BILAGA I
|
21.7.2010 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 187/5 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 642/2010
av den 20 juli 2010
om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad avser importtullarna inom spannmålssektorn
(kodifiering)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1), särskilt artikel 143 i förening med artikel 4, och
av följande skäl:
|
(1) |
Kommissionens förordning (EG) nr 1249/96 av den 28 juni 1996 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser importtullarna inom spannmålssektor (2) har ändrats flera gånger på ett väsentligt sät (3). För att skapa klarhet och överskådlighet bör den förordningen kodifieras. |
|
(2) |
I artikel 135 i förordning (EG) nr 1234/2007 föreskrivs att när de produkter som avses i artikel 1 i den förordningen importeras ska de tullsatser som föreskrivs i Gemensamma tulltaxan tas ut. För de produkter som avses i artikel 136.1 i den förordningen ska emellertid importtullen motsvara det interventionspris som gäller för sådana produkter vid import ökat med 55 %, och minus det cif-importpris som gäller för sändningen i fråga. |
|
(3) |
För klassificeringen av de importerade produkterna är de produkter som avses i artikel 136.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 i vissa fall uppdelade i flera standardkvaliteter. Det är följaktligen lämpligt att fastställa standardkvaliteter som kan användas som objektiva klassificeringskriterier och att fastställa toleransnivåer som gör det möjligt att föra de produkter som ska importeras till den kvalitetsklass som är mest ändamålsenlig. Bland de objektiva kriterier som kan tillämpas vid kvalitetsklassificering av vanligt vete är proteinhalten, den specifika vikten och halten av olika orenheter (Schwarzbesatz) de kriterier som kan mest utbrett tillämpas inom handeln och som enklast kan kontrolleras. För durumvete är kriterierna den specifika vikten, halten av olika orenheter (Schwarzbesatz) och innehållet av kärnor med glasaktigt utseende. De importerade varorna genomgår alltså analyser som gör det möjligt att fastställa dessa parametrar för varje importerat parti. När unionen har fastställt ett officiellt förfarande för erkännande av kvalitetsintyg som attesterats och utfärdats av en myndighet i den stat där varorna har sitt ursprung ska dessa analyser emellertid kunna genomföras enbart för kontroll av ett tillräckligt representativt antal importerade partier. |
|
(4) |
För beräkning av importtullen föreskrivs i artikel 136.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 att representativa cif-importpriser ska upprättas regelbundet för de produkter som avses i punkt 1. För upprättandet av dessa priser, måste prioriteringarna för de olika vetekvaliteterna och prisnoteringarna för andra spannmål specificeras. Dessa prisnoteringar bör följaktligen definieras. |
|
(5) |
För klarhetens och överskådlighetens skull utgör prisnoteringen för de olika veteslagen och annan spannmål på råvarubörserna i Förenta Staterna en objektiv grund för att fastställa representativa cif-importpriser. Tillägget av det handelsbidrag som görs på marknaden i Förenta Staterna för varje kvalitet av olika spannmål gör det möjligt att omvandla prisnoteringen för varje slags spannmål på börsen till ett pris fob för export från Förenta Staterna. Genom att lägga till sjötransportkostnaderna mellan Mexikanska golfen eller Stora sjöarna och en hamn i unionen på transportmarknaden kan dessa priser fob omvandlas till representativa cif-importpriser. Med hänsyn tagen till transport- och handelsvolymen i Rotterdams hamn, utgör denna hamn den destination i unionen vars prisnoteringar på sjötransporter är de mest allmänt kända, de tydligaste och de mest tillgängliga. Följaktligen bör Rotterdam fortsätta att vara unionens destinationshamn. |
|
(6) |
Följaktligen, och för tydlighetens skull, fastställs de representativa cif-importpriserna som avses i artikel 136.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 på grundval av prisnoteringen på råvarubörsen för spannmålen i fråga plus handelsbidraget för denna spannmål och sjötransportkostnaderna mellan Mexikanska golfen eller Stora sjöarna och Rotterdams hamn. För att ta hänsyn till skillnader i transportkostnader på grund av destinationshamn är det emellertid berättigat att föreskriva schablonmässiga justeringar av importtullarna för de unionshamnar som är belägna i medelhavsområdet och i svarta havet, på atlantkusten, på den iberiska halvön, i Förenade kungariket, Irland eller i de nordiska länderna, de baltiska länderna och Polen. För att övervaka utvecklingen av de representativa cif-importpriser som fastställts på detta sätt är det lämpligt att föreskriva en daglig uppföljning av de faktorer som ingår i beräkningen. I fråga om sorghum och råg är det representativa cif-importpriset som beräknats för korn representativt för marknadssituationen för dessa båda produkter och därför ska det representativa cif-importpris som fastställts för korn också vara tillämpligt för dessa spannmålsslag. |
|
(7) |
Vid fastställandet av den importtull för spannmål som avses i artikel 136 i förordning (EG) nr 1234/2007 kommer det under en period av tio arbetsdagar för fastställande av de representativa cif-importpriserna för varje slag av spannmål att tas hänsyn till marknadstendenserna utan att en osäkerhetsfaktor införs. Importtullarna för dessa produkter kan därför fastställas den femtonde och den sista arbetsdagen i varje månad på grundval av genomsnittet av de representativa cif-importpriser som noterats under denna period. Den importtull som fastställts på detta sätt kan tillämpas under två veckor utan att märkbart påverka importpriset inklusive tull. Om det för en viss produkt inte finns någon börsnotering tillgänglig under perioden för beräkning av representativa cif-importpriser eller om de representativa cif-importpriserna till följd av plötsliga förändringar av de faktorer som ingår i beräkningen av importtullen fluktuerar väsentligt under beräkningsperioden, bör åtgärder vidtagas för att upprätthålla ett representativt cif-importpris för produkten i fråga. Vid stora fluktuationer i antingen börskursen, det handelsbidrag som är kopplat till börskursen, sjötransportkostnaderna eller den växelkurs som tillämpas vid beräkningen av de representativa cif-importpriset för produkten i fråga, bör detta pris åter göras representativt genom att en justering vidtas som motsvarar den skillnad som noteras i förhållande till det gällande priset för att ta hänsyn till de förändringar som inträffar. Även om denna typ av justeringar har gjorts ska perioden för den därpå följande bestämningen inte påverkas. |
|
(8) |
Den börsnotering som tillämpas vid beräkningen av det representativa priset tar vid import av flintmajs, antingen på grund av varans särskilda kvalitet, eller på grund av att det i priset på den produkt som ska importeras ingår ett kvalitetsbidrag utöver det normala priset på produkten i fråga, inte hänsyn till förekomsten av ett prisbidrag för denna produkt utöver de normala marknadsvillkoren. För att ta hänsyn till detta kvalitetsbidrag utöver priset eller noteringen och, när importören kan visa att han har använt den importerade produkten för att framställa produkter av hög kvalitet som berättigar till ett sådant bidrag, är det lämpligt att återbetala en schablonmässig del av importtullen till importören i samband med importen av varan i fråga. |
|
(9) |
För att säkerställa att importörerna följer bestämmelserna i denna förordning bör ett system med säkerheter inrättas som kompletterar det som gäller för licenser. |
|
(10) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De tullsatser i gemensamma tulltaxan som avses i artikel 135 och artikel 136.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska vara de som gäller vid den tidpunkt som föreskrivs i artikel 67 i rådets förordning (EEG) nr 2913/9 (4).
Artikel 2
1. De importtullar som avses i artikel 136.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 för produkter som omfattas av KN-nummer 1001 10 00, 1001 90 91, ex 1001 90 99 (vanligt vete av hög kvalitet), 1002 00 00, 1005 10 90, 1005 90 00 och 1007 00 90 utom hybrider för utsäde, ska beräknas dagligen men fastställas av kommissionen den femtonde och den sista dagen i varje månad för tillämpning från och med den sextonde dagen i månaden och första dagen i den påföljande månaden. När den femtonde inte är en arbetsdag för kommissionen ska tullsatsen fastställas den arbetsdag som föregår den femtonde dagen i ifrågavarande månad.
Om genomsnittet av importtullarna under denna tillämpningsperiod avviker med 5 euro per ton eller mer från den fastställda tullsatsen, ska emellertid motsvarande justering göras.
2. Det pris som ska användas vid beräkningen av importtullen ska vara det dagliga representativa cif-importpris som fastställs på det sätt som anges i artikel 5. Varje gång importtullen fastställs ska den uppgå till genomsnittet av de importtullar som har beräknats under de föregående tio arbetsdagarna. Vid fastställande och justeringar ska kommissionen inte ta hänsyn till de dagliga importtullar som kom till användning när importtullarna fastställdes föregående gång.
Det interventionspris som ska användas vid beräkning av importtullarna är det som gäller den månad då importtullen ska tillämpas.
3. De importtullar som fastställs i enlighet med denna förordning ska tillämpas till dess att ett nytt fastställande träder i kraft.
Efter varje fastställande eller justering ska kommissionen offentliggöra importtullarna och vilka faktorer som använts vid beräkningen av dem i Europeiska unionens officiella tidning.
4. Om lossningshamnarna i unionen befinner sig
|
a) |
i Medelhavet (bortom Gibraltarsundet) eller i Svarta havet och varorna anländer från Atlanten eller via Suez-kanalen, ska kommissionen sätta ned importtullen med 3 euro per ton, |
|
b) |
vid atlantkusten på den iberiska halvön, i Förenade kungariket, Irland, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland eller Sverige, och varorna anländer från Atlanten, ska kommissionen sätta ned importtullen med 2 euro per ton. |
Tullmyndigheten i lossningshamnen ska i enlighet med förlagan i bilaga I utfärda ett intyg över de kvantiteter av varje produkt som lossats. Den nedsättning av tullen som föreskrivs i första stycket ska endast beviljas om varorna åtföljs av detta intyg till dess att tullformaliteterna för importen är fullbordade.
Artikel 3
1. Importtullarna ska minskas med 24 euro per ton på flintmajs som svarar emot de specifikationer som anges i bilaga II.
2. För att en aktör ska kunna tillgodogöra sig minskningen som avses i punkt 1 måste flintmajsen förädlas till en produkt med KN-nummer 1904 10 10, 1103 13 eller 1104 23 inom sex månader efter det datum då övergången till fri omsättning skedde.
3. Bestämmelserna om slutanvändning i artikel 82 i förordning (EEG) nr 2913/92 och artiklarna 291–300 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/9 (5) ska tillämpas.
4. Genom undantag från artikel 293.1 e i förordning (EEG) nr 2454/93 ska importören hos den behöriga myndigheten ställa en tilläggssäkerhet av 24 euro per ton för flintmajs, utom när en importlicens åtföljs av intyg om överensstämmelse utfärdat av den argentinska Servicio Nacional de Sanidad y Calidad Agroalimentaria (Senasa) enligt artikel 7.2 a i den här förordningen. I så fall ska det i fält 24 i ansökan om importlicens och i importlicensen anges vilken typ av intyg om överensstämmelse det är fråga om och intygets nummer.
Om den tullsats som gäller vid godkännandet av övergången till fri omsättning är mindre än 24 euro för majs, ska emellertid säkerheten vara densamma som tullsatsen.
Artikel 4
De kvalitetskriterier som ska uppfyllas vid import till unionen samt de tillåtna toleransnivåerna ska vara de som anges i bilaga II.
Artikel 5
1. Vid fastställande av de representativa cif-importpriser som avses i artikel 136.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska följande faktorer ingå för vanligt vete av hög kvalitet durumvete, majs och annan foderspannmål enligt artikel 2.1 i denna förordning:
|
a) |
den representativa börsnoteringen på marknaden i Förenta staterna. |
|
b) |
de kända handelsbidrag och avdrag som är kopplade till denna notering på marknaden i Förenta staterna den dag noteringen anges och som, särskilt när det gäller durumvete, är kopplade till malningskvaliteten. |
|
c) |
sjötransportkostnaden och tillhörande kostnader mellan Förenta staterna (Mexikanska golfen eller Duluth) och Rotterdams hamn för ett fartyg på minst 25 000 ton. |
2. Kommissionen ska varje arbetsdag notera
|
a) |
den faktor som anges i punkt 1 a på varubörserna och med användning av den referenskvalitet som anges i bilaga III, |
|
b) |
de faktorer som anges i punkt 1 b och c på grundval av allmänt tillgänglig information. |
3. När beräkning görs av faktorn enligt punkt 1 b eller det tillämpliga fob-priset, ska följande bidrag och avdrag tillämpas:
|
a) |
Bidrag med 14 euro per ton för vanligt vete av hög kvalitet. |
|
b) |
Avdrag med 10 euro per ton för durumvete av medelhög kvalitet. |
|
c) |
Avdrag med 30 euro per ton för durumvete av låg kvalitet. |
4. De representativa cif-importpriserna för durumvete, vanligt vete av hög kvalitet och majs ska vara summan av de faktorer som avses i punkt 1 a, b och c. De representativa cif-importpriserna för råg och sorghum (durra) ska beräknas med användning av prisangivelserna för korn i Förenta staterna enligt bestämmelserna i bilaga III.
5. De representativa cif-importpriserna för vanligt utsädesvete enligt KN-nr 1001 90 91 och utsädesmajs enligt KN-nr 1005 10 90 ska vara de som beräknas för vanligt vete av hög kvalitet respektive majs.
Artikel 6
1. En ansökan om importlicens för vanligt vete av hög kvalitet ska tas emot endast på följande villkor:
|
a) |
Den sökande har angivit kvaliteten i fält 20 i importlicensen. |
|
b) |
Den sökande har gjort ett skriftligt åtagande att till det behöriga organet, samma dag som deklarationen om övergång till fri omsättning godkänns, ställa en särskild säkerhet utöver de säkerheter som avses i artikel 12 i kommissionens förordning (EG) nr 1342/2003 (6). |
Tilläggssäkerheten enligt första stycket b ska vara 95 euro per ton. Om importlicensen åtföljs av intyg om överensstämmelse utfärdad av Federal Grain Inspection Service (FGIS) eller Canadian Grain Commission (CGC) i enlighet med artikel 7.2 b eller c krävs emellertid ingen ytterligare säkerhet. I så fall ska det i fält 24 i ansökan om importlicens och i importlicensen anges vilken typ av intyg om överensstämmelse det är fråga om och intygets nummer.
2. En ansökan om importlicens för durumvete ska tas emot endast på följande villkor:
|
a) |
Den sökande har angivit kvaliteten i fält 20 i importlicensen. |
|
b) |
Den sökande har gjort ett skriftligt åtagande att, om importtullen för den kvalitet som angivits i fält 20 i importlicensen inte är den högsta tullsatsen för produktkategorin i fråga, till det berörda behöriga organet, samma dag som deklarationen om övergång till fri omsättning godkänns, ställa en särskild säkerhet utöver de säkerheter som avses i artikel 12 i förordning (EG) nr 1342/2003. |
Storleken på denna tilläggssäkerhet ska enligt första stycket b vara lika med skillnaden, den dag som deklarationen om övergång till fri omsättning godkänns, mellan den högsta importtullen och den tullsats som gäller för den angivna kvaliteten höjd med ett tillägg av 5 euro per ton. I de fall där import av durumvete av olika kvaliteter är tullfri, ska det inte behövas något åtagande av det slag som anges i första stycket b.
Om importlicensen åtföljs av intyg om överensstämmelse utfärdat av Federal Grain Inspection Service (FGIS) eller Canadian Grain Commission (CGC) i enlighet med artikel 7 ska ingen ytterligare säkerhet krävas. I så fall ska det i fält 24 på importlicensen anges vilken typ av intyg om överensstämmelse det gäller.
3. Om importtullar upphör att tillämpas på någon kvalitetskategori av vete i enlighet med artikel 187 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska tilläggssäkerheten om 95 euro per ton enligt punkt 1 i den här artikeln inte längre krävas under hela den tid då importtullarna inte tillämpas.
Artikel 7
1. Det tullkontor där övergång till fri omsättning sker ska ta representativa stickprov i enlighet med bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 152/2009 (7) av alla sändningar av vanligt vete av hög kvalitet, durumvete och flintmajs. Inga prov ska emellertid tas om importtullen för de olika kvaliteterna är densamma.
Om kommissionen emellertid officiellt har godkänt ett kvalitetsintyg för vanligt vete av hög kvalitet, durumvete eller flintmajs, som har utfärdats av den stat där varan har sitt ursprung, ska prov endast tas för kontroll av den intygade kvaliteten från ett tillräckligt representativt urval av sändningar.
2. Följande intyg om överensstämmelse ska officiellt godkännas av kommissionen i enlighet med principerna i artiklarna 63–65 i förordning (EEG) nr 2454/93:
|
a) |
Intyg utfärdade av Servicio Nacional de Sanidad y Calidad Agroalimentaria (Senasa) i Argentina för flintmajs. |
|
b) |
Intyg utfärdade av Federal Grains Inspection Service (FGIS) i Förenta staterna för vanligt vete av hög kvalitet och durumvete av hög kvalitet. |
|
c) |
Intyg utfärdade av Canadian Grain Commission (CGC) i Kanada för vanligt vete av hög kvalitet och durumvete av hög kvalitet. |
En förlaga till intyget om överensstämmelse utfärdat av Senasa anges i bilaga IV. De stämplar som den argentinska regeringen har godkänt ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
Förlagor till de intyg om överensstämmelse som utfärdas av FGIS anges i bilaga V.
Förlagor till de intyg om överensstämmelse som utfärdas av CGC, den klassindelning vid export och de stämplar som används av CGC anges i bilaga VI.
Om de analytiska parametrar som anges i intyg om överensstämmelse som är utfärdade av de tre organ som anges i första stycket, visar överensstämmelse med de kvalitetskriterier för vanligt vete av hög kvalitet, durumvete och flintmajs som anges i bilaga II, ska prov tas på minst 3 % av de sändningar som anländer till varje införselplats under regleringsåret.
Varorna ska klassificeras i den standardkvalitet för vilken de villkor som anges i bilaga II uppfylls.
3. Standardmetoderna för de analyser som avses i punkt 1 ska vara de som beskrivs i kommissionens förordning (EU) nr 1272/2009 (8).
Flintmajs ska vara majs av sorten Zea mays indurata vars kärnor har frövitor med ett glasaktigt utseende (hård eller hornartad struktur). Kärnorna är i allmänhet orangefärgade eller röda. Den övre delen (på motsatt sida i förhållande till grodden), eller kronan, ska inte ha någon spricka.
Som korn av flintmajs räknas de korn som svarar mot följande kriterier:
|
a) |
Kronan har ingen spricka. |
|
b) |
Vid ett snitt utmed kornets långsida ska det i frövitan finnas en mjölartad del helt omgiven av en hornartad del. Den hornartade delen ska utgöra den huvudsakliga delen av den totala snittytan. |
Procentandelen flintmajskorn ska fastställas genom räkning av antalet korn som motsvarar de kriterier som anges i tredje stycket i ett representativt urval om 100 majskorn.
Standardmetoden för fastställande av flotationsindex anges i bilaga VII.
4. Om analysresultaten visar att det importerade vanliga vetet av hög kvalitet, durumvetet eller flintmajsen är av lägre standardkvalitet än vad som har angivits i importlicensen ska importören betala mellanskillnaden mellan den importavgift som gäller för produkten enligt licensen och den som gäller för den faktiskt importerade produkten. I så fall ska den säkerhet för importlicensen som avses i artikel 12 a i förordning (EG) nr 1342/2003 och den tilläggssäkerhet som anges i artikel 3.4 och artikel 6.1 och 6.2 i den här förordningen frigöras utom tillägget på 5 euro enligt andra stycket i den punkten 2.
Om den mellanskillnad som anges i första stycket inte betalas inom en månad ska den ytterligare säkerhet som anges i artikel 3.4 och artikel 6.1 och 6.2 vara förverkad.
5. De representativa prover av importerad spannmål som den behöriga myndigheten i medlemsstaten tagit ska bevaras under sex månader.
Artikel 8
Förordning (EG) nr 1249/96 ska upphöra att gälla.
Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga IX.
Artikel 9
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 20 juli 2010.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.
(2) EGT L 161, 29.6.1996, s. 125.
(3) Se bilaga VIII.
(4) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.
(5) EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.
(6) EUT L 189, 29.7.2003, s. 12.
(7) EUT L 54, 26.2.2009, s. 1.
(8) EUT L 349, 29.12.2009, s. 1.
BILAGA I
BILAGA II
Klassificering av importerade produkter
(på grundval av en vattenhalt på 12 viktprocent eller motsvarande)
|
Produkt |
Vanligt vete och spält (1) med undantag av blandsäd |
Durumvete |
Flintmajs |
Majs annan än flintmajs |
Annan foderspannmål |
||||||
|
KN-nummer |
1001 90 |
1001 10 00 |
1005 90 00 |
1005 10 90 och 1005 90 00 |
1002, 1003 och 1007 00 90 |
||||||
|
Kvalitet (2) |
Hög |
Medel |
Låg |
Hög |
Medel |
Låg |
|
|
|
||
|
14,0 |
11,5 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
|
77,0 |
74,0 |
— |
76,0 |
76,0 |
— |
76,0 |
— |
— |
||
|
1,5 |
1,5 |
— |
1,5 |
1,5 |
— |
— |
— |
— |
||
|
— |
— |
— |
75,0 |
62,0 |
— |
95,0 |
— |
— |
||
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
25,0 |
— |
— |
||
Toleranser
|
Tillåtna toleranser |
Durumvete och vanligt vete |
Flintmajs |
|
Proteininnehåll |
–0,7 |
— |
|
Lägsta specifika vikt |
–0,5 |
–0,5 |
|
Högsta innehåll av orenheter |
+0,5 |
— |
|
Innehåll av kärnor med glasaktigt utseende |
–2,0 |
–3,0 |
|
Flotationsindex |
— |
+1,0 |
(1) Dessa kriterier gäller för skalad spält.
(2) Analysmetoderna i del IV i bilaga I till förordning (EU) nr 1272/2009 ska tillämpas.
BILAGA III
Noteringsbörser och referenssorter
|
Produkt |
Vanligt vete |
Durumvete |
Majs |
Annan foderspannmål |
||
|
Standardkvalitet |
Hög |
Medel |
Låg |
|
|
|
|
Referenssorter (typ/klass) för börsnotering |
Hard Red Spring nr 2 |
Hard Red Winter nr 2 |
Soft Red Winter nr 2 |
Hard Amber Durum nr 2 |
Yellow Corn nr 3 |
US Barley nr 2 |
|
Noteringsbörs |
Minneapolis Grain Exchange |
Kansas City Board of Trade |
Chicago Board of Trade |
Minneapolis Grain Exchange (1) |
Chicago Board of Trade |
Minneapolis Grain Exchange (2) |
(1) Om det inte föreligger någon prisnotering som gör det möjligt att beräkna ett representativt cif-importpris, ska de officiella amerikanska fob-noteringarna användas.
(2) Om det inte föreligger någon prisnotering som gör det möjligt att beräkna ett representativt cif-importpris, ska de mest representativa fob-noteringar som är offentligt tillgängliga i Förenta staterna användas.
BILAGA IV
FÖRLAGA FÖR KVALITETSINTYG ”SENASA” SOM GODKÄNTS AV ARGENTINSKA REGERINGEN, SOM AVSES I ARTIKEL 7.2
BILAGA V
FÖRLAGA TILL INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE GODKÄNT AV AMERIKAS FÖRENTA STATERS REGERING FÖR VANLIGT VETE
FÖRLAGA TILL INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE GODKÄNT AV AMERIKAS FÖRENTA STATERS REGERING FÖR DURUMVETE
BILAGA VI
FÖRLAGA TILL INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE GODKÄNT AV KANADAS REGERING FÖR VANLIGT VETE OCH DURUMVETE SAMT FÖR KLASSINDELNING VID EXPORT
Klassindelning vid export för kanadensiskt vanligt vete och durumvete
VANLIGT VETE
|
Kanada Western Red Spring (CWRS) |
Provvikt |
Total mängd främmande material inklusive korn av andra sädesslag |
|
Nr 1 CWRS |
(Minimum) 79,0 kg/hl |
(Maxusive) 0,4 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag |
|
Nr 2 CWRS |
(Minimum) 77,5 kg/hl |
(Maxusive) 0,75 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag |
|
Nr 3 CWRS |
(Minimum) 76,5 kg/hl |
(Maxusive) 1,25 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag |
|
Kanada Western Extra Strong Red Spring (CWES) |
Provvikt |
Total mängd främmande material inklusive korn av andra sädesslag |
|
Nr 1 CWES |
(Minimum) 78,0 kg/hl |
(Maxusive) 0,75 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag |
|
Nr 2 CWES |
(Minimum) 76,0 kg/hl |
(Maxusive) 1,5 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag |
|
Kanada Prairie Spring Red (CPSR) |
Provvikt |
Total mängd främmande material inklusive korn av andra sädesslag |
|
Nr 1 CPSR |
(Minimum) 77,0 kg/hl |
(Maxusive) 0,75 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag |
|
Nr 2 CPSR |
(Minimum) 75,0 kg/hl |
(Maxusive) 1,5 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag |
|
Kanada Prairie Spring White (CPSW) |
Provvikt |
Total mängd främmande material inklusive korn av andra sädesslag |
|
Nr 1 CPSW |
(Minimum) 77,0 kg/hl |
(Maxusive) 0,75 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag |
|
Nr 2 CPSW |
(Minimum) 75,0 kg/hl |
(Maxusive) 1,5 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag |
|
Kanada Western Red Winter (CWRW) |
Provvikt |
Total mängd främmande material inklusive korn av andra sädesslag |
|
Nr 1 CWRW |
(Minimum) 78,0 kg/hl |
(Maxusive) 1,0 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag |
|
Nr 2 CWRW |
(Minimum) 74,0 kg/hl |
(Maxusive) 2,0 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag |
|
Kanada Western Soft White Spring (CWSWS) |
Provvikt |
Total mängd främmande material inklusive korn av andra sädesslag |
|
Nr 1 CWSWS |
(Minimum) 78,0 kg/hl |
(Maxusive) 0,75 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag |
|
Nr 2 CWSWS |
(Minimum) 75,5 kg/hl |
(Maxusive) 1,0 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag |
|
Nr 3 CWSWS |
(Minimum) 75,0 kg/hl |
(Maxusive) 1,5 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag |
DURUMVETE
|
Kanada Western Amber Durum (CWAD) |
Provvikt |
Total mängd främmande material inklusive korn av andra sädesslag |
|||||||||
|
Nr 1 CWAD |
(Minimum) 80,0 kg/hl |
(Maxusive) 0,5 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag |
|||||||||
|
Nr 2 CWAD |
(Minimum) 79,5 kg/hl |
(Maxusive) 0,8 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag |
|||||||||
|
Nr 3 CWAD |
(Minimum) 78,0 kg/hl |
(Maxusive) 1,0 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag |
|||||||||
|
Nr 4 CWAD |
(Minimum) 75,0 kg/hl |
(Maxusive) 3,0 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag |
|||||||||
|
Anmärkningar:
|
|||||||||||
BILAGA VII
STANDARDMETOD FÖR FASTSTÄLLANDE AV DET FLOTATIONSINDEX SOM AVSES I ARTIKEL 7.3
Bered en lösning av natriumnitrat i vatten med en specifik vikt av 1,25 och förvara denna lösning vid en temperatur av 35 °C.
Tillsätt till lösningen 100 majskorn från ett representativt stickprov där fuktighetshalten inte överstiger 14,5 %.
Rör om i lösningen under fem minuter var 30 sekund, för att eliminera luftbubblorna.
Separera de flytande kornen från dem som sjunkit och räkna dem.
Flotationsindex beräknas enligt följande:
Provets flotationsindex = (antal flytande korn)/(antal sjunkna korn) × 100
Repetera provet fem gånger.
Flotationsindexet är det aritmetiska medelvärdet av de flotationsindexen vid de fem proven, med undantag för extremvärden.
BILAGA VIII
Upphävd förordning och en förteckning över dess senare ändringar
|
Kommissionens förordning (EG) nr 1249/96 |
|
|
Kommissionens förordning (EG) nr 641/97 |
|
|
Kommissionens förordning (EG) nr 2092/97 |
|
|
Kommissionens förordning (EG) nr 2519/98 |
|
|
Kommissionens förordning (EG) nr 2235/2000 (1) |
endast vad gäller artikel 2 |
|
Kommissionens förordning (EG) nr 2104/2001 |
|
|
Kommissionens förordning (EG) nr 597/2002 |
|
|
Kommissionens förordning (EG) nr 1900/2002 |
|
|
Kommissionens förordning (EG) nr 1110/2003 |
|
|
Kommissionens förordning (EG) nr 777/2004 |
endast vad gäller artikel 5 |
|
Kommissionens förordning (EG) nr 1074/2008 |
|
|
Kommissionens förordning (EG) nr 459/2009 |
|
|
Kommissionens förordning (EU) nr 170/2010 |
|
(1) Förordning ändrad genom förordning (EG) nr 2015/2001 (EGT L 272, 13.10.2001, s. 31).
BILAGA IX
JÄMFÖRELSETABELL
|
Förordning (EG) nr 1249/96 |
Denna förordning |
|
Artikel 1 |
Artikel 1 |
|
Artikel 2.1, första och andra meningen |
Artikel 2.1, första stycket |
|
Artikel 2.1, tredje meningen |
Artikel 2.1, andra stycket |
|
Artikel 2.2 |
Artikel 2.2 |
|
Artikel 2.3 |
Artikel 2.3 |
|
Artikel 2.4, första stycket, första strecksatsen |
Artikel 2.4, första stycket a |
|
Artikel 2.4, andra och tredje strecksatsen |
Artikel 2.4, första stycket b |
|
Artikel 2.4, andra stycket |
Artikel 2.4, andra stycket |
|
Artikel 2.5, första stycket, första meningen |
Artikel 3.1 |
|
Artikel 2.5, första stycket, andra meningen |
Artikel 3.2 |
|
Artikel 2.5, första stycket, tredje meningen |
Artikel 3.3 |
|
Artikel 2.5, andra stycket |
Artikel 3.4, första stycket |
|
Artikel 2.5, tredje stycket |
Artikel 3.4, andra stycket |
|
Artikel 2a |
— |
|
Artikel 3 |
Artikel 4 |
|
Artikel 4.1 |
Artikel 5.1 |
|
Artikel 4.2 |
Artikel 5.2 |
|
Artikel 4.3, första, andra och tredje strecksatsen |
Artikel 5.3 a, b och c |
|
Artikel 4.4 |
Artikel 5.4 |
|
Artikel 4.5 |
Artikel 5.5 |
|
Artikel 5 |
Artikel 6 |
|
Artikel 6.1 |
Artikel 7.1 |
|
Artikel 6.1a, första stycket, första, andra och tredje strecksatsen |
Artikel 7.2, första stycket a, b och c |
|
Artikel 6.1a, andra till sjätte stycket |
Artikel 7.2, andra till sjätte stycket |
|
Artikel 6.2, första stycket |
Artikel 7.3, första stycket |
|
Artikel 6.2, andra stycket |
Artikel 7.3, andra stycket |
|
Artikel 6.2, tredje stycket, första och andra strecksatsen |
Artikel 7.3, tredje stycket a och b |
|
Artikel 6.2, fjärde stycket |
Artikel 7.3, fjärde stycket |
|
Artikel 6.2, femte stycket |
Artikel 7.3, femte stycket |
|
Artikel 6.3 |
Artikel 7.4 |
|
Artikel 6.4 |
Artikel 7.5 |
|
Artikel 7 |
— |
|
Artikel 8 |
— |
|
— |
Artikel 8 |
|
— |
Artikel 9 |
|
Bilaga I |
Bilaga II |
|
Bilaga II |
Bilaga III |
|
Bilaga III |
— |
|
Bilaga IV |
Bilaga IV |
|
Bilaga IVa |
Bilaga V |
|
Bilaga IVb |
Bilaga VI |
|
Bilaga V |
Bilaga VII |
|
Bilaga VI |
Bilaga I |
|
— |
Bilaga VIII |
|
— |
Bilaga IX |