20.12.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/33

(1)

Kommissionen antog i mars 2010 ett meddelande med titeln Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (nedan kallad Europa 2020-strategin). Meddelandet godkändes av Europeiska rådet i juni 2010. Europa 2020-strategin är en reaktion på den ekonomiska krisen och syftar till att förbereda unionen inför nästa årtionde. I den fastställs fem ambitiösa mål för klimat och energi, sysselsättning, innovation, utbildning och social delaktighet som ska uppnås till år 2020, och där anges också viktiga drivkrafter för tillväxt som syftar till att göra unionen mer dynamisk och konkurrenskraftig. I strategin understryks också vikten av att öka tillväxten i den europeiska ekonomin och samtidigt uppnå hög sysselsättning, koldioxidsnål, resurssnål och energieffektiv ekonomi samt social sammanhållning. Små och medelstora företag bör spela en avgörande roll för att uppnå Europa 2020-strategins mål. Deras roll återspeglas genom att små och medelstora företag nämns i sex av Europa 2020-strategins sju flaggskeppsinitiativ.

(2)

För att säkerställa att företagen, särskilt små och medelstora företag, i hög grad ska kunna bidra till unionens ekonomiska tillväxt, vilket är högsta prioritet, antog kommissionen i oktober 2010 ett meddelande med titeln En integrerad industripolitik för en globaliserad tid – med konkurrenskraft och hållbar utveckling i centrum, vilket godkändes av rådet i december 2010. Detta är ett flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin. I meddelandet anges en strategi som syftar till att främja tillväxt och sysselsättning genom att upprätthålla och stödja en stark, diversifierad och konkurrenskraftig industribas i Europa, särskilt genom bättre grundförutsättningar för företagen, och genom att flera aspekter av den inre marknaden, bl.a. de företagsrelaterade tjänsterna, förstärks.

(3)

I juni 2008 antog kommissionen ett meddelande med titeln Tänk småskaligt först – En "Small Business Act" för Europa (nedan kallad småföretagsakten), som välkomnades av rådet i december 2008. Denna småföretagsakt ger en övergripande politisk ram för små och medelstora företag, främjar entreprenörskap och förankrar principen om att tänka småskaligt först i lagar och politiska strategier, i syfte att stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft. Småföretagsakten innehåller tio principer och beskriver politiska åtgärder och lagstiftningsåtgärder som ska främja de små och medelstora företagens möjligheter att växa och skapa arbetstillfällen. Genomförandet av småföretagsakten bidrar till att målen i Europa 2020-strategin uppnås. Flera åtgärder för små och medelstora företag har redan fastställts i flaggskeppsinitiativen.

(4)

Småföretagsakten har därefter varit föremål för en översyn som lades fram i februari 2011, vilken utgjorde underlag för rådets slutsatser av den 30 och 31 maj 2011. I denna översyn lämnas en redogörelse av genomförandet av småföretagsakten och en bedömning görs av företagens behov där de, under rådande ekonomiska omständigheter, finner det allt svårare att få tillgång till finansiering och till marknader. I denna ingår en sammanfattning av framstegen under de första två årens genomförande av småföretagsakten, förslag till nya åtgärder för att hantera de utmaningar som uppstått till följd av den ekonomiska krisen och som påtalats av berörda parter samt förslag till olika sätt att förbättra spridningen och genomförandet av småföretagsakten, med berörda parter och näringslivsorganisationer i främsta ledet. De särskilda målen i ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag bör återspegla prioriteringarna i översynen. Det är viktigt att se till att genomförandet av ett sådant program samordnas med genomförandet av småföretagsakten.

Åtgärderna enligt de särskilda målen bör särskilt bidra till att iaktta de ovan nämnda tio principerna och fullborda de nya åtgärder som fastställts under översynsprocessen av småföretagsakten.

(5)

I rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 (3), fastställs den fleråriga budgetramen för åren 2014-2020. I den fleråriga budgetramen beskrivs hur de politiska målen för ökad tillväxt och sysselsättning i Europa, koldioxidsnål och mer miljömedveten ekonomi och en framträdande roll för unionen på den internationella arenan ska uppnås.

(6)

Ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (nedan kallat Cosmeprogrammet) bör inrättas, vars syfte ska vara att bidra till ökad konkurrenskraft och hållbarhet för företagen i unionen, särskilt de små och medelstora företagen, att stödja befintliga små och medelstora företag, att främja en företagarkultur och små och medelstora företags tillväxt, samt att bidra till främjandet av kunskapssamhället och till en utveckling som baseras på balanserad ekonomisk tillväxt.

(7)

I Cosmeprogrammet bör förenklingsplanen prioriteras högt, i enlighet med kommissionens meddelande av den 8 februari 2012 med titeln Förenklingsplan för den fleråriga budgetramen 2014–2020.Unionens och medlemsstaternas utgifter när det gäller företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag bör samordnas bättre för att säkra komplementaritet, bättre effektivitet och synlighet samt för att förbättra budgetsynergieffekterna.

(8)

Kommissionen har förbundit sig att integrera klimatåtgärder i unionens utgiftsprogram och att avsätta minst 20 % av unionens budget till klimatrelaterade mål. Det är viktigt att se till att såväl anpassning till klimatförändringar och åtgärder för att mildra effekterna av dessa förändringar, som riskförebyggande arbete främjas när Cosmeprogrammet förbereds, utformas och genomförs. Åtgärder som omfattas av denna förordning bör bidra till att främja övergången till en ekonomi och ett samhälle som präglas av koldioxidsnål förbrukning och klimattålighet.

(9)

Det framgår av rådets beslut 2001/822/EG (4) att enheter och organ i de utomeuropeiska länderna och territorierna kan delta i Cosmeprogrammet.

(10)

Syftet med unionens konkurrenskraftspolitik är att skapa institutionella och politiska förutsättningar för att företagen, särskilt små och medelstora företag, ska kunna växa på ett hållbart sätt. Att skapa konkurrenskraft och hållbarhet inbegriper en förmåga att uppnå och behålla företagens ekonomiska konkurrenskraft och tillväxt i enlighet med mål för hållbar utveckling. Ökad produktivitet, inbegripet resurs- och energiproduktivitet, är den viktigaste källan till en långsiktig ökning av inkomsterna. Konkurrenskraften är beroende av företagens förmåga att fullt ut utnyttja de möjligheter som exempelvis den inre marknaden erbjuder. Detta är särskilt viktigt för små och medelstora företag, som utgör 99 % av företagen i unionen, står för två av tre befintliga arbetstillfällen i den privata sektorn, skapar 80 % av de nya arbetstillfällena och bidrar med mer än hälften av det samlade mervärde som företagen i unionen skapar. De små och medelstora företagen är en viktig drivkraft för ekonomisk tillväxt, sysselsättning och social integration.

(11)

I kommissionens meddelande av den 18 april 2012 med titeln Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning beräknas att politik som främjar en övergång till en grön ekonomi, t.ex. åtgärder för resurseffektivitet och energieffektivitet och klimatförändringsåtgärder skulle kunna skapa mer än fem miljoner arbetstillfällen fram till 2020, särskilt inom sektorn för små och medelstora företag. Mot bakgrund av detta kan de särskilda åtgärderna inom Cosmeprogrammet omfatta främjande av utveckling av hållbara produkter, tjänster, tekniker och processer, samt resurs- och energieffektivitet och företagens sociala ansvar.

(12)

Konkurrenskraften har på grund av marknadsrelaterade, politiska och institutionella brister som undergräver konkurrenskraften hos företagen i unionen, särskilt de små och medelstora företagen, under de senaste åren stått i fokus för unionens arbete med att utforma nya politiska strategier.

(13)

Cosmeprogrammet bör därför åtgärda brister på marknaden som påverkar unionsekonomins konkurrenskraft på global nivå och som undergräver företagens, särskilt de små och medelstora företagens, möjligheter att konkurrera med sina motparter i andra delar av världen.

(14)

Cosmeprogrammet bör särskilt rikta sig till små och medelstora företag, enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG (5). Kommissionen bör samråda med alla berörda parter, bland annat med organisationer som företräder små och medelstora företag, vid tillämpningen av denna förordning. Särskild uppmärksamhet bör ägnas mikroföretag, hantverksföretag, egenföretagare, fria yrkesutövare och sociala företag. Uppmärksamhet bör också ägnas potentiella, nya, unga och kvinnliga företagare samt andra särskilda målgrupper som äldre företagare, invandrare och företagare som tillhör socialt mindre gynnade eller utsatta grupper, t.ex. personer med funktionsnedsättning och åt främjandet av företagsöverlåtelse, spin-off- och spin-out-företag och en andra chans för företagare.

(15)

Många av unionens konkurrenskraftsproblem gäller de små och medelstora företagens problem med att få tillgång till finansiering, eftersom de har svårigheter att styrka sin kreditvärdighet och har svårt att få tillgång till riskkapital. Dessa svårigheter har en negativ effekt dels på antalet nya företag, dels på företagens kvalitet, tillväxt och överlevnadsandel samt på nya företagares vilja att ta över livskraftiga företag i samband med ägarbyten och generationsväxlingar. Unionens finansieringsinstrument som inrättades enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 1639/2006/EG (6) har tillfört ett mervärde och bidragit positivt till minst 220 000 små och medelstora företag. Det ökade mervärdet för unionen av de föreslagna finansieringsinstrumenten är bl.a. att de stärker den inre marknaden för riskkapital, bidrar till utvecklingen av en gemensam europeisk finansieringsmarknad för små och medelstora företag och hanterar marknadsbrister som inte kan hanteras av medlemsstaterna. Unionens åtgärder bör vara samstämmiga och enhetliga samt komplettera medlemsstaternas finansieringsinstrument för små och medelstora företag, ge en hävstångseffekt och inte skapa störningar på marknaden enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (7). De enheter som har ansvar för att genomföra åtgärderna bör se till att stödet innebär ett tillskott och undvika dubbelfinansiering genom unionsmedel.

(16)

Kommissionen bör synliggöra finansiering genom finansieringsinstrumenten i denna förordning i syfte att skapa kännedom om möjligheten att få unionsstöd och att se till att det stöd som tillhandahålls är erkänt på marknaden. Därför bör finansiella intermediärer också vara skyldiga att uttryckligen framhålla för slutmottagarna att finansieringen möjliggjordes genom stöd från finansieringsinstrumenten i denna förordning. Kommissionen och medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder, bland annat användarvänliga onlinesystem, för att sprida information om de tillgängliga finansieringsinstrumenten bland små och medelstora företag och intermediärer. Dessa system, som eventuellt kan inbegripa en enda portal, bör inte överlappa befintliga system.

(17)

Enterprise Europe Network (nedan kallat nätverket) har visat att det ger de små och medelstora företagen i Europa ett mervärde som en central kontaktpunkt, där företagen får hjälp att förbättra sin konkurrenskraft och utforska affärsmöjligheterna på och utanför den inre marknaden. En rationalisering av förfaranden och metoder och tillhandahållande av en europeisk dimension i företagstjänsterna kan endast åstadkommas på unionsnivå. Nätverket har särskilt hjälpt små och medelstora företag att finna partner för samarbete och tekniköverföring på den inre marknaden och i tredjeländer, samt stått till tjänst med råd om unionens finansieringskällor, unionsrätten, immateriella rättigheter och om unionens program för att främja miljöinnovation och hållbar produktion. Det har också fått återkoppling om unionsrätt och standarder. Dess unika erfarenhet är särskilt viktig för att undanröja diskrepanser i fråga om information och för att minska kostnaderna för internationella transaktioner.

(18)

Fortsatta ansträngningar krävs för att ytterligare optimera tjänsternas kvalitet och nätverkets prestation, särskilt vad gäller små och medelstora företags medvetenhet om och senare utnyttjande av de tjänster som erbjuds genom att ytterligare integrera internationaliserings- och innovationstjänster, förbättra nätverkets samarbete med regionala och lokala berörda parter inom de små och medelstora företagens organisationer, öka samrådet med och i högre grad involvera värdorganisationer, minska byråkratin, förbättra it-stödet, förbättra nätverkets synlighet och tjänster inom de täckta geografiska områdena.

(19)

Det begränsade antalet små och medelstora företag som etablerar sig internationellt i och utanför Europa påverkar konkurrenskraften. Enligt vissa uppskattningar har 25 % av unionens små och medelstora företag exporterat till andra länder under de senaste tre åren, medan endast 13 % av unionens små och medelstora företag exporterade regelbundet till länder utanför unionen och bara 2 % har investerat utanför det egna landet. En Eurobarometerundersökning från 2012 visar dessutom att det finns en outnyttjad potential för tillväxt i små och medelstora företag på gröna marknader, inom och utanför unionen, med avseende på internationalisering och tillgång till offentlig upphandling. I linje med småföretagsakten, där unionen och medlemsstaterna uppmanades att stödja och uppmuntra små och medelstora företag att dra nytta av tillväxten på marknaderna utanför unionen, ger unionen ekonomiskt stöd till ett flertal initiativ som Centrum för industriellt samarbete mellan EU och Japan och hjälpcentralen som ger små och medelstora företag råd om immateriella rättigheter i Kina. Mervärde för unionen skapas genom främjande av samarbete och genom tillhandahållande av tjänster på europeisk nivå som kompletterar men inte överlappar medlemsstaternas centrala handelsfrämjande tjänster och som stärker de samlade insatserna från offentliga och privata tjänsteleverantörer på området. Dessa tjänster bör omfatta information om immateriella rättigheter, normer och offentlig upphandling och möjligheter. Del II av rådets slutsatser av den 6 december 2011 med titeln För ett stärkt genomförande av industripolitiken i hela EU, om kommissionens meddelande med titeln En integrerad industripolitik för en globaliserad tid – med konkurrenskraft och hållbar utveckling i centrum bör beaktas till fullo. Därför bör en väldefinierad europeisk strategi för kluster komplettera nationella och regionala insatser för att inrikta kluster mot spetskompetens och internationellt samarbete med beaktande av den omständigheten att det är mycket viktigt att små och medelstora företag sluter sig samman för att deras förmåga till innovation och etablering på utländska marknader ska kunna stärkas.

(20)

För att kunna förbättra konkurrenskraften i unionsföretagen, särskilt de små och medelstora företagen, måste medlemsstaterna och kommissionen skapa ett gynnsamt företagsklimat. De små och medelstora företagens intressen och de sektorer där de oftast är verksamma behöver ägnas särskild uppmärksamhet. Det behövs också initiativ på unionsnivå för att utbyta information och kunskap på europeisk nivå och digitala tjänster kan vara särskilt kostnadseffektiva på detta område. Sådana åtgärder kan bidra till att skapa lika villkor för små och medelstora företag.

(21)

Luckor, fragmentering och onödig byråkrati på den inre marknaden hindrar medborgare, konsumenter och företag, särskilt små och medelstora företag, från att till fullo dra nytta av dess fördelar. Därför är behovet av en gemensam insats från medlemsstaterna, Europaparlamentet, rådet och kommissionen för att hantera brister i fråga om genomförande, lagstiftning och information akut. Medlemsstaterna, Europaparlamentet, rådet och kommissionen bör också samarbeta i enlighet med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen för att minska och undvika onödiga administrativa och regelverksrelaterade bördor för små och medelstora företag. Åtgärderna i Cosmeprogrammet - som är det enda unionsprogrammet som är specifikt inriktat på små och medelstora företag - bör bidra till genomförandet av dessa mål, särskilt genom att bidra till att förbättra ramvillkoren för företagen. Kontroller av ändamålsenligheten och konsekvensanalyser som finansieras inom ramen för Cosmeprogrammet bör vara en del av dessa ansträngningar.

(22)

En annan faktor som påverkar konkurrenskraften är den relativt svaga företagarandan i unionen. Endast 45 % av unionsmedborgarna (och färre än 40 % av kvinnorna) skulle vilja vara egenföretagare, jämfört med 55 % av befolkningen i Förenta staterna och 71 % i Kina (enligt 2009 års Eurobarometerundersökning om företagande). Enligt småföretagsakten bör alla situationer som företagare möter uppmärksammas, däribland nystartande av företag, tillväxt, överlåtelser och konkurs (andra chansen). Främjande av utbildning i företagande och åtgärder för att förbättra samstämmigheten och enhetligheten, till exempel fastställande av referensvärden och utbyte av god praxis, ger ett högt unionsmervärde.

(23)

Erasmusprogrammet för unga företagare inleddes i syfte att göra det möjligt för nya eller blivande entreprenörer att inhämta näringslivserfarenheter i en annan medlemsstat än den egna och på så sätt ge dem möjlighet att stärka sin förmåga till företagande. I samband med målet att förbättra ramvillkoren för att främja entreprenörskap och företagarkultur bör kommissionen kunna vidta åtgärder för att hjälpa nya entreprenörer att förbättra sin kapacitet att utveckla sakkunskap om och färdigheter när det gäller företagande samt företagaranda, liksom att förbättra sin tekniska kapacitet och företagsledning.

(24)

Global konkurrens, befolkningsutveckling, resursbegränsningar och nya sociala tendenser innebär både utmaningar och möjligheter för olika sektorer som står inför globala utmaningar och präglas av en stor andel små och medelstora företag. Formgivningsbaserade sektorer måste t.ex. anpassa sig för att kunna dra nytta av de outnyttjade möjligheter som den stora efterfrågan på personliga, kreativa och universella produkter erbjuder. Eftersom dessa utmaningar gäller alla små och medelstora företag i unionen inom dessa sektorer krävs en gemensam insats på unionsnivå för att skapa ytterligare tillväxt genom initiativ som påskyndar uppkomsten av nya produkter och tjänster.

(25)

För att stödja insatser i medlemsstaterna kan Cosmeprogrammet stödja initiativ med betydande potential till tillväxt och företagande, både på sektorsområden och sektorsövergripande områden, särskilt sådana med en hög andel små och medelstora företag, som påskyndar utvecklingen av konkurrenskraftiga och hållbara industrier, baserat på de mest konkurrenskraftiga verksamhetsmodellerna, förbättrade produkter och processer, organisationsstrukturer eller modifierade värdekedjor. Som konstaterades i kommissionens meddelande av den 30 juni 2010, Europa, världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism, som välkomnades av rådet i oktober 2010, är turistnäringen en viktig del av unionens ekonomi. Företag i denna sektor bidrar direkt med 5 % av unionens bruttonationalprodukt (BNP). Genom fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) framhävs vikten av turism samtidigt som unionens befogenheter på området anges. De europeiska initiativen på turismområdet kan komplettera medlemsstaternas insatser genom att främja uppkomsten av en gynnsam miljö och samarbete mellan medlemsstater, särskilt genom utbyte av god praxis. Exempel på åtgärder kan vara att förbättra kunskaperna om turism genom att tillhandahålla uppgifter och analyser samtutveckla gränsöverskridande samarbetsprojekt i nära samarbete med medlemsstaterna utan att ålägga unionens företag några obligatoriska krav.

(26)

Cosmeprogrammet innehåller åtgärder som gäller målen, den samlade finansieringsramen för att förverkliga dessa mål, en lägsta finansieringsramsnivå för finansieringsinstrument, olika former av genomförandeåtgärder och överskådliga metoder för övervakning och utvärdering samt skydd av unionens ekonomiska intressen.

(27)

Cosmeprogrammet kompletterar unionens övriga program samtidigt som varje enskilt instrument får fungera i enlighet med sina egna, särskilda förfaranden. Samma stödberättigande kostnader bör därför inte beviljas dubbel finansiering. För att unionens finansiering ska kunna skapa ett mervärde och få största möjliga verkan bör Cosmeprogrammet nära samverka med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 (8) (programmet Horisont 2020), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (9) (strukturfonderna) och andra unionsprogram.

(28)

Principerna om öppenhet och jämställdhet bör beaktas i samtliga program och åtgärder som omfattas av Cosmeprogrammet. Respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna bör också beaktas i dessa initiativ och åtgärder.

(29)

Tilldelningen av bidrag till små och medelstora företag bör föregås av ett öppet förfarande. Beviljandet av bidrag och utbetalningen av dem bör vara transparent, obyråkratiskt och i enlighet med gemensamma bestämmelser.

(30)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för Cosmeprogrammets hela löptid fastställas, som ska utgöra det särskilda referensbeloppet för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet, enligt punkt 17 i det interinstitutionella avtalet mellan Europarlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (10).

(31)

För att kunna säkerställa att finansieringen begränsas till åtgärder för att rätta till marknadsrelaterade, politiska och institutionella brister och för att undvika snedvridningar på marknaden, bör finansieringen från Cosmeprogrammet följa unionens regler för statligt stöd.

(32)

Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och protokollen till associeringsavtalen innehåller bestämmelser om de berörda ländernas deltagande i unionens program. Andra tredjeländer bör kunna delta när en sådan möjlighet anges i avtal och förfaranden.

(33)

Det är viktigt att säkerställa att Cosmeprogrammet kännetecknas av sund ekonomisk förvaltning, genomförs så effektivt och användarvänligt som möjligt och samtidigt säkerställer rättslig förutsägbarhet och är tillgängligt för alla deltagare.

(34)

Cosmeprogrammet bör övervakas och utvärderas för att möjliggöra anpassningar. En årlig rapport om dess genomförande bör göras, som presenterar de framsteg som gjorts och de insatser som planeras.

(35)

Genomförandet av Cosmeprogrammet bör övervakas årligen med hjälp av nyckelindikatorer för bedömning av resultat och effekter. Dessa indikatorer, inklusive relevanta basnivåer, bör ge ett minimiunderlag för bedömningen av i vilken utsträckning Cosmeprogrammens mål uppnåtts.

(36)

Den interimsrapport som kommissionen utarbetar av uppnåendet av målen för samtliga åtgärder som stöds genom Cosmeprogrammet bör även att inbegripa en utvärdering av låga deltagandenivåer för små och medelstora företag, när detta har konstaterats i ett betydande antal medlemsstater. När det är lämpligt kan medlemsstaterna i sin politik beakta resultaten i interimsrapporten.

(37)

Under hela utgiftscykeln bör unionens finansiella intressen skyddas med hjälp av proportionella åtgärder som ska göra det möjligt att förebygga, spåra och utreda oriktigheter, att återkräva medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt och att vid behov fastställa administrativa eller ekonomiska sanktioner i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

(38)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att anta årliga arbetsprogram för genomförandet av Cosmeprogrammet. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (11). Några av de åtgärder som ingår i det årliga arbetsprogrammet inbegriper samordningen av åtgärder på nationell nivå. I detta sammanhang bör artikel 45.4 i den förordningen tillämpas.

(39)

Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen med avseende på indikatorerna, ändringar av vissa specifika detaljer gällande finansieringsinstrumenten och ändringar av de vägledande belopp som med mer än 5 % skulle överskrida värdet på finansieringsramen i varje enskilt fall. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker i så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(40)

Av rättssäkerhetsskäl och tydlighetsskäl bör beslut nr 1639/2006/EG upphävas.

a)

Stärka konkurrenskraften och hållbarheten hos företagen i unionen, i synnerhet hos små och medelstora företag.

b)

Främja företagarkultur samt främja nyföretagande och tillväxt i fråga om små och medelstora företag.

a)

Resultatet för små och medelstora företag när det gäller hållbarhet.

b)

Förändringar av den onödiga administrativa och regelverksrelaterade bördan för såväl nya som redan befintliga små och medelstora företag.

c)

Förändringar i andelen små och medelstora företag som exporterar till länder inom eller utanför unionen.

d)

Förändringar i små och medelstora företags tillväxt.

e)

Förändringar i andelen unionsmedborgare som vill vara egenföretagare.

a)

Att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering i form av eget kapital och lån.

b)

Att förbättra marknadstillträdet, särskilt inom unionen, men också globalt.

c)

Att förbättra grundförutsättningarna för konkurrenskraft och hållbarhet för företagen i unionen, särskilt för små och medelstora företag, bl.a. inom turistnäringen.

d)

Att främja entreprenörskap och företagarkultur.

a)

Länder inom Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet, och andra europeiska länder, när detta är möjligt enligt avtal och förfaranden.

b)

Anslutningsländer, kandidatländer och potentiella kandidater i enlighet med de allmänna principer och villkor för dessa länders deltagande i unionsprogram som fastställs i respektive ramavtal och beslut av associeringsrådet eller liknande överenskommelser.

c)

Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, när avtal och förfaranden möjliggör detta, i enlighet med de allmänna principer och villkor för dessa länders deltagande i unionsprogram som fastställs i respektive ramavtal, protokoll till associeringsavtal och beslut av associeringsrådet.

a)

Tillhandahållande av information och rådgivning om unionsinitiativ och unionsrätt, stöd till förbättrad ledningskapacitet för att öka små och medelstora företags konkurrenskraft, stöd till att förbättra den ekonomiska kunskapen vid små och medelstora företag, inbegripet information och rådgivning om finansieringsmöjligheter, tillgång till finansiering och därtill knutna coachnings- och mentorssystem, åtgärder för att öka små och medelstora företags tillträde till sakkunskap om energieffektivitet, klimat- och miljöfrågor samt främjande av unionens finansieringsprogram och finansieringsinstrument (bland annat programmet Horisont 2020 i samarbete med nationella kontaktpunkter och strukturfonderna).

b)

Underlättande av gränsöverskridande samarbete inom företagande, forskning och utveckling, partnerskap för teknik- och kunskapsöverföring samt teknik och innovation.

c)

Tillhandahållande av en kanal för kommunikation mellan små och medelstora företag och kommissionen.

a)

Åtgärder för att förbättra utformningen, genomförandet och utvärderingen av politiska åtgärder som påverkar företagens konkurrenskraft och hållbarhet, inklusive genom utbyte av god praxis när det gäller grundförutsättningar och förvaltning av världsledande kluster och företagsnätverk, och genom främjande av gränsöverskridande samarbete mellan kluster och företagsnätverk, utveckling av hållbara produkter, tjänster, teknik och processer, samt resurseffektivitet, energieffektivitet och företagens sociala ansvar.

b)

Åtgärder för att hantera de internationella aspekterna av strategierna för att främja konkurrenskraften, och särskilt fokusera på policysamarbete mellan medlemsstaterna, andra länder som deltar i Cosmeprogrammet och unionens globala handelspartner.

c)

Åtgärder för att förbättra utformningen av strategier för små och medelstora företag, samarbete mellan beslutsfattarna, inbördes utvärdering och utbyte av god praxis mellan medlemsstaterna, med beaktande av tillgängliga styrkande uppgifter och synpunkter hos berörda parter, särskilt för att göra tillgången till unionsprogrammen och åtgärderna enklare för de små och medelstora företagen i enlighet med småföretagsaktens åtgärdsplan.

a)

En beskrivning av de åtgärder som ska finansieras, de eftersträvade målen för varje åtgärd, vilka ska överensstämma med de allmänna och särskilda mål som anges i artiklarna 3 och 4, förväntade resultat, genomförandemetod, en uppgift om vilket belopp som ska anslås för varje åtgärd, sammanlagt belopp för samtliga åtgärder, en preliminär tidsplan för genomförandet och en betalningsprofil.

b)

Lämpliga kvalitativa och kvantitativa indikatorer för varje åtgärd, för analys och övervakning av hur väl resultaten och målen för den berörda åtgärden uppnås.

c)

När det gäller bidrag och därmed sammanhängande åtgärder, de viktigaste utvärderingskriterierna som bör fastställas så att Cosmeprogrammets mål bäst ska kunna uppfyllas och den högsta samfinansieringssatsen.

d)

Ett separat detaljerat kapitel om finansieringsinstrumenten som i enlighet med artikel 17 i denna förordning ska återspegla informationsskyldigheten enligt förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, bl.a. med uppgifter om den förväntade fördelningen av finansieringsramen mellan egenkapitalinstrumentet för tillväxt och det lånegarantiinstrument som avses i artiklarna 18 respektive 19 i denna förordning samt uppgifter om garantinivån och förhållandet till programmet Horisont 2020.

a)

Förbättring av analys och övervakning av branschspecifika och branschövergripande konkurrensfrågor.

b)

Kartläggning och spridning av god praxis och politiska strategier samt av hur de vidareutvecklas.

c)

Kontroller av befintlig rätt och konsekvensbedömningar av nya unionsåtgärder som är särskilt relevanta för företagens konkurrenskraft, med syftet att kartlägga befintliga rättsområden där förenklingar behövs och att se till att bördorna för små och medelstora företag minimeras på områden där ny lagstiftning föreslås.

d)

Utvärdering av lagstiftning som påverkar företagen, särskilt små och medelstora företag, och av åtgärder som rör näringslivspolitik och konkurrenskraft.

e)

Främjande av integrerade och användarvänliga onlinesystem som ger information om program med relevans för små och medelstora företag, samtidigt som det säkerställs att dessa inte överlappar befintliga portaler.

a)

andra finansieringsinstrument som medlemsstaterna och deras förvaltningsmyndigheter inrättat med hjälp av nationella eller regionala finansieringsmedel eller inom ramen för insatser enligt strukturfonderna, i enlighet med artikel 38.1 a i förordning (EU) nr 1303/2013,

b)

andra finansieringsinstrument som medlemsstaterna och deras förvaltningsmyndigheter inrättat med hjälp av nationella eller regionala program och som inte omfattas av insatser enligt strukturfonderna,

c)

bidrag som finansieras av unionen, inklusive inom ramen för denna förordning.

a)

direkt av Europeiska investeringsfonden eller andra organ som ansvarar för genomförandet av egetkapitalinstrumentet för tillväxt på kommissionens vägnar, eller

b)

av fonder som investerar i andra fonder (funds-of-funds) eller instrument som investerar över gränserna, och som inrättats av Europeiska investeringsfonden eller andra organ (inbegripet förvaltare från den privata eller offentliga sektorn) som ansvarar för genomförandet av egetkapitalinstrumentet för tillväxt på kommissionens vägnar tillsammans med investerare från privata och/eller offentliga finansinstitut.

a)

motgarantier och andra riskdelningsavtal för garantisystem, inklusive när så krävs kompletterande garantier,

b)

direkta garantier och andra riskdelningsavtal för alla andra finansiella intermediärer som uppfyller de kriterier för stödberättigande som avses i punkt 5.

a)

Garantier för skuldfinansiering (inklusive förlagslån och vinstandelslån, leasing eller bankgarantier), som ska minska små och medelstora företags särskilda problem med att få tillgång till finansiering, vilka beror antingen på en förmodad högre risk eller på bristande säkerhet.

b)

Värdepapperisering av små och medelstora företags fordringar som ska mobilisera kompletterande skuldfinansiering för små och medelstora företag, i enlighet med lämpliga riskdelningsavtal med de berörda instituten. Stöd till dessa värdepapperiseringstransaktioner ges på villkor att finansinstituten åtar sig att ställa en betydande del av den uppnådda likviditeten eller det mobiliserade kapitalet till förfogande för ny utlåning till små och medelstora företag inom en rimlig tidsperiod. Storleken på denna nya skuldfinansiering ska beräknas utifrån storleken på den portföljrisk som det finns säkerhet för. Storleken ska tillsammans med löptiden förhandlas fram med varje enskilt finansinstitut.