32003D0479

2003/479/EG: Rådets beslut av den 16 juni 2003 om anställningsvillkoren för nationella experter och militärer som är utstationerade vid rådets generalsekretariat samt om upphävande av besluten av den 25 juni 1997 och den 22 mars 1999 samt beslut 2001/41/EG och beslut 2001/496/GUSP

Europeiska unionens officiella tidning nr L 160 , 28/06/2003 s. 0072 - 0080


Rådets beslut

av den 16 juni 2003

om anställningsvillkoren för nationella experter och militärer som är utstationerade vid rådets generalsekretariat samt om upphävande av besluten av den 25 juni 1997 och den 22 mars 1999 samt beslut 2001/41/EG och beslut 2001/496/GUSP

(2003/479/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 28.1 i detta,

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 207.2 i detta, och

av följande skäl:

(1) Utstationerade nationella experter (nedan kallade "nationella experter") och utstationerade nationella militärer (nedan kallade "nationella militärer") kan vara rådets generalsekretariat (nedan kallat "generalsekretariatet") till nytta genom sitt stora professionella kunnande och sin erfarenhet, i synnerhet på områden där sådan sakkunskap inte är omedelbart tillgänglig.

(2) Detta beslut bör främja det utbyte av professionella erfarenheter av och kunskaper om europeisk politik som sker genom att experter från medlemsstaterna tillfälligt tjänstgör vid generalsekretariatet. Det syftar även till att säkerställa ett närmare samarbete mellan rådet och de nationella myndigheterna eller internationella organisationer genom att generalsekretariatets tjänstemän utstationeras vid dessa.

(3) Nationella experter bör hämtas från regeringskanslier eller ministerier i medlemsstaterna eller från internationella organisationer.

(4) De rättigheter och skyldigheter för nationella experter och militärer som föreskrivs i detta beslut bör garantera att de utför sina uppgifter helt och hållet i generalsekretariatets intresse.

(5) Med tanke på att de nationella experternas och militärernas arbete är tidsbegränsat och att de har en särskild ställning bör de inte ha ansvar för att vid generalsekretariatet utöva dess offentligrättsliga befogenheter.

(6) I detta beslut bör fastställas alla anställningsvillkor för nationella experter och militärer, och det bör tillämpas oavsett varifrån de budgetmedel kommer som används för att täcka kostnaderna.

(7) Särskilda bestämmelser bör vidare föreskrivas för sådana nationella militärer vid rådets generalsekretariat som skall utgöra Europeiska unionens militära stab.

(8) Eftersom dessa anställningsvillkor ersätter anställningsvillkoren i besluten av den 25 juni 1997 och den 22 mars 1999 samt i beslut 2001/41/EG och beslut 2001/496/GUSP, bör de besluten upphöra att gälla.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Tillämpningsområde

1. Dessa anställningsvillkor skall tillämpas på nationella experter som är utstationerade vid generalsekretariatet av en nationell, regional eller lokal offentlig myndighet. De skall också tillämpas på experter som är utstationerade från en internationell organisation.

2. De personer som omfattas av dessa anställningsvillkor skall förbli i sina arbetsgivares tjänst under hela utstationeringen och skall fortsätta att avlönas av den arbetsgivaren.

3. Generalsekretariatet skall besluta på grundval av behov och tillgängliga budgetmedel om anställningen av nationella experter. Ställföreträdande generalsekreteraren skall fastställa villkoren för anställningen.

4. Utom i fall då ställföreträdande generalsekreteraren beviljar undantag från denna regel, skall nationella experter vara medborgare i någon av medlemsstaterna; ett sådant undantag är inte möjligt på GUSP/ESFP-området. De nationella experterna skall rekryteras över största möjliga geografiska område bland medlemsstaterna. Medlemsstaterna och generalsekretariatet skall samarbeta för att i största möjliga utsträckning säkerställa jämvikt mellan kvinnor och män samt jämställdhet.

5. Utstationeringen skall ske genom skriftväxling mellan generalsekretariatets generaldirektorat för personal och administration och den berörda medlemsstatens ständiga representation eller i förekommande fall den internationella organisationen. Ett exemplar av anställningsvillkoren för nationella experter vid generalsekretariatet skall åtfölja skriftväxlingen.

Artikel 2

Utstationeringens längd

1. Utstationeringens längd får inte understiga sex månader och inte överstiga två år och får förlängas flera gånger men den sammanlagda längden får inte överstiga fyra år.

2. Den planerade utstationeringstiden skall vara fastställd från början genom den skriftväxling som avses i artikel 1.5. Samma förfarande skall tillämpas vid en eventuell förnyelse av utstationeringen.

3. En nationell expert som redan har varit utstationerad vid generalsekretariatet kan utstationeras på nytt om inte annat följer av tillämpliga interna bestämmelser om längsta tillåtna tid för deras tjänstgöring vid generalsekretariatets avdelningar, och alltid på följande villkor:

a) Den nationelle experten skall fortsätta att uppfylla villkoren för utstationering.

b) Minst sex år skall ha gått mellan den föregående utstationeringens slut och en ny utstationering. Om den nationelle experten har fått ett nytt avtal vid utgången av den första utstationeringen skall sexårsperioden börja löpa vid utgången av detta avtal. Denna bestämmelse skall inte hindra generalsekretariatet från att godta utstationering av en nationell expert vars första utstationering har varat mindre än fyra år, men i så fall får den nya utstationeringen inte överskrida den återstående delen av fyraårsperioden.

Artikel 3

Utstationeringsort

Nationella experter skall tjänstgöra i Bryssel eller vid något av generalsekretariatets sambandskontor.

Artikel 4

Arbetsuppgifter

1. En nationell expert skall bistå generalsekretariatets tjänstemän och tillfälligt anställda samt utföra de arbetsuppgifter som han får sig tilldelade.

De olika funktionerna skall i samförstånd fastställas av generalsekretariatet och den myndighet som utstationerar den nationella experten, med hänsyn till avdelningarnas intressen och sökandens kvalifikationer.

2. En nationell expert får delta i tjänsteresor och möten endast

a) om det sker tillsammans med en tjänsteman eller tillfälligt anställd vid generalsekretariatet, eller

b) om den nationelle experten är ensam, som observatör eller i informationssyfte.

Under vissa särskilda omständigheter får den berörda avdelningens generaldirektör avvika från denna regel genom ett särskilt förordnande till den nationella experten, efter att ha förvissat sig om att det inte föreligger någon risk för intressekonflikter. Den nationella experten kan inte binda generalsekretariatet utåt, utom efter särskilt förordnande från den berörda avdelningens generaldirektör, på bemyndigande av generalsekreteraren/den höge representanten.

3. Generalsekretariatet ensamt skall ha ansvaret för att godkänna resultaten av de arbetsuppgifter som utförs av en nationell expert.

4. De berörda avdelningarna inom generalsekretariatet, den nationelle expertens arbetsgivare och den nationelle experten själv skall göra allt för att undvika att intressekonflikter föreligger eller uppstår i samband med de arbetsuppgifter den nationelle experten utför under sin utstationering. Generalsekretariatet skall därför i god tid ge den nationelle experten och dennes arbetsgivare fullständig information om planerade arbetsuppgifter och be den nationelle experten och arbetsgivaren att skriftligt intyga att de inte känner till någon anledning till att den nationelle experten inte bör ges dessa uppgifter. Den nationelle experten skall särskilt uppmanas att redovisa eventuella konflikter som kan uppstå mellan hans familjeförhållanden (i synnerhet nära familjemedlemmars yrkesverksamhet och deras eller egna betydande ekonomiska intressen) och de planerade arbetsuppgifterna under utstationeringen.

Arbetsgivaren och den nationelle experten skall förbinda sig att till generalsekretariatet anmäla alla förändrade omständigheter under utstationeringen som kan göra att sådana konflikter föreligger eller uppstår.

5. Om generalsekretariatet anser att de uppgifter som anförtros nationella experter kräver särskilda säkerhetsåtgärder skall en säkerhetsprövning genomföras innan den nationelle experten utstationeras.

6. Vid underlåtenhet att följa bestämmelserna i punkterna 2, 3 och 4 skall generalsekretariatet ha rätt att avsluta nationella experters utstationering i enlighet med artikel 8.

Artikel 5

Rättigheter och skyldigheter

1. Under utstationeringsperioden skall följande gälla:

a) En nationell expert skall fullgöra sina uppgifter och uppträda helt och hållet i rådets intresse.

b) En nationell expert skall avstå från varje handling och särskilt från offentliga uttalanden som kan skada anseendet för hans tjänst.

c) Varje nationell expert som i sin tjänsteutövning har att ta ställning till en fråga vars handläggning eller resultat är av ett sådant personligt intresse för honom att det kan påverka hans oberoende ställning skall meddela detta till chefen på den avdelning där han tjänstgör.

d) En nationell expert får inte, vare sig ensam eller tillsammans med andra, offentliggöra eller låta offentliggöra texter som har samband med Europeiska unionens verksamhet utan att ha fått tillstånd på de villkor och enligt de regler som gäller vid generalsekretariatet. Tillstånd får endast vägras om det planerade offentliggörandet riskerar att äventyra Europeiska unionens intressen.

e) Alla rättigheter i samband med arbete som utförts av en nationell expert i tjänsteutövningen skall tillhöra generalsekretariatet.

f) En nationell expert skall vara bosatt antingen på tjänstgöringsorten eller på ett sådant avstånd från den att han inte hindras i sin verksamhet.

g) En nationell expert skall bistå och råda sina överordnade där han är utstationerad och svara inför dessa för att de uppgifter som tilldelats honom utförs.

h) En nationell expert får inte ta emot instruktioner angående tjänsteutövningen från sin arbetsgivare eller nationella regering. Han får inte utföra någon verksamhet för sin arbetsgivare eller regering eller för andra personer, privata företag eller offentliga organ.

2. En nationell expert skall både under och efter utstationeringen iaktta fullständig tystnadsplikt vad gäller de uppgifter och den information som kommer till hans kännedom under eller i samband med tjänsteutövningen. Han får inte på något sätt för en obehörig person avslöja innehållet i handlingar eller lämna ut uppgifter som inte redan lagligen har offentliggjorts och får inte heller använda dem för personlig vinning.

3. Efter utstationeringens slut skall den nationella experten även fortsättningsvis vara bunden av skyldigheten att handla med integritet och diskretion när det gäller utövandet av de nya arbetsuppgifter som åläggs honom och när det gäller accepterande av vissa tjänster eller förmåner.

I detta syfte skall den nationella experten, under de tre år som följer på utstationeringsperioden, utan dröjsmål meddela generalsekretariatet de funktioner eller arbetsuppgifter som han skall utöva på uppdrag av sin arbetsgivare, som kan ge upphov till intressekonflikter med de arbetsuppgifter som han genomförde under utstationeringen.

4. Den nationelle experten skall iaktta de säkerhetsregler som gäller vid generalsekretariatet.

5. Vid underlåtenhet att följa någon av bestämmelserna i denna artikel under utstationeringen skall generalsekretariatet ha rätt att avsluta en nationell experts utstationering i enlighet med artikel 8.

Artikel 6

Utbildningsnivå, yrkeserfarenhet och språkkunskaper

1. För att få utstationeras som nationell expert vid generalsekretariatet krävs minst tre års yrkeserfarenhet på heltid i en administrativ, vetenskaplig, teknisk, rådgivande eller arbetsledande befattning som är likvärdig med en befattning inom kategori A eller B enligt tjänsteföreskrifterna för tjänstemän och övriga anställda vid Europeiska gemenskaperna. Arbetsgivare varifrån en nationell expert hämtas skall före utstationeringen lämna in en redogörelse för expertens anställning under de föregående tolv månaderna till generalsekretariatet.

2. Nationella experter skall ha fördjupade kunskaper i ett gemenskapsspråk och tillfredsställande kunskaper i ett annat gemenskapsspråk för att kunna utföra sina uppgifter.

Artikel 7

Avbrott i utstationeringen

1. Generalsekretariatet kan godkänna att utstationeringen avbryts och fastställa villkor för detta. Under sådana avbrott skall följande gälla:

a) Traktamenten och tillägg enligt artiklarna 15 och 16 skall inte betalas ut.

b) Kostnader enligt artiklarna 18 och 19 skall ersättas endast om avbrottet sker på generalsekretariatets begäran.

2. Generalsekretariatet skall informera den nationelle expertens arbetsgivare.

Artikel 8

Avslutande av utstationeringen

1. Om inte annat följer av punkt 2 kan utstationeringen avslutas på begäran av antingen generalsekretariatet eller den nationelle expertens arbetsgivare, med tre månaders varsel, eller på begäran av den nationelle experten, med samma varsel och med förbehåll för generalsekretariatets godkännande.

2. Utstationeringen kan i undantagsfall avslutas utan varsel

a) av den nationelle expertens arbetsgivare om dennes vitala intressen kräver det,

b) enligt överenskommelse mellan generalsekretariatet och arbetsgivaren, på begäran av den nationelle experten riktad till båda parter, om den nationelle expertens vitala, personliga eller yrkesmässiga intressen kräver det,

c) av generalsekretariatet om den nationelle experten inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt dessa anställningsvillkor. Den nationelle experten skall innan något beslut fattas ges tillfälle att försvara sig.

3. Om utstationeringen avslutas i enlighet med punkt 2 c skall generalsekretariatet omedelbart underrätta arbetsgivaren.

KAPITEL II ARBETSVILLKOR

Artikel 9

Social trygghet

1. Den nationelle expertens arbetsgivare skall före utstationeringen till generalsekretariatet överlämna ett intyg som styrker att den nationelle experten under utstationeringen kommer att omfattas av de socialförsäkringsbestämmelser som gäller för den offentliga förvaltning eller internationella organisation där den nationelle experten är anställd och att den förbinder sig att stå för alla kostnader som uppstår i utlandet.

2. Från och med den dag då tjänstgöringen börjar skall en nationell expert vara olycksfallsförsäkrad. Generalsekretariatet skall förse honom med ett exemplar av försäkringsvillkoren för detta skydd den dag då han inställer sig vid behörig avdelning inom generaldirektoratet för personal och administration för att uppfylla formaliteterna i samband med utstationeringen.

Artikel 10

Arbetstid

1. Arbetstiden för en nationell expert skall överensstämma med de regler som gäller inom generalsekretariatet. Dessa regler får ändras av den ställföreträdande generalsekreteraren om tjänsten så kräver.

2. En nationell expert skall arbeta heltid under hela utstationeringen. Efter en vederbörligen motiverad begäran från ett generaldirektorat kan generaldirektören för personal och administration tillåta deltidsarbete för en nationell expert efter godkännande av dennes arbetsgivare, om detta är förenligt med generalsekretariatets intressen.

3. En nationell expert som har fått deltidsarbete godkänt skall tjänstgöra minst halva den normala arbetstiden.

4. En nationell expert får ha flexibel arbetstid endast om det godkänns av den avdelning inom generalsekretariatet där han arbetar. Ett godkännande skall för kännedom meddelas den behöriga enheten inom generaldirektoratet för personal och administration.

5. Den ersättning som gäller inom generalsekretariatet för skiftarbete kan beviljas de nationella experterna.

Artikel 11

Frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall

1. Vid frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall skall den nationelle experten så snart som möjligt meddela sin närmaste överordnade och uppge sin aktuella adress. Han skall lämna in ett läkarintyg om frånvaron är längre än tre dagar och kan bli ombedd att genomgå en läkarundersökning anordnad av generalsekretariatet.

2. Om frånvaron på grund av sjukdom eller olycksfall, vid flera tillfällen som vardera är högst tre dagar, sammanlagt överskrider tolv dagar under en tolvmånadersperiod skall den nationelle experten lämna in ett läkarintyg för all ytterligare frånvaro på grund av sjukdom.

3. Om sjukledigheten överskrider en månad, eller den tid som den nationelle experten har tjänstgjort om denna är längre, skall de ersättningar som avses i artikel 15.1 och 15.2 automatiskt upphöra. Denna bestämmelse skall inte gälla vid sjukdomsfall som har samband med graviditet. Sjukledigheten kan inte fortsätta efter det att den berörda personens utstationering är slut.

4. En nationell expert som råkar ut för en arbetsolycka under utstationeringsperioden skall emellertid fortsätta att få full ersättning i enlighet med artikel 15.1 och 15.2 under hela den tid han inte kan arbeta fram till utstationeringsperiodens slut.

Artikel 12

Semester, särskild ledighet och allmänna helgdagar

1. En nationell expert skall ha rätt till två och en halv semesterdagar för varje hel månads tjänstgöring (30 semesterdagar per kalenderår).

2. Ledigheten skall godkännas i förväg av den avdelning där den nationelle experten tjänstgör.

3. En nationell expert kan efter en motiverad ansökan beviljas särskild ledighet i följande fall:

- Nationell experts giftermål: två dagar per år.

- Makes allvarliga sjukdom: upp till tre dagar.

- Makes dödsfall: fyra dagar.

- Anförvants i uppstigande led allvarliga sjukdom: upp till två dagar per år.

- Anförvants i uppstigande led dödsfall: två dagar.

- Barns födelse: två dagar.

- Barns allvarliga sjukdom: upp till två dagar per år.

- Barns dödsfall: fyra dagar.

4. Efter det att den nationelle expertens arbetsgivare har lämnat en vederbörligen motiverad ansökan som bedöms från fall till fall kan generalsekretariatet bevilja upp till två dagars särskild ledighet per tolvmånadersperiod.

5. Vid deltidsarbete skall antalet semesterdagar minskas proportionellt.

6. Semesterdagar som inte tagits ut vid utstationeringens slut skall vara förverkade.

Artikel 13

Mammaledighet

1. En nationell expert som är gravid skall beviljas mammaledighet under 16 veckor och under denna tid få ersättningar enligt artikel 15.

2. En nationell expert som ammar kan på begäran och på grundval av ett läkarintyg som bekräftar amningen beviljas en särskild ledighet på högst fyra veckor från och med slutet av mammaledigheten, och hon skall under denna tid få ersättningar enligt artikel 15.

3. Om en nationell experts arbetsgivare enligt nationell lagstiftning beviljar en längre mammaledighet skall ett avbrott i utstationeringen göras under den tid som överskrider den period som beviljas av generalsekretariatet. I så fall skall en period som motsvarar avbrottet läggas till i slutet av utstationeringen om detta ligger i generalsekretariatets intresse.

4. En nationell expert kan alternativt ansöka om ett avbrott i utstationeringen för att täcka hela den period som är tillåten för mamma- och amningsledighet. I så fall skall en period som motsvarar avbrottet läggas till i slutet av utstationeringen om detta ligger i generalsekretariatets intresse.

Artikel 14

Administration och kontroll

Administration och kontroll av ledighet skall ombesörjas av generalsekretariatets administrativa enhet. Arbetstid och frånvaro skall kontrolleras av det generaldirektorat eller den avdelning där den nationella experten tjänstgör.

KAPITEL III ERSÄTTNINGAR

Artikel 15

Traktamenten

1. En nationell expert har under hela sin utstationeringstid rätt till dagtraktamente. Om avståndet mellan bosättningsorten och utstationeringsorten är högst 150 km skall dagtraktamentet uppgå till 26,78 euro. Om avståndet är mer än 150 km skall dagtraktamentet uppgå till 107,10 euro.

2. Om den nationelle experten inte har fått ersättning för flyttkostnader vare sig från generalsekretariatet eller från arbetsgivaren skall dessutom ett månadstraktamente utgå enligt följande tabell:

>Plats för tabell>

Traktamentet skall utbetalas i efterskott varje månad.

3. Traktamentena skall utbetalas även vid tjänsteresor, semester, mammaledighet, särskild ledighet samt under de allmänna helgdagar som fastställs av generalsekretariatet.

4. Nationella experter som under den treårsperiod som avslutades sex månader före utstationeringen hade sin huvudsakliga bosättningsort eller bedrev sin huvudsakliga verksamhet högst 150 km från utstationeringsorten skall få ett dagtraktamente på 26,78 euro. Vid tillämpningen av denna bestämmelse skall omständigheter i samband med arbete som utförts av nationella experter för en annan stat än den där utstationeringsorten är belägen eller för en internationell organisation inte beaktas.

5. När en nationell expert börjar sin tjänstgöring skall det traktamente som han har rätt till för de första 75 dagarna betalas ut i förskott i form av en klumpsumma, och ytterligare dagtraktamenten skall inte betalas ut för motsvarande period. Om tjänstgöringen vid generalsekretariatet avslutas definitivt under de första 75 dagarna är den nationelle experten skyldig att återbetala ett belopp som motsvarar återstoden av denna period.

6. Under den skriftväxling som avses i artikel 1.5 skall generalsekretariatet informeras om den nationelle expertens alla ersättningar av samma slag som de i punkt 1 i den här artikeln. Alla sådana belopp skall dras av från det traktamente som betalas av generalsekretariatet enligt nämnda punkt 1.

7. Dag- och månadstraktamentena skall utan retroaktiv verkan ses över varje år på grundval av hur grundlönerna för gemenskapens tjänstemän i Bryssel och Luxemburg har förändrats.

8. För den nationelle expert som tjänstgör vid något av generalsekretariatets sambandskontor kan, efter ett motiverat beslut från den generaldirektör som har ansvar för administration och protokoll, de traktamenten som avses i denna artikel ersättas med ett bostadsbidrag, om särskilda omständigheter i anställningslandet motiverar det.

Artikel 16

Fast tillägg

1. Utom när bosättningsorten ligger högst 150 km från en nationell experts utstationeringsort, kan denne i förekommande fall erhålla ett fast tillägg, som motsvarar skillnaden mellan den årliga bruttolön (med avdrag för familjetillägg) som arbetsgivaren betalar plus traktamentet från generalsekretariatet och den grundlön som utbetalas till en tjänsteman i lönegrad A 8 klass 1 eller lönegrad B 5 klass 1, beroende på vilken kategori experten jämställs med.

2. Detta tillägg skall utan retroaktiv verkan ses över varje år på grundval av hur grundlönerna för gemenskapens tjänstemän har förändrats.

Artikel 17

Bosättningsort

1. I dessa anställningsvillkor avses med bosättningsort den ort där den nationelle experten utförde sina uppgifter för sin arbetsgivare omedelbart före utstationeringen. Med utstationeringsort avses den ort där den avdelning vid generalsekretariatet där experten skall tjänstgöra är belägen. Båda dessa orter skall anges i den skriftväxling som avses i artikel 1.5.

2. Om en nationell expert som skall utstationeras redan är utstationerad för sin arbetsgivares räkning på en annan ort än den där den senares huvudkontor är beläget skall bosättningsorten anses vara den av de båda orterna som ligger närmast utstationeringsorten.

3. Bosättningsorten skall anses vara utstationeringsorten

a) om den nationelle experten under den treårsperiod som avslutades sex månader före utstationeringen hade sin huvudsakliga bosättningsort eller bedrev sin huvudsakliga verksamhet högst 150 km från utstationeringsorten, eller

b) om utstationeringsorten vid tiden för generalsekretariatets begäran om en nationell expert var den huvudsakliga bosättningsorten för den nationelle expertens make eller ett eller flera underhållsberättigade barn.

I denna bestämmelse skall därför ett boende högst 150 km från utstationeringsorten betraktas som ett boende på denna ort.

4. Vid tillämpningen av denna artikel skall omständigheter i samband med arbete som utförts av en nationell expert för en annan stat än den där utstationeringsorten är belägen eller för en internationell organisation inte beaktas.

Artikel 18

Resekostnader

1. Nationella experter vilkas bosättningsort ligger mer än 150 km från utstationeringsorten har rätt att få ersättning för resekostnader

a) för sig själva

- för resan från bosättningsorten till utstationeringsorten vid utstationeringens början,

- för resan från utstationeringsorten till bosättningsorten vid utstationeringens slut,

b) för sin make och sina underhållsberättigade barn, förutsatt att de bor tillsammans med den nationelle experten och att flyttkostnaden skall ersättas av generalsekretariatet

- i början av utstationeringen, vid flyttning från bosättningsorten till utstationeringsorten,

- i slutet av utstationeringen, från utstationeringsorten till bosättningsorten.

2. Om resan inte sker med flyg skall det utgå en schablonersättning som är begränsad till kostnaden för en tågresa i andra klass utan tillägg. Detta gäller även om resan har gjorts med bil. Om färdvägen med tåg är längre än 500 km eller om färdvägen normalt omfattar en sjöresa kan ersättningen uppgå till den faktiska kostnaden för en flygbiljett med reducerat pris (PEX eller APEX) efter uppvisande av biljett och boardingkort.

3. Nationella experter som bevisar att de har bytt ort för sin huvudsakliga verksamhet efter utstationeringen skall, genom undantag från punkt 1, ha rätt till ersättning för resekostnader till den orten upp till de gränser som anges ovan. Ersättningen får inte vara högre än det belopp som den nationelle experten har rätt till om han skulle återvända till bosättningsorten.

4. Nationella experter som har flyttat från bosättningsorten till utstationeringsorten, har varje år rätt till en schablonersättning för resekostnaden tur och retur från utstationeringsorten till bosättningsorten för sig själva, sin make och sina underhållsberättigade barn, i enlighet med de bestämmelser som gäller vid generalsekretariatet.

Artikel 19

Flyttkostnader

1. Om inte annat följer av artikel 15.4 andra meningen, kan nationella experter flytta sitt personliga bohag från bosättningsorten till utstationeringsorten på generalsekretariatets bekostnad efter det att generalsekretariatet först har gett sitt godkännande, i enlighet med de bestämmelser som gäller vid generalsekretariatet för ersättning av flyttkostnader, om följande villkor uppfylls:

a) Den nationelle expertens första utstationering är två år.

b) Den nationelle expertens bosättningsort ligger minst 100 km från utstationeringsorten.

c) Flyttningen görs inom sex månader från det datum då utstationeringen börjar.

d) Godkännandet begärs minst två månader före planerat flyttdatum.

e) Flyttkostnaderna betalas inte av arbetsgivaren.

f) Den nationelle experten skall visa upp kostnadsförslag, kvitton och fakturor i original för generalsekretariatet samt ett intyg från arbetsgivaren som bekräftar att arbetsgivaren inte ersätter flyttkostnaderna.

2. Om inte annat följer av punkterna 3 och 4, och om generalsekretariatet har lämnat ersättning för flyttningen till utstationeringsorten, skall nationella experter när de lämnar sin tjänst ha rätt till att efter förhandsgodkännande få ersättning för flyttkostnader från utstationeringsorten till bosättningsorten, i enlighet med de bestämmelser som gäller vid generalsekretariatet för ersättning av flyttkostnader, under förutsättning att villkoren i punkt 1 d, e och f och följande villkor uppfylls:

a) Flyttningen får inte ske tidigare än tre månader före utstationeringens slut.

b) Flyttningen skall vara avslutad inom sex månader efter utstationeringens slut.

3. Nationella experter vilkas utstationering avslutas på egen begäran eller på arbetsgivarens begäran inom två år efter utstationeringens början skall inte ha rätt till ersättning för flyttkostnader till bosättningsorten.

4. Nationella experter som bevisat att de har bytt ort för sin huvudsakliga verksamhet efter utstationeringen skall ha rätt till ersättning för flyttkostnaderna till den nya orten upp till det belopp som skulle ha betalats vid flyttning till bosättningsorten.

Artikel 20

Kostnader i samband med tjänsteresor

1. En nationell expert kan sändas på tjänsteresor i enlighet med artikel 4.

2. Kostnader i samband med tjänsteresor skall ersättas i enlighet med de bestämmelser som gäller vid generalsekretariatet.

Artikel 21

Utbildning

En nationell expert skall ha rätt att delta i utbildning som anordnas av generalsekretariatet, om detta ligger i generalsekretariatets intresse. Nationella experters rimliga skäl att delta, i synnerhet med tanke på deras yrkeskarriär efter utstationeringen, skall beaktas vid beslut om deltagande i utbildning.

Artikel 22

Administrativa bestämmelser

1. Nationella experter skall inställa sig den första dagen av utstationeringen på den behöriga avdelningen vid generaldirektoratet för personal och administration för att fullgöra de nödvändiga administrativa formaliteterna. Tjänstgöringen skall börja den första eller den sextonde dagen i månaden.

2. En nationell expert som är utstationerad vid något av generalsekretariatets sambandskontor skall inställa sig på generalsekretariatets behöriga avdelning på utstationeringsorten.

3. Utbetalningar skall göras i euro av generalsekretariatets behöriga avdelning till ett bankkonto som öppnats hos ett bankinstitut på utstationeringsorten.

KAPITEL IV TILLÄMPNING AV ANSTÄLLNINGSVILLKOREN PÅ UTSTATIONERADE NATIONELLA MILITÄRER

Artikel 23

Anställningsvillkor för nationella militärer

Med förbehåll för artiklarna 24-33 skall dessa anställningsvillkor även tillämpas på de nationella militärer vid generalsekretariatet som skall bilda Europeiska unionens militära stab i enlighet med rådets beslut 2001/80/GUSP av den 22 januari 2001 om inrättande av Europeiska unionens militära stab(1).

Artikel 24

Villkor

De nationella militärerna skall under utstationeringen inneha en avlönad tjänst inom krigsmakten i någon av medlemsstaterna. De skall vara medborgare i någon av medlemsstaterna.

Artikel 25

Anställning

Genom undantag från artikel 1.3 andra meningen skall generalsekreteraren/den höge representanten fastställa anställningsvillkoren för de nationella militärerna.

Artikel 26

Skriftväxling

För tillämpningen av artikel 1.5 skall skriftväxlingen äga rum mellan generalsekreteraren/den höge representanten och den berörda medlemsstatens ständiga representation.

Artikel 27

Utstationeringens längd

1. Genom undantag från artikel 2.1 får utstationeringens längd inte vara kortare än sex månader eller längre än tre år och den får förlängas flera gånger men den sammanlagda längden får inte överstiga fyra år.

2. Genom undantag från artikel 2.3 b skall minst tre år, utom i särskilda fall, ha förflutit mellan utgången av den föregående utstationeringsperioden och en ny utstationering om förhållandena motiverar detta och med generalsekreterarens/den höge representantens samtycke.

Artikel 28

Uppgifter

Genom undantag från artikel 4.1 skall de nationella militärerna, under generalsekreterarens/den höge representantens myndighet, genomföra sitt uppdrag, utföra de uppgifter och fullgöra de funktioner som åligger dem enligt bilagan till beslut 2001/80/GUSP.

Artikel 29

Möjlighet att binda generalsekretariatet utåt

Genom undantag från artikel 4.2 kan de nationella militärerna inte binda generalsekretariatet utåt, utom efter särskilt förordnande från generalsekreteraren/den höge representanten.

Artikel 30

Säkerhetsprövning

Genom undantag från artikel 4.5 skall lämplig nivå på säkerhetsprövningen av nationella militärer fastställas i den skriftväxling som avses i artikel 1.5, varvid sekretessgraden inte får vara lägre än SECRET.

Artikel 31

Yrkeserfarenhet

Genom undantag från artikel 6.1 får militärer på rådgivande och utredande nivå med en hög kompetensnivå för fullgörande av de uppgifter som skall utföras utstationeras vid generalsekretariatet.

Artikel 32

Avbrott och avslutande av utstationeringen

1. Vid tillämpningen av artikel 7 på nationella militärer skall godkännandet ges av generalsekreteraren/den höge representanten.

2. Genom undantag från artikel 8 kan en utstationering avslutas om det krävs för att tillvarata generalsekretariatets intressen eller den berörde nationella militärens nationella förvaltnings intressen eller av andra berättigade skäl.

Artikel 33

Grovt åsidosättande av förpliktelser

1. Genom undantag från artikel 8.3 kan en utstationering avslutas utan varsel om en nationell militär uppsåtligen eller av vårdslöshet grovt åsidosätter sina förpliktelser. Beslut skall fattas av generalsekreteraren/den höge representanten efter det att den berörde militären först har getts tillfälle att försvara sig. Innan generalsekreteraren/den höge representanten fattar sitt beslut, skall han informera den ständige representanten för den medlemsstat i vilken den utstationerade militären är medborgare. Till följd av detta beslut skall de ersättningar som avses i artiklarna 18 och 19 inte betalas ut.

Innan det beslut som avses i första stycket har fattats kan den nationella militärens utstationering suspenderas om generalsekreteraren/den höge representanten hävdar att han har grovt åsidosatt sina förpliktelser, efter det att den berörda militären har getts tillfälle att försvara sig. De ersättningar som avses i artiklarna 15 och 16 skall inte betalas ut under suspensionstiden, som inte får överstiga tre månader.

2. Generalsekreteraren/den höge representanten får göra de nationella myndigheterna uppmärksamma på nationella militärers brott mot de fastställda anställningsvillkoren eller de regler som avses i detta beslut.

3. Nationella militärer skall fortsätta att omfattas av sina nationella disciplinregler.

Artikel 34

Arbetstid

Artikel 10.2 andra meningen skall inte tillämpas på utstationerade militärer.

Artikel 35

Särskild ledighet

Genom undantag från artikel 12.4 kan generalsekretariatet bevilja obetald särskild ledighet för utbildning i arbetsgivarens regi och på grundval av en vederbörligen motiverad ansökan från denne.

Artikel 36

Ersättningar

Genom undantag från artikel 15.1 och artikel 16 får det vid den skriftväxling som avses i artikel 1.5 fastställas att de ersättningar som där anges inte skall betalas ut.

Artikel 37

Bosättningsort

1. Bosättningsorten för den nationella militären skall anses vara huvudstaden i den medlemsstat där han är medborgare, om, vid tillämpning av artikel 17.1, 17.2 och 17.3 a, hans bosättningsort är belägen högst 150 km från utstationeringsorten.

2. Bosättningsorten för den nationella militären skall anses vara huvudstaden i den medlemsstat där han är medborgare, om makens eller det eller de i artikel 17.3 b avsedda barnets eller barnens huvudsakliga bosättningsort är belägen i en annan medlemsstat än den i vilken han är utstationerad.

KAPITEL V SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 38

Upphävande

Följande beslut skall upphöra att gälla:

- Rådets beslut av den 25 juni 1997 om anställningsvillkoren för utsända nationella experter vid rådets generalsekretariat (Generaldirektoratet för rättsliga och inrikes frågor) som ett led i genomförandet av programmet för intensifiering av kampen mot den organiserade brottsligheten.

- Rådets beslut av den 22 mars 1999 om anställningsvillkoren för utsända nationella experter vid rådets generalsekretariat (Generaldirektoratet för rättsliga och inrikes frågor) som led i den kollektiva utvärderingen av kandidatländernas antagande, tillämpning och faktiska genomförande av unionens regelverk på området rättsliga och inrikes frågor.

- Rådets beslut 2001/41/EG av den 22 december 2000 om anställningsvillkoren för utstationerade nationella experter vid rådets generalsekretariat inom ramen för en utbytesordning mellan tjänstemän vid generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd och tjänstemän vid nationella förvaltningar och internationella organisationer(2).

- Rådets beslut 2001/496/GUSP av den 25 juni 2001 om anställningsvillkoren för vid rådets generalsekretariat utstationerade nationella militärer som skall utgöra Europeiska unionens militära stab(3).

Artikel 39

Verkan

Detta beslut får verkan samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Det skall tillämpas på alla nya utstationeringar och förlängningar av utstationeringar från och med den första dagen i den månad som följer på den dag då det fick verkan.

Utfärdat i Luxemburg den 16 juni 2003.

På rådets vägnar

G. Papandreou

Ordförande

(1) EGT L 27, 30.1.2001, s. 7.

(2) EGT L 11, 16.1.2001, s. 35. Beslutet ändrat genom beslut 2002/34/EG

(3) EGT L 181, 4.7.2001, s. 1. Beslutet ändrat genom beslut 2002/34/EG.