om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 161,

I denna förordning fastställs de allmänna reglerna för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF) (nedan kallade ”strukturfonderna”) och för Sammanhållningsfonden, utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda bestämmelser som fastställs i förordningarna om (EG) nr 1080/2006, (EG) nr 1081/2006 och (EG) nr 1084/2006.

I denna förordning fastställs de mål som strukturfonderna och Sammanhållningsfonden (nedan kallade ”fonderna”) skall bidra till att förverkliga, de kriterier som gäller för medlemsstaternas och regionernas berättigande till stöd från fonderna, de tillgängliga ekonomiska medlen och kriterierna för tilldelningen av dessa.

I denna förordning fastställs ramen för sammanhållningspolitiken, inklusive den metod som skall användas för att fastställa gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning, de nationella strategiska referensramarna och granskningsprocessen på gemenskapsnivå.

I detta syfte fastställs i denna förordning principerna och reglerna för partnerskap, programplanering, utvärdering, förvaltning, inbegripet ekonomisk förvaltning, övervakning och kontroll på grundval av det ansvar som delas mellan medlemsstaterna och kommissionen.

1. De åtgärder som Europeiska unionen vidtar i enlighet med artikel 158 i fördraget skall utformas så att de stärker den ekonomiska och sociala sammanhållningen i den utvidgade Europeiska unionen i syfte att främja harmonisk, balanserad och hållbar utveckling av gemenskapen. Åtgärderna skall vidtas med hjälp av fonderna, Europeiska investeringsbanken (EIB) och andra befintliga finansieringsorgan. De skall syfta till att minska de ekonomiska, sociala och territoriella skillnader som har uppstått framför allt i de länder och regioner som släpar efter i utvecklingen, och i samband med den ekonomiska och sociala omstruktureringen och den åldrande befolkningen.

De åtgärder som vidtas inom ramen från fonderna skall på både nationell och regional nivå innefatta gemenskapens prioriteringar till förmån för hållbar utveckling genom att stärka tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och social integration samt genom att skydda och förbättra miljön.

2. I detta syfte skall ERUF, ESF, Sammanhållningsfonden, Europeiska investeringsbanken (EIB) och gemenskapens övriga finansieringsorgan på lämpligt sätt bidra till att följande tre mål uppnås:

3. Inom ramen för de tre mål som avses i punkt 2 skall stöd från fonderna beroende på deras respektive inriktning ta hänsyn till dels ekonomiska och sociala särdrag, dels territoriellt betingade särdrag. Stödet skall på lämpligt sätt gynna hållbar stadsutveckling som en del av regional utveckling, och förnyelse genom ekonomisk diversifiering av landsbygdsområden och områden som är beroende av fiske. Stödet skall också ges till de områden som berörs av geografiska eller naturbetingade nackdelar som förvärrar utvecklingsproblemen, i synnerhet i de yttersta randområden som anges i artikel 299.2 i fördraget samt mycket glesbefolkade områden i norr, vissa öar och öar som är medlemsstater samt bergsområden.

1. Fonderna skall i enlighet med de särskilda bestämmelserna för varje fond bidra på följande sätt till de tre mål som avses i artikel 3.2:

2. Sammanhållningsfonden skall även ingripa i de regioner som inte är berättigade till stöd till följd av konvergensmålet i enlighet med kriterierna i artikel 5.1 men som tillhör

3. På initiativ från medlemsstaterna och kommissionen skall fonderna även bidra till att finansiera tekniskt stöd.

1. De regioner som skall vara berättigade till stöd från strukturfonderna enligt konvergensmålet skall vara regioner som motsvarar nivå 2 i nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (nedan kallad ”NUTS 2”) i den mening som avses i förordning (EG) nr 1059/2003, vilkas bruttonationalprodukt (BNP) per capita, mätt i köpkraftspariteter och beräknad på grundval av uppgifter för gemenskapen för perioden 2000–2002, är lägre än 75 % av BNP-genomsnittet för EU-25 under samma referensperiod.

2. De medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden skall vara medlemsstater vilkas bruttonationalinkomst (BNI) per capita, mätt i köpkraftspariteter och beräknad på grundval av uppgifter för gemenskapen för perioden 2001–2003, är lägre än 90 % av BNI-genomsnittet för EU-25 och som har upprättat ett program i syfte att uppfylla villkoren avseende ekonomisk konvergens enligt artikel 104 i fördraget.

3. Omedelbart efter denna förordnings ikraftträdande skall kommissionen anta en förteckning över de regioner som uppfyller kriterierna i punkt 1 och de medlemsstater som uppfyller kriterierna i punkt 2. Denna förteckning skall gälla under perioden 1 januari 2007—31 december 2013.

Medlemsstaternas rätt till stöd från Sammanhållningsfonden skall ses över år 2010 på grundval av uppgifter för gemenskapen när det gäller BNI för EU-25.

De regioner som skall vara berättigade till stöd från strukturfonderna enligt målet regional konkurrenskraft och sysselsättning skall vara områden som inte omfattas av artikel 5.1 och artikel 8.1 och 8.2.

När en medlemsstat lägger fram sin nationella strategiska referensram enligt artikel 27 skall den ange de NUTS 1- eller NUTS 2-regioner för vilka den kommer att lägga fram ett program för stöd från ERUF.

1. När det gäller gränsöverskridande samarbete, skall gemenskapens NUTS 3-regioner längs med alla inre och vissa yttre landgränser och samtliga gemenskapens NUTS 3-regioner med sjögränser, som allmän regel med ett inbördes avstånd på högst 150 kilometer, vara berättigade till stöd med beaktande av eventuella nödvändiga justeringar för att säkerställa enhetlighet och kontinuitet i samarbetet.

Omedelbart efter denna förordnings ikraftträdande skall kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 103 anta en förteckning över de stödberättigade regionerna. Denna förteckning skall gälla under perioden 1 januari 2007–31 december 2013.

2. När det gäller transnationellt samarbete skall kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 103 anta en förteckning över stödberättigade transnationella områden, uppdelade per program. Denna förteckning skall gälla under perioden 1 januari 2007-31 december 2013.

3. När det gäller interregionalt samarbete, samarbetsnätverk och erfarenhetsutbyte, skall hela gemenskapens territorium vara berättigat till stöd.

1. De NUTS 2-regioner som skulle ha varit stödberättigade enligt konvergensmålet i enlighet med artikel 5.1, om tröskeln för berättigande fortfarande hade varit 75 % av BNP-genomsnittet för EU-15, men som förlorar sin rätt till stöd eftersom deras nominella BNP-nivå per capita kommer att överskrida 75 % av BNP-genomsnittet för EU-25, mätt och beräknad i enlighet med artikel 5.1, skall under en övergångsperiod vara berättigade till stöd från strukturfonderna enligt konvergensmålet på särskilda grunder.

2. De NUTS 2-regioner som helt omfattas av mål 1 under 2006 i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 1260/1999 och vars nominella BNP-nivå per capita, mätt och beräknad i enlighet med artikel 5.1, kommer att överskrida 75 % av BNP-genomsnittet för EU-15 skall under en övergångsperiod vara berättigade till stöd från strukturfonderna under målet regional konkurrenskraft och sysselsättning på särskilda grunder.

Eftersom Cypern på grundval av de reviderade siffrorna för perioden 1997–1999 skulle ha haft mål 1-status 2004–2006 skall Cypern under perioden 2007–2013 omfattas av det övergångsstöd som är tillämpligt på de regioner som avses i första stycket.

3. De medlemsstater som skulle ha varit berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden 2006 och som skulle ha fortsatt att vara stödberättigade om tröskeln för berättigande fortfarande hade varit 90 % av BNI-genomsnittet för EU-15, men som förlorar sin rätt till stöd eftersom deras nominella BNI-nivå per capita kommer att överskrida 90 % av BNI-genomsnittet för EU-25, mätt och beräknad i enlighet med artikel 5.2, skall under en övergångsperiod vara berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden enligt konvergensmålet på särskilda grunder.

4. Omedelbart efter denna förordnings ikraftträdande skall kommissionen anta en förteckning över de regioner som uppfyller kriterierna i punkterna 1 och 2 och de medlemsstater som uppfyller kriterierna i punkt 3. Denna förteckning skall gälla under perioden 1 januari 2007–31 december 2013.

1. Fonderna skall ge stöd som kompletterar nationella åtgärder, inklusive regionala och lokala åtgärder, och som gör att gemenskapens prioriteringar integreras i dem.

2. Kommissionen och medlemsstaterna skall se till att stödet från fonderna är förenligt med gemenskapens verksamhet, politik och prioriteringar och kompletterar gemenskapens övriga finansiella instrument. Denna konsekvens och komplementaritet skall särskilt anges i gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning, i den nationella strategiska referensramen och i de operativa programmen.

3. Stöd som medfinansieras av fonderna skall vara inriktat på Europeiska unionens prioriteringar att främja konkurrenskraft och skapa arbetstillfällen, bl.a. att nå målen i de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning 2005–2008 enligt rådets beslut 2005/600/EG (15). I enlighet med sina respektive ansvarsområden skall kommissionen och medlemsstaterna därför se till att 60 % av utgifterna för”konvergensmålet” och 75 % av utgifterna för målet regional ”konkurrenskraft och sysselsättning” för alla medlemsstater som ingick i Europeiska unionen före den 1 maj 2004, avsätts för de ovan nämnda prioriteringarna. Dessa mål, fastställda på grundval av utgiftskategorierna i bilaga IV, skall tillämpas som ett genomsnitt under hela programperioden.

I syfte att beakta specifika nationella förhållanden, inklusive prioriteringarna i det nationella reformprogrammet för varje berörd medlemsstat, får kommissionen och den medlemsstaten besluta att på lämpligt sätt komplettera förteckningen över kategorier i bilaga IV.

På eget initiativ får de medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 eller senare besluta att tillämpa dessa bestämmelser.

4. I enlighet med sina respektive ansvarsområden skall kommissionen och medlemsstaterna säkerställa samordningen mellan stödet från de olika fonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), Europeiska fiskerifonden (EFF) samt interventioner från EIB och andra befintliga finansieringsorgan.

5. De insatser som finansieras av fonderna skall överensstämma med bestämmelserna i fördraget och i rättsakter som antagits i enlighet med detta.

Fondernas mål skall förverkligas inom ramen för en flerårig programplanering i flera etapper, som omfattar fastställande av prioriteringar, finansiering och ett system för förvaltning och kontroll.

1. Fondernas mål skall förverkligas inom ramen för ett nära samarbete, (nedan kallat ”partnerskap”), mellan kommissionen och varje enskild medlemsstat. Medlemsstaten skall, vid behov och i enlighet med gällande nationella regler och praxis, upprätta ett partnerskap med myndigheter och organ som till exempel följande:

Varje medlemsstat skall utse de partner som är mest representativa på nationell, regional och lokal nivå på arbetsmarknaden, inom näringslivet eller på miljöområdet eller andra områden, (nedan kallade ”partner”), i enlighet med nationella regler och praxis och med beaktande av behovet av att främja jämställdhet mellan män och kvinnor och en hållbar utveckling genom integrering av krav på miljöskydd och förbättrad miljö.

2. Partnerskapet skall genomföras i full överensstämmelse med de institutionella, rättsliga respektive finansiella befogenheterna för varje partnerkategori enligt punkt 1.

Partnerskapet skall omfatta utformning, genomförande, övervakning och utvärdering av de operativa programmen. Medlemsstaterna skall, vid behov, se till att relevanta partner, särskilt på regional nivå, aktivt deltar i de olika etapperna av programplaneringen inom tidsfristen för respektive etapp.

3. Kommissionen skall varje år samråda med de organisationer som företräder näringslivets och arbetsmarknadens organisationer på europeisk nivå om stödet från fonderna.

Genomförandet av de operativa program som avses i artikel 32 faller under medlemsstaternas ansvar på lämplig territoriell nivå i enlighet med den enskilda medlemsstatens eget institutionella system. Ansvaret skall utövas i enlighet med denna förordning.

1. De finansiella och administrativa medel som kommissionen och medlemsstaterna använder för genomförandet av fonderna i samband med

skall stå i proportion till de totala utgifter som anslagits för ett operativt program.

2. Särskilda bestämmelser som rör proportionalitet i samband med kontroller anges i artikel 74 i denna förordning.

1. Den del av Europeiska unionens budget som anslås till fonderna skall genomföras inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaterna och kommissionen i enlighet med artikel 53.1 b i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (16), med undantag av det tekniska stöd som avses i artikel 45 i den här förordningen.

Principen om en sund ekonomisk förvaltning skall tillämpas i enlighet med artikel 48.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

2. Kommissionen skall utöva sitt ansvar för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget enligt följande:

1. Stödet från strukturfonderna får inte ersätta en medlemsstats offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder.

2. För de regioner som omfattas av konvergensmålet skall kommissionen och medlemsstaten fastställa den nivå för de offentliga eller andra motsvarande utgifter för strukturåtgärder som medlemsstaten skall upprätthålla i alla de berörda regionerna under programperioden.

En medlemsstats utgiftsnivå skall vara en av de punkter som omfattas av kommissionens beslut om den nationella strategiska referensram som avses i artikel 28.3. Kommissionens metoddokument som skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 103.3 skall vara vägledande.

3. Som regel skall nivån för de utgifter som avses i punkt 2 minst motsvara summan av de genomsnittliga årliga utgifterna i reella termer under den föregående programperioden.

Utgiftsnivån skall vidare fastställas med hänsyn till de allmänna makroekonomiska förhållandena för finansieringen och med hänsyn till vissa specifika eller exceptionella ekonomiska förhållanden, till exempel privatiseringar och ovanligt höga offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder för medlemsstaten under den föregående programperioden.

4. Kommissionen skall, när det gäller konvergensmålet, i samarbete med varje enskild medlemsstat kontrollera additionaliteten efter halva tiden 2011. Som en del av denna kontroll efter halva tiden kan kommissionen, i samråd med medlemsstaten, besluta att ändra den erforderliga nivån för utgifter för strukturåtgärder om den ekonomiska situationen i den berörda medlemsstaten avsevärt skiljer sig från den situation som rådde då den nivå för offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder som avses i punkt 2 fastställdes. Kommissionens beslut enligt artikel 28.3 skall ändras för att avspegla denna justering.

Kommissionen skall, när det gäller konvergensmålet, i samarbete med varje enskild medlemsstat kontrollera additionaliteten i efterhand den 31 december 2016.

Medlemstaten skall till kommissionen överlämna de uppgifter som krävs för en kontroll av efterlevnaden av den i förväg fastställda nivån för offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder. Vid behov bör statiska skattningsmetoder tillämpas.

Kommissionen skall, efter det att var och en av de tre etapperna i kontrollen har avslutats, offentliggöra medlemsstaternas resultat när det gäller kontrollen av additionaliteten, inbegripet metoder och informationskällor.

Medlemsstaterna och kommissionen skall se till att jämställdhet mellan män och kvinnor och integreringen av jämställdhetsperspektivet främjas under de olika etapperna av fondernas genomförande.

Medlemsstaterna och kommissionen skall vidta erforderliga åtgärder för att förhindra varje form av diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning under de olika etapperna av genomförandet av fonderna och särskilt när det gäller tillgång till dessa. I synnerhet är tillgänglighet för funktionshindrade ett av de kriterier som skall uppfyllas vid utformningen av de insatser som samfinansieras av fonderna och som skall beaktas under genomförandets olika faser.

Fondernas mål skall förverkligas inom ramen för hållbar utveckling och gemenskapens främjande av målet att skydda och förbättra miljön enligt artikel 6 i fördraget.

1. De medel som är tillgängliga för åtaganden från fonderna under perioden 2007–2013 skall uppgå till 308 041 000 000 EUR i 2004 års priser med en fördelning per år enligt bilaga 1.

De belopp som avses i första stycket skall indexregleras med 2 % per år inför programplaneringen och senare budgetering i Europeiska unionens allmänna budget.

Fördelningen av budgetmedlen mellan de mål som definieras i artikel 3.2 skall ske på ett sådant sätt att en betydande del koncentreras till de regioner som omfattas av konvergensmålet.

2. Kommissionen skall utarbeta preliminära årliga fördelningar mellan medlemsstaterna i enlighet med de kriterier och de metoder som anges i bilaga II, utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som avses i artiklarna 23 och 24.

3. De belopp som avses i punkterna 12–30 i bilaga II skall omfattas av beloppen i artiklarna 19, 20 och 21 och skall klart fastställas i programdokumenten.

De totala medlen för konvergensmålet skall uppgå till 81,54 % av de medel som avses i artikel 18.1 (dvs. totalt 251 163 134 221 EUR) och fördelas enligt följande:

De totala medlen för målet regional konkurrenskraft och sysselsättning skall uppgå till 15,95 % av de medel som avses i artikel 18.1 (dvs. totalt 49 127 784 318 EUR) och fördelas enligt följande:

1. De totala medlen för målet europeiskt territoriellt samarbete skall uppgå till 2,52 % av de medel som avses i artikel 18.1 (dvs. totalt 7 750 081 461 EUR) och skall, med undantag för det belopp som avses i punkt 22 i bilaga II, fördelas enligt följande:

2. ERUF:s bidrag till de gränsöverskridande programmen och havsområdesprogrammen enligt det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet och till de gränsöverskridande programmen enligt instrumentet för föranslutningsstöd enligt rådets förordning (EG) nr 1085/2006 skall uppgå till 813 966 000 EUR efter uppgift från varje berörd medlemsstat, med avdrag från deras anslag enligt punkt 1 a. Dessa ERUF-bidrag får inte omfördelas mellan de berörda medlemsstaterna.

3. ERUF:s bidrag till varje enskilt gränsöverskridande program och havsområdesprogram enligt de instrument som avses i punkt 2 skall beviljas, förutsatt att bidraget från sådana instrument till varje program minst motsvarar ERUF:s bidrag. Detta motsvarande belopp får dock endast uppgå till maximalt 465 690 000 EUR enligt det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet och till 243 782 000 EUR enligt instrumentet för föranslutningsstöd.

4. De årliga anslag som motsvarar det bidrag från ERUF som nämns i punkt 2 skall införas i de tillämpliga budgetposterna i de gränsöverskridande delarna i de instrument som avses i punkt 2 med början i 2007 års budgetförfarande.

5. Om inte något operativt program enligt de gränsöverskridande och havsområdesrelaterade delarna av de instrument som avses i punkt 2 förelagts kommissionen senast den 30 juni skall det årliga bidrag från ERUF som nämns i punkt 2 följaktligen göras tillgängligt för den berörda medlemsstaten, under 2008 och 2009, för finansiering av det gränsöverskridande samarbete som nämns i punkt 1 a, inklusive samarbete om de yttre gränserna.

Om det senast den 30 juni 2010 fortfarande finns operativa program enligt de gränsöverskridande och havsområdesrelaterade delarna av de instrument som avses i punkt 2 som inte har förelagts kommissionen, skall hela det i punkt 2 nämnda bidraget från ERUF för de återstående åren fram till 2013 göras tillgängligt för den berörda medlemsstaten för finansiering av det gränsöverskridande samarbete som nämns i punkt 1 a inklusive samarbete om de yttre gränserna.

6. Om det efter kommissionens antagande av de i punkt 2 nämnda gränsöverskridande programmen och havsområdesprogrammen blir nödvändigt att avbryta sådana program, på grund av att

skall det ERUF-bidrag som nämns i punkt 2 och som motsvarar de årliga delbetalningar som ännu inte har tagits i anspråk göras tillgängligt för de berörda medlemsstaterna, på deras begäran, för finansiering av det gränsöverskridande samarbete som nämns i punkt 1 a inklusive samarbete om de yttre gränserna.

De totala anslag som fördelats per medlemsstat under vart och ett av fondernas mål och deras respektive komponenter får inte överföras mellan dessa.

Med avvikelse från första stycket får varje medlemsstat i det europeiska territoriella samarbetet överföra upp till 15 % av beloppet för en av de komponenter som avses i artikel 21.1 a och b till den andra.

Av de medel som avses i artikel 19 a och b och i artikel 20 får 3 % fördelas i enlighet med artikel 50.

Av de medel som avses i artikel 18.1 skall 0,25 % avsättas till tekniskt stöd för kommissionen enligt artikel 45.

Rådet skall på gemenskapsnivå fastställa koncisa strategiska riktlinjer för den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, med en vägledande ram för fondernas verksamhet och med beaktande av övrig relevant gemenskapspolitik.

Riktlinjerna skall framför allt införliva gemenskapens prioriteringar i vart och ett av fondernas mål i syfte att främja harmonisk, balanserad och hållbar utveckling av gemenskapen i enlighet med artikel 3.1.

Riktlinjerna skall fastställas med hänsyn till de integrerade riktlinjerna som inbegriper de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och riktlinjerna för sysselsättningen, som antagits av rådet i enlighet med förfarandena i artiklarna 99 och 128 i fördraget.

Kommissionen skall efter nära samarbete med medlemsstaterna föreslå gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning enligt artikel 25 i den här förordningen. Senast den 1 februari 2007 skall gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning antas i enlighet med förfarandet i artikel 161 i fördraget. Gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning får efter nära samarbete med medlemsstaterna vid behov ses över efter halva tiden i enlighet med förfarandet i punkt 1 i syfte att beakta större förändringar i gemenskapens prioriteringar.

Halvtidsöversynen av gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning får inte ålägga medlemsstaterna någon skyldighet att se över vare sig de operativa programmen eller den nationella strategiska referensramen

1. Medlemsstaten skall lägga fram en nationell strategisk referensram, som skall säkerställa att stödet från fonderna är förenligt med gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning och ange kopplingen mellan gemenskapens prioriteringar å ena sidan och det nationella reformprogrammet å andra sidan.

2. Varje nationell strategisk referensram skall utgöra ett referensinstrument för fondernas programplanering.

3. Den nationella strategiska referensramen skall gälla för målen konvergens samt regional konkurrenskraft och sysselsättning. Den får även, om en medlemsstat så beslutar, gälla målet europeiskt territoriellt samarbete, utan att det påverkar andra berörda medlemsstaters framtida val.

5. Dessutom får den nationella strategiska referensramen också vid behov innehålla

6. Uppgifterna i den nationella strategiska referensramen skall beakta varje medlemsstats specifika institutionella bestämmelser.

1. Den nationella strategiska referensramen skall utformas av medlemsstaten efter samråd med berörda partner enligt artikel 10, på det sätt den finner lämpligast och i enlighet med dess institutionella struktur. Den skall omfatta perioden 1 januari 2007—31 december 2013.

Medlemsstaten skall utarbeta den nationella strategiska referensramen i dialog med kommissionen för att säkerställa ett gemensamt tillvägagångssätt.

2. Varje medlemsstat skall överlämna den nationella strategiska referensramen till kommissionen inom fem månader efter antagandet av gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning. Kommissionen skall notera den nationella strategin och de prioriterade teman som valts ut för stöd från fonderna och framföra de synpunkter den anser lämpliga inom tre månader efter dagen för mottagandet av referensramen.

Medlemsstaten kan samtidigt lägga fram den nationella strategiska referensramen och de operativa program som avses i artikel 32.

3. Innan eller samtidigt som de operativa program som avses i artikel 32.5 antas skall kommissionen efter samråd med medlemsstaten fatta beslut om följande:

1. Varje medlemsstat skall i sin årliga genomföranderapport om det nationella reformprogrammet första gången 2007 inkludera ett kortfattat avsnitt om de av fonderna medfinansierade operativa programmens bidrag till genomförandet av det nationella reformprogrammet.

2. Senast i slutet av 2009 och 2012 skall medlemsstaterna tillhandahålla en kortfattad rapport med information om de av fonderna medfinansierade programmens bidrag till

3. Varje medlemsstat skall definiera innehållet i den rapport som avses i punkt 2 för att fastställa

4. Hänvisningarna till det nationella reformprogrammet i denna artikel skall avse de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning 2005–2008 och skall även tillämpas på alla motsvarande riktlinjer som fastställts av Europeiska rådet.

1. Kommissionen skall i sin årliga lägesrapport till Europeiska rådets vårmöte för första gången 2008 och därefter årligen inkludera ett avsnitt som sammanfattar medlemsstaternas rapporter enligt artikel 29.1, särskilt framstegen med att uppnå Europeiska unionens prioriteringar att främja konkurrenskraft och skapa arbetstillfällen, inklusive uppnåendet av målen i de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning 2005–2008 i enlighet med artikel 9.3.

2. Åren 2010 och 2013 och senast den 1 april skall kommissionen sammanställa en strategisk rapport som sammanfattar medlemsstaternas rapporter enligt artikel 29.2. Rapporten skall, när så är lämpligt, ingå som ett särskilt avsnitt i den rapport som avses i artikel 159 i fördraget.

3. Rådet skall snarast möjligt efter offentliggörandet behandla den strategiska rapport som avses i punkt 2. Den skall överlämnas till Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén och institutionerna skall uppmanas att hålla en debatt om rapporten.

1. Den rapport från kommissionen som avses i artikel 159 i fördraget skall framför allt innehålla följande:

1. Fondernas verksamhet i medlemsstaterna skall ha formen av operativa program inom den nationella strategiska referensramen. Varje operativt program skall omfatta perioden 1 januari 2007—31 december 2013. Ett operativt program skall omfatta enbart ett av de tre mål som anges i artikel 3, om inte kommissionen och medlemsstaten kommer överens om annat.

2. Varje operativt program skall utformas av medlemsstaten, eller av en myndighet som utses av medlemsstaten, i samarbete med de partner som avses i artikel 11.

3. Medlemsstaten skall snarast möjligt, dock senast fem månader efter antagandet av gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning enligt artikel 26, lägga fram ett förslag till ett operativt program till kommissionen med alla de punkter som avses i artikel 37.

4. Kommissionen skall granska det föreslagna operativa programmet för att avgöra huruvida det bidrar till att förverkliga målen och prioriteringarna i den nationella strategiska referensramen och gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning. Om kommissionen, inom två månader efter mottagandet av det operativa programmet, anser att ett operativt program inte bidrar till att målen för den nationella strategiska referensramen och gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning uppnås får den uppmana medlemsstaten att lämna all ytterligare nödvändig information och vid behov att se över programförslaget i enlighet med detta.

5. Kommissionen skall anta ett operativt program snarast möjligt, dock senast inom fyra månader efter det att medlemsstaten formellt lämnat in programmet och inte före den 1 januari 2007.

1. På initiativ av en medlemsstat eller av kommissionen och med den berörda medlemsstatens samtycke får operativa program gås igenom på nytt och vid behov får det återstående programmet ses över i ett eller flera av följande fall:

Operativa program skall vid behov ses över till följd av tilldelning av de reserver som avses i artiklarna 50 och 51.

2. Kommissionen skall fatta beslut avseende begäran om översyn av operativa program snarast möjligt, dock senast tre månader efter det att medlemsstaten lämnat in en formell begäran.

3. Översynen av operativa program skall inte kräva någon översyn av kommissionens beslut enligt artikel 28.3.

1. Operativa program skall få stöd från endast en fond, såvida inget annat föreskrivs i punkt 3.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av de undantag som fastställs i de särskilda förordningarna om fonderna får ERUF och ESF, som ett komplement och med högst 10 % från gemenskapsfinansiering för varje prioriterat område i ett operativt program, finansiera sådana åtgärder som faller inom ramen för stödet från den andra fonden, förutsatt att de är nödvändiga för att åtgärden skall genomföras på ett tillfredsställande sätt och har direkt samband med denna.

3. I de medlemsstater som får stöd från Sammanhållningsfonden, skall ERUF och Sammanhållningsfonden gemensamt ge stöd till de operativa programmen inom transportinfrastruktur och miljö, även när det gäller större projekt.

1. De operativa program som lämnas in under konvergensmålet skall utarbetas på lämplig geografisk nivå, dock lägst på regional NUTS 2-nivå.

De operativa program som lämnas in under konvergensmålet och som får stöd från Sammanhållningsfonden skall utarbetas på nationell nivå.

2. De operativa program som lämnas in under målet regional konkurrenskraft och sysselsättning skall utarbetas på regional NUTS 1- eller NUTS 2-nivå i enlighet med medlemsstatens specifika institutionella system för regioner som får stöd från ERUF, om inte kommissionen och medlemsstaten kommer överens om något annat. De skall utarbetas av medlemsstaten på lämplig nivå, om de finansieras av ESF.

3. De operativa program som lämnas in under målet europeiskt territoriellt samarbete gällande gränsöverskridande samarbete skall som regel utarbetas för varje gräns eller grupp av gränser av en lämplig gruppering på NUTS 3-nivå, inbegripet enklaver. De operativa program som lämnas in under målet europeiskt territoriellt samarbete för transnationellt samarbete skall utarbetas på det enskilda transnationella samarbetsområdets nivå. Interregionalt samarbete och erfarenhetsutbytesprogram skall gälla gemenskapens hela territorium.

1. EIB och EIF får i enlighet med bestämmelserna i deras respektive stadgar delta i programplaneringen gällande stödet från fonderna.

2. EIB och EIF får på begäran från en medlemsstat delta i utformningen av nationella strategiska referensramar och operativa program samt i verksamhet som har anknytning till utformningen av projekt, särskilt större projekt, finansieringen och partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn. Medlemsstaten får i samförstånd med EIB och EIF koncentrera de lån som beviljas till en eller flera av prioriteringarna i ett operativt program, särskilt när det gäller innovation och kunskapsekonomi, humankapital, miljö och projekt för grundläggande infrastruktur.

3. Kommissionen får rådgöra med EIB och EIF före antagandet av det beslut som avses i artikel 28.3 och av de operativa programmen. Detta samråd skall särskilt gälla de operativa program som innehåller en vägledande förteckning över större projekt eller program som på grund av sina prioriteringar passar för lån eller andra typer av marknadsbaserad finansiering.

4. Om kommissionen anser det lämpligt för bedömningen av större projekt får den begära att EIB granskar de berörda projektens tekniska kvalitet och ekonomiska och finansiella bärkraft, i synnerhet vad gäller de finansieringstekniska instrument som skall användas eller utvecklas.

5. När kommissionen genomför bestämmelserna i denna artikel får den bevilja stöd till EIB eller EIF.

Operativa program under målen konvergens och regional konkurrenskraft och sysselsättning

1. De operativa program som anknyter till målen konvergens och regional konkurrenskraft och sysselsättning skall innehålla följande:

2. De operativa program som finansieras gemensamt av ERUF och Sammanhållningsfonden inom områdena transport och miljö skall innehålla ett prioriterat område som är specifikt för varje fond och ett särskilt åtagande för varje fond.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av det sista stycket i artikel 5 i förordning (EG) nr 1080/2006 skall varje operativt program under målet regional konkurrenskraft och sysselsättning innehålla en motivering till den tematiska, geografiska och ekonomiska koncentrationen på de prioriteringar som anges i artikel 5 i förordningen och i artikel 4 i förordning (EG) nr 1081/2006.

4. Operativa program som finansieras genom ERUF skall därutöver för målen konvergens och regional konkurrenskraft och sysselsättning innehålla följande:

5. Operativa program som påverkas av ett eller fler av de särskilda anslag som avses i tilläggsbestämmelserna i bilaga II skall innehålla information om de förfaranden som förutses för tilldelning och säkerställa kontrollen av dessa särskilda anslag.

6. På medlemsstatens initiativ får också de operativa program som finansieras av ERUF för målen konvergens samt regional konkurrenskraft och sysselsättning innehålla följande:

7. På initiativ av den berörda medlemsstaten får också de operativa program som finansieras av ESF för målen konvergens samt regional konkurrenskraft och sysselsättning innehålla en horisontell strategi eller ett specifikt prioriterat område för interregionala och transnationella åtgärder som omfattar minst en annan medlemsstats nationella, regionala eller lokala myndigheter.

Särskilda regler för operativa program fastställs i förordning (EG) nr 1080/2006 i fråga om operativa program inom ramen för målet europeiskt territoriellt samarbete.

Som ett led i ett operativt program får ERUF och Sammanhållningsfonden finansiera utgifter i samband med en insats som omfattar en rad arbeten, verksamheter eller tjänster vilka syftar till att fullgöra en odelbar ekonomisk eller teknisk uppgift med tydligt fastställda syften, vilkas totala kostnad överstiger 25 miljoner EUR när det gäller miljöområdet och 50 miljoner EUR när det gäller andra områden, (nedan kallade ”större projekt”).

Medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten skall lämna följande uppgifter om större projekt till kommissionen:

Kommissionen skall ange vägledande riktlinjer för den metod som skall användas vid genomförandet av den kostnads-nyttoanalys som avses i e ovan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 103.2.

1. Kommissionen skall bedöma det större projektet, vid behov i samråd med externa experter, däribland EIB, mot bakgrund av de faktorer som anges i artikel 40, dess förenlighet med prioriteringarna i det operativa programmet, dess bidrag till förverkligandet av målen för prioriteringarna och dess överensstämmelse med övrig gemenskapspolitik.

2. Kommissionen skall anta ett beslut snarast möjligt dock senast tre månader efter det att medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten har lämnat in ett större projekt, förutsatt att inlämnandet sker i enlighet med artikel 40. I beslutet fastställs det fysiska innehållet, det belopp på vilket medfinansieringssatsen för det prioriterade området skall tillämpas samt årsplaneringen av ekonomiskt bidrag från ERUF och Sammanhållningsfonden.

3. Om kommissionen inte beviljar något ekonomiskt bidrag från fonderna till ett större projekt, skall den inom den tidsperiod och på de villkor som avses i punkt 2 underrätta medlemsstaten om skälen till detta.

1. Medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten får anförtro förvaltningen och genomförandet av en del av ett operativt program till ett eller flera förmedlande organ som medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten utser, däribland lokala myndigheter, organ för regional utveckling eller icke-statliga organisationer, i enlighet med bestämmelserna i ett avtal som ingås mellan medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten och detta organ.

Sådan delegering skall inte påverka förvaltningsmyndighetens och medlemsstaternas ekonomiska ansvar.

2. Det förmedlande organ som skall ansvara för att förvalta det globala stödet skall lämna garantier för sin solvens och sin kompetens inom det berörda området samt inom administrativ och ekonomisk förvaltning. Det skall i normala fall vara etablerat eller representerat i den region eller de regioner som omfattas av det operativa programmet vid den tidpunkt då det utses.

Det avtal som avses i artikel 42.1 första stycket skall följande noggrant fastställas:

Som ett led i ett operativt program får Strukturfonden finansiera utgifter i samband med en insats som omfattar bidrag för att stödja finansieringstekniska instrument för företag, i första hand små och medelstora företag, bl.a. riskkapitalfonder, garantifonder och lånefonder samt fonder för stadsutveckling, dvs. fonder för investeringar i offentlig-privata partnerskap och andra projekt som ingår i en integrerad plan för en hållbar stadsutveckling.

När sådana insatser organiseras genom holdingfonder, dvs. fonder som har inrättats för att investera i flera riskkapitalfonder, garantifonder, lånefonder och fonder för stadsutveckling, skall medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten genomföra dem på ett eller flera av följande sätt:

Tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 103.3.

1. Fonderna får, på initiativ av kommissionen och/eller för dess räkning och upp till ett högsta belopp på 0,25 % av deras respektive årliga anslag, finansiera de åtgärder i samband med förberedelser, övervakning, administrativt och tekniskt stöd, utvärdering, revision och kontroll som är nödvändiga för tillämpningen av denna förordning.

2. Kommissionen skall fatta ett beslut vad gäller typen av de åtgärder som anges i punkt 1 i den här artikeln i enlighet med förfarandet i artikel 103.2 när bidrag från ERUF eller från Sammanhållningsfonden planeras.

3. Kommissionen skall efter samråd med den kommitté som avses i artikel 104 fatta ett beslut vad gäller typen av de åtgärder som anges i punkt 1 i den här artikeln i enlighet med förfarandet i artikel 103.2 när bidrag från ESF planeras.

1. På initiativ från medlemsstaten får fonderna finansiera åtgärder i samband med förberedelser, förvaltning, övervakning, utvärdering, information och kontroller i samband med operativa program samt åtgärder för att stärka den administrativa förmågan för genomförandet av fonderna inom följande gränser:

2. För vart och ett av de tre målen skall i princip tekniska stödåtgärder vidtas inom de gränser som anges i punkt 1 och inom ramen för varje operativt program. Emellertid får sådana åtgärder som kompletterar varandra vidtas delvis och underställas de generella gränserna för tekniskt stöd enligt punkt 1 i form av ett särskilt operativt program.

3. Om medlemsstaten beslutar att vidta tekniska stödåtgärder inom ramen för varje operativt program får andelen av de totala utgifterna för tekniskt stöd avseende varje operativt program inte överstiga gränserna i punkt 1.

I detta fall, då tekniska stödåtgärder även vidtas i form av ett särskilt operativt program får de totala utgifterna för tekniskt stöd i ett sådant särskilt program inte medföra att den totala andelen medel som anslagits till tekniskt stöd överstiger gränserna i punkt 1.

1. Syftet med utvärderingarna är att förbättra kvaliteten, måluppfyllelsen och kontinuiteten i stödet från fonderna och strategin för samt genomförandet av de operativa programmen mot bakgrund av den berörda medlemsstatens eller regionens särskilda strukturella problem samtidigt som hänsyn tas till målet om en hållbar utveckling och till relevant gemenskapslagstiftning i fråga om miljökonsekvenser och strategisk miljöbedömning.

2. En utvärdering kan vara strategisk i syfte att undersöka hur ett program eller en grupp av program utvecklas i förhållande till gemenskapens prioriteringar och till de nationella prioriteringarna eller vara operativ i syfte att stödja övervakningen av ett operativt program. Utvärderingarna skall genomföras före, under och efter programperioden.

3. Ansvaret för genomförandet av utvärderingen skall beroende på omständigheterna ligga hos medlemsstaten eller kommissionen i överensstämmelse med proportionalitetsprincipen enligt artikel 13.

Utvärderingen skall göras av interna eller externa experter eller organ som fungerar fristående från de myndigheter som avses i artikel 59 b och c. Resultaten skall offentliggöras enligt gällande bestämmelser för tillgång till handlingar.

5. Kommissionen skall ge vägledande riktlinjer om metoder för utvärdering, inberäknat kvalitetsnormer, i enlighet med förfarandet i artikel 103.2.

1. Medlemsstaterna skall tillhandahålla de ekonomiska resurser som krävs för att genomföra utvärderingarna, organisera produktion och insamlande av nödvändiga uppgifter och använda de olika sorters information som blir tillgängliga genom övervakningssystemet.

De får också, om så är lämpligt inom ramen för konvergensmålet och enligt proportionalitetsprincipen i artikel 13 utarbeta en utvärderingsplan som beskriver den preliminära utvärderingsverksamhet som medlemsstaten har för avsikt att genomföra under de olika etapperna av genomförandet.

2. Medlemsstaterna skall genomföra en förhandsbedömning av varje operativt program separat under konvergensmålet. I väl motiverade fall och med iakttagande av proportionalitetsprincipen enligt artikel 13, och enligt överenskommelse mellan kommissionen och medlemsstaten, får medlemsstaterna göra en enda förhandsbedömning som omfattar mer än ett operativt program.

När det gäller målet regional konkurrenskraft och sysselsättning skall medlemsstaterna antingen göra en förhandsbedömning som omfattar samtliga operativa program eller en utvärdering för varje fond, varje prioritering eller varje operativt program.

När det gäller målet europeiskt territoriellt samarbete skall medlemsstaterna gemensamt göra en förhandsbedömning som omfattar antingen varje operativt program eller flera operativa program.

Den myndighet som ansvarar för att utarbeta programdokumenten skall ansvara för förhandsbedömningens genomförande.

Syftet med förhandsbedömningen skall vara att optimera fördelningen av budgetmedlen under de operativa programmen och förbättra kvaliteten i programplaneringen. Förhandsbedömningen skall identifiera och bedöma olikheter, brister och utvecklingspotential, de mål som skall uppnås, förväntade resultat, kvantifierade mål, vid behov överensstämmelsen med den strategi som föreslagits för regionen, mervärdet för gemenskapen, i vilken utsträckning gemenskapens prioriteringar har beaktats, lärdomar från tidigare programplanering och kvaliteten på förfarandena för genomförande, övervakning, utvärdering och ekonomisk förvaltning.

3. Under programperioden skall medlemsstaterna göra utvärderingar som är knutna till övervakningen av operativa program, särskilt om det vid övervakningen konstateras en väsentlig avvikelse från de ursprungligen fastställda målen eller om det har lämnats in förslag till en översyn av operativa program enligt artikel 33. Resultaten skall skickas till övervakningskommittén för det operativa programmet och till kommissionen.

2. Kommissionen får, på eget initiativ och i partnerskap med den berörda medlemsstaten, göra utvärderingar som är knutna till övervakningen av operativa program om det vid övervakningen av programmen konstateras en väsentlig avvikelse från de ursprungligen fastställda målen. Resultaten skall skickas till övervakningskommittén för det operativa programmet.

3. Kommissionen skall göra en efterhandsutvärdering för varje mål i nära samarbete med medlemsstaten och förvaltningsmyndigheterna.

Efterhandsutvärderingen skall täcka samtliga operativa program under varje enskilt mål och granska i vilken utsträckning medlen använts, programarbetets måluppfyllelse och effektivitet samt den socioekonomiska effekten.

Utvärderingen skall genomföras för vart och ett av målen och syfta till att dra slutsatser som kan användas i politiken för ekonomisk och social sammanhållning.

Den skall identifiera de faktorer som medverkar till att genomförandet av de operativa programmen blir en framgång eller ett misslyckande och identifiera god praxis.

1. På eget initiativ kan en medlemsstat besluta att inrätta en nationell resultatreserv för vart och ett eller för de båda målen konvergens respektive regional konkurrenskraft och sysselsättning, bestående av 3 % av det totala anslaget för vart och ett av målen.

2. Om en medlemsstat har beslutat att inrätta en sådan reserv, skall den under varje mål och senast den 30 juni 2011 bedöma resultatet av varje operativt program.

3. Senast den 31 december 2011 skall kommissionen, på grundval av förslag från och i nära samråd med varje berörd medlemsstat, fördela den nationella resultatreserven.

På eget initiativ kan en medlemsstat avsätta ett belopp motsvarande 1 % av det årliga stödet från strukturfonderna till konvergensmålet och 3 % av det årliga stödet till målet regional konkurrenskraft och sysselsättning i syfte att ha täckning för oförutsedda lokala eller sektoriella kriser i samband med ekonomisk och social omstrukturering eller till följd av liberaliseringen av handeln.

Medlemsstaten kan anslå reserven för varje mål till ett särskild nationellt program eller inom operativa program.

1. Stödet från fonderna på det operativa programmets nivå skall beräknas med avseende på

2. Stödet från fonderna på det operativa programmets nivå under målen konvergens och regional konkurrenskraft och sysselsättning skall underställas taken i bilaga III.

3. För operativa program under målet europeiskt territoriellt samarbete där minst en deltagare tillhör en medlemsstat vars BNP-genomsnitt per capita under perioden 2001–2003 understeg 85 % av genomsnittet för EU-25 under samma period får stödet från ERUF inte överstiga 85 % av de totala stödberättigande utgifterna. Stödet från ERUF till samtliga övriga operativa program får inte överstiga 75 % av de offentliga stödberättigande utgifter som medfinansieras av ERUF.

4. Stödet från fonderna på de prioriterade områdenas nivå skall inte underställas taken i punkt 3 och i bilaga III. Det skall dock fastställas så att det ligger under det maximala stödbeloppet från fonderna och den maximala stödsatsen per fond som fastställts på det operativa programmets nivå.

skall den maximala stödsatsen och det maximala stödbeloppet fastställas separat för varje fond och tilldelning i det beslut där det operativa programmet antas.

6. I kommissionens beslut om godkännande av ett operativt program skall den maximala stödsatsen och det maximala stödbeloppet per fond fastställas för varje operativt program och till varje prioriterat område. I beslutet skall anslagen till de regioner som får stöd under en övergångsperiod redovisas separat.

1. Stödet från fonderna för varje prioriterat område får inte vara lägre än 20 % av de stödberättigande offentliga utgifterna.

2. Åtgärder för tekniskt stöd som genomförs på initiativ av eller för kommissionens räkning får finansieras upp till 100 %.

4. När det gäller statligt stöd till företag i den mening som avses i artikel 87 i fördraget, skall det offentliga stöd som beviljas under operativa program iaktta taken för statligt stöd.

5. Utgifter som medfinansieras av fonderna får inte ges stöd från något annat av gemenskapens finansieringsorgan.

1. I denna förordning avses med inkomstgenererande projekt en insats som omfattar en investering i infrastruktur, vars användning innebär avgifter som användarna betalar direkt eller varje annan insats som omfattar försäljning eller uthyrning eller utarrendering av mark eller byggnader eller varje annat tillhandahållande av tjänster mot betalning.

2. Stödberättigande utgifter för inkomstgenererande projekt får inte överstiga det aktuella värdet av investeringskostnaderna minus det aktuella värdet av nettointäkten från investeringen under en specifik referensperiod för

När inte alla investeringskostnader är stödberättigande för medfinansiering skall nettointäkten fördelas proportionellt mellan de stödberättigande och de icke-stödberättigande delarna av investeringskostnaderna.

Vid beräkningen skall förvaltningsmyndigheten ta hänsyn till den referensperiod som är lämplig för den berörda investeringskategorin, till projektkategorin, till den normalt förväntade lönsamheten för den investeringskategori som det gäller, till tillämpningen av principen att förorenaren betalar, och om så är lämpligt, till överväganden om skälighet mot bakgrund av den berörda medlemsstatens relativa välstånd.

3. Om det objektivt inte är möjligt att uppskatta inkomsterna i förväg, skall de inkomster som genererats inom fem år efter det att en insats avslutats dras av från de inkomster som deklarerats till kommissionen. Avdraget skall göras av den attesterande myndigheten senast vid partiellt avslutande eller vid slutligt avslutande av det operativa programmet. Ansökningen om slutbetalning skall därefter korrigeras.

4. Om det senast tre år efter avslutandet av det operativa programmet fastställs att en insats har genererat inkomster som inte har beaktats enligt punkterna 2 och 3 skall sådana inkomster återbetalas till Europeiska unionens allmänna budget i proportion till stödet från fonderna.

5. Utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter enligt artikel 70.1 får medlemsstaterna anta förfaranden som står i proportion till beloppen i fråga för att övervaka inkomster som genererats av insatser vars totala kostnad ligger under 200 000 EUR.

6. Denna artikel skall inte tillämpas på projekt som omfattas av bestämmelserna om statligt stöd enligt artikel 87 i fördraget.

1. Utgifter, bl.a. för större projekt, skall berättiga till bidrag från fonderna om stödmottagaren de facto har betalat dessa mellan den dag då de operativa programmen lämnats in till kommissionen eller från och med den 1 januari 2007 beroende på vilken dag som infaller först, och den 31 december 2015. Insatserna får inte ha slutförts före den dag då stödberättigandet börjar gälla.

2. Genom undantag från punkt 1 får bidrag in natura, avskrivningskostnader och omkostnader behandlas som utgifter som betalats av stödmottagare under genomförandet av insatserna på följande villkor:

3. Utgifter skall berättiga till stöd från fonderna endast om de har uppstått för insatser som beslutats av förvaltningsmyndigheten för det berörda operativa programmet eller under dennas ansvar, i enlighet med de kriterier som fastställs av övervakningskommittén.

Nya utgifter som läggs till vid ändringen av ett operativt program enligt artikel 33 skall vara stödberättigande från den dag då ansökan om ändring av det operativa programmet inlämnas till kommissionen.

4. Reglerna för utgifters stödberättigande skall fastställas på nationell nivå med förbehåll för de undantag som fastställs i de särskilda förordningarna för varje enskild fond. De skall omfatta samtliga utgifter som deklareras under det operativa programmet.

1. Medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten skall säkerställa att en insats får behålla sitt stöd från fonderna endast om den, inom fem år efter det att insatsen har slutförts eller tre år efter det att insatsen har slutförts i medlemsstater som har utnyttjat möjligheten att begränsa tidsfristen för att få behålla en investering eller arbetstillfällen som har skapats av små- och medelstora företag, inte är föremål för någon betydande förändring

2. Medlemsstaten och förvaltningsmyndigheten skall i den årsrapport om genomförandet som avses i artikel 67 informera kommissionen om varje ändring som görs enligt punkt 1. Kommissionen skall meddela de andra medlemsstaterna.

3. Felaktigt utbetalade belopp skall återkrävas i enlighet med artiklarna 98–102.

4. Medlemsstaterna och kommissionen skall säkerställa att företag som omfattas av eller har omfattats av återkrav enligt punkt 3 till följd av överföring av en produktionsverksamhet inom en medlemsstat eller till en annan medlemsstat inte får stöd från fonderna.

De förvaltnings- och kontrollsystem för operativa program som medlemsstaterna inrättar skall sörja för följande:

2. Medlemsstaten får utse ett eller flera förmedlande organ för att utföra några eller alla av förvaltningsmyndighetens eller den attesterande myndighetens uppgifter under den myndighetens ansvar.

3. Medlemsstaten skall fastställa regler för sina förbindelser med de myndigheter som avses i punkt 1 och deras förbindelser med kommissionen.

Utan att det påverkar tillämpningen av denna förordning skall medlemsstaten fastställa de inbördes förbindelserna mellan de myndigheter som avses i punkt 1 och som skall utföra sina uppgifter i full överensstämmelse med den berörda medlemsstatens institutionella, rättsliga och finansiella system.

4. Om inte annat följer av artikel 58 b får vissa eller alla av de myndigheter som avses i punkt 1 utgöra en del av ett och samma organ.

5. Särskilda regler för förvaltning och kontroll för operativa program under målet europeiskt territoriellt samarbete skall fastställas i förordning (EG) nr 1080/2006.

6. Kommissionen skall anta tillämpningsföreskrifter för artiklarna 60, 61 och 62 i enlighet med det förfarande som avses i artikel 103.3.

Förvaltningsmyndigheten skall ha ansvaret för att det operativa programmet förvaltas och genomförs i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och i detta ingår särskilt följande:

Den attesterande myndigheten för ett operativt program skall särskilt ansvara för följande:

1. Revisionsmyndigheten för ett operativt program skall särskilt ansvara för följande:

2. Revisionsmyndigheten skall se till att internationellt accepterad revisionsstandard beaktas i revisionsarbetet.

3. Om de revisioner och kontroller som avses i punkt 1 a och b genomförs av ett annat organ än revisionsmyndigheten, skall denna se till att detta organ har den oberoende ställning som krävs.

4. Kommissionen skall lämna sina synpunkter på den revisionsstrategi som läggs fram enligt punkt 1 c och d senast tre månader efter mottagandet av denna. Om inga synpunkter inkommit inom denna period skall strategin anses godtagen.

1. Medlemsstaten skall inrätta en övervakningskommitté för varje operativt program i samförstånd med förvaltningsmyndigheten, inom tre månader efter dagen för anmälan till medlemsstaten om beslutet om godkännande av det operativa programmet. En enda övervakningskommitté får inrättas för flera operativa program.

2. Varje övervakningskommitté skall fastställa sin egen arbetsordning inom den berörda medlemsstatens institutionella, rättsliga och finansiella ram och anta den i samförstånd med förvaltningsmyndigheten i syfte att utföra sina uppdrag i enlighet med denna förordning.

1. Övervakningskommitténs ordförande skall vara en företrädare för medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten.

Kommitténs sammansättning skall beslutas av medlemsstaten i samförstånd med förvaltningsmyndigheten.

2. På eget initiativ eller på begäran från övervakningskommittén skall en företrädare för kommissionen delta som rådgivare i övervakningskommitténs arbete. En företrädare för EIB och EIF får delta som rådgivare för de operativa program som EIB eller EIF bidrar till.

Övervakningskommittén skall förvissa sig om att genomförandet av det operativa programmet är effektivt och av tillfredsställande kvalitet i enlighet med följande:

1. Förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén skall säkerställa kvaliteten i genomförandet av det operativa programmet.

2. Förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén skall genomföra övervakningen med hjälp av finansiella indikatorer samt de indikatorer som avses i artikel 37.1 c enligt specifikationerna i det operativa programmet.

Om det är möjligt på grund av stödets utformning, skall statistiken delas upp efter kön och efter storleken på de företag som får stöd.

3. Utbyte av uppgifter i detta syfte mellan kommissionen och medlemsstaterna skall ske elektroniskt i enlighet med de tillämpningsföreskrifter för denna förordning som antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 103.3.

1. Med början 2008 och senast den 30 juni varje år skall förvaltningsmyndigheten skicka en årsrapport och senast den 31 mars 2017 en slutrapport om genomförandet av det operativa programmet till kommissionen.

2. De rapporter som avses i punkt 1 skall innehålla följande uppgifter, så att de ger en klar överblick över genomförandet av det operativa programmet:

Omfattningen av den information som lämnas till kommissionen skall stå i proportion till det totala beloppet för de offentliga utgifterna för det berörda operativa programmet. I förekommande fall kan denna information ges i sammanfattad form.

Den information som avses i leden d, g, h och i skall inte tas med, om det inte inträffat någon betydande ändring sedan den föregående rapporten.

3. De rapporter som avses i punkt 1 skall anses godtagbara om de innehåller samtliga tillämpliga uppgifter som förtecknas i punkt 2. Kommissionen skall inom tio arbetsdagar efter mottagandet informera medlemsstaten om huruvida årsrapporten är i godtagbart skick.

4. Kommissionen skall inom två månader efter mottagandet informera medlemsstaten om sina synpunkter rörande innehållet i en godtagbar årsrapport om genomförandet som förvaltningsmyndigheten lämnat in. För slutrapporten om det operativa programmet skall tidsfristen vara högst fem månader från och med dagen för mottagandet för en godtagbar rapport. Om kommissionen inte yttrar sig inom den fastställda tiden, skall rapporten anses godkänd.

1. När den årsrapport som avses i artikel 67 har lämnats in, skall kommissionen och förvaltningsmyndigheten varje år gå igenom framstegen i genomförandet av det operativa programmet, de viktigaste resultat som uppnåtts under det föregående året, det finansiella genomförandet och andra faktorer i syfte att förbättra genomförandet.

De aspekter av driften av förvaltnings- och kontrollsystemet som tagits upp i den senaste årliga kontrollrapport som avses i artikel 62.1 d i kan också gås igenom.

2. Efter genomgången enligt punkt 1 kan kommissionen lämna synpunkter till medlemsstaten och till förvaltningsmyndigheten, som skall informera övervakningskommittén om dessa. Medlemsstaten skall informera kommissionen om vilka åtgärder som vidtagits som svar på dessa synpunkter.

3. När efterhandsutvärderingarna av det stöd som beviljats under programperioden 2000—2006 i förekommande fall finns tillgängliga, kan de övergripande resultaten gås igenom vid den därpå följande årliga genomgången.

1. Medlemsstaten och förvaltningsmyndigheten för det operativa programmet skall informera om och ge offentlighet åt insatser och medfinansierade program. Informationen skall rikta sig till Europeiska unionens medborgare och till stödmottagarna med syftet att lyfta fram gemenskapens roll och säkerställa att stödet från fonderna är klart och tydligt.

Kommissionen skall anta tillämpningsföreskrifter för denna artikel i enlighet med förfarandet i artikel 103.3.

2. Förvaltningsmyndigheten för det operativa programmet skall ansvara för att informationen ges offentlighet i enlighet med de tillämpningsföreskrifter för denna förordning som antagits av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 103.3.

1. Medlemsstaterna skall ansvara för de operativa programmens förvaltning och kontroll, i synnerhet genom följande åtgärder:

2. Om felaktigt utbetalda belopp till en stödmottagare inte kan återkrävas, skall medlemsstaten vara skyldig att betala tillbaka de förlorade beloppen till Europeiska unionens allmänna budget, när det har fastställts att förlusten har åsamkats på grund av fel eller försummelse från dess sida.

3. Tillämpningsföreskrifterna för punkterna 1 och 2 skall antas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 103.3.

1. Före inlämnandet av den första ansökan om mellanliggande betalning eller senast inom tolv månader efter godkännandet av ett operativt program skall medlemsstaterna förelägga kommissionen en beskrivning av systemen, som särskilt skall redogöra för organisationen och förfarandena för

2. Den beskrivning som avses i punkt 1 skall åtföljas av en rapport med en redogörelse för resultaten av en bedömning av systemens inrättande och ett yttrande om huruvida de är förenliga med artiklarna 58-62. Om yttrandet innehåller reservationer, skall rapporten ange hur allvarliga bristerna är och, om dessa inte gäller hela programmet, det eller de berörda prioriterade områdena. Medlemsstaten skall informera kommissionen om de korrigerande åtgärder som skall vidtas och en tidsplan för genomförandet av dessa samt därefter lämna bekräftelse på att åtgärderna har slutförts och att de motsvarande reservationerna har dragits tillbaka.

Den rapport som avses i första stycket skall anses godkänd och den första mellanliggande betalningen skall göras under följande omständigheter:

Om reservationerna enbart berör ett enda prioriterat område, skall den första mellanliggande betalningen göras i enlighet med vad som gäller för det operativa programmets övriga prioriterade områden som inte omfattas av någon reservation.

3. Den rapport och det yttrande som avses i punkt 2 skall utarbetas av revisionsmyndigheten eller av ett offentligt eller privat organ som fungerar fristående från förvaltningsmyndigheten och den attesterande myndigheten och som utför sitt arbete med beaktande av internationellt accepterad revisionsstandard.

4. I de fall där ett gemensamt system används för flera operativa program, får en enda beskrivning av det gemensamma systemet lämnas in enligt punkt 1 åtföljd av en enda rapport och ett enda yttrande enligt punkt 2.

5. Tillämpningsföreskrifter för punkterna 1–4 skall antas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 103.3.

1. Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 71 förvissa sig om att medlemsstaterna har inrättat förvaltnings- och kontrollsystem som uppfyller kraven i artiklarna 58–62 och på grundval av de årliga kontrollrapporterna och revisionsmyndighetens årliga yttrande samt sina egna revisioner kontrollera att systemen fungerar effektivt under de operativa programmens genomförandeperiod.

2. Utan att det påverkar de revisioner som medlemsstaterna utför får tjänstemän från kommissionen eller bemyndigade företrädare för denna med minst tio arbetsdagars varsel, utom i brådskande fall, företa revisioner på plats i syfte att kontrollera att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar effektivt, vilket kan omfatta revision av insatser som ingår i de operativa programmen. Tjänstemän i eller företrädare för medlemsstaten får delta i sådana revisioner. Tillämpningsföreskrifterna för denna förordning när det gäller användningen av de uppgifter som insamlats under revision skall antas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 103.3.

Kommissionens tjänstemän eller kommissionens företrädare som i vederbörlig ordning bemyndigats att utföra revisioner på plats, skall få tillgång till böcker eller andra handlingar, inbegripet handlingar och metadata som upprättats eller mottagits och lagrats elektroniskt, när det gäller utgifter som finansieras av fonderna.

De ovannämnda revisionsbefogenheterna skall inte påverka tillämpningen av nationella bestämmelser som reserverar vissa åtgärder för ombud som utses särskilt enligt nationell lagstiftning. Kommissionens företrädare får bl.a. inte delta i hembesök eller formella förhör med personer inom ramen för den nationella lagstiftningen i den berörda medlemsstaten. De skall emellertid ha tillgång till den information som erhålls på detta sätt.

3. Kommissionen får kräva att en medlemsstat genomför en revision på plats i syfte att kontrollera att systemen fungerar effektivt eller att en eller flera transaktioner är korrekta. Kommissionens tjänstemän eller dess bemyndigade företrädare får delta i sådana revisioner.

1. Kommissionen skall samarbeta med revisionsmyndigheterna för de operativa programmen i syfte att samordna deras respektive revisionsplaner och revisionsmetoder och sörja för omedelbart utbyte av resultaten från revisionerna av förvaltnings- och kontrollsystem, så att resurserna används på bästa möjliga sätt och onödigt dubbelarbete undviks.

För att underlätta samarbetet i det fall då en medlemsstat utser flera revisionsmyndigheter får medlemsstaten utse ett samordningsorgan.

Kommissionen och revisionsmyndigheterna samt samordningsorganet, om ett sådant har utsetts, skall sammanträda regelbundet och åtminstone en gång om året om de inte sinsemellan kommit överens om något annat, för att tillsammans granska den årliga kontrollrapport och det årliga yttrande som lämnats in i enlighet med artikel 62 och utbyta åsikter om andra frågor som rör förbättrad förvaltning och kontroll av de operativa programmen.

2. När kommissionen fastställer sin egen revisionsstrategi, skall den identifiera de operativa program för vilka yttrandet om systemets överensstämmelse enligt artikel 71.2 inte innehåller några reservationer eller där reservationerna har återtagits till följd av korrigerande åtgärder, där revisionsmyndighetens revisionsstrategi är tillfredsställande och där det med rimlig säkerhet kan fastställas att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar effektivt på grundval av resultaten av kommissionens och medlemsstatens revisioner.

3. Beträffande dessa program kan kommissionen konstatera att den huvudsakligen kan förlita sig på det yttrande som avses i artikel 62.1 d ii med avseende på huruvida systemen fungerar effektivt och att den endast kommer att företa egna revisioner på plats om det finns uppgifter som tyder på brister i systemet som rör utgifter som attesterats för kommissionen för ett år där ett yttrande enligt artikel 62.1 d ii har lämnats och där det inte finns någon reservation beträffande sådana brister.

Om kommissionen drar en sådan slutsats, skall den informera de berörda medlemsstaterna om detta. Om det finns uppgifter som tyder på brister, kan kommissionen begära att medlemsstaten utför revisioner i enlighet med artikel 72.3 eller själv företa egna revisioner enligt artikel 72.2.

1. För de operativa program för vilka de totala offentliga stödberättigande utgifterna inte överstiger 750 miljoner EUR och för vilka gemenskapens medfinansiering inte överstiger 40 % av de totala offentliga utgifterna

2. För de operativa program som avses i punkt 1 kan en medlemsstat dessutom välja att enligt nationella bestämmelser upprätta organ och förfaranden för genomförande av

Om en medlemsstat utnyttjar denna möjlighet, behöver den inte utse någon attesterande myndighet eller revisionsmyndighet enligt artikel 59.1 b och c.

När kommissionen antar tillämpningsföreskrifter för artiklarna 60, 61 och 62, skall den noga ange vilka bestämmelser som inte skall gälla för de operativa program för vilka den berörda medlemsstaten har valt den möjlighet som ges i denna punkt.

1. Gemenskapens budgetåtaganden för de operativa programmen (nedan kallade ”budgetåtaganden”) skall göras årligen för varje enskild fond och mål under perioden 1 januari 2007–31 december 2013. Det första budgetåtagandet skall göras innan kommissionen antar beslutet om godkännande av det operativa programmet. Varje därpå följande åtagande skall, som en allmän regel senast den 30 april varje år, göras av kommissionen på grundval av det beslut om att bevilja bidrag från fonderna som avses i artikel 32.

2. Om det inte har skett någon utbetalning, får medlemsstaten senast den 30 september år n begära att alla åtaganden för operativa program som är knutna till den nationella reserv för oförutsedda utgifter som avses i artikel 51 överförs till andra operativa program. Medlemsstaten skall i sin begäran specificera till vilka operativa program överföringen skall ske.

1. Kommissionens utbetalningar av stöd från fonderna skall ske i enlighet med budgetanslagen. Varje betalning skall överföras till de tidigaste öppna budgetåtagandena för den berörda fonden.

2. Betalningarna skall ske i form av förhandsfinansiering, mellanliggande betalningar och slutbetalning. De skall göras till det organ som utsetts av medlemsstaten.

3. Senast den 30 april varje år skall medlemsstaterna skicka kommissionen en preliminär prognos för antalet sannolika ansökningar om utbetalning under innevarande och påföljande budgetår.

4. All korrespondens rörande ekonomiska transaktioner mellan kommissionen och de myndigheter och organ som utsett av medlemsstaterna skall ske elektroniskt i enlighet med de tillämpningsföreskrifter för denna förordning som kommissionen antar i enlighet med förfarandet i artikel 103.3. I fall av force majeure, särskilt om det gemensamma datoriserade systemet är ur funktion eller uppkopplingen bryts, får medlemsstaten överlämna utgiftsdeklarationen och ansökan om utbetalning i pappersform.

Gemensamma regler för beräkning av mellanliggande betalningar och slutbetalningar

Mellanliggande betalningar och slutbetalningar skall beräknas genom att den medfinansieringssats som anges i beslutet om det berörda operativa programmet för varje prioriterat område tillämpas på de stödberättigande utgifter som anges för det prioriterade området i varje utgiftsdeklaration som attesterats av den attesterande myndigheten.

Gemenskapsstödet genom mellanliggande betalningar och slutbetalningar får dock inte vara högre än det offentliga stödet och det maximala stödbeloppet från fonderna för varje prioriterat område enligt kommissionens beslut om godkännande av det operativa programmet.

1. Alla utgiftsdeklarationer skall för varje prioriterat område innehålla uppgifter om totalbeloppet av de stödberättigande utgifter, enligt artikel 56, som stödmottagarna har betalat för genomförandet av insatserna och motsvarande offentligt stöd som har betalats ut eller skall betalas ut till stödmottagarna enligt de villkor som styr det offentliga stödet. De utgifter som stödmottagarna har betalat skall styrkas genom kvitterade fakturor eller genom bokföringsunderlag av likvärdigt bevisvärde.

Utöver de villkor som anges i föregående stycke skall emellertid, när det gäller stödordningar i den mening som avses i artikel 87 i fördraget, det offentliga stöd som motsvarar utgifterna i en utgiftsdeklaration ha utbetalats till stödmottagarna av det organ som beviljade stödet.

2. Med avvikelse från punkt 1 och när det gäller statligt stöd i den mening som avses i artikel 87 i fördraget, får utgiftsdeklarationen inbegripa förskott som har utbetalats till stödmottagarna av det organ som beviljade stödet, med följande kumulativa villkor:

3. I utgiftsdeklarationerna skall för varje operativt program de uppgifter fastställas som anges i punkt 1 när det gäller de regioner som får stöd under en övergångsperiod.

4. När det gäller större projekt enligt definitionen i artikel 39 får endast utgifter för större projekt som redan antagits av kommissionen ingå i utgiftsdeklarationen.

5. När stödet från fonderna beräknas med hänsyn till de offentliga utgifterna enligt artikel 53.1 skall uppgifter om andra utgifter än offentliga utgifter inte påverka det utestående belopp som beräknats på grundval av en ansökan om betalning.

6. Med avvikelse från punkt 1 skall, när det gäller finansieringstekniska instrument enligt definitionen i artikel 44, utgiftsdeklarationen omfatta de totala utgifter som betalas i samband med inrättande av eller stöd till sådana fonder eller holdingfonder.

När det operativa programmet helt eller delvis har avslutats, skall emellertid de stödberättigande utgifterna utgöra summan av

Medfinansieringsandelen skall tillämpas på de stödberättigande utgifter som betalats av stödmottagaren.

7. Ränta som genereras av utbetalningar från operativa program till fonder som avses i artikel 44, skall användas för att finansiera projekt för stadsutveckling när det gäller fonder för stadsutveckling eller till finansieringstekniska instrument för små och medelstora företag i övriga fall.

Resurser som återförs till insatsen från investeringar som görs av fonder som avses i artikel 44 eller som blivit över efter det att alla garantier har utfallit skall återanvändas av de berörda medlemsstaternas behöriga myndigheter till förmån för projekt för stadsutveckling eller små och medelstora företag.

1. De sammanlagda utbetalda beloppen för förhandsfinansiering och mellanliggande betalningar får inte vara högre än 95 % av fondernas bidrag till det operativa programmet.

2. När detta tak har nåtts, skall den attesterande myndigheten fortsätta att senast i slutet av februari år n+1 till kommissionen översända alla utgiftsdeklarationer som attesterats per den 31 december år n samt de belopp som återvunnits under året för respektive fond.

Medlemsstaterna skall förvissa sig om att de utbetalande organen ser till att stödmottagarna får det sammanlagda beloppet för offentligt stöd snarast möjligt och i sin helhet. Inga belopp får dras av eller hållas inne och inga särskilda avgifter eller andra avgifter med motsvarande effekt som kan minska beloppen till stödmottagarna får tas ut.

1. Belopp som anges i medlemsstatens inlämnade operativa program, attesterade utgiftsdeklarationer, ansökningar om utbetalning samt utgifter som nämns i års- och slutrapporterna om genomförandet skall anges i euro.

2. Kommissionens beslut om operativa program samt kommissionens åtaganden och betalningar skall anges och genomföras i euro.

3. De medlemsstater som inte har infört euron som sin valuta på dagen för ansökan om utbetalning skall omräkna utgiftsbeloppen i den nationella valutan till euro. Beloppet skall omräknas till euro med hjälp av kommissionens månatliga växelkurs den månad under vilken utgifterna registrerades i räkenskaperna hos det berörda operativa programmets attesterande myndighet. Denna växelkurs skall varje månad offentliggöras elektroniskt av kommissionen.

4. När euro blir valuta i en medlemsstat skall det omräkningsförfarande som anges i punkt 3 skall fortsätta att gälla för alla utgifter som den attesterande myndigheten registrerat i räkenskaperna före den dag då den fasta omräkningskursen mellan den nationella valutan och euron trädde i kraft.

1. När kommissionen har fattat beslut om att godkänna bidrag från fonderna till ett operativt program, skall den betala ett förhandsbelopp för perioden 2007–2013 till det organ som medlemsstaten utsett.

2. Det totala belopp som betalats som förhandsfinansiering skall återbetalas till kommissionen av det organ som medlemsstaten utsett, om ingen ansökan om betalning under det operativa programmet skickas in inom 24 månader räknat från den dag då kommissionen betalar den första delbetalningen av förhandsfinansieringen.

Det totala bidraget från fonden till det operativa programmet skall inte påverkas av en sådan återbetalning.

All ränta som genereras av förhandsfinansieringen skall överföras till det berörda operativa programmet och betraktas som medlemsstatens resurs i form av nationellt offentligt bidrag och skall deklareras till kommissionen när det operativa programmet slutgiltigt har avslutats.

Det belopp som betalats som förhandsfinansiering skall helt räknas av från kommissionens räkenskaper när det operativa programmet avslutas i enlighet med artikel 89.

Mellanliggande betalningar skall göras för varje operativt program. Den första mellanliggande betalningen skall göras i enlighet med artikel 71.2.

1. Varje mellanliggande betalning från kommissionen förutsätter att följande villkor är uppfyllda:

2. Om något eller några av de villkor som anges i punkt 1 inte är uppfyllda, skall kommissionen inom en månad informera medlemsstaten och den attesterande myndigheten så att de åtgärder som krävs för att avhjälpa situationen skall kunna vidtas.

1. Den attesterande myndigheten skall förvissa sig om att ansökningar om mellanliggande betalningar för varje operativt program samlas ihop och så vitt möjligt skickas till kommissionen vid tre olika tillfällen per år. Om ansökan gäller en utbetalning som kommissionen skall göra under det innevarande året, skall den sista inlämningsdagen för en ansökning om utbetalning vara den 31 oktober.

2. Under förutsättning att det finns medel tillgängliga och att det inte förekommer något inställande av utbetalningar enligt artikel 92 skall kommissionen göra den mellanliggande betalningen senast två månader räknat från den dag då en ansökan om betalning som uppfyller villkoren i artikel 86 registreras vid kommissionen.

1. Operativa program kan avslutas partiellt enligt en periodicitet som medlemsstaten fastställer.

Partiellt avslutande skall avse insatser som avslutats under perioden fram till och med den 31 december föregående år. I denna förordning skall en insats anses slutförd, när verksamheterna inom ramen för insatsen verkligen har genomförts och stödmottagarnas alla utgifter för insatsen och motsvarande offentligt bidrag har betalats ut.

2. Partiellt avslutande skall göras under förutsättning att medlemsstaten senast den 31 december ett givet år skickar följande till kommissionen:

3. Eventuella finansiella korrigeringar som gjorts enligt artiklarna 98 och 99 avseende insatser som avslutats partiellt skall vara finansiella nettokorrigeringar.

2. Om något av de dokument som anges i punkt 1 inte skickats in till kommissionen, skall detta automatiskt leda till återtag av resterande belopp i enlighet med artikel 93.

3. Kommissionen skall inom fem månader efter dagen för mottagandet informera medlemsstaten om sina synpunkter rörande innehållet i det slutliga utlåtande som avses i punkt 1 a iii. Det slutliga utlåtandet skall anses vara godkänt om kommissionen inte givit några synpunkter inom den femmånadersperioden.

4. Under förutsättning att det finns medel tillgängliga skall kommissionen betala det resterande beloppet senast 45 dagar efter det senare av följande datum:

5. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 6 skall det resterande beloppet av budgetåtagandet återtas tolv månader efter utbetalningen. Operativa program skall avslutas vid något av följande tre tillfällen, beroende på vilket som inträffar först:

Kommissionen skall inom en tidsfrist av två månader meddela medlemsstaterna om tidpunkten för det operativa programmets avslutande.

6. Utan att det påverkar resultaten av revisioner som genomförs av kommissionen eller av revisionsrätten får den slutbetalning som utbetalas av kommissionen för det operativa programmet ändras inom nio månader från utbetalningsdagen eller, om det finns ett negativt saldo som medlemsstaten skall återbetala, inom nio månader från den dag då debetnotan utfärdas. En sådan ändring av slutbetalningen skall inte påverka tidpunkten för det operativa programmets avslutande enligt punkt 5.

1. Utan att det påverkar tillämpningen av reglerna för statligt stöd enligt artikel 87 i fördraget skall förvaltningsmyndigheten se till att alla verifikationer som gäller utgifter och revisioner av det aktuella operativa programmet hålls tillgängliga för kommissionen och revisionsrätten under

Dessa perioder skall avbrytas vid rättsliga förfaranden eller på motiverad begäran från kommissionen.

2. Förvaltningsmyndigheten skall på begäran göra en förteckning över slutförda insatser som partiellt har avslutats enligt artikel 88 tillgänglig för kommissionen.

3. Dokumenten skall sparas antingen i original eller i form av bestyrkta kopior på allmänt godkända databärare.

1. Den delegerade utanordnaren i den mening som avses i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 får avbryta betalningsfristen i högst sex månader om

2. Medlemsstaten och den attesterande myndigheten skall omedelbart underrättas om skälen till avbrottet. Avbrottet skall upphöra så snart nödvändiga åtgärder har vidtagits av medlemsstaten.

1. Kommissionen kan ställa in samtliga eller en del av de mellanliggande betalningarna på nivån för prioriterade områden eller på programnivå, om

2. Kommissionen får besluta att ställa in alla eller en del av de mellanliggande betalningarna efter att ha gett medlemsstaten möjlighet att lämna in sina synpunkter inom två månader.

3. Kommissionen skall häva inställandet av alla eller en del av de mellanliggande betalningarna om medlemsstaten har vidtagit de åtgärder som krävdes för att häva detta. Om medlemsstaten inte vidtar de åtgärder som krävs, får kommissionen besluta om att dra in allt eller en del av gemenskapsstödet till det operativa programmet i enlighet med artikel 99.

1. Kommissionen skall automatiskt återta den del av budgetåtagandet för ett operativt program som inte har använts för betalning av förhandsfinansiering eller mellanliggande betalningar eller för vilken någon ansökan om betalning inte har sänts i överensstämmelse med artikel 86 senast den 31 december det andra året efter det år då budgetåtagandet för programmet gjordes, med det undantag som nämns i punkt 2.

2. För medlemsstater vars BNP under perioden 2001–2003 var under 85 % av genomsnittet för EU-25 under samma period, enligt förteckningen i bilaga II, skall den tidsfrist som avses i punkt 1 vara den 31 december det tredje året efter det år då det årliga budgetåtagandet gjordes under perioden 2007–2010 enligt deras operativa program.

Denna tidsfrist skall även gälla det årliga budgetåtagandet under perioden 2007–2010 för ett operativt program inom ramen för målet europeiskt territoriellt samarbete om minst en av deltagarna är en medlemsstat som avses i fösta stycket.

3. Den del av åtagandena som fortfarande är tillgänglig den 31 december 2015 skall automatiskt återtas, om kommissionen inte har mottagit någon godtagbar ansökan om betalning senast den 31 december 2017.

4. Om denna förordning träder i kraft efter den 1 januari 2007, skall den period efter vilken det första automatiska återtagandet enligt punkt 1 får göras förlängas med antalet månader mellan den 1 januari 2007 och dagen för det första budgetåtagandet.

Om kommissionen beslutar att godkänna ett större projekt eller en stödordning skall de belopp som eventuellt berörs av automatiskt återtagande minskas med de årliga belopp som berörs av sådana större projekt eller stödordningar.

För dessa årliga belopp skall den dag då de tidsfrister för det automatiska återtagandet enligt artikel 93 börjar beräknas vara dagen för det därpå följande beslut som krävs för att godkänna sådana större projekt eller stödordningar.

Period för avbrytande på grund av rättsliga förfaranden och administrativa överklaganden

Det belopp som eventuellt berörs av automatiskt återtagande av medel skall minskas med de belopp som den attesterande myndigheten inte har kunnat deklarera till kommissionen på grund av insatser som har ställts in genom ett rättsligt förfarande eller ett administrativt överklagande med uppskjutande verkan, under förutsättning att medlemsstaten underrättar kommissionen om skälen senast den 31 december det andra eller tredje året efter det år då budgetåtagandet gjordes enligt artikel 93.

För den del av åtagandena som fortfarande är tillgänglig den 31 december 2015 skall den tidsfrist som avses i artikel 93.2 avbrytas enligt samma villkor för det belopp som har anknytning till de berörda insatserna.

Den ovan nämnda minskningen får begäras en gång om uppskovet varade upp till ett år eller flera gånger motsvarande antalet år mellan det rättsliga eller administrativa beslut som sköt upp genomförandet av insatsen och datumet för det slutliga rättsliga eller administrativa beslutet.

1. Kommissionen skall i god tid informera den berörda medlemsstaten och de berörda myndigheterna när det finns risk för tillämpning av automatiskt återtagande enligt artikel 93. Kommissionen skall informera den berörda medlemsstaten och de berörda myndigheterna om det belopp som omfattas av det automatiska återtagandet på grundval av den information som den förfogar över.

2. Från den dag då medlemsstaten mottar denna information skall den ha två månader på sig för att godkänna beloppet eller lämna in sina synpunkter. Kommissionen skall genomföra det automatiska återtagandet senast nio månader efter den tidsfrist som avses i artikel 93.

3. Fondens stöd till det operativa programmet skall för det aktuella året minskas med det belopp som omfattas av det automatiska återtagandet. Medlemsstaten skall inom två månader från dagen för återtagandet utarbeta en reviderad finansieringsplan för att återspegla det minskade stödbeloppet på en eller flera av det operativa programmets prioriterade områden. Om så inte sker, skall kommissionen proportionellt minska de belopp som tilldelats varje prioriterat område.

1. Medlemsstaterna skall ha det huvudsakliga ansvaret för att utreda oegentligheter och agera vid konstaterande av betydande ändringar som påverkar sättet och förutsättningarna för genomförandet eller kontrollen av insatser eller operativa program och genomföra de nödvändiga finansiella korrigeringarna.

2. Medlemsstaten skall göra de finansiella korrigeringar som krävs i samband med att enskilda eller systembetingade oegentligheter konstateras i insatser eller operativa program. De korrigeringar som görs av medlemsstaterna skall bestå i att dra in allt eller en del av det offentliga stödet till ett operativt program. Medlemsstaten skall ta hänsyn till oegentligheternas art och allvar och till den ekonomiska förlusten för fonderna.

De medel från fonderna som på detta sätt frigörs får användas på nytt av medlemsstaten fram till och med den 31 december 2015 för det berörda operativa programmet i enlighet med de bestämmelser som avses i punkt 3.

3. Det stöd som dras in i enlighet med punkt 2 får inte användas på nytt för den insats eller de insatser som korrigeringen gällde eller, om det är fråga om en finansiell korrigering till följd av en systembetingad oegentlighet, för befintliga insatser inom hela eller en del av det prioriterade område där den systembetingade oegentligheten förekom.

4. Om det rör sig om en systembetingad oegentlighet, skall medlemsstaten utvidga sina utredningar till att omfatta samtliga insatser som kan vara berörda.

1. Kommissionen får göra finansiella korrigeringar genom att helt eller delvis dra in gemenskapsstödet till ett operativt program, om den efter nödvändig granskning drar följande slutsatser:

2. Kommissionen skall basera sina finansiella korrigeringar på konstaterade enskilda fall av oegentligheter och ta hänsyn till om det gäller en systembetingad oegentlighet, när den avgör huruvida en korrigering med fast belopp eller en extrapolerad korrigering skall tillämpas.

3. Kommissionen skall vid beslut om korrigeringsbelopp beakta arten och allvaret hos oegentligheten samt omfattningen och de ekonomiska följderna av de brister som konstaterats i det berörda operativa programmet.

4. Om kommissionen grundar sin ståndpunkt på uppgifter från externa revisorer, skall den dra sina egna slutsatser beträffande de ekonomiska följderna efter att ha granskat de åtgärder som den berörda medlemsstaten vidtagit enligt artikel 98.2, de rapporter som lämnats enligt artikel 70.1 b samt eventuella svar från medlemsstaten.

5. Om en medlemsstat inte fullgör sina skyldigheter enligt artikel 15.4, får kommissionen, i förhållande till i vilken utsträckning skyldigheten inte har fullgjorts, göra en finansiell korrigering genom att helt eller delvis dra in strukturfondens bidrag till den berörda medlemsstaten.

Den sats som är tillämplig på den finansiella korrigering som avses i denna punkt skall fastställas i de tillämpningsföreskrifter för denna förordning som antas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 103.3.

1. Innan kommissionen fattar beslut om en finansiell korrigering, skall den inleda förfarandet genom att underrätta medlemsstaten om sina preliminära slutsatser och begära att medlemsstaten lämnar synpunkter inom två månader.

Om kommissionen föreslår en finansiell korrigering som grundar sig på en extrapolering eller ett schablonbelopp, skall medlemsstaten ges möjlighet att genom en granskning av den berörda dokumentationen, visa att oegentlighetens faktiska omfattning var mindre än enligt kommissionens bedömning. I samförstånd med kommissionen får medlemsstaten begränsa omfattningen av granskningen till en lämplig andel eller ett lämpligt urval av den berörda dokumentationen. Utom i motiverade fall får tidsfristen för denna granskning inte överskrida ytterligare en tvåmånadersperiod efter den tvåmånadersperiod som avses i första stycket.

2. Kommissionen skall ta hänsyn till det bevismaterial som medlemsstaterna tillhandahåller inom de tidsfrister som anges i punkt 1.

3. Om medlemsstaten invänder mot kommissionens preliminära slutsatser, skall den inbjudas till överläggningar hos kommissionen, där båda parter i ett samarbete grundat på partnerskapet skall anstränga sig att nå en uppgörelse om synpunkterna och de slutsatser som kan dras av dessa.

4. Om en överenskommelse nås får medlemsstaten använda de berörda gemenskapsmedlen på nytt i överensstämmelse med artikel 98.2 andra stycket.

5. Om ingen överenskommelse nås, skall kommissionen fatta beslut om den finansiella korrigeringen inom sex månader från dagen för överläggningarna, med beaktande av all information och alla synpunkter som lagts fram under förfarandets gång. Om det inte hålls några överläggningar, skall sexmånadersperioden börja löpa två månader efter dateringen av det inbjudningsbrev som skickades av kommissionen.

En finansiell korrigering som görs av kommissionen skall inte påverka medlemsstatens skyldighet att återkräva medel enligt artikel 98.2 och att återkräva statligt stöd enligt artikel 87 i fördraget och enligt artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 88 i EG-fördraget (17).

1. Återbetalningar till Europeiska unionens allmänna budget skall göras före den förfallodag som anges i betalningskravet, som skall vara utformat i enlighet med artikel 72 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002. Förfallodagen skall vara den sista dagen i den andra månaden som följer efter det att betalningskravet utfärdades.

2. Varje försening av en återbetalning skall leda till att dröjsmålsränta tas ut från och med förfallodagen till och med den dag då betalning sker. Räntesatsen skall vara en och en halv procentenhet högre än den ränta som Europeiska centralbanken tillämpar för sina huvudsakliga återfinansieringstransaktioner den första arbetsdagen i den månad då förfallodagen inträffar.

1. Kommissionen skall biträdas av en samordningskommitté för fonderna (nedan kallad ”samordningskommittén för fonderna”).

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

3. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté som inrättas enligt artikel 147 i fördraget (nedan kallad ”kommittén”). Kommittén skall bestå av en företrädare för regeringen, en företrädare för arbetstagarorganisationerna och en företrädare för arbetsgivarorganisationerna från varje medlemsstat. Den kommissionsledamot som skall vara ordförande för kommittén får delegera denna uppgift till en högre kommissionstjänsteman.

2. Varje medlemsstat skall utse en företrädare och en suppleant för varje företrädare i varje kategori som avses i punkt 1. Om en ledamot är frånvarande skall suppleanten automatiskt ha rätt att delta i överläggningarna.

3. Ledamöterna och suppleanterna skall utnämnas av rådet på förslag av kommissionen för en period av tre år. Deras uppdrag kan förlängas. Rådet skall sträva efter att uppnå en sådan sammansättning av kommittén att de olika berörda kategorierna är rättvist företrädda. EIB och EIF får utse en företrädare utan rösträtt för de punkter på dagordningen som berör dem.

5. Kommissionen får höra kommittén i andra frågor än de som avses i punkt 4.

6. För att kommitténs yttranden skall kunna antas skall det krävas en absolut majoritet av de avgivna giltiga rösterna. Kommissionen skall informera kommittén om hur den har beaktat dennas yttranden.

1. Denna förordning skall inte påverka vare sig fullföljande eller ändring, inklusive helt eller delvis upphävande, av stöd som medfinansieras av strukturfonderna eller av ett projekt som medfinansieras av Sammanhållningsfonden och som kommissionen har godkänt på grundval av förordningarna (EEG) nr 2052/88 (18), (EEG) nr 4253/88 (19), (EG) nr 1164/94 (20) och (EG) nr 1260/1999 eller varje annan lagstiftning som gäller för det stödet den 31 december 2006 och som följaktligen skall fortsätta att gälla för det stödet eller dessa projekt tills de har avslutats.

2. När kommissionen fattar beslut om operativa program skall den ta hänsyn till allt stöd som medfinansieras av strukturfonderna eller alla projekt som medfinansieras av Sammanhållningsfonden och som rådet eller kommissionen redan har godkänt innan denna förordning träder i kraft och som har ekonomiska återverkningar under den period som omfattas av dessa operativa program.

3. Med avvikelse från artiklarna 31.2, 32.4 och 37.1 i förordning (EG) nr 1260/1999 skall delbelopp som anslagits till stöd som medfinansieras av ERUF eller ESF och som kommissionen har godkänt mellan den 1 januari 2000 och den 31 december 2006, för vilka attesterade utgiftsdeklarationer om utgifter som faktiskt har betalats, slutrapporten om genomförandet och den deklaration som avses i artikel 38.1 f i den förordningen inte har sänts till kommissionen inom 15 månader efter slutdatumet för utgiftens stödberättigande enligt beslutet om beviljande av bidrag från fonderna, automatiskt återtas av kommissionen senast sex månader efter den tidsfristen, varvid felaktigt utbetalade belopp skall återbetalas.

Belopp som avser insatser eller program som har skjutits upp till följd av rättsliga förfaranden eller administrativa överklaganden med uppskjutande verkan skall inte beaktas vid beräkningen av det belopp som automatiskt skall återtas.

Rådet skall se över denna förordning senast den 31 december 2013 i enlighet med förfarandet i artikel 161 i fördraget.

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 105.1 i denna förordning skall förordning (EG) nr 1260/1999 upphöra att gälla den 1 januari 2007.

Hänvisningar till den upphörda förordningen skall anses som hänvisningar till den här förordningen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Bestämmelserna i artiklarna 1—16, 25—28, 32—40, 47—49, 52—54, 56, 58—62, 69—74, 103—105 samt 108 skall tillämpas från och med dagen för förordningens ikraftträdande endast för program för perioden 2007-2013. Övriga bestämmelser skall tillämpas från och med den 1 januari 2007.

(17) EGT L 83, 27.3.1999, s. 1. Förordningen ändrad genom 2003 års anslutningsakt. Anmärkning: Titeln på förordning (EG) nr 659/1999 har anpassats för att ta hänsyn till omnumrerinngen av artiklarna i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, i enlighet med artikel 12 i Amsterdamfördraget. Den ursprungliga hänvisningen var till artikel 93 i fördraget.

(18) Rådets förordning (EEG) nr 2052/88 av den 24 juni 1988 om strukturfondernas uppgifter och effektivitet och om samordningen av deras verksamhet dels inbördes, dels med Europeiska investeringsbankens och andra befintliga finansieringsorgans verksamhet (EGT L 185, 15.7.1988, s. 9). Förordningen upphävd genom förordning (EG) nr 1260/1999.

(19) Rådets förordning (EEG) nr 4253/88 av den 19 december 1988 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EEG) nr 2052/88 om strukturfondernas uppgifter och effektivitet och om samordningen av deras verksamhet dels inbördes, dels med Europeiska investeringsbankens och andra befintliga finansieringsorgans verksamhet (EGT L 374, 31.12.1988, s. 1). Förordningen upphävd genom förordning (EG) nr 1260/1999.

(20) Rådets förordning (EG) nr 1164/94 av den 16 maj 1994 om inrättandet av en sammanhållningsfond (EGT L 130, 25.5.1994, s. 1). Förordningen senast ändrad genom 2003 års anslutningsakt.

BILAGA II

Finansieringsram

Kriterier och metod enligt artikel 18

Tilldelningsmetod för de regioner som är berättigade till stöd enligt konvergensmålet i artikel 5.1

Tilldelningen till varje medlemsstat utgörs av summan av tilldelningarna till dess enskilda stödberättigade regioner, som beräknas med utgångspunkt i relativ regional och nationell välfärd och arbetslösheten enligt följande steg:

a)	Fastställande av ett absolut belopp (i euro) som erhålls genom att den berörda regionens befolkningstal multipliceras med skillnaden mellan regionens BNP per capita i köpkraftspariteter och genomsnittlig BNP per capita för EU-25.

Tillämpning av en procentsats på det ovannämnda absoluta beloppet för att fastställa regionens finansieringsram. Denna procentsats skall avpassas för att återspegla det relativa välståndet för den medlemsstat där den stödberättigade regionen ligger jämfört med genomsnittet för EU-25, dvs.

—	för regioner i medlemsstater vars BNI per capita ligger under 82 % av gemenskapsgenomsnittet: 4,25 %,

—	för regioner i medlemsstater vars BNI per capita ligger mellan 82 % och 99 % av gemenskapsgenomsnittet: 3,36 %,

—	för regioner i medlemsstater vars BNI per capita ligger över 99 % av gemenskapsgenomsnittet: 2,67 %.

Till det belopp som erhålls i steg b läggs i förekommande fall ett belopp som erhålls genom tilldelning av ett bidrag på 700 EUR per arbetslös, beräknat på det antal arbetslösa i regionen som överstiger det antal som skulle vara arbetslösa om den genomsnittliga arbetslöshetssiffran för alla EU:s konvergensregioner var tillämplig.

Tilldelningsmetod för medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden enligt artikel 5.2

Den totala teoretiska finansieringsramen för Sammanhållningsfonden erhålls genom att den genomsnittliga stödintensiteten per capita på 44,7 EUR multipliceras med stödberättigat befolkningstal. Varje stödberättigad medlemsstats förhandstilldelning av denna teoretiska finansieringsram motsvarar en procentsats som bygger på dess befolkning, ytareal och nationella välstånd, och som erhålls genom tillämpning av följande steg:

Beräkning av det aritmetiska medelvärdet av den andel medlemsstatens befolkning och ytareal utgör av den totala befolkningen och ytarealen för alla stödberättigade medlemsstater. Om en medlemsstats andel av den totala befolkningen överstiger dess andel av den totala ytarealen med en faktor på 5 eller därutöver, vilket avspeglar en mycket hög befolkningstäthet, kommer emellertid endast andelen av den totala befolkningen att användas i detta steg.

Anpassning av de därigenom erhållna procentsiffrorna genom en koefficient som utgör en tredjedel av procenttalet för hur mycket medlemsstatens BNI per capita i köpkraftspariteter över- eller understiger genomsnittlig BNI per capita för samtliga stödberättigade medlemsstater (genomsnittet satt till 100 %).

För att avspegla de viktiga behoven i fråga om transporter och miljöinfrastruktur för de medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 eller senare kommer andelen för Sammanhållningsfonden att fastställas till en tredjedel av deras totala finansiella tilldelning (strukturfonder plus sammanhållningsfond) i genomsnitt för hela perioden. För övriga medlemsstater får man fram finansieringsramen direkt genom den tilldelningsmetod som finns beskriven i punkt 2.

Tilldelningsmetod för medlemsstater och regioner som är berättigade till stöd enligt målet regional konkurrenskraft och sysselsättning i artikel 6

Andelen för varje berörd medlemsstat är lika med summan av andelarna för dess stödberättigade regioner som fastställs efter följande kriterier som viktas på angivet sätt: Total befolkning (viktning 0,5), antal arbetslösa i NUTS 3-regioner med arbetslöshetsnivå över gruppgenomsnittet (viktning 0,2), antal arbetstillfällen som krävs för att nå en sysselsättningsgrad på 70 % (viktning 0,15), antal människor i sysselsättning som har låg utbildningsnivå (viktning 0,10) och låg befolkningstäthet (viktning 0,05). Andelarna anpassas sedan efter det relativa regionala välståndet (för varje region ökning eller minskning av dess totala andel med + 5 %/-5 % beroende på huruvida dess BNP per capita ligger över eller under gruppens genomsnittliga BNP per capita). Varje medlemsstats andel kommer emellertid att utgöra minst tre fjärdedelar av dess andel av kombinerad finansiering enligt målen 2 och 3 under 2006.

Tilldelningsmetod för målet europeiskt territoriellt samarbete enligt artikel 7

Resurstilldelningen mellan mottagande medlemsstater (inklusive ERUF:s bidrag till det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet och instrumentet för föranslutningsstöd enligt artikel 21.2) fastställs enligt följande:

a)	För den gränsöverskridande beståndsdelen enligt artikel 7.1, på grundval av befolkningen i NUTS 3-regioner i gränsområden med land- och sjögräns, i andel av totalbefolkningen för alla stödberättigade regioner.

b)	För den transnationella beståndsdelen enligt artikel 7.2, på grundval av medlemsstatens totalbefolkning, som andel av alla berörda medlemsstaters totalbefolkning.

Tilldelningsmetod för de medlemsstater och regioner som är berättigade till övergångsstöd enligt artikel 8

Tilldelningarna enligt det övergångsstöd som avses i artikel 8 erhålls genom tillämpning av följande parametrar:

För de regioner som definieras i punkt artikel 8.1 blir 2007 års tilldelning 80 % av deras enskilda stödintensitet per capita för 2006 med en lineär minskning därefter för att nå den genomsnittliga nationella stödintensitetsnivån per capita för målet för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2013. Till det belopp som således erhålls läggs i tillämpliga fall det belopp man får genom tilldelning av ett bidrag på 600 EUR per arbetslös beräknat på det antal arbetslösa i regionen som överstiger det antal som skulle vara arbetslösa om den genomsnittliga arbetslöshetssiffran för alla EU:s konvergensregioner gällde.

För de regioner som definieras i artikel 8.2 blir 2007 års tilldelning 75 % av deras enskilda stödintensitet per capita för 2006 med en lineär minskning därefter för att nå den genomsnittliga nationella stödintensitetsnivån per capita för målet för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2011. Till det belopp som således erhålls läggs i tillämpliga fall det belopp man får genom tilldelning av ett bidrag på 600 EUR per arbetslös beräknat på det antal arbetslösa i regionen som överstiger det antal som skulle vara arbetslösa om den genomsnittliga arbetslöshetssiffran för alla EU:s konvergensregioner gällde.

För de medlemsstater som fastställs i artikel 8.3 kommer tilldelningen att gradvis avta under sju år, med ett belopp för 2007 på 1,2 miljarder EUR, för 2008 på 850 miljoner EUR, för 2009 på 500 miljoner EUR, för 2010 på 250 miljoner EUR, för 2011 på 200 miljoner EUR, för 2012 på 150 miljoner EUR och för 2013 på 100 miljoner EUR.

Maximala överföringar från fonder för stöd till sammanhållning

För att bidra till målen att på lämpligt sätt koncentrera sammanhållningsfinansieringen till de minst utvecklade områdena och medlemsstaterna och minska de skillnader i den genomsnittliga stödintensitet per capita som blir följden av att en övre gräns införs, skall den maximala nivån på överföringar till varje enskild medlemsstat enligt denna förordning uppgå till följande:

—	För medlemsstater vars genomsnittliga BNI (PPS) per capita 2001–2003 är under 40 % av genomsnittet för EU-25: 3,7893 % av deras BNP.

—	För medlemsstater vars genomsnittliga BNI (PPS) per capita 2001–2003 är minst 40 % men under 50 % av genomsnittet för EU-25: 3,7135 % av deras BNP.

—	För medlemsstater vars genomsnittliga BNI (PPS) per capita 2001–2003 är minst 50 % men under 55 % av genomsnittet för EU-25: 3,6188 % av deras BNP.

—	För medlemsstater vars genomsnittliga BNI (PPS) per capita 2001–2003 är minst 55 % men under 60 % av genomsnittet för EU-25: 3,5240 % av deras BNP.

—	För medlemsstater vars genomsnittliga BNI (PPS) per capita 2001–2003 är minst 60 % men under 65 % av genomsnittet för EU-25: 3,4293 % av deras BNP.

—	För medlemsstater vars genomsnittliga BNI (PPS) per capita 2001–2003 är minst 65 % men under 70 % av genomsnittet för EU-25: 3,3346 % av deras BNP.

—	För medlemsstater vars genomsnittliga BNI (PPS) per capita 2001–2003 är minst 70 % men under 75 % av genomsnittet för EU-25: 3,2398 % av deras BNP.

—	Därefter minskas den maximala överföringsnivån med 0,09 procentenhet av BNP för varje ökning med 5 procentenheter av genomsnittlig BNI (PPS) per capita 2001-2003 jämfört med genomsnittet i EU-25.

De tak som avses i punkt 7 inbegriper bidragen från ERUF till finansieringen av den gränsöverskridande delen av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet och av instrumentet för föranslutningsstöd och från den del av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) som kommer från utvecklingssektionen vid EUGFJ samt från Europeiska fiskerifonden (EFF).

9.	Kommissionens beräkningar av BNP kommer att grunda sig på den statistik som offentliggjordes i april 2005. Enskilda nationella nivåer för BNP-tillväxt 2007–2013 kommer att tillämpas separat för varje medlemsstat enligt kommissionens prognoser i april 2005.

10.

Om det 2010 fastställs att någon medlemsstats samlade BNP för 2007–2009 avviker med mer än ±5 % från den samlade BNP som beräknats enligt punkt 9, inklusive om detta sker som en följd av förändringar i växelkurserna, kommer de belopp som för denna period tilldelats en medlemsstat enligt punkt 7 att justeras i enlighet därmed. Den totala nettoeffekten, vare sig den är positiv eller negativ, av dessa justeringar får inte överstiga 3 miljarder EUR. Under alla förhållanden kommer totalsumman av ytterligare medel, om nettoeffekten är positiv, att begränsas till nivån för underutnyttjande i förhållande till taket för kategori 1B för åren 2007-2010 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning. Slutlig anpassning kommer att fördelas på lika stora andelar under åren 2011–2013.

11.

I syfte att avspegla utvecklingen av värdet av den polska zlotyn under referensperioden skall resultatet av tillämpningen av den maximala nivån för överföringar enligt punkt 7 i denna bilaga för Polen multipliceras med koefficienten 1,04 för perioden fram till den översyn som nämns i punkt 10 (2007–2009).

Kompletterande bestämmelser

12.

När ”utfasningsregionerna” i en viss medlemsstat, vilka definieras i 8.1 ovan, utgör minst en tredjedel av den totala befolkningen i de regioner som till fullo är berättigade till mål 1-stöd under 2006 kommer stödnivåerna 2007 att vara 80 % av deras enskilda stödintensitet per capita för 2006, 75 % för 2008, 70 % för 2009, 65 % för 2010, 60 % för 2011, 55 % för 2012 och 50 % för 2013.

13.

När det gäller övergångsarrangemangen enligt punkterna 6 a och b skall utgångspunkten 2007 för de regioner som 2000–2006 inte hade mål 1-status eller som erhöll sådan status 2004 vara 90 % av deras teoretiska stödintensitet per capita för 2006 beräknad på grundval av den fördelningsmetod som fastställdes i Berlin 1999, och deras regionala BNP-nivå per capita skall tas upp till 75 % av genomsnittet för EU-15.

14.

Trots punkt 7 kommer de polska NUTS 2-regionerna Lubelskie, Podkarpackie, Warmínsko-Mazurskie, Podlaskie och Świętokrzyskie, vars BNP-nivå per capita (PPS) är de fem lägsta i EU-25, erhålla finansiering från ERUF som ligger över den finansiering som de annars skulle ha rätt till. Denna tilläggsfinansiering kommer att uppgå till 107 EUR per invånare under perioden 2007–2013 enligt konvergensmålet. Vid varje justering uppåt av de belopp som tilldelas Polen i enlighet med punkt 10 kommer man att bortse från denna tilläggsfinansiering.

15.	Trots punkt 7 kommer NUTS 2-regionen Közép-Magyarország att erhålla ett ytterligare anslag på 140 miljoner EUR under perioden 2007–2013. För denna region bör samma bestämmelser vara tillämpliga som för den region som avses i punkt 8.1.

16.	Trots punkt 7 kommer NUTS 2-regionen Prag att erhålla ett ytterligare anslag på 200 miljoner EUR under perioden 2007–2013 enligt målet regional konkurrenskraft och sysselsättning.

17.	Cypern kommer under perioden 2007–2013 att omfattas av de övergångsarrangemang som är tillämpliga på de regioner som definieras i punkt 6 b och utgångspunkten 2007 kommer att fastställas i enlighet med punkt 13.

18.	NUTS 2-regionerna Itä-Suomi och Madeira kommer, samtidigt som de behåller sin ställning som infasningsregioner, att omfattas av de finansiella övergångsarrangemang som fastställs i punkt 6 a.

19.	NUTS 2-regionen Kanarieöarna skall få ett extra anslag på 100 miljoner EUR under perioden 2007–2013 enligt det övergångsstöd som avses i artikel 8.2.

20.

De yttersta randområden som fastställs i artikel 299 i fördraget och de NUTS 2-regioner som uppfyller kriterierna i artikel 2 i protokoll nr 6 till anslutningsfördraget för Österrike, Finland och Sverige kommer, med hänsyn till deras särskilda svårigheter, att beviljas tilläggsfinansiering från ERUF. Finansieringen kommer att uppgå till 35 EUR per invånare per år och kommer att utgöra ett komplement till annan finansiering som dessa regioner i övrigt har rätt till.

21.	När det gäller tilldelningar enligt den gränsöverskridande delen av målet europeiskt territoriellt samarbete i artikel 7.1 kommer stödintensiteten för regioner längs de tidigare yttre landgränserna mellan EU-15 och EU-12 och mellan EU-25 och EU-2 att bli 50 % högre än för övriga berörda regioner.

22.

Med hänsyn till den särskilda insatsen för fredsprocessen i Nordirland kommer sammanlagt 200 miljoner EUR att tilldelas Peace-programmet under perioden 2007–2013. Peace-programmet kommer att genomföras som ett gränsöverskridande program enligt artikel 3.2 c och kommer, för att främja social och ekonomisk stabilitet i de berörda regionerna, särskilt att inkludera åtgärder för att främja sammanhållningen mellan olika befolkningsgrupper. Det stödberättigade området kommer utgöras av hela Nordirland och angränsande grevskap i Irland. Detta program kommer att genomföras enligt målet europeiskt territoriellt samarbete med fullt beaktande av additionalitet av strukturfondsinterventioner.

23.	De svenska regioner som omfattas av målet regional konkurrenskraft och sysselsättning kommer att tilldelas ett extra ERUF-anslag på 150 miljoner EUR.

24.	Trots artikel 7 kommer Estland, Lettland och Litauen, som var för sig utgör en enda NUTS 2-region, att tilldelas ett extra anslag på 35 EUR vardera per capita under perioden 2007-2013.

25.

De österrikiska regioner som omfattas av målet regional konkurrenskraft och sysselsättning och som ligger vid EU:s tidigare yttre gränser kommer att tilldelas ett extra ERUF-anslag på 150 miljoner EUR. Bayern kommer likaledes att tilldelas ett extra anslag på 75 miljoner EUR enligt målet regional konkurrenskraft och sysselsättning.

26.

Spanien kommer att få en extra tilldelning på 2,0 miljarder EUR från ERUF för att främja forskning, utveckling och innovation inom och till gagn för företag enligt artiklarna 4.1 och 5.1 i förordning (EG) nr 1080/2006. Den vägledande uppdelningen kommer att vara 70 % för de regioner som är stödberättigade enligt konvergensmålet enligt artikel 5 och 5 % för de regioner som är berättigade till övergångsstödet enligt artikel 8.1 samt 10 % för regioner som är stödberättigade enligt konkurrenskraftsmålet och sysselsättningsmålet enligt artikel 6 och 15 % för regioner som är berättigade till övergångsstödet enligt artikel 8.2.

27.	Ceuta och Melilla kommer att tilldelas ett extra ERUF-anslag på 50 miljoner EUR under perioden 2007–2013 enligt övergångsstödet enligt artikel 8.1.

28.

Italien kommer att tilldelas ett extra anslag på 1,4 miljarder EUR från stukturfonderna enligt följande: 828 miljoner EUR för de regioner som är stödberättigade enligt konvergensmålet i artikel 5.1, 111 miljoner EUR för den region som är berättigad till övergångsstödet i artikel 8.1, 251 miljoner EUR för den region som är berättigad till övergångsstödet i artikel 8.2 och 210 miljoner EUR för de regioner som är stödberättigade enligt målet regional konkurrenskraft och sysselsättning i artikel 6.

29.	Frankrike kommer att tilldelas ett extra anslag på 100 miljoner EUR under perioden 2007-2013 inom ramen för målet regional konkurrenskraft och sysselsättning med hänsyn till de särskilda förhållandena på Korsika (30 miljoner EUR) och i franska Hainaut (70 miljoner EUR).

30.

Ett extra anslag på 167 miljoner EUR kommer att tilldelas de av Tysklands östra delstater som är berättigade till stöd enligt konvergensmålet i artikel 5.1. Ett extra anslag på 58 miljoner EUR kommer att tilldelas de av Tysklands östra delstater som är berättigade till övergångsstödet enligt artikel 8.1.

31.

Trots punkt 7 skall ett ytterligare ERUF-anslag på 300 miljoner EUR tilldelas målet europeiskt territoriellt samarbete enligt följande: 200 miljoner EUR till transnationellt samarbete i den mening som avses i artikel 7.2 och 100 miljoner EUR till interregionalt samarbete i den mening som avses i artikel 7.3.

BILAGA IV

Utgiftskategorier

(enligt artikel 9.3)

	Mål: Konvergens samt regional konkurrenskraft och sysselsättning
	Mål: Konvergens samt regioner som avses i artikel 8.2 utan att det påverkar tillämpning av det beslut som fattas i enlighet med artikel 5.3 sista stycket i förordning (EG) nr 1080/2006
Kod	Prioriterade teman
	Forskning och teknisk utveckling (FoTU), innovation och entreprenörskap
01	FoTU-verksamhet i forskningscentrum
02	Infrastruktur för FoTU (däribland fasta anläggningar, instrument och höghastighetsdatanät som sammanbinder olika forskningscentrum) och expertcenter inom en viss teknik
03	Tekniköverföring och förbättrade nät för samarbete mellan små och medelstora företag, mellan sådana och andra företag och universitet, olika slags inrättningar för högre utbildning, regionala myndigheter, forskningscentrum samt vetenskaps- och teknikcentrum (vetenskaps- och teknikparker, teknopoler, osv.)
04	Stöd till FoTU, särskilt i små och medelstora företag (bl.a. tillgång till FoTU-tjänster i forskningscentrum)
05	Avancerade stödtjänster till företag och grupper av företag
06	Stöd till små och medelstora företag för främjande av miljövänliga produkter och produktionsprocesser (införande av effektiva system för miljöförvaltning, införande och användning av teknik för att förebygga föroreningar, införlivande av miljövänlig teknik i företagsproduktion)
07	Investeringar i företag som är direkt kopplade till forskning och innovation (innovativ teknik, nya företag som inrättas av universiteten, befintliga FoTU-centrum och FoTU-företag osv.)
08	Andra investeringar i företag
09	Andra åtgärder för att stimulera forskning och innovation samt entreprenörskap i små och medelstora företag
	Informationssamhället
10	Infrastruktur för telefoni (inklusive bredbandsnät)
11	Informations- och kommunikationsteknik (tillgång, säkerhet, samverkan, riskförebyggande åtgärder, forskning, innovation, digitalt innehåll osv.)
12	Informations- och kommunikationsteknik (transeuropeiska nät-IKT)
13	Tjänster och tillämpningar för medborgarna (e-hälsa, e-förvaltning, e-lärande, e-integration osv.)
14	Tjänster och tillämpningar för små och medelstora företag (e-handel, utbildning, arbete i nätverk osv.)
15	Andra åtgärder för att förbättra små och medelstora företags tillgång till och effektiva användning av IKT
	Transport
16	Järnvägar
17	Järnvägar (det transeuropeiska transportnätet)
20	Motorvägar
21	Motorvägar (det transeuropeiska transportnätet)
26	Kombination av olika transportsätt
27	Kombination av olika transportsätt (det transeuropeiska transportnätet)
28	Intelligenta transportsystem
29	Flygplatser
30	Hamnar
32	Inre vattenvägar (det transeuropeiska transportnätet)
	Energi
34	Elektricitet (det transeuropeiska energinätet)
36	Naturgas (det transeuropeiska energinätet)
38	Petroleumprodukter (det transeuropeiska energinätet)
39	Förnybar energi: vind
40	Förnybar energi: sol
41	Förnybar energi: biobränsle
42	Förnybar energi: vattenkraftsenergi, geotermisk energi och annan energi
43	Energieffektivitet, kraftvärme, energihantering
	Miljöskydd och riskförebyggande åtgärder
52	Främjande av miljövänliga transporter i städer
	Ökad anpassningsförmåga hos arbetstagare, företag och entreprenörer
62	Utveckling av system och strategier för livslångt lärande i företag; utbildning och tjänster för anställda i syfte att höja deras förmåga att anpassa sig till förändringar; främjande av entreprenörskap och innovation
63	Utformning och spridning av innovativa and mer produktiva sätt att organisera arbetet
64	Utveckling av särskilda tjänster för anställning, utbildning och stöd i samband med omstrukturering av sektorer och företag, samt utveckling av system för att föregripa ekonomiska förändringar och framtida krav vad gäller arbete och kompetens
	Förbättrat tillträde till arbetsmarknaden och ökad varaktighet
65	Modernisering och förstärkning av arbetsmarknadens institutioner
66	Genomförande av aktiva och förebyggande åtgärder på arbetsmarknaden
67	Åtgärder för att uppmuntra ett aktivt åldrande och för att förlänga arbetslivet
68	Stöd till verksamhet som egenföretagare och till företagsetablering
69	Åtgärder för att förbättra tillträdet till arbetsmarknaden och öka kvinnors varaktiga deltagande och förmåga att gå vidare på arbetsmarknaden för att minska könssegregeringen på denna samt förena arbete och privatliv, t.ex. genom att underlätta tillgången till barnomsorg och vård av närstående
70	Särskilda insatser för att öka migranters deltagande på arbetsmarknaden och därigenom öka deras sociala integration
	Förbättrad social integration för mindre gynnade personer
71	Vägar som leder till integration och återinträde på arbetsmarknaden för mindre gynnade människor; bekämpande av diskriminering när det gäller tillträde till och förmåga att gå vidare på arbetsmarknaden samt främjande av diversifieringsacceptans på arbetsplatsen
	Ökat humankapital
72	Planering, införande och genomförande av reformer av utbildningssystemen för att öka anställbarheten, bättre anpassning av såväl den grundläggande som den yrkesinriktade utbildningen till arbetsmarknadens behov samt uppdatering av utbildarnas kompetens med innovation och en kunskapsbaserad ekonomi som mål
73	Åtgärder för att öka deltagandet i utbildning under hela livscykeln, bl.a. genom åtgärder för att uppnå en minskning av avhoppen från skolan och den könsbaserade ämnessegregeringen samt åtgärder för att öka tillträdet till och kvaliteten på den grundläggande yrkesutbildningen och den eftergymnasiala utbildningen
74	Utveckling av den mänskliga potentialen beträffande forskning och innovation, särskilt genom forskarutbildning och vidareutbildning av forskare samt nätverksverksamhet mellan universitet, forskningscentrum och företag

(euro, 2004 år priser)
2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013
42 863 000 000	43 318 000 000	43 862 000 000	43 860 000 000	44 073 000 000	44 723 000 000	45 342 000 000