20.12.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 373/1


INTERINSTITUTIONELLT AVTAL

av den 2 december 2013

mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning

2013/C 373/01

EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH EUROPEISKA KOMMISSIONEN,

nedan kallade institutionerna,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

1.

Detta avtal ingås i enlighet med artikel 295 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och syftar till att genomföra budgetdisciplinen och förbättra det årliga budgetförfarandet och det interinstitutionella samarbetet i budgetfrågor, samt att säkerställa sund ekonomisk förvaltning.

2.

Budgetdisciplin gäller i detta avtal för alla utgifter. Avtalet är bindande för alla institutioner under hela den period som det gäller.

3.

Detta avtal påverkar inte de olika institutionernas respektive budgetbefogenheter, såsom dessa fastställs i fördragen, i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 (1) (nedan kallad förordningen om den fleråriga budgetramen) och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 966/2012 (2) (nedan kallad budgetförordningen).

4.

Ingen ändring av detta avtal får göras utom i samförstånd mellan samtliga institutioner.

5.

Detta avtal består av tre delar:

Del I avser kompletterande bestämmelser om den fleråriga budgetramen (nedan kallad budgetramen) samt bestämmelser om särskilda instrument som inte ingår i budgetramen.

Del II avser det interinstitutionella samarbetet under budgetförfarandet.

Del III avser bestämmelser om sund ekonomisk förvaltning av unionens medel.

6.

Detta avtal träder i kraft den 23 december 2013 och ersätter det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (3).

DEL I

BUDGETRAM OCH SÄRSKILDA INSTRUMENT

A.   Bestämmelser om budgetramen

7.

Upplysningar om transaktioner som inte finns upptagna i unionens allmänna budget och den förväntade utvecklingen av de olika kategorierna av unionens egna medel anges som vägledning i särskilda tabeller. De upplysningarna ska uppdateras varje år tillsammans med de dokument som åtföljer budgetförslaget.

8.

Institutionerna ska, med hänsyn till principen om sund ekonomisk förvaltning, under budgetförfarandet och i samband med att budgeten antas i möjligaste mån sörja för att lämna tillräckliga marginaler under de olika taken i de olika rubrikerna, med undantag för underrubriken ”Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning”.

Aktualisering av prognoserna för betalningsbemyndiganden för perioden efter 2020.

9.

Prognoserna för betalningsbemyndiganden för perioden efter 2020 ska uppdateras av kommissionen år 2017. Vid den uppdateringen ska kommissionen ta hänsyn till all relevant information, inbegripet det faktiska utnyttjandet av åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden samt prognoserna för genomförandet. Hänsyn ska också tas till de regler som utformats för att säkerställa att betalningsbemyndiganden utvecklas på ett balanserat sätt i förhållande till åtagandebemyndigandena, samt de föreliggande prognoserna för utvecklingen av unionens samlade bruttonationalinkomst.

B.   Bestämmelser om särskilda instrument som inte ingår i budgetramen

Reserven för katastrofbistånd

10.

När kommissionen finner det nödvändigt att använda reserven för katastrofbistånd ska den lägga fram ett förslag till Europaparlamentet och rådet om överföring från reserven till berörda budgetposter.

Innan kommissionen lägger fram ett förslag om en överföring från reserven ska emellertid en undersökning av möjligheterna att omfördela anslag företas.

Vid oenighet ska ett trepartsförfarande inledas.

Överföringar från reserven ska ske i enlighet med budgetförordningen.

Europeiska unionens solidaritetsfond

11.

När de villkor för att använda medlen i Europeiska unionens solidaritetsfond som anges i den berörda grundläggande rättsakten är uppfyllda ska kommissionen lägga fram ett förslag om att ta den i anspråk. Om det finns medel att omfördela under den rubrik där behovet av ytterligare medel uppstår ska kommissionen ta hänsyn till det när den lägger fram det förslag som krävs, i enlighet med budgetförordningen, genom det lämpliga budgetinstrumentet. Beslutet om att mobilisera medel ur solidaritetsfonden ska fattas gemensamt av Europaparlamentet och rådet. Rådet ska besluta med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet med en majoritet av sina ledamöter och tre femtedelar av de avgivna rösterna.

Vid oenighet ska ett trepartsförfarande inledas.

Flexibilitetsmekanismen

12.

Kommissionen ska lägga fram ett förslag om att mobilisera flexibilitetsmekanismen efter det att den har undersökt alla möjligheter till omfördelning av anslag under den rubrik som berörs av de anslagsbehov som har tillkommit.

I förslaget ska de behov som ska täckas anges, liksom beloppen. Förslaget för det berörda budgetåret får läggas fram under budgetförfarandet.

Beslutet om att mobilisera flexibilitetsmekanismen ska fattas gemensamt av Europaparlamentet och rådet. Rådet ska besluta med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet med en majoritet av sina ledamöter och tre femtedelar av de avgivna rösterna.

Parterna ska komma överens om detta i samband med det årliga budgetförfarandet.

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

13.

När, i enlighet med den berörda grundläggande rättsakten, villkoren är uppfyllda för att mobilisera Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, ska kommissionen lägga fram ett förslag om detta. Beslutet om att mobilisera Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska fattas gemensamt av Europaparlamentet och rådet. Rådet ska besluta med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet med en majoritet av sina ledamöter och tre femtedelar av de avgivna rösterna.

Samtidigt som kommissionen lägger fram förslag till beslut om att mobilisera Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska den till Europaparlamentet och rådet lägga fram ett förslag om överföring till de berörda budgetposterna.

Vid oenighet ska ett trepartsförfarande inledas.

Överföringar som berör fonden för justering för globaliseringseffekter ska ske i enlighet med budgetförordningen.

Marginalen för oförutsedda händelser

14.

Utnyttjande av hela eller delar av marginalen för oförutsedda utgifter ska ske på förslag från kommissionen efter en noggrann analys av alla andra lösningar för att uppbringa medlen. Ett sådant förslag får endast göras i samband med ett förslag till ändringsbudget eller årlig budget, vars antagande kräver ett sådant förslag. Kommissionens förslag om utnyttjande av marginalen ska åtföljas av ett förslag till omfördelning, inom den befintliga budgeten, av ett betydande belopp, i den mån det stöds av kommissionens analys.

Beslutet om att utnyttja marginalen ska fattas gemensamt av Europaparlamentet och rådet samtidigt som de godkänner den ändringsbudget eller unionens allmänna budget vars antagande marginalen underlättar. Europaparlamentet och rådet ska besluta i enlighet med de röstningsregler som anges i artikel 314 i EUF-fördraget för fastställelse av unionens allmänna budget.

DEL II

FÖRBÄTTRING AV DET INTERINSTITUTIONELLA SAMARBETET I BUDGETFRÅGOR

A.   Förfarande för det interinstitutionella samarbetet

15.

De närmare bestämmelserna om interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet anges i bilagan.

Insyn i budgeten

16.

Kommissionen ska utarbeta en årlig rapport som ska åtfölja unionens allmänna budget och sammanfatta all tillgänglig och icke-konfidentiell information om

unionens tillgångar och skulder, inbegripet dem som följer av de in- och utlåningstransaktioner som unionen genomför i enlighet med sina befogenheter enligt fördragen,

Europeiska utvecklingsfondens (EUF), Europeiska finansiella stabiliseringsfacilitetens (EFSF), Europeiska stabilitetsmekanismens (ESM) och andra eventuella framtida mekanismers, inbegripet förvaltningsfonders, inkomster, utgifter, tillgångar och skulder,

medlemsstaternas utgifter inom ramen för det fördjupade samarbetet, i den mån dessa inte omfattas av unionens allmänna budget.

B.   Införande av finansiella bestämmelser i lagstiftningsakter

17.

Lagstiftningsakter om fleråriga program som antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska innehålla en bestämmelse i vilken lagstiftaren fastställer programmets finansieringsram.

Det beloppet ska utgöra det särskilda referensbeloppet för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

Europaparlamentet och rådet förpliktar sig, liksom kommissionen när den lägger fram sitt preliminära budgetförslag, att inte avvika från detta belopp med mer än 10 % under hela programmets löptid annat än om det uppstår nya objektiva och varaktiga omständigheter som är precist och uttryckligen motiverade, med hänsyn tagen till de resultat som uppnåtts under genomförandet av programmen, särskilt med utgångspunkt från utvärderingar. Alla ökningar som görs på grund av sådana omständigheter ska ligga under de befintliga utgiftstaken för de berörda budgetrubrikerna, om inte annat sägs i förordningen om den fleråriga budgetramen eller i det här avtalet angående användningen av vissa mekanismer.

Denna punkt tillämpas varken på sådana anslag för sammanhållningspolitiken som godkänts genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet och som avdelats i förväg av medlemsstaterna och där det fastställts ett finansiellt referensbelopp för hela programperioden, eller på de storskaliga projekt som avses i artikel 16 i förordningen om den fleråriga budgetramen.

18.

I lagstiftningsakter om fleråriga program som inte antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska inget belopp som bedöms vara nödvändigt förekomma.

Om rådet avser att införa ett finansiell referensbelopp ska det beloppet endast tas som ett uttryck för lagstiftarens önskan, och inte påverka Europaparlamentets och rådets budgetbefogenheter så som de anges i EUF-fördraget. En sådan bestämmelse ska alltid inkluderas i en lagstiftningsakt som innehåller ett sådant finansiellt referensbelopp.

Om ett finansiellt referensbelopp har beslutats genom en överenskommelse enligt det samrådsförfarande som avses i den gemensamma förklaringen av Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 4 mars 1975 (4), ska det betraktas som ett referensbelopp enligt punkt 17 i detta avtal.

C.   Utgifter med avseende på fiskeavtalen

19.

Utgifter med avseende på fiskeavtalen ska omfattas av följande specialbestämmelser

Kommissionen förpliktar sig att regelbundet informera Europaparlamentet om förberedelserna för och utvecklingen av förhandlingarna, inbegripet deras effekter på budgeten.

Inom ramen för lagstiftningsförfarandet på området för fiskeavtal förpliktar sig institutionerna att göra sitt yttersta för att alla förfaranden ska genomföras med minsta möjliga dröjsmål.

Belopp som anslås i budgeten för nya fiskeavtal eller förnyelse av fiskeavtal som träder i kraft efter den 1 januari det berörda budgetåret ska föras upp i reserven.

Om de anslag som avsatts för fiskeavtalen, inbegripet reserven, skulle visa sig otillräckliga, ska kommissionen förse Europaparlamentet och rådet med de uppgifter som behövs för att i form av ett trepartsmöte, eventuellt i förenklad form, diskutera orsakerna till denna situation och vilka åtgärder som skulle kunna vidtas enligt de fastställda förfarandena. Vid behov ska kommissionen också föreslå lämpliga åtgärder.

Kommissionen ska varje kvartal förse Europaparlamentet och rådet med detaljerade uppgifter om tillämpningen av de gällande fiskeavtalen samt med en ekonomisk prognos för återstoden av året.

20.

Med beaktande av Europaparlamentets befogenheter vad gäller fiskeavtal och i enlighet med punkterna 25 och 26 i ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen (5) får företrädare för Europaparlamentet delta med observatörsstatus i bilaterala och multilaterala konferenser som förhandlar om internationella fiskeavtal.

21.

Utan att det påverkar det förfarande som är tillämpligt för fiskeavtalsförhandlingar förbinder sig Europaparlamentet och rådet att inom ramen för budgetsamarbetet i god tid nå en uppgörelse om tillräcklig finansiering av fiskeavtalen.

D.   Utgifter med avseende på reserven för kriser för jordbrukssektorn

22.

Anslag till reserven för kriser i jordbrukssektorn enligt artikel 25 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (6) ska föras in direkt i Europeiska unionens allmänna budget. Alla belopp i reserven som inte har använts till krisåtgärder ska föras tillbaka till direktstödet.

Utgifter kopplade till åtgärder avseende kriser som betalas mellan den 16 oktober och slutet av budgetåret får finansieras genom det påföljande budgetårets reserv i enlighet med kraven i tredje stycket.

Om kommissionen anser att reserven måste utnyttjas ska den, i enlighet med den relevanta rättsakten, för Europaparlamentet och rådet lägga fram ett förslag till överföring från reserven till de budgetrubriker som finansierar de åtgärder som den anser vara nödvändiga. Innan kommissionen lägger fram ett förslag om en överföring från reserven ska en undersökning av möjligheterna att omfördela anslag företas.

Överföringar från reserven ska ske i enlighet med budgetförordningen.

Vid oenighet ska ett trepartsförfarande inledas.

E.   Finansiering av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP)

23.

Det totala beloppet för driftsutgifter för Gusp ska fullt ut att tas upp i samma budgetkapitel, som ska benämnas Gusp. Detta belopp ska motsvara de faktiska, förutsebara behov som beräknats vid upprättandet av budgetförslaget enligt årliga prognoser från den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten), samt en rimlig marginal för oförutsedda utgifter. Inga medel får avsättas i reserv.

24.

För de utgifter för Gusp som belastar unionens allmänna budget i enlighet med artikel 41 i fördraget om Europeiska unionen, ska institutionerna varje år sträva efter att, iförlikningskommittén och utifrån kommissionens budgetförslag, nå en överenskommelse om vilket belopp som ska föras in i unionens allmänna budget för driftsutgifter och om hur de anslagen ska fördelas mellan de artiklar i budgetavdelningen för Gusp som föreslås i fjärde stycket i denna punkt. Om ingen överenskommelse nås ska parlamentet och rådet föra in samma belopp i budgeten som det i föregående års budget, eller det belopp som föreslås i budgetförslaget, om detta är lägre.

Det totala beloppet för driftsutgifter för Gusp ska fördelas mellan artiklarna i budgetkapitlet för Gusp så som föreslås i det fjärde stycket. Varje artikel ska omfatta instrument som redan har antagits, instrument som är planerade men ännu ej antagna samt alla övriga framtida, men ej planerade instrument som rådet kommer att anta under det berörda budgetåret.

Eftersom kommissionen, i enlighet med budgetförordningen, har behörighet att självständigt göra anslagsöverföringar mellan artiklarna inom budgetavdelningen för Gusp, kan de samlade anslagen för Gusp användas med den flexibilitet som bedöms nödvändig för att säkerställa att åtgärder inom Gusp kan genomföras snabbt. Om beloppet i budgetkapitlet för Gusp under ett budgetår är otillräckligt för att täcka de nödvändiga utgifterna ska Europaparlamentet och rådet på förslag av kommissionen omedelbart söka en lösning, med hänsyn tagen till artikel 3 i förordningen om den fleråriga budgetramen samt och punkt 10 i detta avtal.

Inom budgetavdelningen för Gusp kan de artiklar där åtgärder inom Gusp ska tas upp ha följande lydelse:

De mest omfattande uppdragen enligt artikel 49.1 g i budgetförordningen.

Krishantering, konfliktförebyggande, konfliktlösning och stabiliserande insatser och övervakning och genomförande av freds- och säkerhetsprocesser.

Icke-spridning och nedrustning.

Nödåtgärder.

Förberedande åtgärder och uppföljningsåtgärder.

Särskilda representanter för Europeiska unionen.

25.

Den höga representanten ska varje år höra Europaparlamentet angående ett långsiktigt dokument som ska upprättas och överlämnas senast den 15 juni det berörda året om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller Gusp, inbegripet de finansiella konsekvenserna för unionens allmänna budget, en utvärdering av de åtgärder som inletts år n-1 och en bedömning av Gusps samordning med unionens andra externa finansieringsorgan och dess kompletterande karaktär. Den höga representanten ska också regelbundet informera Europaparlamentet genom att minst fem gemensamma samrådsmöten hålls per år inom ramen för den politiska dialogen om Gusp, enligt beslut senast i förlikningskommittén. Deltagarna vid dessa möten ska fastställas av Europaparlamentet och rådet, med beaktande av målet med och karaktären hos den information som utbyts vid dessa möten.

Företrädare för kommissionen ska också inbjudas att delta i dessa möten.

Om rådet antar ett beslut inom Gusp som medför utgifter ska den höga representanten omedelbart och under alla omständigheter senast fem arbetsdagar därefter meddela Europaparlamentet en uppskattning av de beräknade kostnaderna (en finansieringsöversikt), särskilt kostnaderna som avser tidsram, personal, användning av lokaler och övrig infrastruktur, transportmedel, utbildningsbehov och säkerhetsarrangemang.

Kommissionen ska en gång i kvartalet underrätta Europaparlamentet och rådet om genomförandet av åtgärder inom Gusp och om de finansiella prognoserna för återstoden av budgetåret.

F.   Institutionernas roller med avseende på utvecklingsfrågor och Europeiska Utvecklingsfonden

26.

Kommissionen ska etablera en informell dialog med Europaparlamentet om utvecklingspolitiken, oavsett hur de olika delarna av politiken finansieras. Europaparlamentets granskning avseende Europeiska utvecklingsfonden (EUF) ska på frivillig basis anpassas till de föreliggande rättigheterna till kontroll över unionens allmänna budget, särskilt avseende instrumenten för utvecklingssamarbete, enligt de närmare bestämmelser som fastställs i den informella dialogen.

Europaparlamentet och rådet noterar att kommissionen, bland annat i syfte att förbättra den demokratiska kontrollen av utvecklingspolitiken, avser att föreslå att EUF inkorporeras i budgeten från och med 2021.

G.   Samarbete mellan institutionerna i fråga om budgetförfarandet för administrativa utgifter

27.

De besparingar som följer av utgiftstaket för rubrik 5 i bilagan till förordningen om den fleråriga budgetramen ska fördelas proportionellt mellan alla institutioner samt andra unionsorgan på grundval av deras respektive andel av de administrativa budgetarna.

Varje institution, organ eller byrå förväntas lägga fram beräkningar för utgifterna i det årliga budgetförfarandet enligt riktlinjerna som avses i första stycket.

För att neutralisera den extra kapacitet som skapas när arbetstiden höjs till 40 timmar i veckan är Europaparlamentet, rådet och kommissionen överens om att successivt minska personalen med 5 % sett till tjänsteförteckningen som den förelåg den 1 januari 2013 (7). Denna minskning ska tillämpas på alla institutioner, byråer och organ och utföras mellan 2013 och 2017. Minskningen ska inte påverka Europaparlamentets och rådets budgeträttigheter.

DEL III

SUND EKONOMISK FÖRVALTNING AV UNIONENS MEDEL

A.   Gemensam förvaltning

28.

Kommissionen ska säkerställa att Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten på begäran får all eventuell information och dokumentation om unionens medel som använts genom internationella organisationer och som erhållits i enlighet med de överenskommelser om kontroller som slutits med dessa organisationer och som anses nödvändig för utövandet av Europaparlamentets, rådets eller revisionsrättens befogenheter i EUF-fördraget.

Rapport med utvärdering

29.

I den rapport med utvärdering som föreskrivs i artikel 318 i EUF-fördraget ska kommissionen skilja på den inre politiken, som inriktas på Europa 2020-strategin, och på den yttre politiken och ska använda mer resultatinformation, bland annat resultat från effektivitetsrevisioner, för att utvärdera unionens finanser på grundval av de uppnådda resultaten.

Budgetplanering

30.

Två gånger om året, första gången i april eller maj (tillsammans med de dokument som åtföljer budgetförslaget) och andra gången i december eller januari (efter antagandet av unionens allmänna budget), ska kommissionen lägga fram en fullständig budgetplanering för rubrikerna 1 (med undantag för underrubriken ”Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning”), 2 (enbart för ”miljö” och ”fiske”), 3 och 4 i den fleråriga budgetramen. I den planeringen, uppställd efter rubrik, politikområde och budgetpost, bör följande anges:

a)

Gällande lagstiftning, med åtskillnad mellan fleråriga program och årliga åtgärder.

För fleråriga program bör kommissionen ange enligt vilket förfarande de antagits (ordinarie eller särskilt lagstiftningsförfarande), deras varaktighet, de totala ramanslagen samt hur stor andel som tilldelas administrativa utgifter.

För åtgärder som ryms inom ett budgetår (vad avser pilotprojekt, förberedande åtgärder och åtgärder som sköts av gemenskapsbyråer) och åtgärder som finansieras inom ramen för kommissionens befogenheter bör kommissionen lämna fleråriga beräkningar och ange de marginaler som lämnats under de tillåtna utgiftstaken enligt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 (8).

b)

Förslag till lagstiftning som ännu inte antagits: uppdaterad information om de förslag som lagts fram av kommissionen.

Kommissionen bör överväga metoder för korsvis hänvisning mellan budgetplaneringen och sin lagstiftningsplanering för att ge mer precisa och tillförlitliga prognoser. För varje lagstiftningsförslag bör kommissionen ange huruvida det tagits med i planeringen för april eller i planeringen för december. Europaparlamentet och rådet bör särskilt informeras om

a)

alla nya rättsakter som antagits och lagförslag som lagts fram, men som inte tagits med i planeringen för april eller planeringen för december (med motsvarande belopp),

b)

planerad lagstiftning enligt kommissionens årliga arbetsprogram för lagstiftning med angivande av om åtgärderna sannolikt kommer att ha en ekonomisk inverkan.

Vid behov bör kommissionen ange vilka ändringar i planeringen som de nya lagstiftningsförslagen kräver.

B.   Gemenskapsbyråer och Europaskolor

31.

Varje gång kommissionen lägger fram förslag om att inrätta en ny byrå ska den göra en sund, fullständig och objektiv konsekvensanalys, bland annat av den kritiska massan för personal och kompetens, kostnadseffektivitet, subsidiaritet och proportionalitet, inverkan på nationella och unionens verksamheter samt av budgetkonsekvenserna inom den berörda rubriken i budgetramen. Utifrån dessa uppgifter, och utan att det påverkar på lagstiftningsförfarandet för inrättandet av byrån, förbinder sig Europaparlamentet och rådet att inom ramen för budgetsamarbetet i god tid nå en uppgörelse om finansieringen av den föreslagna byrån.

Följande förfarande ska tillämpas:

Kommissionen ska först presentera varje förslag till inrättande av en ny byrå vid det första trepartsmötet efter det att den själv antagit förslaget. Den ska också lägga fram den finansieringsöversikt som åtföljer utkastet till rättsakt som föreslår inrättande av byrån och redogöra för följderna av detta under den period som återstår av budgetplaneringen.

Kommissionen ska sedan under lagstiftningsprocessen bistå lagstiftaren med att utvärdera de ekonomiska följderna av de ändringar som föreslagits. Dessa ekonomiska följder bör övervägas under de relevanta lagstiftande trepartsmötena.

Därefter ska kommissionen innan slutförandet av lagstiftningsprocessen lägga fram en uppdaterad finansieringsöversikt som tar hänsyn till lagstiftarens potentiella ändringar; denna slutliga finansieringsöversikt ska sättas upp på det sista trepartsmötets dagordning och godkännas formellt av lagstiftaren. Den ska också sättas upp på dagordningen för ett kommande budgettrepartsmöte (i brådskande fall i förenklad form), i syfte att nå en överenskommelse om finansieringen.

Slutligen ska den överenskommelse som nåtts vid ett trepartsmöte och som tar hänsyn till kommissionens budgetberäkning avseende lagstiftningsprocessens innehåll bekräftas genom en gemensam förklaring. Den gemensamma förklaringen ska godkännas av Europaparlamentet och rådet, var och en i enlighet med sin respektive arbetsordning.

Samma förfarande bör tillämpas vid ändring av en rättsakt som berör en byrå och som skulle påverka den berörda byråns resurser.

Om en byrås arbetsuppgifter ändras väsentligt utan att det sker någon ändring i den rättsakt genom vilken byrån inrättats ska kommissionen meddela Europaparlamentet och rådet detta i form av en reviderad finansieringsöversikt, så att Europaparlamentet och rådet har möjlighet att i tid enas om finansieringen av byrån.

32.

Vid budgetförfarandet bör hänsyn tas till de relevanta bestämmelserna i den gemensamma ansats som bifogats det gemensamma uttalande från Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om decentraliserade organ som undertecknades den 19 juli 2012.

33.

När Europaskolornas styrelse överväger att inrätta en ny Europaskola ska ett liknande förfarande tillämpas på motsvarande sätt i fråga om budgetkonsekvenserna för unionens allmänna budget.

Utfärdat i Bryssel den 9 december 2013.

På rådets vägnar

J. BERNATONIS

Ordförande

På kommissionens vägnar

J. LEWANDOWSKI

Ledamot av kommissionen

Utfärdat i Strasbourg den 10 december 2013.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande


(1)  Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 20 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

(3)  EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

(4)  EGT C 89, 22.4.1975, s. 1.

(5)  EUT L 304, 20.11.2010, s. 47.

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).

(7)  Rådet och kommissionen har redan genomfört en första minskning med 1 % av personalen sett till deras tjänsteförteckning av den 1 januari 2013.

(8)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 31.12.2012, s. 1).


BILAGA

Interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet

Del A.   Tidsplan för budgetförfarandet

1.

Institutionerna ska enas om en pragmatisk tidsplan vid en lämplig tidpunkt varje år innan budgetförfarandet inleds på grundval av nuvarande praxis.

Del B.   Prioriteringar under budgetförfarandet

2.

I god tid innan kommissionen antar budgetförslaget ska det sammankallas ett trepartsmöte för att diskutera möjliga prioriteringar för det kommande budgetåret.

Del C.   Upprättande av budgetförslaget och aktualisering av beräkningar

3.

Andra institutioner än kommissionen uppmanas att anta sina budgetberäkningar före mars månads utgång.

4.

Kommissionen ska varje år lägga fram ett budgetförslag som svarar mot unionens faktiska finansieringsbehov.

Den ska ta hänsyn till

a)

de prognoser över behoven av medel från strukturfonderna som lämnas av medlemsstaterna,

b)

kapaciteten för att utnyttja anslag och därvid sträva efter att vidmakthålla ett strikt förhållande mellan åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden,

c)

möjligheterna att ta nya politiska initiativ genom pilotåtgärder, nya förberedande åtgärder eller båda, eller för att förlänga giltigheten av fleråriga åtgärder som löpt ut, efter en bedömning av förutsättningarna att få till stånd en grundläggande rättsakt, i den mening som avses i budgetförordningen (definition av grundläggande rättsakt, villkor för när sådana rättsakter ska krävas samt undantag),

d)

behovet av att säkerställa en sådan utveckling av utgifterna i förhållande till föregående budgetår som överensstämmer med budgetdisciplinens krav.

5.

Institutionerna ska i möjligaste mån undvika att föra in poster i budgeten som avser obetydliga belopp.

6.

Europaparlamentet och rådet förpliktar sig också att ta hänsyn till den bedömning av möjligheterna att genomföra budgeten som kommissionen lagt fram inom ramen för budgetförslaget och i samband med genomförandet av pågående års budget.

7.

Med hänsyn till betydelsen av sund ekonomisk förvaltning och de effekter som betydande förändringar av kontoplanens avdelningar och kapitel kan få för de rapporteringskrav som åligger kommissionens avdelningar under genomförandet av budgeten, förpliktar sig Europaparlamentet och rådet att diskutera eventuella förslag till sådana större ändringar med kommissionen i samband med förlikningen.

8.

I ett lojalt och sunt institutionssamarbetes intresse förbinder sig Europaparlamentet och rådet att upprätthålla regelbundna och aktiva kontakter på alla nivåer, genom sina respektive förhandlare, under hela budgetförfarandet och särskilt under förlikningsperioden. Europaparlamentet och rådet förpliktar sig att säkerställa ett ständigt ömsesidigt utbyte av relevant information och relevanta dokument inom fastställd tid på både formell och informell nivå, liksom att vid behov under förlikningsperioden hålla tekniska eller informella möten i samarbete med kommissionen. Kommissionen ska säkerställa lika tillgång till information och dokument inom fastställd tid för Europaparlamentet och rådet.

9.

Fram till dess att förlikningskommittén sammankallats får kommissionen när så krävs ändra sitt budgetförslag i enlighet med artikel 314.2 i EUF-fördraget, inklusive genom en ändringsskrivelse med aktualiserade beräkningar av utgifterna på jordbruksområdet. Så snart som uppgifterna är tillgängliga ska kommissionen informera Europaparlamentet och rådet om dessa aktualiserade beräkningar. Den kommer att ställa all nödvändig dokumentation till Europarlamentets och rådets förfogande.

Del D.   Budgetförfarande före förlikningsförfarandet

10.

Ett trepartsmöte ska sammankallas i tillräckligt god tid före rådets behandling för att institutionerna ska ha möjlighet att utbyta synpunkter på kommissionens förslag.

11.

För att kommissionen ska få tillräckligt med tid för att bedöma genomförandeaspekterna av de ändringar som Europaparlamentet och rådet planerar som ger upphov till nya förberedande åtgärder eller pilotprojekt eller förlänger sådana som redan finns, ska Europaparlamentet och rådet underrätta kommissionen om sina avsikter i denna fråga, så att en första diskussion kan äga rum vid det trepartsmötet.

12.

Ett trepartsmöte kan sammankallas före Europaparlamentets omröstning i plenum.

Del E.   Förlikningsförfarande

13.

Om Europaparlamentet antar ändringar till rådets ståndpunkt ska rådets ordförande under samma sammanträde i plenum notera skillnaderna mellan de två institutionernas ståndpunkter och ge sitt samtycke till att Europaparlamentets ordförande utan dröjsmål sammankallar förlikningskommittén. Skrivelsen om sammankallande av förlikningskommittén ska skickas senast den första arbetsdagen i den vecka som följer på den vecka då sammanträdet i parlamentet där omröstningen skedde avslutas, och förlikningen ska inledas följande dag. De 21 dagar som förlikningen får pågå ska beräknas enligt rådets förordning (EEG/Euratom) nr 1182/71 (1).

14.

Om rådet inte kan komma överens om alla de ändringar som Europaparlamentet röstat igenom bör det bekräfta sin ståndpunkt genom en skrivelse som ska skickas före det första mötet som ska hållas under förlikningsperioden. I sådana fall ska förlikningskommittén att fortsätta sitt arbete enligt villkoren i följande punkter.

15.

Ordförandeskapet i förlikningskommittén ska utövas gemensamt av företrädare för Europaparlamentet och rådet. Medordföranden för den institution som är värd för ett möte i förlikningskommittén ska vara mötets ordförande. Varje institution ska i enlighet med sin arbetsordning utse sina företrädare för varje möte och fastställa sina förhandlingsmandat. Europaparlamentet och rådet ska företrädas på en lämplig nivå i förlikningskommittén så att varje delegation kan göra politiska åtaganden för sin respektive institution och så att faktiska framsteg mot en slutlig överenskommelse kan göras.

16.

I enlighet med artikel 314.5 andra stycket i EUF-fördraget ska kommissionen delta i förlikningskommitténs förfarande och ta alla nödvändiga initiativ för att främja ett närmande av Europaparlamentets och rådets ståndpunkter.

17.

Trepartsmöten ska hållas under hela förlikningsförfarandet med olika företrädare för att lösa de frågor som kvarstår och utarbeta ett underlag för att uppnå enighet i förlikningskommittén.

18.

Förlikningskommitténs möten och trepartsmötena ska växelvis äga rum i Europaparlamentets och rådets lokaler så att båda institutionerna på ett rättvist sätt bidrar med den utrustning som behövs, inbegripet för tolkning.

19.

Datumen för förlikningskommitténs möte och trepartsmötena ska fastställas på förhand genom överenskommelse mellan de tre institutionerna.

20.

En gemensam uppsättning dokument (nedan kallade bakgrundsdokument) där de olika skedena i budgetförfarandet jämförs ska ställas till förlikningskommitténs förfogande (2). Dessa dokument ska inbegripa sifferuppgifter ”post för post”, totalsummor per rubrik i den fleråriga budgetramen och ett konsoliderat dokument med sifferuppgifter och anmärkningar för alla de budgetposter som anses vara tekniskt ”öppna”. Utan att det föregriper förlikningskommitténs slutliga beslut ska alla budgetposter som anses vara tekniskt slutna att förtecknas i ett särskilt dokument (3). Dessa dokument ska vara indelade enligt budgetens kontoplan.

Även andra dokument ska bifogas de bakgrundsdokument som är avsedda för förlikningskommittén, inbegripet en skrivelse från kommissionen om genomförbarheten av rådets ståndpunkt och Europaparlamentets ändringar, samt eventuella skrivelser från andra institutioner avseende rådets ståndpunkt eller Europaparlamentets ändringar.

21.

För att kunna nå enighet innan förlikningsperioden löper ut ska trepartsmötena

fastställa vad förhandlingarna ska omfatta och vilka budgetfrågor som ska behandlas,

godkänna förteckningen över de budgetposter som anses vara tekniskt slutna med förbehåll för den slutliga överenskommelsen om hela budgeten,

diskutera frågor som har fastställts i första strecksatsen med sikte på att nå en eventuell överenskommelse som ska godkännas av förlikningskommittén, samt

ta upp tematiska frågor, exempelvis enligt rubrikerna i den fleråriga budgetramen.

Preliminära slutsatser ska utformas gemensamt under eller omedelbart efter varje trepartsmöte och samtidigt ska dagordningen för nästa möte överenskommas. Dessa slutsatser ska registreras av den institution som står värd för trepartsmötet och ska betraktas som tills vidare godkända efter 24 timmar, utan att detta påverkar förlikningskommitténs slutliga beslut.

22.

Vid sina sammanträden ska förlikningskommittén ha tillgång till slutsatserna från trepartsmötena och ett dokument för eventuellt godkännande tillsammans med de budgetposter som berörs av en preliminär överenskommelse under trepartsmötena.

23.

Den gemensamma text som föreskrivs i artikel 314.5 i EUF-fördraget ska utarbetas av Europaparlamentets och rådets sekretariat med stöd av kommissionen. Den ska bestå av ett följebrev från ordförandena för de två delegationerna till ordförandena för Europaparlamentet och rådet, med uppgift om datum för förlikningskommitténs överenskommelse, samt bilagor som ska innehålla följande:

Sifferuppgifter per enskild budgetpost och sammanlagda belopp per rubrik i den fleråriga budgetramen.

Ett konsoliderat dokument med sifferuppgifter och slutlig text för alla de poster som har ändrats under förlikningsförfarandet.

En förteckning över de budgetposter som inte förändrats i förhållande till budgetförslaget eller rådets ståndpunkt om budgetförslaget.

Förlikningskommittén kan också anta slutsatser eller gemensamma förklaringar i anknytning till budgeten.

24.

Den gemensamma texten ska översättas till unionsinstitutionernas officiella språk (av Europaparlamentets avdelningar) och ska lämnas in för godkännande till Europaparlamentet och rådet som ska ha 14 dagar på sig efter överenskommelsen om det gemensamma förslaget enligt punkt 23.

Med förbehåll för juristlingvistisk slutgranskning ska budgeten få sin slutliga utformning efter det att den gemensamma texten har antagits genom att bilagorna i den gemensamma texten integreras med de budgetposter som inte har ändrats under förlikningsförfarandet.

25.

Den institution som är värd för sammanträdet (trepartsmöte eller förlikning) ska tillhandahålla tolkning i enlighet med den fullständiga språkordning som är tillämplig på förlikningskommitténs sammanträden och en tillfällig språkordning för trepartsmötena.

Den institution som står värd ska också ombesörja att mötesdokumenten kopieras och distribueras.

De tre institutionernas avdelningar ska samarbeta vid kodifiering av resultaten av förhandlingarna i syfte att färdigställa den gemensamma texten.

Del F.   Ändringsbudgetar

Allmänna principer

26.

Eftersom ändringsbudgetar ofta gäller specifika och ibland brådskande frågor enas institutionerna om följande principer för att lägga grunden för ett gott interinstitutionellt samarbete som möjliggör en snabb och smidig beslutsprocess för ändringsbudgetarna, i möjligaste mån utan att förlikningsmöten behöver sammankallas.

27.

Så långt det är möjligt ska institutionerna sträva efter att hålla nere antalet ändringsbudgetar.

Tidsplan

28.

Kommissionen ska i förväg underrätta Europaparlamentet och rådet om de datum då den tror sig kunna anta förslag till ändringsbudgetar, utan att dessa uppgifter påverkar det faktiska datumet då förslaget antas.

29.

Europaparlamentet och rådet ska var och en i enlighet med sin respektive arbetsordning sträva efter att behandla kommissionens förslag till ändringsbudget inom kort efter det att kommissionen har antagit det.

30.

För att påskynda förfarandet ska Europaparlamentet och rådet se till att deras respektive dagordningar ligger väl i fas med varandra, så att arbetet kan bedrivas på ett väl samordnat och konsekvent sätt. De ska därför så snart som möjligt upprätta en vägledande tidsplan för de olika steg som leder fram till budgetens slutliga antagande.

Europaparlamentet och rådet ska också ta hänsyn till den relativa brådska som föreligger med ändringsbudgeten i fråga samt behovet av att anta den i god tid för att den ska få verkan inom det budgetår det gäller.

Samarbete under behandlingen

31.

Under förfarandets gång ska institutionerna samarbeta i konstruktiv anda för att så långt som möjligt bana väg för ett tidigt antagande av ändringsbudgeten.

Om så är lämpligt och om det finns en risk för avvikande ståndpunkter kan Europaparlamentet och rådet, innan någon av dem antar sina slutliga ståndpunkter, eller kommissionen vid valfri tidpunkt, föreslå att ett specifikt trepartsmöte sammankallas för att diskutera de avvikande ståndpunkterna och försöka nå en kompromiss.

32.

Alla förslag till ändringsbudgetar som lagts fram av kommissionen och som ännu inte slutligt antagits ska sättas upp på dagordningen för de trepartsmöten som planeras inom ramen för det årliga budgetförfarandet. Kommissionen ska lägga fram sina förslag till ändringsbudgetar och Europaparlamentet och rådet ska såvitt det är möjligt tillkännage sina respektive ståndpunkter före trepartsmötet.

33.

Om en trepartsdialog leder fram till en kompromiss förpliktar sig Europaparlamentet och rådet att vid överläggningarna om ändringsbudgeten beakta trepartsmötets resultat i överensstämmelse med EUF-fördraget och sin interna arbetsordning.

Samarbete efter behandlingen

34.

Om Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt utan ändringar ska ändringsbudgeten antas i enlighet med EUF-fördraget.

35.

Om Europaparlamentet antar ändringar med en majoritet av sina ledamöter ska artikel 314.4 c i EUF-fördraget tillämpas. Innan förlikningskommittén sammanträder ska dock ett trepartsmöte sammankallas i följande fall:

Om en överenskommelse kan nås vid trepartsmötet och Europaparlamentet och rådet godkänner denna ska förlikningsförfarandet avslutas genom en skriftväxling, och utan att förlikningskommittén behöver sammanträda.

Om ingen överenskommelse nås vid trepartsmötet ska förlikningskommittén sammanträda och organisera sitt arbete enligt de omständigheter som råder, med målet att kunna slutföra en så stor del av beslutsprocessen som möjligt inom den tidsfrist på 21 dagar som anges i artikel 314.5 i EUF-fördraget. Förlikningskommittén får fullborda förfarandet genom en skriftväxling.

Del G.   Utestående åtaganden

36.

Eftersom det är nödvändigt att säkerställa en ordnad utveckling för de sammanlagda betalningsbemyndigandena i förhållande till åtagandebemyndigandena för att undvika att utestående åtaganden överförs från ett år till nästa på ett onormalt sätt, är Europaparlamentet, rådet och kommissionen överens om att noga övervaka mängden utestående åtaganden för att minska risken att genomförandet av unionsprogram hindras på grund av en brist på betalningsbemyndiganden vid den fleråriga budgetramens slut.

För att säkerställa att utbetalningarnas storlek och inriktning inom alla rubriker går att hantera ska bestämmelserna för återtagande av medel tillämpas strikt i alla rubriker, särskilt bestämmelserna om automatiskt återtagande.

Under budgetförfarandets gång ska institutionerna mötas regelbundet för att tillsammans utvärdera läget och utsikterna för genomförandet av budgeten det innevarande året och kommande år. Dessa möten ska ske i särskild interinstitutionell form på lämplig nivå, och före dem ska kommissionen tillhandahålla en detaljerad lägesrapport uppdelad per medel och medlemsstat om effektuering av betalningar, inkrävd ersättning som mottagits och reviderade prognoser. I synnerhet för att se till att unionen kan fullgöra alla sina ekonomiska förpliktelser som härrör från befintliga och framtida åtaganden under perioden 2014–2020 i enlighet med artikel 323 i EUF-fördraget ska Europaparlamentet och rådet analysera och diskutera kommissionens uppskattningar om den nivå på betalningsbemyndigandena som krävs.


(1)  Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1872/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister (EGT L 124, 8.6.1971, s. 1).

(2)  De olika steg som ska omfattas är följande: det innevarande årets budget inklusive antagna ändringsbudgetar, det ursprungliga budgetförslaget, rådets ståndpunkt med avseende på budgetförslaget, Europaparlamentets ändringar till rådets ståndpunkt samt de ändringsskrivelser till budgetförslag som kommissionen har lagt fram (även om de inte antagits av alla institutioner).

(3)  En budgetpost som anses vara tekniskt sluten är en post som det inte råder någon oenighet om mellan Europaparlamentet och rådet och för vilken ingen ändringsskrivelse har lagts fram.