18.6.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 165/80

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT nr 529/2013/EU

av den 21 maj 2013

om bokföringsregler för utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och om information beträffande åtgärder som rör dessa verksamheter

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av förslaget till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

Sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) är för unionen en nettosänka som tar upp en mängd växthusgaser från atmosfären som motsvarar en betydande andel av unionens sammanlagda utsläpp av växthusgaser. LULUCF-verksamhet orsakar antropogena utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av förändringar i mängden kol som lagras i vegetation och mark samt utsläpp av andra växthusgaser än koldioxid. Den ökade hållbara användningen av avverkade träprodukter kan i hög grad begränsa utsläppen i och förbättra upptaget av växthusgaser från atmosfären. Utsläpp och upptag av växthusgaser som härrör från LULUCF-sektorn räknas inte med när det gäller att uppnå unionens mål att minska utsläppen av växthusgaser med 20 % fram till 2020 i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (3) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen (4), men de räknas delvis med när det gäller att uppnå unionens kvantifierade åtaganden för utsläppsbegränsning och utsläppsminskning i enlighet med artikel 3.3 i Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som godkändes genom rådets beslut 2002/358/EG (5).

(2)	När det gäller utvecklingen mot ett konkurrenskraftigt växthusgassnålt samhälle 2050 bör det finnas en helhetssyn på all markanvändning, och LULUCF bör hanteras inom ramen för unionens klimatpolitik.

(3)

Enligt beslut nr 406/2009/EG ska kommissionen bedöma formerna för att införa utsläpp och upptag från verksamheter som har samband med LULUCF i unionens åtagande om utsläppsminskningar, och säkerställa varaktighet och miljöintegritet för sektorn samt korrekt övervakning och bokföring av de berörda utsläppen och upptagen. I detta beslut bör man därför som ett första steg fastställa bokföringsregler som är tillämpliga på utsläpp och upptag av växthusgaser från LULUCF-sektorn, och därigenom bidra till framtagandet av politik för inbegripandet, på lämpligt sätt, av LULUCF-sektorn i unionens åtagande om utsläppsminskning samtidigt som hänsyn tas till miljöförhållanden i unionens olika regioner, däribland länder med stor skogsareal. För att säkerställa att kollagren bevaras och utökas under tiden bör det i detta beslut också fastställas att medlemsstaterna ska lämna information om sina LULUCF-åtgärder för att begränsa eller minska utsläppen och för att bibehålla eller öka LULUCF-sektorns upptag.

(4)	I detta beslut bör det fastställas skyldigheter för medlemsstaterna vad gäller tillämpningen av dessa bokföringsregler och tillhandahållande av information om deras LULUCF-åtgärder. Där bör inte fastställas några bokförings- eller rapporteringsskyldigheter för privata parter.

(5)

I beslut 16/CMP.1 av partskonferensen i dess funktion som Kyotoprotokollets partsmöte, som antogs vid mötet i UNFCCC:s elfte partskonferens i Montreal i december 2005, och i beslut 2/CMP.7 av partskonferensen i dess funktion som Kyotoprotokollets partsmöte, som antogs vid mötet i UNFCCC:s sjuttonde partskonferens i Durban i december 2011, fastställs bokföringsregler för LULUCF-sektorn från och med en andra åtagandeperiod inom ramen för Kyotoprotokollet. Det här beslutet bör stå i full överensstämmelse med de besluten för att säkerställa samstämmighet mellan unionens interna regler och de definitioner, villkor, regler och riktlinjer som har överenskommits inom UNFCCC för att undvika all överlappning av den nationella rapporteringen. Det här beslutet bör också återspegla särdragen hos unionens LULUCF-sektor samt de skyldigheter som uppkommer genom att unionen är en enskild part i UNFCCC och Kyotoprotokollet.

(6)

De bokföringsregler som ska tillämpas på unionens LULUCF-sektor bör inte generera någon ytterligare administrativ börda. Det bör därför inte föreligga någon skyldighet att i de rapporter som lämnas in i enlighet med dessa regler inkludera information som inte krävs enligt vad som har överenskommits vid UNFCCC:s partskonferens och Kyotoprotokollets partsmöte.

(7)

LULUCF-sektorn kan på flera sätt bidra till att begränsa klimatförändringarna, i synnerhet när det gäller att minska utsläpp och att bibehålla och utöka sänkor och kollager. För att åtgärder som i synnerhet syftar till ökad koldioxidlagring ska vara effektiva är det helt avgörande med långsiktigt stabila och anpassningsbara kolpooler.

(8)

Bokföringsreglerna för LULUCF bör avspegla de insatser som görs inom jordbruks- och skogsbrukssektorerna för att förstärka bidraget till utsläppsminskningen från de förändringar som görs i användningen av markresurserna. Detta beslut bör innehålla bestämmelser om bokföringsregler som ska vara obligatoriska för verksamheterna nybeskogning, återbeskogning, avskogning och skogsbruk och för verksamheterna bruk av betesmark och bruk av åkermark, med förbehåll för specifika bestämmelser med syftet att förbättra medlemsstaternas rapporterings- och bokföringssystem under den första bokföringsperioden. Detta beslut bör också innehålla bestämmelser om bokföringsregler som ska tillämpas på frivillig basis för förnyelse av vegetation och dränering och restaurering av våtmarker. För detta ändamål bör kommissionen rationalisera och förbättra utdatan från unionsdatabaserna (Eurostat-Lucas, EEA-Corine Land Cover m.fl.) i vilka relevant information hanteras, för att hjälpa medlemsstaterna att fullgöra sina bokföringsskyldigheter, i synnerhet vad gäller bruk av åkermark och bruk av betesmark och, där sådan finns, frivillig bokföring av förnyelse av vegetation och dränering och restaurering av våtmarker.

(9)

För att säkerställa den miljömässiga integriteten i de bokföringsregler som är tillämpliga på unionens LULUCF-sektor bör dessa regler baseras på de bokföringsprinciper som fastställs i beslut 2/CMP.7, beslut 2/CMP.6 av partskonferensen i dess funktion som Kyotoprotokollets partsmöte, som antogs vid mötet i UNFCCC:s sextonde partskonferens i Cancun i december 2010 och beslut 16/CMP.1. Medlemsstaterna bör när de upprättar och upprätthåller sin bokföring säkerställa riktighet, fullständighet, konsistens, jämförbarhet och transparens när det gäller den relevanta information som används vid beräkning av utsläpp och upptag från LULUCF-sektorn i enlighet med den vägledning som ges i tillämpliga riktlinjer från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) för nationella växthusgasinventeringar, inklusive metoder för redovisning av utsläpp av andra växthusgaser än koldioxid som antagits inom ramen för UNFCCC.

(10)

De bokföringsregler som grundar sig på besluten 2/CMP.7 och 16/CMP.1 möjliggör inte bokföring av den substitutionseffekt som uppstår vid användning av avverkade träprodukter som bränsle och material, eftersom detta skulle innebära dubbel bokföring. Sådan användning kan dock på ett betydelsefullt sätt bidra till att begränsa klimatförändringarna och därför får den information om LULUCF-åtgärder som medlemsstater lämnar inbegripa åtgärder för ersättning av sådana material och energiråvaror som förorsakar stora utsläpp av växthusgaser med biomassa. På så sätt skulle politiken bli mer konsekvent.

(11)

En solid bas för framtida politiskt beslutsfattande och optimering av markanvändning i unionen kräver lämpliga investeringar. För att se till att man prioriterar investeringar inom nyckelkategorier bör medlemsstater i inledningsskedet få undanta vissa kolpooler från bokföring. På lång sikt bör man dock eftersträva en mer heltäckande sektorsbokföring som innefattar all mark, alla reservoarer och alla gaser.

(12)

Bokföringsreglerna bör säkerställa att bokföringen på ett korrekt sätt återspeglar antropogena förändringar i utsläpp och upptag. Därför bör detta beslut innehålla bestämmelser om användning av särskilda metoder för olika LULUCF-verksamheter. Utsläpp och upptag i samband med nybeskogning, återbeskogning och avskogning är ett resultat av direkt människoskapad omvandling av mark och bör därför redovisas i sin helhet. Utsläpp och upptag i samband med bruk av betesmark, bruk av åkermark, förnyelse av vegetation samt dränering och restaurering av våtmarker bokförs samtliga genom tillämpning av ett basår i syfte att beräkna förändringar i utsläpp och upptag. Utsläpp och upptag från skogsbruk beror emellertid på ett antal naturliga omständigheter, åldersklassfördelning och tidigare och nuvarande förvaltningsmetoder. Det är inte möjligt att genom användning av ett basår återspegla dessa faktorer och de cykliska effekter som blir följden för utsläpp och upptag eller deras årsvariation. Bokföringsreglerna för beräkning av förändringar i utsläpp och upptag bör i stället innehålla bestämmelser om referensnivåer för att utesluta effekterna av naturliga och landsspecifika särdrag. Referensnivåerna utgör uppskattningar av de årliga nettoutsläppen och nettoupptagen till följd av skogsbruk inom en medlemsstats territorium för de år som ingår i varje enskild bokföringsperiod och bör fastställas på ett sätt som medger insyn i enlighet med besluten 2/CMP.6 och 2/CMP.7. De referensnivåer som avses i det här beslutet bör vara desamma som de som godkänns genom UNFCCC-processerna. Om en medlemsstat får tillgång till bättre metoder eller uppgifter avseende fastställandet av referensnivån bör medlemsstaten göra de tekniska korrigeringar som är lämpliga för att inbegripa effekterna av de nya beräkningarna på bokföringen för skogsbruk.

Bokföringsreglerna bör innehålla bestämmelser om en övre gräns för de upptag för skogsbruk som får tas med i bokföringen. Om bokföringsreglerna för skogsverksamhet inom ramen för internationella processer inom området ändras bör man överväga att uppdatera bokföringsreglerna för skogsverksamhet i detta beslut, i syfte att säkerställa konsekvens med de ändringarna.

(13)	Bokföringsreglerna bör på lämpligt sätt återspegla det positiva bidraget från upptag av växthusgaser i trä och träbaserade produkter och bidra till en ökad användning av skogen som en resurs inom ramen för ett hållbart skogsbruk och till en ökad användning av träprodukter.

(14)

Enligt kapitel 4.1.1 i IPCC-riktlinjerna om goda metoder för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk är det god praxis för länder att utöver minimiskogsarealen ange den minimibredd som de kommer att tillämpa vid fastställandet av skog och markenheter som är föremål för nybeskognings-, återbeskognings- och avskogningsverksamhet. Konsekvens mellan den definition som varje medlemsstat använder vid rapporteringen inom ramen för UNFCCC och Kyotoprotokollet och detta beslut bör säkerställas.

(15)

Bokföringsreglerna bör säkerställa att medlemsstaterna i sin bokföring återger förändringarna i reservoaren av avverkade träprodukter när de äger rum, för att skapa incitament för att använda avverkade träprodukter med långa livscykler. Den första ordningens nedbrytningsfunktion som ska tillämpas på utsläpp från avverkade träprodukter bör därför motsvara ekvation 12.1 i IPCC-riktlinjerna från 2006 för nationella växthusgasinventeringar och de berörda standardvärdena för halveringstider bör baseras på tabell 3a.1.3 i IPCC-riktlinjerna från 2003 om goda metoder för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att använda landsspecifika metoder och värden för halveringstider i stället, under förutsättning att de är i överensstämmelse med de senast antagna IPCC-riktlinjerna.

(16)	Eftersom årsvariationerna i utsläpp och upptag av växthusgaser från jordbruksverksamheter är mycket mindre än för skogsbruksverksamheter bör medlemsstaterna redovisa utsläpp och upptag av växthusgaser från bruk av åkermark och bruk av betesmark i förhållande till basåret eller basperioden.

(17)

Dränering och restaurering av våtmarker omfattar utsläpp från torvmarker som lagrar mycket stora mängder kol. Utsläppen från torvmarker som håller på att utarmas och torrläggas utgör uppskattningsvis 5 % av de globala utsläppen av växthusgaser och stod för 3,5–4 % av unionens utsläpp 2010. Så fort tillämpliga IPCC-riktlinjer har överenskommits på internationell nivå bör unionen därför sträva efter att på internationell nivå nå framsteg i frågan, med siktet inställt på en överenskommelse inom UNFCCC:s eller Kyotokoprotokollets organ i fråga om skyldigheten att upprätta och upprätthålla årsredovisningar av utsläpp och upptag från verksamheter inom kategorierna dränering och restaurering av våtmarker och i syfte att ta med denna skyldighet i det globala klimatavtal som ska ingås senast 2015.

(18)

Naturliga störningar, som skogsbränder, insekts- och sjukdomsangrepp, extrema väderhändelser och geologiska störningar som är utom kontroll för och inte väsentligen påverkas av en medlemsstat, kan leda till tillfälliga utsläpp av växthusgaser inom LULUCF-sektorn eller orsaka en återföring till atmosfären av tidigare upptag. Eftersom återföringen också kan vara en följd av skogsskötselbeslut om exempelvis avverkning eller plantering av träd bör det i detta beslut säkerställas att antropogen överföring av upptag alltid återspeglas på korrekt sätt i LULUCF-bokföringen. Dessutom bör detta beslut ge medlemsstaterna en begränsad möjlighet att från sin LULUCF-bokföring utesluta utsläpp som sker till följd av störningar i samband med nybeskogning, återbeskogning och skogsbruk och som är utanför deras kontroll, genom användning av bakgrundsnivåer och marginaler i enlighet med beslut 2/CMP.7. Medlemsstaterna får dock inte tillämpa dessa bestämmelser på ett sådant sätt att det leder till otillbörlig underbokföring.

(19)

Rapporteringsregler för växthusgasutsläpp och annan information som är relevant för klimatförändringarna, däribland information om LULUCF-sektorn, omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 av den 21 maj 2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen (6) och omfattas därför inte av detta beslut. Medlemsstaterna bör med tanke på sina i detta beslut angivna skyldigheter följa dessa övervaknings- och rapporteringsregler.

(20)

Redovisning på årsbasis av LULUCF-bokföring skulle göra bokföringen felaktig och otillförlitlig på grund av årsvariationer i utsläpp och upptag, behovet av att ofta göra nya beräkningar av vissa rapporterade uppgifter och den långa tid som krävs för att förändrade förvaltningsmetoder inom jordbruk och skogsbruk ska få effekt på mängden kol som lagras i vegetation och mark. Därför bör det i detta beslut föreskrivas bokföring som grundar sig på en längre period.

(21)

Medlemsstaterna bör lämna information om sina nuvarande och framtida LULUCF-åtgärder och ange nationellt lämpliga åtgärder för att begränsa eller minska utsläppen från och bibehålla eller öka upptagen inom LULUCF-sektorn. Denna information bör innehålla vissa inslag enligt vad som fastställs i detta beslut. För att främja bästa metoder och synergier med annan politik och andra åtgärder med koppling till skog och jordbruk bör dessutom en vägledande förteckning över åtgärder som också får ingå i den lämnade informationen fastställas i bilagan till detta beslut. Kommissionen får ge vägledning i syfte att underlätta utbyte av jämförbar information.

(22)	När de utarbetar eller genomför sina LULUCF-åtgärder kan medlemsstaterna, när det är lämpligt, undersöka huruvida det finns möjligheter att främja investeringar inom jordbruket.

(23)

Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen med avseende på uppdatering av definitionerna i detta beslut i överensstämmelse med ändringar i definitioner som har antagits av UNFCCC:s eller Kyotoprotokollets organ eller organ som inrättats enligt avtal som bygger på eller ersätter de avtalen; ändring av bilaga I för att lägga till eller ändra bokföringsperioder för att se till att dessa perioder dels motsvarar relevanta perioder som antagits av UNFCCC:s eller Kyotoprotokollets organ eller organ som inrättats enligt avtal som bygger på eller ersätter de avtalen, dels stämmer överens med de bokföringsperioder som antagits av UNFCCC:s eller Kyotoprotokollets organ eller organ som inrättats enligt avtal som bygger på eller ersätter de avtalen och som är tillämpliga på unionens åtaganden om utsläppsminskningar inom andra sektorer; ändring av bilaga II med uppdaterade referensnivåer enligt bestämmelserna i detta beslut; ändring av den information som föreskrivs i bilaga III med hänsyn till ändringar av definitioner som antagits av UNFCCC:s eller Kyotoprotokollets organ eller organ som inrättats enligt avtal som bygger på eller ersätter de avtalen; ändring av bilaga V i enlighet med ändringar i definitioner som antagits av UNFCCC:s eller Kyotoprotokollets organ eller organ som inrättats enligt avtal som bygger på eller ersätter de avtalen samt ändring av informationskraven för de bokföringsregler för naturliga störningar som fastställs i detta beslut för att återspegla ändringar i akter som har antagits av UNFCCC:s eller Kyotoprotokollets organ. Det är av särskild vikt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(24)

Eftersom målen för detta beslut, nämligen att fastställa bokföringsregler för utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av LULUCF-verksamheter och att medlemsstaterna ska tillhandahålla information om sina LULUCF-åtgärder, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva på grund av deras karaktär och de därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. Vid vidtagande av åtgärder bör unionen respektera medlemsstaternas behörighet vad gäller skogspolitik. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

I detta beslut fastställs bokföringsregler som är tillämpliga på utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av aktiviteter inom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF), som ett första steg på vägen mot att när det är lämpligt inbegripa dessa verksamheter i unionens åtaganden om utsläppsminskning. Det fastställs inte några bokförings- eller rapporteringsskyldigheter för privata parter. I beslutet föreskrivs en skyldighet för medlemsstaterna att lämna information om sina LULUCF-åtgärder i syfte att begränsa eller minska utsläppen och upprätthålla eller öka upptagen.

Artikel 2

Definitioner

1. I detta beslut avses med:

a) utsläpp: antropogena utsläpp av växthusgaser till atmosfären från källor.

b) upptag: antropogena upptag av växthusgaser från atmosfären i sänkor.

c) nybeskogning: direkt, människoskapad omvandling av mark som inte har varit beskogad på minst 50 år till skog genom plantering, frösådd och/eller människounderstödd självsådd, där omvandlingen har skett efter den 31 december 1989.

d) återbeskogning: direkt, människoskapad omvandling av mark som inte är skog till skog genom plantering, frösådd och/eller människounderstödd självsådd, vilken är begränsad till mark som har varit skog men som upphörde att vara skog före den 1 januari 1990 och som omvandlats tillbaka till skog efter den 31 december 1989.

e) avskogning: direkt, människoskapad omvandling av skog till mark som inte är skog, där omvandlingen har skett efter den 31 december 1989.

f) skogsbruk: varje verksamhet som är en följd av ett system av metoder som är tillämpligt på en skog och som inverkar på skogens ekologiska, ekonomiska eller sociala funktioner.

g) bruk av åkermark: varje verksamhet som är en följd av ett system av metoder som är tillämpligt på mark på vilken jordbruksgrödor odlas och på mark som är uttagen eller tillfälligt inte används för odling av jordbruksgrödor.

h) bruk av betesmark: varje verksamhet som är en följd av ett system av metoder som är tillämpligt på mark som används för animalieproduktion och som syftar till att styra eller påverka mängden och typen av vegetation och animalier som produceras.

i) förnyelse av vegetation: varje direkt, människoskapad verksamhet som syftar till att öka kollagret på en plats som omfattar minst 0,05 hektar genom ökad vegetation, förutsatt att verksamheten inte utgör nybeskogning eller återbeskogning.

j) kollager: den mängd kol som lagras i en kolpool.

k) dränering och restaurering av våtmarker: varje verksamhet som är en följd av ett system för dränering och restaurering av mark som har dränerats och/eller restaurerats efter den 31 december 1989, som omfattar minst 1 hektar och som innehåller organiska jordarter, förutsatt att verksamheten inte utgör någon annan verksamhet för vilken bokföring upprättas och upprätthålls i enlighet med artikel 3.1, 3.2 och 3.3, och där dräneringen är en direkt människoskapad sänkning av markens grundvattennivå och restaureringen är en direkt människoskapad delvis eller fullständig neutralisering av dräneringen.

l) källa: varje process, verksamhet eller mekanism som frigör en växthusgas, en aerosol eller en föregångare till en växthusgas till atmosfären.

m) sänka: varje process, verksamhet eller mekanism som avlägsnar en växthusgas, en aerosol eller en föregångare till en växthusgas från atmosfären.

n) kolpool: ett helt eller en del av ett biogeokemiskt område eller system inom en medlemsstats territorium, inom vilket kol, en föregångare till en växthusgas som innehåller kol eller en växthusgas som innehåller kol lagras.

o) föregångare till en växthusgas: en kemisk förening som deltar i de kemiska reaktioner som producerar någon av de växthusgaser som förtecknas i artikel 3.4.

p) avverkad träprodukt: produkter från avverkade trädelar som avlägsnats från avverkningsplatsen.

q) skog: markområde som definieras med hjälp av de minimivärden som anges i bilaga V för respektive medlemsstat för areal, krontäckning eller likvärdig slutenhet och potentiell trädhöjd i mogen ålder på den plats där träden växer. Skog inbegriper områden med träd, inbegripet grupper av unga naturligt växande träd, planteringar som ännu inte har uppnått de minimivärden för krontäckning eller likvärdig slutenhet eller de minimivärden för trädhöjd som anges i bilaga V, samt inklusive områden där det för tillfället till följd av mänskliga ingripanden, t.ex. avverkning, eller av naturliga orsaker inte finns några träd, men som normalt sett ingår i skogsområdet och väntas återgå till skog.

r) krontäckning: den andel av ett visst område som är täckt av den vertikala projektionen av trädkronors omkrets, uttryckt i procent.

s) slutenhet: tätheten av stående och växande träd på skogsbevuxen mark, mätt enligt en metod som har fastställts av medlemsstaten.

t) naturliga störningar: icke-antropogena händelser eller omständigheter som orsakar betydande utsläpp i skogar och som ligger utom den berörda medlemsstatens kontroll, förutsatt att medlemsstaten, även efter det att händelserna inträffat eller omständigheterna uppstått, objektivt sett inte kan begränsa deras effekt på utsläppen i någon betydande omfattning.

u) bakgrundsnivå: de genomsnittliga utsläpp som orsakas av naturliga störningar under en viss tidsperiod, med undantag för avvikande värden, och som beräknats i enlighet med artikel 9.2.

v) halveringstid: det antal år det tar för mängden kol som lagras i en kategori avverkade träprodukter att minska till halva sitt ursprungliga värde.

w) omedelbar koldioxidavgång: en bokföringsmetod där det förutsätts att hela den mängd kol som är lagrad i avverkade träprodukter frisläpps till atmosfären vid tidpunkten för avverkning.

x) förtida avverkning: varje avverkningsverksamhet för tillvaratagande av timmer som åtminstone delvis går att använda och som kommer från markområden som har påverkats av en naturlig störning.

2. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 12 för att ändra definitionerna i punkt 1 i den här artikeln i syfte att säkerställa konsekvens mellan dessa definitioner och eventuella ändringar av tillämpliga definitioner som har antagits av UNFCCC:s eller Kyotoprotokollets organ eller organ som inrättats enligt avtal som bygger på eller ersätter de avtalen.

3. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 12 för att ändra bilaga V i syfte att uppdatera de i den bilagan förtecknade värdena i överensstämmelse med ändringar av definitioner som avser de aspekter som anges i bilaga V vilka antagits av UNFCCC:s eller Kyotoprotokollets organ eller organ som inrättats enligt avtal som bygger på eller ersätter de avtalen.

Artikel 3

Skyldighet att upprätta och upprätthålla LULUCF-bokföring

1. För varje bokföringsperiod som fastställs i bilaga I ska medlemsstaterna upprätta och upprätthålla bokföring som korrekt redovisar samtliga utsläpp och upptag till följd av verksamheter inom deras eget territorium som ingår i följande kategorier:

a)	Nybeskogning.

b)	Återbeskogning.

c)	Avskogning.

d)	Skogsbruk.

2. Från och med den bokföringsperiod som börjar den 1 januari 2021 ska medlemsstaterna upprätta och upprätthålla årsredovisningar som korrekt redovisar samtliga utsläpp och upptag till följd av de verksamheter inom deras eget territorium som ingår i följande kategorier:

a)	Bruk av åkermark.

b)	Bruk av betesmark.

För årsredovisningarna av utsläpp och upptag från bruk av åkermark och bruk av betesmark ska följande gälla för bokföringsperioden 1 januari 2013–31 december 2020:

Från och med 2016 till och med 2018 ska medlemsstaterna senast den 15 mars varje år rapportera till kommissionen om system som tagits i bruk eller som tas fram för att uppskatta utsläpp och upptag från bruk av åkermark och bruk av betesmark. Medlemsstaterna bör rapportera hur dessa system överensstämmer med IPCC:s metoder och UNFCCC:s rapporteringskrav i fråga om utsläpp och upptag av växthusgaser.

Medlemsstaterna ska, under perioden före den 1 januari 2022, senast den 15 mars varje år tillhandahålla och till kommissionen lämna in preliminära, icke-bindande årsuppskattningar av utsläpp och upptag från bruk av åkermark och bruk av betesmark, med användande av IPCC:s metoder där det är lämpligt. Medlemsstaterna bör i alla fall använda den metod som beskrivs som ”Tier 1” (nivå 1) i de tillämpliga IPCC-riktlinjerna. Medlemsstaterna uppmuntras att använda dessa uppskattningar för att kartlägga nyckelkategorier och ta fram landsspecifika Tier 2- och Tier 3-nyckelmetoder som ger tillförlitliga och korrekta bedömningar av utsläpp och upptag.

c)	Medlemsstaterna ska senast den 15 mars 2022 lämna in sina slutliga årsuppskattningar för bokföring av bruk av åkermark och bruk av betesmark.

En medlemsstat får begära ett undantag för att förlänga den tidsfrist som avses i led c i de fall där det av minst ett av följande skäl inte rimligen är möjligt att fastställa de slutliga uppskattningarna för bokföring av bruk av åkermark och bruk av betesmark inom de tidsramar som anges i den här punkten:

i)	Den begärda bokföringen kan av tekniska skäl endast åstadkommas stegvis på ett sätt som överskrider tidsramarna.

ii)	Det skulle bli oproportionerligt kostsamt att slutföra bokföringen inom tidsramen.

Medlemsstater som önskar omfattas av undantaget ska till kommissionen lämna in en motiverad begäran senast den 15 januari 2021.

Kommissionen ska i de fall där den anser att begäran är berättigad bevilja ett undantag som gäller i högst tre kalenderår räknat från den 15 mars 2022. I annat fall ska kommissionen avslå begäran och ange skälen till sitt beslut.

Om det är nödvändigt får kommissionen begära att ytterligare information ska lämnas in inom en rimlig och angiven tidsperiod.

Begäran om undantag ska antas ha beviljats i de fall där kommissionen inte har gjort några invändningar inom sex månader efter att ha mottagit medlemsstatens ursprungliga begäran eller den kompletterande informationen.

3. För varje bokföringsperiod som anges i bilaga I får medlemsstaterna även upprätta och upprätthålla bokföring som korrekt redovisar utsläpp och upptag till följd av förnyelse av vegetation samt av dränering och restaurering av våtmarker.

4. Den bokföring som avses i punkterna 1, 2 och 3 ska omfatta utsläpp och upptag av följande växthusgaser:

a)	Koldioxid (CO2).

b)	Metan (CH4).

c)	Dikväveoxid (N2O).

5. Medlemsstaterna ska i sin bokföring inbegripa varje verksamhet som avses i punkterna 1, 2 och 3, för vilken bokföring upprättas och upprätthålls i enlighet med detta beslut, från och med att verksamheten inleds eller från och med den 1 januari 2013, beroende på vilket som infaller senare.

Artikel 4

Allmänna bokföringsregler

1. Medlemsstaterna ska i den bokföring som avses i artikel 3.1, 3.2 och 3.3 ange utsläpp med ett plustecken (+) och upptag med ett minustecken (-).

2. Medlemsstaterna ska när de upprättar och upprätthåller sin bokföring säkerställa riktighet, fullständighet, konsistens, jämförbarhet och transparens när det gäller relevant information vid beräkning av utsläpp och upptag med avseende på de verksamheter som avses i artikel 3.1, 3.2 och 3.3.

3. För att undvika att de räknas dubbelt ska utsläpp och upptag från någon verksamhet som ingår i flera av de verksamhetskategorier som avses i artikel 3.1, 3.2 och 3.3 enbart redovisas i en kategori.

4. Medlemsstaterna ska på grundval av tydliga och kontrollerbara uppgifter fastställa på vilka markområden det bedrivs en verksamhet som ingår i någon av de kategorier som avses i artikel 3.1, 3.2 och 3.3. De ska se till att alla sådana markområden går att identifiera i bokföringen för den berörda kategorin.

5. Medlemsstaterna ska i den bokföring som avses i artikel 3.1, 3.2 och 3.3 notera varje förändring i kollagret i följande kolpooler:

a)	Biomassa ovan jord.

b)	Biomassa under jord.

Förna.

Död ved.

e)	Organiskt kolinnehåll i marken.

f)	Avverkade träprodukter.

Medlemsstaterna får emellertid välja att inte ta med förändringar i kollager i de kolpooler som anges i leden a–e i första stycket om kolpoolen inte är en källa. Medlemsstaterna får endast utgå från att en kolpool inte utgör någon källa om detta kan styrkas med hjälp av tydliga och kontrollerbara uppgifter.

6. Medlemsstaterna ska vid utgången av varje bokföringsperiod som avses i bilaga I färdigställa den bokföring som avses i artikel 3.1, 3.2 och 3.3 genom att i den bokföringen ange den sammanlagda nettoutsläpps- och nettoupptagsbalansen under bokföringsperioden i fråga.

7. Medlemsstaterna ska åtminstone under den tid som detta beslut är i kraft på ett fullständigt och exakt sätt dokumentera alla uppgifter som de har använt för att fullgöra sina skyldigheter enligt detta beslut.

8. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 12 med avseende på ändringar av bilaga I i syfte att lägga till eller ändra bokföringsperioder för att se till att dessa bokföringsperioder dels motsvarar relevanta perioder som antagits av UNFCCC:s eller Kyotoprotokollets organ eller organ som inrättats enligt avtal som bygger på eller ersätter de avtalen, dels stämmer överens med de bokföringsperioder som antagits av UNFCCC:s eller Kyotoprotokollets organ eller organ som inrättats enligt avtal som bygger på eller ersätter de avtalen och som är tillämpliga på unionens åtaganden om utsläppsminskningar inom andra sektorer.

Artikel 5

Bokföringsregler för nybeskogning, återbeskogning och avskogning

1. Medlemsstaternas bokföring av nybeskogning och återbeskogning ska endast redovisa utsläpp och upptag som är en följd av verksamheter som har bedrivits på sådana markområden som inte var skog den 31 december 1989. Medlemsstaterna får redovisa utsläpp från nybeskogning och återbeskogning på ett och samma bokföringskonto.

2. Medlemsstaternas bokföring ska redovisa nettoutsläpp och nettoupptag till följd av nybeskognings-, återbeskognings- och avskogningsverksamheter, i form av de sammanlagda utsläppen och upptagen för varje år i bokföringsperioden i fråga, på grundval av tydliga och kontrollerbara uppgifter.

3. Medlemsstaterna ska upprätthålla bokföring för utsläpp från och upptag i mark som enligt artikel 4.4 ingår i någon av verksamhetskategorierna nybeskogning, återbeskogning och avskogning oavsett om sådan verksamhet fortfarande bedrivs på det markområdet.

4. Varje medlemsstat ska fastställa skogsarealen med användning av samma arealbedömningsenhet som anges i bilaga V vid beräkningar avseende nybeskognings-, återbeskognings- och avskogningsverksamheter.

Artikel 6

Bokföringsregler för skogsbruk

1. Medlemsstaterna ska bokföra de utsläpp och upptag som orsakas av skogsbruksverksamheter genom att beräkna utsläpp och upptag för varje bokföringsperiod som anges i bilaga I, minus det värde som erhålls när antalet år i den bokföringsperioden multipliceras med den referensnivå som anges för dem i bilaga II.

2. När resultatet av den beräkning för en bokföringsperiod som avses i punkt 1 är negativt ska medlemsstaterna i sin bokföring för skogsbruk inbegripa sammanlagda utsläpp och upptag på högst motsvarande 3,5 % av en medlemsstats utsläpp under det basår eller den basperiod som anges i bilaga VI, enligt de uppgifter som lämnats till UNFCCC i den medlemsstatens motsvarande rapport som antagits i enlighet med tillämpliga CMP-beslut om basår eller basperiod för den andra åtagandeperioden inom ramen för Kyotoprotokollet, exklusive utsläpp och upptag från de verksamheter som avses i artikel 3.1, 3.2 och 3.3, multiplicerat med antalet år i den bokföringsperioden.

3. Medlemsstaterna ska se till att de beräkningsmetoder som de tillämpar för sin bokföring av skogsbruksverksamheter är förenliga med bilaga II till beslut 2/CMP.6 och stämmer överens med de beräkningsmetoder som tillämpats för beräkningen av de referensnivåer som anges i bilaga II i fråga om åtminstone

a)	kolpooler och växthusgaser,

b)	områden som omfattas av skogsbruk,

c)	avverkade träprodukter,

d)	naturliga störningar.

4. Senast ett år efter utgången av varje enskild bokföringsperiod ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om ändrade referensnivåer. Dessa referensnivåer ska vara identiska med dem som fastställts genom akter som godkänts av UNFCCC:s eller Kyotoprotokollets organ eller ska, om sådana akter saknas, beräknas i enlighet med det förfarande och de metoder som anges i tillämpliga beslut som antagits av UNFCCC:s eller Kyotoprotokollets organ eller organ som inrättats enligt avtal som bygger på eller ersätter de avtalen.

5. Om de tillämpliga bestämmelserna i besluten 2/CMP.6 eller 2/CMP.7 ändras ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om ändrade referensnivåer som avspeglar dessa ändringar senast sex månader efter det att ändringarna har antagits.

6. Om bättre metoder avseende de uppgifter som används vid fastställandet av den referensnivå som anges i bilaga II blir tillgängliga för en medlemsstat, eller om det sker betydande förbättringar i kvaliteten på de uppgifter som är tillgängliga för en medlemsstat, ska den berörda medlemsstaten göra de tekniska korrigeringar som är lämpliga för att inbegripa effekterna av de nya beräkningarna på bokföringen för skogsbruk. Dessa tekniska korrigeringar ska vara identiska med alla eventuella sådana korrigeringar som godkänts inom ramen för granskningsprocessen inom UNFCCC, i enlighet med beslut 2/CMP.7. Den berörda medlemsstaten ska underrätta kommissionen om dessa korrigeringar senast som en del av sitt inlämnande inom ramen för artikel 7.1 d i förordning (EU) nr 525/2013.

7. Med avseende på tillämpningen av punkterna 4, 5 och 6 ska medlemsstaterna fastställa de årliga utsläppsmängder som uppstår till följd av naturliga störningar och som tagits med i deras reviderade referensnivåer samt ange hur de uppskattat dessa mängder.

8. Kommissionen ska kontrollera informationen om de reviderade referensnivåer som avses i punkterna 4 och 5 och de tekniska korrigeringar som avses i punkt 6, i syfte att säkerställa konsekvens mellan den information som skickats in till UNFCCC och den information som medlemsstaterna har underrättat kommissionen om.

9. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 12 för att uppdatera referensnivåerna i bilaga II om en medlemsstat ändrar sin referensnivå enligt punkterna 4 och 5 efter det att den har godkänts genom UNFCCC-förfarandena.

10. Medlemsstaterna ska i sin bokföring av skogsbruk redovisa effekten av eventuella ändringar av bilaga II för den berörda bokföringsperioden i sin helhet.

Artikel 7

Bokföringsregler för avverkade träprodukter

1. Varje medlemsstat ska i sin bokföring enligt artikel 3.1, 3.2 och 3.3 redovisa utsläpp och upptag till följd av ändringar i reservoaren av avverkade träprodukter, inklusive utsläpp från avverkade träprodukter som före den 1 januari 2013 avlägsnades från dess skogar. Utsläpp från avverkade träprodukter som redan bokförts inom ramen för Kyotoprotokollet under perioden 2008–2012 på grundval av omedelbar koldioxidavgång ska undantas.

2. I bokföring enligt artikel 3.1, 3.2 och 3.3 för avverkade träprodukter ska medlemsstaterna, med användning av den första ordningens nedbrytningsfunktion och de standardhalveringstider som anges i bilaga III, redovisa utsläpp och upptag till följd av ändringar i reservoaren av avverkade träprodukter som ingår i följande kategorier:

Papper.

b)	Träskivor.

c)	Sågade trävaror.

Medlemsstaterna får komplettera dessa kategorier med uppgifter om bark, förutsatt att de tillgängliga uppgifterna är tydliga och kontrollerbara. Medlemsstaterna får också använda sig av landsspecifika delkategorier för alla dessa kategorier. Medlemsstaterna får använda landsspecifika metoder och halveringstider i stället för de metoder och standardhalveringstider som anges i bilaga III, förutsatt att dessa metoder och tider fastställs på grundval av tydliga och kontrollerbara uppgifter och att de använda metoderna är minst lika detaljerade och exakta som de som anges i bilaga III.

När det gäller exporterade avverkade träprodukter avser landsspecifika uppgifter landsspecifika halveringstider och användningen av avverkade träprodukter i importlandet.

För avverkade träprodukter som släpps ut på marknaden inom unionen får medlemsstaterna inte använda landsspecifika halveringstider som avviker från de halveringstider som den importerande medlemsstaten använder i sin bokföring enligt artikel 3.1, 3.2 och 3.3.

Träprodukter från avverkning i samband med avskogning ska bokföras på grundval av omedelbar koldioxidavgång.

3. Om medlemsstaterna i sin bokföring enligt artikel 3.1, 3.2 och 3.3 redovisar utsläpp av koldioxid (CO2) från avverkade träprodukter på deponier för fast avfall ska bokföringen grunda sig på omedelbar koldioxidavgång.

4. Om medlemsstaterna i sin bokföring redovisar utsläpp från avverkade träprodukter som har avverkats för energiändamål ska de även göra detta på grundval av omedelbar koldioxidavgång.

Medlemsstater får, enbart i informationssyfte, i sitt inlämnande ta med uppgifter om den andel trä som används för energiändamål som importerats från ett tredjeland samt ursprungsländerna för sådant trä.

5. Importerade avverkade träprodukter ska oberoende av ursprung inte bokföras av den importerande medlemsstaten. En medlemsstat ska därför endast ange utsläpp och upptag från avverkade träprodukter i sin bokföring om dessa utsläpp och upptag härrör från avverkade träprodukter som har avlägsnats från markområden som ingår i dess bokföring enligt artikel 3.1, 3.2 och 3.3.

6. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 12 för att revidera de uppgifter som anges i bilaga III för att återspegla ändringar i akter som har antagits av UNFCCC:s eller Kyotoprotokollets organ eller organ som inrättats enligt avtal som bygger på eller ersätter de avtalen.

Artikel 8

Bokföringsregler för bruk av åkermark, bruk av betesmark, förnyelse av vegetation samt dränering och restaurering av våtmarker

1. I bokföringen för bruk av åkermark och bruk av betesmark ska varje medlemsstat återspegla utsläpp och upptag till följd av dessa verksamheter beräknade som utsläpp och upptag under varje bokföringsperiod som anges i bilaga I, minus det värde som erhålls när antalet år i den bokföringsperioden multipliceras med medlemsstatens utsläpp och upptag till följd av dessa verksamheter under basåret, i enlighet med vad som anges i bilaga VI.

2. Om en medlemsstat väljer att upprätta och upprätthålla bokföring för förnyelse av vegetation och/eller dränering och restaurering av våtmarker ska medlemsstaten tillämpa den beräkningsmetod som anges i punkt 1.

Artikel 9

Bokföringsregler för naturliga störningar

1. Om de villkor som anges i punkterna 2 och 5 i denna artikel är uppfyllda får medlemsstaterna låta bli att ta med icke-antropogena utsläpp av växthusgaser från källor till följd av naturliga störningar i beräkningar som rör bokföringsskyldigheterna enligt artikel 3.1 a, b och d.

2. Om medlemsstaterna tillämpar punkt 1 i denna artikel ska de, i enlighet med den metod som anges i bilaga VII, beräkna en bakgrundsnivå för var och en av de verksamheter som avses i artikel 3.1 a, b och d. Det ska finnas en gemensam bakgrundsnivå för artikel 3.1 a och b. Alternativt får medlemsstaterna tillämpa en öppen och jämförbar landsspecifik metod med hjälp av en sammanhållen och initialt komplett tidsserie av uppgifter, inbegripet för perioden 1990–2009.

3. Medlemsstaterna får i följande fall från sin LULUCF-bokföring, antingen årsvis eller vid slutet av bokföringsperioden i fråga, utesluta icke-antropogena utsläpp av växthusgaser från källor som överskrider den bakgrundsnivå som har beräknats i enlighet med punkt 2:

Utsläppen överskrider med en viss marginal bakgrundsnivån under ett visst år inom bokföringsperioden. Om bakgrundsnivån beräknas i enlighet med den metod som anges i bilaga VII ska den marginalen vara två gånger standardavvikelsen för den tidsserie som används vid beräkningen av bakgrundsnivån. Om bakgrundsnivån beräknas med en landsspecifik metod ska medlemsstaterna ange hur marginalen har fastställts i de fall där det behövs en sådan marginal. I alla metoder som används ska förväntningar på nettokrediter under bokföringsperioden undvikas.

b)	Informationskraven i punkt 5 uppfylls och rapporteras av medlemsstaterna.

4. De medlemsstater som under ett visst år inom bokföringsperioden utesluter icke-antropogena utsläpp av växthusgaser från källor från naturliga störningar

a)	ska under den återstående delen av bokföringsperioden från bokföringen utesluta alla senare upptag på markområden som påverkas av naturliga störningar och där de utsläpp som avses i punkt 3 har skett,

b)	får inte utesluta utsläpp till följd av verksamheter avseende avverkning och förtida avverkning som skedde på de markområdena efter det att de naturliga störningarna inträffat,

c)	får inte utesluta utsläpp till följd av föreskriven bränning som skedde på de markområdena under det aktuella året inom bokföringsperioden,

d)	får inte utesluta utsläpp på markområden som varit föremål för avskogning efter det att naturliga störningar inträffat.

5. Medlemsstater får endast utesluta icke-antropogena utsläpp av växthusgaser från källor från naturliga störningar om de lämnar klar och tydlig information som styrker

a)	att alla markområden som påverkats av naturliga störningar under det aktuella rapporteringsåret är identifierade, bland annat deras geografiska belägenhet samt året för och typerna av naturliga störningar,

b)	att ingen avskogning har skett under den återstående delen av respektive bokföringsperiod på markområden som påverkades av naturliga störningar och beträffande vilka utsläpp uteslöts från bokföringen,

c)	vilka kontrollerbara metoder och kriterier som kommer att användas för att identifiera avskogning på dessa markområden under de efterföljande åren inom bokföringsperioden,

d)	vilka åtgärder medlemsstaten vidtog för att hantera eller begränsa de naturliga störningarnas effekter, när så är praktiskt möjligt,

e)	vilka åtgärder medlemsstaten vidtog för att återställa de markområden som påverkades av de naturliga störningarna, när så är möjligt.

6. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 12 för att revidera de informationskrav som avses i punkt 5 i den här artikeln för att återspegla ändringar i akter som har antagits av UNFCCC:s eller Kyotoprotokollets organ.

Artikel 10

Information om LULUCF-åtgärder

1. Senast 18 månader efter inledningen av varje bokföringsperiod som anges i bilaga I ska medlemsstaterna utarbeta och till kommissionen översända information om sina nuvarande och framtida LULUCF-åtgärder i syfte att begränsa eller minska utsläpp och upprätthålla eller öka upptag till följd av de verksamheter som avses i artikel 3.1, 3.2 och 3.3 i detta beslut, som ett fristående dokument eller som en tydligt identifierbar del av sina nationella strategier för växthusgassnål utveckling enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 525/2013 eller av andra nationella strategier eller planer med LULUCF-koppling. Medlemsstaterna ska se till att samråd hålls med en rad olika intressenter. I de fall där en medlemsstat lämnar in sådan information som en del av strategierna för växthusgassnål utveckling inom ramen för förordning (EU) nr 525/2013 ska den tillämpliga tidtabell som anges i den förordningen gälla.

Informationen om LULUCF-åtgärder ska täcka hela den berörda bokföringsperiod som anges i bilaga I.

2. Medlemsstaterna ska lämna minst följande information om varje verksamhet som avses i artikel 3.1, 3.2 och 3.3 i sin information om LULUCF-åtgärder:

a)	En beskrivning av tidigare trender för utsläpp och upptag, om möjligt inbegripet historiska trender i den mån dessa rimligtvis kan återskapas.

b)	Prognoser för utsläpp och upptag för bokföringsperioden.

c)	En analys av potentialen för att begränsa eller minska utsläppen eller bibehålla eller öka upptagen.

En förteckning över de lämpligaste åtgärder för att beakta nationella omständigheter, som i förekommande fall inbegriper men inte är begränsade till de indikativa åtgärder som anges i bilaga IV, som medlemsstaterna planerar eller som ska genomföras för att uppfylla potentialen att begränsa klimatförändringarna, i de fall då denna har fastställts i den analys som avses i led c.

e)	Befintlig och planerad politik för att genomföra de åtgärder som avses i led d, inklusive en kvantitativ eller kvalitativ beskrivning av åtgärdernas förväntade effekt på utsläpp och upptag, med beaktande av annan politik och andra åtgärder med koppling till LULUCF-sektorn.

f)	Indikativa tidsplaner för att anta och genomföra de åtgärder som avses i led d.

3. Kommissionen får ge medlemsstaterna vägledning och tekniskt stöd i syfte att underlätta utbyte av information.

Kommissionen får i samråd med medlemsstaterna sammanfatta sina rön från alla medlemsstaters information om LULUCF-åtgärder för att underlätta utbytet av kunskap och bästa praxis mellan medlemsstaterna.

4. Medlemsstaterna ska när halva bokföringsperioden har gått och vid utgången av varje bokföringsperiod enligt bilaga I lämna en rapport till kommissionen om framstegen med genomförandet av sina LULUCF-åtgärder.

Kommissionen får offentliggöra en sammanfattande rapport på grundval av de rapporter som avses i första stycket.

Medlemsstaterna ska inom tre månader efter det att de till kommissionen lämnat in informationen om sina LULUCF-åtgärder och de rapporter som avses i första stycket göra dem tillgängliga för allmänheten.

Artikel 11

Översyn

Kommissionen ska se över bokföringsreglerna i detta beslut i enlighet med tillämpliga beslut antagna av UNFCCC:s eller Kyotoprotokollets organ, övrig unionsrätt eller, i avsaknad av sådana beslut, senast den 30 juni 2017, och i lämpliga fall lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet.

Artikel 12

Utövande av delegering

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 2.2, 2.3, 4.8, 6.9, 7.6 och 9.6 ska ges till kommissionen för en period av åtta år från och med den 8 juli 2013. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden av åtta år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 2.2, 2.3, 4.8, 6.9, 7.6 och 9.6 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 2.2, 2.3, 4.8, 6.9, 7.6 och 9.6 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 13

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 14

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 21 maj 2013.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

L. CREIGHTON

Ordförande

(1) EUT C 351, 15.11.2012, s. 85.

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 12 mars 2013 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 22 april 2013.

(3) EUT L 140, 5.6.2009, s. 136.

(4) EUT L 275, 25.10.2003, s. 32.

(5) Rådets beslut 2002/358/EG av den 25 april 2002 om godkännande, på Europeiska gemenskapens vägnar, av Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, och gemensamt fullgörande av åtaganden inom ramen för detta (EGT L 130, 15.5.2002, s. 1).

(6) Se sidan 13 i detta nummer av EUT.

BILAGA I

DE BOKFÖRINGSPERIODER SOM AVSES I ARTIKEL 3.1

Bokföringsperiod	År
Första bokföringsperiod	1 januari 2013–31 december 2020

BILAGA II

DE REFERENSNIVÅER FÖR MEDLEMSSTATERNA SOM AVSES I ARTIKEL 6

Medlemsstat	Gg koldioxidekvivalenter (CO2) per år
Belgien	–2 499
Bulgarien	–7 950
Tjeckien	–4 686
Danmark	409
Tyskland	–22 418
Estland	–2 741
Irland	– 142
Grekland	–1 830
Spanien	–23 100
Frankrike	–67 410
Italien	–22 166
Cypern	– 157
Lettland	–16 302
Litauen	–4 552
Luxemburg	– 418
Ungern	–1 000
Malta	–49
Nederländerna	–1 425
Österrike	–6 516
Polen	–27 133
Portugal	–6 830
Rumänien	–15 793
Slovenien	–3 171
Slovakien	–1 084
Finland	–20 466
Sverige	–41 336
Förenade kungariket	–8 268

BILAGA III

FÖRSTA ORDNINGENS NEDBRYTNINGSFUNKTION OCH DE STANDARDHALVERINGSTIDER SOM AVSES I ARTIKEL 7

Första ordningens nedbrytningsfunktion, som inleds med i = 1900 och som fortsätter fram till innevarande år:

A)	där C(1900) = 0.0

Formula

där

i= år

C(i)= kollager i reservoaren av avverkade träprodukter i början av år i, Gg C

k= nedbrytningskonstant för första ordningens nedbrytning i enheter av år-1 Formula , där HL är halveringstiden för reservoaren av avverkade träprodukter i antal år.)

Inflow(i)= inflödet till reservoaren av avverkade träprodukter under år i, Gg C år-1

ΔC(i)= förändring i kollager i reservoaren av avverkade träprodukter under år i, Gg C år-1,

Standardhalveringstider (HL):

2 år för papper

25 år för träskivor

35 år för sågade trävaror

BILAGA IV

INDIKATIVA ÅTGÄRDER SOM FÅR INGÅ I DEN INFORMATION OM ÅTGÄRDER AVSEENDE MARKANVÄNDNING, FÖRÄNDRAD MARKANVÄNDNING OCH SKOGSBRUK SOM LÄMNAS IN ENLIGT ARTIKEL 10.2 d

Åtgärder i samband med bruk av åkermark, för att t.ex.

—	förbättra jordbruksmetoder genom att välja bättre sorter,

—	utöka växelbruk och undvika eller minska användningen av helträda,

—	förbättra hantering av näringsämnen, hantering av rester/jordbearbetning samt vattenförvaltning,

—	stimulera metoder för samodling mellan jordbruk och skogsbruk och potential för förändring av marktäcke (markanvändning).

Åtgärder i samband med skötsel och förbättring av betesmark för att t.ex.

—	förhindra att betesmark omvandlas till åkermark och att åkermark övergår till naturlig vegetation,

—	förbättra skötseln av betesmark genom att ändra intensiteten och tidpunkten för betesgången,

—	öka produktiviteten,

—	förbättra hanteringen av näringsämnen,

—	förbättra hanteringen av bränder,

—	införa lämpligare arter och framför allt arter med djupgående rötter.

Åtgärder för att förbättra skötseln av organiska jordarter inom jordbruket, särskilt torvmossar, för att t.ex.

—	stimulera till hållbara metoder för våtmarksslåtter,

—	stimulera till anpassning av jordbruksmetoder, t.ex. genom att minimera markstörningar eller extensiva metoder.

d)	Åtgärder för att förhindra dränering och stimulera restaurering av våtmarker.

Åtgärder för befintliga eller delvis dränerade myrar för att t.ex.

—	förhindra ytterligare dränering,

—	stimulera till restaurering av myrar,

—	förhindra bränder i torvmossar.

f)	Återställning av skadad mark.

Åtgärder i samband med skogsbruksverksamheter, t.ex.

—	nybeskogning och återbeskogning,

—	bevarande av kol i befintliga skogar,

—	förbättrad produktionen i befintliga skogar,

—	ökning av reservoaren av avverkade träprodukter,

—	förbättrat skogsbruk, bl.a. genom optimerad artsammansättning, skötsel och gallring samt markskydd.

h)	Förhindrande av avskogning.

i)	Förstärkt skydd mot naturliga störningar som bränder, skadegörare och stormar.

j)	Åtgärder för ersättning av sådana energiråvaror och material som förorsakar stora utsläpp av växthusgaser med avverkade träprodukter.

BILAGA V

AV MEDLEMSSTATER ANGIVNA MINIMIVÄRDEN FÖR AREAL, KRONTÄCKNING OCH TRÄDHÖJD AVSEDDA FÖR DEFINIERING AV SKOG

Medlemsstat	Areal (ha)	Krontäckning i %	Trädhöjd (m)
Belgien	0,5	20	5
Bulgarien	0,1	10	5
Tjeckien	0,05	30	2
Danmark	0,5	10	5
Tyskland	0,1	10	5
Estland	0,5	30	2
Irland	0,1	20	5
Grekland	0,3	25	2
Spanien	1,0	20	3
Frankrike	0,5	10	5
Italien	0,5	10	5
Cypern
Lettland	0,1	20	5
Litauen	0,1	30	5
Luxemburg	0,5	10	5
Ungern	0,5	30	5
Malta
Nederländerna	0,5	20	5
Österrike	0,05	30	2
Polen	0,1	10	2
Portugal	1,0	10	5
Rumänien	0,25	10	5
Slovenien	0,25	30	2
Slovakien	0,3	20	5
Finland	0,5	10	5
Sverige	0,5	10	5
Förenade kungariket	0,1	20	2

BILAGA VI

BASÅR ELLER BASPERIOD

Medlemsstat	Basår
Belgien	1990
Bulgarien	1988
Tjeckien	1990
Danmark	1990
Tyskland	1990
Estland	1990
Irland	1990
Grekland	1990
Spanien	1990
Frankrike	1990
Italien	1990
Cypern
Lettland	1990
Litauen	1990
Luxemburg	1990
Ungern	1985–87
Malta
Nederländerna	1990
Österrike	1990
Polen	1988
Portugal	1990
Rumänien	1989
Slovenien	1986
Slovakien	1990
Finland	1990
Sverige	1990
Förenade kungariket	1990

BILAGA VII

BERÄKNING AV BAKGRUNDSNIVÅ FÖR NATURLIGA STÖRNINGAR

För beräkning av bakgrundsnivån ska medlemsstaterna lämna information om historiska nivåer för utsläpp orsakade av naturliga störningar. I detta sammanhang ska medlemsstaterna

a)	lämna information om den typ/de typer av naturliga störningar som medtagits i uppskattningen,

b)	ta med samlade uppskattningar av årsutsläpp för dessa typer av naturlig störning för perioden 1990–2009, förtecknade per verksamhet enligt artikel 3.1,

c)	styrka att konsekventa tidsserier garanteras i alla relevanta parametrar, inklusive minimiareal, metoder för utsläppsuppskattning, inbegripande av reservoarer och gaser.

I de fall där medlemsstaten avser att tillämpa bestämmelserna om naturliga störningar ska bakgrundsnivån för de verksamheter som anges i artikel 3.1 beräknas som medeltalet för tidsserien 1990–2009 med undantag för alla år där abnorma utsläppsnivåer registrerades, dvs. med undantag för alla avvikande värden. De avvikande värdena ska fastställas genom en upprepningsprocess som beskrivs på följande sätt:

a)	Beräkna det aritmetiska genomsnittsvärdet och standardavvikelsen för hela tidsserien 1990–2009.

b)	Uteslut från tidsserien alla år där de årliga utsläppen faller utanför två gånger standardavvikelsen från genomsnittet.

c)	Beräkna på nytt det aritmetiska genomsnittsvärdet och standardavvikelsen för tidsserien 1990–2009 minus de år som uteslutits i led b.

d)	Upprepa leden b och c till dess att inga avvikande värden står att finna.