren anger.

3.5.1.7

När det gäller ramstyrda traktorer ska de båda delarnas mittplan vara i linje med varandra.

3.5.2.   Efter den sista sammanpressningsprovningen ska skyddets bestående deformation registreras. För detta ändamål ska de viktigaste delarnas läge i förhållande till sätesindexpunkten registreras innan provningen inleds. Alla förskjutningar av delar som träffats i provningarna och alla ändringar av takets främre och bakre delar ska registreras.

3.6.   Utökning till andra traktormodeller

3.6.1   [Ej tillämpligt]

3.6.2   Teknisk utökning

Om traktorn, skyddet eller metoden för skyddets fastsättning på traktorn ändras tekniskt kan den provningsenhet som utförde den ursprungliga provningen utfärda ett protokoll om teknisk utökning i följande fall:

3.6.2.1   Utökning av provningsresultat för skyddet till andra traktormodeller

Islags- och sammanpressningsprovningarna ska inte utföras på varje traktormodell, förutsatt att skyddet och traktorn uppfyller villkoren i punkt 3.6.2.1.1–3.6.2.1.5.

3.6.2.1.1

Skyddet ska vara identiskt med det provade skyddet.

3.6.2.1.2

Erforderlig energi får inte överskrida den energi som beräknades för den ursprungliga provningen med mer än 5 %. Gränsen på 5 % ska också tillämpas på utökningar när det gäller ersättningsspår för hjul på samma traktor.

3.6.2.1.3

Fastsättningsmetoden och de delar av traktorn som det sätts fast på ska vara identiska.

3.6.2.1.4

Alla delar såsom stänkskärmar och motorhuv som kan avlasta skyddet ska vara identiska.

3.6.2.1.5

Sätets läge och kritiska mått i skyddet och skyddets relativa läge på traktorn ska vara sådana att det fria utrymmet förblir innanför det deformerade skyddet under samtliga provningar (detta ska kontrolleras med hjälp av samma referenser för det fria utrymmet som i det ursprungliga provningsprotokollet, sätesreferenspunkten [SRP] respektive sätesindexpunkten [SIP]).

3.6.2.2   Utökning av provningsresultat för skyddet till ändrade skyddsmodeller

Detta förfarande ska följas när villkoren i punkt 3.6.2.1 inte är uppfyllda, men det får inte följas när principen i metoden för fastsättning av skyddet på traktorn ändras (t.ex. när gummistöd ersätts med en upphängningsanordning):

3.6.2.2.1

Ändringar som inte påverkar den ursprungliga provningens resultat (t.ex. svetsfog för underlaget till ett tillbehör i ett icke-kritiskt läge på skyddet), tillägg av säten med olika lägen för sätesindexpunkten innanför skyddet (det ska kontrolleras att det eller de nya fria utrymmena förblir innanför det deformerade skyddet under samtliga provningar).

3.6.2.2.2

Ändringar som kan påverka den ursprungliga provningens resultat utan att skyddets godtagbarhet ifrågasätts (t.ex. ändring av strukturell del, ändring av metoden för fastsättning av skyddet på traktorn). En kontrollprovning kan utföras och provningsresultaten anges i utökningsprotokollet. Följande gränser ska gälla för denna typ av utökningar: 3.6.2.2.2.1 Högst 5 utökningar får godkännas utan en kontrollprovning. 3.6.2.2.2.2 Kontrollprovningens resultat godtas som skäl för utökning om alla godkännandevillkor i denna bilaga är uppfyllda och om den deformation som uppmäts efter varje islagsprovning inte avviker från den deformation som uppmätts efter varje islagsprovning under den ursprungliga provningen med mer än ± 7 %. 3.6.2.2.2.3 Mer än en ändring av skyddet får tas med i samma utökningsprotokoll om de utgör olika alternativ av samma skydd, men bara en kontrollprovning får godkännas i samma utökningsprotokoll. De alternativ som inte provats ska beskrivas i ett särskilt avsnitt av utökningsprotokollet.

3.6.2.2.3

Ökning av den av tillverkaren angivna referensmassan för ett redan provat skydd. Om tillverkaren vill behålla samma typgodkännandenummer är det möjligt att utfärda ett utökningsprotokoll efter genomförd kontrollprovning (toleransen på ± 7 % enligt punkt 3.6.2.2.2.2 är inte tillämplig i sådana fall).

3.7   [Ej tillämpligt]

3.8.   Kallvädersprestanda hos skydd

3.8.1   Om det påstås att skyddet har egenskaper som motstår kallvädersförsprödning ska tillverkaren lämna upplysningar som ska tas med i protokollet.

3.8.2   Följande krav och förfaranden är avsedda att ge styrka och motståndskraft mot sprödbrott vid låga temperaturer. Förslagsvis bör följande minsta materialkrav uppfyllas vid bedömningen av skyddets lämplighet för användning vid låga temperaturer i de länder där detta kompletterande driftsskydd krävs.

Tabell 3.2

Minsta islagsenergi för Charpy V-slagprovning

Provstavens storlek	Energi vid	Energi vid
	– 30 °C	– 20 °C
mm	J	J (5)
10 × 10 (4)	11	27,5
10 × 9	10	25
10 × 8	9,5	24
10 × 7,5 (4)	9,5	24
10 × 7	9	22,5
10 × 6,7	8,5	21
10 × 6	8	20
10 × 5 (4)	7,5	19
10 × 4	7	17,5
10 × 3,5	6	15
10 × 3	6	15
10 × 2,5 (4)	5,5	14

3.8.2.1   Bultar och muttrar som används för fästning av skyddet på traktorn och för förbindelse mellan skyddets strukturella delar ska ha lämpliga egenskaper för kontrollerad minskning av seghet vid låga temperaturer.

3.8.2.2   Alla svetselektroder som används vid tillverkning av strukturella delar och fästen ska vara förenliga med de skyddsmaterial som anges i punkt 3.8.2.3.

3.8.2.3   Stålmaterial för skyddets strukturella delar ska vara material med kontrollerad seghet som uppfyller minimikraven vid Charpys V-slagprovning enligt tabell 3.2. Stålets kvalitet och egenskaper ska anges i enlighet med ISO 630:1995, ändring 1:2003.

Stål med en tjocklek efter valsning på mindre än 2,5 mm och en kolhalt på mindre än 0,2 % anses uppfylla detta krav. Strukturella delar av skyddet som tillverkats av annat material än stål ska ha likvärdig slaghållfasthet vid låga temperaturer.

3.8.2.4   Vid provning enligt Charpys V-slagprovning ska provstavens storlek vara minst den största av de storlekar i tabell 3.2 som materialet medger.

3.8.2.5   Charpys V-slagprovning ska utföras i enlighet med förfarandet i ASTM A 370-1979, förutom att provstavarnas storlek ska överensstämma med måtten i tabell 3.2.

3.8.2.6   Som alternativ till detta förfarande får tätat eller halvtätat stål användas, varvid lämpliga specifikationer ska lämnas. Stålets kvalitet och egenskaper ska anges i enlighet med ISO 630:1995, ändring 1:2003.

3.8.2.7   Proverna ska vara stavformade och tas från platta ämnen, rör eller strukturdelar före formning eller svetsning för användning i skyddet. Prover från rör eller strukturdelar ska tas från mitten på den sida som har störst mått och får inte ha några svetsfogar.

3.9   [Ej tillämpligt]

Figur 3.1

Pendelblock med upphängningskedjor eller vajrar

(Mått i mm)

Figur 3.2

Metod för islagsprovning bakifrån

Figur 3.2.a

Säkerhetshytt

Figur 3.2.b

Skyddsbåge bak

Figur 3.3

Metod för islagsprovning framifrån

Figur 3.3.a

Säkerhetshytt

Figur 3.3.b

Skyddsbåge bak

Figur 3.4

Metod för islagsprovning från sidan

Figur 3.5

Exempel på uppställning för sammanpressningsprovning

Figur 3.6

Balkens placering vid främre och bakre sammanpressningsprovning

Figur 3.6.a

Säkerhetshytt

Figur 3.6.b

Skyddsbåge bak

Figur 3.7

Balkens placering vid främre sammanpressningsprovning när den fulla kraften inte kan motstås framtill

Figur 3.7.a

Säkerhetshytt

Figur 3.7.b

Skyddsbåge bak

Tabell 3.3

Måtten för det fria utrymmet

Mått	mm	Anmärkningar
A1 A0	100	minimum
B1 B0	100	minimum
F1 F0	250	minimum
F2 F0	250	minimum
G1 G0	250	minimum
G2 G0	250	minimum
H1 H0	250	minimum
H2 H0	250	minimum
J1 J0	250	minimum
J2 J0	250	minimum
E1 E0	250	minimum
E2 E0	250	minimum
D0 E0	300	minimum
J0 E0	300	minimum
A1 A2	500	minimum
B1 B2	500	minimum
C1 C2	500	minimum
D1 D2	500	minimum
I1 I2	500	minimum
F0 G0	—
I0 G0	—	beroende på
C0 D0	—	traktorn
E0 F0	—

Figur 3.8

Fritt utrymme

Anmärkning:

För mått, se tabell 3.3.

Figur 3.9

Fritt utrymme

Figur 3.9.a Sidovy sektion i referensplanet	Figur 3.9.b Vy bakifrån eller framifrån

1	–	Sätesindexpunkt
2	–	Kraft
3	–	Vertikalt referensplan

Figur 3.10

Fritt utrymme för traktor med vändbart säte och vändbar ratt

Figur 3.10.a

Säkerhetshytt

Figur 3.10.b

Skyddsbåge bak

Figur 3.11

Exempel på utrustning för mätning av elastisk deformation

Förklarande noter till bilaga VI

---

(1)  Om inget annat anges är texten för kraven och numreringen i punkt B identiska med texten och numreringen i OECD:s standardkod för officiell provning av skydd på jordbruks- och skogsbrukstraktorer (dynamisk provning), OECD-kod 3, utgåva 2015, juli 2014.

(2)  Användarna erinras om att sätesindexpunkten bestäms i enlighet med ISO 5353 och är en fast punkt med avseende på traktorn som inte rör sig när sätet inställs i ett annat läge än mittläget. Vid bestämning av det fria utrymmet ska sätet ställas in i sitt bakersta, högsta läge.

(3)  Vätskefyllning i däck får inte användas.

(4)  Lämplig storlek. Provstavens storlek får inte underskrida den största lämpliga storlek som materialet medger.

(5)  Den energi som krävs vid – 20 °C är 2,5 gånger värdet för – 30 °C. Andra faktorer påverkar hållfastheten vid islag, t.ex. valsningsriktning, brottgräns, kornriktning och svetsning. Dessa faktorer ska beaktas när stålsorten väljs och används.

BILAGA VII

Krav gällande överrullningsskydd (bandtraktorer)

A.   ALLMÄN BESTÄMMELSE

1.

Unionens krav gällande överrullningsskydd (bandtraktorer) anges i punkt B.

B.   KRAV GÄLLANDE ÖVERRULLNINGSSKYDD (BANDTRAKTORER)(1)

1.   Definitioner

1.1   [Ej tillämpligt]

1.2   Överrullningsskydd

Med överrullningsskydd (säkerhetshytt eller ram), nedan kallat skydd, avses den konstruktion på en traktor vars huvudsakliga syfte är att undvika eller begränsa riskerna för föraren om traktorn rullar över vid normal användning.

Överrullningsskyddet kännetecknas av att den ger ett fritt utrymme som är tillräckligt stort för att skydda föraren när denne sitter inuti skyddets envelopp eller inuti ett utrymme som begränsas av en serie raka linjer från skyddets ytterkanter till varje del av traktorn som kan komma i beröring med platt mark och kan stödja traktorn i det läget om traktorn välter.

1.3   Spårvidd

1.3.1   Preliminär definition: spårets mittplan

Spårets mittplan ligger mitt emellan de två plan som innesluter dess periferi på dessas utsida.

1.3.2   Definition av spårvidd

Spårvidden är avståndet mellan spårens mittplan.

1.3.3   Tilläggsdefinition: traktorns mittplan

Det vertikala plan som bildar räta vinklar mot axeln vid dennas mittpunkt är traktorns mittplan.

1.4   Överrullningsskydd

System av strukturella delar som monterats på en traktor på ett sådant sätt att deras främsta uppgift är att minska sannolikheten för att en förare ska hamna i kläm om traktorn rullar över. Med strukturella delar avses hjälpram, fäste, montering, hylsa, bult, sprint, upphängningsanordning eller flexibla stötdämpare som används för att fästa systemet vid traktorramen, men inte monteringsanordningar som ingår i traktorramen.

1.5   Traktorram

Huvudchassiet eller den viktigaste lastbärande delen (delarna) av traktorn som sträcker sig över en stor del av traktorn och som skyddet är direkt monterat på.

1.6   Enhet av skydd och traktorram

System som består av skydd som fästs vid traktorramen.

1.7   Fundament

En relativt stel del av provningsstrukturen som traktorramen är fäst vid för provningen.

1.8   Sätesindexpunkt

1.8.1   Sätesindexpunkten ligger i det centrala längsgående planet för den anordning som ska bestämma sätesindexpunkten då den är monterad i förarsätet. Sätesindexpunkten fastställs i förhållande till traktorn och flyttas inte med sätet till följd av inställningar av sätet och/eller svängningar.

1.8.2   Då sätesindexpunkten fastställs ska sätet ställas in så att den främre och bakre inställningen, inställningen i höjdled och av sätesvinkeln ligger i centralt läge. Upphängningssystemen ska vara placerade så att sätet befinner sig i mittpunkten av sitt svängningsområde med väganordningen för att bestämma sätesindexpunkten monterad.

1.8.3   Sätesindexpunkten ska fastställas med hjälp av den anordning som visas i figur 8.1. Anordningen ska placeras på sätet. En massa på 20 kg ska placeras 40 mm framför märket för sätesindexpunkten på anordningens horisontella del. En horisontell kraft på cirka 100 N ska därefter påföras anordningen vid sätesindexpunkten (se Fo i figur 8.1). Slutligen ska ytterligare en massa på 39 kg placeras 40 mm framför märket för sätesindexpunkten på anordningens horisontella del.

1.9   Skyddsutrymme (DLV)

Det utrymme i förhållande till föraren som syftar till att sätta gränser och göra deformation möjlig vid laboratorieutvärderingar av skyddet (figur 8.2). Det är fråga om ett vinkelrätt närmevärde av en stor, sittande förares mått.

1.10   Vertikalt referensplan

Ett vertikalt plan, i stort sett följande traktorns längsriktning, som passerar genom sätesindexpunkten och rattens eller handreglages mittpunkt. Normalt sammanfaller det vertikala referensplanet med traktorns mittplan.

1.11   Tänkt lateralt markplan

Den yta på vilken en traktor förmodas bli liggande på sidan efter en överrullning. Det tänkta markplanet fastställs enligt följande (se 3.5.1.2):

a)	den övre del där kraften påförs,

b)	den yttersta punkten i ändan av delen enligt definitionen i a,

c)	vertikal linje genom den punkt som definieras i b,

d)	vertikalt plan parallellt med fordonets längsgående mittlinje genom den linje som definieras i c,

e)	roterande plan som beskrivs i d, 15° från skyddsutrymmet kring en axel som är vinkelrät mot den vertikala linje som anges i c och som också går genom den punkt som beskrivs i b; detta utgör det tänkta markplanet.

Det tänkta markplanet ska placeras på ett skydd utan last och förflytta sig med den del som belastningen påförs.

1.12   Tänkt vertikalt markplan

När det gäller en upp-och-nedvänd maskin ska planet fastställas med hjälp av skyddets översta tvärbalk och den främre (bakre) del av traktorn som sannolikt kommer i kontakt med marken i samma ögonblick som skyddet och som kan stödja den upp-och-nedvända traktorn. Det tänkta vertikala markplanet ska förflytta sig med det deformerade skyddet.

Anmärkning:

Det tänkta vertikala markplanet ska endast tillämpas på skydd med två stolpar.

1.13   Massa utan last

Traktorns massa utan lastanordningar. Traktorn ska vara i körklart skick, med fulla tankar och kretsar och full kylare, skydd med beklädnad och spårutrustning eller ytterligare komponeter för fyrhjulsdrift som krävs för normal användning. Föraren ska inte räknas med.

1.14   Tillåtna mättoleranser

Tid:	± 0,1 s
Avstånd:	± 0,5 mm
Kraft:	± 0,1 % (av sensorns hela skalutslag)
Vinkel	± 0,1°
Massa:	± 0,2 % (av sensorns hela skalutslag)

1.15   Symboler

D	(mm)	Skyddets deformation
F	(N)	Kraft
M	(kg)	Den största traktormassa som traktortillverkaren rekommenderar. Den ska vara lika stor som eller större än massan utan last i enlighet med definitionen i punkt 1.13.
U	(J)	Energi som absorberas av den del som hänger samman med traktormassan.

2.   Tillämpningsområde

Denna bilaga ska tillämpas på traktorer som drivs och styrs med larvband, som har minst två axlar med bandfastsättningar och som uppfyller följande krav:

2.1	Traktorns massa utan last ska vara minst 600 kg.

2.2	Traktorn har en markfrigång på högst 600 mm mätt vid den lägsta punkten på fram- och bakaxlarna.

3.   Regler och anvisningar

3.1   Allmänna föreskrifter

3.1.1   Skyddet får tillverkas av traktortillverkaren eller av ett oberoende företag. I samtliga fall är provningen endast giltig för den traktormodell som den utfördes på. Skyddet ska provas på nytt för varje traktormodell som det ska monteras på. En provningsenhet kan dock certifiera att hållfasthetsprovningarna också gäller för traktormodeller som avviker från den ursprungliga modellen genom ändringar av motorn, kraftöverföringen, ratten och den främre hjulupphängningen (se punkt 3.6: Utökning till andra traktormodeller). Samtidigt får mer än ett skydd provas för varje traktormodell.

3.1.2   Då skyddet lämnas in för provning ska det i normal ordning vara monterat vid den traktor eller det traktorchassi som det ska provas för. Traktorchassit ska vara komplett, inklusive monteringsfästen och andra traktordelar som kan påverkas av den belastning som påförs skyddet.

3.1.3   Ett skydd får endast utformas för att skydda föraren vid vältning. På skyddet får ett mer eller mindre tillfälligt väderskydd för föraren monteras. Vid varmt väder avlägsnar föraren i normala fall väderskyddet. Det finns dock skydd där beklädnaden är permanent, och ventilationen vid varmt väder sker genom fönster eller flik. Eftersom beklädnaden kan bidra till skyddets hållfasthet och eftersom den, om den går att ta bort, kan saknas då en olycka sker, ska alla delar som kan tas bort av föraren avlägsnas vid provningen. Dörrar, takluckor och fönster som kan öppnas ska tas bort eller fästas i öppet läge för provningen, så att de inte bidrar till skyddets hållfasthet. Det bör noteras om de i detta läge kan innebära en risk för föraren vid vältning.

I återstoden av dessa bestämmelser kommer en hänvisning endast att göras till skyddet. Det är underförstått att detta inbegriper beklädnad som är permanent.

En beskrivning av all tillfällig beklädnad ska bifogas specifikationerna. Glas och annat sprött material ska avlägsnas före provningen. Traktor- och skyddskomponenter som kan ta onödig skada under provningen och som inte påverkar skyddets hållfasthet eller mått får avlägsnas före provningen om tillverkaren önskar det. Inga reparationer eller justeringar får göras under provningen.

3.1.4   Alla traktorkomponenter som bidrar till skyddets hållfasthet, såsom stänkskärmar som har förstärkts av tillverkaren, bör beskrivas och deras mått uppges i provningsrapporten.

3.2   Utrustning

3.2.1   Skyddsutrymme

Skyddsutrymmet och dess placering ska överensstämma med ISO 3164:1995 (se figur 8.3). Skyddsutrymmet ska fästas ordenligt vid samma del av maskinen som förarsätet, och det ska sitta kvar under hela den formella provningsperioden.

För bandtraktorer med en massa utan last på mindre än 5 000 kg och med ett framtill monterat skydd med två stolpar motsvarar skyddsutrymmet figurerna 8.4 och 8.5.

3.2.2   Fritt utrymme och skyddsplan

Det fria utrymmet, i enlighet med definitionen i bilaga VIII (definitionskapitlet, punkt 1.6), ska även i fortsättningen omfattas av skyddsplanet, S, så som framgår av figurerna 8.2 och 8.4. Med skyddsplan avses ett lutande plan, i rät vinkel mot traktorns vertikala längdplan, som tangerar skyddets främre del och bakre del med någon av följande hårda delar i traktorn som förhindrar att plan S tränger in i det fria utrymmet via

—	ett hus eller en stel del baktill på traktorn,

—	banden eller

—	hårda tilläggsdelar som monterats fast baktill på traktorn.

3.2.3   Provning av bakre hårda delar

Om traktorn är försedd med en stel del, ett hus eller någon annan hård del belägen bakom förarsätet, ska denna del betraktas som en skyddande punkt vid vältning i sidled eller bakåt. Denna hårda del bakom förarsätet ska utan att knäckas eller intränga i det fria utrymmet kunna stå emot en nedåtriktad kraft Fi där

påförd vinkelrätt på ramens övre kant i traktorns centrala plan. Kraften ska inledningsvis påföras i en vinkel av 40° från en parallell linje till marken, enligt figur 8.4. Denna stela del ska ha en minsta bredd om 500 mm (se figur 8.5).

Den ska dessutom vara tillräckligt stel och fast monterad baktill på traktorn.

3.2.4   Fastsurrningar

Anordningar för att fästa den enhet som skyddet och traktorramen utgör vid fundamentet, så som beskrivs ovan, och för att påföra den horisontella och vertikala belastningen (se figurerna 8.6–8.9) ska tillhandahållas.

3.2.5   Mätinstrument

Provningsutrustningen ska utrustas med instrument som mäter den kraft som påförs skyddet och deformationen av skyddet.

De procentandelar som anges nedan är nominella värden för mätinstrumentets noggrannhet, och ska inte tas som en indikation på att ytterligare provningar är nödvändiga.

Åtgärd	Mätnoggrannhet
Deformation av skyddet	± 5 % av den största uppmätta deformationen
Kraft som påförs skyddet	± 5 % av den största uppmätta kraften

3.2.6   Anordning för påförande av belastning

Anordningar för påförande av belastning visas i figurerna 8.7, 8.10–8.13 (belastning i sidled), i figurerna 8.8 och 8.9 (vertikal belastning) och figur 8.14 (belastning i längdled).

3.3   Provningsförhållanden

3.3.1   Skyddet ska överensstämma med produktspecifikationerna och monteras på lämpligt traktormodellchassi i enlighet med den fastsättningsmetod som tillverkaren angivit.

3.3.2   Den enhet som skyddet och traktorramen utgör ska fästas vid fundamentet på så sätt att de delar som sammanbinder enheten med fundamentet deformeras så litet som möjligt då skyddet belastas i sidled. Då skyddet belastas i sidled ska den enhet som skyddet och traktorramen utgör inte få något annat stöd från fundamentet än det stöd som den ursprungliga fastsättningen ger.

3.3.3   Skyddet ska utrustas med de instrument som behövs för att man ska få nödvändiga uppgifter om kraft och deformation.

3.3.4   Alla provningar ska göras på samma skydd. Ingen del av skyddet eller traktorn får repareras eller rätas ut under belastningen i sidled och den vertikala belastningen eller mellan de två belastningsprovningarna.

3.3.5   Vid belastning i sidled och längdled ska kontakten till fundamentet ske genom de viktigaste hus- eller spårramarna (se figurerna 8.6–8.8).

3.3.6   Vid vertikal belastning finns det inga restriktioner för hur den enhet som skyddet och traktorramen utgör ska säkras eller stödjas.

3.3.7   Efter provningarna ska skyddets bestående deformation mätas och registreras.

3.4   Provningsförfarande

3.4.1   Allmänt

Provningsförfarandena ska bestå av de provningar som beskrivs i punkterna 3.4.2, 3.4.3 och 3.4.4. i den ordningsföljd som anges.

3.4.2   Belastning i sidled

3.4.2.1   Kraften och deformationen ska fastställas genom belastning i sidled av skyddets överst liggande längsgående delar.

När det gäller ett skydd med mer än två stolpar ska belastning i sidled påföras med hjälp av en belastningsfördelare som inte är längre än 80 procent av den överst liggande delens raka längd L mellan skyddets främre och bakre stolpar (se figurerna 8.13–8.16). Den ursprungliga belastningen ska ske inom det utrymme som fastställs av den vertikala projektionen av två plan som är parallella med skyddsutrymmets främre och bakre plan och beläget 80 mm utanför dem.

3.4.2.2   För ett takförsett skydd med två stolpar ska den ursprungliga belastningen bestämmas av det totala längsgående avståndet mellan de största och överst belägna delarna av skyddet L och den vertikala projektionen av skyddsutrymmets främre och bakre plan. Kraftpunkten (belastningspunkten) ska inte befinna sig inom avståndet L/3 från stolparna.

Om punkten L/3 befinner sig mellan skyddsutrymmets vertikala projektion och stolparna ska kraftpunkten/belastningspunkten flyttas bort från stolpen tills den kommer in i skyddsutrymmets vertikala projektion (se figurerna 8.13–8.16). De belastningsfördelningsskivor som används får inte hindra eller begränsa skyddets rotation runt en vertikal axel under belastningen och får inte sprida belastningen över ett avstånd som är större än 80 % av L.

Kraften ska påföras de större, övre och längsgående delarna, förutom om en stolpstruktur används utan det utskjutande överliggande skyddet. För denna typ av skydd ska kraften påföras i linje med den övre tvärbalken.

3.4.2.3   Kraftens ursprungliga riktning ska vara horisontal och vinkelrät mot ett vertikalt plan genom traktorns längsgående mittlinje.

3.4.2.4   Allteftersom belastningen fortsätter kan deformationerna av den enhet som skyddet och traktorramen utgör leda till att kraftens riktning ändras, vilket är tillåtet.

3.4.2.5   Om förarsätet ligger vid sidan av traktorns längsgående mittlinje ska belastningen påföras den yttersta sidan närmast sätet.

3.4.2.6   Om, när det gäller säten som ligger på mittlinjen, monteringen av skyddet är sådant att olika kraft-deformationsresultat fås beroende på om belastningen påförs vänstra eller högra sidan, ska den belastade sidan vara den som kommer att ställa de strängaste kraven på den enhet som skyddet och traktorramen utgör.

3.4.2.7   Deformationsgraden (påförandet av belastning) ska vara sådan att den kan betraktas som statisk, det vill säga, mindre än eller lika med 5 mm/s.

3.4.2.8   Vid en deformationsökning som inte är större än 25 mm vid den återstående belastningens angreppspunkt ska kraften och deformationen registreras och ritas upp (figur 8.17).

3.4.2.9   Belastningen ska fortsätta tills skyddet har uppfyllt både kraft- och energikraven. Det område som befinner sig under kraft-deformationskurvan (figur 8.17) motsvarar energin.

3.4.2.10   Den deformation som används för att beräkna energin ska motsvara skyddet längs kraftens verkningslinje. Deformationen ska mätas vid belastningens mittpunkt.

3.4.2.11   Deformation av delar som stöder anordningar för påförande av belastning ska inte tas med i de deformationsmätningar som används för att beräkna energiabsorptionen.

3.4.3   Vertikal belastning

3.4.3.1   Efter att belastningen i sidled avlägsnats ska en vertikal belastning påföras ovanpå skyddet.

3.4.3.2   Belastningen ska påföras med hjälp av en stel balk med en bredd av 250 mm.

3.4.3.3   För skydd med mer än två stolpar ska den vertikala belastningen påföras både framtill och baktill.

3.4.3.3.1   Vertikal belastning baktill (figurerna 8.10, 8.11.a och 8.11.b)

3.4.3.3.1.1

Sammanpressningsbalken ska placeras tvärs över skyddets bakre, översta del så att resultanten av sammanpressningskrafterna befinner sig i det vertikala referensplanet. Sammanpressningskraften ska påföras och upprätthållas i fem sekunder efter det att alla iakttagbara rörelser hos skyddet avstannat.

3.4.3.3.1.2

När den bakre delen av skyddets tak inte kan motstå den fulla kraften ska kraften påföras tills taket deformeras så att det sammanfaller med det plan som förbinder skyddets övre del med den del av traktorns bakända som kan stödja traktorn vid vältning. Kraften ska sedan förflyttas bort och sammanpressningsbalken flyttas till den del av skyddet som stöder traktorn när denna är helt vält. Sammanpressningskraften ska sedan påföras.

3.4.3.3.2   Vertikal belastning framtill (figurerna 8.10–8.12)

3.4.3.3.2.1

Sammanpressningsbalken ska placeras tvärs över skyddets främre översta del så att resultanten av sammanpressningskrafterna påförs i det vertikala referensplanet. Sammanpressningskraften F ska påföras och upprätthållas i fem sekunder efter det att alla iakttagbara rörelser hos skyddet avstannat.

3.4.3.3.2.2

När den främre delen av skyddets tak inte kan motstå den fulla kraften (figurerna 8.12.a och 8.12.b) ska kraften påföras tills taket deformeras så att det sammanfaller med det plan som förbinder skyddets övre del med den del av traktorns framända som kan stödja traktorn vid vältning. Kraften ska sedan förflyttas bort och sammanpressningsbalken flyttas till den del av skyddet som stöder traktorn när denna är helt vält. Sammanpressningskraften ska sedan påföras.

3.4.3.4   För ett skydd med två stolpar ska den vertikala belastningen bestämmas av det totala längsgående avståndet mellan skyddets större högst belägna delar L och den vertikala projektionen av skyddsutrymmets främre och bakre plan. Kraftpunkten (belastningspunkten) ska inte befinna sig på ett avstånd som är mindre än L/3 från stolparna (se figur 8.9).

Om punkten L/3 befinner sig mellan skyddsutrymmets vertikala projektion och stolparna ska kraftpunkten/belastningspunkten flyttas bort från stolpen tills den kommer in i skyddsutrymmets vertikala projektion.

När det gäller framtill monterade skydd med två stolpar utan tak ska den vertikala belastningen påföras i linje med den tvärgående delen som sammanbinder de övre delarna.

3.4.4   Belastning i längdled

3.4.4.1   Efter det att den vertikala belastningen avlägsnats ska en belastning i längdled påföras skyddet.

3.4.4.2   Belastningen i längdled ska påföras deformationen vid den punkt som ursprungligen fastställdes, eftersom den laterala (och vertikala) belastningen av skyddet sannolikt leder till en bestående deformation av skyddet. Den ursprungligen fastställda punkten bestäms av belastningsfördelarens och hylsans läge innan provningen av skyddet inleddes.

Belastningsfördelaren får täcka hela bredden om bakre (eller främre) tvärbalkar saknas. I övriga fall får belastningsfördelaren inte fördela belastningen över en längd som är 80 % större än skyddets bredd, W (se figur 8.18).

3.4.4.3   Belastningen i längdled ska påföras skyddets övre delar längs skyddets längsgående mittlinje.

3.4.4.4   Belastningen ska påföras så att de delar som ställer de strängaste kraven på den enhet som skyddet och traktorramen utgör belastas. Belastningens ursprungliga riktning ska vara horisontell och parallell med traktorns ursprungliga längsgående mittlinje. Följande ytterligare faktorer ska också beaktas vid beslut om från vilken riktning belastningen i längdled ska påföras:

—	Skyddets läge i förhållande till skyddsutrymmet och den effekt som deformationen av skyddet i längdled skulle ha på graden av sammanpressningsskydd för föraren.

—	Traktorns egenskaper, det vill säga, andra strukturella traktordelar som kan motstå deformation av skyddet i längdled och som kan begränsa belastningens längsgående riktning på skyddet.

—	Erfarenhet som visar att en traktor kan välta i längdled eller att en traktor i en viss kategori kan vridas om den roterar kring en längdaxel då den rullar över.

3.4.4.5   Deformationsgraden ska vara sådan att belastningen kan betraktas som statisk (se 3.4.2.7). Belastningen ska fortsätta tills skyddet uppfyller kraftkravet (kraftkraven).

3.5   Godkännandevillkor

3.5.1   Allmänt

3.5.1.1   Under provningarna får ingen del av skyddet tränga in i skyddsutrymmet. En deformation av skyddet får heller inte göra det möjligt för det tänkta markplanet (som definieras i punkterna 1.11 och 1.12) att tränga in i skyddsutrymmet.

3.5.1.2   Deformationen av skyddet under samtliga provningar får inte leda till att skyddsutrymmets belastningssidoplan sträcker sig utanför eller skär det tänkta markplanet (se figurerna 8.19 och 8.20).

Skyddet får inte lossa från traktorramen om traktorramen skadas.

3.5.2   Krav på kraft och energi vid belastning i sidled, den vertikala belastningskraften och den längsgående belastningskraften

3.5.2.1   Dessa krav ska uppfyllas vid de(n) deformation(er) som tillåts i 3.5.1.1.

3.5.2.2   Den kraft som påförs vid belastning i sidled och den minsta energi som absorberas ska åtminstone uppnå de värden som fastställs i tabell 8.1, där

—	F är den lägsta kraft som nås vid belastning i sidled,

—	M (kg) är traktortillverkarens största rekommenderade massa,

—	U är den lägsta mängd energi som absorberas vid belastning i sidled.

Om den kraft som krävs uppnås innan energikravet är uppfyllt kan kraften minskas men den ska på nytt nå den nivå som krävs när den minsta mängden energi uppnåtts eller överskridits.

3.5.2.3   Efter det att belastningen i sidled flyttats bort ska den enhet som skyddet och traktorramen utgör stödja den vertikala kraften

under fem minuter eller tills deformationen upphört, beroende på vilken tid som är kortast.

3.5.2.4   Kraften för belastning i längdled ska åtminstone uppnå de värden som fastställs i tabell 8.1, där F och M definieras i punkt 3.5.2.2.

3.6   Utökning till andra traktormodeller

3.6.1   [Ej tillämpligt]

3.6.2   Teknisk utökning

Om traktorn, skyddet eller metoden för skyddets fastsättning på traktorn ändras tekniskt kan den provningsenhet som utförde den ursprungliga provningen utfärda ett protokoll om teknisk utökning i följande fall:

3.6.2.1   Utökning av provningsresultat för skyddet till andra traktormodeller

Islags- och sammanpressningsprovningarna ska inte utföras på varje traktormodell, förutsatt att skyddet och traktorn uppfyller villkoren i punkterna 3.6.2.1.1–3.6.2.1.5.

3.6.2.1.1

Skyddet ska vara identiskt med det provade skyddet.

3.6.2.1.2

Erforderlig energi får inte överskrida den energi som beräknades för den ursprungliga provningen med mer än 5 %.

3.6.2.1.3

Fastsättningsmetoden och de delar av traktorn som det sätts fast på ska vara identiska.

3.6.2.1.4

Alla delar såsom stänkskärmar och motorhuv som kan avlasta skyddet ska vara identiska.

3.6.2.1.5

Placeringen av och de kritiska måtten för sätet i förhållande till skyddet och placeringen av skyddet i förhållande till traktorn ska vara sådana att skyddsutrymmet skyddas av skyddet även efter det att den senare har deformerats till följd av de olika provningarna.

3.6.2.2   Utökning av provningsresultat för skyddet till ändrade skyddsmodeller

Detta förfarande ska följas när villkoren i punkt 3.6.2.1 inte är uppfyllda, men det får inte följas när principen i metoden för fastsättning av skyddet på traktorn ändras (t.ex. när gummistöd ersätts med en upphängningsanordning):

3.6.2.2.1

Ändringar som inte påverkar den ursprungliga provningens resultat (t.ex. svetsfog för underlaget till ett tillbehör vars placering på skyddet inte är av avgörande betydelse), tillägg av säten med olika lägen för sätesindexpunkten innanför skyddet (det ska kontrolleras att det nya skyddsutrymmet (de nya skyddsutrymmena) skyddas av skyddet även efter det att den senare har deformerats som följd av de olika provningarna).

3.6.2.2.2

Ändringar som kan påverka den ursprungliga provningens resultat utan att skyddets godtagbarhet ifrågasätts (t.ex. ändring av strukturell del, ändring av metoden för fastsättning av skyddet på traktorn). En kontrollprovning kan utföras och provningsresultaten anges i utökningsprotokollet. Följande gränser ska gälla för denna typ av utökningar: 3.6.2.2.2.1 Högst 5 utökningar får godkännas utan en kontrollprovning. 3.6.2.2.2.2 Kontrollprovningens resultat ska godtas som skäl för utökning om alla godkännandevillkor i denna bilaga är uppfyllda och om den kraft som uppmäts när den erforderliga energin har uppnåtts under de olika provningarna av horisontell belastning inte avviker från den kraft som uppmätts när den erforderliga energin har uppnåtts under de olika provningarna av horisontell belastning under den ursprungliga provningen med mer än ± 7 % och den deformation (2) som uppmäts när den erforderliga energin har uppnåtts under de olika provningarna av horisontell belastning inte avviker från den deformation som uppmätts när den erforderliga energin uppnåtts under den ursprungliga provningen med mer än ± 7 %. 3.6.2.2.2.3 Mer än en ändring av skydd får tas med i samma utökningsprotokoll om de utgör olika alternativ av samma skydd, men bara en kontrollprovning får godkännas i samma utökningsprotokoll. De alternativ som inte provats ska beskrivas i ett särskilt avsnitt av utökningsprotokollet.

3.6.2.2.3

Ökning av den av tillverkaren angivna referensmassan för ett redan provat skydd. Om tillverkaren vill behålla samma typgodkännandenummer är det möjligt att utfärda ett utökningsprotokoll efter genomförd kontrollprovning (toleransen på ± 7 % enligt punkt 3.6.2.2.2.2 är inte tillämplig i sådana fall).

3.7   [Ej tillämpligt]

3.8   Kallvädersprestanda hos skydd

3.8.1   Om det hävdas att skyddet har egenskaper som motstår kallvädersförsprödning ska tillverkaren lämna upplysningar som ska tas med i protokollet.

3.8.2   Följande krav och förfaranden är avsedda att ge styrka och motståndskraft mot sprödbrott vid låga temperaturer. Förslagsvis bör följande minsta materialkrav uppfyllas vid bedömningen av skyddets lämplighet för användning vid låga temperaturer i de länder där detta kompletterande driftsskydd krävs.

3.8.2.1   Bultar och muttrar som används för fästning av skyddet på traktorn och för förbindelse mellan skyddets strukturella delar ska ha lämpliga egenskaper för kontrollerad minskning av seghet vid låga temperaturer.

3.8.2.2   Alla svetselektroder som används vid tillverkning av strukturella delar och fästen ska vara förenliga med de skyddsmaterial som anges i punkt 3.8.2.3.

3.8.2.3   Stålmaterial för skyddets strukturella delar ska vara material med kontrollerad seghet som uppfyller minimikraven vid Charpys V-slagprovning enligt tabell 8.2. Stålets kvalitet och egenskaper ska anges i enlighet med ISO 630:1995, ändring 1:2003.

Stål med en tjocklek efter valsning på mindre än 2,5 mm och en kolhalt på mindre än 0,2 % anses uppfylla detta krav.

Strukturella delar av skyddet som tillverkats av annat material än stål ska ha likvärdig slaghållfasthet vid låga temperaturer.

3.8.2.4   Vid provning enligt Charpys V-slagprovning ska provstavens storlek vara minst den största av de storlekar i tabell 8.2 som materialet medger.

3.8.2.5   Charpys V-slagprovning ska utföras i enlighet med förfarandet i ASTM A 370-1979, förutom att provstavarnas storlek ska överensstämma med måtten i tabell 8.2.

3.8.2.6   Som alternativ till detta förfarande får tätat eller halvtätat stål användas, varvid lämpliga specifikationer ska lämnas. Stålets kvalitet och egenskaper ska anges i enlighet med ISO 630:1995, ändring 1:2003.

3.8.2.7   Proverna ska vara stavformade och tas från platta ämnen, rör eller strukturdelar före formning eller svetsning för användning i skyddet. Prov från rör eller strukturdelar ska tas från mitten på den sida som har störst mått och får inte innehålla svetsfogar.

Tabell 8.1

Kraft- och energiekvationer

Maskinens massa, M	Lateral belastningskraft, F	Lateral belastningsenergi, U	Vertikal belastningskraft, F	Belastning i längdled, F
kg	N	J	N	N
800 < M ≤ 4 630	6 M	13 000(M/10 000)1.25	20 M	4,8 M
4 630 < M ≤ 59 500	70 000(M/10 000)1.2	13 000(M/10 000)1.25	20 M	56 000(M/10 000)1.2
M > 59 500	10 M	2,03 M	20 M	8 M

Tabell 8.2

Minsta islagsenergi för Charpy V-slagprovning

Provstavens storlek	Energi vid	Energi vid
	– 30 °C	– 20 °C
mm	J	J (2)
10 × 10 (1)	11	27,5
10 × 9	10	25
10 × 8	9,5	24
10 × 7,5 (1)	9,5	24
10 × 7	9	22,5
10 × 6,7	8,5	21
10 × 6	8	20
10 × 5 (1)	7,5	19
10 × 4	7	17,5
10 × 3,5	6	15
10 × 3	6	15
10 × 2,5 (1)	5,5	14

Figur 8.1

Anordning för att bestämma sätesindexpunkt (SIP)

Figur 8.2

Inträngande av ett tänkt vertikalt markplan (VSGP) i skyddsutrymmet

Figur 8.3

Skyddsutrymme (DLV)

Figur 8.4

Framtill monterat skydd med två stolpar, sidovy

Skyddsutrymme (DLV)

Figur 8.5

Framtill monterat skydd med två stolpar, sett bakifrån

Skyddsutrymme (DLV)

Figur 8.6

Modell för montering av skydd i traktorram

Figur 8.7

Modell för belastning i sidled av skydd

Figur 8.8

Modell för fastsättning av traktorram och påförande av vertikal belastning

Figur 8.9

Modell för påförande av vertikal belastning på skyddet

Figur 8.10

Exempel på uppställning för sammanpressningsprovning

Figur 8.11

Balkens placering vid främre och bakre sammanpressningsprovning, säkerhetshytt och skyddsbåge bak

Figur 8.11.a

Säkerhetshytt

Figur 8.11.b

Skyddsbåge bak

Figur 8.12

Balkens placering vid främre sammanpressningsprovning när den fulla kraften inte kan motstås framtill

Figur 8.12.a

Säkerhetshytt

Figur 8.12.b

Skyddsbåge bak

Figurerna 8.13 och 8.14

Skydd med fyra stolpar

Belastningsfördelare, belastning i sidled

Figur 8.15

Skydd med mer än fyra stolpar

Belastningsfördelare, belastning i sidled

Figur 8.16

Skydd med två stolpar

Belastningsfördelare, belastning i sidled

Figur 8.17

Kraft-deformationskurva för belastningsprovningar

Figur 8.18

Punkt för påförande av belastning i längdled

Figur 8.19

Skyddsutrymme – fastställande av tänkt lateralt markplan

Anmärkning:

Se punkt 1.11 för betydelsen av a–e.

Figur 8.20

Tillåten vridning av det övre skyddsutrymmet vid lokaliseringsaxeln (LA)

Förklarande noter till bilaga VII

(1)	Om inget annat anges är texten för kraven och numreringen i punkt B identiska med texten och numreringen i OECD:s standardkod för officiell provning av skydd på jordbruks- och skogsbrukstraktorer med band, OECD-kod 8, utgåva 2015, juli 2014.

(2)	Bestående + elastisk deformation uppmätt när den erforderliga energin har uppnåtts.

---

(1)  Anger lämplig storlek. Provstavens storlek får inte underskrida den största lämpliga storlek som materialet medger.

(2)  Den energi som krävs vid – 20 °C är 2,5 gånger värdet för – 30 °C. Andra faktorer påverkar hållfastheten vid islag, t.ex. valsningsriktning, brottgräns, kornriktning och svetsning. Dessa faktorer ska beaktas när stålsorten väljs och används.

BILAGA VIII

Krav gällande överrullningsskydd (statisk provning)

A.   ALLMÄN BESTÄMMELSE

1.

Unionens krav gällande överrullningsskydd (statisk provning) anges i punkt B.

B.   KRAV GÄLLANDE ÖVERRULLNINGSSKYDD (STATISK TESTNING) (1)

1.   Definitioner

1.1   [Ej tillämpligt]

1.2   Överrullningsskydd

Med överrullningsskydd (säkerhetshytt eller ram), nedan kallat skydd, avses den konstruktion på en traktor vars huvudsakliga syfte är att undvika eller begränsa riskerna för föraren om traktorn rullar över vid normal användning.

Överrullningsskyddet kännetecknas av att den ger ett fritt utrymme som är tillräckligt stort för att skydda föraren när denne sitter inuti skyddets envelopp eller inuti ett utrymme som begränsas av en serie raka linjer från skyddets ytterkanter till varje del av traktorn som kan komma i beröring med platt mark och kan stödja traktorn i det läget om traktorn välter.

1.3   Spårvidd

1.3.1   Preliminär definition: hjulets eller spårets mittplan

Hjulets eller spårets mittplan ligger mitt emellan de två plan som innesluter fälgarnas eller spårens periferi på dessas utsida.

1.3.2   Definition av spårvidd

Det vertikala planet genom hjulaxeln skär sitt mittplan längs en rak linje som möter den stödjande ytan i en punkt. Om A och B är två punkter som definierats på detta sätt för hjul på samma traktoraxel, är spårvidden avståndet mellan A och B. Spårvidden kan sålunda definieras för både framhjul och bakhjul. För dubbelhjul är spårvidden avståndet mellan två plan som vart och ett är hjulparens mittplan.

För bandtraktorer är spårvidden avståndet mellan spårens mittplan.

1.3.3   Tilläggsdefinition: traktorns mittplan

Ta ytterlägena för punkterna A och B för traktorns bakaxel, vilket ger spårviddens största möjliga värde. Det vertikala plan som bildar en rät vinkel mot linjen AB vid dennas mittpunkt är traktorns mittplan.

1.4   Hjulbas

Avståndet mellan de vertikalplan som går igenom de två ovan definierade linjerna AB, en för framhjulen och en för bakhjulen.

1.5   Bestämning av sätesindexpunkt, sätets läge och sätesinställning vid provning

1.5.1   Sätesindexpunkt (SIP)(2)

Sätesindexpunkten ska bestämmas i enlighet med ISO 5353:1995.

1.5.2   Sätets läge och inställning vid provning

1.5.2.1

Om sätet kan ställas in, ska det ställas i det bakersta och högsta läget.

1.5.2.2

Om lutningen på ryggstödet kan ställas in, ska det ställas in i mittläge.

1.5.2.3

Om sätet är försett med fjädring ska denna låsas i mittläge, om detta inte strider mot sätestillverkarens uttryckliga anvisningar.

1.5.2.4

När sätet endast är inställningsbart i längdled eller höjdled ska den längdaxel som löper genom sätesindexpunkten vara parallell med traktorns vertikala längdplan som löper genom rattens centrum, med en tillåten avvikelse i sidled på 100 mm.

1.6   Fritt utrymme

1.6.1   Referensplan för säte och ratt

Det fria utrymmet illustreras i figurerna 4.11–4.13 och tabell 4.2. Utrymmet definieras med avseende på referensplanet och sätesindexpunkten. Referensplanet ska fastställas innan belastningsserien inleds; det är ett vertikalt plan, i stort sett följande traktorns längsriktning, som passerar genom sätesindexpunkten och rattens mittpunkt. Normalt sammanfaller referensplanet med traktorns längsgående mittplan. Referensplanet antas röra sig horisontellt med sätet och ratten under belastning men förbli vinkelrätt mot traktorn eller överrullningsskyddets golv. Det fria utrymmet ska definieras i enlighet med punkterna 1.6.2 och 1.6.3.

1.6.2   Bestämning av det fria utrymmet för traktorer med icke vändbart säte

Det fria utrymmet för traktorer med icke vändbart säte definieras i punkterna 1.6.2.1–1.6.2.10 och begränsas av följande plan när traktorn står på ett horisontellt underlag, sätet är inställt enligt punkterna 1.5.2.1–1.5.2.4 (2), och ratten, om denna är inställbar, är inställd i mittläge för sittande körning:

1.6.2.1

Ett horisontalplan A1 B1 B2 A2, (810 + a v) mm ovanför sätesindexpunkten med linjen B1B2 belägen (a h - 10) mm bakom sätesindexpunkten.

1.6.2.2

Ett lutande plan G1 G2 I2 I1, vinkelrätt mot referensplanet, inbegripet både en punkt 150 mm bakom linjen B1B2 och sätesryggstödets bakersta punkt,

1.6.2.3

En cylindrisk yta A1 A2 I2 I1 vinkelrät mot referensplanet med en radie på 120 mm som är tangentiell mot de plan som definieras i punkt 1.6.2.1 och 1.6.2.2.

1.6.2.4

En cylindrisk yta B1 C1 C2 B2, vinkelrät mot referensplanet med en radie på 900 mm som sträcker sig framåt i 400 mm och är tangentiell mot det plan som definieras i punkt 1.6.2.1 längs linjen B1B2.

1.6.2.5

Ett lutande plan C1 D1 D2 C2, vinkelrätt mot referensplanet, som ansluter till ytan definierad i punkt 1.6.2.4 och passerar 40 mm från rattens främre ytterkant. Om ratten sitter högt sträcker sig detta plan framåt från linjen B1B2 tangentiellt mot den yta som definieras i punkt 1.6.2.4.

1.6.2.6

Ett vertikalt plan D1 E1 E2 D2, vinkelrätt mot referensplanet och 40 mm framför rattens ytterkant.

1.6.2.7

Ett horisontalplan E1 F1 F2 E2, som passerar genom en punkt (90 - a v) mm nedanför sätesindexpunkten.

1.6.2.8

En yta G1 F1 F2 G2, om nödvändigt krökt från bottengränsen på det plan som definieras i punkt 1.6.2.2 till det horisontalplan som definieras i punkt 1.6.2.7, vinkelrät mot referensplanet och i kontakt med sätets ryggstöd över hela dess längd.

1.6.2.9

Vertikalplanen J1 E1 F1 G1 H1 och J2 E2 F2 G2 H2. Dessa vertikalplan ska sträcka sig 300 mm uppåt från plan E1 F1 F2 E2; avståndet mellan E1 E0 och E2 E0 ska vara 250 mm,

1.6.2.10

De parallella planen A1 B1 C1 D1 J1 H1 I1 och A2 B2 C2 D2 J2 H2 I2 lutade så att övre kanten av planet på den sida där kraften påförs ligger minst 100 mm från det vertikala referensplanet.

1.6.3   Bestämning av det fria utrymmet för traktorer med vändbar förarplats

För traktorer med vändbar förarplats (vändbart säte och vändbar ratt) utgör det fria utrymmet enveloppen av de två fria utrymmen som definieras av rattens och sätets två olika lägen.

1.6.4   Tillvalssäten

1.6.4.1

För traktorer som kan förses med tillvalssäten ska den envelopp som innesluter sätesindexpunkterna för alla erbjudna tillval användas under provningarna. Skyddet får inte tränga in i det större fria utrymme som fastställts med beaktande av dessa olika sätesindexpunkter.

1.6.4.2

Om ett nytt tillvalssäte erbjuds efter det att provningen genomförts ska det bedömas om det fria utrymmet kring den nya sätesindexpunkten innesluts av den tidigare fastställda enveloppen. Om så inte är fallet ska en ny provning utföras.

1.6.4.3

Ett säte för ytterligare en person vid sidan av föraren från vilket traktorn inte kan styras betraktas inte som tillvalssäte. Sätesindexpunkten ska inte fastställas eftersom definitionen av det fria utrymmet gäller för förarsätet.

1.7   Massa

1.7.1   Massa utan last

En traktors massa utan lastanordning, och, när det gäller traktorer med luftfyllda däck, utan vätskefyllning i däcken. Traktorn ska vara i körklart skick, med fulla tankar och kretsar och full kylare, skydd med beklädnad och spårutrustning eller ytterligare komponenter för fyrhjulsdrift som krävs för normal användning. Föraren ska inte räknas med.

1.7.2   Största tillåtna massa

Med den största tillåtna massan avses den största massa för traktorn som tillverkaren angivit som tekniskt tillåten och som deklareras på fordonets identifieringsskylt och/eller i förarhandboken.

1.7.3   Referensmassa

Den massa som tillverkaren valt för beräkning av energitillförseln och de sammanpressningskrafter som ska användas vid provningarna. Massan får inte vara lägre än massan utan last och ska vara tillräcklig för att säkerställa att massförhållandet inte överstiger 1,75 (se punkt 1.7.4).

1.7.4   Massförhållande

Förhållandet får inte överstiga 1,75.

1.8   Tillåtna mättoleranser

Tid	± 0,1 s
Avstånd	± 0,5 mm
Kraft	± 0,1 % (av sensorns hela skalutslag)
Vinkel	± 0,1°
Massa	± 0,2 % (av sensorns hela skalutslag)

1.9   Symboler

ah	(mm)	Hälften av den horisontella sätesinställningen
av	(mm)	Hälften av den vertikala sätesinställningen
D	(mm)	Skyddets deformation vid punkten för och i linje med belastningen
D'	(mm)	Skyddets deformation vid den nödvändiga beräknade energin
EIS	(J)	Energi som ska tas upp vid belastning i sidled
EIL1	(J)	Energi som ska tas upp vid belastning i längdled
EIL2	(J)	Energi som ska tas upp vid den andra belastningen i längdled
F	(N)	Statisk belastning
Fmax	(N)	Högsta statiska belastning som uppträder under belastning, med undantag för överbelastning
F'	(N)	Kraft för den nödvändiga, beräknade energin.
M	(kg)	Referensmassa som använts för att beräkna energitillförseln och sammanpressningskrafterna

2.   Tillämpningsområde

2.1

Denna bilaga ska tillämpas på traktorer med minst två axlar för luftfyllda däck och på traktorer med band i stället för hjul, med en massa för traktorn utan last som överstiger 600 kg. Massförhållandet (största tillåtna massa/referensmassa) får inte överstiga 1,75.

2.2

Bakhjulens minsta spårvidd ska i allmänhet överstiga 1 150 mm. Det kan finnas vissa typer av traktorer, t.ex. gräsklippare, smalspåriga traktorer för vinodling, låga traktorer som används i byggnader med låg takhöjd eller i fruktträdgårdar, traktorer med hög markfrigång och särskilda skogsmaskiner som skotare och lunnare, för vilka den här bilagan inte är tillämplig.

3.   Regler och anvisningar

3.1   Allmänna föreskrifter

3.1.1

Skyddet får tillverkas av traktortillverkaren eller av ett oberoende företag. I samtliga fall är provningen endast giltig för den traktormodell som den utfördes på. Skyddet ska provas på nytt för varje traktormodell som det ska monteras på. En provningsenhet kan dock certifiera att hållfasthetsprovningarna också gäller för traktormodeller som avviker från den ursprungliga modellen genom ändringar av motorn, kraftöverföringen, ratten och den främre hjulupphängningen. Samtidigt får mer än ett skydd provas för varje traktormodell.

3.1.2

Då skyddet lämnas in för statisk provning ska det i normal ordning vara monterat vid den traktor eller det traktorchassi som det ska provas för. Traktorchassit ska vara komplett, inklusive monteringsfästen och andra traktordelar som kan påverkas av belastning som påläggs skyddet.

3.1.3

När det gäller tandemtraktorer ska standardversionens massa för den del som skyddet ska monteras på användas.

3.1.4

Ett skydd får endast utformas för att skydda föraren vid vältning. På skyddet får ett mer eller mindre tillfälligt väderskydd för föraren monteras. Vid varmt väder avlägsnar föraren i normala fall väderskyddet. Det finns dock skydd där beklädnaden är permanent, och ventilationen vid varmt väder sker genom fönster eller flik. Eftersom beklädnaden kan bidra till skyddets hållfasthet och eftersom den, om den går att ta bort, kan saknas då en olycka sker, ska alla delar som kan tas bort av föraren avlägsnas vid provningen. Dörrar, takluckor och fönster som kan öppnas ska tas bort eller fästas i öppet läge för provningen, så att de inte bidrar till skyddets hållfasthet. Det bör noteras om de i detta läge kan innebära en risk för föraren vid vältning. I återstoden av dessa bestämmelser kommer en hänvisning endast att göras till provning av skyddet. Det är underförstått att detta inbegriper beklädnad som är permanent. En beskrivning av all tillfällig beklädnad ska bifogas specifikationerna. Glas och annat sprött material ska avlägsnas före provningen. Traktor- och skyddskomponenter som kan ta onödig skada under provningen och som inte påverkar skyddets hållfasthet eller mått får avlägsnas före provningen om tillverkaren önskar det. Inga reparationer eller justeringar får göras under provningen.

3.1.5

Alla traktorkomponenter som bidrar till skyddets hållfasthet, såsom stänkskärmar som har förstärkts av tillverkaren, bör beskrivas och deras mått uppges i provningsrapporten.

3.2   Utrustning

För att kontrollera att ingenting trängt in i det fria utrymmet under provningen ska de metoder användas som beskrivs i punkt 1.6, figurerna 4.11–4.13 och tabell 4.2.

3.2.1   Horisontella belastningsprovningar (figurerna 4.1–4.5)

Följande ska användas vid horisontella belastningsprovningar:

3.2.1.1

Material, utrustning och fastsättningsmetod för att garantera att traktorchassit är ordentligt fäst vid marken och får ett oberoende stöd av däcken.

3.2.1.2

En anordning för att påföra en horisontell kraft mot skyddet. Skyddet ska vara konstruerat så att belastningen kan fördelas jämnt vinkelrätt mot belastningsriktningen. 3.2.1.2.1 En balk som inte får vara kortare än 250 mm eller längre än 700 mm och ska vara exakta multiplar av 50 mm mellan dessa längder ska användas. Balkens vertikala mått ska vara 150 mm. 3.2.1.2.2 De av balkens kanter som kommer i kontakt med skyddet ska vara avrundade med en största radie på 50 mm. 3.2.1.2.3 Länkkopplingar eller likvärdigt ska användas för att säkerställa att belastningsanordningen inte tvingar skyddet att vridas eller förskjutas i någon annan riktning än belastningsriktningen. 3.2.1.2.4 Då den raka linje som definieras av lämplig balk på skyddet inte är vinkelrät mot angreppspunktens riktning ska utrymmet lastas så att belastningen sprids över hela längden.

3.2.1.3

Utrustning för att mäta kraft och deformation i belastningsriktningen med avseende på traktorchassit. För att garantera noggrannhet ska mätutrustningen avläsas fortlöpande. Mätutrustningen ska placeras så att kraften och deformationen kan registreras vid belastningspunkten och längs med linjen för belastningen.

3.2.2   Sammanpressningsprovningar (figurerna 4.6–4.8)

Följande ska användas vid sammanpressningsprovningar:

3.2.2.1

Material, utrustning och fastsättningsmetod för att garantera att traktorchassit är ordentligt fäst vid marken och får ett oberoende stöd av däcken.

3.2.2.2

En anordning för att påföra en nedåtriktad kraft mot skyddet, inklusive en stel balk med en bredd på 250 mm.

3.2.2.3

Utrustning för att mäta den totala vertikala kraft som påförs.

3.3   Provningsförhållanden

3.3.1   Skyddet ska överensstämma med produktspecifikationerna och monteras på lämpligt traktormodellchassi i enlighet med den fastsättningsmetod som tillverkaren angivit.

3.3.2   Enheten ska fästas vid fundamentet så att de bärande delar som förbinder enheten och fundamentet inte deformeras märkbart i förhållande till skyddet under belastning. Under belastningen ska enheten inte stödjas av något annat än den ursprungliga fastsättningen.

3.3.3   Spårvidden för hjulen och banden ska, i förekommande fall, vara inställda så att de inte påverkar skyddet under provningarna.

3.3.4   Skyddet ska utrustas med de instrument som behövs för att få nödvändiga uppgifter om kraft och deformation.

3.3.5   Alla provningar ska göras på samma skydd. Inga delar får repareras eller rätas ut mellan provningens olika delar.

3.3.6   Efter provningarna ska skyddets bestående deformation mätas och registreras.

3.4   Ordningsföljd för provningarna

Provningarna ska göras i följande ordningsföljd:

3.4.1   Belastning i längdled

För hjultraktorer med minst 50 % av sin massa på bakaxeln och för bandtraktorer ska belastningen påföras i längdled bakifrån. För övriga traktorer ska belastningen i längdled påföras framifrån.

3.4.2   Första sammanpressningsprovningen

Den första sammanpressningsprovningen ska ske på samma ända av skyddet som provningen i längdled.

3.4.3   Belastning i sidled

Om sätet har förskjutits eller skyddets hållfasthet är osymmetriskt ska belastningen i sidled göras på den sida som med största sannolikhet kan tränga in i det fria utrymmet.

3.4.4   Andra sammanpressningsprovningen

Den andra sammanpressningsprovningen ska ske på den ända av skyddet som ligger mittemot den som påförs den första belastningen i längdled. I fråga om skydd med två stolpar kan den andra sammanpressningen ske vid samma punkt som den första.

3.4.5   Andra belastning i längdled

3.4.5.1

En andra belastning i längdled ska påföras traktorer som monterats med ett vikbart skydd (t.ex. på två stolpar) eller ett tippbart skydd (t.ex. utan två stolpar) om ett eller flera av följande villkor uppfylls: Tillfälligt vikbart skydd för särskilda driftsförhållanden. Skydd som är utformade för att tippa vid användning, om inte tippmekanismen är fristående från överrullningsskyddet.

3.4.5.2

För vikbara skydd behövs ingen andra belastning i längdled om den första belastningen i längdled påfördes i vikningens riktning.

3.5   Horisontella belastningsprovningar bakifrån, framifrån och från sidan

3.5.1   Allmänna bestämmelser

3.5.1.1

Den belastning som påförs skyddet ska fördelas jämnt med hjälp av en stel balk, som är vinkelrät mot den riktning som belastningen påförs. Den stela balken kan förses med en anordning som förhindrar att den förskjuts i sidled. Belastningsgraden ska vara sådan att den kan anses vara statisk. När belastningen påförs ska kraften och deformationen registreras fortlöpande för att garantera noggrannhet. När kraften väl har påförts får den inte minskas förrän provningen har avslutats. Den påförda kraftens riktning ska befinna sig inom följande gränser: — Vid provningens början (utan belastning): ± 2°. — Under provningen (under belastning): 10° över och 20° under horisontalplanet. Belastningsgraden ska anses vara statisk om deformationsgraden under belastningen inte är större än 5 mm/s.

3.5.1.2

Om det inte finns någon tvärgående del vid belastningens angreppspunkt kan en särskild provningsbalk som inte ökar hållfastheten användas.

3.5.2   Belastning i längdled (figurerna 4.1 och 4.2)

Belastningen ska påföras horisontellt och parallellt med traktorns mittplan. Om belastningen påförs bakifrån (punkt 3.4.1) ska belastningen i längdled och den laterala belastningen påföras olika sidor av traktorns mittplan. Om belastningen i längdled påförs framifrån ska det vara på samma sida som belastningen i sidled.

Belastningen ska påföras den översta, tvärgående delen av skyddet (dvs. den del som sannolikt först kommer i kontakt med marken om traktorn välter).

Belastningen ska påföras vid en punkt som ligger på 1/6 av skyddets övre bredd innanför det yttre hörnet. Med skyddets bredd avses avståndet mellan två linjer som är parallella med traktorns mittplan och som tangerar skyddets yttre delar i det horisontalplan som tangerar överkanten på den översta tvärgående delen.

Om överrullningsskyddet består av böjda delar och det inte finns några egentliga hörn ska följande allmänna förfarande tillämpas för att fastställa W. Provningsingenjören ska fastställa vilken böjd del som med största sannolikhet först kommer att träffa marken vid en asymmetrisk vältning bakåt eller framåt (t.ex. en vältning framåt eller bakåt där en sida av överrullningsskyddet sannolikt bär den ursprungliga belastningen). Slutpunkterna för W ska vara medelpunkterna för den yttre radie som skapas mellan de båda raka eller böjda delarna som bildar överrullningsskyddet översta del. Om flera böjda delar kan väljas ska provningsingenjören fastställa marklinjerna för samtliga delar för att fastställa vilken yta som med största sannolikhet först träffar marken. Se figurerna 4.3 a och b för exempel.

Anmärkning:

När det gäller böjda delar ska man endast beakta bredden i ändan av den del på vilken belastningen i längdled ska påföras.

Belastningsfördelarens längd (se punkt 3.2.1.2) får inte vara mindre än en tredjedel av skyddets bredd och inte bredare än 49 mm än detta minimum.

Belastningen i längdled ska stoppas när

3.5.2.1

den energi som skyddet absorberar är lika med eller större än den nödvändiga energitillförseln, EIL1, där

3.5.2.2

skyddet tränger in i det fria utrymmet eller lämnar det fria utrymmet oskyddat (godkännandevillkor i 3.8).

3.5.3   Belastning i sidled (figurerna 4.4 och 4.5)

Belastning i sidled ska påföras horisontellt och 90° mot traktorns mittplan. Belastningen ska påföras skyddets övre del vid en punkt som ligger (160 - ah ) mm framför sätesindexpunkten.

När det gäller traktorer med vändbar förarplats (vändbart säte och vändbar ratt) ska belastningen påföras skyddets övre del vid mittpunkten mellan de båda sätesindexpunkterna.

Om det är uppenbart att en del av skyddet kommer att träffa marken först när traktorn välter ska belastningen påföras på den punkten, förutsatt att det möjliggör en jämn fördelning av lasten i enlighet med punkt 3.5.1.1. Om det är fråga om ett skydd med två stolpar ska belastningen i sidled påföras skyddets översta del på sidan, oberoende av var sätesindexpunkterna finns.

Specifikationerna för belastningsfördelningsbalken fastställs i punkt 3.2.1.2.1.

Belastningen i sidled ska stoppas när

3.5.3.1

den energi som skyddet absorberar är lika med eller större än den energi som krävs, EIS där

3.5.3.2

skyddet tränger in i det fria utrymmet eller lämnar det fria utrymmet oskyddat (godkännandevillkor i 3.8).

3.6   Sammanpressningsprovningar

3.6.1   Sammanpressningsprovning baktill (figurerna 4.6, 4.7 a–4.7.e)

3.6.1.1

Sammanpressningsbalken ska placeras tvärs över den bakre, övre delen av skyddet så att resultanten av sammanpressningskrafterna påföras i traktorns vertikala referensplan. Sammanpressningskraft F ska tillämpas där Denna kraft ska upprätthållas i fem sekunder efter det att alla iakttagbara rörelser hos skyddet avstannat.

3.6.1.2

När den bakre delen av skyddets tak inte kan motstå den fulla kraften ska kraften påföras tills taket deformeras så att det sammanfaller med det plan som förbinder skyddets övre del med den del av traktorns bakända som kan stödja traktorn vid vältning. Kraften ska sedan förflyttas bort och sammanpressningsbalken flyttas till den del av skyddet som stöder traktorn när denna är helt vält. Sammanpressningskraft F = 20 M ska sedan påföras.

3.6.2   Sammanpressningsprovning framtill (figurerna 4.6–4.8)

3.6.2.1

Sammanpressningsbalken ska placeras tvärs över den främre, övre delen av skyddet så att resultanten av sammanpressningskrafterna påförs i traktorns vertikala referensplan. Sammanpressningskraften F ska tillämpas där Denna kraft ska upprätthållas i fem sekunder efter det att alla iakttagbara rörelser hos skyddet avstannat.

3.6.2.2

När den främre delen av skyddets tak inte kan motstå den fulla kraften (figurerna 4.8 a och 4.8 b) ska kraften påföras tills taket deformeras så att det sammanfaller med det plan som förbinder skyddets övre del med den del av traktorns framända som kan stödja traktorn vid vältning. Kraften ska sedan förflyttas bort och sammanpressningsbalken flyttas till den del av skyddet som stöder traktorn när denna är helt vält. Sammanpressningskraften F = 20 M ska sedan påföras.

3.7   Andra provningen av belastning i längdled

Belastningen ska påföras i motsatt riktning till och i det hörn som ligger längst bort från angreppspunkten för den första belastningen i längdled (figurerna 4.1 och 4.2).

Belastningen i längdled ska stoppas när

3.7.1

den energi som skyddet absorberar är lika med eller större än den energi som krävs, EIL2, där

3.7.2

skyddet tränger in i det fria utrymmet eller lämnar det fria utrymmet oskyddat (godkännandevillkor i 3.8).

3.8   Godkännandevillkor

För att skyddet ska godkännas ska det uppfylla följande villkor under och efter provningarna:

3.8.1

Ingen del får tränga in i det fria utrymmet under provningarna. Ingen del får träffa sätet under provningarna. Vidare får det fria utrymmet inte sträcka sig utanför skyddet. Detta anses vara fallet om någon del av det fria utrymmet kommer i kontakt med markplanet om traktorn välter i den riktning från vilken islaget påförs. Vid skattning av detta ska däckens och spårviddens inställning vara den minsta standardinställning som tillverkaren anger.

3.8.2

När det gäller ramstyrda traktorer ska de båda delarnas mittplan antas vara i linje med varandra.

3.8.3

Efter den sista sammanpressningsprovningen ska skyddets bestående deformation registreras. För detta ändamål ska de viktigaste skyddsdelarnas läge i förhållande till sätesindexpunkten registreras innan provningen inleds. All förskjutning av delar till följd av belastningsprovningarna och alla ändringar av höjden för skyddstakets främre och bakre delar ska registreras.

3.8.4

När den erforderliga energiabsorptionen uppnås vid vart och ett av de föreskrivna horisontella belastningsprovningarna ska kraften överstiga 0,8 Fmax.

3.8.5

Överbelastningsprovning ska utföras om den påförda kraften minskar med mer än 3 % under de sista 5 % av deformationen, när den erforderliga energin tas upp av skyddet (se figurerna 4.14–4.16). Beskrivning av överbelastningsprovningen: 3.8.5.1 Överbelastningsprovningen ska bestå av att den horisontella belastningen ökas med 5 % av den ursprungligen erforderliga energin, upp till högst 20 % mer energi. 3.8.5.2 Överlastningsprovningen ska betraktas som slutförd om kraften, efter absorption av 5, 10 eller 15 % ytterligare energi, sjunker med mindre än 3 % för varje energiökning på 5 % och samtidigt förblir större än 0,8 Fmax eller om, kraften efter absorption av ytterligare 20 % energi är större än 0,8 Fmax. 3.8.5.3 Ytterligare brott eller sprickor eller inträngning i eller brist på skydd av det fria utrymmet på grund av elastisk deformation kan tillåtas under överbelastningsprovningen. Efter det att belastningen avlägsnats ska inte skyddet tränga in i det fria utrymmet, som ska vara fullständigt skyddat.

3.8.6

Den erforderliga kraften ska vara densamma i båda sammanpressningsprovningarna.

3.8.7

Det får inte finnas någon utskjutande del eller komponent som vid en vältningsolycka kan förorsaka allvarlig skada eller som vid en deformation kan leda till att exempelvis förarens ben eller fot hamnar i kläm.

3.8.8

Det får inte finnas några andra delar som utgör en fara för föraren.

3.9   Utökning till andra traktormodeller

3.9.1   [Ej tillämpligt]

3.9.2   Teknisk utökning

Om traktorn, skyddet eller metoden för skyddets fastsättning på traktorn ändras tekniskt kan den provningsenhet som utförde den ursprungliga provningen utfärda ett protokoll om teknisk utökning i följande fall:

3.9.2.1

Utökning av provningsresultat för skyddet till andra traktormodeller Islags- och sammanpressningsprovningarna ska inte utföras på varje traktormodell, förutsatt att skyddet och traktorn uppfyller villkoren i punkterna 3.9.2.1.1–3.9.2.1.5. 3.9.2.1.1 Skyddet ska vara identiskt med det provade skyddet. 3.9.2.1.2 Erforderlig energi får inte överskrida den energi som beräknades för den ursprungliga provningen med mer än 5 %. Gränsen på 5 % ska också tillämpas på utökningar när det gäller ersättningsspår för hjul på samma traktor. 3.9.2.1.3 Fastsättningsmetoden och de delar av traktorn som det sätts fast på ska vara identiska. 3.9.2.1.4 Alla delar såsom stänkskärmar och motorhuv som kan avlasta skyddet ska vara identiska. 3.9.2.1.5 Sätets läge och kritiska mått i skyddet och skyddets relativa läge på traktorn ska vara sådana att det fria utrymmet förblir innanför det deformerade skyddet under samtliga provningar (detta ska kontrolleras med hjälp av samma referenser för det fria utrymmet som i det ursprungliga provningsprotokollet, sätesreferenspunkten [SRP] respektive sätesindexpunkten [SIP]).

3.9.2.2

Utökning av provningsresultat för skyddet till ändrade skyddsmodeller. Detta förfarande ska följas när villkoren i punkt 3.9.2.1 inte är uppfyllda, men det får inte följas när principen i metoden för fastsättning av skyddet på traktorn ändras (t.ex. när gummistöd ersätts med en upphängningsanordning): 3.9.2.2.1 Ändringar som inte påverkar den ursprungliga provningens resultat (t.ex. svetsfog för underlaget till ett tillbehör i ett icke-kritiskt läge på skyddet), tillägg av säten med olika lägen för sätesindexpunkten innanför skyddet (det ska kontrolleras att det eller de nya fria utrymmena förblir innanför det deformerade skyddet under samtliga provningar). 3.9.2.2.2 Ändringar som kan påverka den ursprungliga provningens resultat utan att skyddets godtagbarhet ifrågasätts (t.ex. ändring av strukturell del, ändring av metoden för fastsättning av skyddet på traktorn). En kontrollprovning kan utföras och provningsresultaten anges i utökningsprotokollet. Följande gränser ska gälla för denna typ av utökningar. 3.9.2.2.2.1 Högst 5 utökningar får godkännas utan en kontrollprovning. 3.9.2.2.2.2 Kontrollprovningens resultat godtas som skäl för utökning om alla villkor för godkännande i denna bilaga är uppfyllda och den kraft som mäts när den erforderliga energin uppnåtts i de olika horisontella belastningsprovningarna inte avviker från den kraft som uppmättes när den erforderliga energin uppnåtts i den ursprungliga provningen mer än ± 7 % och den deformation som uppmättes(3) när den erforderliga energi som har uppnåtts i olika horisontella belastningsprovningar inte avviker från den deformation som mättes när den erforderliga energin uppnåtts i den ursprungliga provningsrapporten med mer än ± 7 %. 3.9.2.2.2.3 Mer än en ändring av skydd får tas med i samma utökningsprotokoll om de utgör olika alternativ av samma skydd, men bara en kontrollprovning får godkännas i samma utökningsprotokoll. De alternativ som inte provats ska beskrivas i ett särskilt avsnitt av utökningsprotokollet. 3.9.2.2.3 Ökning av den av tillverkaren angivna referensmassan för ett redan provat skydd. Om tillverkaren vill behålla samma typgodkännandenummer är det möjligt att utfärda ett utökningsprotokoll efter genomförd kontrollprovning (toleransen på ± 7 % enligt punkt 3.9.2.2.2.2 är inte tillämplig i sådana fall).

3.10   [Ej tillämpligt]

3.11   Skydds kallvädersprestanda

3.11.1

Om det hävdas att skyddet har egenskaper som motstår kallvädersförsprödning ska tillverkaren lämna upplysningar som ska tas med i protokollet.

3.11.2

Följande krav och förfaranden är avsedda att ge styrka och motståndskraft mot sprödbrott vid låga temperaturer. Förslagsvis bör följande minsta materialkrav uppfyllas vid bedömningen av skyddets lämplighet för användning vid låga temperaturer i de länder där detta kompletterande driftsskydd krävs.

3.11.2.1

Bultar och muttrar som används för fästning av skyddet på traktorn och för förbindelse mellan skyddets strukturella delar ska ha lämpliga egenskaper för kontrollerad minskning av seghet vid låga temperaturer.

3.11.2.2

Alla svetselektroder som används vid tillverkning av strukturella delar och fästen ska vara förenliga med de skyddsmaterial som anges i punkt 3.11.2.3.

3.11.2.3

Stålmaterial för skyddets strukturella delar ska vara material med kontrollerad seghet som uppfyller minimikraven vid Charpys V-slagprovning enligt tabell 4.1. Stålets kvalitet och egenskaper ska anges i enlighet med ISO 630:1995, ändring 1:2003. Stål med en tjocklek efter valsning på mindre än 2,5 mm och en kolhalt på mindre än 0,2 % anses uppfylla detta krav. Strukturella delar av skyddet som tillverkats av annat material än stål ska ha likvärdigt belastningsmotstånd vid låga temperaturer.

3.11.2.4

Vid provning enligt Charpys V-slagprovning ska provstavens storlek vara minst den största av de storlekar i tabell 4.1 som materialet medger.

3.11.2.5

Charpys V-slagprovning ska utföras i enlighet med förfarandet i ASTM A 370-1979, förutom att provstavarnas storlek ska överensstämma med måtten i tabell 4.1.

3.11.2.6

Som alternativ till detta förfarande får tätat eller halvtätat stål användas, varvid lämpliga specifikationer ska lämnas. Stålets kvalitet och egenskaper ska anges i enlighet med ISO 630:1995, ändring 1:2003.

3.11.2.7

Proverna ska vara stavformade och tas från platta ämnen, rör eller strukturdelar före formning eller svetsning för användning i skyddet. Prov från rör eller strukturdelar ska tas från mitten på den sida som har störst mått och får inte innehålla svetsfogar. Tabell 4.1 Minsta islagsenergi för Charpy V-slagprovning Provstavens storlek Energi vid Energi vid   – 30 °C – 20 °C mm J J (2) 10 × 10 (1) 11 27,5 10 × 9 10 25 10 × 8 9,5 24 10 × 7,5 (1) 9,5 24 10 × 7 9 22,5 10 × 6,7 8,5 21 10 × 6 8 20 10 × 5 (1) 7,5 19 10 × 4 7 17,5 10 × 3,5 6 15

3.12   [Ej tillämpligt]

Figur 4.1

Belastningar framtill och baktill Säkerhetshytt och skyddsbåge bak

(Mått i millimeter)

Figur 4.1.a

Säkerhetshytt

Figur 4.1.b

Skyddsbåge bak

Figur 4.2

Tillämpningar för belastning i längdled

Figur 4.3

Exempel på W för överrullningsskydd med böjda delar

Figur 4.3.a

Överrullningsskydd med fyra stolpar

Teckenförklaring:

1— Sätesindexpunkt

2— Sätesindexpunkt, längsgående mittplan

3— Punkten för den andra belastningen i längdled, framtill eller baktill

4— Punkten för belastning i längdled, framtill eller baktill

Figur 4.3.b

Överrullningsskydd med två stolpar

Teckenförklaring:

1— Sätesindexpunkt (SIP)

2— Sätesindexpunkt, längsgående mittplan

3— Punkten för den andra belastningen i längdled, framtill eller baktill

4— Punkten för belastning i längdled, framtill eller baktill

Figur 4.4

Belastning i sidled (sidovy) Säkerhetshytt och skyddsbåge bak

Figur 4.4.a

Säkerhetshytt

Figur 4.4.b

Skyddsbåge bak

Figur 4.5

Belastning i sidled (bakre vy)

a)	b)

Figur 4.6

Exempel på uppställning för sammanpressningsprovning

Figur 4.7

Balkens placering vid främre och bakre sammanpressningsprovning, säkerhetshytt och skyddsbåge bak

Figur 4.7.a

Sammanpressning baktill

Figur 4.7.b

Sammanpressning framtill

Figur 4.7.c

Sammanpressningsprovning för skyddsbåge

Figur 4.7.d

Säkerhetshytt

Figur 4.7.e

Skyddsbåge bak

Figur 4.8

Balkens placering vid främre sammanpressningsprovning när den fulla kraften inte kan motstås framtill

Figur 4.8.a

Säkerhetshytt

Figur 4.8.b

Skyddsbåge bak

Figur 4.9

Sammanpressningskraften påförs så att balkens mittpunkt löper genom traktorns vertikala referensplan (som också är det vertikala referensplanet för sätet och ratten)

Fall 1	:	Då överrullningsskyddet, sätet och ratten är ordentligt fäst i traktorstommen.
Fall 2	:	När överrullningsskyddet är ordentligt fäst i traktorstommen, och sätet och ratten är placerade på ett golv (upphängt eller inte) men INTE fästa i överrullningsskyddet.

I dessa fall omfattar det vertikala referensplanet när det gäller sätet och ratten i normala fall också traktorns tyngdpunkt under samtliga belastningar.

Figur 4.10

Sammanpressningskraften påförs så att balkens mittpunkt enbart löper genom traktorns vertikala referensplan.

Fall 3 och 4 kan definieras så att överrullningsskyddet är fäst vid en plattform som är ordentligt fäst (fall 3) eller upphängt (fall 4) i traktorchassit. Dessa lösningar för sammanbindning eller fastsättning påverkar såväl hytternas som det fria utrymmets och det vertikala referensplanets rörelser.

Tabell 4.2

Måtten för det fria utrymmet

Mått	mm	Anmärkningar
A1 A0	100	minimum
B1 B0	100	minimum
F1 F0	250	minimum
F2 F0	250	minimum
G1 G0	250	minimum
G2 G0	250	minimum
H1 H0	250	minimum
H2 H0	250	minimum
J1 J0	250	minimum
J2 J0	250	minimum
E1 E0	250	minimum
E2 E0	250	minimum
D0 E0	300	minimum
J0 E0	300	minimum
A1 A2	500	minimum
B1 B2	500	minimum
C1 C2	500	minimum
D1 D2	500	minimum
I1 I2	500	minimum
F0 G0	—	beroende på traktorn
I0 G0	—
C0 D0	—
E0 F0	—

Figur 4.11

Fritt utrymme

Teckenförklaring:

1

—

Sätesindexpunkt

Anmärkning:

För mått, se tabell 4.2.

Figur 4.12

Fritt utrymme

Figur 4.12.a

Sidovy Sektion i referensplanet

Figur 4.12.b

Vy bakifrån eller framifrån

Teckenförklaring:

1— Sätesindexpunkt

2— Kraft

3— Vertikalt referensplan

Figur 4.13

Fritt utrymme för traktor med vändbart säte och vändbar ratt, säkerhetshytt och skyddsbåge bak

Figur 4.13.a

Säkerhetshytt

Figur 4.13.b

Skyddsbåge bak

Figur 4.14

Kraft-deformationskurva

Överbelastningsprovning krävs inte

Anmärkning:

1.	Lokalisera Fa med avseende på 0,95 D'

2.	Överbelastningsprovning krävs inte då Fa ≤ 1,03 F'

Figur 4.15

Kraft-deformationskurva

Överbelastningsprovning krävs

Anmärkning:

1.	Lokalisera Fa med avseende på 0,95 D'

2.	Överbelastningsprovning krävs då Fa > 1,03 F'

3.	Överbelastningsprovning godkänd då Fb > 0,97F’ och Fb > 0,8Fmax

Figur 4.16

Kraft-deformationskurva

Överbelastningsprovning ska fortsätta

Anmärkning:

1.	Lokalisera Fa med avseende på 0,95 D'

2.	Överbelastningsprovning krävs då Fa > 1,03 F'

3.	Fb < 0,97 F' så ytterligare överbelastning krävs

4.	Fc < 0,97 Fb så ytterligare överbelastning krävs

5.	Fd < 0,97 Fc så ytterligare överbelastning krävs

6.	Överbelastningsprovning godkänd om Fe >0,8 Fmax

7.	Underkänd när som helst när belastningen sjunker under 0,8 Fmax

Förklarande noter till bilaga VIII

(1)	Om inget annat anges är texten för kraven och numreringen i punkt B identiska med texten och numreringen i OECD:s standardkod för officiell provning av skydd på jordbruks- och skogsbrukstraktorer (statisk provning), OECD-kod 4, utgåva 2015, juli 2014.

(2)	Användarna erinras om att sätesindexpunkten bestäms i enlighet med ISO 5353:1995 och är en fast punkt med avseende på traktorn som inte rör sig när sätet ställs in i ett annat läge än mittläget. Vid bestämning av det fria utrymmet ska sätet ställas in i sitt bakersta, högsta läge.

(3)	Bestående + elastisk deformation uppmätt när den erforderliga energin har uppnåtts.

---

(1)  Lämplig storlek. Provstavens storlek får inte underskrida den största lämpliga storlek som materialet medger.

(2)  Den energi som krävs vid – 20 °C är 2,5 gånger värdet för – 30 °C. Andra faktorer påverkar hållfastheten vid islag, t.ex. valsningsriktning, brottgräns, kornriktning och svetsning. Dessa faktorer ska beaktas när stålsorten väljs och används.

BILAGA IX

Krav gällande överrullningsskydd (framtill monterade överrullningsskydd på smalspåriga traktorer)

A.   ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1.

Unionens krav gällande överrullningsskydd (framtill monterade överrullningsskydd på smalspåriga traktorer) anges i punkt B.

2.

Provningar får utföras enligt de statiska eller dynamiska provningsförfaranden som beskrivs i avsnitten B1 och B2. De två metoderna betraktas som likvärdiga.

3.

Utöver kraven i punkt 2 ska de prestandakrav för nedfällbara överrullningsskydd som anges i avsnitt B3 vara uppfyllda.

4.

I avsnitt B4 anges det datorprogram för bestämning av fortsatt eller icke-fortsatt vältning som ska användas för virtuell provning.

B.   KRAV GÄLLANDE ÖVERRULLNINGSSKYDD (FRAMTILL MONTERADE ÖVERRULLNINGSSKYDD PÅ SMALSPÅRIGA TRAKTORER)(1)

1.   Definitioner

1.1   [Ej tillämpligt]

1.2   Överrullningsskydd

Med överrullningsskydd (säkerhetshytt eller ram), nedan kallat skydd, avses den konstruktion på en traktor vars huvudsakliga syfte är att undvika eller begränsa riskerna för föraren om traktorn välter vid normal användning.

Överrullningsskyddet kännetecknas av att det ger ett fritt utrymme som är tillräckligt stort för att skydda föraren när denne sitter inuti skyddets omfattning eller inuti ett utrymme som begränsas av en serie raka linjer från skyddets ytterkanter till varje del av traktorn som kan komma i beröring med platt mark och kan stödja traktorn i det läget om traktorn välter.

1.3   Spårvidd

1.3.1   Preliminär definition: hjulets mittplan

Hjulets mittplan ligger mitt emellan de två plan som innesluter fälgarnas periferi på dessas utsida.

1.3.2   Definition av spårvidd

Det vertikala planet genom hjulaxeln skär sitt mittplan längs en rak linje som möter den stödjande ytan i en punkt. Om A och B är två punkter som definierats på detta sätt för hjul på samma traktoraxel, är spårvidden avståndet mellan A och B. Spårvidden kan definieras på detta sätt för både framhjul och bakhjul. För dubbelhjul är spårvidden avståndet mellan två plan som vart och ett är hjulparens mittplan.

1.3.3   Tilläggsdefinition: traktorns mittplan

Ta ytterlägena för punkterna A och B för traktorns bakaxel, vilket ger spårviddens största möjliga värde. Det vertikala plan som bildar en rät vinkel mot linjen AB vid dennas mittpunkt är traktorns mittplan.

1.4   Hjulbas

Avståndet mellan de vertikalplan som går igenom de två ovan definierade linjerna AB, en för framhjulen och en för bakhjulen.

1.5   Bestämning av sätesindexpunkt, sätets läge och inställning vid provning

1.5.1   Sätesindexpunkt (SIP)(2)

Sätesindexpunkten ska bestämmas i enlighet med ISO 5353:1995.

1.5.2   Sätets läge och inställning vid provning

1.5.2.1

Om sätet kan ställas in ska det ställas i det bakersta och högsta läget.

1.5.2.2

Om lutningen på ryggstödet är inställbart ska det ställas in i mittläge.

1.5.2.3

Om sätet är försett med fjädring ska denna låsas i mittläge, om detta inte strider mot sätestillverkarens uttryckliga anvisningar.

1.5.2.4

Om sätet endast är inställningsbart i längdled eller höjdled ska den längdaxel som går genom sätesindexpunkten vara parallell med traktorns vertikala längdplan som går genom rattens centrum, med en tillåten avvikelse i sidled på 100 mm.

1.6   Fritt utrymme

1.6.1   Vertikalt referensplan och referenslinje

Det fria utrymmet (figur 6.1) definieras med utgångspunkt i ett vertikalt referensplan och en referenslinje.

1.6.1.1

Referensplanet är ett vertikalt plan, i regel i traktorns längdriktning, som passerar genom sätesindexpunkten och rattens mittpunkt. Normalt sammanfaller referensplanet med traktorns längsgående mittplan. Referensplanet antas röra sig horisontellt med sätet och ratten under belastning men förbli vinkelrätt mot traktorn eller överrullningsskyddets golv.

1.6.1.2

Referenslinjen är en linje i referensplanet som passerar genom en punkt belägen 140 + ah bakom och 90 – av nedanför sätesindexpunkten och den första punkt på rattens kant som den skär när den förs till horisontalplanet.

1.6.2   Bestämning av det fria utrymmet för traktorer med icke vändbart säte

Det fria utrymmet för traktorer med icke vändbart säte definieras i punkt 1.6.2.1–1.6.2.11 och begränsas av följande plan när traktorn står på ett horisontellt underlag, sätet är inställt enligt avsnitt 1.5.2.1–1.5.2.4 (3) och ratten, om denna är inställbar, är inställd i mittläge för sittande körning:

1.6.2.1

Två vertikala plan 250 mm på varje sida av referensplanet, som sträcker sig 300 mm uppåt från det plan som definieras i punkt 1.6.2.8 och minst 550 mm i längdled framför det vertikalplan som är vinkelrätt mot referensplanet och passerar (210 – ah ) mm framför sätesindexpunkten.

1.6.2.2

Två vertikala plan 200 mm på varje sida av referensplanet, som sträcker sig 300 mm uppåt från det plan som definieras i punkt 1.6.2.8 och i längdled framför den yta som definieras i punkt 1.6.2.11 till det vertikalplan som är vinkelrätt mot referensplanet och passerar (210 – ah ) mm framför sätesindexpunkten.

1.6.2.3

Ett lutande plan vinkelrätt mot referensplanet, parallellt med och 400 mm ovanför referenslinjen, som sträcker sig bakåt till den punkt där det skär det vertikalplan som är vinkelrätt mot referensplanet och passerar genom en punkt (140 + ah ) mm bakom sätesindexpunkten.

1.6.2.4

Ett lutande plan vinkelrätt mot referensplanet som möter det plan som definieras i punkt 1.6.2.3. i dennas bakersta rand och vilar på sätesryggstödets överkant.

1.6.2.5

Ett vertikalplan vinkelrätt mot referensplanet som passerar minst 40 mm framför ratten och minst 760 – ah framför sätesindexpunkten.

1.6.2.6

En cylindrisk yta med axeln vinkelrät mot referensplanet med en radie på 150 mm som är tangentiell mot de plan som definieras i punkterna 1.6.2.3 och 1.6.2.5.

1.6.2.7

Två parallella lutande plan som passerar genom de övre kanterna på de plan som definieras i punkt 1.6.2.1 med det lutande planet på den sida där islaget påförs, inte närmare än 100 mm från referensplanet ovanför det fria utrymmet.

1.6.2.8

Ett horisontellt plan som passerar genom en punkt 90 – av nedanför sätesindexpunkten.

1.6.2.9

Två delar av det vertikalplan som är vinkelrätt mot referensplanet och passerar 210 – ah framför sätesindexpunkten, varvid bägge dessa plan förenas med de bakersta kanterna på de plan som definieras i punkt 1.6.2.1 respektive de främsta kanterna på de plan som definieras i punkt 1.6.2.2.

1.6.2.10

Två delar av det horisontalplan som passerar 300 mm ovanför det plan som definieras i punkt 1.6.2.8, varvid bägge dessa delar förenas med de översta kanterna på de vertikalplan som definieras i punkt 1.6.2.2 respektive de nedersta kanterna på de lutande plan som definieras i punkt 1.6.2.7.

1.6.2.11

En yta, i förekommande fall krökt, vars konstruktionslinje är vinkelrät mot referensplanet och vilar på sätesryggstödets baksida.

1.6.3   Bestämning av det fria utrymmet för traktorer med vändbar förarplats

För traktorer med vändbar förarplats (vändbart säte och vändbar ratt) utgör det fria utrymmet enveloppen av de två fria utrymmen som definieras av rattens och sätets två olika lägen. För varje rattläge och sätet ska det fria utrymmet definieras på grundval av avsnitt 1.6.1 och 1.6.2 för förarplatsen i normal position och på grundval av avsnitt 1.6.1 och 1.6.2 i bilaga X för förarplatsen i omvänd position (se figur 6.2).

1.6.4   Tillvalssäten

1.6.4.1

För traktorer som kan förses med tillvalssäten ska det utrymme som innesluter sätesindexpunkterna för alla erbjudna tillval användas under provningarna. Skyddet får inte tränga in i det större fria utrymme som fastställts med beaktande av dessa olika sätesindexpunkter.

1.6.4.2

Om ett nytt tillvalssäte erbjuds efter det att provningen genomförts ska det bedömas om det fria utrymmet kring den nya sätesindexpunkten innesluts av den tidigare fastställda enveloppen. Om så inte är fallet måste en ny provning utföras.

1.6.4.3

Ett säte för ytterligare en person förutom föraren från vilket traktorn inte kan styras räknas inte som tillvalssäte. Sätesindexpunkten ska inte fastställas eftersom definitionen av det fria utrymmet gäller för förarsätet.

1.7   Massa

1.7.1   Utan ballast/massa utan last

Traktorns massa utan tillvalsutrustning men inklusive kylmedel, oljor, bränsle, verktyg samt skyddet. Här ingår inte extravikter fram- och baktill, vätskefyllning i däck, monterade redskap, monterad utrustning eller andra specialdelar.

1.7.2   Största tillåtna massa

Den största massan för traktorn som tillverkaren angett som tekniskt tillåten och som deklareras på fordonets identifieringsskylt och/eller i bruksanvisningen.

1.7.3   Referensmassa

Den massa som tillverkaren valt och som används i formlerna för beräkning av pendelblockets fallhöjd, energianvändningen och sammanpressningskrafterna som ska användas för provningarna. Massan får inte vara lägre än massan utan last och måste vara tillräcklig för att säkerställa att massförhållandet inte överstiger 1,75 (se avsnitten 1.7.4 och 2.1.3).

1.7.4   Massförhållande

Kvoten av Den får inte överstiga 1,75.

1.8   Tillåtna mättoleranser

Linjära mått		± 3 mm
med undantag av följande:	- - däckets deformation:	± 1 mm
	- - skyddets deformation vid horisontell belastning:	± 1 mm
	- - pendelblockets fallhöjd:	± 1 mm
Massor:		± 0,2 % (av sensorns hela skalutslag)
Krafter:		± 0,1 % (av hela skalutslaget)
Vinklar:		± 0,1 °

1.9   Symboler

ah	(mm)	Hälften av den horisontella sätesinställningen.
av	(mm)	Hälften av den vertikala sätesinställningen.
B	(mm)	Traktorns minsta totalbredd.
Bb	(mm)	Skyddets största yttre bredd.
D	(mm)	Skyddets deformation vid islagspunkten (dynamisk provning) eller vid punkten för och i linje med belastningen (statisk provning).
D'	(mm)	Skyddets deformation vid den beräknade nödvändiga energin.
Ea	(J)	Absorberad påkänningsenergi vid punkten när belastningen avlägsnas. Området inom F-D-kurvan.
Ei	(J)	Absorberad påkänningsenergi. Området under F-D-kurvan.
E'i	(J)	Absorberad påkänningsenergi vid ytterligare belastning efter sprickbildning eller bristning.
E''i	(J)	Absorberad påkänningsenergi vid överbelastningsprovning om belastningen avlägsnats innan överbelastningsprovningen inleddes. Området under F–D-kurvan.
Eil	(J)	Energi som ska tas upp vid belastning i längdled.
Eis	(J)	Energi som ska tas upp vid belastning i sidled.
F	(N)	Statisk belastning.
F'	(N)	Belastning för beräknad nödvändig energi, motsvarande E'i.
F-D		Kraft/deformation-kurva.
Fi	(N)	Kraft som påförs bakre hård del.
Fmax	(N)	Högsta statiska belastning som uppträder under belastning, med undantag för överbelastningen.
Fv	(N)	Vertikal sammanpressningskraft.
H	(mm)	Pendelblockets fallhöjd (dynamisk provning).
H’	(mm)	Pendelblockets fallhöjd vid ytterligare provning (dynamisk provning).
I	(kg.m2)	Traktorns referenströghetsmoment med avseende på bakhjulens mittlinje, oavsett bakhjulens massa.
L	(mm)	Traktorns referenshjulbas.
M	(kg)	Traktorns referensmassa under hållfasthetsprovningen.

2.   Tillämpningsområde

2.1

Denna bilaga gäller för traktorer som har följande egenskaper: 2.1.1 En markfrigång på högst 600 mm mätt vid den lägsta punkten på fram- och bakaxlarna, differentialen medräknad. 2.1.2 En fast eller inställningsbar minsta spårvidd på 1 150 mm för den axel som är försedd med de största däcken. Det antas att den axel som är försedd med bredare däck ställs in på en spårvidd på högst 1 150 mm. Spårvidden för den andra axeln måste kunna ställas in på så sätt att bredden vid ytterkanten av de smalaste däcken inte är större än bredden vid ytterkanten av däcken på den andra axeln. Om de två axlarna är försedda med fälgar och däck av samma storlek måste den fasta eller inställningsbara spårvidden för de två axlarna vara mindre än 1 150 mm. 2.1.3 En massa högre än 400 kg men mindre än 3 500 kg, motsvarande massan utan last för en traktor, inklusive överrullningsskyddet och däck av den största storlek som rekommenderas av tillverkaren. Den högsta tillåtna massan får inte överstiga 5 250 kg och massförhållandet (högsta tillåtna massa/referensmassa) ska inte vara högre än 1,75. 2.1.4 Är utrustade med överrullningsskydd med dubbla stolpar som är monterade endast framför sätesindexpunkten och som kännetecknas av att det fria utrymmet är mindre beroende på traktorns kontur. Tillträdet till förarplatsen får inte under några omständigheter hindras, likväl bör denna typ behållas (oavsett om den kan fällas ihop eller inte) med hänsyn till den enkla användningen.

2.2

Det kan finnas vissa typer av traktorer, till exempel särskilda skogsmaskiner som skotare och lunnare, för vilka den här bilagan inte är tillämplig.

B1.   STATISKT PROVNINGSFÖRFARANDE

3.   Regler och anvisningar

3.1   Förutsättningar för hållfasthetsprovning

3.1.1   Genomgång av två preliminära provningar

Skyddet får endast genomgå hållfasthetsprovning om provningen av stabilitet i sidled och provningen av icke-fortsatt vältning har fullgjorts med godkänt resultat (se flödesschema i figur 6.3).

3.1.2   Förberedelser inför preliminär provning

3.1.2.1   Traktorn ska förses med skyddet i dettas säkerhetsläge.

3.1.2.2   Traktorn ska förses med hjul med den största diameter som tillverkaren anger och det minsta tvärsnittet för däck av den diametern. Däcken får inte ballastas med vätska och ska pumpas till det tryck som rekommenderas för arbete på fältet.

3.1.2.3   Bakhjulen ska ställas in på smalast möjliga spårvidd, medan framhjulen ska ställas in på en spårvidd som ligger så nära bakhjulens som möjligt. Om framhjulens spårvidd kan ställas in på två olika sätt som ligger lika långt från den smalaste bakre spårviddsinställningen, ska den bredare av dessa väljas.

3.1.2.4   Traktorns samtliga tankar ska vara fyllda eller så ska vätskan ersättas med en lika stor massa i motsvarande läge.

3.1.2.5   Alla tillbehör som används i serieproduktion ska fästas på traktorn i normalt läge.

3.1.3   Provning av stabilitet i sidled

3.1.3.1   Traktorn, preparerad enligt ovanstående, placeras på en horisontell yta så att traktorns vridningspunkt på framaxeln, eller för ramstyrda traktorer den horisontella vridningspunkten mellan de två axlarna, kan röra sig fritt.

3.1.3.2   Med hjälp av en domkraft eller vinsch lutas den del av traktorn som är stelt kopplad till den axel som bär mer än 50 % av traktorns tyngd, medan lutningsvinkeln mäts kontinuerligt. Denna vinkel ska vara minst 38° i det ögonblick när traktorn vilar i instabil jämvikt på de hjul som berör marken. Provningen utförs en gång med ratten vriden helt åt höger och en gång med ratten vriden helt åt vänster.

3.1.4   Provning av icke-fortsatt vältning

3.1.4.1   Allmänna anmärkningar

Denna provning är avsedd att kontrollera om ett skydd monterat på traktorn för förarens säkerhet på ett tillfredsställande sätt kan förhindra fortsatt vältning av traktorn om denna välter i sidled i en backe med en lutning av 1 till 1,5 (figur 6.4).

Att vältningen inte fortsätter kan styrkas i enlighet med någon av de två metoderna i punkterna 3.1.4.2 eller 3.1.4.3.

3.1.4.2   Demonstration av icke-fortsatt vältning genom vältningsprovning

3.1.4.2.1

Vältningsprovningen ska utföras på en provningsbacke som är minst 4 m lång (se figur 6.4). Ytan ska vara belagd med ett 18 cm lager av ett material som vid mätning enligt standarderna ASAE S313.3 FEB1999 och ASAE EP542 FEB1999 om markkonpenetrometer har ett konpenetrationsindex på: eller

3.1.4.2.2

Traktorn (preparerad enligt punkt 3.1.2) lutas i sidled med utgångshastigheten noll. För detta ändamål placeras den i början av provningsbacken så att hjulen på den lägre sidan vilar på sluttningen och traktorns mittplan är parallellt med höjdkurvorna. Efter det att traktorn slagit i provningsbackens yta får den lyfta sig upp från ytan genom rotation kring skyddets övre hörn, men den får inte välta över. Den måste falla tillbaka till den sida som den först slog i.

3.1.4.3   Demonstration av icke-fortsatt vältning genom beräkning

3.1.4.3.1

För kontroll av icke-fortsatt vältning genom beräkning ska följande av traktorns karakteristiska egenskaper fastställas (se figur 6.5): B0 (m) Bakdäckens bredd. B6 (m) Skyddets bredd mellan höger och vänster islagspunkt. B7 (m) Motorhuvens bredd. D0 (rad) Framaxelns rotationsvinkel från utgångspunkten till rotationens slut. D2 (m) Framdäckens höjd vid full axelbelastning. D3 (m) Bakdäckens höjd vid full axelbelastning. H0 (m) Höjd för framaxelns vridningspunkt. H1 (m) Tyngdpunktens höjd. H6 (m) Höjd vid islagspunkten. H7 (m) Motorhuvens höjd. L2 (m) Horisontellt avstånd mellan tyngdpunkten och framaxeln. L3 (m) Horisontellt avstånd mellan tyngdpunkten och bakaxeln. L6 (m) Horisontellt avstånd mellan tyngdpunkten och den främre skärningspunkten med skyddet (ska föregås av minustecken om denna punkt ligger framför tyngdpunktens plan). L7 (m) Horisontellt avstånd mellan tyngdpunkten och motorhuvens främre hörn Mc (kg) Traktorns massa vid beräkningen. Q (kgm2) Tröghetsmoment med avseende på den längsgående axeln genom tyngdpunkten. S (m) Bakre spårvidd Summan av spårvidden (S) och däckbredd (B0) måste vara större än skyddets bredd B6.

3.1.4.3.2

Vid beräkningen får följande förenklande antaganden göras: 3.1.4.3.2.1 Den stillastående traktorn välter i en backe med lutningen 1/1,5 med balanserad framaxel så snart som tyngdpunkten är belägen vertikalt ovanför rotationsaxeln. 3.1.4.3.2.2 Rotationsaxeln är parallell med traktorns längsgående axel och passerar genom mittpunkten av kontaktytorna på det bakhjul och framhjul som ligger längre ned i backen. 3.1.4.3.2.3 Traktorn glider inte nedför. 3.1.4.3.2.4 Islaget i backen är delvis elastiskt med en elasticitetskoefficient på 3.1.4.3.2.5 Penetrationsdjupet i backen och skyddets deformation uppgår sammantaget till 3.1.4.3.2.6 Inga andra delar av traktorn penetrerar backen.

3.1.4.3.3

Datorprogrammet (BASIC(4)) för bestämning av fortsatt eller icke-fortsatt vältning för en i sidled vältande smalspårig traktor med frontmonterat överrullningsskydd finns i avsnitt B4, med exemplen 6.1–6.11.

3.1.5   Mätmetoder

3.1.5.1   Horisontellt avstånd mellan tyngdpunkt och bakaxel (L3) eller framaxel (L2).

Avståndet mellan bakaxel och framaxel på bägge sidor av traktorn ska mätas för att kontrollera att inget rattutslag föreligger.

Avstånden mellan tyngdpunkten och bakaxeln (L3) eller framaxeln (L2) ska beräknas ur traktorns massfördelning mellan bak- och framhjulen.

3.1.5.2   Höjd för bakdäck (D3) och framdäck (D2)

Avståndet från däckets högsta punkt till markplanet ska mätas (figur 6.5), och samma metod ska användas för framdäcken och bakdäcken.

3.1.5.3   Horisontellt avstånd mellan tyngdpunkt och skyddets främre skärningspunkt (L6).

Avståndet mellan tyngdpunkten och skyddets främre skärningspunkt ska mätas (figurerna 6.6.a, 6.6.b och 6.6.c). Om skyddet ligger framför tyngdpunktens plan ska det registrerade mätvärdet föregås av ett minustecken (– L6).

3.1.5.4   Skyddets bredd (B6)

Avståndet mellan höger och vänster islagspunkt på skyddets två vertikala pelare ska mätas.

Islagspunkten definieras av det plan tangentiellt till skyddet, som passerar genom den linje som bildas av de högsta yttre punkterna på framdäcken och bakdäcken (figur 6.7).

3.1.5.5   Skyddets bredd (H6)

Det vertikala avståndet från skyddets islagspunkt till markplanet ska mätas.

3.1.5.6   Motorhuvens höjd (H7)

Det vertikala avståndet från motorhuvens islagspunkt till markplanet ska mätas.

Islagspunkten definieras av det plan tangentiellt till motorhuven och skyddet som passerar genom de högsta yttre punkterna på framdäcket (figur 6.7). Mätningen ska utföras på bägge sidor av motorhuven.

3.1.5.7   Motorhuvens bredd (B7)

Avståndet mellan motorhuvens två islagspunkter, enligt ovanstående definition, ska mätas.

3.1.5.8   Horisontellt avstånd mellan tyngdpunkten och motorhuvens främre hörn (L7)

Avståndet mellan motorhuvens islagspunkt, enligt ovanstående definition, och tyngdpunkten ska mätas.

3.1.5.9   Höjd för framaxelns vridningspunkt (H0)

Det vertikala avståndet mellan mitten av framaxelns vridningspunkt och mitten av framdäckens axel (H01) ska anges i tillverkarens tekniska protokoll och kontrolleras.

Det vertikala avståndet från framaxelns mittpunkt till markplanet (H02) ska mätas (figur 6.8).

Höjden för framaxelns rotationspunkt (H0) är summan av dessa två värden.

3.1.5.10   Bakre spårvidd (S)

Minsta bakre spårvidd, när däck av största storlek enligt tillverkarens anvisningar är monterade, ska mätas (figur 6.9).

3.1.5.11   Bakdäckens bredd (B0)

Avståndet mellan ett bakdäcks yttre och inre vertikalplan i däckets övre del ska mätas (figur 6.9).

3.1.5.12   Framaxelns rotationsvinkel (D0)

Den största vinkel som definieras av framaxelns rotation från horisontellt läge till största avvikelse ska mätas på bägge sidor om axeln, med beaktande av eventuella stötdämpare för ändläge. Den största uppmätta vinkeln ska användas.

3.1.5.13   Traktorns massa

Traktorns massa ska fastställas enligt villkoren i avsnitt 1.7.1.

3.2   Villkor för provning av hållfasthet av skydd och deras fastsättning på traktorer

3.2.1   Allmänna krav

3.2.1.1   Provningens syfte

Provning utförs med särskilda riggar i syfte att simulera de belastningar som ett skydd utsätts för när traktorn välter. Dessa provningar gör det möjligt att bedöma hållfastheten hos skyddet och eventuella fästen med vilka det är monterat på traktorn samt eventuella delar på traktorn som överför provningsbelastningen.

3.2.1.2   Provningsmetoder

Provning får utföras enligt det statiska eller det dynamiska förfarandet (se bilaga A). De två metoderna betraktas som likvärdiga.

3.2.1.3   Allmänna regler om förberedelser inför provning

3.2.1.3.1

Skyddet ska överensstämma med specifikationerna för serieproduktionen. Det ska vara monterat enligt den metod som rekommenderas av tillverkaren på en av de traktorer för vilken det är avsett. Anmärkning: En komplett traktor är inte nödvändig för den statiska hållfasthetsprovningen, men skyddet och de delar av traktorn det är monterat på ska vara representativa för en fungerande installation (nedan kallat enheten).

3.2.1.3.2

För både statisk provning och dynamisk provning ska den monterade traktorn (eller enheten) vara försedd med alla serieproduktionskomponenter som kan påverka skyddets hållfasthet eller som kan vara nödvändiga för hållfasthetsprovningen. Delar som kan orsaka risker i det fria utrymmet måste också vara monterade på traktorn (eller enheten) så att man kan undersöka om kraven för godkännande i punkt 3.2.3 är uppfyllda. Alla delar av traktorn eller skyddet, inbegripet väderskydd, ska tillhandahållas eller beskrivas på ritningar.

3.2.1.3.3

Vid hållfasthetsprovningen ska alla paneler och löstagbara icke-strukturella delar avlägsnas, så att de inte bidrar till skyddets hållfasthet.

3.2.1.3.4

Spårvidden ska ställas in så att skyddet i möjligaste mån inte stöds av däcken under hållfasthetsprovningen. Om provningarna utförs enligt det statiska förfarandet får hjulen avlägsnas.

3.2.2   Provningar

3.2.2.1   Provningsföljd enligt det statiska förfarandet

Provningsföljden, med förbehåll för de ytterligare provningar som nämns i avsnitt 3.3.1.6 och 3.3.1.7, ska vara följande:

1)	Belastning på den bakre delen av skyddet (se punkt 3.3.1.1).

2)	Bakre sammanpressningsprovning (se punkt 3.3.1.4).

3)	Belastning på den främre delen av skyddet (se punkt 3.3.1.2).

4)	Belastning på strukturens sida (se punkt 3.3.1.3).

5)	Sammanpressningsprovning på den främre delen av skyddet (se punkt 3.3.1.5).

3.2.2.2   Allmänna krav

3.2.2.2.1

Om någon del av förankringarna går av eller förskjuts under provningen ska provningen göras om.

3.2.2.2 2

Traktorn eller skyddet får varken repareras eller justeras under pågående provningar.

3.2.2.2.3

Under provningen ska traktorns växellåda vara i neutralläge och traktorn vara obromsad.

3.2.2.2.4

Om traktorn är utrustad med ett upphängningssystem mellan chassi och hjul ska detta blockeras under provningen.

3.2.2.2.5

Den sida som valts för påförande av den första belastningen på skyddets bakre del ska vara den sida som enligt provningsmyndighetens uppfattning innebär att belastningarna påförs under de villkor som är mest ogynnsamma för skyddet. Belastning på sidan och bakifrån ska påföras på bägge sidor av skyddets längsgående mittplan. Belastning framifrån ska påföras på samma sida av skyddets längsgående mittplan som belastning från sidan.

3.2.3   Villkor för godkännande

3.2.3.1   Ett skydd ska anses ha tillfredsställt hållfasthetskraven om det uppfyller följande krav:

3.2.3.1.1

Efter varje delprovning måste det vara fritt från sprickor eller brott i den mening som avses i avsnitt 3.3.2.1 eller

3.2.3.1.2

om större sprickor eller brott uppträder under någon sammanpressningsprovning måste ytterligare en provning i enlighet med avsnitt 3.3.1.7 genomföras omedelbart efter den sammanpressning som förorsakade sprickorna eller brotten.

3.2.3.1.3

Under andra provningar än överbelastningsprovningen får ingen del av skyddet tränga in i det fria utrymme som definieras i punkt 1.6.

3.2.3.1.4

Under andra provningar än överbelastningsprovningen ska alla delar av det fria utrymmet skyddas av skyddet i enlighet med punkt 3.3.2.2

3.2.3.1.5.

Under provningarna får skyddet inte påverka sätets stomme.

3.2.3.1.6

Den elastiska deformationen, uppmätt enligt punkt 3.3.2.4 ska vara mindre än 250 mm.

3.2.3.2   Det får inte förekomma några tillbehör som utgör en fara för föraren. Det får inte förekomma några utskjutande delar eller tillbehör som kan skada föraren om traktorn välter, och inte heller några tillbehör eller delar som kan innestänga föraren, t.ex. genom att hålla fast i ett ben eller en fot, till följd av skyddets deformation.

3.2.4.   [Ej tillämpligt]

3.2.5   Provningsutrustning

3.2.5.1   Rigg för statisk provning

3.2.5.1.1

Riggen för statisk provning ska vara konstruerad så att krafter och belastningar kan påföras på skyddet.

3.2.5.1.2

Det ska vara möjligt att fördela belastningen jämnt vinkelrätt mot belastningsriktningen och längs en fläns med en längd som är en exakt multipel av 50 mellan 250 mm och 700 mm. Den stela stången ska ha en vertikal ändsidolängd på 150 mm. De av stångens kanter som kommer i kontakt med skyddet ska vara avrundade med en största radie på 50 mm.

3.2.5.1.3

Plattan ska kunna ställas in i vilken vinkel som helst i förhållande till belastningsriktningen, så att den kan följa vinkelvariationer hos skyddets belastade yta när skyddet deformeras.

3.2.5.1.4

Kraftens riktning (avvikelse från horisontal- och vertikalplanet): — vid provningens början under nollbelastning: ± 2°. — under provning, under belastning: 10° över och 20° under horisontalplanet. Dessa variationer ska hållas så små som möjligt.

3.2.5.1.5

Deformationshastigheten ska vara tillräckligt låg, mindre än 5 mm/s, så att belastningen i varje ögonblick kan betraktas som statisk.

3.2.5.2   Utrustning för mätning av energi absorberad av skyddet

3.2.5.2.1

Kraft-deformationskurvan ska ritas upp så att den energi som skyddet absorberat kan bestämmas. Det är inte nödvändigt att mäta kraft och deformation i den punkt där belastningen anbringas på skyddet, men kraften och deformationen ska mätas samtidigt och kolinjärt.

3.2.5.2.2

Utgångspunkten för deformationsmätningarna ska väljas så att hänsyn tas endast till den energi som absorberas av skyddet och/eller genom deformation av vissa traktordelar. Energi som absorberas av fastsurrningens deformation och/eller glidning ska inte beaktas.

3.2.5.3   Sätt att fästa traktorn vid underlaget

3.2.5.3.1

Fastgörningsräler med lämplig spårvidd som täcker den nödvändiga ytan för fastsurrning av traktorn i alla illustrerade fall ska vara stelt fästa vid en icke-eftergivande grund nära provningsriggen.

3.2.5.3.2

Traktorn ska fästas vid rälerna på lämpligt sätt (plattor, kilar, vajrar, domkrafter osv.) så att den inte kan röra sig under provningarna. Detta krav ska kontrolleras under provningen med hjälp av sedvanliga längdmätningsanordningar. Om traktorn rör sig ska hela provningen göras om, om inte det system för deformationsmätning som används för att rita upp kraft-deformationskurvan är anslutet till traktorn.

3.2.5.4   Sammanpressningsrigg

En rigg enligt figur 6.10 ska kunna utöva en nedåtriktad kraft på skyddet med hjälp av en stel balk, som är ungefär 250 mm bred och som är ansluten till kraftkällans mekanism med länkkopplingar. Traktorns axlar ska stödjas på lämpligt sätt så att däcken inte påverkas av sammanpressningskraften.

3.2.5.5   Annan mätutrustning

Följande mätutrustning krävs också:

3.2.5.5.1

En anordning för mätning av elastisk deformation (differensen mellan maximal momentan deformation och permanent deformation, se figur 6.11).

3.2.5.5.2

En anordning för kontroll av att skyddet inte trängt in i det fria utrymmet och att det fria utrymmet hållit sig inom skyddet under provningen (se avsnitt 3.3.2.2).

3.3   Statiskt provningsförfarande

3.3.1   Belastningsprovning och sammanpressningsprovning

3.3.1.1   Belastning baktill

3.3.1.1.1

Belastningen ska påföras horisontellt i ett vertikalplan parallellt mot traktorns mittplan. Punkten där belastningen påförs är den del av överrullningsskyddet som sannolikt först kommer i kontakt med marken i en vältningsolycka bakåt, normalt den övre kanten. Det vertikala plan där belastningen påförs ska befinna sig på ett avstånd av 1/6 av skyddets övre bredd innanför det vertikala planet, vara parallellt med traktorns mittplan och beröra skyddets övre yttre hörn. Om skyddet är krökt eller utskjutande i denna punkt ska man lägga till kilar som gör det möjligt att påföra belastningen där, utan att detta förstärker skyddet.

3.3.1.1.2

Enheten ska surras vid fundamentet enligt beskrivningen i punkt 3.2.6.3.

3.3.1.1.3.

Den energi som skyddet absorberar under provningen ska vara minst:

3.3.1.1.4

För traktorer med vändbart förarläge (vändbart säte och vändbar ratt) ska samma formel tillämpas.

3.3.1.2   Belastning framifrån

3.3.1.2.1

Belastningen ska påföras horisontellt i ett vertikalt plan parallellt med traktorn mittplan som befinner sig på ett avstånd av 1/6 av skyddets övre bredd innanför det vertikala planet, är parallellt med traktorns mittplan och berör skyddets övre yttre hörn. Punkten där belastningen påförs ska vara den del av skyddet som sannolikt först kommer i kontakt med underlaget om traktorn välter i sidled vid körning framåt, normalt den övre kanten. Om skyddet är krökt eller utskjutande i denna punkt ska man lägga till kilar som gör det möjligt att påföra belastningen där, utan att detta förstärker skyddet.

3.3.1.2.2

Enheten ska surras vid fundamentet enligt beskrivningen i punkt 3.2.5.3.

3.3.1.2.3

Den energi som skyddet absorberar under provningen ska vara minst:

3.3.1.2.4

För traktorer med vändbart förarläge (vändbart säte och vändbar ratt) ska energin vara det värde som är störst av ovanstående eller följande formler: eller

3.3.1.3   Belastning från sidan

3.3.1.3.1

Belastningen från sidan ska påföras horisontellt i ett vertikalplan vinkelrätt mot traktorns mittplan. Punkten för påförande av belastning är den del av överrullningsskyddet som sannolikt först kommer i kontakt med marken i en vältningsolycka i sidled, normalt den övre kanten.

3.3.1.3.2

Enheten ska surras vid fundamentet enligt beskrivningen i punkt 3.2.5.3.

3.3.1.3.3

Den energi som skyddet absorberar under provningen ska vara minst:

3.3.1.3.4

För traktorer med vändbart förarläge (vändbart säte och vändbar ratt) ska energin vara det värde som är störst av ovanstående eller följande formel:

3.3.1.4   Sammanpressningsprovning baktill

Balken ska placeras tvärs över skyddets bakersta översta del och resultanten av sammanpressningskrafterna ska befinna sig i traktorns mittplan. En kraft Fv ska påföras där

Kraften Fv ska upprätthållas i fem sekunder efter det att alla visuellt iakttagbara rörelser hos skyddet avstannat.

När den bakre delen av skyddets tak inte kan motstå den fulla sammanpressningskraften ska kraften påföras tills taket deformeras så att det sammanfaller med det plan som förbinder skyddets övre del med den del av traktorns bakända som är i stånd att bära traktorn när den välter.

Kraften ska sedan avlägsnas och sammanpressningsbalken flyttas till den del av skyddet som stöder traktorn när denna är helt vält. Därefter ska kraften Fv påföras igen.

3.3.1.5   Sammanpressningsprovning framtill

Balken ska placeras tvärs över skyddets främre översta del och resultanten av sammanpressningskrafterna ska befinna sig i traktorns mittplan. En kraft Fv ska påföras där

Kraften Fv ska upprätthållas i fem sekunder efter det att alla visuellt iakttagbara rörelser hos skyddet avstannat.

När den främre delen av skyddets tak inte kan motstå den fulla sammanpressningskraften ska kraften anbringas tills taket deformeras så att det sammanfaller med det plan som förbinder skyddets övre del med den del av traktorns framända som är i stånd att bära traktorn när den välter.

Kraften ska sedan avlägsnas och sammanpressningsbalken flyttas till den del av skyddet som stöder traktorn när denna är helt vält. Därefter ska kraften Fv påföras igen.

3.3.1.6   Ytterligare överbelastningsprovning (figurerna 6.14–6.16)

Överbelastningsprovning ska utföras i samtliga fall där kraften minskar med mer än 3 % under de sista 5 % av deformationen, när den nödvändiga energin tas upp av skyddet (se figur 6.15).

Vid överbelastningsprovningen ska den horisontella lasten ökas gradvis i steg om 5 % av den energi som krävs från start, upp till högst 20 % tillförd energi (se figur 6.16).

Överbelastningsprovningen är godkänd om kraften, efter ökning med 5, 10 eller 15 % av nödvändig energi, avtar med mindre än 3 % för en 5 % ökning och förblir större än 0,8 Fmax.

Överbelastningsprovningen är godkänd om kraften överstiger 0,8 Fmax, efter det att skyddet har tagit upp 20 % av den tillförda energin.

Ytterligare brott eller sprickor och/eller inträngning i eller brist på skydd av det fria utrymmet på grund av elastisk deformation kan tillåtas under överbelastningsprovningen. När lasten avlägsnas får skyddet dock inte tränga in i det fria utrymmet som ska vara fullständigt skyddat.

3.3.1.7   Ytterligare sammanpressningsprovningar

Om det under sammanpressningsprovningen uppstår sprickor eller brott som inte kan anses som oväsentliga ska en ytterligare liknande sammanpressningsprovning utföras, men med en kraft på 1,2 Fv, direkt efter den provning som förorsakade sprickorna eller brotten.

3.3.2   Mätningar

3.3.2.1   Brott och sprickor

Efter varje provning ska alla delar, leder och fastsättningsanordningar undersökas visuellt med avseende på brott och sprickor, men små sprickor i oviktiga delar ska inte beaktas.

3.3.2.2   Intrång i det fria utrymmet

Under varje provning ska man undersöka skyddet för att se om någon del av det har trängt in i det fria utrymmet enligt definitionen i punkt 1.6.

Vidare får det fria utrymmet inte sträcka sig utanför skyddet. Detta anses vara fallet om någon del av det fria utrymmet kommer i kontakt med markplanet om traktorn välter i den riktning från vilken islaget påförs. När detta uppskattas ska ska fram- och bakdäckens samt spårviddens inställning vara den minsta standardinställning som tillverkaren anger.

3.3.2.3   Provning av bakre hårda delar

Om traktorn är försedd med en stel sektion, en huv eller någon annan hård del belägen bakom förarsätet, ska denna del betraktas som en skyddande punkt vid vältning i sidled eller bakåt. Denna hårda del bakom förarsätet ska utan att knäckas eller tränga in i det fria utrymmet kunna stå emot en nedåtriktad kraft Fi där

påförd vinkelrätt på ramens övre kant i traktorns mittplan. Kraften ska inledningsvis påföras i en vinkel av 40° från en parallell linje till marken, enligt figur 6.12. Denna stela sektion ska ha en minsta bredd på 500 mm (se figur 6.13).

Den ska dessutom vara tillräckligt stel och fast förankrad baktill på traktorn.

3.3.2.4   Elastisk deformation vid sidobelastning

Den elastiska deformationen ska mätas (810 + av ) mm ovanför sätesindexpunkten i det vertikalplan i vilket belastningen påförs. För denna mätning ska varje utrustning som liknar den som anges i figur 6.11 användas.

3.3.2.5   Bestående deformation

Efter den sista sammanpressningsprovningen ska skyddets bestående deformation registreras. För detta ändamål antecknas läget av skyddets olika delar i förhållande till sätesindexpunkten innan provningen inleds.

3.4   Utökning till andra traktormodeller

3.4.1   [Ej tillämpligt]

3.4.2   Teknisk utökning

När traktorn, skyddet eller metoden för fastsättning av skyddet på traktorn ändras tekniskt, kan den provningsenhet som utförde den ursprungliga provningen, om traktorn och skyddet godkänts i preliminära provningar av stabilitet i sidled och icke-fortsatt vältning enligt definitionerna i punkterna 3.1.3 och 3.1.4 och om den hårda delen baktill enligt punkt 3.3.2.3, om sådan finns, har provats i enlighet med förfarandet i denna punkt (utom punkt 3.4.2.2.4), utfärda ett protokoll om teknisk utökning i följande fall:

3.4.2.1   Utökning av provningsresultat för skyddet till andra traktormodeller

Islags- eller belastnings- och sammanpressningsprovningarna måste inte utföras på varje traktormodell, förutsatt att skyddet och traktorn uppfyller villkoren i punkterna 3.4.2.1.1–3.4.2.1.5.

3.4.2.1.1

Skyddet (inklusive den hårda delen baktill) ska vara identiskt med det provade skyddet.

3.4.2.1.2

Den erforderliga energin får inte överskrida den energi som beräknades för den ursprungliga provningen med mer än 5 %.

3.4.2.1.3

Fastsättningsmetoden och de delar av traktorn på vilka fastsättning sker ska vara identiska.

3.4.2.1.4

Alla delar som stänkskärmar och motorhuv som kan avlasta skyddet ska vara identiska.

3.4.2.1.5

Sätets läge och kritiska mått i skyddet och skyddets relativa läge på traktorn ska vara sådana att det fria utrymmet förblir innanför det deformerade skyddet under samtliga provningar (detta ska kontrolleras med hjälp av samma referenser för det fria utrymmet som i det ursprungliga provningsprotokollet, sätesreferenspunkten [SRP] respektive sätesindexpunkten [SIP]).

3.4.2.2   Utökning av provningsresultat för skyddet till ändrade skyddsmodeller

Detta förfarande ska följas när villkoren i avsnitt 3.4.2.1 inte är uppfyllda, men det får inte användas när principen i metoden för fastsättning av skyddet på traktorn ändras (t.ex. gummistöd ersätts med en upphängningsanordning):

3.4.2.2.1

Ändringar som inte påverkar den ursprungliga provningens resultat (t.ex. svetsfog för underlaget till ett tillbehör i ett icke-kritiskt läge på skyddet), tillägg av säten med olika lägen för sätesindexpunkten innanför skyddet (det ska kontrolleras att det eller de nya fria utrymmena förblir innanför det deformerade skyddet under samtliga provningar).

3.4.2.2.2

Ändringar som kan påverka den ursprungliga provningens resultat utan att skyddets godtagbarhet ifrågasätts (t.ex. ändring av strukturell del, ändring av metoden för fastsättning av skyddet på traktorn). En kontrollprovning kan utföras och provningsresultaten anges i utökningsprotokollet. Följande gränser ska gälla för denna typ av utökningar: 3.4.2.2.2.1 Högst 5 utökningar får godkännas utan en kontrollprovning. 3.4.2.2.2.2 Kontrollprovningens resultat godtas som skäl för utökning om alla villkor för godkännande i denna bilaga är uppfyllda. — För dynamisk provning: den deformation som uppmäts efter varje islagsprovning får inte avvika från den deformation som uppmätts efter varje islagsprovning under den ursprungliga provningen med mer än ± 7 %. — För statisk provning: den kraft som uppmäts när den erforderliga energin har uppnåtts under de olika provningarna av horisontell belastning inte avviker från den kraft som uppmätts när den erforderliga energin har uppnåtts under de olika provningarna av horisontell belastning under den ursprungliga provningen med mer än ± 7 % och den deformation (4) som uppmäts när den erforderliga energin har uppnåtts under de olika provningarna av horisontell belastning inte avviker från den deformation som uppmätts när den erforderliga energin uppnåtts under den ursprungliga provningen med mer än ± 7 %. 3.4.2.2.2.3 Mer än en ändring av skydd får tas med i samma utökningsprotokoll om de utgör olika alternativ av samma skydd, men bara en kontrollprovning får godkännas i samma utökningsprotokoll. De alternativ som inte provats ska beskrivas i ett särskilt avsnitt av utökningsprotokollet.

3.4.2.2.3

Ökning av den referensmassa som anges av tillverkaren för ett redan provat skydd. Om tillverkaren vill behålla samma godkännandenummer är det möjligt att utfärda ett utökningsprotokoll efter genomförd kontrollprovning (toleransen på ± 7 % enligt punkt 3.4.2.2.2.2 är inte tillämplig i sådana fall).

3.4.2.2.4

Ändring av den hårda delen baktill eller montering av en ny hård del. Det ska kontrolleras att det fria utrymmet förblir innanför det deformerade skyddet under alla provningar, med beaktande av en ny eller ändrad hård del baktill. En kontroll av den hårda delen baktill bestående av provning enligt punkt 3.3.2.3 ska utföras och provningsresultaten anges i utökningsprotokollet.

3.5   [Ej tillämpligt]

3.6   Kallvädersprestanda hos skydd

3.6.1   Om det påstås att skyddet har egenskaper som motstår kallvädersförsprödning ska tillverkaren lämna upplysningar som ska tas med i protokollet.

3.6.2   Följande krav och förfaranden är avsedda att ge styrka och motståndskraft mot sprödbrott vid låga temperaturer. Förslagsvis bör följande minsta materialkrav uppfyllas vid bedömningen av skyddets lämplighet för användning vid låga temperaturer i de länder där detta kompletterande driftsskydd krävs:

3.6.2.1   Bultar och muttrar som används för fästning av skyddet på traktorn och för förbindelse mellan skyddets strukturella delar ska ha lämpliga egenskaper för kontrollerad minskning av seghet vid låga temperaturer.

3.6.2.2   Alla svetselektroder som används vid tillverkning av strukturella delar och fästen ska vara förenliga med de skyddsmaterial som anges i punkt 3.6.2.3.

3.6.2.3   Stålmaterial för skyddets strukturella delar ska vara material med kontrollerad seghet som uppfyller minimikraven vid Charpys V-slagprovning enligt tabell 6.1. Stålets kvalitet och egenskaper ska anges i enlighet med ISO 630:1995.

Stål med en tjocklek efter valsning på mindre än 2,5 mm och en kolhalt på mindre än 0,2 % ska anses uppfylla detta krav.

Strukturella delar av skyddet som tillverkats av annat material än stål ska ha likvärdig slaghållfasthet vid låga temperaturer.

3.6.2.4   Vid provning enligt Charpys V-slagprovning ska provstavens storlek vara minst den största av de storlekar i tabell 6.1 som materialet medger.

3.6.2.5   Charpys V-slagprovning ska utföras i enlighet med förfarandet i ASTM A 370-1979, förutom att provstavarnas storlek ska överensstämma med måtten i tabell 6.1.

3.6.2.6   Som alternativ till detta förfarande får tätat eller halvtätat stål användas. Lämpliga specifikationer ska i så fall lämnas. Stålets kvalitet och egenskaper ska anges i enlighet med ISO 630:1995, ändring 1:2003.

3.6.2.7   Prov ska vara stavformade och tas från platta ämnen, rör eller strukturdelar före formning eller svetsning för användning i skyddet. Prov från rör eller strukturdelar ska tas från mitten på den sida som har störst mått och får inte innehålla svetsfogar.

Tabell 6.1

Minsta islagsenergi för Charpy V-slagprovning

Provstavens storlek	Energi vid	Energi vid
	30 °C	20 °C
mm	J	J (2)
10 × 10 (1)	11	27,5
10 × 9	10	25
10 × 8	9,5	24
10 × 7,5 (1)	9,5	24
10 × 7	9	22,5
10 × 6,7	8,5	21
10 × 6	8	20
10 × 5 (1)	7,5	19
10 × 4	7	17,5
10 × 3,5	6	15
10 × 3	6	15
10 × 2,5 (1)	5,5	14

3.7   [Ej tillämpligt]

Figur 6.1

Fritt utrymme

Mått i millimeter

Figur 6.1.a Sidovy Tvärsnitt genom referensplanet	Figur 6.1.b Vy bakifrån
Figur 6.1.c Vy ovanifrån

1– Referenslinje

2– Sätesindexpunkt

3– Referensplan

Figur 6.2

Fritt utrymme för traktorer med vändbart säte och vändbar ratt

Figur 6.3

Flödesschema för bestämning av fortsatt vältning för en i sidled vältande traktor med ett överrullningsskydd monterat framtill

Version B1: Islagspunkt för överrullningsskyddet bakom den instabila jämviktspunkten i längdled

Version B2: Islagspunkt för överrullningsskyddet nära den instabila jämviktspunkten i längdled

Version B3: Islagspunkt för överrullningsskyddet framför den instabila jämviktspunkten i längdled

Figur 6.4

Rigg för provning av antivältningsegenskaper i en lutning av 1/1,5

Figur 6.5

Uppgifter som krävs för beräkning av vältning för en traktor med vältningsbeteende kring tre axlar

Figurerna 6.6.a, 6.6.b, 6.6.c

Horisontellt avstånd mellan tyngdpunkt och skyddets främre skärningspunkt (L6)

Figur 6.7

Bestämning av islagspunkter för mätning av skyddets bredd (B6) och motorhuvens höjd (H7)

Figur 6.8

Höjd för framaxelns vridningspunkt (H0)

Figur 6.9

Bakre spårvidd (S) och bakdäckens bredd (B0)

Figur 6.10

Exempel på sammanpressningsrigg för traktor

Figur 6.11

Exempel på utrustning för mätning av elastisk deformation

1– Bestående deformation

2– Elastisk deformation

3– Total deformation (bestående plus elastisk)

Figur 6.12

Simulerad marklinje

Figur 6.13

Den bakre hårda delens minsta bredd

Figur 6.14

Kraft-deformationskurva

Överbelastningsprovning krävs inte

Anmärkningar:

1.	Lokalisera Fa i förhållande till 0,95 D'

2	Överbelastningsprovning krävs inte då Fa ≤ 1,03 F'

Figur 6.15

Kraft-deformationskurva

Överbelastningsprovning krävs

Anmärkningar:

1.	Lokalisera Fa i förhållande till 0,95 D'

2.	Överbelastningsprovning krävs då Fa > 1,03 F′

3.	Överbelastningsprovning godkänd då Fb > 0,97 F' och Fb > 0,8 Fmax.

Figur 6.16

Kraft-deformationskurva

Överbelastningsprovning ska fortsätta

Anmärkningar:

1.	Lokalisera Fa i förhållande till 0,95 D'

2.	Överbelastningsprovning krävs då Fa > 1,03 F'

3.	Fb < 0,97 F' så ytterligare överbelastning krävs

3.	Fc < 0,97 Fb så ytterligare överbelastning krävs

3.	Fd < 0,97 Fc så ytterligare överbelastning krävs

3.	Överbelastningsprovning godkänd om Fe > 0,8 Fmax

3.	Underkänd när som helst när belastningen sjunker under 0,8 Fmax.

B2.   ALTERNATIVT DYNAMISKT PROVNINGSFÖRFARANDE

I detta avsnitt redogörs för det dynamiska provningsförfarande som kan användas alternativt till den statiska provning som föreskrivs i avsnitt B1.

4.   Regler och anvisningar

4.1   Förutsättningar för hållfasthetsprovning

Se kraven för statisk provning.

4.2   Villkor för provning av hållfasthet av skydd och deras fastsättning på traktorer

4.2.1   Allmänna krav

Se kraven för statisk provning.

4.2.2   Provningar

4.2.2.1   Provningsföljd enligt det dynamiska förfarandet

Provningsföljden, med förbehåll för de ytterligare provningar som nämns i avsnitt 4.3.1.6 och 4.3.1.7, ska vara följande:

1)	Islag på den bakre delen av skyddet (se punkt 4.3.1.1).

2)	Bakre sammanpressningsprovning (se punkt 4.3.1.4).

3)	Islag på den främre delen av skyddet (se punkt 4.3.1.2).

4)	Islag i sidan av skyddet (se punkt 4.3.1.3).

5)	Sammanpressningsprovning på den främre delen av skyddet (se punkt 4.3.1.5).

4.2.2.2   Allmänna krav

4.2.2.2.1.

Om någon del av förankringarna går av eller förskjuts under provningen ska provningen göras om.

4.2.2.2.2

Traktorn eller skyddet får varken repareras eller justeras under pågående provningar.

4.2.2.2.3

Under provningen ska traktorns växellåda vara i neutralläge och traktorn vara obromsad.

4.2.2.2.4

Om traktorn är utrustad med ett upphängningssystem mellan chassi och hjul ska detta blockeras under provningen.

4.2.2.2.5

Den sida som valts för påförande av det första islaget på skyddets bakre del ska vara den sida som enligt provningsmyndighetens uppfattning innebär att islagen påförs under de villkor som är mest ogynnsamma för skyddet. Islag i sidan och bakifrån ska påföras på bägge sidor av skyddets längsgående mittplan. Islag framifrån ska påföras på samma sida av skyddets längsgående mittplan som islag från sidan.

4.2.3   Villkor för godkännande

4.2.3.1   Ett skydd ska anses ha tillfredsställt hållfasthetskraven om det uppfyller följande krav:

4.2.3.1.1

Efter varje delprovning måste det vara fritt från sprickor eller brott i den mening som avses i avsnitt 4.3.2.1, eller

4.2.3.1.2

om större sprickor eller brott uppträder under någon provning måste ytterligare en provning i enlighet med avsnitt 4.3.1.6 eller 4.3.1.7 genomföras omedelbart efter det islag eller den sammanpressning som förorsakade sprickorna eller brotten.

4.2.3.1.3

Under andra provningar än överbelastningsprovningen får ingen del av skyddet tränga in i det fria utrymme som definieras i punkt 1.6.

4.2.3.1.4

Under andra provningar än överbelastningsprovningen ska alla delar av det fria utrymmet skyddas av skyddet i enlighet med punkt 4.3.2.2

4.2.3.1.5

Under provningarna får skyddet inte påverka sätets stomme.

4.2.3.1.6

Den elastiska deformationen, uppmätt enligt punkt 4.3.2.4 ska vara mindre än 250 mm.

4.2.3.2   Det får inte förekomma några tillbehör som utgör en fara för föraren. Det får inte förekomma några utskjutande delar eller tillbehör som kan skada föraren om traktorn välter, och inte heller några tillbehör eller delar som kan innestänga föraren, t.ex. genom att hålla fast i ett ben eller en fot, till följd av skyddets deformation.

4.2.4   [Ej tillämpligt]

4.2.5   Apparatur och utrustning för dynamisk provning

4.2.5.1   Pendelblock

4.2.5.1.1

Ett block som fungerar som pendel ska vara upphängt i två kedjor eller vajrar i vridningspunkter belägna minst 6 meter över marken. Det måste finnas ett sätt att oberoende av varandra ställa in det upphängda blockets höjd och vinkeln mellan blocket och kedjorna eller vajrarna.

4.2.5.1.2

Pendelns massa ska vara 2 000 ± 20 kg exklusive kedjornas eller vajrarnas massa, som inte får överskrida 100 kg. Islagssidans sidolängder ska vara 680 ± 20 mm (se figur 6.26). Pendelblocket ska vara fyllt så att dess tyngdpunkt har ett fast läge som sammanfaller med parallellepipedens geometriska mittpunkt.

4.2.5.1.3

Parallellepipeden ska vara ansluten till det system som drar den bakåt med en mekanism för ögonblicklig frikoppling som är konstruerad och belägen så att pendelblocket kan frisläppas utan att parallellepipeden oscillerar kring sin horisontalaxel som går vinkelrätt mot pendelns svängningsplan.

4.2.5.2   Pendelupphängning

Pendelns vridningspunkter ska vara stelt förankrade så att deras förskjutning i någon riktning inte överstiger 1 % av fallhöjden.

4.2.5.3   Fastsurrningar

4.2.5.3.1

Fastgörningsräler med lämplig spårvidd som täcker den nödvändiga ytan för fastsurrning av traktorn i alla illustrerade fall (se figurerna 6.23, 6.24 och 6.25) ska vara stelt fästa vid en icke-eftergivande grund under pendeln.

4.2.5.3.2

Traktorn ska surras vid rälerna med vajrar med runda kardeler och fiberkärna, konstruktion 6 × 19 i enlighet med ISO 2408:2004 och en nominell diameter på 13 mm. Metallkardelerna ska ha en brottgräns på 1 770 MPa.

4.2.5.3.3

Centralleden för en ramstyrd traktor ska stödjas och surras fast på lämpligt sätt vid alla provningar. För islagsprovning från sidan ska leden stödjas från sidan mittemot islaget. Fram- och bakhjulen behöver inte ligga i linje med varandra, om detta underlättar fastgöring av vajrar på lämpligt sätt.

4.2.5.4   Hjulstöd och balk

4.2.5.4.1

En balk av barrvirke 150 mm i fyrkant ska används som stöd för hjulen under islagsprovningen (se figurerna 6.27, 6.28 och 6.29).

4.2.5.4.2

Under islagsprovning från sidan ska en barrträdsbalk tvingas fast vid golvet för att hålla emot hjulfälgen på motsatt sida från islaget (se figur 6.29).

4.2.5.5   Stöd och förankringar för ramstyrda traktorer

4.2.5.5.1

För ramstyrda traktorer ska ytterligare stöd och förankringar användas. Syftet med dessa är att säkerställa att den del av traktorn på vilken skyddet är monterat är lika stel som på en ej ramstyrd traktor.

4.2.5.5.2

Ytterligare särskilda uppgifter ges i avsnitt 4.3.1 för islags- och sammanpressningsprovning.

4.2.5.6   Däcktryck och nedtryckning

4.2.5.6.1

Traktordäcken får inte ballastas med vätska och ska pumpas till det tryck som tillverkaren anger för arbete på fältet.

4.2.5.6.2

Surrningarna ska spännas i varje enskilt fall så att däcken utsätts för en nedtryckning på 12 % av däckets sidohöjd (avståndet mellan marken och fälgens lägsta punkt) före spänningssättningen.

4.2.5.7   Sammanpressningsrigg

En rigg enligt figur 6.10 ska kunna utöva en nedåtriktad kraft på skyddet med hjälp av en stel balk, som är ungefär 250 mm bred och som är ansluten till kraftkällans mekanism med länkkopplingar. Traktorns axlar ska stödjas på lämpligt sätt så att däcken inte påverkas av sammanpressningskraften.

4.2.5.8   Mätutrustning

Följande mätutrustning fordras:

4.2.5.8.1

Anordning för mätning av elastisk deformation (differensen mellan maximal momentan deformation och bestående deformation, se figur 6.11).

4.2.5.8.2

Anordning för kontroll av att skyddet inte trängt in i det fria utrymmet och att det fria utrymmet hållit sig inom skyddet under provningen (se avsnitt 4.3.2.2).

4.3   Dynamiskt provningsförfarande

4.3.1   Islagsprovning och sammanpressningsprovning

4.3.1.1   Islagsprovning baktill

4.3.1.1.1

Traktorns läge i förhållande till pendelblocket ska vara sådant att blocket träffar skyddet när blockets islagsyta och stödkedjorna eller vajrarna bildar en vinkel med det vertikala planet A lika med M/100 med 20° som störst, om inte skyddet vid deformationen i islagspunkten bildar en större vinkel med vertikalplanet. I detta fall ska blockets islagsyta ställas in med ett ytterligare stöd så att den är parallell med skyddet i islagspunkten i det ögonblick då den största deformationen uppnås, varvid stödkedjorna eller vajrarna förblir i ovan angivna vinkel. Blockets upphängningshöjd ska justeras och nödvändiga åtgärder vidtas för att hindra blocket från att rotera kring islagspunkten. Islagspunkten är den del av skyddet som sannolikt först kommer i kontakt med marken om traktorn välter bakåt, normalt den övre kanten. Blockets tyngdpunkt ska ligga på ett avstånd av 1/6 av skyddets övre bredd innanför ett vertikalt plan parallellt med traktorns mittplan och som berör skyddets övre yttre hörn. Om skyddet är krökt eller utskjutande i denna punkt ska man lägga till kilar som gör det möjligt att påföra islaget där, utan att detta förstärker skyddet.

4.3.1.1.2

Traktorn ska surras vid marken med fyra vajrar, en i varje ända av bägge axlarna, enligt figur 6.27. Avståndet mellan främre och bakre surrningspunkter ska vara sådant att vajrarna bildar en vinkel med marken på mindre än 30°. De bakre surrningarna ska dessutom anordnas så att de två vajrarna sammanstrålar i en punkt som är belägen i det vertikalplan som pendelblockets tyngdpunkt färdas i. Vajrarna ska spännas så att däcken trycks ned på det sätt som anges i punkt 4.2.5.6.2. När vajrarna spänts ska kilbalken placeras framför, dikt an mot bakhjulen och sedan fästas i marken.

4.3.1.1.3

Om traktorn är ramstyrd ska leden dessutom stöttas med ett träblock med minst måtten 100 × 100 mm och surras fast i marken.

4.3.1.1.4

Pendelblocket ska dras tillbaka så att höjden på dess tyngdpunkt över islagspunkten kan beräknas med någon av följande två formler, som väljs efter referensmassan hos den enhet som provas: för traktorer med en referensmassa på mindre än 2 000 kg, för traktorer med en referensmassa på mer än 2 000 kg. Pendelblocket släpps sedan och slår i skyddet.

4.3.1.1.5

För traktorer med vändbart förarläge (vändbart säte och vändbar ratt) ska samma formler tillämpas.

4.3.1.2   Islag framtill

4.3.1.2.1

Traktorns läge i förhållande till pendelblocket ska vara sådant att blocket träffar skyddet när blockets islagsyta och stödkedjorna eller vajrarna bildar en vinkel med det vertikala planet A lika med M/100 med 20° som störst, om inte skyddet vid deformationen i islagspunkten bildar en större vinkel med vertikalplanet. I detta fall ska blockets islagsyta ställas in med ett ytterligare stöd så att den är parallell med skyddet i islagspunkten i det ögonblick då den största deformationen uppnås, varvid stödkedjorna eller vajrarna förblir i ovan angivna vinkel. Pendelblockets upphängningshöjd ska justeras och nödvändiga åtgärder vidtas för att hindra blocket från att rotera kring anslagspunkten. Islagspunkten ska vara den del av skyddet som sannolikt först kommer i kontakt med underlaget om traktorn välter i sidled vid körning framåt, normalt den övre kanten. Blockets tyngdpunkt ska ligga på ett avstånd av 1/6 av skyddets övre bredd innanför ett vertikalt plan parallellt med traktorns mittplan och som berör skyddets övre yttre hörn. Om skyddet är krökt eller utskjutande i denna punkt ska man lägga till kilar som gör det möjligt att påföra islaget där, utan att skyddet därigenom förstärks.

4.3.1.2.2

Traktorn ska surras vid marken med fyra vajrar, en i varje ända av bägge axlarna, enligt figur 6.28. Avståndet mellan främre och bakre surrningspunkter ska vara sådant att vajrarna bildar en vinkel med marken på mindre än 30°. De bakre surrningarna ska dessutom anordnas så att de två vajrarna sammanstrålar i en punkt som är belägen i det vertikalplan som pendelblockets tyngdpunkt färdas i. Vajrarna ska spännas så att däcken trycks ned på det sätt som anges i punkt 4.2.5.6.2. När vajrarna spänts ska kilbalken placeras bakom, dikt an mot bakhjulen och sedan fästas i marken.

4.3.1.2.3

Om traktorn är ramstyrd ska leden dessutom stöttas med ett träblock med minst måtten 100 × 100 mm och surras fast i marken.

4.3.1.2.4

Pendelblocket ska dras tillbaka så att höjden på dess tyngdpunkt över islagspunkten kan beräknas med någon av följande två formler, som väljs efter referensmassan hos den enhet som provas: för traktorer med en referensmassa på mindre än 2 000 kg, för traktorer med en referensmassa på mer än 2 000 kg. Pendelblocket släpps sedan och slår i skyddet.

4.3.1.2.5

För traktorer med vändbart förarläge (vändbart säte och vändbar ratt) ska höjden vara det värde som är störst av ovanstående eller av följande: eller

4.3.1.3   Islagsprovning från sidan

4.3.1.3.1

Traktorns läge i förhållande till pendelblocket ska vara sådant att blocket träffar skyddet när blockets islagsyta och stödkedjorna eller vajrarna är vertikala, om inte skyddet vid deformationen i islagspunkten bildar en vinkel på mindre än 20° med vertikalplanet. I detta fall ska blockets islagsyta ställas in med ett ytterligare stöd så att den är parallell med skyddet i islagspunkten i det ögonblick då den största deformation uppnås, varvid stödkedjorna eller vajrarna förblir vertikala. Pendelblockets upphängningshöjd ska justeras och nödvändiga åtgärder vidtas för att hindra blocket från att rotera kring islagspunkten. Islagspunkten är den del av skyddet som sannolikt först kommer i kontakt med marken om traktorn välter i sidled.

4.3.1.3.2

Traktorhjulen på den sida som tar emot anslaget ska surras vid fundamentet med hjälp av vajrar över motsvarande ändar av fram- och bakaxlarna. Vajrarna ska spännas så att däcken trycks ned till de värden som anges i punkt 4.2.5.6.2. När vajrarna spänts ska kilbalken placeras på marken, dikt an mot däcken på den sida som ligger mittemot sidan som tar emot islaget, och sedan göras fast i marken. Det kan vara nödvändigt att använda två balkar eller kilar om utsidan av fram- och bakdäcken inte ligger i samma vertikalplan. Stödet ska därefter placeras på det sätt som visas i figur 6.29 mot fälgen på det mest belastade hjulet på sidan motsatt islaget, tryckas fast ordentligt mot fälgen och sedan spännas fast vid fundamentet. Stödets längd ska vara sådan att den bildar en vinkel på 30 ± 3° med fundamentet när det är i kontakt med fälgen. Dess tjocklek ska i möjligaste mån vara 20–25 gånger mindre än dess längd och 2–3 gånger mindre än dess bredd. Stöden ska i bägge ändar vara formade på det sätt som visas infällt i figur 6.29.

4.3.1.3.3

Om traktorn är ramstyrd ska leden dessutom stöttas med ett träblock med minst måtten 100 × 100 mm och stöttas i sidled av en anordning liknande stödet som placeras mot bakhjulet såsom visas i punkt 4.3.1.3.2. Leden ska sedan surras fast mot fundamentet.

4.3.1.3.4

Pendelblocket ska dras tillbaka så att höjden på dess tyngdpunkt över islagspunkten kan beräknas med någon av följande två formler, som väljs efter referensmassan hos den enhet som provas: för traktorer med en referensmassa på mindre än 2 000 kg, för traktorer med en referensmassa på mer än 2 000 kg.

4.3.1.3.5

För vändbara traktorer ska höjden vara det värde som är störst av värdena enligt ovanstående eller nedanstående formler: för traktorer med en referensmassa på mindre än 2 000 kg, för traktorer med en referensmassa på mer än 2 000 kg. Pendelblocket släpps sedan och slår i skyddet.

4.3.1.4   Sammanpressningsprovning baktill

Alla bestämmelser är identiska med de som anges i avsnitt 3.3.1.4 i del B1.

4.3.1.5   Sammanpressningsprovning framtill

Alla bestämmelser är identiska med de som anges i avsnitt 3.3.1.5 i del B1.

4.3.1.6   Ytterligare islagsprovningar

Om det uppträder sprickor eller brott som inte kan anses försumbara under islagsprovningen, ska en andra liknande provning utföras, dock med följande fallhöjd:

Provningen ska utföras omedelbart efter de islagsprovningar som orsakat sprickorna eller brotten, och a är förhållandet mellan bestående deformation (Dp) och elastisk deformation (De)

uppmätt vid islagspunkten. Den ytterligare bestående deformationen till följd av det andra islaget får inte överskrida 30 % av den bestående deformationen till följd av det första islaget.

För att de ytterligare provningarna ska kunna utföras måste den elastiska deformationen mätas under alla islagsprovningar.

4.3.1.7   Ytterligare sammanpressningsprovningar

Om det under sammanpressningsprovningen uppstår större sprickor eller brott ska en ny, liknande sammanpressningsprovning utföras omedelbart efter den provning som förorsakade sprickorna eller brotten, men med en kraft på 1,2 Fv.

4.3.2   Mätningar

4.3.2.1   Brott och sprickor

Efter varje provning ska alla delar, leder och fastsättningsanordningar visuellt undersökas med avseende på brott och sprickor, men inget avseende ska fästas vid små sprickor i oviktiga delar.

Inget avseende ska fästas vid skador som orsakas av pendelblockets kanter.

4.3.2.2   Intrång i det fria utrymmet

Under varje provning ska man kontrollera skyddet för att se om någon del av det har trängt in i det fria utrymmet omkring förarsätet enligt definitionen i punkt 1.6.

Vidare får det fria utrymmet inte sträcka sig utanför skyddet. Detta anses vara fallet om någon del av det fria utrymmet kommer i kontakt med markplanet om traktorn välter i den riktning från vilken islaget påförs. När detta uppskattas ska ska fram- och bakdäckens samt spårviddens inställning vara den minsta standardinställning som tillverkaren anger.

4.3.2.3   Provningar av bakre hård del

Om traktorn är försedd med en stel sektion, en huv eller någon annan hård del belägen bakom förarsätet, ska denna del betraktas som en skyddande punkt vid vältning i sidled eller bakåt. Denna hårda del bakom förarsätet ska utan att knäckas eller tränga in i det fria utrymmet kunna stå emot en nedåtriktad kraft Fi där

påförd vinkelrätt på ramens övre kant i traktorns mittplan. Kraften ska inledningsvis påföras i en vinkel av 40° från en parallell linje till marken, enligt figur 6.12. Denna stela sektion ska ha en minsta bredd på 500 mm (se figur 6.13).

Den ska dessutom vara tillräckligt stel och fast förankrad baktill på traktorn.

4.3.2.4   Elastisk deformation (vid sidoislag)

Den elastiska deformationen ska mätas (810 + av ) mm ovanför sätesindexpunkten i det vertikalplan som passerar den punkt i vilken islaget sker. För denna mätning ska varje utrustning som liknar den som anges i figur 6.11 användas.

4.3.2.5   Bestående deformation

Efter den sista sammanpressningsprovningen ska skyddets bestående deformation registreras. För detta ändamål används läget av skyddets olika delar i förhållande till sätesindexpunkten innan provningen inleds.

4.4   Utökning till andra traktormodeller

Alla bestämmelser är identiska med de som anges i avsnitt 3.4 i del B1 i denna bilaga.

4.5   [Ej tillämpligt]

4.6   Kallvädersprestanda hos skydd

Alla bestämmelser är identiska med de som anges i avsnitt 3.6 i del B1 i denna bilaga.

4.7   [Ej tillämpligt]

Figur 6.26

Pendelblock med upphängningskedjor eller vajrar

Figur 6.27

Exempel på surrning av traktor (islag bakifrån)

Figur 6.28

Exempel på surrning av traktor (islag framifrån)

Figur 6.29

Exempel på surrning av traktor (islag från sidan)

B3.   PRESTANDAKRAV FÖR NEDFÄLLBARA ÖVERRULLNINGSSKYDD

5.1   Tillämpningsområde

Detta förfarande föreskriver minimiprestandakrav och provningskrav för framtill monterade nedfällbara överrullningsskydd

5.2   Förklaringar av begrepp som används i samband med prestandaprovning:

5.2.1

manuellt nedfällbart överrullningsskydd: en framtill monterad skyddskonstruktion med två pelare, vilken föraren kan sänka eller höja manuellt (med eller utan delvis assistans).

5.2.2

automatiskt nedfällbart överrullningsskydd: en framtill monterad skyddskonstruktion med två pelare, vilken sänks eller höjs helt automatiskt.

5.2.3

låssystem: en anordning med lås för att manuellt eller automatiskt låsa överrullningsskyddet i upphöjt eller nedsänkt läge.

5.2.4

greppområde: ett område som av tillverkaren definieras som den del av överrullningsskyddet och/eller ett extra handtag monterat på överrullningsskyddet, varifrån föraren tillåts höja eller sänka skyddet.

5.2.5

tillgänglig del av greppområdet: det område varifrån föraren hanterar överrullningsskyddet när detta höjs eller sänks. Detta område definieras utifrån den geometriska mittpunkten av greppområdets tvärsnitt.

5.2.6

klämmande punkt: varje farlig punkt där delar rör sig i förhållande till varandra eller till fasta delar på ett sådant sätt att personer eller kroppsdelar kan klämmas.

5.2.7

klippande punkt: varje farlig punkt där delar rör sig längs med varandra eller längs med andra delar på ett sådant sätt att personer eller kroppsdelar kan klämmas eller klippas.

5.3   Manuellt nedfällbart överrullningsskydd

5.3.1   Förutsättningar för provning

Manuell hantering ska genomföras av en stående förare med ett eller flera handtag på skyddsbågen. Detta område får inte ha vassa kanter, skarpa vinklar eller ojämna ytor som kan skada föraren.

Greppområdet vara tydligt och permanent identifierat (figur 6.20).

Detta område kan vara en eller båda sidorna av traktorn och kan vara en strukturell del av skyddsbågen eller extrahandtagen. Manuell hantering för att höja eller sänka skyddsbågen inom greppområdet får inte ge upphov till faror för skärsår eller klämskador eller från okontrollerbara rörelser för föraren (ytterligare krav).

Tre tillgängliga områden med olika stor mängd tillåten kraft definieras med hänsyn till markens horisontalplan och de vertikalplan som tangerar de yttersta delar av traktorn som begränsar förarens position eller förflyttning (figur 6.21).

Område I: komfortområde

Område II: område som är tillgängligt utan att man behöver luta sig framåt

Område III: område som är tillgängligt genom att man lutar sig framåt

Förarens position och förflyttning begränsas av hinder. Dessa utgörs av delar av traktorn och definieras av vertikalplan som tangerar de yttersta delarna av hindret.

Om föraren måste flytta fötterna under manuell hantering av skyddsbågen tillåts en förflyttning antingen inom ett plan som är parallellt med skyddsbågens bana eller inom ytterligare plan parallellt med det föregående för att undgå hindret. Den totala förflyttningen ska anses vara en kombination av raka linjer som löper parallellt med och vinkelrätt mot skyddsbågens bana. En vågrätt förflyttning är tillåten under förutsättning att föraren kommer närmare skyddsbågen. Det tillgängliga området ska anses vara de olika tillgängliga områdenas envelopp (figur 6.22).

Traktorn ska förses med hjul med den största diameter som tillverkaren anger och det minsta tvärsnittet för däck av den diametern. Däcken ska pumpas till det tryck som rekommenderas för arbete på fältet.

Bakhjulen ska ställas in på smalast möjliga spårvidd, medan framhjulen ska ställas in på en spårvidd som ligger så nära bakhjulens som möjligt. Om framhjulens spårvidd kan ställas in på två olika sätt som ligger lika långt från den smalaste bakre spårviddsinställningen, ska den bredare av dessa väljas.

5.3.2   Provningsförfarande

Syftet med provningen är att mäta den kraft som är nödvändig för att höja eller sänka skyddsbågen. Provningen ska utföras i statiskt tillstånd och skyddsbågen får inte ha någon inledande rörelse. Varje mätning av den kraft som behövs för att höja eller sänka skyddsbågen ska göras i en riktning som tangerar skyddsbågens bana och som passerar genom den geometriska mittpunkten av greppområdets tvärsnitt.

Greppområdet ska betraktas som tillgängligt när det ligger inom de tillgängliga områdena eller inom det område som omsluter dessa (figur 6.23).

Den kraft som behövs för att höja och sänka skyddsbågen ska mätas vid olika punkter som ligger inom den tillgängliga delen av greppområdet (figur 6.24).

Den första mätningen genomförs i änden på den tillgängliga delen av greppområdet när skyddsbågen är helt sänkt (punkt A). Den andra fastställs utifrån positionen för punkt A efter det att skyddsbågen har vridits ända upp i den tillgängliga delen av greppområdet (punkt A').

Om skyddsbågen inte har höjts helt under den andra mätningen ska ytterligare en punkt mätas i änden på den tillgängliga delen av greppområdet när skyddsbågen är helt upphöjd (punkt B).

Om den första punktens bana korsar gränsen mellan område I och område II mellan de två första mätningarna, ska en mätning genomföras vid denna skärpunkt (punkt A'').

För att mäta kraften vid de obligatoriska punkterna kan man antingen mäta värdet direkt eller mäta det vridmoment som krävs för att höja eller sänka skyddsbågen för att beräkna kraften.

5.3.3   Villkor för godkännande

5.3.3.1   Krav gällande kraft

Den godtagbara kraften för aktivering av överrullningsskyddet beror på det tillgängliga området så som visas i tabell 6.2.

Tabell 6.2

Tillåtna krafter

Område	I	II	III
Godtagbar kraft (N)	100	75	50

En ökning med högst 25 % av de godtagbara krafterna är tillåten när skyddsbågen är helt nedsänkt eller upphöjd.

En ökning med högst 50 % av de godtagbara krafterna är tillåten när skyddsbågen sänks ned.

5.3.3.2   Ytterligare krav:

När skyddsbågen sänks eller höjs manuellt får det inte ge upphov till faror för skärsår eller klämskador eller från okontrollerbara rörelser för föraren.

En klämmande punkt anses inte vara farlig för förarens händer om säkerhetsavstånden mellan skyddsbågen och de fasta delarna på traktorn inom greppområdet inte understiger 100 mm för hand, handled och näve och 25 mm för fingrar (ISO 13854:1996). Säkerhetsavstånden ska kontrolleras mot de hanteringssätt som föreskrivs i tillverkarens bruksanvisning.

5.4   Manuellt låssystem

Den anordning som används för att låsa överrullningsskyddet i höjt/sänkt läge ska vara utformad så att

—	den kan hanteras av en stående förare och befinner sig i något av de tillgängliga områdena,

—	är svår att avskilja från överrullningsskyddet (till exempel genom användning av schackel, lås- eller skyttelstift),

—	inte ger upphov till förvirring vid låsning (stiftens korrekta position ska anges),

—	oavsiktlig borttagning eller förlust av delar undviks.

Om de anordningar som används för att låsa överrullningsskyddet i höjt/nedsänkt läge är stift, ska de kunna sättas in och tas ut obehindrat. Om man måste påföra en kraft mot överrullningsskyddet för att kunna göra detta, ska det ske enligt kraven i punkterna A och B (se punkt 5.3).

Övriga typer av låsanordningar ska vara konstruerade på ett ergonomiskt sätt vad gäller form och kraft, så att i synnerhet kläm- och skärskador kan undvikas.

5.5   Preliminär provning av automatiska låssystem

Ett automatiskt låssystem som monteras på manuellt nedfällbara överrullningsskydd ska lämnas in för preliminär provning innan hållfasthetsprovningen på överrullningsskyddet genomförs.

Skyddsbågen ska flyttas från det nedre läget till det övre låsta läget och tillbaka. Dessa operationer motsvarar en cykel. Det ska genomföras 500 cykler.

Detta kan ske manuellt eller med hjälp av extern energi (hydrauliska, pneumatiska och elektriska manöverdon). I båda fallen ska kraften riktas inom ett plan som är parallellt med skyddsbågens bana och som passerar genom greppområdet, skyddsbågens vinkelhastighet ska vara i stort sett vara konstant och mindre än 20 grader/s.

Efter 500 cykler ska den kraft som påförs när skyddsbågen är i det övre läget inte överstiga den tillåtna kraften med mer än 50 % (tabell 6.2).

Skyddsbågen ska låsas upp i enlighet med bruksanvisningen.

Efter 500 cykler får det inte genomföras underhålls- eller anpassningsarbeten på låssystemet.

Anmärkning 1:

Den preliminära provningen kan även genomföras på automatiskt nedfällbara överrullningsskydd. Provningen bör genomföras före hållfasthetsprovningen på överrullningsskyddet.

Anmärkning 2:

Den inledande provningen kan utföras av tillverkaren. I så fall ska tillverkaren lämna in ett intyg till provningsenheten där det framgår att provningen har genomförts i enlighet med provningsförfarandet och att inga underhålls- eller anpassningsarbeten har genomförts på låset efter de 500 cyklerna. Provningsenheten ska kontrollera produktens prestanda med en cykel från det nedre till det övre läget och tillbaka.

Figur 6.20

Greppområde

Figur 6.21

Tillgängliga områden

(mått i millimeter)

Figur 6.22

De tillgängliga områdenas envelopp

(mått i millimeter)

Figur 6.23

Tillgänglig del av greppområdet

Figur 6.24

Punkter där den nödvändiga kraften ska mätas

B4.   KRAV FÖR VIRTUELL PROVNING

Datorprogram (3) (BASIC) för fastställande av fortsatt eller icke-fortsatt vältning av en i sidled vältande smalspårig traktor med en skyddsram monterad framför förarsätet

Inledande anmärkning Följande program gäller för programmets beräkningsmetoder. Den föreslagna tryckta texten (engelska och layout) är vägledande. Användaren anpassar programmet till provningsenhetens särskilda krav gällande utskrift eller liknande.

10 CLS

20 REM REFERENCE OF THE PROGRAM COD6ABAS.BAS 08/02/96

30 FOR I = 1 TO 10: LOCATE I, 1, 0: NEXT I

40 COLOR 14, 8, 4

50 PRINT "************************************************************************************"

60 PRINT "* CALCULATION FOR DETERMINING THE NON-CONTINUOUS ROLLING BEHAVIOUR *"

70 PRINT "*OF A LATERAL OVERTURNING NARROW TRACTOR WITH A ROLL-OVER PROTECTIVE *"

80 PRINT "* STRUCTURE MOUNTED IN FRONT OF THE DRIVER'S SEAT *"

90 PRINT "************************************************************************************"

100 A$ = INKEY$: IF A$ = "" THEN 100

110 COLOR 10, 1, 4

120 DIM F(25), C(25), CAMPO$(25), LON(25), B$(25), C$(25), X(6, 7), Y(6, 7), Z(6, 7)

130 DATA 6,10,10,14,14,17,19,21,11,11,12,12,13,13,14,14,15,15,16,16,17,17,18,18,19

140 DATA 54,8,47,8,47,12,8,12,29,71,29,71,29,71,29,71,29,71,29,71,29,71,29,71,29

150 DATA 12,30,31,30,31,25,25,25,9,9,9,9,9,9,9,9,9,9,9,9,9,9,9,9,9

160 FOR I = 1 TO 25: READ F(I): NEXT

170 FOR I = 1 TO 25: READ C(I): NEXT

180 FOR I = 1 TO 25: READ LON(I): NEXT

190 CLS

200 FOR I = 1 TO 5: LOCATE I, 1, 0: NEXT I

210 PRINT "In case of misprint, push on the enter key up to the last field"

220 PRINT :LOCATE 6, 44: PRINT " TEST NR: ": PRINT

230 LOCATE 8, 29: PRINT " FRONT MOUNTED- PROTECTIVE STRUCTURE:": PRINT

240 PRINT " MAKE: ": LOCATE 10, 40: PRINT " TYPE: ": PRINT

250 LOCATE 12, 29: PRINT " TRACTOR :": PRINT: PRINT " MAKE:"

260 LOCATE 14, 40: PRINT " TYPE: ": PRINT: PRINT

270 PRINT " LOCATION: ": PRINT

280 PRINT " DATE: ": PRINT: PRINT " ENGINEER:"

290 NC = 1: GOSUB 4400

300 PRINT: PRINT: PRINT " In case of misprint, it is possible to acquire the data again"

310 PRINT: INPUT " Do you wish to acquire again the data ? (Y/N)"; Z$

320 IF Z$ = "Y" OR Z$ = "y" THEN 190

330 IF Z$ = "N" OR Z$ = "n" THEN 340

340 FOR I=1 TO 3:LPRINT: NEXT: LPRINT; " TEST NR: "; TAB(10); CAMPO$(1)

350 LPRINT: LPRINT TAB(24); " FRONT MOUNTED PROTECTIVE STRUCTURE:"

360 LL = LEN(CAMPO$(2) + CAMPO$(3))

370 LPRINT TAB(36 - LL / 2); CAMPO$(2) + " - " + CAMPO$(3): LPRINT

380 LPRINT TAB(32); " OF THE NARROW TRACTOR": LL = LEN(CAMPO$(4) + CAMPO$(5))

390 LPRINT TAB(36 - LL / 2); CAMPO$(4) + " - " + CAMPO$(5): LPRINT

400 CLS

410 PRINT "In case of mistype, push on the enter key up to the last field"

420 PRINT

430 FOR I = 1 TO 7: LOCATE I, 1, 0: NEXT

440 LOCATE 8, 1: PRINT " CHARACTERISTIC UNITS:"

450 LOCATE 8, 29: PRINT "LINEAR (m): MASS (kg):MOMENT OF INERTIA (kg×m2):"

460 LOCATE 9, 1: PRINT " ANGLE (radian)"

470 LPRINT: PRINT

480 PRINT "HEIGHT OF COG H1=": LOCATE 11, 29: PRINT " "

490 LOCATE 11, 40: PRINT "H. DIST. COG-REAR AXLE L3="

500 LOCATE 11, 71: PRINT " "

510 PRINT "H. DIST. COG-FRT AXLE L2=": LOCATE 12, 29: PRINT " "

520 LOCATE 12, 40: PRINT "HEIGHT OF THE REAR TYRES D3="

530 LOCATE 12, 71: PRINT " "

540 PRINT "HEIGHT OF THE FRT TYRES D2=": LOCATE 13, 29: PRINT " "

550 LOCATE 13, 40: PRINT "OVERALL HEIGHT(PT IMPACT) H6="

560 LOCATE 13, 71: PRINT " "

570 PRINT "H.DIST.COG-LEAD.PT INTER.L6=": LOCATE 14, 29: PRINT " "

580 LOCATE 14, 40: PRINT "PROTECTIVE STRUCT. WIDTH B6="

590 LOCATE 14, 71: PRINT " "

600 PRINT "HEIGHT OF THE ENG.B. H7=": LOCATE 15, 29: PRINT " "

605 LOCATE 15, 40: PRINT "WIDTH OF THE ENG. B. B7="

610 LOCATE 15, 71: PRINT " "

615 PRINT "H.DIST.COG-FRT COR.ENG.B.L7=": LOCATE 16, 29: PRINT " "

620 LOCATE 16, 40: PRINT "HEIGHT FRT AXLE PIVOT PT H0="

630 LOCATE 16, 71: PRINT " "

640 PRINT "REAR TRACK WIDTH S =": LOCATE 17, 29: PRINT " "

650 LOCATE 17, 40: PRINT "REAR TYRE WIDTH B0="

660 LOCATE 17, 71: PRINT " "

670 PRINT "FRT AXLE SWING ANGLE D0=": LOCATE 18, 29: PRINT " "

680 LOCATE 18, 40: PRINT "TRACTOR MASS Mc ="

690 LOCATE 18, 71: PRINT " "

700 PRINT "MOMENT OF INERTIA Q =": LOCATE 19, 29: PRINT " "

710 LOCATE 19, 40: PRINT " "

720 LOCATE 19, 71: PRINT " ": PRINT: PRINT

730 H1 = 0: L3 = 0: L2 = 0: D3 = 0: D2 = 0: H6 = 0: L6 = 0: B6 = 0

740 H7 = 0: B7 = 0: L7 = 0: H0 = 0: S = 0: B0 = 0: D = 0: Mc = 0: Q = 0

750 NC = 9: GOSUB 4400

760 FOR I = 1 TO 3: PRINT "": NEXT

770 H1 = VAL(CAMPO$(9)): L3 = VAL(CAMPO$(10)): L2 = VAL(CAMPO$(11))

780 D3 = VAL(CAMPO$(12)): D2 = VAL(CAMPO$(13)): H6 = VAL(CAMPO$(14))

790 L6 = VAL(CAMPO$(15)): B6 = VAL(CAMPO$(16)): H7 = VAL(CAMPO$(17))

800 B7 = VAL(CAMPO$(18)): L7 = VAL(CAMPO$(19)): H0 = VAL(CAMPO$(20))

810 S = VAL(CAMPO$(21)): B0 = VAL(CAMPO$(22)): D0 = VAL(CAMPO$(23))

820 Mc = VAL(CAMPO$(24)): Q = VAL(CAMPO$(25)): PRINT: PRINT

830 PRINT "In case of mistype, it is possible to acquire again the data": PRINT

840 INPUT " Do you wish to acquire again the data ? (Y/N)"; X$

850 IF X$ = "Y" OR X$ = "y" THEN 400

860 IF X$ = "n" OR X$ = "N" THEN 870

870 FOR I = 1 TO 3: LPRINT: NEXT

880 LPRINT TAB(20); "CHARACTERISTIC UNITS :": LOCATE 8, 29

890 LPRINT "LINEAR (m): MASS (kg): MOMENT OF INERTIA (kg×m2): ANGLE (radian)"

900 LPRINT

910 LPRINT "HEIGHT OF THE COG H1=";

920 LPRINT USING "####.####"; H1;

930 LPRINT TAB(40); "H. DIST. COG-REAR AXLE L3=";

940 LPRINT USING "####.####"; L3

950 LPRINT "H.DIST. COG-FRT AXLE L2=";

960 LPRINT USING "####.####"; L2;

970 LPRINT TAB(40); "HEIGHT OF THE REAR TYRES D3=";

975 LPRINT USING "####.####"; D3

980 LPRINT "HEIGHT OF THE FRT TYRES D2=";

990 LPRINT USING "####.####"; D2;

1000 LPRINT TAB(40); "OVERALL HEIGHT(PT IMPACT)H6=";

1010 LPRINT USING "####.####"; H6

1020 LPRINT "H.DIST.COG-LEAD PT INTER.L6=";

1030 LPRINT USING "####.####"; L6;

1040 LPRINT TAB(40); "PROTECTIVE STRUCT. WIDTH B6=";

1050 LPRINT USING "####.####"; B6

1060 LPRINT "HEIGHT OF THE ENG.B. H7=";

1070 LPRINT USING "####.####"; H7;

1080 LPRINT TAB(40); "WIDTH OF THE ENG. B. B7=";

1090 LPRINT USING "####.####"; B7

1100 LPRINT "H.DIST.COG-FRT COR.ENG.B.L7=";

1110 LPRINT USING "####.####"; L7;

1120 LPRINT TAB(40); "HEIGHT FRT AXLE PIVOT PT H0=";

1130 LPRINT USING "####.####"; H0

1140 LPRINT "REAR TRACK WIDTH S =";

1150 LPRINT USING "####.####"; S;

1160 LPRINT TAB(40); "REAR TYRE WIDTH B0=";

1170 LPRINT USING "####.####"; B0

1180 LPRINT "FRT AXLE SWING ANGLE D0=";

1185 LPRINT USING "####.####"; D0;

1190 LPRINT TAB(40); "TRACTOR MASS Mc = ";

1200 LPRINT USING "####.###"; Mc

1210 LPRINT "MOMENT OF INERTIA Q =";

1215 LPRINT USING "####.####"; Q

1220 FOR I = 1 TO 10: LPRINT: NEXT

1230 A0 = .588: U = .2: T = .2: GOSUB 4860

1240 REM * THE SIGN OF L6 IS MINUS IF THE POINT LIES IN FRONT

1250 REM * OF THE PLANE OF THE CENTRE OF GRAVITY.

1260 IF B6 > S + B0 THEN 3715

1265 IF B7 > S + B0 THEN 3715

1270 G = 9.8

1280 REM ***************************************************************************

1290 REM *B2 VERSION (POINT OF IMPACT OF THE ROPS NEAR OF EQUILIBRIUM POINT)*

1300 REM ***************************************************************************

1310 B = B6: H = H6

1320 REM POSITION OF CENTER OF GRAVITY IN TILTED POSITION

1330 R2 = SQR(H1 * H1 + L3 * L3)

1340 C1 = ATN(H1 / L3)

1350 L0 = L3 + L2

1360 L9 = ATN(H0 / L0)

1370 H9 = R2 * SIN(C1 - L9)

1380 W1 = H9 / TAN(C1 - L9)

1390 W2 = SQR(H0 * H0 + L0 * L0): S1 = S / 2

1400 F1 = ATN(S1 / W2)

1410 W3 = (W2 - W1) * SIN(F1)

1420 W4 = ATN(H9 / W3)

1430 W5 = SQR(H9 * H9 + W3 * W3) * SIN(W4 + D0)

1440 W6 = W3 - SQR(W3 * W3 + H9 * H9) * COS(W4 + D0)

1450 W7 = W1 + W6 * SIN(F1)

1460 W8 = ATN(W5 / W7)

1470 W9 = SIN(W8 + L9) * SQR(W5 * W5 + W7 * W7)

1480 W0 = SQR(W9 * W9 + (S1 - W6 * COS(F1)) ^ 2)

1490 G1 = SQR(((S + B0) / 2) ^ 2 + H1 * H1)

1500 G2 = ATN(2 * H1 / (S + B0))

1510 G3 = W0 - G1 * COS(A0 + G2)

1520 O0 = SQR(2 * Mc * G * G3 / (Q + Mc * (W0 + G1) * (W0 + G1) / 4))

1530 F2 = ATN(((D3 - D2) / L0) / (1 - ((D3 - D2) / (2 * L3 + 2 * L2)) ^ 2))

1540 L8 = -TAN(F2) * (H - H1)

1550 REM COORDINATES IN POSITION 1

1560 X(1, 1) = H1

1570 X(1, 2) = 0: X(1, 3) = 0

1580 X(1, 4) = (1 + COS(F2)) * D2 / 2

1590 X(1, 5) = (1 + COS(F2)) * D3 / 2

1600 X(1, 6) = H

1610 X(1, 7) = H7

1620 Y(1, 1) = 0

1630 Y(1, 2) = L2

1640 Y(1, 3) = -L3

1650 Y(1, 4) = L2 + SIN(F2) * D2 / 2

1660 Y(1, 5) = -L3 + SIN(F2) * D3 / 2

1670 Y(1, 6) = -L6

1680 Y(1, 7) = L7

1690 Z(1, 1) = (S + B0) / 2

1700 Z(1, 2) = 0: Z(1, 3) = 0: Z(1, 4) = 0: Z(1, 5) = 0

1710 Z(1, 6) = (S + B0) / 2 - B / 2

1720 Z(1, 7) = (S + B0) / 2 - B7 / 2

1730 O1 = 0: O2 = 0: O3 = 0: O4 = 0: O5 = 0: O6 = 0: O7 = 0: O8 = 0: O9 = 0

1740 K1 = Y(1, 4) * TAN(F2) + X(1, 4)

1750 K2 = X(1, 1)

1760 K3 = Z(1, 1)

1770 K4 = K1 - X(1, 1): DD1 = Q + Mc * K3 * K3 + Mc * K4 * K4

1780 O1 = (Q + Mc * K3 * K3 - U * Mc * K4 * K4 - (1 + U) * Mc * K2 * K4) * O0 / DD1

1790 REMTRANSFORMATION OF THE COORDINATES FROM THE POSITION 1 TO 2

1800 FOR K = 1 TO 7 STEP 1

1810 X(2, K) = COS(F2) * (X(1, K) - H1) + SIN(F2) * Y(1, K) - K4 * COS(F2)

1820 Y(2, K) = Y(1, K) * COS(F2) - (X(1, K) - H1) * SIN(F2)

1830 Z(2, K) = Z(1, K)

1840 NEXT K

1850 O2 = O1 * COS(F2)

1860 A2 = ATN(TAN(A0) / SQR(1 + (TAN(F2)) ^ 2 / (COS(A0)) ^ 2))

1870 C2 = ATN(Z(2, 6) / X(2, 6))

1880 T2 = T

1890 V0 = SQR(X(2, 6) ^ 2 + Z(2, 6) ^ 2)

1900 E1 = T2 / V0

1910 E2 = (V0 * Y(2, 4)) / (Y(2, 4) - Y(2, 6))

1920 T3 = E1 * E2

1930 E4 = SQR(X(2, 1) * X(2, 1) + Z(2, 1) * Z(2, 1))

1940 V6 = ATN(X(2, 1) / Z(2, 1))

1950 REMROTATION OF THE TRACTOR FROM THE POSITION 2 TO 3

1960 FOR K = 1 TO 7 STEP 1

1970 IF Z(2, K) = 0 THEN 2000

1980 E3 = ATN(X(2, K) / Z(2, K))

1990 GOTO 2010

2000 E3 = -3.14159 / 2

2010 X(3, K) = SQR(X(2, K) * X(2, K) + Z(2, K) * Z(2, K)) * SIN(E3 + C2 + E1)

2020 Y(3, K) = Y(2, K)

2030 Z(3, K) = SQR(X(2, K) ^ 2 + Z(2, K) ^ 2) * COS(E3 + C2 + E1)

2040 NEXT K

2050 IF Z(3, 7) < 0 THEN 3680

2060 Z(3, 6) = 0

2070 Q3 = Q * (COS(F2)) ^ 2 + 3 * Q * (SIN(F2)) ^ 2

2080 V5 = (Q3 + Mc * E4 * E4) * O2 * O2 / 2

2090 IF -V6 > A2 THEN 2110

2100 GOTO 2130

2110 V7 = E4 * (1 - COS(-A2 - V6))

2120 IF V7 * Mc * G > V5 THEN 2320

2130 V8 = E4 * COS(-A2 - V6) - E4 * COS(-A2 - ATN(X(3, 1) / Z(3, 1)))

2140 O3 = SQR(2 * Mc * G * V8 / (Q3 + Mc * E4 * E4) + O2 * O2)

2150 K9 = X(3, 1)

2160 K5 = Z(3, 1)

2170 K6 = Z(3, 1) + E1 * V0

2180 K7 = V0 - X(3, 1)

2190 K8 = U: DD2 = Q3 + Mc * K6 * K6 + Mc * K7 * K7

2200 O4 = (Q3 + Mc * K5 * K6 - K8 * Mc * K7 * K7 - (1 + K8) * Mc * K9 * K7) * O3 / DD2

2210 N3 = SQR((X(3, 6) - X(3, 1)) ^ 2 + (Z(3, 6) - Z(3, 1)) ^ 2)

2220 N2 = ATN(-(X(3, 6) - X(3, 1)) / Z(3, 1))

2230 Q6 = Q3 + Mc * N3 ^ 2

2240 IF -N2 <= A2 THEN 2290

2250 N4 = N3 * (1 - COS(-A2 - N2))

2260 N5 = (Q6) * O4 * O4 / 2

2270 IF N4 * Mc * G > N5 THEN 2320

2280 O9 = SQR(-2 * Mc * G * N4 / (Q6) + O4 * O4)

2290 GOSUB 3740

2300 GOSUB 4170

2310 GOTO 4330

2320 GOSUB 3740

2330 IF L6 > L8 THEN 2790

2340 REM *

2350 REM *******************************************************************************

2355 REM *B3 VERSION (POINT OF IMPACT OF THE ROPS IN FRONT OF EQUILIBRIUM POINT)*

2360 REM *******************************************************************************

2370 O3 = 0: O4 = 0: O5 = 0: O6 = 0: O7 = 0: O8 = 0: O9 = 0

2380 E2 = (V0 * Y(2, 5)) / (Y(2, 5) - Y(2, 6))

2390 T3 = E2 * E1

2400 Z(3, 6) = 0

2410 Q3 = Q * (COS(F2)) ^ 2 + 3 * Q * (SIN(F2)) ^ 2

2420 V5 = (Q3 + Mc * E4 * E4) * O2 * O2 / 2

2430 IF -V6 > A2 THEN 2450

2440 GOTO 2470

2450 V7 = E4 * (1 - COS(-A2 - V6))

2460 IF V7 * Mc * G > V5 THEN 2760

2470 V8 = E4 * COS(-A2 - V6) - E4 * COS(-A2 - ATN(X(3, 1) / Z(3, 1)))

2480 O3 = SQR((2 * Mc * G * V8) / (Q3 + Mc * E4 * E4) + O2 * O2)

2490 K9 = X(3, 1)

2500 K5 = Z(3, 1)

2510 K6 = Z(3, 1) + T3

2520 K7 = E2 - X(3, 1)

2530 K8 = U: DD2 = Q3 + Mc * K6 * K6 + Mc * K7 * K7

2540 O4 = (Q3 + Mc * K5 * K6 - K8 * Mc * K7 * K7 - (1 + K8) * Mc * K9 * K7) * O3 / DD2

2550 F3 = ATN(V0 / (Y(3, 5) - Y(3, 6)))

2560 O5 = O4 * COS(F3)

2570 REMTRANSFORMATION OF THE COORDINATES FROM THE POSITION 3 TO 4

2580 REMPOSITION 4

2590 FOR K = 1 TO 7 STEP 1

2600 X(4, K) = X(3, K) * COS(F3) + (Y(3, K) - Y(3, 5)) * SIN(F3)

2610 Y(4, K) = (Y(3, K) - Y(3, 5)) * COS(F3) - X(3, K) * SIN(F3)

2620 Z(4, K) = Z(3, K)

2630 NEXT K

2640 A4 = ATN(TAN(A0) / SQR(1 + (TAN(F2 + F3)) ^ 2 / (COS(A0)) ^ 2))

2650 M1 = SQR(X(4, 1) ^ 2 + Z(4, 1) ^ 2)

2660 M2 = ATN(X(4, 1) / Z(4, 1))

2670 Q5 = Q * (COS(F2 + F3)) ^ 2 + 3 * Q * (SIN(F2 + F3)) ^ 2

2680 IF -M2 < A4 THEN 2730

2690 M3 = M1 * (1 - COS(-A4 - M2))

2700 M4 = (Q5 + Mc * M1 * M1) * O5 * O5 / 2

2710 IF M3 * Mc * G > M4 THEN 2760

2720 O9 = SQR(O5 * O5 - 2 * Mc * G * M3 / (Q5 + Mc * M1 * M1))

2730 GOSUB 3740

2740 GOSUB 4170

2750 GOTO 4330

2760 GOSUB 3740

2770 GOSUB 4240

2780 GOTO 4330

2790 REM *****************************************************************************

2795 REM *B1 VERSION (POINT OF IMPACT OF THE ROPS BEHIND OF EQUILIBRIUM POINT)*

2800 REM *****************************************************************************

2810 REM *

2820 O3 = 0: O4 = 0: O5 = 0: O6 = 0: O7 = 0: O8 = 0: O9 = 0

2830 Z(3, 6) = 0

2840 Q3 = Q * (COS(F2)) ^ 2 + 3 * Q * (SIN(F2)) ^ 2

2850 V5 = (Q3 + Mc * E4 * E4) * O2 * O2 / 2

2860 IF -V6 > A2 THEN 2880

2870 GOTO 2900

2880 V7 = E4 * (1 - COS(-A2 - V6))

2890 IF V7 * Mc * G > V5 THEN 3640

2900 V8 = E4 * COS(-A2 - V6) - E4 * COS(-A2 - ATN(X(3, 1) / Z(3, 1)))

2910 O3 = SQR(2 * Mc * G * V8 / (Q3 + Mc * E4 * E4) + O2 * O2)

2920 K9 = X(3, 1)

2930 K5 = Z(3, 1)

2940 K6 = Z(3, 1) + T3

2950 K7 = E2 - X(3, 1)

2960 K8 = U: DD2 = Q3 + Mc * K6 * K6 + Mc * K7 * K7

2970 O4 = (Q3 + Mc * K5 * K6 - K8 * Mc * K7 * K7 - (1 + K8) * Mc * K9 * K7) * O3 / DD2

2980 F3 = ATN(V0 / (Y(3, 4) - Y(3, 6)))

2990 O5 = O4 * COS(F3)

3000 REMTRANSFORMATION OF THE COORDINATES FROM 3 TO 4

3010 FOR K = 1 TO 7 STEP 1

3020 X(4, K) = X(3, K) * COS(F3) + (Y(3, K) - Y(3, 4)) * SIN(F3)

3030 Y(4, K) = (Y(3, K) - Y(3, 4)) * COS(F3) - X(3, K) * SIN(F3)

3040 Z(4, K) = Z(3, K)

3050 NEXT K

3060 A4 = ATN(TAN(A0) / SQR(1 + (TAN(F2 + F3)) ^ 2 / (COS(A0)) ^ 2))

3070 C3 = ATN(Z(4, 7) / X(4, 7))

3080 C4 = 0

3090 C5 = SQR(X(4, 7) * X(4, 7) + Z(4, 7) * Z(4, 7))

3100 C6 = C4 / C5

3110 C7 = C5 * (Y(4, 6) - Y(4, 1)) / (Y(4, 6) - Y(4, 7))

3120 C8 = C6 * C7

3130 M1 = SQR(X(4, 1) ^ 2 + Z(4, 1) ^ 2)

3140 M2 = ATN(X(4, 1) / Z(4, 1))

3150 REM ROTATION OF THE TRACTOR FROM THE POSITION 4 TO 5

3160 FOR K = 1 TO 7 STEP 1

3170 IF Z(4, K) <> 0 THEN 3200

3180 C9 = -3.14159 / 2

3190 GOTO 3210

3200 C9 = ATN(X(4, K) / Z(4, K))

3210 X(5, K) = SQR(X(4, K) ^ 2 + Z(4, K) ^ 2) * SIN(C9 + C3 + C6)

3220 Y(5, K) = Y(4, K)

3230 Z(5, K) = SQR(X(4, K) ^ 2 + Z(4, K) ^ 2) * COS(C9 + C3 + C6)

3240 NEXT K

3250 Z(5, 7) = 0

3260 Q5 = Q * (COS(F2 + F3)) ^ 2 + 3 * Q * (SIN(F2 + F3)) ^ 2

3270 IF -M2 > A4 THEN 3290

3280 GOTO 3320

3290 M3 = M1 * (1 - COS(-A4 - M2))

3300 M4 = (Q5 + Mc * M1 * M1) * O5 * O5 / 2

3310 IF M3 * Mc * G > M4 THEN 3640

3315 MM1 = M1 * COS(-A4 - ATN(X(5, 1) / Z(5, 1)))

3320 M5 = M1 * COS(-A4 - ATN(X(4, 1) / Z(4, 1))) - MM1

3330 O6 = SQR(2 * Mc * G * M5 / (Q5 + Mc * M1 * M1) + O5 * O5)

3340 M6 = X(5, 1)

3350 M7 = Z(5, 1)

3360 M8 = Z(5, 1) + C8

3370 M9 = C7 - X(5, 1)

3380 N1 = U: DD3 = (Q5 + Mc * M8 * M8 + Mc * M9 * M9)

3390 O7 = (Q5 + Mc * M7 * M8 - N1 * Mc * M9 * M9 - (1 + N1) * Mc * M6 * M9) * O6 / DD3

3400 F5 = ATN(C5 / (Y(5, 6) - Y(5, 7)))

3410 A6 = ATN(TAN(A0) / SQR(1 + (TAN(F2 + F3 + F5)) ^ 2 / (COS(A0)) ^ 2))

3420 REMTRANSFORMATION OF THE COORDINATES FROM THE POSITION 5 TO 6

3430 FOR K = 1 TO 7 STEP 1

3440 X(6, K) = X(5, K) * COS(F5) + (Y(5, K) - Y(5, 6)) * SIN(F5)

3450 Y(6, K) = (Y(5, K) - Y(5, 6)) * COS(F5) - X(5, K) * SIN(F5)

3460 Z(6, K) = Z(5, K)

3470 NEXT K

3480 O8 = O7 * COS(-F5)

3490 N2 = ATN(X(6, 1) / Z(6, 1))

3500 N3 = SQR(X(6, 1) ^ 2 + Z(6, 1) ^ 2)

3510 Q6 = Q * (COS(F2 + F3 + F5)) ^ 2 + 3 * Q * (SIN(F2 + F3 + F5)) ^ 2

3520 IF -N2 > A6 THEN 3540

3530 GOTO 3580

3540 N4 = N3 * (1 - COS(-A6 - N2))

3550 N5 = (Q6 + Mc * N3 * N3) * O8 * O8 / 2

3560 P9 = (N4 * Mc * G - N5) / (N4 * Mc * G)

3570 IF N4 * Mc * G > N5 THEN 3640

3580 IF -N2 < A6 THEN 3610

3590 N6 = -N4

3600 O9 = SQR(2 * Mc * G * N6 / (Q6 + Mc * N3 * N3) + O8 * O8)

3610 GOSUB 3740

3620 GOSUB 4170

3630 GOTO 4330

3640 GOSUB 3740

3650 GOSUB 4240

3660 GOTO 4330

3670 REM

3680 IF Z(3, 7) > -.2 THEN 2060

3685 CLS: PRINT: PRINT: PRINT STRING$(80, 42): LOCATE 24, 30, 0

3690 PRINT " THE ENGINE BONNET TOUCHES THE GROUND BEFORE THE ROPS"

3695 LPRINT STRING$(80, 42)

3700 LPRINT "THE ENGINE BONNET TOUCHES THE GROUND BEFORE THE ROPS"

3710 PRINT: PRINT " METHOD OF CALCULATION NOT FEASIBLE": GOTO 3720

3715 CLS: PRINT: PRINT " METHOD OF CALCULATION NOT FEASIBLE"

3720 LPRINT "METHOD OF CALCULATION NOT FEASIBLE"

3725 LPRINT STRING$(80, 42)

3730 GOTO 4330

3740 REM *******************************************************************

3750 CLS: LOCATE 13, 15, 0: PRINT "VELOCITY O0="

3755 LOCATE 13, 31, 0: PRINT USING "#.###"; O0: LOCATE 13, 40, 0: PRINT "rad/s"

3760 LOCATE 14, 15, 0: PRINT "VELOCITY O1="

3765 LOCATE 14, 31, 0: PRINT USING "#.###"; O1

3770 LOCATE 15, 15, 0: PRINT "VELOCITY O2="

3775 LOCATE 15, 31, 0: PRINT USING "#.###"; O2

3780 LOCATE 16, 15, 0: PRINT "VELOCITY O3="

3785 LOCATE 16, 31, 0: PRINT USING "#.###"; O3

3790 LOCATE 17, 15, 0: PRINT "VELOCITY O4="

3795 LOCATE 17, 31, 0: PRINT USING "#.###"; O4

3800 LOCATE 18, 15, 0: PRINT "VELOCITY O5="

3805 LOCATE 18, 31, 0: PRINT USING "#.###"; O5

3810 LOCATE 19, 15, 0: PRINT "VELOCITY O6="

3815 LOCATE 19, 31, 0: PRINT USING "#.###"; O6

3820 LOCATE 20, 15, 0: PRINT "VELOCITY O7="

3825 LOCATE 20, 31, 0: PRINT USING "#.###"; O7

3830 LOCATE 21, 15, 0: PRINT "VELOCITY O8="

3835 LOCATE 21, 31, 0: PRINT USING "#.###"; O8

3840 LOCATE 22, 15, 0: PRINT "VELOCITY O9="

3845 LOCATE 22, 31, 0: PRINT USING "#.###"; O9

3850 LPRINT "VELOCITY O0=";

3860 LPRINT USING "#.###"; O0;

3870 LPRINT " rad/s";

3880 LPRINT TAB(40); "VELOCITY O1=";

3890 LPRINT USING "#.###"; O1;

3900 LPRINT " rad/s"

3910 LPRINT "VELOCITY O2=";

3920 LPRINT USING "#.###"; O2;

3930 LPRINT " rad/s";

3940 LPRINT TAB(40); "VELOCITY O3=";

3950 LPRINT USING "#.###"; O3;

3960 LPRINT " rad/s"

3970 LPRINT "VELOCITY O4=";

3980 LPRINT USING "#.###"; O4;

3990 LPRINT " rad/s";

4000 LPRINT TAB(40); "VELOCITY O5=";

4010 LPRINT USING "#.###"; O5;

4020 LPRINT " rad/s"

4030 LPRINT "VELOCITY O6=";

4040 LPRINT USING "#.###"; O6;

4050 LPRINT " rad/s";

4060 LPRINT TAB(40); "VELOCITY O7=";

4070 LPRINT USING "#.###"; O7;

4080 LPRINT " rad/s"

4090 LPRINT "VELOCITY O8=";

4100 LPRINT USING "#.###"; O8;

4110 LPRINT " rad/s";

4120 LPRINT TAB(40); "VELOCITY O9=";

4130 LPRINT USING "#.###"; O9;

4140 LPRINT " rad/s"

4150 LPRINT

4160 RETURN

4170 PRINT STRING$(80, 42)

4180 LOCATE 24, 30, 0: PRINT "THE TILTING CONTINUES"

4190 PRINT STRING$(80, 42)

4200 LPRINT STRING$(80, 42)

4210 LPRINT TAB(30); "THE TILTING CONTINUES"

4220 LPRINT STRING$(80, 42)

4230 RETURN

4240 PRINT STRING$(80, 42)

4250 LOCATE 24, 30, 0: PRINT "THE ROLLING STOPS"

4260 PRINT STRING$(80, 42)

4270 LPRINT STRING$(80, 42)

4280 LPRINT TAB(30); "THE ROLLING STOPS"

4290 LPRINT STRING$(80, 42)

4300 RETURN

4310 REM *******************************************************************

4320 REMEND OF THE CALCULATION

4330 FOR I = 1 TO 5: LPRINT: NEXT: LPRINT " LOCATION: "; CAMPO$(6): LPRINT

4340 LPRINT " DATE: "; CAMPO$(7): LPRINT

4350 LPRINT; " ENGINEER: "; CAMPO$(8): LPRINT

4360 FOR I = 1 TO 4: LPRINT: NEXT: PRINT

4370 INPUT " Do you whish to carry out another test ? (Y/N)"; Y$

4380 IF Y$ = "Y" OR Y$ = "y" THEN 190

4390 IF Y$ = "N" OR Y$ = "n" THEN SYSTEM

4400 LOCATE F(NC), C(NC) + L, 1: A$ = INKEY$: IF A$ = "" THEN GOTO 4400

4410 IF LEN(A$) > 1 THEN GOSUB 4570: GOTO 4400

4420 A = ASC(A$)

4430 IF A = 13 THEN L = 0: GOTO 4450

4440 GOTO 4470

4450 IF NC < 8 OR NC > 8 AND NC < 25 THEN NC = NC + 1: GOTO 4400

4460 GOTO 4840

4470 IF A > 31 AND A < 183 THEN GOTO 4490

4480 BEEP: GOTO 4400

4490 IF L = LON(NC) THEN BEEP: GOTO 4400

4500 LOCATE F(NC), C(NC) + L: PRINT A$;

4510 L = L + 1

4520 IF L = 1 THEN B$(NC) = A$: GOTO 4540

4530 B$(NC) = B$(NC) + A$

4540 IF LEN(C$(NC)) > 0 THEN C$(NC) = RIGHT$(CAMPO$(NC), LEN(CAMPO$(NC)) - L)

4550 CAMPO$(NC) = B$(NC) + C$(NC)

4560 GOTO 4400

4570 REM * SLIDE

4580 IF LEN(A$) <> 2 THEN BEEP: RETURN

4590 C = ASC(RIGHT$(A$, 1))

4600 IF C = 8 THEN 4620

4610 GOTO 4650

4620 IF LEN(C$(NC)) > 0 THEN BEEP: RETURN

4630 IF L = 0 THEN BEEP: RETURN

4640 CAMPO$(NC) = LEFT$(CAMPO$(NC), LEN(CAMPO(NC)))

4645 L = L - 1: PRINT A$: RETURN

4650 IF C = 30 THEN 4670

4660 GOTO 4700

4670 IF NC = 1 THEN BEEP: RETURN

4680 NC = NC - 1: L = 0

4690 RETURN

4700 IF C = 31 THEN 4720

4710 GOTO 4760

4720 IF NC <> 8 THEN 4740

4730 BEEP: RETURN

4740 NC = NC + 1: L = 0

4750 RETURN

4760 IF C = 29 THEN 4780

4770 GOTO 4800

4780 IF L = 0 THEN BEEP: RETURN

4790 L = L - 1: C$(NC) = RIGHT$(CAMPO$(NC), LEN(CAMPO$(NC)) - (L + 1))

4795 B$(NC) = LEFT$(CAMPO$(NC), L): LOCATE F(NC), C(NC) + L + 1: PRINT ""

4796 RETURN

4800 IF C = 28 THEN 4820

4810 GOTO 4400

4820 IF C$(NC) = "" THEN BEEP: RETURN

4830 L = L + 1: C$(NC) = RIGHT$(CAMPO$(NC), LEN(CAMPO$(NC)) - (L))

4835 B$(NC) = LEFT$(CAMPO$(NC), L): LOCATE F(NC), C(NC) + L, 1: PRINT ""

4840 RETURN

4850 RETURN

4860 FOR II = 1 TO 7

4870 X(1, II) = 0: X(2, II) = 0: X(3, II) = 0

4875 X(4, II) = 0: X(5, II) = 0: X(6, II) = 0

4880 Y(1, II) = 0: Y(2, II) = 0: Y(3, II) = 0

4885 Y(4, II) = 0: Y(5, II) = 0: Y(6, II) = 0

4890 Z(1, II) = 0: Z(2, II) = 0: Z(3, II) = 0

4895 Z(4, II) = 0: Z(5, II) = 0: Z(6, II) = 0

4900 NEXT II

4910 RETURN

4920 REM * THE SYMBOLS USED HERE ARE THE SAME AS IN THE CODE 6.

Example 6.1

The tilting continues

TEST NR:

FRONT MOUNTED-OVER PROTECTIVE STRUCTURE OF THE NARROW TRACTOR:

CHARACTERISTIC UNITS:

LINEAR (m): MASS (kg):

MOMENT OF INERTIA (kgm2): ANGLE (radian)

HEIGHT OF THE COG	H1 = 0.7620	H. DIST. COG-REAR AXLE	L3 = 0.8970
H. DIST. COG - FRONT AXLE	L2 = 1.1490	HEIGHT OF THE REAR TYRES	D3 = 1.2930
HEIGHT OF THE FRT TYRES	D2 = 0.8800	OVERALL HEIGHT( PT IMPACT)	H6 = 2.1000
H. DIST. COG-LEAD PT INTER.	L6 = 0.2800	PROTECTIVE STRUCT. WIDTH	B6 = 0.7780
HEIGHT OF THE ENG. B.	H7 = 1.3370	WIDTH OF THE ENG. B.	B7 = 0.4900
H. DIST. COG-FRT COR. ENG. B.	L7 = 1.6390	HEIGHT FRT AXLE PIVOT PT	H0 = 0.4450
REAR TRACK WIDTH	S = 1.1150	REAR TYRE WIDTH	B0 = 0.1950
FRT AXLE SWING ANGLE	D0 = 0.1570	TRACTOR MASS	Mc = 2565.000
MOMENT OF INERTIA	Q = 295.0000

VELOCITY O0 = 3.881 rad/s	VELOCITY O1 = 1.078 rad/s
VELOCITY O2 = 1.057 rad/s	VELOCITY O3 = 2.134 rad/s
VELOCITY O4 = 0.731 rad/s	VELOCITY O5 = 0.000 rad/s
VELOCITY O6 = 0.000 rad/s	VELOCITY O7 = 0.000 rad/s
VELOCITY O8 = 0.000 rad/s	VELOCITY O9 = 0.000 rad/s
VELOCITY O0 = 3.881 rad/s	VELOCITY O1 = 1.078 rad/s
VELOCITY O2 = 1.057 rad/s	VELOCITY O3 = 2.134 rad/s
VELOCITY O4 = 1.130 rad/s	VELOCITY O5 = 0.993 rad/s
VELOCITY O6 = 0.810 rad/s	VELOCITY O7 = 0.629 rad/s
VELOCITY O8 = 0.587 rad/s	VELOCITY O9 = 0.219 rad/s

THE TILTING CONTINUES

Location:

Date:

Engineer:

Example 6.2

The rolling stops

TEST NR:

FRONT MOUNTED-OVER PROTECTIVE STRUCTURE OF THE NARROW TRACTOR:

CHARACTERISTIC UNITS:

LINEAR (m): MASS (kg):

MOMENT OF INERTIA (kgm2): ANGLE (radian)

HEIGHT OF THE COG	H1 = 0.7653	H. DIST. COG-REAR AXLE	L3 = 0.7970
H. DIST. COG - FRONT AXLE	L2 = 1.1490	HEIGHT OF THE REAR TYRES	D3 = 1.4800
HEIGHT OF THE FRT TYRES	D2 = 0.8800	OVERALL HEIGHT( PT IMPACT)	H6 = 2.1100
H. DIST. COG-LEAD PT INTER.	L6 = -0.0500	PROTECTIVE STRUCT. WIDTH	B6 = 0.7000
HEIGHT OF THE ENG. B.	H7 = 1.3700	WIDTH OF THE ENG. B.	B7 = 0.8000
H. DIST. COG-FRT COR. ENG. B.	L7 = 1.6390	HEIGHT FRT AXLE PIVOT PT	H0 = 0.4450
REAR TRACK WIDTH	S = 1.1150	REAR TYRE WIDTH	B0 = 0.1950
FRT AXLE SWING ANGLE	D0 = 0.1570	TRACTOR MASS	Mc = 1800.000
MOMENT OF INERTIA	Q = 250.0000

VELOCITY O0 = 3.840 rad/s	VELOCITY O1 = 0.281 rad/s
VELOCITY O2 = 0.268 rad/s	VELOCITY O3 = 1.586 rad/s
VELOCITY O4 = 0.672 rad/s	VELOCITY O5 = 0.000 rad/s
VELOCITY O6 = 0.000 rad/s	VELOCITY O7 = 0.000 rad/s
VELOCITY O8 = 0.000 rad/s	VELOCITY O9 = 0.000 rad/s
VELOCITY O0 = 3.840 rad/s	VELOCITY O1 = 0.281 rad/s
VELOCITY O2 = 0.268 rad/s	VELOCITY O3 = 1.586 rad/s
VELOCITY O4 = 0.867 rad/s	VELOCITY O5 = 0.755 rad/s
VELOCITY O6 = 1.218 rad/s	VELOCITY O7= 0.969 rad/s
VELOCITY O8 = 0.898 rad/s	VELOCITY O9 = 0.000 rad/s

THE ROLLING STOPS

Location:

Date:

Engineer:

Example 6.3

The rolling stops

TEST NR:

FRONT MOUNTED-OVER PROTECTIVE STRUCTURE OF THE NARROW TRACTOR:

CHARACTERISTIC UNITS:

LINEAR (m): MASS (kg):

MOMENT OF INERTIA (kgm2): ANGLE (radian)

HEIGHT OF THE COG	H1 = 0.7180	H. DIST. COG-REAR AXLE	L3 = 0.8000
H. DIST. COG - FRONT AXLE	L2 = 1.1590	HEIGHT OF THE REAR TYRES	D3 = 1.5200
HEIGHT OF THE FRT TYRES	D2 = 0.7020	OVERALL HEIGHT( PT IMPACT)	H6 = 2.0040
H. DIST. COG-LEAD PT INTER.	L6 = -0.2000	PROTECTIVE STRUCT. WIDTH	B6 = 0.6400
HEIGHT OF THE ENG. B.	H7 = 1.2120	WIDTH OF THE ENG. B.	B7 = 0.3600
H. DIST. COG-FRT COR. ENG. B.	L7 = 1.6390	HEIGHT FRT AXLE PIVOT PT	H0 = 0.4400
REAR TRACK WIDTH	S = 0.9000	REAR TYRE WIDTH	B0 = 0.3150
FRT AXLE SWING ANGLE	D0 = 0.1740	TRACTOR MASS	Mc = 1780.000
MOMENT OF INERTIA	Q = 279.8960

VELOCITY O0 = 3.884 rad/s	VELOCITY O1 = 0.107 rad/s
VELOCITY O2 = 0.098 rad/s	VELOCITY O3 = 0.000 rad/s
VELOCITY O4 = 0.000 rad/s	VELOCITY O5 = 0.000 rad/s
VELOCITY O6 = 0.000 rad/s	VELOCITY O7 = 0.000 rad/s
VELOCITY O8 = 0.000 rad/s	VELOCITY O9 = 0.000 rad/s
VELOCITY O0 = 3.884 rad/s	VELOCITY O1 = 0.107 rad/s
VELOCITY O2 = 0.098 rad/s	VELOCITY O3 = 0.000 rad/s
VELOCITY O4 = 0.000 rad/s	VELOCITY O5 = 0.000 rad/s
VELOCITY O6 = 0.000 rad/s	VELOCITY O7 = 0.000 rad/s
VELOCITY O8 = 0.000 rad/s	VELOCITY O9 = 0.000 rad/s

THE ROLLING STOPS

Location:

Date:

Engineer:

Example 6.4

The rolling stops

TEST NR:

FRONT MOUNTED-OVER PROTECTIVE STRUCTURE OF THE NARROW TRACTOR:

CHARACTERISTIC UNITS:

LINEAR (m): MASS (kg):

MOMENT OF INERTIA (kgm2): ANGLE (radian)

HEIGHT OF THE COG	H1 = 0.7180	H. DIST. COG-REAR AXLE	L3 = 0.8110
H. DIST. COG - FRONT AXLE	L2 = 1.1590	HEIGHT OF THE REAR TYRES	D3 = 1.2170
HEIGHT OF THE FRT TYRES	D2 = 0.7020	OVERALL HEIGHT( PT IMPACT)	H6 = 2.1900
H. DIST. COG-LEAD PT INTER.	L6 = -0.3790	PROTECTIVE STRUCT. WIDTH	B6 = 0.6400
HEIGHT OF THE ENG. B.	H7 = 1.2120	WIDTH OF THE ENG. B.	B7 = 0.3600
H. DIST. COG-FRT COR. ENG. B.	L7 = 1.6390	HEIGHT FRT AXLE PIVOT PT	H0 = 0.4400
REAR TRACK WIDTH	S = 0.9000	REAR TYRE WIDTH	B0 = 0.3150
FRT AXLE SWING ANGLE	D0 = 0.1740	TRACTOR MASS	Mc = 1780.000
MOMENT OF INERTIA	Q = 279.8960

VELOCITY O0 = 3.884 rad/s	VELOCITY O1 = 1.540 rad/s
VELOCITY O2 = 1.488 rad/s	VELOCITY O3 = 2.162 rad/s
VELOCITY O4 = 0.405 rad/s	VELOCITY O5 = 0.000 rad/s
VELOCITY O6 = 0.000 rad/s	VELOCITY O7 = 0.000 rad/s
VELOCITY O8 = 0.000 rad/s	VELOCITY O9 = 0.000 rad/s
VELOCITY O0 = 3.884 rad/s	VELOCITY O1 = 1.540 rad/s
VELOCITY O2 = 1.488 rad/s	VELOCITY O3 = 2.162 rad/s
VELOCITY O4 = 0.414 rad/s	VELOCITY O5 = 0.289 rad/s
VELOCITY O6 = 0.000 rad/s	VELOCITY O7= 0.000 rad/s
VELOCITY O8 = 0.000 rad/s	VELOCITY O9 = 0.000 rad/s

THE ROLLING STOPS

Location:

Date:

Engineer:

Example 6.5

The tilting continues

TEST NR:

FRONT MOUNTED-OVER PROTECTIVE STRUCTURE OF THE NARROW TRACTOR:

CHARACTERISTIC UNITS:

LINEAR (m): MASS (kg):

MOMENT OF INERTIA (kgm2): ANGLE (radian)

HEIGHT OF THE COG	H1 = 0.7660	H. DIST. COG-REAR AXLE	L3 = 0.7970
H. DIST. COG - FRONT AXLE	L2 = 1.1490	HEIGHT OF THE REAR TYRES	D3 = 1.4800
HEIGHT OF THE FRT TYRES	D2 = 0.8800	OVERALL HEIGHT( PT IMPACT)	H6 = 2.1100
H. DIST. COG-LEAD PT INTER.	L6 = -0.2000	PROTECTIVE STRUCT. WIDTH	B6 = 0.7000
HEIGHT OF THE ENG. B.	H7 = 1.3700	WIDTH OF THE ENG. B.	B7 = 0.8000
H. DIST. COG-FRT COR. ENG. B.	L7 = 1.6390	HEIGHT FRT AXLE PIVOT PT	H0 = 0.4450
REAR TRACK WIDTH	S = 1.1150	REAR TYRE WIDTH	B0 = 0.9100
FRT AXLE SWING ANGLE	D0 = 0.1570	TRACTOR MASS	Mc = 1800.000
MOMENT OF INERTIA	Q = 250.0000

VELOCITY O0 = 2.735 rad/s	VELOCITY O1 = 1.271 rad/s
VELOCITY O2 = 1.212 rad/s	VELOCITY O3 = 2.810 rad/s
VELOCITY O4 = 1.337 rad/s	VELOCITY O5 = 0.000 rad/s
VELOCITY O6 = 0.000 rad/s	VELOCITY O7 = 0.000 rad/s
VELOCITY O8 = 0.000 rad/s	VELOCITY O9 = 0.000 rad/s

THE TILTING CONTINUES

Location:

Date:

Engineer:

Example 6.6

The tilting continues

TEST NR:

FRONT MOUNTED-OVER PROTECTIVE STRUCTURE OF THE NARROW TRACTOR:

CHARACTERISTIC UNITS:

LINEAR (m): MASS (kg):

MOMENT OF INERTIA (kgm2): ANGLE (radian)

HEIGHT OF THE COG	H1 = 0.7653	H. DIST. COG-REAR AXLE	L3 = 0.7970
H. DIST. COG - FRONT AXLE	L2 = 1.1490	HEIGHT OF THE REAR TYRES	D3 = 1.2930
HEIGHT OF THE FRT TYRES	D2 = 0.8800	OVERALL HEIGHT( PT IMPACT)	H6 = 1.9600
H. DIST. COG-LEAD PT INTER.	L6 = -0.4000	PROTECTIVE STRUCT. WIDTH	B6 = 0.7000
HEIGHT OF THE ENG. B.	H7 = 1.3700	WIDTH OF THE ENG. B.	B7 = 0.8750
H. DIST. COG-FRT COR. ENG. B.	L7 = 1.6390	HEIGHT FRT AXLE PIVOT PT	H0 = 0.4450
REAR TRACK WIDTH	S = 1.1150	REAR TYRE WIDTH	B0 = 0.1950
FRT AXLE SWING ANGLE	D0 = 0.1570	TRACTOR MASS	Mc = 1800.000
MOMENT OF INERTIA	Q = 275.0000

VELOCITY O0 = 3.815 rad/s	VELOCITY O1 = 1.130 rad/s
VELOCITY O2 = 1.105 rad/s	VELOCITY O3 = 2.196 rad/s
VELOCITY O4 = 0.786 rad/s	VELOCITY O5 = 0.000 rad/s
VELOCITY O6 = 0.000 rad/s	VELOCITY O7 = 0.000 rad/s
VELOCITY O8 = 0.000 rad/s	VELOCITY O9 = 0.000 rad/s
VELOCITY O0 = 3.815 rad/s	VELOCITY O1 = 1.130 rad/s
VELOCITY O2 = 1.105 rad/s	VELOCITY O3 = 2.196 rad/s
VELOCITY O4 = 0.980 rad/s	VELOCITY O5 = 0.675 rad/s
VELOCITY O6 = 0.000 rad/s	VELOCITY O7 = 0.000 rad/s
VELOCITY O8 = 0.000 rad/s	VELOCITY O9 = 0.548 rad/s

THE TILTING CONTINUES

Location:

Date:

Engineer:

Example 6.7

Method of calculation not feasible

TEST NR:

FRONT MOUNTED-OVER PROTECTIVE STRUCTURE OF THE NARROW TRACTOR:

CHARACTERISTIC UNITS:

LINEAR (m): MASS (kg):

MOMENT OF INERTIA (kgm2): ANGLE (radian)

HEIGHT OF THE COG	H1 = 0.7620	H. DIST. COG-REAR AXLE	L3 = 0.7970
H. DIST. COG - FRONT AXLE	L2 = 1.1490	HEIGHT OF THE REAR TYRES	D3 = 1.5500
HEIGHT OF THE FRT TYRES	D2 = 0.8800	OVERALL HEIGHT( PT IMPACT)	H6 = 2.1000
H. DIST. COG-LEAD PT INTER.	L6 = -0.4780	PROTECTIVE STRUCT. WIDTH	B6 = 0.7780
HEIGHT OF THE ENG. B.	H7 = 1.5500	WIDTH OF THE ENG. B.	B7 = 0.9500
H. DIST. COG-FRT COR. ENG. B.	L7 = 1.6390	HEIGHT FRT AXLE PIVOT PT	H0 = 0.4450
REAR TRACK WIDTH	S = 1.1150	REAR TYRE WIDTH	B0 = 0.1950
FRT AXLE SWING ANGLE	D0 = 0.1570	MOMENT OF INERTIA	Q = 200.0000
TRACTOR MASS	Mc = 1800.000

THE ENGINE BONNET TOUCHES THE GROUND BEFORE THE ROPS

METHOD OF CALCULATION NOT FEASIBLE

Location:

Date:

Engineer:

Example 6.8

The rolling stops

TEST NR:

FRONT MOUNTED-OVER PROTECTIVE STRUCTURE OF THE NARROW TRACTOR:

CHARACTERISTIC UNITS:

LINEAR (m): MASS (kg):

MOMENT OF INERTIA (kgm2): ANGLE (radian)

HEIGHT OF THE COG	H1 = 0.7180	H. DIST. COG-REAR AXLE	L3 = 0.8110
H. DIST. COG - FRONT AXLE	L2 = 1.1590	HEIGHT OF THE REAR TYRES	D3 = 1.2170
HEIGHT OF THE FRT TYRES	D2 = 0.7020	OVERALL HEIGHT( PT IMPACT)	H6 = 2.0040
H. DIST. COG-LEAD PT INTER.	L6 = -0.3790	PROTECTIVE STRUCT. WIDTH	B6 = 0.6400
HEIGHT OF THE ENG. B.	H7 = 1.2120	WIDTH OF THE ENG. B.	B7 = 0.3600
H. DIST. COG-FRT COR. ENG. B.	L7 = 1.6390	HEIGHT FRT AXLE PIVOT PT	H0 = 0.4400
REAR TRACK WIDTH	S = 0.9000	REAR TYRE WIDTH	B0 = 0.3150
FRT AXLE SWING ANGLE	D0 = 0.1740	TRACTOR MASS	Mc = 1780.000
MOMENT OF INERTIA	Q = 279.8960

VELOCITY O0 = 3.884 rad/s	VELOCITY O1 = 1.540 rad/s
VELOCITY O2 = 1.488 rad/s	VELOCITY O3 = 2.313 rad/s
VELOCITY O4 = 0.581 rad/s	VELOCITY O5 = 0.000 rad/s
VELOCITY O6 = 0.000 rad/s	VELOCITY O7 = 0.000 rad/s
VELOCITY O8 = 0.000 rad/s	VELOCITY O9 = 0.000 rad/s
VELOCITY O0 = 3.884 rad/s	VELOCITY O1 = 1.540 rad/s
VELOCITY O2 = 1.488 rad/s	VELOCITY O3 = 2.313 rad/s
VELOCITY O4 = 0.633 rad/s	VELOCITY O5 = 0.373 rad/s
VELOCITY O6 = 0.000 rad/s	VELOCITY O7 = 0.000 rad/s
VELOCITY O8 = 0.000 rad/s	VELOCITY O9 = 0.000 rad/s

THE ROLLING STOPS

Location:

Date:

Engineer:

Example 6.9

The tilting continues

TEST NR:

FRONT MOUNTED-OVER PROTECTIVE STRUCTURE OF THE NARROW TRACTOR:

CHARACTERISTIC UNITS:

LINEAR (m): MASS (kg):

MOMENT OF INERTIA (kgm2): ANGLE (radian)

HEIGHT OF THE COG	H1 = 0.7620	H. DIST. COG-REAR AXLE	L3 = 0.7970
H. DIST. COG - FRONT AXLE	L2 = 1.1490	HEIGHT OF THE REAR TYRES	D3 = 1.2930
HEIGHT OF THE FRT TYRES	D2 = 0.8800	OVERALL HEIGHT( PT IMPACT)	H6 = 1.9670
H. DIST. COG-LEAD PT INTER.	L6 = -0.3000	PROTECTIVE STRUCT. WIDTH	B6 = 0.7700
HEIGHT OF THE ENG. B.	H7 = 1.3500	WIDTH OF THE ENG. B.	B7 = 0.9500
H. DIST. COG-FRT COR. ENG. B.	L7 = 1.6390	HEIGHT FRT AXLE PIVOT PT	H0 = 0.4450
REAR TRACK WIDTH	S = 1.1150	REAR TYRE WIDTH	B0 = 0.1950
FRT AXLE SWING ANGLE	D0 = 0.1570	TRACTOR MASS	Mc = 1800.000
MOMENT OF INERTIA	Q = 300.0000

VELOCITY O0 = 3.790 rad/s	VELOCITY O1 = 1.159 rad/s
VELOCITY O2 = 1.133 rad/s	VELOCITY O3 = 2.118 rad/s
VELOCITY O4 = 0.801 rad/s	VELOCITY O5 = 0.000 rad/s
VELOCITY O6 = 0.000 rad/s	VELOCITY O7 = 0.000 rad/s
VELOCITY O8 = 0.000 rad/s	VELOCITY O9 = 0.000 rad/s
VELOCITY O0 = 3.790 rad/s	VELOCITY O1 = 1.159 rad/s
VELOCITY O2 = 1.133 rad/s	VELOCITY O3 = 2.118 rad/s
VELOCITY O4 = 0.856 rad/s	VELOCITY O5 = 0.562 rad/s
VELOCITY O6 = 0.000 rad/s	VELOCITY O7 = 0.000 rad/s
VELOCITY O8 = 0.000 rad/s	VELOCITY O9 = 0.205 rad/s

THE TILTING CONTINUES

Location:

Date:

Engineer:

Example 6.10

The tilting continues

TEST NR:

FRONT MOUNTED-OVER PROTECTIVE STRUCTURE OF THE NARROW TRACTOR:

CHARACTERISTIC UNITS:

LINEAR (m): MASS (kg):

MOMENT OF INERTIA (kgm2): ANGLE (radian)

HEIGHT OF THE COG	H1 = 0.7653	H. DIST. COG-REAR AXLE	L3 = 0.7970
H. DIST. COG - FRONT AXLE	L2 = 1.1490	HEIGHT OF THE REAR TYRES	D3 = 1.3800
HEIGHT OF THE FRT TYRES	D2 = 0.8800	OVERALL HEIGHT( PT IMPACT)	H6 = 1.9600
H. DIST. COG-LEAD PT INTER.	L6 = -0.3000	PROTECTIVE STRUCT. WIDTH	B6 = 0.7000
HEIGHT OF THE ENG. B.	H7 = 1.3700	WIDTH OF THE ENG. B.	B7 = 0.8900
H. DIST. COG-FRT COR. ENG. B.	L7 = 1.6390	HEIGHT FRT AXLE PIVOT PT	H0 = 0.4450
REAR TRACK WIDTH	S = 1.1150	REAR TYRE WIDTH	B0 = 0.1950
FRT AXLE SWING ANGLE	D0 = 0.1570	TRACTOR MASS	Mc = 1800.000
MOMENT OF INERTIA	Q = 275.0000

VELOCITY O0 = 3.815 rad/s	VELOCITY O1 = 0.748 rad/s
VELOCITY O2 = 0.724 rad/s	VELOCITY O3 = 1.956 rad/s
VELOCITY O4 = 0.808 rad/s	VELOCITY O5 = 0.000 rad/s
VELOCITY O6 = 0.000 rad/s	VELOCITY O7 = 0.000 rad/s
VELOCITY O8 = 0.000 rad/s	VELOCITY O9 = 0.407 rad/s

THE TILTING CONTINUES

Location:

Date:

Engineer:

Example 6.11

The rolling stops

TEST NR:

FRONT MOUNTED-OVER PROTECTIVE STRUCTURE OF THE NARROW TRACTOR:

CHARACTERISTIC UNITS:

LINEAR (m): MASS (kg):

MOMENT OF INERTIA (kgm2): ANGLE (radian)

EIGHT OF THE COG	H1 = 0.7653	H. DIST. COG-REAR AXLE	L3 = 0.7970
H. DIST. COG - FRONT AXLE	L2 = 1.1490	HEIGHT OF THE REAR TYRES	D3 = 1.4800
HEIGHT OF THE FRT TYRES	D2 = 0.9000	OVERALL HEIGHT( PT IMPACT)	H6 = 1.9600
H. DIST. COG-LEAD PT INTER.	L6 = -0.4000	PROTECTIVE STRUCT. WIDTH	B6 = 0.7000
HEIGHT OF THE ENG. B.	H7 = 1.3700	WIDTH OF THE ENG. B.	B7 = 0.8000
H. DIST. COG-FRT COR. ENG. B.	L7 = 1.6390	HEIGHT FRT AXLE PIVOT PT	H0 = 0.4450
REAR TRACK WIDTH	S = 1.1150	REAR TYRE WIDTH	B0 = 0.1950
FRT AXLE SWING ANGLE	D0 = 0.1570	TRACTOR MASS	Mc = 1800.000
MOMENT OF INERTIA	Q = 250.0000

VELOCITY O0 = 3.840	VELOCITY O1 = 0.246
VELOCITY O2 = 0.235	VELOCITY O3 = 0.000
VELOCITY O4 = 0.000	VELOCITY O5 = 0.000
VELOCITY O6 = 0.000	VELOCITY O7 = 0.000
VELOCITY O8 = 0.000	VELOCITY O9 = 0.000
VELOCITY O0 = 3.840	VELOCITY O1 = 0.246
VELOCITY O2 = 0.235	VELOCITY O3 = 0.000
VELOCITY O4 = 0.000	VELOCITY O5 = 0.000
VELOCITY O6 = 0.000	VELOCITY O7 = 0.000
VELOCITY O8 = 0.000	VELOCITY O9 = 0.000

THE ROLLING STOPS

Location:

Date:

Engineer:

Förklaringar till bilaga IX:

(1)

Förutom numreringen i avsnitten B2 och B3 som har anpassats till hela bilagan, är texten och numreringen till kraven i punkt B identisk med texten och numreringen i OECD:s standardkod för officiell provning av framtill monterade överrullningsskydd på smalspåriga jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul, OECD-kod 6, utgåva 2015, juli 2014.

(2)	Användarna erinras om att sätesindexpunkten bestäms i enlighet med ISO 5353:1995 och är en fast punkt med avseende på traktorn som inte rör sig när sätet inställs i ett annat läge än mittläget. Vid bestämning av det fria utrymmet ska sätet ställas in i sitt bakersta, högsta läge.

(3)	Programmet och exemplen finns tillgängliga på OECD:s webbplats.

(4)	Bestående + elastisk deformation uppmätt när den erforderliga energin har uppnåtts.

---

(1)  Anger lämplig storlek. Provstavens storlek får inte underskrida den största lämpliga storlek som materialet medger.

(2)  Den energi som krävs vid – 20 °C är 2,5 gånger värdet för – 30 °C. Andra faktorer påverkar hållfastheten vid islag, såsom valsningsriktning, brottgräns, kornriktning och svetsning. Dessa faktorer ska beaktas när stålsorten väljs och används.