25.10.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 281/12


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1244/2007

av den 24 oktober 2007

om ändring av förordning (EG) nr 2074/2005 med avseende på tillämpningsåtgärder för vissa produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel och om särskilda regler för offentliga kontroller i fråga om besiktning av kött

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (1), särskilt artikel 16 och artikel 18.3, 18.7 och 18.12, och

av följande skäl:

(1)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (2), förordning (EG) nr 854/2004 samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (3) fastställs hälsobestämmelserna och hälsokraven för livsmedel av animaliskt ursprung och de offentliga kontroller som krävs.

(2)

Tillämpningsbestämmelser för dessa förordningar återfinns i kommissionens förordning (EG) nr 2074/2005 av den 5 december 2005 om tillämpningsåtgärder för vissa produkter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 och för genomförandet av offentliga kontroller enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, om undantag från Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 och om ändring av förordningarna (EG) nr 853/2004 och (EG) nr 854/2004 (4).

(3)

Enligt förordning (EG) nr 854/2004 får den behöriga myndigheten bestämma att den officiella veterinären inte alltid behöver vara närvarande under besiktningen efter slakt i vissa slakterier och vilthanteringsanläggningar som identifierats på grundval av en riskanalys. I dessa fall ska en officiell assistent genomföra besiktningen efter slakt, vilket kan bidra till att minska den ekonomiska bördan för anläggningar med liten produktion.

(4)

Kriterierna för tillämpning av detta undantag bör fastställas på grundval av en riskanalys. Det bör särskilt beaktas att det finns anläggningar som inte bedriver slakt eller vilthantering kontinuerligt men som fyller en social och ekonomisk funktion i landsbygdssamhällen. Sådana anläggningar bör därför kunna omfattas av dessa undantag, så länge de uppfyller de juridiska kraven och hygienkraven.

(5)

Enligt förordning (EG) nr 854/2004 får den behöriga myndigheten bestämma att slaktsvin som alltsedan avvänjningen fötts upp under kontrollerade uppfödningsförhållanden i integrerade produktionssystem endast behöver genomgå okulär besiktning. Mer specifika krav bör införas för villkoren för att sådana förenklade, riskbaserade förfaranden för köttbesiktning ska få tillåtas.

(6)

Den 24 februari 2000 antog vetenskapliga kommittén för veterinära åtgärder till skydd för människors hälsa ett yttrande om en översyn av förfarandena för köttbesiktning, där de allmänna principerna för köttbesiktning behandlas. I yttrandet konstateras det att de nuvarande systemen för köttbesiktning kan förbättras genom att de kompletteras med information från hela produktionskedjan, tillämpning av principerna för riskanalys enligt HACCP-systemet (faroanalys och kritiska styrpunkter) vid slakteriet och mikrobiologisk övervakning av förekomsten av fekala indikatororganismer.

(7)

Den 20 och 21 juni 2001 antog vetenskapliga kommittén för veterinära åtgärder till skydd för människors hälsa ett yttrande om identifiering av arter eller kategorier av köttproducerande djur i integrerade produktionssystem där köttbesiktningen kan ses över. Det konstateras i yttrandet att det redan finns ett antal produktionssystem i medlemsstaterna där kriterierna är uppfyllda för att ett förenklat besiktningssystem ska få användas.

(8)

Den 14 och 15 april 2003 antog vetenskapliga kommittén för veterinära åtgärder till skydd för människors hälsa ett yttrande om översyn av besiktning av kött från gödkalvar, där det sägs att okulär besiktning av gödkalvar som är uppfödda i integrerade system räcker till när det gäller rutinbesiktningar, men att det även fortsättningsvis, så länge bovin tuberkulos inte har utrotats, bör genomföras övervakning av bovin tuberkulos hos nötkreatur såväl på jordbruksanläggningen som i slakteriet.

(9)

Den 26 november 2003 antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) ett yttrande om risker för människors hälsa samt kontrollstrategier vid tuberkulos i nötkreatur, där det konstateras att effektiv besiktning efter slakt av vissa lymfknutor och av lungorna ingår som en viktig åtgärd i de nationella programmen för utrotning av bovin tuberkulos och är ett självklart inslag i de veterinära programmen för köttbesiktning som syftar till att skydda människors hälsa.

(10)

Den 1 december 2004 antog EFSA ett yttrande om översyn av besiktningen av kött av nötkreatur som är uppfödda i integrerade produktionssystem, där det sägs att anskärning av lymfknutor fortsatt bör utföras som en del av det reviderade systemet för besiktning av kött efter slakt, för att tuberkulosskador ska kunna upptäckas.

(11)

Den 18 maj 2006 antog EFSA ett yttrande med en bedömning av riskerna för människors och djurs hälsa vid införande av ett okulärt besiktningssystem för gödkalvar som är uppfödda i en medlemsstat (eller en del av en medlemsstat) som anses vara fri från bovin turberkulos. Enligt detta yttrande kan besiktningen efter slakt, när det rör sig om gödkalvar som är uppfödda i integrerade produktionsenheter och i besättningar som officiellt är fria från tuberkulos, begränsas till granskning och palpation av lymfknutorna.

(12)

Den 22 april 2004 antog EFSA ett yttrande om förfaranden för besiktning av kött av lamm och getter. Enligt detta yttrande kan de viktiga sjukdomstillstånd som konstateras vid besiktning av kött från lamm och killingar diagnostiseras genom okulär besiktning, varigenom korskontaminering kan undvikas tack vare mindre hantering.

(13)

Den 27 och 28 september 2000 antog vetenskapliga kommittén för veterinära åtgärder till skydd för människors hälsa ett yttrande om bekämpning av taeniasis/cysticerkos (dynt) i människa och djur. I yttrandet anges de enskilda förutsättningarna för att dyntfria förhållanden ska kunna garanteras.

(14)

Den 26 och 27 januari 2005 antog EFSA ett yttrande om riskbedömning av en reviderad besiktning av slaktdjur i områden med låg prevalens av dynt. I yttrandet framhålls behovet av att bestämma riskprofilen för olika system för kalvuppfödning. En förenklad besiktning efter slakt kan användas för kalvar som kommer från integrerade produktionssystem som tidigare bedömts ha en lågriskprofil.

(15)

På grundval av dessa vetenskapliga yttranden bör villkoren för ett reducerat, men riskbaserat förfarande för besiktning av kött från ungdjur av idisslare fastställas.

(16)

Tillgång till information från livsmedelskedjan 24 timmar före slakt bör vara en förutsättning för riskbaserad köttbesiktning utan anskärning. När ett sådant förenklat förfarande tillämpas vid köttbesiktningen bör därför livsmedelsföretagaren inte omfattas av övergångsbestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 2076/2005 av den 5 december 2005 om fastställande av övergångsbestämmelser för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 853/2004, (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004 och om ändring av förordningarna (EG) nr 853/2004 och (EG) nr 854/2004 (5).

(17)

I förordning (EG) nr 2074/2005 fastställs analysmetoderna för detektion av halten amnesiframkallande skaldjursgift (ASP) i de ätbara delarna av blötdjur. ELISA 2006.02 för ASP, sådan den beskrivs i AOAC Journals juniutgåva 2006, bör övervägas som en alternativ screeningmetod vid sidan om högtrycksvätskekromatografi (HPLC) för detektion av ASP i tvåskaliga blötdjur. ELISA-metoden har fördelen att den kan användas för screening av ett stort antal prov till relativt låg kostnad.

(18)

Enligt avsnitt IV kapitel IX del D i bilaga I till förordning (EG) nr 854/2004 ska hästdjur vid behov genomgå en undersökning avseende förekomst av rots. En noggrann undersökning efter slakt avseende förekomst av rots bör vara obligatorisk för hästdjur eller kött av hästdjur som kommer från länder som inte är fria från rots.

(19)

Förordning (EG) nr 2074/2005 bör därför ändras i enlighet med detta.

(20)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 2074/2005 ska ändras på följande sätt:

1.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 6b

Krav för offentlig kontroll vid besiktning av kött i enlighet med förordning (EG) nr 854/2004

Kraven för offentlig kontroll vid besiktning av kött fastställs i bilaga VIb.”

2.

Kapitel II i bilaga III ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.

3.

Texten i bilaga II till den här förordningen ska föras in som bilaga VIb.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 oktober 2007.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 206. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 83. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

(2)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 55. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 22. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006.

(3)  EUT L 165, 30.4.2004, s. 1. Rättad i EUT L 191, 28.5.2004, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006.

(4)  EUT L 338, 22.12.2005, s. 27. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1664/2006 (EUT L 320, 18.11.2006, s. 13).

(5)  EUT L 338, 22.12.2005, s. 83. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 479/2007 (EUT L 111, 28.4.2007, s. 46).


BILAGA I

Kapitel II i bilaga III till förordning (EG) nr 2074/2005 ska ersättas med följande:

”KAPITEL II

METOD FÖR DETEKTION AV AMNESIFRAMKALLANDE SKALDJURSGIFT (ASP)

Den totala halten amnesiframkallande skaldjursgift (ASP) i blötdjurets ätbara delar (hela kroppen eller varje ätbar del separat) skall påvisas med hjälp av högtrycksvätskekromatografi (HPLC) eller någon annan internationellt erkänd metod.

Vid screening får dock även ELISA-metoden 2006.02 för ASP, sådan den beskrivs i juniutgåvan 2006 av AOAC Journal, användas för detektion av den totala halten ASP i blötdjurets ätbara delar.

Om resultaten ifrågasätts skall HPLC vara referensmetod.”


BILAGA II

BILAGA VIb

KRAV SOM SKALL GÄLLA FÖR OFFENTLIG KONTROLL VID BESIKTNING AV KÖTT

1.   I denna bilaga skall följande definitioner gälla:

a)   kontrollerade uppfödningsförhållanden i integrerade produktionssystem: en typ av djurhållning där djur hålls under förhållanden som uppfyller kriterierna i bilagan.

b)   ungdjur av nöt: ett högst åtta månader gammalt djur av nöt av endera könet.

c)   ungdjur av får: ett högst tolv månader gammalt djur av får av endera könet, hos vilket ingen permanent framtand har kommit fram.

d)   ungdjur av get: ett högst sex månader gammalt djur av get av endera könet.

e)   besättning: ett djur eller en grupp djur som hålls på en jordbruksanläggning som en epidemiologisk enhet; om mer än en besättning hålls på en jordbruksanläggning skall var och en av dessa besättningar utgöra en särskild epidemiologisk enhet.

f)   jordbruksanläggning: varje inrättning, byggnad eller, när det rör sig om en utomhusanläggning, varje plats på en medlemsstats territorium där djur hålls, föds upp eller hanteras.

g)   anläggning där det bedrivs icke-kontinuerlig slakt eller vilthantering: ett slakteri eller en vilthanteringsanläggning som utsetts av den behöriga myndigheten på grundval av en riskanalys, där slakt eller vilthantering inte sker under hela arbetsdagen eller under på varandra följande arbetsdagar inom en vecka.

2.   Besiktning efter slakt i anläggningar som bedriver icke-kontinuerlig slakt eller vilthantering.

a)   Den behöriga myndigheten får i enlighet med avsnitt III kapitel II punkt 2 b i bilaga I till förordning (EG) nr 854/2004 besluta att den officiella veterinären inte behöver vara närvarande hela tiden under besiktningen efter slakt, om följande villkor är uppfyllda:

i)

Anläggningen är en anläggning där det bedrivs icke-kontinuerlig slakt eller vilthantering och som har tillräckliga möjligheter för att lagra kött som uppvisar förändringar till dess att en officiell veterinär kan utföra en slutgiltig besiktning efter slakt.

ii)

En officiell assistent genomför besiktningen efter slakt.

iii)

Den officiella veterinären är närvarande på anläggningen minst en gång dagligen, när slakt utförs eller har utförts.

iv)

Den behöriga myndigheten har infört ett förfarande för att regelbundet bedöma de officiella assistenternas arbete i dessa anläggningar, omfattande

övervakning av de individuella prestationerna,

kontroll av dokumentationen av besiktningsresultaten och jämförelse med motsvarande slaktkroppar,

kontroll av slaktkropparna i förvaringslokalen.

b)   Vid den riskanalys som genomförs av den behöriga myndigheten i enlighet med punkt 1 g för att identifiera de anläggningar som kan omfattas av undantaget i punkt 2 a skall det åtminstone tas hänsyn till följande:

i)

Antalet djur som slaktas eller hanteras per timme eller per dag.

ii)

Arter och kategorier av djur som slaktas eller hanteras.

iii)

Anläggningens kapacitet.

iv)

Tidigare resultat av slakt- eller vilthanteringsverksamhet.

v)

Effektiviteten i eventuella kompletterande åtgärder i livsmedelskedjan som i samband med anskaffning av djur för slakt har vidtagits i syfte att garantera livsmedelssäkerheten.

vi)

Effektiviteten i det HACCP-baserade system som används.

vii)

Revisionsrapporter.

viii)

Den behöriga myndighetens tidigare anteckningar från besiktningar före och efter slakt.

3.   Krav för riskbaserad köttbesiktning utan anskärning.

a)   I enlighet med avdelning IV kapitel IV del B punkt 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 854/2004 får den behöriga myndigheten begränsa besiktningen efter slakt av slaktsvin till okulär besiktning, om följande villkor är uppfyllda:

i)

Livsmedelsföretagaren försäkrar sig om att djuren hålls under kontrollerade uppfödningsförhållanden i integrerade produktionssystem i enlighet med tillägget till denna bilaga.

ii)

Livsmedelsföretagaren omfattas inte av övergångsbestämmelserna om information från livsmedelskedjan enligt artikel 8 i kommissionens förordning (EG) nr 2076/2005.

iii)

Den behöriga myndigheten genomför eller låter genomföra regelbundna serologiska och/eller mikrobiologiska kontroller av ett valt antal djur på grundval av en riskanalys avseende risker för livsmedelssäkerheten som är knutna till levande djur och relevanta på jordbruksanläggningsnivå.

b)   Med avvikelse från de särskilda kraven i avdelning IV kapitlen I och II i bilaga I till förordning (EG) nr 854/2004 får besiktningen efter slakt av ungdjur av nöt, får och getter begränsas till okulär besiktning och begränsad palpation, om följande villkor är uppfyllda:

i)

Livsmedelsföretagaren försäkrar sig om att ungdjuren av nöt hålls under kontrollerade uppfödningsförhållanden i ett integrerat produktionssystem i enlighet med tillägget till denna bilaga.

ii)

Livsmedelsföretagaren försäkrar sig om att ungdjuren av nöt föds upp i en besättning som är officiellt fri från tuberkulos.

iii)

Livsmedelsföretagaren omfattas inte av övergångsbestämmelserna om information från livsmedelskedjan enligt artikel 8 i förordning (EG) nr 2076/2005.

iv)

Den behöriga myndigheten genomför eller låter genomföra regelbundna serologiska och/eller mikrobiologiska kontroller av ett valt antal djur på grundval av en riskanalys avseende risker för livsmedelssäkerheten som är knutna till levande djur och relevanta på jordbruksanläggningsnivå.

v)

Besiktning efter slakt av ungdjur av nöt omfattar alltid palpation av lymfknutorna i retrofarynx, bronkerna och mediastinum.

c)   Om någon förändring upptäcks skall slaktkropp och slaktbiprodukter genomgå fullständig besiktning efter slakt i enlighet med avdelning IV kapitlen I och II i bilaga I till förordning (EG) nr 854/2004. Den behöriga myndigheten kan dock på grundval av en riskanalys besluta att kött med vissa förändringar som den definierar som mindre betydande, vilka inte innebär någon risk för djurs eller människors hälsa, inte behöver genomgå fullständig besiktning efter slakt.

d)   Ungdjur av nöt, får och get samt avvanda grisar som inte flyttas direkt från den jordbruksanläggning där de är födda till ett slakteri får flyttas en gång till en annan jordbruksanläggning (för uppfödning eller gödning) innan de sänds till ett slakteri. I sådana fall

i)

får godkända uppsamlingsplatser användas för ungdjur av nöt, får eller get mellan den jordbruksanläggning som djuren ursprungligen kommer från och den där de föds upp eller göds, samt mellan dessa jordbruksanläggningar och slakteriet,

ii)

skall det säkerställas att djurens härkomst kan fastställas, antingen för det enskilda djuret eller för varje sändning djur.

4.   Ytterligare krav för besiktning efter slakt av hästdjur.

a)   Färskt kött av hästdjur som fötts upp i länder som inte är fria från rots i enlighet med artikel 2.5.8.2 i Internationella byrån för epizootiska sjukdomars (OIE) kodex för landlevande djur (Terrestrial Animal Health Code) får inte släppas ut på marknaden om inte köttet kommer från hästdjur som har undersökts med avseende på rots i enlighet med avdelning IV kapitel IX punkt D i bilaga I till förordning (EG) nr 854/2004.

b)   Färskt kött från hästdjur som konstaterats ha rots skall förklaras otjänligt som livsmedel i enlighet med avdelning IV kapitel IX punkt D i bilaga I till förordning (EG) nr 854/2004.

Tillägg till bilaga VIb

I denna bilaga anses kontrollerade uppfödningsförhållanden i integrerade produktionssystem föreligga endast om livsmedelsföretagaren uppfyller följande villkor:

a)

Allt foder kommer från en produktionsanläggning som producerar foder i enlighet med kraven i artiklarna 4 och 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 (1). Om grovfoder eller grödor ges till djuren som foder, skall de behandlas korrekt, och om möjligt torkas och/eller pelleteras.

b)

Ett allt-in-allt-ut-system tillämpas så långt det är möjligt. När djur tas in i besättningen skall de hållas isolerade så länge som veterinärmyndigheterna kräver detta, i syfte att förhindra att sjukdomar kommer in.

c)

Inga djur får vistas utomhus om inte livsmedelsföretagaren på grundval av en riskanalys kan bevisa för den behöriga myndigheten att tidsperioden, platsen och förhållandena utomhus inte medför någon risk för att sjukdom kommer in i besättningen.

d)

Utförlig information finns tillgänglig om djuren från födelse till slakt och om de förhållanden som de hållits under i enlighet med avdelning III i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004.

e)

Om strö används, behandlas strömaterialet adekvat så att sjukdom inte kan komma in eller få fäste.

f)

Personalen på jordbruksanläggningen följer de allmänna hygienbestämmelserna i bilaga I till förordning (EG) nr 852/2004.

g)

Det finns förfaranden för att kontrollera tillträdet till de utrymmen där djuren hålls.

h)

Jordbruksanläggningen upplåter inte plats till turister eller camping om inte livsmedelsföretagaren på grundval av en riskanalys kan bevisa för den behöriga myndigheten att platsen är tillräckligt avskild från djuruppfödningsenheterna och att direktkontakt mellan människor och djur inte är möjlig.

i)

Djuren kan inte komma åt avstjälpningsplatser eller hushållsavfall.

j)

Det finns ett program för skadedjursbekämpning.

k)

Djuren utfodras inte med ensilage om inte livsmedelsföretagaren på grundval av en riskanalys kan visa på ett övertygande sätt för den behöriga myndigheten att inga risker för djuren kan överföras genom fodret.

l)

Avloppsvatten och slam från reningsverk släpps inte ut på områden dit djuren har tillträde och får inte användas som gödning av betesmarker där det odlas grödor som skall användas som foder, om det inte behandlats adekvat på ett sätt som den behöriga myndigheten godkänner.


(1)  EUT L 35, 8.2.2005, s. 1.