Kommissionens förordning (EG) nr 1145/2003

av den 27 juni 2003

om ändring av förordning (EG) nr 1685/2000 avseende regler om berättigande till medfinansiering från strukturfonderna

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna(1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1447/2001(2), särskilt artikel 30.3 och artikel 53.2 i denna,

efter att samråd har skett med den kommitté som avses i artikel 147 i fördraget, Kommittén för jordbruksstruktur och landsbygdsutveckling och Ständiga kommittén för fiskets och vattenbrukets struktur, och

av följande skäl:

(1) Gemensamma regler om stödberättigande utgifter antogs genom kommissionens förordning (EG) nr 1685/2000 av den 28 juli 2000 om närmare bestämmelser för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 1260/1999 avseende stödberättigande utgifter i samband med insatser som medfinansieras av strukturfonderna(3). Den förordningen trädde i kraft den 5 augusti 2000.

(2) Tillämpningen av dessa regler har visat på behovet av att ändra och förtydliga dem i flera avseenden.

(3) Det finns i synnerhet skäl att godkänna kostnader för transnationella finansiella transaktioner inom ramen för stödet genom Peace II och gemenskapsinitiativen, efter avdrag för de räntor som uppbärs på förskotten.

(4) Det bör också klargöras att betalningar till riskkapitalfonder, lånefonder och garantifonder utgör faktiska utgifter.

(5) Det är nödvändigt att uttryckligen fastställa att frågan om medfinansiering av mervärdesskatten inte beror på om den slutliga mottagaren är offentlig eller enskild.

(6) När det gäller landsbygdsutveckling bör det göras klart att regeln om att utgifter kan styrkas genom kvitterade fakturor bör tillämpas utan att det påverkar de särskilda regler som anges i kommissionens förordning (EG) nr 445/2002 av den 26 februari 2002 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning nr 1257/1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden(4), ändrad genom förordning (EG) nr 963/2003(5), varigenom tariffer för enhetspriser för vissa skogsbruksinvesteringar skall fastställas.

(7) För att skapa klarhet och av praktiska skäl bör bilagan till förordning (EG) nr 1685/2000 ersättas i sin helhet.

(8) Föreskrifterna om betalningar till riskkapitalfonder, lånefonder och garantifonder, liksom mervärdesskattens stödberättigande, har orsakat tolkningsproblem.

(9) Med hänsyn till principen om likabehandling, och i syfte att beakta kostnaderna när det gäller transnationella finansiella avgifter bör de relevanta bestämmelserna i denna förordning tillämpas retroaktivt.

(10) De åtgärder som föreskrivs i den här förordningen är förenliga med yttrandet från Kommittén för utveckling och omställning av regioner.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till förordning (EG) nr 1685/2000 skall ersättas med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Följande punkter i bilagan skall emellertid gälla från och med den 5 augusti 2000:

a) i regel 1, punkterna 1.2, 1.3, 2.1, 2.2 och 2.3,

b) i regel 3, punkt 1,

c) i regel 7, punkterna 1-5.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 27 juni 2003.

På kommissionens vägnar

Michel Barnier

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 161, 26.6.1999, s. 1.

(2) EGT L 198, 21.7.2001, s. 1.

(3) EGT L 193, 29.7.2000, s. 39.

(4) EGT L 74, 15.3.2002, s. 1.

(5) EUT L 138, 5.6.2003, s. 32.

BILAGA

"BILAGA

REGLER OM STÖDBERÄTTIGANDE UTGIFTER

Regel 1: faktiskt betalda utgifter

1. UTBETALNINGAR GJORDA AV DE SLUTLIGA STÖDMOTTAGARNA

1.1. Utbetalningar från slutliga stödmottagare i den mening som avses i artikel 32.1 tredje stycket i förordning (EG) nr 1260/1999 (nedan kallad "den allmänna förordningen") skall ske i form av likvida medel med förbehåll för undantagen i punkt 1.5.

1.2. För stödordningar enligt artikel 87 i fördraget och stöd som beviljas av organ som utsetts av medlemsstaterna avses med "utbetalningar från de slutliga stödmottagarna", stöd till de slutliga stödmottagarna, med vilka de organ som beviljar stödet avser de offentliga eller privata organ som genomför den enskilda insatsen. Utbetalningar av stöd från de slutliga stödmottagarna måste motiveras med hänvisning till stödvillkoren och syftet med stödet.

1.3. Utbetalningar till riskkapital-, låne- och garantifonder (inbegripet riskkapitalholdingfonder) skall behandlas som "utgifter som faktiskt betalats" i den mening som avses i artikel 32.1 tredje stycket i den allmänna förordningen förutsatt att fonderna uppfyller kraven i reglerna 8 och 9.

1.4. I andra fall än de som avses i punkt 1.2 avses med "utbetalningar från de slutliga stödmottagarna" betalningar från de organ eller offentliga eller privata företag som är de direkta uppdragsgivarna för de särskilda insatserna och som tillhör den kategori som i enlighet med artikel 18.3 b i den allmänna förordningen fastställs i programkomplementet.

1.5. I enlighet med villkoren i punkterna 1.6, 1.7 och 1.8 kan avskrivningar, in natura-bidrag och indirekta kostnader också utgöra en del av de utbetalningar som avses i punkt 1.1. Strukturfondernas medfinansiering av en insats får dock inte överstiga summan av de stödberättigande utgifterna när insatsen avslutats, exklusive in natura-bidrag.

1.6. Kostnader för avskrivningar av fastigheter eller utrustning som direkt kan kopplas till målet för insatsen utgör stödberättigande utgifter under förutsättning att

a) gemenskapsbidrag eller nationella bidrag inte har använts vid inköpet av fastigheten eller utrustningen,

b) avskrivningskostnaderna har beräknats i överensstämmelse med relevanta bokföringsregler, och

c) kostnaderna uteslutande avser den period då insatsen i fråga medfinansierades.

1.7. In natura-bidrag utgör stödberättigande utgifter under förutsättning att

a) de består i tillhandahållande av mark eller fastighet, utrustning eller material, forskning, förvärvsarbete eller obetalt frivilligarbete,

b) de inte har gjorts med avseende på de finansieringslösningar som anges i reglerna 8, 9 och 10,

c) deras värde kan uppskattas och revideras på ett oberoende sätt,

d) deras värde vid tillhandahållandet av mark eller fastighet styrks av en oberoende behörig värderingsman eller ett behörigt officiellt organ,

e) värdet av obetalt frivilligarbete bedöms med utgångspunkt i hur mycket tid som lagts ned och hur stor den normala ersättningen per timme och dag är för det arbete som utförs,

f) bestämmelserna i reglerna 4, 5 och 6 följs, om de är tillämpliga.

1.8. Indirekta kostnader utgör stödberättigande utgifter om de grundas på verkliga kostnader som har samband med genomförandet av insatser som medfinansieras av strukturfonderna och som fördelas proportionellt (pro rata) på insatserna enlighet med en vederbörligen motiverad, rättvis och skälig metod.

1.9. Bestämmelserna i punkterna 1.5-1.8 gäller slutliga mottagare som avses i punkt 1.2 för stödordningar som omfattas av artikel 87 i fördraget och stöd som beviljats av organ som medlemsstaterna utsett.

1.10. Medlemsstaterna får tillämpa strängare nationella regler vid fastställandet av vilka utgifter som enligt punkterna 1.6-1.8 skall vara stödberättigande.

2. BEVIS FÖR UTGIFTERNA

2.1. Utbetalningar som gjorts av slutliga stödmottagare, och som deklareras som löpande betalningar eller slutbetalningar, skall som allmän regel styrkas av kvitterade fakturor. Om detta inte låter sig göras skall betalningarna styrkas med bokföringsunderlag som har motsvarande bevisvärde.

2.2. I fråga om landsbygdens utveckling gäller bestämmelsen i punkt 2.1 utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda regler som föreskrivs i förordning (EG) nr 445/2002 beträffande fastställandet av tariffer för enhetspriser för vissa skogsbruksinvesteringar.

2.3. Om en insats utförts inom ramen för offentlig upphandling skall utbetalningar från slutliga stödmottagare, som deklareras som löpande betalningar eller slutbetalningar, verifieras med kvitterade fakturor som utställts i enlighet med bestämmelserna i de undertecknade avtalen. I alla andra fall, inklusive beviljandet av offentliga bidrag, skall utbetalningar från slutliga stödmottagare, som deklareras som löpande betalningar eller slutbetalningar, motiveras av utgifter (inklusive de utgifter som avses i punkt 1.5) som faktiskt betalats av de slutliga mottagarna enligt punkt 1.2.

3. UNDERENTREPRENAD

3.1. Utan att tillämpningen av strängare nationella regler påverkas berättigar utgifter som hänför sig till följande typer av underentreprenörskontrakt inte till medfinansiering från strukturfonderna:

a) Underentreprenader som ökar kostnaderna för att utföra insatsen utan att tillföra något motsvarande värde.

b) Underentreprenörskontrakt med mellanhänder eller konsulter där betalningen definieras som en procentuell andel av insatsens totalkostnad, om inte en sådan betalning kan motiveras av den slutlige stödmottagaren genom hänvisning till det verkliga värdet på det utförda arbetet eller den tillhandahållna tjänsten.

3.2. Alla underentreprenörer skall åta sig att för varje underentreprenörskontrakt förse revisions- och kontrollorganen med all nödvändig information om de verksamheter som har lagts ut på underentreprenad.

Regel 2: redovisning av intäkter

1. "Intäkter" omfattar enligt denna regel inkomster från försäljning, förhyrning, tjänster, anmälningsavgifter eller andra likvärdiga intäkter som uppstått under medfinansieringsperioden för insatsen eller fram till den, av medlemsstaten fastställda, senare tidpunkt då stödformen avslutas med undantag av följande:

a) Intäkter som genererats under de medfinansierade investeringarnas hela ekonomiska livslängd och som regleras i särskilda bestämmelser i artikel 29.4 i den allmänna förordningen.

b) Intäkter som genererats inom ramen för de finansieringslösningar som avses i reglerna 8, 9 och 10.

c) Bidrag från den privata sektorn till medfinansiering av insatser och som tas upp intill offentliga bidrag i de ekonomiska tabellerna för den relevanta stödformen.

2. Intäkter enligt punkt 1 utgör en inkomst som reducerar strukturfondernas medfinansieringsbelopp till den berörda insatsen. Innan storleken på strukturfondernas bidrag räknats ut, men inte senare än när stödformen avslutas, skall avdrag för dem göras från insatsens bidragsberättigande utgifter helt eller proportionellt, beroende på om de helt eller endast delvis genererats genom den medfinansierade insatsen.

Regel 3: Finansiella och andra avgifter samt rättsliga utgifter

1. FINANSIELLA AVGIFTER

Skuldränta (utom utgifter för räntesubventioner som reducerar företagens lånekostnader inom ramen för en godkänd statlig stödordning), avgifter för finansiella transaktioner, valutaväxlingsavgifter och -förluster samt andra rent finansiella utgifter berättigar inte till medfinansiering från strukturfonderna. Avgifter för transnationella finansiella transaktioner som berör insatser inom ramen för Peace II och gemenskapsinitiativen (Interreg III, Leader+, Equal och Urban II) berättigar emellertid till medfinansiering från strukturfonderna efter avdrag för ränta som mottagits på förskottsbetalningar. För globalt stöd gäller dessutom att omkostnader för skuldräntor som betalats av den utsedda mellanhanden före utbetalningen av stödformens slutliga saldo är bidragsberättigande efter avdrag för ränta som erhållits på förskottsbetalningar.

2. BANKAVGIFTER FÖR KONTON

Om det vid medfinansiering från strukturfonderna krävs att ett separat konto eller separata konton öppnas för att en insats skall kunna genomföras, är bankavgifterna för att öppna och förvalta kontona bidragsberättigande.

3. KOSTNADER FÖR JURIDISK RÅDGIVNING, NOTARIEAVGIFTER, KOSTNADER FÖR TEKNISK ELLER EKONOMISK EXPERTIS SAMT BOKFÖRINGS- ELLER REVISIONSKOSTNADER

Dessa kostnader är bidragsberättigande om de är direkt kopplade till insatsen och är nödvändiga i förberedelsearbetet eller vid genomförandet av insatsen, eller, vad gäller bokförings- eller revisionskostnader, om sådana krav ställs av förvaltningsmyndigheten.

4. KOSTNADER FÖR GARANTIER UTSTÄLLDA AV BANK ELLER ANNAT FINANSINSTITUT

Dessa kostnader berättigar till bidrag i den mån som dessa garantier krävs i nationell lagstiftning eller i gemenskapsrätten eller i kommissionens beslut att godkänna stödformen.

5. BÖTER, STRAFFAVGIFTER OCH RÄTTEGÅNGSKOSTNADER

Dessa utgifter berättigar inte till bidrag.

Regel 4: Inköp av begagnad utrustning

Utan att tillämpningen av strängare nationella regler påverkas berättigar inköpskostnader för begagnad utrustning till medfinansiering från strukturfonderna om nedanstående tre villkor är uppfyllda:

a) Säljaren av utrustningen skall lämna ett intyg om dess ursprung och styrka att den inte inköpts någon gång under de senaste sju åren med hjälp av nationellt bidrag eller gemenskapsbidrag.

b) Priset på den begagnade utrustningen får inte överstiga marknadsvärdet och skall vara lägre än kostnaden för liknande ny utrustning, och

c) utrustningen skall ha de tekniska egenskaper som behövs för insatsen och uppfylla tillämpliga normer och standarder.

Regel 5: markinköp

1. ALLMÄN REGEL

1.1. Utan att tillämpningen av strängare nationella regler påverkas skall kostnaden för inköp av obebyggd mark berättiga till medfinansiering från strukturfonderna om följande tre villkor är uppfyllda:

a) Det skall finnas en direkt koppling mellan markinköpet och målen för den medfinansierade insatsen.

b) Med undantag för de fall som anges i punkt 2 får markköpsandelen av de totala stödberättigande utgifterna för en insats inte överstiga 10 %, såvida inte en högre procentandel fastställts i den stödform som godkänts av kommissionen.

c) Ett intyg måste erhållas från en oberoende behörig värderingsman eller ett behörigt officiellt organ som bekräftar att inköpspriset inte överstiger marknadsvärdet.

1.2. När det gäller stödordningar enligt artikel 87 i fördraget skall frågan om markinköpet berättigar till bidrag bedömas inom ramen för stödordningen i sin helhet.

2. INSATSER FÖR MILJÖSKYDD

För insatser för miljöskydd skall alla nedanstående villkor uppfyllas för att utgiften skall berättiga till bidrag:

- Inköpet skall omfattas av ett positivt beslut från förvaltningsmyndigheten.

- Marken skall användas för det avsedda ändamålet under en tidsrymd som är bestämd i beslutet.

- Marken får inte vara avsedd för jordbruksändmål utom i vederbörligen motiverade fall som godtagits av förvaltningsmyndigheten.

- Inköpet skall göras av en offentlig institution eller ett organ som regleras av offentlig lagstiftning eller på deras vägnar.

Regel 6: inköp av fastighet

1. ALLMÄN REGEL

Utan att tillämpningen av strängare nationella regler påverkas skall kostnaden för inköp av fastigheter, dvs. redan uppförda byggnader och den tomt på vilken de står, berättiga till medfinansiering från strukturfonderna om det finns en direkt koppling mellan inköpet och målen för den aktuella insatsen enligt villkoren i punkt 2.

2. VILLKOR FÖR STÖDBERÄTTIGANDE

2.1. Ett intyg måste erhållas från en oberoende behörig värderingsman eller ett behörigt officiellt organ som styrker att priset inte överstiger marknadsvärdet och som antingen intygar att byggnaden uppfyller det nationella regelverket, eller redovisar på vilka punkter den inte uppfyller regelverket om den slutliga stödmottagaren förutsätts åtgärda detta i samband med insatsen.

2.2. Byggnaden får inte under de senaste 10 åren ha tilldelats nationella bidrag eller gemenskapsbidrag som skulle innebära en stöddubblering om strukturfonderna medfinansierar inköpet.

2.3. Fastigheten skall användas för det ändamål och under den period som beslutats av förvaltningsmyndigheten.

2.4. Byggnaden får endast användas i överensstämmelse med målen för insatsen. Särskilt gäller att byggnaden endast får inhysa offentlig administration om en sådan användning berättigar till stöd enligt bestämmelserna i den berörda strukturfonden.

Regel 7: Mervärdesskatt samt övriga skatter och avgifter

1. Mervärdesskatt utgör inte en bidragsberättigande utgift annat än om den verkligen och slutligt betalas av den slutliga stödmottagaren eller den enskilde mottagaren inom ramen för stödordningar enligt artikel 87 i fördraget eller om stödet beviljats av de organ som medlemsstaterna utsett. Mervärdesskatt som på något sätt kan betalas tillbaka kan inte anses vara bidragsberättigande ens om den faktiskt inte betalas tillbaka till av den slutlige stödmottagaren eller den slutlige mottagaren. Den slutlige stödmottagarens eller den slutlige mottagarens offentliga eller privaträttsliga ställning har inte någon betydelse när det gäller att avgöra huruvida mervärdesskatt utgör en stödberättigande utgift i enlighet med bestämmelserna i denna regel.

2. Mervärdesskatt som den slutlige stödmottagaren eller den slutlige mottagaren inte kan återvinna i enlighet med särskilda nationella regler skall utgöra en stödberättigande utgift endast om gällande regler fullt överensstämmer med rådets sjätte direktiv 77/388/EEG(1) om mervärdesskatt.

3. Om den slutlige stödmottagaren eller den slutlige mottagaren omfattas av en schablonregel enligt avsnitt XIV i direktiv 77/388/EEG skall erlagd mervärdesskatt anses återbetalningsbar för tillämpningen av punkt 1.

4. Medfinansiering från gemenskapen får inte överstiga de sammanlagda stödberättigande utgifterna exklusive mervärdesskatt, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 29.6 i den allmänna förordningen.

5. Övriga skatter och avgifter (särskilt direkta skatter och sociala avgifter på löner) som uppstår i samband med medfinansiering från strukturfonderna utgör stödberättigande utgifter, endast om de verkligen och slutligt bärs av den slutliga stödmottagaren eller den slutlige mottagaren.

Regel 8: Riskkapitalfonder och lånefonder

1. ALLMÄN REGEL

Strukturfonderna kan medfinansiera kapital som används i riskkapital- och/eller lånefonder eller i riskkapitalholdingfonder (nedan kallade "fonder") enligt villkoren i punkt 2. Med "riskkapitalfonder och lånefonder" avses i denna regel investeringsbolag som särskilt grundats för att tillhandahålla aktiekapital eller andra former av riskkapital, inklusive lån, till små och medelstora företag såsom dessa definieras i kommissionens rekommendation 96/280/EG(2). Med "riskkapitalholdingfonder" avses fonder som bildats för investeringar i flera riskkapital- och lånefonder. Strukturfondernas medverkan i fonder kan ske parallellt med saminvesteringar eller garantier från andra av gemenskapens finansiella instrument.

2. VILLKOR

2.1. En väl övervägd verksamhetsplan skall lämnas av fondens medfinansiärer eller sponsorer med specifikation bl.a. över vilken marknad man siktar på, kriterier och villkor för att en finansiering skall beviljas, fondens driftsbudget, ägar- och medfinansieringspartner, ledningens professionalism, kompetens och oberoende, fondens stadgar, motivering för strukturfondsbidragen och hur de skall användas, desinvesteringspolicyn och fondens likvidationsbestämmelser, inklusive återanvändning av vinster som kan tillskrivas bidraget från strukturfonderna. Verksamhetsplanen skall noggrant bedömas och dess genomförande övervakas av förvaltningsmyndigheten eller under dennas ansvar.

2.2. Fonden skall bildas som ett oberoende rättssubjekt som regleras genom avtal mellan andelsägarna eller som en separat ekonomisk enhet inom ett befintligt finansinstitut. I sistnämnda fall måste fonden omfattas av ett separat genomförandeavtal där det särskilt stipuleras om separata konton som skiljer de nya resurser som investeras i fonden (inklusive resurser från strukturfonderna) från de resurser som ursprungligen funnits tillgängliga i institutet. Alla deltagare i fonden skall lämna sina bidrag i form av likvida medel.

2.3. Kommissionen kan inte bli partner eller andelsägare i fonden.

2.4. Bidraget från strukturfonderna skall omfattas av begränsningarna i artikel 29.3 och 29.4 i den allmänna förordningen.

2.5. Fonderna får endast investera i små och medelstora företag då dessa bildas, på ett tidigt stadium (inklusive startkapital) eller vid expansion och endast i verksamheter som fondförvaltarna bedömer vara potentiellt lönsamma. Vid lönsamhetsbedömningen bör hänsyn tas till det aktuella företagets samtliga inkomstkällor. Fonderna får inte investera i företag i svårigheter enligt definitionen i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter(3).

2.6. Försiktighet bör iakttagas för att minimera snedvridningen av konkurrensen på riskkapital- eller lånemarknaden. Närmare bestämt kan vinster från kapitalinvesteringar och lån (minus en proportionell andel för förvaltningskostnader) företrädesvis fördelas bland privata andelsägare upp till den ersättningsnivå som anges i aktieägaravtalet, därefter skall de fördelas proportionellt lika mellan samtliga andelsägare och strukturfonderna. Vinster i fonden som kan tillskrivas strukturfondsbidrag måste återanvändas för utveckling av små och medelstora företag i samma stödberättigade område.

2.7. Förvaltningskostnaderna får inte överstiga 5 % av det inbetalda kapitalet i årsgenomsnitt under perioden för insatsen, såvida det inte efter en anbudsinfordran visar sig vara nödvändigt med en högre procentandel.

2.8. När insatsen avslutas, skall fondens bidragsberättigande utgifter (den slutlige stödmottagaren) vara det av fondens kapital som investerats i eller lånats ut till små och medelstora företag, inklusive uppkomna förvaltningskostnader.

2.9. Bidrag från strukturfonderna och andra offentliga bidrag till fonder, liksom de investeringar som gjorts av fonder i enskilda små och medelstora företag omfattas av reglerna för statligt stöd.

3. REKOMMENDATIONER

3.1. Kommissionen rekommenderar de normer för god praxis som anges i punkterna 3.2-3.6 för fonder som strukturfonderna lämnar bidrag till. Följs dessa rekommendationer ser kommissionen detta som en positiv omständighet då den undersöker huruvida fonden är förenlig med reglerna för statligt stöd. Rekommendationerna är inte bindande när det gäller att avgöra vilka utgifter som berättigar till bidrag.

3.2. Den privata sektorns finansiella bidrag bör vara väsentligt och överstiga 30 %.

3.3. Fonden bör vara tillräckligt stor och täcka en tillräckligt omfattande målgrupp för att säkerställa att dess insatser är potentiellt lönsamma, med en tidshorisont för investeringarna som är förenlig med perioden för strukturfondernas deltagande och insatsen bör koncentreras på områden där marknaden uppvisar brister.

3.4. Valet av tidpunkt för kapitalinbetalningar till fonden bör vara detsamma för strukturfonderna och andelsägarna och stå i förhållande till de medel som satsats.

3.5. Fonderna bör ledas av oberoende professionell personal med affärserfarenheter som är tillräckliga för att påvisa den nödvändiga förmågan och trovärdigheten för att kunna förvalta en riskkapitalfond. Ledningsgruppen bör väljas på basis av en urvalsprocess med konkurrens där hänsyn tas till nivån på de arvoden som förväntas.

3.6. Fonden bör normalt inte förvärva en majoritetsandel i företagen och bör sträva efter att realisera alla investeringar under fondens existens.

Regel 9: garantifonder

1. ALLMÄN REGEL

Strukturfonderna får medfinansiera kapitalet i garantifonder i enlighet med villkoren i punkt 2. Med garantifonder avses i denna regel finansiella instrument som garanterar riskkapital- och lånefonder i den mening som avses i regel 8 och andra riskkapitalprogram för små och medelstora företag (inklusive lån) mot förluster som uppkommer till följd av deras investeringar i små och medelstora företag enligt definitionen i rekommendation 96/280/EG. Fonderna kan vara offentligt stödda aktiefonder som tecknats av små och medelstora företag, kommersiella fonder med partner från den privata sektorn eller helt offentligfinansierade fonder. Strukturfondernas deltagande i fonderna kan ske parallellt med delgarantier från andra finansiella instrument från gemenskapen.

2. VILLKOR

2.1. Fondens medfinansiärer eller sponsorer skall på samma sätt som gäller för riskkapitalfonder (regel 8) lägga fram en väl övervägd verksamhetsplan, efter vederbörliga ändringar, och specificera målgarantiportföljen. Verksamhetsplanen skall noggrant bedömas och dess genomförande övervakas av förvaltningsmyndigheten eller under dennas ansvar.

2.2. Fonden skall bildas som ett oberoende rättssubjekt som regleras genom avtal mellan andelsägarna eller som en separat ekonomisk enhet inom ett befintligt finansinstitut. I sistnämnda fall måste fonden omfattas av ett separat genomförandeavtal där det särskilt stipuleras om separata konton som skiljer de nya resurser som investeras i fonden (inklusive resurser från strukturfonderna) från de resurser som ursprungligen funnits tillgängliga i institutet.

2.3. Kommissionen kan inte bli partner eller andelsägare i fonden.

2.4. Fonden får endast garantera investeringar i verksamheter som bedömts vara potentiellt lönsamma. Fonden skall inte lämna några garantier till företag i svårigheter i den mening som avses i gemenskapens riktlinjer för stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter.

2.5. Varje del av strukturfondsbidragen som blivit över sedan garantierna lösts in skall återanvändas till utveckling av små och medelstora företag i samma stödberättigade område.

2.6. Förvaltningskostnaderna får inte överstiga 2 % av det inbetalda kapitalet i årsgenomsnitt under perioden för stödformen, såvida det inte efter en anbudsinfordran visar sig vara nödvändigt med en högre procentandel.

2.7. När stödformen avslutas, skall fondens bidragsberättigande utgifter (den slutlige stödmottagaren) motsvara den andel av det till fullo betalade fondkapitalet som på basis av en oberoende revision behövs för att täcka de garantier som beviljats, inklusive de förvaltningskostnader som uppstått.

2.8. Bidrag från strukturfonderna och andra offentliga bidrag till garantifonder, liksom de garantier som ställts ut av sådana fonder till enskilda små och medelstora företag, omfattas av reglerna om statligt stöd.

Regel 10: leasing

1. ALLMÄN REGEL

Utgifter för leasinginsatser skall berättiga till medfinansiering från strukturfonderna i enlighet med reglerna i punkterna 2-4.

2. STÖD VIA LEASEGIVARE

2.1. Leasegivaren är den direkta mottagaren av medfinansiering från gemenskapen som används för att reducera de betalningar av leasingavgifter som görs av leasetagaren för tillgångar som omfattas av leasingkontraktet.

2.2. Leasingkontrakt för vilka det betalas gemenskapsstöd skall innehålla en återköpsklausul eller en bestämmelse om en kortaste leasingperiod som motsvarar livslängden hos den tillgång som avtalet avser.

2.3. Om ett leasingkontrakt avslutas innan den kortaste leasingperioden löpt ut, utan förhandsgodkännande från behöriga myndigheter, skall leasegivaren förbinda sig att till de berörda nationella myndigheterna återbetala den del av gemenskapsstödet som motsvarar återstoden av leasingperioden (som sedan krediteras den aktuella fonden).

2.4. Leasegivarens inköp av tillgången, styrkt med en kvitterad faktura eller bokföringsunderlag med motsvarande bevisvärde, utgör en utgift som berättigar till medfinansiering. Maximalt bidragsberättigande belopp för medfinansiering från gemenskapen får inte överstiga marknadsvärdet för den leasade tillgången.

2.5. Kostnader, förutom de som avses i punkt 2.4, som har avseende på leasingkontrakt (särskilt skatt, leasegivarens marginal, ränterefinansieringskostnader, indirekta kostnader, försäkringsavgifter) är inte bidragsberättigande utgifter.

2.6. Gemenskapsstöd som utbetalas till leasegivaren skall i sin helhet användas till förmån för leasetagaren genom att ett enhetligt avdrag görs i alla leasingavgifter så länge leasingperioden varar.

2.7. Leasegivaren skall visa att gemenskapsstödet till fullo kommer leasetagaren till del genom att specificera leasingavgifterna eller med hjälp av en annan metod som ger likvärdiga garantier.

2.8. De kostnader som avses i punkt 2.5 och användningen av eventuella skatteförmåner som uppstår som en följd av leasingen samt övriga villkor i kontraktet skall vara desamma som de som gäller då det inte förekommmer någon finansiell gemenskapsåtgärd.

3. STÖD TILL LEASETAGARE

3.1. Leasetagaren skall vara den direkta mottagaren av medfinansiering från gemenskapen.

3.2. De leasingavgifter som leasetagaren betalar till leasegivaren utgör utgifter som berättigar till medfinansiering om de styrks med kvitterade fakturor eller bokföringsunderlag med motsvarande bevisvärde.

3.3. För leasingkontrakt med en återköpsklausul eller med en bestämmelse om en kortaste leasingperiod som motsvarar livslängden hos den tillgång som avtalet avser får det maximala beloppet som berättigar till medfinansiering från gemenskapen inte överstiga marknadsvärdet för den leasade tillgången. Övriga kostnader som hör samman med leasingkontraktet (skatt, leasegivarens marginal, ränterefinansieringskostnader, indirekta kostnader, försäkringsavgifter, etc.) är inte bidragsberättigande utgifter.

3.4. Gemenskapsstöd avseende leasingkontrakt enligt punkt 3.3 utbetalas till leasetagaren genom en eller flera delbetalningar för leasingavgifter som faktiskt betalats. Om leasingkontraktet fortsätter att löpa efter gemenskapsstödformens sista bidragsdag kan endast leasingavgifter som förfallit och betalats av leasetagaren fram till slutdagen för stödformens utbetalningar anses vara bidragsberättigande.

3.5. För leasingkontrakt utan återköpsklausul, vars giltighetstid är kortare än tillgång livslängden hos den som avtalet avser barättiga, skall leasingavgifterna till medfinansiering från gemenskapen i förhållande till den period som den bidragsberättigande insatsen varar. Leasetagaren skall dock kunna visa att leasing var den mest kostnadseffektiva metoden för att komma i besittning av utrustningen. Om kostnaderna hade blivit lägre om en alternativ metod (t.ex. förhyrning av utrustningen) använts, skall extrakostnaderna dras av från de bidragsberättigande utgifterna.

3.6. Medlemsstaterna får tillämpa strängare nationella regler vid fastställande av stödberättigande utgifter enligt punkterna 3.1-3.5.

4. FÖRSÄLJNING/LEASEBACK

Leasingavgifter som betalas av leasetagare enligt en försäljning/leaseback-plan kan berättiga till bidrag enligt reglerna i punkt 3. Förvärvskostnaderna för tillgången berättigar inte till medfinansiering från gemenskapen.

Regel 11: Kostnader som uppstått vid förvaltning och genomförande av strukturfonderna

1. ALLMÄN REGEL

Medlemsstaternas kostnader för förvaltning, genomförande, övervakning och kontroll av strukturfonderna berättigar inte till medfinansiering, om inte bestämmelserna i punkt 2 är uppfyllda och kostnaderna omfattas av kategorierna i punkt 2.1.

2. KATEGORIER AV UTGIFTER FÖR FÖRVALTNING, GENOMFÖRANDE, ÖVERVAKNING OCH KONTROLL SOM BERÄTTIGAR TILL MEDFINANSIERING

2.1. Följande utgiftskategorier berättigar till medfinansiering enligt en stödform enligt de villkor som anges i punkterna 2.2-2.7:

- Utgifter för förberedelse, urval, bedömning, och övervakning av stödformen och insatserna (men inte för utgifter för köp eller installering av datoriserade system för förvaltning, övervakning och utvärdering).

- Utgifter för möten i övervakningskommittéerna och underkommittéerna som gäller stödforments genomförande. I dessa utgifter kan även ingå kostnader för experter och andra deltagare i dessa kommittéer, även deltagare från tredjeland, om ordförandena i dessa kommittéer finner att dessa personers närvaro är nödvändig för att stödformen skall kunna genomföras på ett effektivt sätt.

- Utgifter för revision och kontroll av insatserna på plats.

2.2. Utgifter för löner och arbetsgivaravgifter berättigar till medfinansiering endast i följande fall:

a) Statstjänstemän eller andra offentliganställda tjänstemän som genom vederbörligen dokumenterat beslut från behörig myndighet avdelats att utföra de uppgifter som anges i punkt 2.1.

b) Annan personal som anställts för att utföra de uppgifter som anges i punkt 2.1.

Avdelnings- eller anställningstidens längd får inte sträcka sig längre än till det datum då stödberättigandet, enligt beslutet om att bevilja stödformen, löper ut.

2.3. Strukturfondernas bidrag till utgifterna i punkt 2.1 skall vara begränsat till maximibeloppet för den stödform som godkänts av kommissionen och får inte överstiga gränserna i punkterna 2.4 och 2.5.

2.4. För alla stödformer, utom gemenskapsinitiativ, specialprogrammet Peace II och innovativa åtgärder, skall maximigränsen vara lika med summan av följande belopp:

- 2,5 % av den del av det totala strukturfondsbidraget som understiger eller är lika med 100 miljoner euro.

- 2 % av den del av det totala strukturfondsbidraget som överstiger 100 miljoner euro, men understiger eller är lika med 500 miljoner euro.

- 1 % av den del av det totala strukturfondsbidraget som överstiger 500 miljoner euro, men understiger eller är lika med 1 miljard euro.

- 0,5 % av den del av det totala strukturfondsbidraget som överstiger 1 miljard euro.

2.5. För gemenskapsinitiativ, innovativa åtgärder och specialprogrammet Peace II skall gränsen vara 5 % av det totala bidraget från strukturfonderna. Om en sådan stödform omfattar deltagande av fler än en medlemsstat, kan denna gräns höjas för att ta hänsyn till ökade kostnader för förvaltning och genomförande och gränsen kommer då att fastställas i kommissionens beslut.

2.6. Vid beräkningen av gränserna i punkterna 2.4 och 2.5 skall totalsumman för strukturfondernas bidrag vara den totalsumma som fastställs i varje stödform som godkänts av kommissionen.

2.7. Genomförandet av punkterna 2.1-2.6 i denna regel skall avtalas mellan kommissionen och medlemsstaterna och anges i stödformen. Storleken på bidraget skall fastställas i enlighet med artikel 29.7 i den allmänna förordningen. Av kontrollskäl kommer de utgifter som avses i punkt 2.1 att omfattas av särskilda åtgärder eller delåtgärder inom ramen för tekniskt stöd.

3. ÖVRIGA UTGIFTER INOM RAMEN FÖR TEKNISKT STÖD

Verksamheter som kan medfinansieras inom ramen för tekniskt stöd, förutom dem som anges i punkt 2 (t. ex. undersökningar, seminarier, informationsåtgärder, utvärdering samt köp och installering av datoriserade system för förvaltning, övervakning och utvärdering), omfattas inte av villkoren i punkt 2.4-2.6. Utgifter för löner till statstjänstemän eller andra offentliganställda tjänstemän som utför sådan verksamhet berättigar inte till bidrag.

4. OFFENTLIGA FÖRVALTNINGARS UTGIFTER I SAMBAND MED GENOMFÖRANDET AV INSATSERNA

Följande utgifter för offentliga förvaltningar berättigar till medfinansiering utanför tekniskt stöd om de avser genomförandet av en insats och under förutsättning att de inte är en följd av myndighetens lagstadgade ansvar eller myndighetens löpande förvaltning, övervaknings- och kontrollupgifter:

a) Kostnader i samband med tjänster som en offentlig tjänst tillhandahåller vid genomförandet av en insats. Kostnaderna skall antingen vara fakturerade på en slutlig stödmottagare (offentlig eller privat) eller styrkas med bokföringsunderlag som har motsvarande bevisvärde så att den berörda offentliga tjänsten verkliga kostnader för insatsen kan fastställas.

b) Kostnader för genomförandet av en insats, inklusive utgifter som avser tillhandahållande av tjänster som bärs av en myndighet som själv är den slutlige stödmottagaren och som utför en insats för egen räkning utan att anlita externa tekniker eller andra företag. De aktuella utgifterna skall avse utgifter som faktiskt och direkt betalats till den medfinansierade insatsen, och de skall styrkas med dokument som gör det möjligt att fastställa den berörda offentliga tjänsten verkliga kostnader för insatsen.

Regel 12: Utgifter som berättigar till bidrag på grundval av var insatsen sker

1. ALLMÄN REGEL

Som en allmän regel skall de insatser som medfinansieras av strukturfonderna genomföras i den region som stödformen hänför sig till.

2. UNDANTAG

2.1. Om den region som stödformen hänför sig till helt eller delvis kommer att gynnas av en insats som genomförs utanför regionen, kan förvaltningsmyndigheten godkänna medfinansiering av insatsen, förutsatt att alla villkor i punkterna 2.2-2.4 uppfylls. I andra fall kan en insats godtas som berättigande till medfinansiering enligt förfarandet i punkt 3. När det gäller insatser som finansieras av Fonden för fiskets utveckling (FFU) skall förfarandet i punkt 3 alltid följas.

2.2. Insatserna skall äga rum i ett NUTS III-område i den medlemsstat som omedelbart gränsar till den region som stödformen gäller.

2.3. De utgifter för insatsen som högst får beviljas som bidragsberättigande bestäms proportionellt i förhållande till de fördelar från insatsen som förväntas tillkomma regionen och skall grundas på en bedömning som görs av ett organ som är oberoende av förvaltningsmyndigheten. Fördelarna skall bedömas med beaktande av de särskilda målen för stödformen och dennas förväntade effekter. Insatsen kan inte godkännas för medfinansiering om proportionen av dessa fördelar understiger 50 %.

2.4. För varje åtgärd som omfattas av stödformen bör de stödberättigande utgifterna för de insatser som godtas enligt punkt 2.1, inte överstiga 10 % av åtgärdens totala stödberättigande utgifter. Vidare bör de stödberättigande utgifterna för alla insatser inom ramen för en stödform som godtas enligt punkt 2.1 inte överstiga 5 % av de totala stödberättigande utgifterna för stödformen.

2.5. Insatser som godtagits av den förvaltande myndigheten enligt punkt 2.1 skall anges i den årliga och i den slutliga rapporten om genomförandet av det aktuella stödet.

3. ÖVRIGA FALL

Om insatserna sker utanför den region som stödformen hänför sig till men som inte uppfyller villkoren i punkt 2, eller om insatserna finansieras av FFU, skall kommissionen från fall till fall i förväg godkänna att insatserna medfinansieras efter en begäran som överlämnats av medlemsstaten, särskilt med beaktande av hur nära den aktuella regionen insatsen genomförs, hur stora fördelar regionen förväntas dra av den, samt utgifternas andel i förhållande till de totala utgifterna för åtgärden och för stödformen. I de fall stödformen hänför sig till de yttersta randområdena kommer förfarandet i denna punkt att tillämpas.

(1) EGT L 145, 13.6.1977, s. 1.

(2) EGT L 107, 30.4.1996, s. 4.

(3) EGT C 288, 9.10.1999, s. 2."