17.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 71/67

(1)

Genom kommissionens beslut 94/140/EG (1) inrättade kommissionen en rådgivande samordningskommitté för förebyggande av bedrägerier (nedan kallad ”kommittén”) som fick i uppgift att bistå kommissionen i alla frågor som rör förebyggande av och kamp mot bedrägerier och oegentligheter samt i samarbetet mellan medlemsstater eller mellan medlemsstater och kommissionen, i kampen mot bedrägerier.

(2)

Sedan kommittén inrättades har gemenskapsbestämmelserna om skyddet av gemenskapens ekonomiska intressen utvecklats och skärpts väsentligt, särskilt via ny lagstiftning och organisationsförändringar inom kommissionen.

(3)

I rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 (2) ges allmänna bestämmelser och en definition av begreppet ”oegentlighet”. Vidare fastställs åtgärder och administrativa påföljder när det gäller att skydda Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen. I rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (3) fastställs särskilda bestämmelser om kommissionens kontroller och inspektioner på plats. Bestämmelserna är tillämpliga på alla gemenskapernas verksamhetsområden.

(4)

Artikel 280 införlivades med EG-fördraget genom Amsterdamfördraget och införde en ny institutionell ram för kampen mot bedrägerier. De nya bestämmelserna ger bland annat gemenskapen och medlemsstaterna delad behörighet och kräver ett nära och regelbundet samarbete mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och kommissionen för att skydda gemenskapernas ekonomiska intressen.

(5)

Genom kommissionens beslut 1999/352/EG, EKSG, Euratom (4) inrättades Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF), som skall utföra administrativa bedrägeriutredningar. Byrån har även ansvar för all verksamhet som avser att skydda gemenskapernas intressen mot sådana oegentligheter som kan leda till administrativa eller straffrättsliga påföljder.

(6)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 (5) och i rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (6) fastställs den rättsliga ramen för OLAF:s verksamhet. Byrån skall särskilt utöva tillsyn över samarbetet mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och kommissionen och samordna åtgärder för att skydda gemenskapernas ekonomiska intressen mot bedrägerier.

(7)

För att skydda euron mot penningförfalskning inrättades genom rådets förordning (EG) nr 1338/2001 (7) ett nära och regelbundet samarbete mellan bland annat nationella myndigheter och kommissionen, och kommissionen fick det övergripande ansvaret för att skydda den gemensamma valutan, genom möten i en lämplig rådgivande kommitté. Genom rådets beslut 2001/923/EG (8) fick kommissionen ansvaret för att i samarbete med medlemsstaterna förvalta och genomföra handlingsprogrammet för utbyte, stöd och utbildning med avseende på skydd av euron mot förfalskning (Periklesprogrammet).

(8)

Med tanke på gemenskapsbestämmelsernas nya inriktning och kommitténs sektorsövergripande karaktär bör man anpassa dess rådgivande befogenheter och medlemsstaternas representanter, som bör få begära bistånd från behöriga nationella myndigheter. För att göra kommitténs arbete mer flexibelt bör även möjligheten att inrätta sektorsvisa arbetsgrupper införas.

(9)

Beslut nr 94/140/EG bör därför ändras på följande sätt.

1.

Artikel 2.1 skall ersättas med följande:

”1.   Kommissionen får höra kommittén om alla ärenden som rör förebyggande och kamp mot bedrägerier och all annan olaglig verksamhet som skadar gemenskapens ekonomiska intressen, samt alla övriga frågor som rör samarbetet mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter samt samarbetet mellan medlemsstater eller mellan medlemsstater och kommissionen för att skydda gemenskapens ekonomiska intressen, i syfte att bättre organisera ett nära och regelbundet samarbete mellan behöriga myndigheter i kampen mot bedrägerier.

Kommissionen får höra kommittén om alla ärenden som rör verksamhet som avser att skydda gemenskapens ekonomiska intressen och skydda eurosedlar och mynt mot penningförfalskning.

Kommissionen får även höra kommittén om alla ärenden som rör rättsligt skydd av gemenskapens ekonomiska intressen, inklusive frågor kring polisiära och rättsliga frågor vid planeringen och samarbetet i kampen mot bedrägerier.”

2.

Artikel 3 skall ändras på följande sätt:

3.

Den hänvisning som görs i artikel 6 till artikel 214 i fördraget skall ersättas av en hänvisning till artikel 287 i fördraget.