22.9.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 262/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT nr 1364/2006/EG

av den 6 september 2006

om riktlinjer för transeuropeiska energinät och om upphävande av beslut 96/391/EG och beslut nr 1229/2003/EG

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 156,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

Sedan Europaparlamentet och rådet antog beslut nr 1229/2003/EG av den 26 juni 2003 om en serie riktlinjer för transeuropeiska energinät (3), har det blivit nödvändigt att fullt ut integrera de nya medlemsstaterna, anslutningsländerna och kandidatländerna i dessa riktlinjer och att vid behov ytterligare anpassa riktlinjerna till Europeiska unionens nya närhetspolitik.

(2)

Prioriteringarna för de transeuropeiska energinäten beror på att den inre marknaden för energi har blivit öppnare och mer konkurrensbetonad till följd av genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för el (4) och av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas (5). Prioriteringarna ligger i linje med slutsatserna från Europeiska rådets möte i Stockholm den 23 och 24 mars 2001 beträffande utvecklingen av den infrastruktur som krävs för en fungerande energimarknad. En särskild ansträngning bör göras för att nå målet att öka användningen av förnybara energikällor i syfte att främja politiken för hållbar utveckling. Detta mål får dock inte störa marknadens normala jämvikt på ett orimligt sätt. Även målen för gemenskapens transportpolitik bör beaktas fullt ut, särskilt möjligheten att minska vägtrafiken genom användning av rörledningar.

(3)

Detta beslut driver utvecklingen närmare det mål för nivån av sammankopplingen mellan medlemsstaternas elnät som Europeiska rådet enades om vid mötet i Barcelona den 15 och 16 mars 2002, för att därigenom förbättra nätens tillförlitlighet och integritet samt garantera försörjningstrygghet och en väl fungerande inre marknad.

(4)

Byggande och underhåll av energiinfrastruktur bör i regel omfattas av marknadsprinciper. Detta ligger också i linje med de gemensamma reglerna för fullbordandet av den inre marknaden för energi och med de gemensamma reglerna för konkurrensrätt, vilka syftar till att skapa en öppnare och mer konkurrensbetonad inre marknad för energi. Finansiellt stöd från gemenskapen för byggande och underhåll bör därför även fortsättningsvis endast beviljas i undantagsfall. Sådana undantag bör vara välmotiverade.

(5)

Energiinfrastruktur bör byggas och underhållas så att den inre marknaden för energi fungerar väl, med beaktande av befintliga förfaranden för samråd med berörda personer, samtidigt som hänsyn tas till strategiska kriterier och, i förekommande fall, kriterier för samhällsomfattande tjänster samt skyldigheter att tillhandahålla offentliga tjänster.

(6)

Med tanke på eventuella synergieffekter mellan naturgasnät och olefinnät bör lämplig vikt läggas vid utveckling och integrering av olefinnät för att tillgodose gemenskapsindustriernas behov av olefingaser.

(7)

Prioriteringarna för de transeuropeiska energinäten är också en följd av att dessa får allt större betydelse när det gäller att trygga och diversifiera gemenskapens energiförsörjning, integrera de nya medlemsstaternas, anslutningsländernas och kandidatländernas energinät och se till att energinäten i gemenskapen och grannländerna samordnas, efter samråd med de berörda medlemsstaterna. Gemenskapens grannländer spelar nämligen en viktig roll i gemenskapens energipolitik. De tillgodoser en stor del av gemenskapens naturgasbehov, är viktiga partner när det gäller transitering av primär energi till gemenskapen och kommer att bli allt viktigare aktörer på gemenskapens inre marknader för gas och el.

(8)

Det är nödvändigt att bland de projekt som rör transeuropeiska energinät föra fram prioriterade projekt som är särskilt viktiga för en väl fungerande inre marknad för energi eller försörjningstryggheten på energiområdet. Dessutom bör de mest högprioriterade projekten förklaras vara av europeiskt intresse och vid behov samordnas bättre.

(9)

Vid insamling av den information som krävs enligt detta beslut bör kommissionen och medlemsstaterna i möjligaste mån använda den information om projekt som förklarats vara av europeiskt intresse som redan finns för att undvika dubbelarbete. Sådan information kan exempelvis redan finnas inom ramen för rådets förordning (EG) nr 2236/95 av den 18 september 1995 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska nät (6), inom ramen för annan gemenskapslagstiftning som erbjuder samfinansiering av projekt för transeuropeiska nät samt de beslut som godkänner enskilda projekt enligt sådan lagstiftning samt inom ramen för direktiven 2003/54/EG och 2003/55/EG.

(10)

Förfarandet för att identifiera projekt av gemensamt intresse som rör transeuropeiska energinät bör säkerställa en smidig tillämpning av förordning (EG) nr 2236/95. I det förfarandet bör man skilja på två nivåer, nämligen en första nivå där man tar fram ett begränsat antal kriterier för identifiering av sådana projekt, och en andra nivå där man ingående beskriver projekten, så kallade specifikationer.

(11)

I enlighet med förordning (EG) nr 2236/95, bör lämplig prioritet ges åt finansiering av projekt som förklaras vara av europeiskt intresse. När medlemsstaterna anmäler projekt inom ramen för övriga gemenskapsfinansieringsinstrument bör särskild uppmärksamhet ges åt projekt som förklaras vara av europeiskt intresse.

(12)

För de flesta projekt som förklaras vara av europeiskt intresse kan en kraftig försening eller ett allvarligt hot om försening innebära en förväntad försening på mellan ett till två år.

(13)

Eftersom projektens specifikationer kan komma att ändras, kan de endast betraktas som vägledande. Kommissionen bör därför vara bemyndigad att uppdatera dem. Eftersom projekten kan få betydande politiska, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser, är det viktigt att skapa en lämplig jämvikt mellan rättslig kontroll, å ena sidan, och flexibilitet vid fastställandet av vilka projekt som bör tilldelas gemenskapsstöd, å andra sidan.

(14)

När projekt som förklarats vara av europeiskt intresse, delar av sådana projekt eller grupper av sådana projekt stöter på svårigheter vid genomförandet skulle en europeisk samordnare kunna hjälpa till genom att uppmuntra samarbete mellan alla berörda parter och genom att säkerställa lämplig övervakning för att hålla gemenskapen informerad om framstegen. En europeisk samordnares tjänster bör också vara tillgängliga för andra projekt på begäran från de berörda medlemsstaterna.

(15)

Medlemsstaterna bör uppmanas att samordna genomförandet av vissa projekt, särskilt gränsöverskridande projekt eller delar av gränsöverskridande projekt.

(16)

Bättre förutsättningar bör skapas för utvecklingen och byggandet av transeuropeiska energinät, främst genom att stimulera tekniskt samarbete mellan de enheter som har ansvar för näten, genom att underlätta genomförandet av tillståndsförfaranden för nätprojekt i medlemsstaterna för att undvika förseningar och genom att vid behov mobilisera gemenskapens fonder, instrument och finansiella program för nätprojekt. Gemenskapen bör stödja de åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att eftersträva detta mål.

(17)

Eftersom den budget som avsatts för transeuropeiska energinät huvudsakligen är avsedd att finansiera genomförbarhetsstudier är det gemenskapens strukturfonder, finansiella program och instrument som vid behov kan göra det möjligt att finansiera sådana, särskilt interregionala, sammankopplingsnät.

(18)

Projekt av gemensamt intresse, de därtill hörande specifikationerna och prioriterade projekt, framför allt de av europeiskt intresse, bör identifieras utan att detta påverkar resultatet av miljökonsekvensbeskrivningarna av projekt, planer eller program.

(19)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (7).

(20)

Kommissionen bör regelbundet utarbeta en rapport om genomförandet av detta beslut.

(21)

Sådan information som skall utbytas eller översändas till kommissionen i enlighet med bestämmelserna i detta beslut finns sannolikt oftast hos företagen. Medlemsstaterna kan därför behöva samarbeta med dessa företag för att få denna information.

(22)

Rådets beslut 96/391/EG av den 28 mars 1996 om fastställandet av en serie åtgärder för att skapa en gynnsammare situation för utbyggnad av transeuropeiska nät inom energisektorn (8) och beslut nr 1229/2003/EG bör upphävas, eftersom de har samma syfte och räckvidd som det här beslutet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I detta beslut definieras arten av och räckvidden för gemenskapens insatser för att fastställa riktlinjer för transeuropeiska energinät. I detta beslut fastställs en serie riktlinjer som omfattar mål, prioriteringar och huvudlinjer för gemenskapens insatser vad avser transeuropeiska energinät. I riktlinjerna anges projekt som är av gemensamt intresse och prioriterade projekt, även sådana av europeiskt intresse, i fråga om de transeuropeiska näten för el och gas.

Artikel 2

Tillämpningsområde

Detta beslut omfattar följande:

1.

När det gäller elnät:

a)

Samtliga högspänningsledningar, med undantag för sådana som ingår i distributionsnät, samt undervattenskablar, förutsatt att denna infrastruktur används för interregionala eller internationella överföringar eller sammankopplingar.

b)

All utrustning och alla installationer som krävs för att systemet i fråga skall fungera väl, inbegripet system för skydd, övervakning och kontroll.

2.

När det gäller gasnät (som transporterar naturgas eller olefingaser):

a)

Högtrycksgasledningar, med undantag för sådana som ingår i distributionsnät, som möjliggör försörjning av gemenskapens regioner från interna och externa källor.

b)

Lagringsutrymmen under jord som är anslutna till dessa högtrycksgasledningar.

c)

Anläggningar för mottagning, lagring och återförgasning av flytande naturgas (LNG) samt LNG-tankfartyg, motsvarande de volymer som skall levereras.

d)

All utrustning och alla installationer som krävs för att systemet i fråga skall fungera väl, inbegripet system för skydd, övervakning och kontroll.

Artikel 3

Mål

Gemenskapen skall främja sammankoppling, driftskompatibilitet och utveckling av transeuropeiska energinät samt tillgång till sådana nät, i enlighet med gällande gemenskapslagstiftning, i syfte att

a)

verka för att den inre marknaden i allmänhet och den inre energimarknaden i synnerhet fungerar effektivt och utvecklas, samtidigt som såväl rationell produktion, transport, distribution och användning av energiresurser som utnyttjande och anslutning av förnybara energikällor främjas, i syfte att minska konsumenternas energikostnader och bidra till diversifiering av energikällorna,

b)

underlätta utvecklingen och minska isoleringen av gemenskapens mindre gynnade regioner och öregioner, och därigenom bidra till att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen,

c)

öka tryggheten i energiförsörjningen, till exempel genom att stärka energisamarbetet med tredjeländer i alla berörda parters ömsesidiga intresse, inte minst inom ramen för energistadgefördraget och de samarbetsavtal som gemenskapen har ingått,

d)

bidra till hållbar utveckling och miljöskydd, bl.a. genom användning av förnybara energikällor och minskning av de miljörisker som är förknippade med transport och överföring av energi.

Artikel 4

Prioriterade insatser

Gemenskapens prioriterade insatser för transeuropeiska energinät skall vara förenliga med en hållbar utveckling och skall omfatta följande:

1.

För både el- och gasnät:

a)

Anpassning och utveckling av energinäten till stöd för den inre energimarknadens funktion och särskilt en lösning på problem med flaskhalsar, i synnerhet gränsöverskridande sådana, överbelastning och felande länkar, samt beaktande av de behov som uppstår genom den inre marknaden för el och naturgas och Europeiska unionens utvidgning.

b)

Upprättande av energinät på öar och i isolerade områden, randområden och de yttersta randområdena, samtidigt som en diversifiering av energikällorna och användning av förnybara energikällor främjas, samt vid behov anslutning av sådana nät.

2.

För elnät:

a)

Anpassning och utveckling av nät för att underlätta integrering och anslutning av förnybar energiproduktion,

b)

Säkerställande av driftskompatibilitet mellan gemenskapens elnät och anslutningsländernas och kandidatländernas elnät samt elnäten i andra länder i Europa och i Medelhavs- och Svartahavsområdena.

3.

För gasnät:

a)

Utveckling av naturgasnät i syfte att täcka gemenskapens behov av naturgas och kontrollera dess system för naturgasförsörjning.

b)

Säkerställande av driftskompatibilitet mellan gemenskapens naturgasnät och naturgasnäten i anslutningsländerna och kandidatländerna samt andra länder i Europa, i Medelhavs- och Svartahavsområdena och vid Kaspiska havet samt i Mellanöstern och Gulfregionen, och diversifiering av naturgaskällor och försörjningsvägar.

Artikel 5

Insatser

Huvudlinjerna för gemenskapens insatser för transeuropeiska energinät skall vara

a)

att identifiera projekt av gemensamt intresse och prioriterade projekt, även sådana av europeiskt intresse,

b)

att skapa bättre förutsättningar för utvecklingen av dessa nät.

Artikel 6

Projekt av gemensamt intresse

1.   Följande allmänna kriterier skall tillämpas när ett beslut fattas om identifiering, ändringar, specifikationer eller framställningar om uppdatering av projekt av gemensamt intresse:

a)

Projekten skall falla inom räckvidden för artikel 2.

b)

Projekten skall motsvara de mål och prioriterade insatser som anges i artikel 3 respektive 4.

c)

Projekten skall uppvisa potentiell ekonomisk bärkraft.

Bedömningen av den ekonomiska bärkraften skall grunda sig på en lönsamhetsanalys, där hänsyn skall tas till alla kostnader och intäkter, även på medellång och/eller lång sikt, i samband med miljöaspekter, försörjningstrygghet och bidraget till ekonomisk och social sammanhållning. För projekt av gemensamt intresse som berör en medlemsstats territorium skall denna medlemsstats godkännande krävas.

2.   Tilläggskriterier för identifiering av projekt av gemensamt intresse anges i bilaga II. Ändringar av de tilläggskriterier för identifiering av projekt av gemensamt intresse som anges i bilaga II skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget.

3.   Endast de projekt i bilaga III som uppfyller kriterierna i punkt 1 och i bilaga II skall vara berättigade till gemenskapens finansiella stöd enligt förordning (EG) nr 2236/95.

4.   De vägledande projektspecifikationerna, inklusive en detaljerad – och vid behov också geografisk – beskrivning av projekten, återges i bilaga III. Specifikationerna skall uppdateras i enlighet med förfarandet i artikel 14.2. Uppdateringarna skall vara av teknisk art och begränsas till tekniska ändringar av projekt, modifiering av en del av den specificerade sträckningen eller en begränsad justering av projektets lokalisering.

5.   Medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder som de finner nödvändiga för att underlätta och påskynda slutförandet av projekt av gemensamt intresse och minimera förseningarna, med beaktande av gemenskapslagstiftningen och internationella miljökonventioner, särskilt vad gäller projekt som förklarats vara av europeiskt intresse. I synnerhet skall nödvändiga tillståndsförfaranden slutföras skyndsamt.

6.   Om delar av projekt av gemensamt intresse är belägna inom tredjeländers territorium, får kommissionen genom överenskommelse med berörda medlemsstater lägga fram förslag, när så är lämpligt, inom ramen för gemenskapens avtal med berörda tredjeländer och, i fråga om tredjeländer som är parter i energistadgefördraget, i enlighet med energistadgefördraget och andra multilaterala avtal, för att få de berörda tredjeländerna att erkänna projekten som projekt av ömsesidigt intresse och på så sätt underlätta projektens genomförande.

Artikel 7

Prioriterade projekt

1.   De projekt av gemensamt intresse som avses i artikel 6.3 och som omfattas av axlarna för prioriterade projekt enligt bilaga I skall vara prioriterade i fråga om gemenskapens finansiella stöd enligt förordning (EG) nr 2236/95. Ändringar i bilaga I skall beslutas i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget.

2.   När det gäller gränsöverskridande investeringsprojekt skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det faktum att sådana projekt ökar kapaciteten för sammankoppling av två eller flera medlemsstater och därigenom ökar försörjningstryggheten i hela Europa, behandlas som ett bedömningskriterium av de behöriga nationella myndigheterna, i enlighet med nationella tillståndsförfaranden.

3.   Berörda medlemsstater och kommissionen skall, var och en inom sitt behörighetsområde, tillsammans med de ansvariga företagen sträva efter att främja genomförandet av de prioriterade projekten, särskilt gränsöverskridande projekt.

4.   Prioriterade projekt skall vara förenliga med en hållbar utveckling och skall uppfylla minst ett av följande kriterier:

a)

De skall ha en väsentlig effekt på konkurrensen på den inre marknaden.

b)

De skall förbättra gemenskapens försörjningstrygghet.

c)

De skall leda till en ökad användning av förnybara energikällor.

Artikel 8

Projekt av europeiskt intresse

1.   Ett urval av projekt som omfattas av axlarna för prioriterade projekt enligt artikel 7 och som är av gränsöverskridande art eller som på ett betydande sätt påverkar gränsöverskridande överföringskapacitet förklaras härmed vara projekt av europeiskt intresse. Sådana projekt anges i bilaga I.

2.   När projekt väljs ut inom ramen för de transeuropeiska energinätens budget i enlighet med artikel 10 i förordning (EG) nr 2236/95, skall de projekt som förklarats vara av europeiskt intresse prioriteras på lämpligt sätt.

3.   När projekt väljs ut inom ramen för andra samfinansieringsfonder i gemenskapen, skall särskild uppmärksamhet riktas mot projekt som förklarats vara av europeiskt intresse.

4.   Om utvecklingen av ett projekt som förklarats vara av europeiskt intresse är kraftigt försenad eller riskerar att kraftigt försenas, får kommissionen uppmana den berörda medlemsstaten att se till att skälen till förseningen anges inom tre månader.

För projekt som förklarats vara av europeiskt intresse och för vilka en europeisk samordnare har utsetts skall den europeiska samordnaren i sin rapport ange skälen till förseningen.

5.   Fem år efter slutförandet av ett projekt eller en del av ett projekt som förklarats vara av europeiskt intresse skall kommissionen, med hjälp av den kommitté som avses i artikel 14.1, göra en bedömning av projektet som skall innefatta projektets socioekonomiska effekter, miljökonsekvenser och dess följder för handeln mellan medlemsstaterna, den territoriella sammanhållningen och den hållbara utvecklingen. Kommissionen skall informera den kommitté som avses i artikel 14.1 om resultatet av bedömningen.

6.   För alla projekt som förklarats vara av europeiskt intresse, särskilt gränsöverskridande delar, skall de berörda medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder som garanterar att

ett regelbundet utbyte av relevant information sker, och

gemensamma samordningsmöten organiseras på lämpligt sätt.

De gemensamma samordningsmötena skall vid behov organiseras utifrån projektets särskilda behov, såsom projektets utvecklingsfas och förväntade eller uppkomna svårigheter. De gemensamma samordningsmötena skall framför allt behandla utvärderingen och de offentliga samråden. De berörda medlemsstaterna skall se till att kommissionen informeras om de gemensamma samordningsmötena och informationsutbytet.

Artikel 9

Genomförande av projekt av europeiskt intresse

1.   Projekt av europeiskt intresse skall genomföras snabbt.

Senast den 12 april 2007 skall medlemsstaterna, på grundval av ett förslag till tidsplan som kommissionen tagit fram i detta syfte, till kommissionen lämna en uppdaterad och vägledande tidsplan för genomförandet av dessa projekt med, i den mån de finns tillgängliga, uppgifter om

a)

det planerade byggnadslovsförfarandet för projektet,

b)

tidsplanen för genomförbarhetsstudier och utformningsfasen,

c)

byggandet av projektet, och

d)

projektets idrifttagande.

2.   Kommissionen skall, i nära samarbete med den kommitté som avses i artikel 14.1, lägga fram en rapport vartannat år om utvecklingen av de projekt som anges i punkt 1.

För projekt som förklarats vara av europeiskt intresse och för vilka en europeisk samordnare har utsetts skall de årliga rapporterna som läggs fram av den europeiska samordnaren ersätta tvåårsrapporterna.

Artikel 10

Europeisk samordnare

1.   När ett projekt som förklarats vara av europeiskt intresse blir kraftigt försenat eller stöter på svårigheter, även i de fall då tredjeländer är inblandade, får kommissionen i överenskommelse med de berörda medlemsstaterna och efter samråd med Europaparlamentet utse en europeisk samordnare. Vid behov får även medlemsstaterna begära att kommissionen utser en europeisk samordnare för andra projekt för transeuropeiska energinät.

2.   Den europeiska samordnaren skall framför allt utses på grundval av sina erfarenheter med europeiska institutioner och sin kunskap om energipolitik, finansiering av stora projekt samt socioekonomisk och miljörelaterad utvärdering av stora projekt.

3.   I beslutet om den europeiska samordnarens utnämning skall det anges hur samordnaren skall utföra sina uppgifter.

4.   Den europeiska samordnaren skall

a)

främja projektets europeiska dimension och den gränsöverskridande dialogen mellan projektföretagen och de berörda personerna,

b)

bidra till samordningen av de nationella förfarandena för samråd med berörda personer,

c)

årligen lämna en rapport till kommissionen om hur de projekt för vilka denne är utsedd som EU-samordnare framskrider, och om svårigheter och hinder som kan leda till kraftiga förseningar. Kommissionen skall översända denna rapport till de berörda medlemsstaterna.

5.   De berörda medlemsstaterna skall samarbeta med den europeiska samordnaren när denne utför uppgifter som anges i punkt 4.

6.   Kommissionen får inhämta ett yttrande från den europeiska samordnaren i samband med granskningen av ansökningar om gemenskapsmedel till projekt eller projektgrupper för vilka den europeiska samordnaren utsetts.

7.   Samordningsnivån måste stå i proportion till projektets kostnad för att undvika onödig administration.

Artikel 11

Bättre förutsättningar

1.   För att bidra till att skapa bättre förutsättningar för utvecklingen av transeuropeiska energinät och deras driftskompatibilitet skall gemenskapen beakta medlemsstaternas insatser i enlighet med det målet, fästa den största vikt vid och vid behov främja följande åtgärder:

a)

Tekniskt samarbete mellan de enheter som har ansvar för de transeuropeiska energinäten, särskilt när det gäller störningsfri funktion av de förbindelser som anges i punkterna 1, 2 och 7 i bilaga II.

b)

Underlättande av genomförandet av tillståndsförfaranden för projekt för transeuropeiska energinät i syfte att undvika förseningar, särskilt för projekt som förklarats vara av europeiskt intresse.

c)

Bistånd till projekt av gemensamt intresse via gemenskapens fonder, instrument och finansiella program för transeuropeiska energinät.

2.   Kommissionen skall, i nära samarbete med de berörda medlemsstaterna, göra allt för att främja samordningen av de åtgärder som avses i punkt 1.

3.   De beslut som är nödvändiga för genomförandet av de åtgärder som avses i punkt 1 a och b skall fattas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.

Artikel 12

Följder för konkurrensen

Vid bedömningen av projekt skall följderna för konkurrensen och försörjningstryggheten beaktas. Privat finansiering eller finansiering genom berörda ekonomiska aktörer skall vara den huvudsakliga finansieringskällan och skall uppmuntras. I enlighet med bestämmelserna i fördraget skall all snedvridning av konkurrensen mellan marknadsaktörerna undvikas.

Artikel 13

Begränsningar

1.   Detta beslut skall inte påverka en medlemsstats eller gemenskapens finansiella åtaganden.

2.   Detta beslut skall inte påverka resultatet av miljökonsekvensbeskrivningar av projekt, planer eller program som definierar ramarna för framtida tillstånd för sådana projekt. Resultatet av miljökonsekvensbeskrivningar, om sådana krävs i enlighet med relevant gemenskapslagstiftning, skall beaktas innan det verkligen fattas beslut om projektens genomförande i enlighet med relevant gemenskapslagstiftning.

Artikel 14

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3.   Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 15

Rapport

Kommissionen skall vartannat år utarbeta en rapport om genomförandet av detta beslut och överlämna rapporten till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.

Kommissionen skall i sin rapport uppmärksamma genomförandet av de prioriterade projekt som rör gränsöverskridande förbindelser enligt punkterna 2, 4 och 7 i bilaga II, och de framsteg som gjorts vid genomförandet av dessa samt hur de har finansierats, särskilt när det gäller andelen gemenskapsmedel.

Artikel 16

Upphävande

Beslut 96/391/EG och beslut nr 1229/2003/EG skall upphöra att gälla.

Artikel 17

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 18

Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 6 september 2006.

På Europaparlamentets vägnar

J. BORRELL FONTELLES

Ordförande

På rådets vägnar

P. LEHTOMÄKI

Ordförande


(1)  EUT C 241, 28.9.2004, s. 17.

(2)  Europaparlamentets yttrande av den 7 juni 2005 (EUT C 124 E, 25.5.2006, s. 68). Rådets gemensamma ståndpunkt av den 1 december 2005 (EUT C 80 E, 4.4.2006, s. 1). Europaparlamentets ståndpunkt av den 4 april 2006 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 24 juli 2006.

(3)  EUT L 176, 15.7.2003, s. 11.

(4)  EUT L 176, 15.7.2003, s. 37. Direktivet ändrat genom rådets direktiv 2004/85/EG (EUT L 236, 7.7.2004, s. 10).

(5)  EUT L 176, 15.7.2003, s. 57.

(6)  EGT L 228, 23.9.1995, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1159/2005 (EUT L 191, 22.7.2005, s. 16).

(7)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

(8)  EGT L 161, 29.6.1996, s. 154.


BILAGA I

TRANSEUROPEISKA ENERGINÄT

Axlarna för prioriterade projekt, inbegripet anläggningar för projekt av europeiskt intresse, enligt artiklarna 7 och 8

Förteckning över prioriterade projekt, inbegripet projekt av europeiskt intresse, inom varje axel

ELNÄT

EL.1

Frankrike–Belgien–Nederländerna–Tyskland:

 

Förstärkningar av elnäten för att åtgärda överbelastning i Beneluxstaterna.

Följande projekt av europeiskt intresse ingår:

 

Förbindelse Avelin (FR)–Avelgem (BE)

 

Förbindelse Moulaine (FR)–Aubange (BE)

EL.2

Italiens gränser mot Frankrike, Österrike, Slovenien och Schweiz:

 

Ökad sammankopplingskapacitet mellan elnäten.

Följande projekt av europeiskt intresse ingår:

 

Förbindelse Lienz (AT)–Cordignano (IT)

 

Ny sammankoppling mellan Italien och Slovenien

 

Förbindelse Udine Ovest (IT)–Okroglo (SI)

 

Förbindelse S. Fiorano (IT)–Nave (IT)–Gorlago (IT)

 

Förbindelse Venedig Nord (IT)–Cordignano (IT)

 

Förbindelse St. Peter (AT)–Tauern (AT)

 

Förbindelse Südburgenland (AT)–Kainachtal (AT)

 

Österrike–Italien (Thaur–Brixen) sammankoppling via järnvägstunneln genom Brennerpasset

EL.3

Frankrike–Spanien–Portugal:

 

Ökad sammankopplingskapacitet mellan dessa länders elnät samt Iberiska halvöns elnät och utveckling av kraftledningsnät i öregioner.

Följande projekt av europeiskt intresse ingår:

 

Förbindelse Sentmenat (ES)–Bescanó (ES)–Baixas (FR)

 

Förbindelse Valdigem (PT)–Douro Internacional (PT)–Aldeadávila (ES) och Douro Internacional–anläggningarna

EL.4

Grekland–länderna på Balkanhalvön–UCTE–systemet:

 

Utbyggnad av elinfrastrukturen för att ansluta Grekland till UCTE–systemet och för att göra det möjligt att utveckla sydöstra Europas elmarknad.

Följande projekt av europeiskt intresse ingår:

 

Förbindelse Filippi (EL)–Hamidabad (TR)

EL.5

Förenade kungariket–Kontinentaleuropa och norra Europa:

 

Upprättande/ökning av sammankopplingskapacitet mellan elnäten och eventuell integrering av vindenergi genererad till havs.

Följande projekt av europeiskt intresse ingår:

 

Undervattenskabel mellan England (UK) och Nederländerna.

EL.6

Irland–Förenade kungariket:

 

Ökad sammankopplingskapacitet mellan elnäten och eventuell integrering av vindenergi genererad till havs.

Följande projekt av europeiskt intresse ingår:

 

Undervattenskabel mellan Irland och Wales (UK)

EL.7

Danmark–Tyskland–Östersjöringen (inklusive Norge–Sverige–Finland–Danmark–Tyskland–Polen–de baltiska staterna–Ryssland):

 

Ökad sammankopplingskapacitet mellan elnäten och eventuell integrering av vindenergi genererad till havs.

Följande projekt av europeiskt intresse ingår:

 

Förbindelse Kassø (DK)–Hamburg/Dollern (DE)

 

Förbindelse Hamburg/Krümmel (DE)–Schwerin (DE)

 

Förbindelse Kassø (DK)–Revsing (DK)–Tjele (DK)

 

Förbindelse V. Hassing (DK)–Trige (DK)

 

Undervattenskabel Skagerrak 4 Danmark–Norge

 

Förbindelse Polen–Litauen, inklusive nödvändiga förstärkningar av det polska elnätet och Polen–Tyskland–profilen för att göra deltagande i den inre marknaden för energi möjligt

 

Undervattenskabel Finland–Estland (Estlink)

 

Undervattenskabeln Fennoscan Finland–Sverige

 

Halle/Saale (DE)–Schweinfurt (DE)

EL.8

Tyskland–Polen–Tjeckien–Slovakien–Österrike–Ungern–Slovenien:

 

Ökad sammankopplingskapacitet mellan elnäten.

Följande projekt av europeiskt intresse ingår:

 

Förbindelse Neuenhagen (DE)–Vierraden (DE)–Krajnik (PL)

 

Förbindelse Dürnrohr (AT)–Slavětice (CZ)

 

Ny sammankoppling mellan Tyskland och Polen

 

Förbindelse Vel'ké Kapušany (SK)–Lemešany (SK)–Moldava (SK)–Sajóivánka (HU)

 

Förbindelse Gabčíkovo (SK)–Veľký Ďur (SK)

 

Förbindelse Stupava (SK)–sydöstra Wien (AT)

EL.9

Medlemsstaterna i Medelhavsområdet–Medelhavsringen:

 

Ökad sammankopplingskapacitet mellan medlemsstaterna i Medelhavsområdet och Marocko–Algeriet–Tunisien–Libyen–Egypten–länderna i Främre Orienten–Turkiet.

Följande projekt av europeiskt intresse ingår:

 

Elförbindelse för att sammankoppla Tunisien och Italien

GASNÄT

NG.1

Förenade kungariket–norra Kontinentaleuropa, inklusive Nederländerna, Belgien, Danmark, Sverige och Tyskland–Polen–Litauen–Lettland–Estland–Finland–Ryssland:

 

Gasledningar för att förbinda några av de största gaskällorna i Europa, förbättra nätens driftskompatibilitet och öka försörjningstryggheten, inklusive naturgasledningarna till havs från Ryssland till EU och på land från Ryssland till Polen och Tyskland, byggande av nya ledningar och ökning av nätkapaciteten i och mellan Tyskland, Danmark och Sverige samt i och mellan Polen, Tjeckien, Slovakien, Tyskland och Österrike.

Följande projekt av europeiskt intresse ingår:

 

Nordeuropeiska gasledningen

 

Jamal–Europa–gasledningen

 

Naturgasledning som sammankopplar Danmark, Tyskland och Sverige

 

Ökning av överföringskapaciteten på axeln Tyskland–Belgien–Förenade kungariket

NG.2

Algeriet–Spanien–Italien–Frankrike–norra Kontinentaleuropa:

 

Byggande av nya naturgasledningar från Algeriet till Spanien, Frankrike och Italien samt en ökning av nätkapaciteten i och mellan Spanien, Frankrike och Italien.

Följande projekt av europeiskt intresse ingår:

 

Gasledning Algeriet–Tunisien–Italien

 

Gasledning Algeriet–Italien via Sardinien och Korsika med en grenledning till Frankrike

 

Gasledningen Medgas (Algeriet–Spanien–Frankrike–Kontinentaleuropa)

NG.3

Länderna vid Kaspiska havet–Mellanöstern–Europeiska unionen:

 

Nya naturgasledningsnät till Europeiska unionen från nya gaskällor, inklusive naturgasledningar Turkiet–Grekland, Grekland–Italien, Turkiet–Österrike samt Grekland–Slovenien–Österrike (via västra Balkan).

Följande projekt av europeiskt intresse ingår:

 

Gasledning Turkiet–Grekland–Italien

 

Gasledning Turkiet–Österrike

NG.4

Terminaler för flytande naturgas (LNG) i Belgien, Frankrike, Spanien, Portugal, Italien, Grekland, Cypern och Polen:

 

Diversifiering av försörjningskällor och inloppspunkter, även LNG–terminalernas förbindelser med överföringsnätet.

NG.5

Lagringsutrymmen under jord för naturgas i Spanien, Portugal, Frankrike, Italien, Grekland och Östersjöområdet:

 

Kapacitetsökning i Spanien, Frankrike, Italien och Östersjöområdet och byggande av de första lagringsutrymmena i Portugal, Grekland och Litauen.

NG.6

Medlemsstaterna i Medelhavsområdet–östra Medelhavsringen:

 

Upprättande och ökning av kapaciteten i naturgasledningarna mellan medlemsstaterna i Medelhavsområdet och Libyen–Egypten–Jordanien–Syrien–Turkiet.

Följande projekt av europeiskt intresse ingår:

 

Gasledning Libyen–Italien


BILAGA II

TRANSEUROPEISKA ENERGINÄT

Tilläggskriterier för identifiering av projekt av gemensamt intresse enligt artikel 6.2

ELNÄT

1.

Utbyggnad av elnät på öar och i isolerade områden, randområden och de yttersta randområdena, samtidigt som en diversifiering av energikällorna och ökad användning av förnybara energikällor främjas, samt vid behov anslutning av elnäten i dessa områden:

Irland–Förenade kungariket (Wales)

Grekland (öarna)

Italien (Sardinien)–Frankrike (Korsika)–Italien (fastlandet)

Förbindelser i öregioner, inklusive förbindelser med fastlandet

Förbindelser i Frankrikes, Spaniens och Portugals yttersta randområden

2.

Utbyggnad av de elförbindelser mellan medlemsstaterna som krävs för att den inre marknaden skall fungera och för att skapa tillförlitliga och driftsäkra elnät:

Frankrike–Belgien–Nederländerna–Tyskland

Frankrike–Tyskland

Frankrike–Italien

Frankrike–Spanien

Portugal–Spanien

Finland–Sverige

Finland–Estland–Lettland–Litauen

Österrike–Italien

Italien–Slovenien

Österrike–Italien–Slovenien–Ungern

Tyskland–Polen

Tyskland–Polen–Tjeckien–Österrike–Slovakien–Ungern

Ungern–Slovakien

Ungern–Österrike

Polen–Litauen

Irland–Förenade kungariket (Nordirland)

Österrike–Tyskland–Slovenien–Ungern

Nederländerna–Förenade kungariket

Tyskland–Danmark–Sverige

Grekland–Italien

Ungern–Slovenien

Malta–Italien

Finland–Estland

Italien–Slovenien

3.

Utbyggnad av elförbindelser i medlemsstaterna när så krävs för att förbindelserna mellan medlemsstaterna skall kunna utnyttjas, för att den inre marknaden skall fungera väl eller förnybara energikällor skall kunna anslutas:

Samtliga medlemsstater.

4.

Utbyggnad av elförbindelser med icke-medlemsstater, särskilt kandidatländerna, för att på så sätt bidra till driftskompatibla, tillförlitliga och driftsäkra kraftledningsnät eller till elförsörjningen inom Europeiska gemenskapen:

Tyskland–Norge

Nederländerna–Norge

Sverige–Norge

Förenade kungariket–Norge

Östersjöringen: Tyskland–Polen–Vitryssland–Ryssland–Litauen–Lettland–Estland–Finland–Sverige–Norge–Danmark

Norge–Sverige–Finland–Ryssland

Medelhavsringen: Frankrike–Spanien–Marocko–Algeriet–Tunisien–Libyen–Egypten–länderna i Främre Orienten–Turkiet–Grekland–Italien

Grekland–Turkiet

Italien–Schweiz

Österrike–Schweiz

Ungern–Rumänien

Ungern–Serbien

Ungern–Kroatien

Italien–Tunisien

Grekland–länderna på Balkanhalvön

Spanien–Marocko

Spanien–Andorra–Frankrike

EU–länderna på Balkanhalvön–Vitryssland–Ryssland–Ukraina

Svartahavsringen: Ryssland–Ukraina–Rumänien–Bulgarien–Turkiet–Georgien

Bulgarien–f.d. jugoslaviska republiken Makedonien/Grekland–Albanien–Italien eller Bulgarien–Grekland–Italien

5.

Insatser för att förbättra funktionen hos de sammankopplade elnäten på den inre marknaden, särskilt för att identifiera flaskhalsar och felande länkar, utveckla lösningar för att hantera överbelastning samt anpassa prognosmetoder och metoder för drift av elnäten:

Identifiering av flaskhalsar och felande länkar, särskilt gränsöverskridande sådana, inom elnäten.

Utveckling av lösningar för styrning av elflödet för att hantera problemen med överbelastning av elnäten.

Nödvändig anpassning av prognosmetoderna och metoderna för drift av elnäten för att den inre marknaden skall fungera väl och för användning av en stor procentandel förnybara energikällor.

GASNÄT

6.

Införande av naturgas i nya områden, i huvudsak öar, isolerade områden, randområden och de yttersta randområdena, samt utveckling av naturgasnät i dessa områden:

Förenade kungariket (Nordirland)

Irland

Spanien

Portugal

Grekland

Sverige

Danmark

Italien (Sardinien)

Frankrike (Korsika)

Cypern

Malta

De yttersta randområdena i Frankrike, Spanien och Portugal

7.

Utbyggnad av naturgasförbindelser för att täcka den inre marknadens behov eller öka försörjningstryggheten, inklusive anslutning av fristående naturgas- och olefingasnät:

Irland–Förenade kungariket

Frankrike–Spanien

Frankrike–Schweiz

Portugal–Spanien

Österrike–Tyskland

Österrike–Ungern

Österrike–Ungern–Slovakien–Polen

Polen–Tjeckien

Slovakien–Tjeckien–Tyskland–Österrike

Österrike–Italien

Grekland–länder på Balkanhalvön

Österrike–Ungern–Rumänien–Bulgarien–Grekland–Turkiet

Frankrike–Italien

Grekland–Italien

Österrike–Tjeckien

Tyskland–Tjeckien–Österrike–Italien

Österrike–Slovenien–Kroatien

Ungern–Kroatien

Ungern–Rumänien

Ungern–Slovakien

Ungern–Ukraina

Slovenien–länderna på Balkanhalvön

Belgien–Nederländerna–Tyskland

Förenade kungariket–Nederländerna–Tyskland

Tyskland–Polen

Danmark–Förenade kungariket

Danmark–Tyskland–Sverige

Danmark–Nederländerna

8.

Utbyggnad av kapaciteten för att ta emot flytande naturgas (LNG) och lagra naturgas i den omfattning som krävs för att tillgodose efterfrågan och reglera gastillförselsystem, samt diversifiera källor och tillförselvägar:

Samtliga medlemsstater

9.

Utbyggnad av naturgastransportkapaciteten (gastillförselledningar) i den omfattning som krävs för att tillgodose efterfrågan och diversifiera försörjningen från interna och externa källor samt tillförselvägar:

Nordiska gasnätet: Norge–Danmark–Tyskland–Sverige–Finland–Ryssland–de baltiska staterna–Polen

Algeriet–Spanien–Frankrike

Ryssland–Ukraina–EU

Ryssland–Vitryssland–Ukraina–EU

Ryssland–Vitryssland–EU

Ryssland–Östersjön–Tyskland

Ryssland–de baltiska staterna–Polen–Tyskland

Tyskland–Tjeckien–Polen–Tyskland–andra medlemsstater

Libyen–Italien

Tunisien–Libyen–Italien

Länderna vid Kaspiska havet–EU

Ryssland–Ukraina–Moldavien–Rumänien–Bulgarien–Grekland–Slovenien–andra länder på Balkanhalvön

Ryssland–Ukraina–Slovakien–Ungern–Slovenien–Italien

Nederländerna–Tyskland–Schweiz–Italien

Belgien–Frankrike–Schweiz–Italien

Danmark–Sverige–Polen

Norge–Ryssland–EU

Irland

Algeriet–Italien–Frankrike

Algeriet–Tunisien–Italien

Mellanöstern–östra Medelhavsringen–EU

Anläggning för blandning i Winksele (BE) på nord–syd-axeln (blandning av vätgas med kväve)

Uppgradering av kapaciteten på öst–väst–axeln: Zeebrugge (BE)–Eynatten (BE)

10.

Insatser för att förbättra funktionen hos de sammankopplade naturgasnäten på den inre marknaden och i transitländer, särskilt för att identifiera flaskhalsar och felande länkar, utveckla lösningar för att hantera överbelastning samt anpassa prognosmetoder och metoder för effektiv och säker drift av naturgasnäten:

Identifiering av flaskhalsar och felande länkar, särskilt gränsöverskridande sådana, inom naturgasnäten.

Utveckling av lösningar för styrning av naturgasflödet för att hantera problemen med överbelastning av gasnäten.

Nödvändig anpassning av prognosmetoderna och metoderna för drift av naturgasnäten för att den inre marknaden skall fungera väl.

Förbättring av den totala prestandan, säkerheten och tillförlitligheten hos naturgasnäten i transitländer.

11.

Utveckling och integrering av den transportkapacitet för olefingaser som behövs för att tillgodose efterfrågan på den inre marknaden:

Samtliga medlemsstater.


BILAGA III

TRANSEUROPEISKA ENERGINÄT

Projekt av gemensamt intresse och därtill hörande specifikationer, för närvarande fastställda enligt kriterierna i bilaga II

ELNÄT

1.   Utbyggnad av elnät i isolerade områden

1.1

Undervattenskabel Irland–Wales (UK)

1.2

Anslutning av södra Kykladerna (EL) (till det sammanlänkade systemet)

1.3

30 kV förbindelse via undervattenskabel mellan öarna Faial, Pico och São Jorge (Azorerna, PT)

1.4

Anslutning och förstärkning av kraftledningsnätet på öarna Terceira, Faial och São Miguel (Azorerna, PT)

1.5

Anslutning och förstärkning av kraftledningsnätet på Madeira (PT)

1.6

Undervattenskabel Sardinien (IT)–Italien (fastlandet)

1.7

Undervattenskabel Korsika (FR)–Italien

1.8

Förbindelse Italien (fastlandet)–Sicilien (IT): Fördubbling av förbindelsen Sorgente (IT)–Rizziconi (IT)

1.9

Nya förbindelser på Balearerna och Kanarieöarna (ES)

2.   Utbyggnad av elförbindelserna mellan medlemsstaterna

2.1

Förbindelse Moulaine (FR)–Aubange (BE)

2.2

Förbindelse Avelin (FR)–Avelgem (BE)

2.3

Sammankoppling mellan Tyskland och Belgien

2.4

Förbindelse Vigy (FR)–Marlenheim (FR)

2.5

Förbindelse Vigy (FR)–Uchtelfangen (DE)

2.6

Fastransformator i La Praz (FR)

2.7

Ytterligare kapacitetsökning genom befintlig samtrafik mellan Frankrike och Italien

2.8

Ny sammankoppling mellan Frankrike och Italien

2.9

Ny sammankoppling genom Pyrenéerna mellan Frankrike och Spanien

2.10

Förbindelse i östra Pyrenéerna mellan Frankrike och Spanien

2.11

Förbindelser mellan norra Portugal och nordvästra Spanien

2.12

Förbindelse Sines (PT)–Alqueva (PT)–Balboa (ES)

2.13

Förbindelse mellan södra Portugal och sydvästra Spanien

2.14

Förbindelse Valdigem (PT)–Douro Internacional (PT)–Aldeadávila (ES) och Douro Internacional–anläggningarna

2.15

Förbindelser norr om Bottniska viken och undervattenskabeln Fennoscan mellan Finland och Sverige

2.16

Förbindelse Lienz (AT)–Cordignano (IT)

2.17

Sammankoppling Somplago (IT)–Würmbach (AT)

2.18

Sammankoppling Österrike–Italien (Thaur–Brixen) via järnvägstunneln genom Brennerpasset

2.19

Förbindelse mellan Irland och Nordirland

2.20

Förbindelse St Peter (AT)–Isar (DE)

2.21

Undervattenskabel mellan sydöstra England och centrala Nederländerna

2.22

Förstärkning av förbindelserna mellan Danmark och Tyskland, t.ex. förbindelsen Kassø–Hamburg

2.23

Förstärkning av förbindelserna mellan Danmark och Sverige

2.24

Ny sammankoppling mellan Slovenien och Ungern: Cirkovce (SI)–Hévíz (HU)

2.25

Sajóivánka (HU)–Rimavská Sobota (SK)

2.26

Moldava (SK)–Sajóivánka (HU)

2.27

Stupava (SK)–sydöstra Wien (AT)

2.28

Polen–Tyskland (förbindelse Neuenhagen (DE)–Vierraden (DE)–Krajnik (PL))

2.29

Förbindelse Polen–Litauen (Elk–Alytus)

2.30

Undervattenskabel för sammankoppling av Finland och Estland

2.31

Installation av flexibla system för överföring av växelström för sammankoppling av Italien och Slovenien

2.32

Nya förbindelser för sammankoppling av UCTE- och CENTREL–systemen

2.33

Dürnrohr (AT)–Slavětice (CZ)

2.34

Undervattenselförbindelse för sammankoppling av Malta (MT) och Sicilien (IT)

2.35

Ny sammankoppling mellan Italien och Slovenien

2.36

Förbindelse Udine Ovest (IT)–Okroglo (SI)

3.   Utbyggnad av elförbindelser i medlemsstaterna

3.1

Förbindelser på den danska öst-väst-axeln: Förbindelse mellan näten i västra (UCTE) och östra (NORDEL) Danmark

3.2

Förbindelse på den danska nord-syd-axeln

3.3

Nya förbindelser i norra Frankrike

3.4

Nya förbindelser i sydvästra Frankrike

3.5

Förbindelse Trino Vercellese (IT)–Lacchiarella (IT)

3.6

Förbindelse Turbigo (IT)–Rho (IT)–Bovisio (IT)

3.7

Förbindelse Voghera (IT)–La Casella (IT)

3.8

Förbindelse S. Fiorano (IT)–Nave (IT)–Gorlago (IT)

3.9

Förbindelse Venedig Nord (IT)–Cordignano (IT)

3.10

Förbindelse Redipuglia (IT)–Udine Ovest (IT)

3.11

Nya förbindelser på den italienska öst-väst-axeln

3.12

Förbindelse Tavarnuzze (IT)–Casallina (IT)

3.13

Förbindelse Tavarnuzze (IT)–S. Barbara (IT)

3.14

Förbindelse Rizziconi (IT)–Feroleto (IT)–Laino (IT)

3.15

Nya förbindelser på den italienska nord-syd-axeln

3.16

Ombyggnad av näten för att underlätta anslutning av förnybar energi i Italien

3.17

Nya anslutningar till vindkraftverk i Italien

3.18

Nya förbindelser på den spanska nord-axeln

3.19

Nya förbindelser på Medelhavsaxeln i Spanien

3.20

Nya förbindelser på Galicien (ES)–Centro (ES)-axeln

3.21

Nya förbindelser på Centro (ES)–Aragonien (ES)-axeln

3.22

Nya förbindelser på Aragonien (ES)–Levante (ES)-axeln

3.23

Nya förbindelser på den spanska syd-centrum-axeln (ES)

3.24

Nya förbindelser på den spanska öst-centrum-axeln (ES)

3.25

Nya förbindelser i Andalusien (ES)

3.26

Förbindelse Pedralva (PT)–Riba d'Ave (PT) och Pedralva-anläggningarna

3.27

Förbindelse Recarei (PT)–Valdigem (PT)

3.28

Förbindelse Picote (PT)–Pocinho (PT) (uppgradering)

3.29

Ombyggnad av den nuvarande förbindelsen Pego (PT)–Cedillo (ES)/Falagueira (PT) och Falagueira–anläggningarna

3.30

Förbindelse Pego (PT)–Batalha (PT) och Batalha-anläggningarna

3.31

I-förbindelse Sines (PT)–Ferreira do Alentejo (PT) (uppgradering)

3.32

Nya anslutningar till vindkraftverk i Portugal

3.33

Förbindelser Pereiros (PT)–Zêzere (PT)–Santarém (PT) och Zêzere-anläggningarna

3.34

I- och II-förbindelser Batalha (PT)–Rio Maior (PT) (uppgraderingar)

3.35

Förbindelse Carrapatelo (PT)–Mourisca (PT) (uppgradering)

3.36

Förbindelse Valdigem (PT)–Viseu (PT)–Anadia (PT)

3.37

Avledning av den nuvarande förbindelsen Rio Maior (PT)–Palmela (PT) till Ribatejo (PT) och Ribatejo-anläggningarna

3.38

Transformatorstationer och anslutningsledningar i Thessaloniki (EL), Lamia (EL) och Patras (EL)

3.39

Förbindelser mellan regionerna Evia (EL), Lakonia (EL) och Trakien (EL)

3.40

Förstärkning av befintliga förbindelser med randområden på det grekiska fastlandet

3.41

Förbindelse Tynagh (IE)–Cashla (IE)

3.42

Förbindelse Flagford (IE)–East Sligo (IE)

3.43

Förbindelser i nordöstra och västra Spanien, särskilt i syfte att ansluta vindkraftverken till nätet

3.44

Förbindelser i Baskien (ES), Aragonien (ES) och Navarra (ES)

3.45

Förbindelser i Galicien (ES)

3.46

Förbindelser i Mellansverige

3.47

Förbindelser i södra Sverige

3.48

Förbindelse Hamburg (DE)–Schwerin-regionen (DE)

3.49

Förbindelse Halle–Saale-regionen (DE)–Schweinfurt-regionen (DE)

3.50

Nya anslutningar till onshore- och offshore-vindkraftverk i Tyskland

3.51

Uppgradering av 380 kV-kraftledningsnätet i Tyskland för anslutningen av offshore-vindkraftsparker

3.52

Förbindelser i Nordirland i samband med samtrafik med Irland

3.53

Förbindelser i nordvästra Förenade kungariket

3.54

Förbindelser i Skottland och England med sikte på en ökad användning av förnybara energikällor för elproduktion

3.55

Nya anslutningar till offshore-vindkraftverk i Belgien, inklusive uppgradering av 380 kV-kraftledningsnätet.

3.56

Transformatorstationen i Borssele (NL)

3.57

Implementering av utrustning för kompensation av reaktiv effekt (NL)

3.58

Installation av fasändrare och/eller kondensatorbatterier i Belgien

3.59

Uppgradering av 380 kV-kraftledningsnätet i Belgien för att öka importkapaciteten

3.60

Förbindelse St. Peter (AT)–Tauern (AT)

3.61

Förbindelse Südburgenland (AT)–Kainachtal (AT)

3.62

Dunowo (PL)–Żydowo (PL)–Krzewina (PL)–Plewiska (PL)

3.63

Pątnów (PL)–Grudziądz (PL)

3.64

Ostrów (PL)–Plewiska (PL)

3.65

Ostrów (PL)–Trębaczew (Rogowiec) (PL)

3.66

Plewiska (PL)– Pątnów (PL)

3.67

Tarnów (PL)–Krosno (PL)

3.68

Ełk (PL)–Olsztyn Matki (PL)

3.69

Ełk (PL)–Narew (PL)

3.70

Mikułowa (PL)–Świebodzice–Dobrzeń (Groszowice) (PL)

3.71

Pątnów (PL)–Sochaczew (PL)–Warszawa (PL)

3.72

Krsko (SI)–Berevico (SI)

3.73

Uppgradering av det slovenska överföringssystemet från 220 kV till 400 kV

3.74

Medzibrod (SK)–Liptovská Mara (SK)

3.75

Lemešany (SK)–Moldava (SK)

3.76

Lemešany (SK)–Vel'ké Kapušany (SK)

3.77

Gabčikovo (SK)–Vel'ký Ďur (SK)

3.78

Förbindelser i norra Sverige

3.79

Försörjningen av Saaremaa (EE) överförd till 110 kV

3.80

Förbättrad strömförsörjning i Tartu (EE)

3.81

Ombyggnad av Eesti (EE) transformatorstation (330 kV)

3.82

Ombyggnad av Kiisa (EE), Püssi (EE) och Viljandi (EE) transformatorstationer (110 kV)

3.83

Nošovice (CZ)–Prosenice (CZ): ombyggnad av 400 kV enkel förbindelse till 400 kV dubbel krets

3.84

Krasíkov (CZ)–Horní Životice (CZ): ny 400 kV enkel förbindelse

3.85

Nya vindkraftsförbindelser i Malta (MT)

4.   Utbyggnad av elförbindelser med icke-medlemsstater

4.1

Ny sammanlänkning Italien–Schweiz

4.2

Förbindelse Filippi (EL)–Maritsa 3 (Bulgarien)

4.3

Förbindelse Amintaio (EL)–Bitola (f.d. jugoslaviska republiken Makedonien)

4.4

Förbindelse Kardia (EL)–Elbasan (Albanien)

4.5

Förbindelse Elbasan (Albanien)–Podgorica (Montenegro)

4.6

Transformatorstation och anslutningsledningar i Mostar (Bosnien och Hercegovina)

4.7

Transformatorstation och anslutningsledningar i Ernestinovo (Kroatien)

4.8

Nya förbindelser mellan Grekland och Albanien, Bulgarien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien

4.9

Förbindelse Filippi (EL)–Hamidabad (TR)

4.10

Undervattenskabel mellan nordöstra/östra England och södra Norge

4.11

Förbindelse Eemshaven (NL)–Feda (Norge)

4.12

Undervattenskabel mellan södra Spanien och Marocko (förstärkning av befintlig förbindelse)

4.13

Förbindelser inom Östersjöringen: Tyskland–Polen–Ryssland–Estland–Lettland–Litauen–Sverige–Finland–Danmark–Vitryssland

4.14

Förbindelser södra Finland–Ryssland

4.15

Nya förbindelser mellan norra Sverige och Nordnorge

4.16

Nya förbindelser mellan Mellansverige och mellersta Norge

4.17

Förbindelse Borgvik (SE)–Høsle (Norge)–Oslo-området (Norge)

4.18

Nya förbindelser mellan UCTE–CENTREL-systemen och länderna på Balkanhalvön

4.19

Förbindelser och gränssnitt mellan UCTE-systemet och Vitryssland, Ryssland och Ukraina, inklusive omlokalisering av omformarstationer för högspänd likström (HVDC) som tidigare varit i drift mellan Österrike och Ungern, Österrike och Tjeckien samt Tyskland och Tjeckien

4.20

Förbindelser i Svartahavsringen: Ryssland–Ukraina–Rumänien–Bulgarien–Turkiet–Georgien

4.21

Nya förbindelser i Svartahavsområdet i syfte att göra UCTE–systemet driftskompatibelt med näten i de länder som omfattas

4.22

Nya förbindelser i Medelhavsringen: Frankrike–Spanien–Marocko–Algeriet–Tunisien–Libyen–Egypten-länderna i Främre Orienten–Turkiet–Grekland–Italien

4.23

Undervattenskabel mellan södra Spanien och nordvästra Algeriet

4.24

Undervattenskabel mellan Italien och Nordafrika (Algeriet, Tunisien, Libyen)

4.25

Elförbindelse mellan Tunisien och Italien

4.26

Nya förbindelser i regionen/området kring Barents hav

4.27

Uppgradering av förbindelser mellan Danmark och Norge

4.28

Obermoorweiler (DE)–Meiningen (AT)–Bonaduz (CH): ytterligare kapacitetsökning

4.29

Békéscsaba (HU)–Oradea (RO)

4.30

Pécs (HU)–Sombor (Serbien)

4.31

Pécs (HU)–Ernestinovo (HR)

4.32

Vel'ké Kapušany (SK)–Ukrainas gräns

4.33

Andrall (ES)–Encamp (AD): kapacitetsökning till 220 kV

4.34

Spanien–Andorra–Frankrike: uppgradering av förbindelser

5.   Insatser för att förbättra funktionen hos de sammankopplade elnäten på den inre marknaden

(Ännu inga specifikationer fastställda)

GASNÄT

6.   Införande av naturgas i nya områden

6.1

Utveckling av gasnät som förbinder Belfast och nordvästra Nordirland (UK) och, om så är lämpligt, Irlands västkust

6.2

LNG-anläggning i Santa Cruz de Tenerife, Kanarieöarna (ES)

6.3

LNG-anläggning i Las Palmas de Gran Canaria (ES)

6.4

LNG-anläggning på Madeira (PT)

6.5

Utveckling av gasnät i Sverige

6.6

Förbindelse mellan Balearerna (ES) och det spanska fastlandet

6.7

Högtrycksgrenledning till Trakien (EL)

6.8

Högtrycksgrenledning till Korinth (EL)

6.9

Högtrycksgrenledning till nordvästra Grekland (EL)

6.10

Förbindelse mellan öarna Lolland (DK) och Falster (DK)

6.11

LNG-anläggning på ön Cypern, Vasilikos Energy Center

6.12

Förbindelse mellan Vasilikos (CY) LNG-anläggning och kraftverket i Moni (CY)

6.13

LNG-anläggning på ön Kreta (EL)

6.14

Högtrycksgrenledning till Patra (EL)

6.15

LNG-anläggning i Malta

7.   Utbyggnad av gasförbindelser för att täcka den inre marknadens behov eller öka försörjningstryggheten, inklusive anslutning av fristående naturgasnät

7.1

Kompletterande förbindelseledning mellan gasnäten i Irland och Skottland

7.2

Nord-sydlig sammankoppling, inklusive gasledning Dublin–Belfast

7.3

Kompressorstation i gasledningen Lacq (FR)–Calahorra (ES)

7.4

Gasledning Lussagnet (FR)–Bilbao (ES)

7.5

Gasledning Perpignan (FR)–Barcelona (ES)

7.6

Ökning av transportkapaciteten hos gasledningarna till Portugal genom södra Spanien och till Galicien och Asturien genom Portugal

7.7

Gasledning Purchkirchen (AT)–Burghausen (DE)

7.8

Gasledning Andorf (AT)–Simbach (DE)

7.9

Gasledning Wiener Neustadt (AT)–Sopron (HU)

7.10

Gasledning Bad Leonfelden (AT)–Linz (AT)

7.11

Gasledning nordvästra Grekland–Elbasan (AL)

7.12

Förbindelseledning mellan gasnäten i Grekland och Italien

7.13

Kompressorstation i huvudledningen i Grekland

7.14

Förbindelse mellan näten i Österrike och Tjeckien

7.15

Korridor för distribution av gas till sydöstra Europa via Grekland, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Serbien, Montenegro, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Slovenien och Österrike

7.16

Korridor för distribution av gas mellan Österrike och Turkiet genom Ungern, Rumänien och Bulgarien

7.17

Gasledningar mellan Förenade kungariket, Nederländerna och Tyskland för sammankoppling av de största gaskällorna och marknaderna i nordvästra Europa

7.18

Förbindelse mellan nordöstra Tyskland (Berlinområdet) och nordvästra Polen (Szczecin-området) med en grenledning från Schmölln till Lubmin (DE, Greifswald-området)

7.19

Gasledning Cieszyn (PL)–Ostrava (CZ)

7.20

Förlängning och sammankoppling av naturgasnät Görlitz (DE)–Zgorzelec (PL)

7.21

Förlängning Bernau (DE)–Szczecin (PL)

7.22

Förbindelse mellan offshoreanläggningar i Nordsjön eller från danska offshore- till brittiska onshoreanläggningar

7.23

Förstärkning av transportkapaciteten mellan Frankrike och Italien

7.24

Baltiska sammankopplingen för gas mellan Danmark, Tyskland och Sverige

7.25

Blandningsstation i Winksele (BE) på nord-syd-axeln

7.26

Uppgradering av kapaciteten hos förbindelsen Zeebrugge (BE)–Eynatten (BE)

7.27

Uppgradering av kapaciteten längs nord-väst-axeln: Zelzate (BE)–Zeebrugge (BE)

7.28

Byggande av en gasledning som förbinder Danmark och Nederländerna och sammankopplar befintliga produktionsanläggningar i Nordsjön

8.   Ökad kapacitet för att ta emot LNG och lagra naturgas

8.1

LNG–anläggning i Le Verdon–sur-Mer (FR, ny terminal) och gasledning till lagringsutrymme i Lussagnet (FR)

8.2

LNG-anläggning i Fos-sur-mer (FR)

8.3

LNG-anläggning i Huelva (ES), utbyggnad av befintlig terminal

8.4

LNG-anläggning i Cartagena (ES), utbyggnad av befintlig terminal

8.5

LNG-anläggning i Galicien (ES), ny terminal

8.6

LNG-anläggning i Bilbao (ES), ny terminal

8.7

LNG-anläggning i Valenciaregionen (ES), ny terminal

8.8

LNG-anläggning i Barcelona (ES), utbyggnad av befintlig terminal

8.9

LNG-anläggning i Sines (PT), ny terminal

8.10

LNG-anläggning i Revithoussa (EL), utbyggnad av befintlig terminal

8.11

LNG-anläggning på norra kusten av Adriatiska havet (IT)

8.12

LNG-anläggning utanför norra kusten av Adriatiska havet (IT)

8.13

LNG-anläggning på södra kusten av Adriatiska havet (IT)

8.14

LNG-anläggning på kusten av Joniska havet (IT)

8.15

LNG-anläggning på kusten av Tyrrenska havet (IT)

8.16

LNG-anläggning på kusten av Liguriska havet (IT)

8.17

LNG-anläggning i Zeebrugge (BE, andra etappen av kapacitetsökning)

8.18

LNG-anläggning på Isle of Grain, Kent (UK)

8.19

Konstruktion av en andra LNG–terminal på Greklands fastland

8.20

Utveckling av lagringsutrymmen för gas under jord i Irland

8.21

Förvaring i södra Kavala (EL), ombyggnad av nedlagt offshoregasfält

8.22

Lagring i Lussagnet (FR), utbyggnad av befintlig anläggning

8.23

Lagring i Pecorade (FR), ombyggnad av nedlagt oljefält

8.24

Lagring i Alsace-området (FR), utveckling av saltgruvor

8.25

Lagring i det centrala området (FR), utveckling avseende grundvatten

8.26

Lagring längs nord-syd-axeln i Spanien (nya anläggningar) i Kantabrien, Aragonien, Castilla y Léon, Kastilien–La Mancha och Andalusien

8.27

Lagring längs Medelhavsaxeln i Spanien (nya anläggningar) i Katalonien, Valencia och Murcia

8.28

Lagring i Carriço (PT), ny anläggning

8.29

Lagring i Loenhout (BE), utbyggnad av befintlig anläggning

8.30

Lagring i Stenlille (DK) och Lille Torup (DK), utbyggnad av befintlig anläggning

8.31

Lagring i Tønder (DK), ny anläggning

8.32

Lagring i Puchkirchen (AT), utbyggnad av befintlig anläggning, inklusive gasledning till Penta West-systemet nära Andorf (AT)

8.33

Lagring i Baumgarten (AT), ny anläggning

8.34

Lagring i Haidach (AT, ny anläggning), inklusive gasledning till det europeiska gasnätet

8.35

Utveckling av lagringsutrymmen för gas under jord i Italien

8.36

Lagring i Wierzchovice (PL), utbyggnad av befintlig anläggning

8.37

Lagring i Kossakowo (PL), utbyggnad av lagringsutrymmen under jord

8.38

Gasledning Malta (MT)–Sicilien (IT)

8.39

Lagring i Litauen (ny anläggning)

9.   Ökad gastransportkapacitet (genom försörjningsledningar)

9.1

Upprättande och utveckling av förbindelser i Nordiska gasnätet: Norge–Danmark–Tyskland–Sverige–Finland–Ryssland–de baltiska staterna–Polen

9.2

Mellannordiska gasledningen: Norge, Sverige, Finland

9.3

Nordeuropeiska gasledningen: Ryssland, Östersjön, Tyskland

9.4

Gasledning från Ryssland till Tyskland via Lettland, Litauen och Polen, inklusive utveckling av lagringsutrymmen för gas under jord i Lettland (”Amber-projektet”)

9.5

Gasledning Finland–Estland

9.6

Nya gasledningar från Algeriet till Spanien och Frankrike samt åtföljande kapacitetsökning av dessa länders inhemska nät

9.7

Ökning av transportkapaciteten i gasledning Algeriet–Marocko–Spanien (till Córdoba)

9.8

Gasledning Córdoba (ES)–Ciudad Real (ES)

9.9

Gasledning Ciudad Real (ES)–Madrid (ES)

9.10

Gasledning Ciudad Real (ES)–Medelhavskusten (ES)

9.11

Grenledningar Kastilien–La Mancha (ES)

9.12

Förlängning mot nordvästra Spanien

9.13

Undervattensledning Algeriet–Spanien och gasledningar för anslutning till Frankrike

9.14

Ökning av transportkapaciteten från de ryska källorna till Europeiska unionen via Ukraina, Slovakien och Tjeckien

9.15

Ökning av transportkapaciteten från de ryska källorna till Europeiska unionen via Vitryssland och Polen

9.16

Naturgasledning Jamal–Europa II

9.17

Gasledningen Yagal Sud (mellan STEGAL-gasledningen till Tyskland–Frankrike–Schweiz-triangeln)

9.18

Östra SUDAL-gasledningen (mellan MIDAL-gasledningen nära Heppenheim till Burghausen-anslutningen till PENTA-gasledningen i Österrike)

9.19

Ökning av STEGAL-gasledningens kapacitet för transport av ytterligare gas från den tjeckisk–tyska gränsen och från den polsk–tyska gränsen genom Tyskland till andra medlemsstater

9.20

Gasledning till Italien från källor i Libyen

9.21

Gasledning till Europeiska unionen från källor i länderna vid Kaspiska havet

9.22

Gasledning Grekland–Turkiet

9.23

Ökning av transportkapaciteten från de ryska källorna till Grekland och övriga länder på Balkanhalvön via Ukraina, Moldavien, Rumänien och Bulgarien

9.24

Gasledning St. Zagora (Bulgarien)–Ihtiman (Bulgarien)

9.25

Transadriatisk ledning – naturgasledning för transport av gas som importeras från området vid Kaspiska havet, Ryssland eller Mellanöstern för anslutning till Italien och energimarknaderna i Sydösteuropa

9.26

Anslutningsledningar mellan gasnäten i Tyskland, Tjeckien, Österrike och Italien

9.27

Gasledningar från ryska källor till Italien via Ukraina, Slovakien, Ungern och Slovenien

9.28

Ökning av transportkapaciteten hos TENP-gasledningen från Nederländerna till Italien via Tyskland

9.29

Gasledning Taisnieres (FR)–Oltingue (CH)

9.30

Gasledning från Danmark till Polen, eventuellt via Sverige

9.31

Nybro (DK)–Dragør (DK), gasledning inklusive förbindelseledning till lagerutrymmen i Stenlille (DK)

9.32

Gasnät från källorna i Barents hav till Europeiska unionen via Sverige och Finland

9.33

Gasledning från gasfältet i Corrib (IE), offshore

9.34

Gasledning från källor i Algeriet till Italien via Sardinien med en grenledning till Korsika

9.35

Gasnät från källorna i Mellanöstern till Europeiska unionen

9.36

Gasledning från Norge till Förenade kungariket

9.37

Anslutning Pécs (HU)–Kroatien

9.38

Anslutning Szeged (HU)–Oradea (RO)

9.39

Anslutning Vecsés (HU)–Slovakien

9.40

Kapacitetsökning Beregdaróc (HU)–Ukraina

10.   Insatser för att förbättra funktionen hos de sammankopplade gasnäten på den inre marknaden

(Ännu inga specifikationer fastställda)