Referensdokument

Verksamhet

Utsläpp från lagring (EFS)

Lagring och hantering av råmaterial och produkter

Allmänna övervakningsprinciper (MON)

Övervakning av utsläpp

Avfallshanteringsindustrin (WT)

Avfallshantering

Energieffektivitet (ENE)

Allmän energieffektivitet

Ekonomi och sidoeffekter (ECM)

Teknikers ekonomiska effekter och sidoeffekter

Använd term

Definition

Ny anläggning

En anläggning som tagits i drift efter offentliggörandet av dessa BAT-slutsatser eller en fullständig ombyggnad på befintlig plats för den existerande anläggningen efter offentliggörande av dessa BAT-slutsatser

Befintlig anläggning

En anläggning som inte är en ny anläggning

Betydande förbättring

En förbättring av anläggning/ugn som inbegriper en omfattande förändring av kraven eller tekniken för ugnen, eller byte av ugnen

Användande av avfall som bränsle och/eller råmaterial

Begreppet omfattar användning av:

Använd term

Definition

Vit cement

Cement som omfattas av följande PRODCOM 2007kod: 26.51.12.10 – Vit Portland-cement

Specialcement

Specialcement som omfattas av följande PRODCOM 2007koder:

Dolomitkalk eller kalcinerad dolomitkalk

En blandning av kalcium- och magnesiumoxider tillverkad genom kalcinering av dolomit (CaCO3MgCO3) med en resthalt av CO2 i produkten som överstiger 0,25 % och en skrymdensitet av handelsprodukten som är betydligt lägre än 3,05 g/cm3. Halten av fri MgO ligger normalt mellan 25 % och 40 %.

Sinterbränd dolomitkalk

En blandning av kalcium och magnesiumoxider som uteslutande används för tillverkning av eldfast tegel och andra eldfasta produkter, med en lägsta skrymdensitet av 3,05 g/cm3.

Använd term

Definition

NOx uttryckt som NO2

Summan av kväveoxid (NO) och kvävedioxid (NO2) uttryckt som NO2

SOx uttryckt som SO2

Summan av svaveldioxid (SO2) och svaveltrioxid (SO3) uttryckt som SO2

Väteklorid uttryckt som HCl

Alla gasformiga klorider uttryckta som HCl

Fluorväte uttryckt som HF

Alla gasformiga fluorider uttryckta som HF

ASK

Ringschaktugn

DBM

Dödbränd magnesiumoxid

I-TEQ

Internationell toxicitetsekvivalent (giftighetsmotsvarighet

LRK

Lång roterugn

MFSK

Blandad-matning-schaktugn

OK

Andra ugnar

För kalkindustrin omfattar detta:

OSK

Övriga schaktugnar (andra schaktugnar än ASK och MFSK)

PCDD

Polyklorerad dibenzo-p-dioxin

PCDF

Polyklorinerad dibenzofuran

PFRK

Regenerativ parallellflödesugn

PRK

Roterugn med förvärmare

Verksamheter

Referensförhållanden

Ugnsverksamheter

Cementindustrin

10 volym % syrgas

Kalkindustrin (2)

11 volym % syrgas

Magnesiumoxidindustrin (torr process) (3)

10 volym % syrgas

Icke-ugnsverksamhet

Alla processer

Ingen korrigering för volym % syrgas

Kalksläckningsverksamhet

Så som utsläppet sker

(ingen korrigering för volym % syrgas eller för torr gas)

Dygnsmedelvärde

Medelvärde för en period av 24 timmar mätt genom en kontinuerlig övervakning av utsläpp.

Medelvärde under provtagningsperioden

Medelvärde genom korttidsmätning (periodiska) på minst 30 minuter vardera, om inget annat anges.

Teknik

a

Välj en lämplig plats för bullrande verksamheter.

b

Avskärma bullrande verksamheter/enheter.

c

Använd isolering för att motverka vibration i verksamheter/enheter.

d

Använd inre och yttre inklädnad bestående av ljuddämpande material.

e

Använd ljudisolerade byggnader till skydd mot bullrande drift och materialbearbetning

f

Använd bullerplank och/eller naturliga barriärer

g

Använd ljuddämpare på skorstenar.

h

Isolera rörledningar och fläktar som finns i ljudisolerade byggnader

i

Stäng dörrar och fönster i berörda områden.

j

Använd ljudisolering till maskinbyggnader.

k

Använd ljudisolering vid väggöppningar genom att t.ex. installera en sluss vid ingångspunkten för ett transportband.

l

Installera ljuddämpare vid luftutlopp t.ex. stoftfiltreringsenheter för utlopp av ren gas.

m

Minska flödet i kanaler.

n

Använd ljudisolering runt kanaler.

o

Tillämpa de frikopplade anordningarna för bullerkällor och potentiella resonanskomponenter, t.ex. kompressorer och ledningar.

p

Använd ljuddämpare på filterfläktar.

q

Använd ljudisolerade moduler på teknisk utrustning (t.ex. kompressorer).

r

Använd gummiskydd på kvarnar (undvik kontakten av metall mot metall).

s

Uppför byggnader eller plantera träd eller buskar mellan det skyddade området och den bullrande verksamheten.

Teknik

a

Optimera processkontrollen, i vilken datorbaserad automatisk kontroll ingår.

b

Använd moderna, gravimetriska matningssystem för fasta bränslen.

Teknik

Tillämplighet

a

Kontinuerlig mätning av processparametrar som visar processens stabilitet, såsom temperatur, O2-halt, tryck och strömningshastighet.

Allmänt tillämpligt.

b

Övervakning och stabilisering av kritiska processparametrar t.ex. homogen råmaterialblandning och bränslematning, regelbunden dosering och syrgasöverskott.

Allmänt tillämpligt.

c

Kontinuerliga mätningar av NH3-utsläpp när SNCR är tillämpad.

Allmänt tillämpligt.

d

Kontinuerliga mätningar av utsläpp av stoft, NOx, SOx och CO.

Tillämpligt på ugnsprocesser.

e

Periodiska måtningar av utsläpp av PCDD/F och metall.

f

Kontinuerliga eller periodiska mätningar av utsläpp av HCl, HF och TOC.

g

Kontinuerliga eller periodiska mätningar av utsläpp av stoft.

Tillämpligt på icke-ugnsverksamheter.

Från små källor (<10 000 Nm3/h) för dammande verksamheter andra än kylning och de huvudsakliga malningsprocesserna ska frekvensen för mätningar eller prestandakontroller baseras på ett underhållssystem.

Process

Enhet

BAT-relaterade energiförbrukningsnivåer (4)

Torrprocess med förvärmning i flera steg och förkalcinering.

MJ/ton klinker

2 900 – 3 300 (5)  (6)

Teknik

Tillämplighet

a

Genom förbättrade och optimerade ugnssystem och en jämn och stabil ugnsprocess som körs nära processparametrarnas ställvärden:

Allmänt tillämpligt. För existerande ugnar, är tillämpligheten på förvärmning och förkalcinering beroende av konfigurering av ugnssystemet.

b

Återanvändning av överskottsvärme från ugnar, särskilt från deras kylzon. I synnerhet kan överskottsvärme från kylzonerna (varmluft) eller från förvärmningen användas för torkning av råmaterial.

Allmänt tillämpligt i cementindustrin.

Återanvändning av överskottsvärme från kylzonen är tillämpligt när rostkylare används.

Begränsad återanvändnings-effektivitet kan uppnås för roterkylare.

c

Genom ett lämpligt antal ytterligare cyklonsteg , beroende av det använda råmaterialets och bränslets natur och egenskaper

Cyklonförvärmarsteg är tillämpligt på nya anläggningar och vid betydande förbättringar.

d

Användning av bränsle med egenskaper som har en positiv inverkan på värmeenergiförbrukningen.

Tekniken är i allmänhet tillämpligt på cementugnar i mån av tillgång på bränsle och för existerande ugnar i mån av tekniska möjligheter att spruta in bränsle i ugnen.

e

Använda optimerade och lämpliga cementugnssystem för avfallsförbränning vid byte av konventionella bränslen till avfallsbaserade bränslen.

Allmänt tillämpligt för alla typer av cementugnar.

f

Minimering av bypassflöden.

Allmänt tillämpligt för cementindustrin.

Teknik

a

Använd energiledningssystem .

b

Använd malningsutrustning och övrig elektrisk utrustning med hög energieffektivitet.

c

Använd förbättrade övervakningssystem.

d

Minska luftläckage in i systemet.

e

Processkontrolloptimering

Teknik

a

Tillämpa kvalitetssäkringssystem för att garantera avfallsegenskaperna och analysera avfall som ska användas som råmaterial och/eller bränsle i en cementugn avseende

b

Kontrollera mängden relevanta parametrar för avfall som ska användas som råmaterial och/eller bränsle i en cementugn, såsom klor, relevanta metaller (t.ex. kadmium, kvicksilver, tallium), svavel, total halogenhalt.

c

Tillämpa kvalitetssäkringssystem för varje avfallsfraktion.

Teknik

a

Använd lämpliga punkter för inmatning av avfall i ugnen avseende temperatur och uppehållstid beroende på ugnens utformning och drift.

b

Mata avfallsmaterial som innehåller organiska komponenter som kan förflyktigas före kalcineringszonen in i de adekvata högtemperaturzonerna i ugnssystemet.

c

Arbeta på ett sådant sätt att temperaturen på de gaser som uppstår från samförbränningen av avfall på ett kontrollerat och homogent sätt, även under de mest ofördelaktiga förhållanden, stiger till 850 °C i 2 sekunder.

d

Höj temperaturen till 1 100 °C , om farligt avfall med en halt som överstiger 1 % av halogenerade organiska ämnen, uttryckt som klor, samförbränns.

e

Mata avfall kontinuerligt och konstant.

f

Fördröj eller stoppa sambränning av avfall vid exempelvis start och stopperioder ( se definitionen i Artikel 3.27 IED vad gäller drifttimmar) när lämplig temperatur och uppehållstid inte kan uppnås, enligt a–d ovan.

Teknik

Tillämplighet

a

Använd en enkel och linjär utformning av anläggningen.

Endast tillämpligt på nya anläggningar.

b

Inneslut dammande verksamheter såsom malning, siktning och blandning

Allmänt tillämpligt.

c

Täcka transportband och elevatorer som är konstruerade som slutna system, om diffus damning sannolikt kommer att uppstås från dammande material.

d

Minska luftläckage och spillpunkter.

e

Använda automatisk utrustning och automatiska kontrollsystem.

f

Säkerställa problemfria verksamheter.

g

Säkerställa korrekt och fullständigt underhåll av anläggningen med mobil och stationär dammsugning.

h

Ventilera och samla upp stoft i textila filter.

i

Använda sluten lagring med ett automatiskt hanteringssystem.

j

Använda flexibla påfyllningsslangar för leverans och lastningsprocesser, utrustade med ett stoftutvinningssystem för lastning av cement, som är placerat mot lastvagnens lastgolv.

Teknik

a

Täck bulklagerområden eller lagringshögar eller inhägna dem med en avskärmning, mur eller en inneslutning bestående av vertikal grönska (konstgjorda eller naturliga vindbarriärer som vindskydd för öppna högar).

b

Använd vindskydd för öppna lagringshögar:

c

Använd vattenbegjutning och kemiska stoftdämpare:

d

Säkerställ ytbeläggning, vattenbegjutning på vägar och hushållning:

e

Säkerställ fuktning av lagringshögar:

f

Anpassa tömningshöjden till den varierande höjden på högen, automatiskt om möjligt, eller med minskad lossningshastighet, när diffus damning från lagringsplatser inte kan undvikas.

Teknik (7)

Tillämplighet

a

Elfilter (ESP).

Tillämpligt på alla ugnssystem.

b

Textilfilter.

c

Hybridfilter.

Teknik (8)

Tillämplighet

a

Elfilter (ESP).

Allmänt tillämpligt på klinkerkylare och cementkvarnar.

b

Textilfilter.

Allmänt tillämpligt på klinkerkylare och kvarnar.

c

Hybridfilter.

Tillämpligt på klinkerkylare och cementkvarnar.

Teknik (9)

Tillämplighet

a

Primära tekniker

Tillämpligt för alla typer av ugnar som används för cementtillverkning. Graden av tillämplighet kan begränsas av produktkvalitetskrav och potentiell påverkan på processtabiliteten.

Tillämplig på alla roterugnar, i huvudugnen så väl som i förkalcinatorn.

Allmänt tillämplig på alla långa roterugnar.

Allmänt tillämplig på roterugnar beroende på slutprodukters kvalitetskrav.

Allmänt tillämpligt på alla ugnar.

b

Stegvis förbränning (konventionella eller avfallsbaserade bränslen), också i kombination med en förkalcinerare och användningen av optimerad bränsleblandning.

I allmänhet endast tillämpligt på ugnar utrustade med en förkalcinerare. Påtagliga anläggningsändringar är nödvändiga för cyklonförvärmarsystem utan en förkalcinator

I ugnar utan förkalcinator kan styckemalmsförbränning ha en positiv påverkan på NOx-reduktion beroende på förmågan att frambringa en kontrollerad reduktionsatmosfär och kontroll av det relaterade CO-utsläppet.

c

Selektiv icke-katalytisk reduktion (SNCR).

I princip tillämplig på roterugnar för cement. Insprutningszonen varierar med ugnsprocesstypen. I långa våt- och långa torrprocessugnar kan det vara svårt att uppnå den rätta temperaturen och retentionstiden som behövs. Se också BAT 20.

d

Selektiv katalytisk reduktion (SCR).

Tillämpligheten är beroende av lämplig katalysator och processutveckling i cementindustrin.

Ugnstyp

Enhet

BAT-AEL

(dygnsmedelvärde)

Ugnar med förvärmare

mg/Nm3

<200 – 450 (10)  (11)

Lepol och långa roterugnar

mg/Nm3

400 – 800 (12)

Teknik

A

Tillämpa en lämplig och effektiv NOx-reducering tillsammans med en stabil driftprocess.

B

Tillämpa en god stökiometrisk fördelning av ammoniak för att uppnå högsta effektivitet för NOx-reducering och reducering av NH3-slip.

C

Hållutsläppen av NH3-slip (till följd av oreagerad ammoniak) från rökgaserna så låga som möjligt med beaktande av korrelationen mellan NOx-minskningseffektivitet och NH3-slip.

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(dygnsmedelvärde)

NH3 slip

mg/Nm3

<30 – 50 (13)

Teknik (14)

Tillämplighet

a

Absorberande tillsats

Absorberande tillsats är i princip tillämpligt på alla ugnssystem, även om det är mest använt i suspensionförvärmare. Kalktillsats i ugnsinmatningen minskar kvaliteten på granulaten/nodulerna och orsakar flödesproblem i Lepol-ugnar. För ugnar med förvärmare har man funnit att direktinspruta släckt kalk in i rökgaserna är mindre effektivt än att tillsätta släckt kalk till ugnsinmatningen.

b

Våtskrubber

Tillämpligt på alla cementugnstyper med lämpliga (tillräckliga) SO2-nivåer för tillverkning av gips.

Parameter

Enhet

BAT-AEL (15)  (16)

(dygnsmedelvärde)

SOx uttryckt som SO2

mg/Nm3

< 50 – 400

Teknik

a

Hantera CO-stopp för att minska elfilter-stilleståndstiden.

b

Kontinuerliga automatiska CO-mätningar med hjälp av övervakningsutrustning med kort svarstid och placering nära CO-källan.

Teknik

a

Använd råmaterial och bränslen med en låg klorhalt.

b

Begränsa klorhalten i avfall som används som råmaterial och/eller bränsle i en cementugn.

Teknik

a

Använd råmaterial och bränslen med en låg fluorhalt.

b

Begränsa fluorhalten i avfall som används som råmaterial och/eller bränsle i en cementugn.

Teknik

Tillämplighet

a

Välj omsorgsfullt och kontrollera ugnsinmatningen (råmaterial) som klor, koppar och flyktiga organiska föreningar.

Allmänt tillämpligt.

b

Välja omsorgsfullt och kontrollera ugnsinmatningen (bränslen) som klor och koppar.

Allmänt tillämpligt.

c

Begränsa /undvik användning av avfall som innehåller klorerade organiska material.

Allmänt tillämpligt.

d

Undvik inmatning av bränslen med hög halt av halogener (som klor) i sekundär förbränning.

Allmänt tillämpligt.

e

Snabbkyl rökgaser från ugnen till under 200 oC och minimera rökgasernas uppehållstid och syrehalt i zoner där temperaturen ligger mellan 300 och 450 °C.

Tillämpligt på långa våtugnar och långa torrugnar utan förvärmning. I moderna förvärmare och förkalcinerare finns redan den här funktionen.

f

Stoppa samförbränning av avfall för moment som start och stopp.

Allmänt tillämpligt.

Teknik

a

Välj material med en låg halt av relevanta metaller och begränsa halten av relevanta metaller i material, särskilt kvicksilver.

b

Använd ett kvalitetssäkringssystem för att säkerställa det använda avfallsmaterialets egenskaper.

c

Använd effektiva tekniker för stoftborttagning som förtecknas i BAT 17.

Metaller

Enhet

BAT-AEL

(medelvärde under provtagningsperioden (punktmätningar, under minst en halvtimme))

Hg

mg/Nm3

<0,05 (18)

Σ (Cd, Tl)

mg/Nm3

<0,05 (17)

Σ (As, Sb, Pb, Cr, Co, Cu, Mn, Ni, V)

mg/Nm3

<0,5 (17)

Teknik

Tillämplighet

a

Återanvänd uppsamlat stoft i processen, när det är praktiskt möjligt..

Allmänt tillämpligt men beroende på stoftets kemiska sammansättning.

b

Utnyttja dessa stoft i andra kommersiella produkter, om möjligt.

Utnyttjandet av stoften i andra kommersiella produkter kanske inte är inom operatörens kontroll.

Teknik

a

Optimering av processkontrollen, i vilken datorbaserad automatisk kontroll ingår.

b

Användning av moderna, gravimetriskaa fasta bränslematningssystem och/eller gasflödesmätare.

Teknik

Tillämplighet

a

Kontinuerlig mätning av processparametrar som visar processens stabilitet, såsom temperatur, O2-halt, tryck, flöde och CO-utsläpp.

Tillämpligt på ugnsprocesser.

b

Övervakning och stabilisering av kritiska processparametrar, t.ex. bränslematning, regelbunden dosering och syreöverskott.

c

Kontinuerliga eller periodiska mätningar av stoft, utsläpp av NOx, SOx, CO, och utsläpp av NH3 när SNCR tillämpas.

Tillämpligt på ugnsprocesser.

d

Kontinuerliga eller periodiska mätningar av utsläpp av HCI och HF i de fall avfall samförbränns.

Tillämpligt på ugnsprocesser.

e

Kontinuerliga eller periodiska mätningar av utsläpp av TOC eller kontinuerliga mätningar i de fall avfall samförbränns.

Tillämpligt på ugnsprocesser.

f

Periodiska mätningar av utsläpp av PCDD/F och metaller.

Tillämpligt på ugnsprocesser.

g

Kontinuerliga eller periodiska mätningar av stoftutsläpp.

Tillämpligt på icke-ugnsprocesser.

När det gäller små källor (<10 000 Nm3/h) ska mätningsfrekvensen baseras på ett system för underhållsplanering.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a

Genom förbättrade och optimerade ugnssystem och en smidig och stabil ugnsprocess som körs nära processparametrarnas börvärden genom:

Upprätthålla ugnens kontrollparametrar nära dess optimala värden minskar alla förbrukningstal på grund av ett minskat antal stopp och processtörningar.

Användningen av optimerad kornstorlek på sten är beroende av tillgången på råmaterial.

Teknik a II är endast tillämplig på långa roterugnar (LRK).

b

Användning av bränsle med egenskaper som har en positiv inverkan på värmeenergiförbrukningen.

Bränslets egenskaper, t.ex. högt värmevärde och låg fukthalt kan ha en positiv effekt på värmeenergiförbrukningen.

Tillämpligheten beror på den tekniska möjligheten att mata det utvalda bränslet i ugnen och på tillgången av lämpligt bränsle (t.ex. högt värmevärde och låg fukthalt), vilket kan påverkas av energipolitiken i medlemsstaten.

c

Begränsning av luftöverskott.

En begränsning av luftöverskott som används för förbränning har en direkt påverkan på bränsleförbrukningen eftersom en hög luftprocent kräver mer värmeenergi för att värma upp överskottsvolymen.

Endast i LRK och PRK har begränsningen av överskottsluft en påverkan på värmeenergiförbrukning.

Tekniken har en potential att öka utsläpp av TOC och CO.

Tillämpligt på LRK och PRK inom begränsningarna för en potentiell överhettning i några områden i ugnen med en åtföljande försämring av det eldfasta materialets livslängd.

Ugnstyp

Värmeenergiförbrukning (19)

GJ/ton av produkt

Långa roterugnar (LRK)

6,0 – 9,2

Roterugnar med förvärmare (PRK)

5,1 – 7,8

Regenerativa parallellflödesugnar (PFRK)

3,2 – 4,2

Ringschaktugnar (ASK)

3,3 – 4,9

Blandad-matning-kalkugnar (MFSK)

3,4 – 4,7

Andra ugnar (OK)

3,5 – 7,0

Teknik

a

Användning av ledningssystem för elkraft.

b

Användning av optimerad kornstorlek på kalksten.

c

Användning av malningsutrustning och övrig elektrisk utrustning med hög energieffektivitet.

Teknik

Tillämplighet

a

Särskild stenbrytning, krossning och välstyrd användning av kalksten (kvalitet, kornstorlek).

Allmänt tillämplig i kalkindustrin; dock är stenbearbetning beroende av kvaliteten på kalkstenen.

b

Tillämpning av optimerade tekniker på utvalda ugnar vilket medger en drift med ett bredare spektrum av kalkstenens kornstorlekar för ett maximalt utnyttjande av bruten kalksten.

Tillämpligt på nya anläggningar och betydande ugnsförbättringar.

Vertikala ugnar kan i princip bara bränna grov kalksten. PFRK för fin kalk och/eller roterugnar kan fungera med mindre kornstorlekar på kalkstenen.

Teknik

a

Tillämpa ett kvalitetssäkringssystem för att säkerställa och kontrollera avfallets egenskaper och analysera allt avfall som ska användas som bränsle i ugnen avseende:

b

Kontroll av mängden relevanta komponenter för allt avfall som ska användas som bränsle, såsom total halogenhalt, metaller (t.ex. totalt krom, bly, kadmium, kvicksilver, tallium) och svavel.

Teknik

a

Använda passande brännare för matning av lämpliga avfall beroende på ugnens utformning och drift.

b

Att arbeta på ett sådant sätt att temperaturen på de gaser som uppstår från samförbränningen av avfall på ett kontrollerat och homogent sätt och även under ofördelaktiga förhållanden stiger till 850 0C i 2 sekunder.

c

Att höja temperaturen till 11 000C, om farligt avfall med en halt som överstiger 1 % av halogenerade organiska ämnen, uttryckt som klor, samförbränns.

d

Att mata avfall kontinuerligt och konstant.

e

Stoppa matning av avfall för operationer som start och/eller stängning när lämplig temperatur och uppehållstid inte kan uppnås, enligt b och c ovan.

Teknik

a

Inbyggnad/inkapsling av dammorsakande verksamheter, såsom malning, sållning och blandning.

b

Använda täckta transportörer och hissar, som är konstruerade som slutna system, om stoftutsläpp sannolikt frigörs från dammorsakande material.

c

Använda lagringssilon med adekvat kapacitet, nivågivare med avbrytare och med filter för att hantera stoftbärande luft vid påfyllningsoperationer.

d

Använda en cirkulationsprocess som är att föredra för pneumatiska transportörsystem.

e

Materialhantering i slutna system upprätthållna under negativt tryck och filtrering av insugningsluften genom ett textilt filter innan den släpps ut i luften.

f

Minskning av luftläckage och spillpunkter, komplettering av anläggning.

g

Korrekt och komplett underhåll av anläggningen.

h

Använda automatiserad utrustning och kontrollsystem.

i

Använda kontinuerliga krångelfria verksamheter.

j

Vid lastning av kalk använda flexibla påfyllningsrör utrustade med ett stoftuppsamlande system som är placerat i samma nivå som lastvagnens golv.

Teknik

a

Bygga in lagringsområden med avskärmning, kringbyggande eller vertikal grönska (konstgjorda eller naturliga vindbarriärer som vindskydd för öppna högar).

b

Använda produktsilon och stängda, helautomatiska råmateriallager. De här lagertyperna är utrustade med en eller fler textila filter för att förebygga uppkomst av diffust stoft vid påfyllning och tömning.

c

Minska diffusa stoftutsläpp från lagerhögar genom att använda tillräckligt med befuktning vid påfyllnings- och tömningsplatser och använda transportband med justerbar höjd. Vid användning av befuktnings-/åtgärdstekniker kan marken tätas och överskottsvattnet samlas upp, och vid behov behandlas och cirkuleras i kretslopp.

d

Minska diffusa stoftutsläpp vid fyllnings- eller tömningsplatser om de inte kan undvikas genom att anpassa tömningshöjden till den varierande höjden på högen, automatiskt om möjligt, eller med minskad lossningshastighet.

e

Hålla platserna fuktiga, särskilt torra områden, med sprutanordningar och rengöra dem med rengöringsfordon.

f

Använda vakuumsystem vid stoftborttagning. Nya byggnader kan på enkelt sätt utrustas med fasta dammsugningssystem, medan befintliga byggnader normalt passar bättre med mobila system och flexibla anslutningar.

g

Minska diffusa stoftutsläpp som uppstår i områden som används av lastbilar, genom att ha vägbeläggningar på dessa områden om möjligt och hålla ytan så ren som möjligt. Vattenbegjutning av vägar kan minska diffusa stoftutsläpp, speciellt vid torr väderlek. Goda skötselrutiner kan användas för att hålla diffusa stoftutsläpp nere till ett minimum.

Teknik (20)  (21)

Tillämplighet

a

Textilt filter.

Allmänt tillämplig på malningsanläggningar och hjälpprocesser i kalkindustrin; materialtransport, och lagrings- och lastningsanläggningar. Tillämpligheten av textila filter i kalksläckningsanläggningar kan begränsas genom den höga fukthalten och låga temperaturen i gasen.

b

Våtskrubbrar

Huvudsakligen tillämplig på kalksläckningsanläggningar.

Teknik

Enhet

BAT-AEL

(dygnsmedelvärde eller medelvärde över provtagningsperioden (korttidsmätning under minst en halvtimme)).

Textilt filter.

mg/Nm3

<10

Våtskrubber

mg/Nm3

<10 – 20

Teknik (22)

Tillämplighet

a

ESP

Tillämpligt på alla ugnssystem.

b

Textilt filter.

Tillämpligt på alla ugnssystem.

c

Våt stoftavskiljare.

Tillämpligt på alla ugnssystem.

d

Centrifugalavskiljare/cyklon.

Centrifugalavskiljare är endast lämpliga som föravskiljare och kan användas för att förrengöra rökgaserna från alla ugnssystem.

Teknik

Enhet

BAT-AEL

(dygnsdygnsmedelvärde eller medelvärde över provtagningsperioden (korttidsmätning under minst en halvtimme)).

Textilt filter.

mg/Nm3

<10

ESP eller andra filter.

mg/Nm3

<20 (23)

Teknik

Tillämplighet

a

Noggrant urval och kontroll av ämnen som förs in i ugnen.

Allmänt tillämpligt.

b

Minska föroreningskomponenter i bränsle och, om möjligt, i råmaterial, dvs.:

Allmänt tillämpligt i kalkindustrin beroende på lokal tillgång av råmaterial och bränsle, typen av ugn som används, de önskade produktkvaliteterna och den tekniska möjligheten att mata in bränslet i den valda ugnen.

c

Använda tekniker för processoptimering för att säkerställa en effektiv absorption av svaveldioxid (dvs. effektiv kontakt mellan ugnsgaserna och den osläckta kalken).

Tillämpligt på alla kalkanläggningar.

I allmänhet är fullständig processautomation inte möjlig att uppnå beroende på okontrollerbara variabler, t.ex. kvaliteten på kalkstenen.

Teknik

Tillämplighet

a

Primära tekniker

Allmänt tillämplig i kalkindustrin beroende på bränsletillgång vilken kan påverkas av energipolitiken i medlemsstaten och på den tekniska möjligheten att mata en viss typ av bränsle in i den valda ugnen.

Optimering av process och processkontroll kan tillämpas i kalktillverkning men är beroende av den slutliga produktkvaliteten.

LågNOX-brännare är tillämpliga på roterugnar och på ringschaktugnar och ger förhållanden med hög primärluft. PFRK och andra schaktugnar har flamfri förbränning, vilket gör att låg- NOX-brännare inte är tillämpliga på denna ugnstyp.

Inte tillämplig på schaktugnar.

Tillämplig endast på PRK men inte när hårdbränd kalk produceras. Tillämpligheten kan vara begränsad av restriktioner som beror på slutproduktens typ, beroende på eventuell överhettning i några områden i ugnen med åtföljande förslitning av den eldfasta infodringen

b

SNCR (24)

Tillämpligt på Lepol-roterugnar. Se också BAT 46.

Ugnstyp

Enhet

BAT-AEL

(dygnsmedelvärde eller medelvärde över provtagningsperioden (korttidsmätning under minst en halvtimme), uttryckt som NO2).

PFRK, ASK, MFSK, OSK

mg/Nm3

100 – 350 (25)  (27)

LRK, PRK

mg/Nm3

< 200 – 500 (25)  (26)

Teknik

a

Tillämpa en lämplig och tillräcklig reduktionseffektivitet kombinerat med en stabil driftprocess.

b

Tillämpa ett bra stökiometriskt förhållande och fördelning av ammoniak för att uppnå högsta effektivitet för NOx-reducering och reducering av ammoniak-slip.

c

För att hålla utsläppen av NH3-slip (orsakat av oreagerad ammoniak) från rökgaserna så låga som möjligt, med beaktande av korrelationen mellan NOx-reningseffektivitet och NH3-slip.

Teknik

Tillämplighet

a

Processoptimering för att säkerställa en effektiv absorption av svaveldioxid (dvs. effektiv kontakt mellan ugnsgaserna och den osläckta kalken).

Optimerad processkontroll är tillämplig på alla kalkanläggningar.

b

Välja bränslen med en låg svavelhalt.

Allmänt tillämpligt, beroende på tillgången av bränsle i synnerhet för användning i långa roterugnar (LRK), på grund av höga SOx-utsläpp.

c

Använda tekniker med tillsats av absorberande ämnen (t.ex. absorberande tillsats, torr rökgasrening med filter, våtskrubber, eller insprutning av aktivt kol) (28)

Tillsatser av absorberande ämnen är, i princip, tillämpliga i kalkindustrin; dock, tekniken har ännu inte tillämpats i kalksektorn 2007. Särskilt för roterugnar för kalk krävs det ytterligare utredning för att bedöma dess tillämplighet.

Ugnstyp

Enhet

BAT-AEL (29)  (30)

(dygnsmedelvärde eller medelvärde över provtagningsperioden (korttidsmätning under minst en halvtimme), SOx uttryckt som SO2).

PFRK, ASK, MFSK, OSK, PRK

mg/Nm3

< 50 – 200

LRK

mg/Nm3

< 50 – 400

Teknik

Tillämplighet

a

Välja råmaterial med låg halt av organiskt material.

Allmänt tillämpligt på kalkindustrin inom ramarna för lokal tillgänglighet och sammansättning av råmaterial, den ugnstyp som används och slutproduktens kvalitet.

b

Använda teknik för processoptimering för att uppnå en stabil och fullständig förbränning.

Tillämpligt på alla kalkanläggningar.

I allmänhet är total processautomation inte nåbar beroende på okontrollerbara variabler, t.ex. kvaliteten på kalkstenen.

Ugnstyp

Enhet

BAT-AEL (31)  (32)

(dygnsmedelvärde eller medelvärde över provtagningsperioden (korttidsmätning under minst en halvtimme)).

PFRK, OSK, LRK, PRK

mg/Nm3

<500

Teknik

a

Hantera CO-stopp för att minska stopptiden för ESP

b

Kontinuerlig automatisk CO-mätning med hjälp av övervakningsutrustning med kort svarstid och som är placerad nära CO-källan.

Teknik

a

Tillämpa allmänna primära tekniker och övervakning (se också BAT 30 och 31 i avsnitt 1.3.1, och BAT 32 i avsnitt 1.3.2).

b

Undvika matning av råmaterial med en hög halt av flyktiga organiska föreningar in i ugnssystemet (förutom vid produktion av hydraulisk kalk).

Ugnstyp

Enhet

BAT-AEL (33)

(dygnssmedelvärde eller medelvärde över provtagningsperioden (korttidsmätning under minst en halvtimme)).

LRK, PRK

mg/Nm3

<10

ASK, MFSK (34), PFRK (34)

mg/Nm3

<30

Teknik

a

Använda konventionella bränslen med en låg halt av klor och fluor.

b

Begränsning av halten av klor och fluor i allt avfall som används som bränsle i en kalkugn.

Utsläpp

Enhet

BAT-AEL

(dygnsmedelvärde eller medelvärde över provtagningsperioden (korttidsmätning under minst en halvtimme)).

HCl

mg/Nm3

<10

HF

mg/Nm3

<1

Teknik

a

Välja bränslen med en låg klorhalt.

b

Begränsa koppar som matas in via bränslet.

c

Minimera uppehållstiden för rökgaserna och syrehalten i zoner där temperaturen ligger mellan 300 och 450 °C.

Teknik

a

Välja bränslen med en låg halt av metaller.

b

Använda ett kvalitetssäkringssystem för att säkerställa det använda avfallsbränslets egenskaper.

c

Begränsa halten av relevanta metaller i materialet, särskilt kvicksilver.

d

Använda en eller en kombination av stoftborttagningstekniker angivna i BAT 43.

Metaller

Enhet

BAT-AEL

(medelvärde över provtagningsperioden (korttidsmätning under minst en halvtimme)).

Hg

mg/Nm3

<0,05

Σ (Cd, Tl)

mg/Nm3

<0,05

Σ (As, Sb, Pb, Cr, Co, Cu, Mn, Ni, V)

mg/Nm3

<0,5

Teknik

Tillämplighet

a

Återanvänd det uppsamlade stoftet och annat material som består av partiklar (t.ex. sand, grus) i processen.

Allmänt tillämpligt när det är möjligt.

b

Utnyttja stoft, släckt kalk utanför specifikation och osläckt kalk utanför specifikation i utvalda kommersiella produkter.

Utnyttjas allmänt i olika slags utvalda kommersiella produkter, när det är möjligt.

Teknik

Tillämplighet

a

Kontinuerlig mätning av processparametrar som visar processens stabilitet, såsom temperatur, O2 halt, tryck, strömningshastighet.

Allmänt tillämpligt på ugnsprocesser.

b

Övervakning och stabilisering av kritiska processparametrar, t.ex. råmaterial och bränslematning, regelbunden dosering och syreöverskott.

c

Kontinuerliga eller periodiska mätningar av utsläpp av stoft, NOx, SOx och CO.

Allmänt tillämpligt på ugnsprocesser.

d

Kontinuerliga eller periodiska mätningar av stoftutsläpp.

Tillämpligt på icke-ugnsprocesser.

När det gäller en liten källa (<10 000 Nm3/h) ska frekvensen för mätningen eller prestandakontrollen baseras på ett system för underhållsplanering.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a

Tillämpa förbättrade och optimerade ugssystem och en jämn och stabil ugnsprocess genom tillämpning av:

Värmeåtervinning från rökgaser genom den preliminära uppvärmningen av magnesit kan användas för att minska bränsleenergianvändningen. Värme som återvinns från ugnen kan användas för att torka bränsle, råmaterial och vissa förpackningsmaterial.

Processkontrolloptimering är tillämpligt för alla ugnstyper som används i magnesiumoxidindustrin.

b

Användning av bränsle med egenskaper som har en positiv inverkan på värmeenergiförbrukningen.

Bränslets egenskaper, t.ex. högt värmevärde och låg fukthalt har en positiv effekt på värmeenergiförbrukningen.

Allmänt tillämplig beroende på tillgången av bränsle, typen av ugn som används, de önskade produktkvaliteterna och de tekniska möjligheterna att spruta in bränsle i ugnen.

c

Begränsning av luftöverskott.

Nivån på syreöverskottet för att uppnå produktkvalitetskraven och optimal förbränning är normalt i praktiken 1–3 %.

Allmänt tillämpligt.

Teknik

a

Användning av ledningssystem för elkraft.

b

Användning av malningsutrustning och övrig elektrisk utrustning med hög energieffektivitet.

Teknik

a

Enkel och linjär platslayout.

b

God hushållning av byggnader och vägar, tillsammans med korrekt och komplett underhåll av anläggningen.

c

Bevattning av råmaterialhögar.

d

Inbyggnad/inkapsling av dammande operationer, såsom malning och sållning.

e

Använda täckta transportörer och hissar, som är konstruerade som slutna system, om stoftutsläpp sannolikt frigörs från dammande material.

f

Använda lagringssilon med adekvata kapaciteter och utrusta dem med filter för att hantera stoftbärande luft vid laddningsoperationer.

g

En cirkulationsprocess är att föredra för pneumatiska transportörsystem.

h

Minskning av luftläckage och spillpunkter.

i

Använda automatiserad utrustning och kontrollsystem.

k

Använda kontinuerliga problemfria operationer.

Teknik (36)

Tillämplighet

a

Textila filter.

Allmänt tillämpliga på alla enheter i tillverkningsprocessen för magnesiumoxid, särskilt för dammande operationer, sållning och malning.

b

Centrifugalavskiljare/cykloner.

På grund av den systemberoende begränsade avskiljningsnivån, är cykloner huvudsakligen tillämpbara som preliminära avskiljare av grovt stoft och rökgaser.

c

Våta stoftavskiljare.

Allmänt tillämpligt.

Teknik (37)

Tillämplighet

a

Elfilter (ESP).

ESP är huvudsakligen tillämpliga i roterugnar. De är tillämpliga för rökgastemperaturer över daggpunkten och upp till 370–400 oC.

b

Textila filter.

Textila filter för stoftborttagning av rökgaser kan, i princip, tillämpas för alla enheter i tillverkningsprocessen av magnesiumoxid. De kan användas för rökgastemperaturer över daggpunkten och upp till 280 °C.

Vid produktionen av kaustik kalcinerad magnesiumoxid (CCM) och sintrad/dödbränd magnesiumoxid (DBM), beroende på de höga temperaturerna, den korrosiva naturen och höga volymen av rökgaser från ugnsbränningsprocessen, bör textila specialfilter av filtermaterial med motståndskraft mot höga temperaturer användas. Dock visar erfarenheten från magnesiumoxidindustrin som producerar DBM att det inte finns lämplig utrustning tillgänglig för rökgastemperaturer på ca 400 C för magnesiumoxidproduktion.

c

Centrifugalavskiljare/cykloner.

På grund av den systemberoende begränsade avskiljningsnivån, är cykloner huvudsakligen tillämpbara som preliminära avskiljare av grovt stoft och rökgaser.

d

Våta stoftavskiljare.

Allmänt tillämpligt.

Teknik

Tillämplighet

a

Noggrant urval och kontroll av ämnena som matas in i ugnen för att minska föroreningsprekursorerna, dvs.:

Allmänt tillämpligt beroende på tillgången av råmaterial och bränsle, typen av ugn som används, de önskade produktkvaliteterna och den tekniska möjligheten att spruta in bränslet i den valda ugnen.

Avfallsmaterial kan betraktas som bränsle i magnesiumoxidindustrin men hade ännu inte tillämpats i magnesiumoxidindustrin under 2007.

b

Använda åtgärder/tekniker för processoptimering för att säkerställa en smidig och stabil ugnsprocess, som körs nära den stökiometrisk erfodrade luften.

Processkontrolloptimering är tillämpligt för alla ugnstyper som används i magnesiumoxidindustrin. Dock kan ett höggradigt förfinat processkontrollsystem behövas.

Teknik

Tillämplighet

a

Lämpligt bränsleval tillsammans med en begränsad kvävehalt i bränslet.

Allmänt tillämplig beroende på bränsletillgång.

b

Processoptimering och förbättrad bränningsteknik.

Allmänt tillämplig i magnesiumoxidindustrin.

Teknik

Beskrivning

a

Välja råmaterial med en låg halt av organiskt material.

En del av CO-utsläppen resulterar från råmaterialets organiska material, därmed kan valet av råmaterial med låg organisk halt minska CO-utsläppen.

b

Processkontrolloptimering

En komplett och korrekt förbränning är nödvändig för att minska CO-utsläppen. Lufttillförsel från kylare och primärluft liksom draget från högens fläkt kan kontrolleras för att hålla en syrenivå på mellan 1 (sinter) och 1,5 % (kaustik) under förbränningen. Byte av luft och bränsleladdning kan minska CO-utsläppen. Dessutom kan CO-utsläppen minskas genom ändring av brännardjupet.

c

Mata bränsle kontrollerat, konstant och kontinuerligt.

Kontrollerad bränsletillsats, t.ex.:

Teknik

a

Hantera CO-stopp för att minska ESP-stilleståndstiden.

b

Kontinuerliga automatiska CO-mätningar med hjälp av övervakningsutrustning med en kort svarstid och placerad nära CO-källan.

Teknik

Tillämplighet

a

Tekniker för processoptimering.

Allmänt tillämpligt.

b

Välja bränslen med en låg svavelhalt.

Allmänt tillämpligt beroende på tillgången på bränsle med låg svavelhalt vilket kan påverkas av energipolitiken i medlemsstaten. Valet av bränsle beror också på kvaliteten på slutprodukten, tekniska möjligheter och ekonomiska överväganden.

c

Torrabsorberande tillsatsteknik (absorberande medel i rökgasströmmen såsom reaktiva MgO-kvaliteter, osläckt kalk, aktivt kol etc.), i kombination med ett filter (38)

Allmänt tillämpligt.

d

Våtskrubber (38)

Tillämpligheten kan vara begränsad i torra områden genom den stora vattenmängden som är nödvändig och behovet av vattenbehandling av avfall, och de relaterade sidoeffekterna.

Parameter

Enhet

BAT-AEL (39)  (40)

(dygnsmedelvärde eller medelvärde över provtagningsperioden (korttidsmätning under minst en halvtimme)).

SOX uttryckt som SO2

mg/Nm3

<50 – 400 (41)

Teknik

a

Välja lämpliga avfall för processen och brännaren.

b

Tillämpa ett kvalitetssäkringssystem för att säkerställa och kontrollera avfallets egenskaper och analysera allt avfall som ska användas avseende:

c

Kontrollera mängden relevanta parametrar för allt avfall som ska användas, såsom total halogenhalt, metaller (t.ex. totalt krom, bly, kadmium, kvicksilver, tallium) och svavel.

Teknik

Beskrivning

a

ESP

En allmän beskrivning av ESP (elfilter) ges i avsnitt 1.5.1.

ESP är lämpliga för användning vid temperaturer över daggpunkten och upp till 400 °C. Vidare är det också möjligt att använda ESP nära, eller under, daggpunkten. På grund av höga volymsflöden och relativt hög stoftbelastning är huvudsakligen roterugnar utan förvärmare men också roterugnar med förvärmare utrustade med ESP. När det gäller kombination med kyltorn kan utmärkta prestanda uppnås.

b

Textilt Filter.

En allmän beskrivning av textila filter ges i avsnitt 1.5.1.

Textila filter är lämpliga för ugnar, malningsanläggningar för släckt kalk så väl som för kalksten; kalksläckningsanläggningar; materialtransport; samt lagrings- och lastningsanläggningar. Ofta är en kombination med föravskiljning med cyklon användbar. Funktionen hos textila filter är begränsad av rökgasförhållanden såsom temperatur, fukt, stoftladdning och kemisk sammansättning. Det finns varierande textila material tillgängliga för att motstå mekaniskt, värme och kemiskt slitage för att uppfylla dessa villkor.

c

Våtstoft- avskiljare.

Med våtstoftsavskiljare elimineras stoft från off-gasströmmar genom att gasflödet kommer i nära kontakt med en skrubbningsvätska (vanligtvis vatten), så att stoftpartiklarna kan fångas upp av vätskan och sköljs bort. Det finns ett antal olika typer av våtskrubbrar tillgängliga för stoftborttagning. Huvudtyperna som har använts i kalkugnar är multikaskads-/multistegsvåtskrubbrar, dynamiska våtskrubbrar och venturivåtskrubbrar. Majoriteten av våtskrubbrar som används på kalkugnar är multikaskads-/multistegsvåtskrubbrar.

Våtskrubbrar väljs när rökgastemperaturerna är nära, eller under daggpunkten. De kan också väljas när utrymmet är begränsat. Våtskrubbrar används ibland med högre gastemperatur, i det fallet kyler vattnet gaserna och minskar deras volym.

d

Centrifugal avskiljare/cyklon.

I en centrifugalavskiljare/cyklon tvingas stoftpartiklarna som ska avskiljas från en off-gasström ut mot ytterväggen genom centrifugalverkan och avskiljs sedan genom en öppning på botten av enheten. Centrifugalkrafterna kan utvecklas genom riktning av gasströmmen i en nedåtgående spiralrörelse genom en cylindrisk behållare (cykloniska avskiljare) eller genom ett roterande skovelhjul inpassat i enheten (mekaniska centrifugalavskiljare). Dock passar de endast som föravskiljare på grund av deras begränsade avskiljningseffektivitet för partiklar och de avlastar ESP och textila filter från hög stoftbelastning, samt minskar nötningsproblem.

Teknik

Beskrivning

a

Brännarutformning (låg-NOX-brännare).

Låg-NOx-brännare är användbara för att minska flamtemperaturen och därmed minska värme- och (och i viss mån) bränslehärlett NOx. NOx-reduceringen uppnås genom matning av rensluft för minskning av flamtemperaturen eller pulserad brännardrift. Låg-NOx-brännare är utformade för att minska primärluftsandelen vilket leder till lägre NOx-formation medan däremot vanliga flerkanalsbrännare drivs med en primärluftsandel på 10 till 18 % av den totala förbrännningsluften. Den högre andelen primärluft leder till en kort och intensiv flamma genom den tidiga blandningen av varm sekundärluft och bränsle. Detta leder till höga flamtemperaturer tillsammans med bildandet av en stor mängd NOx vilket kan undvikas genom användning av låg-NOx-brännare.

b

Stegvis lufttillsats.

En zon med reducerande förhållanden skapas genom minskning av syretillförsel i den primära reaktionszonen. Höga temperaturer i denna zon är speciellt fördelaktig för reaktionen som återomvandlar NOx till elementärt kväve. I senare förbränningszoner, ökas luft- och syrematningen för att oxidera de bildade gaserna. Effektiv luft-/gasblandning i bränningszonen krävs för att säkerställa att både CO och NOx hålls på låga nivåer.

2007 hade stegvis lufttillsats aldrig tillämpats i kalksektorn.

c

SNCR

Kväveoxiderna (NO och NO2) från rökgaserna tas bort genom selektiv icke-katalytisk reducering och konverteras till kväve och vatten genom insprutning av ett reduceringsmedel i ugnen som reagerar med kväveoxiderna. Ammoniak eller urea används normalt som det reducerande medlet. Reaktionen sker vid temperaturer på mellan 850 och 1 020 °C, med det optimala intervallet normalt mellan 900 och 920 °C.

Teknik

Beskrivning

a

Absorberande tillsatstekniker.

Tekniken inbegriper tillsats av en absorbent i torr form direkt i ugnen (matad eller insprutad) eller i torr eller våt form (t.ex. osläckt kalk eller natriumkarbonat) i rökgaserna för att ta bort SOx-utsläppen. När en absorbent sprutas in i rökgaserna måste en tillräcklig uppehållstid föreligga mellan insprutningspunkten och stoftuppsamlaren (textilt filter eller ESP) för att uppnå effektiv absorption.

För roterugnar kan absorptionstekniken inbegripa:

Åtgärd/teknik

Beskrivning

a

Elfilter (ESP).

En allmän beskrivning av ESP ges i avsnitt 1.5.1.

b

Textila filter.

En allmän beskrivning av textila filter ges i avsnitt 1.5.1.

Textila filter erhåller högt partikelkvarhållande, normalt över 98 % och upp till 99 % beroende på partikelstorleken. Denna teknik erbjuder bästa verkningsgrad på partikeluppsamling jämfört med andra stoftrenande åtgärder/tekniker som används i magnesiumoxidindustrin. Dock, på grund av de höga temperaturerna i ugnens rökgaser, bör speciella filtermaterial som tål höga temperaturer användas.

I DBM-tillverkning används filtermaterial som fungerar i temperaturer på upp till 250 oC, såsom filtermaterialet PTFE (teflon). Detta filtermaterial visar ett gott motstånd mot syror eller alkalier, och en hel del korrosionsproblem har lösts.

c

Cykloner (centrifugalavskiljare).

En allmän beskrivning av cykloner tillhandahålls i avsnitt 1.5.1. De är robust utrustning och har ett stort drifttemperaturområde med ett lågt energibehov. På grund av den systemberoende begränsade avskiljningsnivån används cykloner huvudsakligen som preliminära avskiljare av grovt stoft och rökgaser.

d

Våta stoftavskiljare.

Allmän beskrivning av våta stoftavskiljare (också kallade våtskrubbrar) tillhandahålls i avsnitt 1.5.1.

Våta stoftavskiljare kan delas in i olika typer i enlighet med deras utformning och funktionsprinciper, såsom venturitypen. Denna typ av våt stoftavskiljare har ett antal tillämpningar inom magnesiumoxidindustrin, i vilket ingår gas som riktas in i den trängsta delen av venturiröret, venturihalsen, och kan uppnå gashastigheter på mellan 60 och 120 m/s. Rengöringsvätskorna som matas in i venturirörets hals diffunderas i en fin dimma bestående av ytterst små droppar och blandar sig häftigt med gasen. Partiklarna som sönderdelas på vattendropparna blir tyngre och kan med lätthet tas bort med en stoftavskiljare som är installerad i denna våta venturistoftavskiljare.

Teknik

Beskrivning

a

Absorberande tillsatsteknik.

Tekniken inbegriper insprutning av en absorbent i torr eller våt form (halvtorr skrubbning) in i rökgaserna för att ta bort SOx-utsläpp. En tillräcklig uppehållstid mellan insprutningspunkten och stoftuppsamlaren är väldigt viktig för att få en högeffektiv absorption. Reaktiva MgO-kvaliteter kan användas som effektiva absorbenter av SO2 i magnesiumoxidindustrin. Trots den lägre effektiviteten jämfört med andra absorbenter, har användningen av reaktiva MgO-kvaliteter en dubbel fördel eftersom det sänker investeringskostnaderna, dessutom är filterstoftet inte förorenat med andra ämnen och kan återanvändas som råmaterial vid produktionen av magnesiumoxid eller som gödsel (magnesiumsulfat) och därmed minimeras avfallen.

b

Våtskrubber

I våtskrubbningstekniken absorberas SOx av en vätska/slam som sprutas motströms rökgaserna i ett spruttorn. Tekniken kräver en mängd vatten på mellan 5 och 12 m3/ton, med åtföljande behov av en behandling av avfallsvatten.