Rådets beslut

av den 22 december 2000

om antagande av ett flerårigt gemenskapsprogram för stimulans av utvecklingen och utnyttjandet av europeiskt digitalt innehåll på det globala nätet samt för främjande av den språkliga mångfalden i informationssamhället

(2001/48/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 157.3 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(4), och

av följande skäl:

(1) Utvecklingen i riktning mot ett informations- och kunskapssamhälle bör påverka livet hos alla medborgare i Europeiska unionen genom att bland annat förnya förutsättningarna för tillgång till kunskap och de sätt på vilka man tillägnar sig kunskap.

(2) Vid Europeiska rådets möte i Lissabon underströks behovet av att överbrygga den digitala klyftan i det framväxande informationssamhället och öka den sociala sammanhållningen.

(3) Digitalt innehåll spelar en framträdande roll i denna utveckling. Fyra miljoner européer är för närvarande anställda inom innehållsbranschen. Innehållsproduktionen har åstadkommit en snabb ökning av antalet arbetstillfällen under de senaste åren och fortsätter att göra det. De flesta av dessa arbetstillfällen skapas i små nystartade företag. Detta kommer radikalt att ändra förutsättningarna för tillgång till kunskap eller tillägnandet av kunskap och utgör därmed en betydande tillgång för ekonomisk tillväxt, företagsamhet och sysselsättning samt för bättre yrkesmässig, social och kulturell utveckling för, och kreativitet och innovationsförmåga hos, Europas medborgare nu och i framtiden.

(4) Kultur-, utbildnings-, yrkesutbildnings- och fritidssektorn ingår i den ekonomiska och sociala potential som utvecklingen av det digitala innehållet har.

(5) Innehållsindustrins uppbyggnad och företagsvillkor förändras snabbt.

(6) Respekt för immaterialrätten samt märkning av verk är förutsättningar för större spridning och användning av digitalt innehåll på det globala nätet.

(7) Det finns en mängd hinder som medför att den europeiska innehållsindustrin och innehållsmarknader inte kan utvecklas fullt ut.

(8) I ministerdeklarationen från Bonnkonferensen den 6-8 juli 1997, där man diskuterade det globala nätets roll i informationssamhället, ägnas särskild uppmärksamhet åt den kommersiella utvecklingen av Internet, och utgör därmed en grund för fortsatta diskussioner om Internetinnehåll, förvaltningsfrågor och elektronisk handel.

(9) Den 8 december 1999 antog kommissionen initiativet e-Europe, som senare mottogs positivt av medlemsstaterna vid Europeiska rådets möte i Helsingfors den 10 och 11 december 1999.

(10) Rådet har i sina slutsatser som antogs den 17 december 1999(5), om kulturindustrin och sysselsättningen i Europa, betonat att framstegen inom kommunikationstekniken och i informationssamhället har ökat antalet distributionskanaler avsevärt, vilket har ökat efterfrågan på nytt programinnehåll.

(11) Den 23-24 mars 2000 erkände Europeiska rådet i Lissabon uttryckligen den roll som innehållsindustrin spelar när det gäller att skapa mervärde genom att kommersiellt ta till vara europeisk kulturell mångfald och integrera den i nätverk.

(12) Gemenskapsinsatser som rör informationsinnehåll bör vara utformade så att man tar hänsyn till unionens flerspråkiga och mångkulturella karaktär och så att man uppmuntrar initiativ som gör det lättare att få tillgång till digital information på medlemsstaternas och kandidatländernas språk.

(13) I de preliminära utvärderingarna av Info2000-programmet som antogs genom rådets beslut 96/339/EG(6), och av initiativet om det flerspråkiga informationssamhället (MLIS), ett program som antogs genom rådets beslut 96/664/EG(7), efterlyses en kraftfull uppföljning av de åtgärder som vidtagits inom områdena digitalt innehåll och språklig och kulturell mångfald.

(14) Åtgärder bör vidtas för att uppmuntra små och medelstora företags deltagande i utvecklingen av informationssamhället.

(15) Skillnader i utvecklingstakt när det gäller tillhandahållande och utnyttjande av informationstjänster liksom ny kommunikationsteknik och tillhörande innehåll i nuvarande medlemsstater och i kandidatländerna förtjänar särskilt hänsynstagande med tanke på den interna sammanhållningen i gemenskapen och de risker som är förknippade med ett tudelat informationssamhälle. Förekomsten av innehåll på olika språk främjar lika tillgång till informationssamhället för medborgarna och minskar diskrimineringen.

(16) Kommissionen offentliggjorde i januari 1999 en grönbok om information från den offentliga sektorn i informationssamhället och inledde därmed en europeisk debatt om denna fråga.

(17) När den offentliga sektorn tillhandahåller information måste de offentliga myndigheternas särskilda förpliktelser och sekretesskyddet för personuppgifter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG(8) respekteras.

(18) Vid användningen av information från den offentliga sektorn bör bestämmelser som fastställts av medlemsstaterna om äganderätt avseende digitaliserat material respekteras.

(19) Avlägsnandet av hindren för tillgång till information från den offentliga sektorn bör uppmuntras, bl.a. genom att utbytet av bästa metoder främjas.

(20) Eftersom målen för de föreslagna åtgärderna inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, på grund av de berörda frågornas gränsöverskridande karaktär, och de därför på grund av åtgärdernas europeiska omfattning och effekter bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(21) Alla politiska åtgärder på innehållsområdet bör utgöra komplement till andra pågående gemenskapsinitiativ, och de bör genomföras i effektiviserande samverkan med åtgärder inom femte ramprogrammet för forskning och utveckling, ramprogrammet för kultur, Mediaprogrammen, gemenskapens utbildningsåtgärder, åtgärder till stöd för små och medelstora företag, strukturfonderna, åtgärdsplanen e-Europe samt med åtgärdsplanen för riskkapital.

(22) Kommissionen bör, med hjälp av lämpliga samordningsmetoder, se till att åtgärderna kompletterar och positivt samverkar med besläktade gemenskapsinitiativ och gemenskapsprogram.

(23) Detta programs framåtskridande bör fortlöpande och systematiskt övervakas i syfte att i förekommande fall anpassa det till utvecklingen på marknaden för digitalt innehåll. I sinom tid bör det företas en oberoende utvärdering av programmets framåtskridande i syfte att ta fram bakgrundsinformation som behövs för att man skall kunna fastlägga mål för efterföljande politiska åtgärder på innehållsområdet. Denna mellanliggande utvärderingsrapport bör läggas fram i god tid för att ge tillfälle till korrigeringar i programmets andra skede. När programmet är genomfört bör en slutlig utvärdering företas av de erhållna resultaten och en rapport bör läggas fram för Europaparlamentet om den framtida innehållspolitiken och detta programs positiva effekter och betydelse när det gäller att uppnå de mål som fastställs i detta beslut.

(24) Det kan vara lämpligt att delta i internationellt samarbete med internationella organisationer och tredje länder i syfte att genomföra detta program.

(25) Ett finansiellt referensbelopp i den mening som avses i punkt 34 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen(9) har införts i detta beslut för programmets hela löptid, utan att det därigenom påverkar budgetmyndighetens befogenheter såsom de anges i fördraget.

(26) De åtgärder som krävs för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövaridet av kommissionens genomförandebefogenheter(10).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det fleråriga programmet Europeiskt digitalt innehåll på det globala nätet (nedan kallat programmet) antas härmed.

Programmet skall ha följande mål:

a) Bidra till att stimulera allas utnyttjande av och tillgång till Internet genom att öka tillgängligheten i det europeiska digitala innehållet på det globala nätet, för att stödja Europeiska unionens medborgares yrkesmässiga, sociala och kulturella utveckling samt underlätta den ekonomiska och sociala integreringen av kandidatländernas medborgare i informationssamhället.

b) Stimulera tillgången till och utnyttjandet av potentialen i det europeiska digitala innehållet och i synnerhet främja ett mer effektivt utnyttjande av den information som finns i den offentliga sektorn.

c) Främja kulturell mångfald och flerspråkighet, särskilt i Europeiska unionens språk, i digitalt innehåll på det globala nätet samt öka exportmöjligheterna för europeiska innehållsföretag, i synnerhet små och medelstora företag, genom kulturell och språklig anpassning.

d) Skapa gynnsamma villkor för att minska fragmenteringen av marknaden och för saluföring, distribution och utnyttjande av europeiskt digitalt innehåll på det globala nätet, i syfte att stimulera ekonomisk verksamhet och öka möjligheterna till sysselsättning.

Artikel 2

För att uppnå de mål som anges i artikel 1 skall följande åtgärder vidtas under kommissionens ledning, i överensstämmelse med de handlingslinjer som anges i bilaga I och i överensstämmelse med de metoder för programmets genomförande som anges i bilaga III:

a) Förbättra tillgången till och öka användningen av information från den offentliga sektorn.

b) Öka produktionen av innehållet i flerspråkig och mångkulturell miljö.

c) Öka dynamiken på marknaden för digitalt innehåll.

Artikel 3

1. Programmet skall omfatta en period på fyra år från och med den dag det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

2. Det finansiella referensbeloppet för programmets genomförande under den period som avses i punkt 1 skall vara 100 miljoner euro.

De årliga anslagen skall godkännas av budgetmyndigheten inom budgetplanens ramar.

En preliminär fördelning av utgifterna presenteras i bilaga II.

Artikel 4

1. Kommissionen skall vara ansvarig för genomförandet av programmet och för dess samordning med andra gemenskapsprogram. Kommissionen skall vartannat år upprätta ett arbetsprogram på grundval av detta beslut.

2. Vid genomförandet av programmet skall kommissionen, i nära samarbete med medlemsstaterna, säkerställa samstämmigheten och komplementariteten med övriga relevanta gemenskapspolitikområden, gemenskapsprogram och gemenskapsåtgärder som påverkar utvecklingen och utnyttjandet av europeiskt digitalt innehåll och främjandet av språklig mångfald i informationssamhället.

3. Kommissionen skall handla i enlighet med förfarandet i artikel 5.2 när det gäller

a) antagande av arbetsprogrammet,

b) fastställande av kriterier för och innehåll i inbjudan att lämna förslag, i linje med de mål som anges i artikel 1,

c) bedömning av de projektförslag som inbjudan att lämna förslag resulterar i, angående gemenskapsfinansiering, där gemenskapens bidrag uppskattas till minst 700000 euro,

d) avvikelser från de regler som fastställs i bilaga III,

e) godkännande av att rättssubjekt från tredje länder och andra internationella organisationer än de som nämns i artikel 7.1 och 7.2 får delta i projekt.

4. När bidragsbeloppet för projekt som avses i punkt 3 c understiger 700000 euro skall kommissionen endast informera den kommitté som inrättas genom artikel 5.1 om projekten och om resultatet av bedömningen av dem. Denna gräns kan revideras mot bakgrund av erfarenheterna efter två år räknat från den dag då detta beslut offentliggjordes.

Kommissionen skall minst varje halvår underrätta kommittén om hur arbetet med att genomföra programmet som helhet fortskrider.

Artikel 5

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

Artikel 6

1. För att säkerställa att gemenskapsstödet används effektivt skall kommissionen se till att de åtgärder som vidtas inom ramen för detta beslut blir föremål för en förhandsbedömning, följs upp och utvärderas i efterhand på ett verkningsfullt sätt.

2. Under projektens genomförande och efter det att de slutförts skall kommissionen utvärdera hur de har genomförts och vilken effekt de haft, för att kunna avgöra om de ursprungliga målen har uppnåtts.

3. De utvalda stödmottagarna skall inkomma med en årlig rapport till kommissionen.

4. Efter två år räknat från den dag då detta beslut offentliggjordes och när programmet har slutförts skall kommissionen lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén där resultatet av de åtgärder som genomförts inom ramen för de handlingslinjer som avses i artikel 2 utvärderas. Med utgångspunkt i dessa resultat får kommissionen lägga fram förslag om att riktlinjerna för programmet justeras.

Artikel 7

1. Deltagandet i programmet får öppnas för rättssubjekt som är etablerade i något av de Efta-länder som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) i enlighet med bestämmelserna i EES-avtalet.

2. Programmet skall stå öppet för deltagande från kandidatländerna på följande grunder:

a) För länderna i Central- och Östeuropa: i enlighet med villkoren i Europaavtalen, tilläggsprotokollen till dessa avtal och respektive associeringsråds beslut.

b) För Cypern, Malta and Turkiet: i enlighet med bilaterala avtal som skall ingås.

3. Deltagande får öppnas, i enlighet med förfarandet i artikel 5.2, utan finansiellt stöd från gemenskapen från programmet, för rättssubjekt som är etablerade i tredje land och för internationella organisationer, där sådant deltagande på ett verkningsfullt sätt bidrar till genomförandet av programmet och med beaktande av principen om ömsesidig nytta.

Artikel 8

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 22 december 2000.

På rådets vägnar

C. Pierret

Ordförande

(1) EGT C 337 E, 28.11.2000, s. 31.

(2) Yttrandet avgivet den 14 december 2000 (ännu ej offentliggjort i EGT).

(3) Yttrandet avgivet den 29 november 2000 (ännu ej offentliggjort i EGT).

(4) Yttrandet avgivet den 14 december 2000 (ännu ej offentliggjort i EGT).

(5) EGT C 8, 12.1.2000, s. 10.

(6) EGT L 129, 30.5.1996, s. 24.

(7) EGT L 306, 28.11.1996, s. 40.

(8) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

(9) EGT C 172, 18.6.1999, s. 1.

(10) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

BILAGA I

HANDLINGSLINJER

Handlingslinjerna är ett sätt att genomföra en europeisk modell för att utveckla den digitala innehållsindustrin. De kommer att bidra till att de strategiska målen i programmet uppfylls, vilka definieras på följande sätt:

- Bidra till att stimulera allas utnyttjande av och tillgång till Internet genom att öka tillgängligheten i det europeiska digitala innehållet på det globala nätet, för att stödja Europeiska unionens medborgares yrkesmässiga, sociala och kulturella utveckling samt underlätta den ekonomiska och sociala integreringen av kandidatländernas medborgare i informationssamhället.

- Stimulera tillgången till och utnyttjandet av potentialen i det europeiska digitala innehållet och i synnerhet främja ett mer effektivt utnyttjande av den information som finns i den offentliga sektorn.

- Främja kulturell mångfald och flerspråkighet, särskilt i Europeiska unionens språk, i digitalt innehåll på det globala nätet samt öka exportmöjligheterna för europeiska innehållsföretag, i synnerhet små och medelstora företag, genom kulturell och språklig anpassning.

- Skapa gynnsamma villkor för att minska fragmenteringen av marknaden och för saluföring, distribution och utnyttjande av europeiskt digitalt innehåll på det globala nätet, i syfte att stimulera ekonomisk verksamhet och öka möjligheterna till sysselsättning, skydda den kulturella mångfalden, optimalt ta till vara det europeiska kulturarvet och gynna tillgången till kunskap.

De tre handlingslinjerna i det nya programmet är tätt sammanflätade med varandra. Således är språkliga aspekter väsentliga för ett gränsöverskridande utnyttjande av information från den offentliga sektorn, och för den språktekniska industrin är det av avgörande betydelse att man gör det lättare för Internetbaserade "start-up"-företag att få tillgång till kapital. Information från den offentliga sektorn utgör en möjlighet som bör utnyttjas av Internetföretag. Strategier som skall utarbetas i nära samarbete med den offentliga och privata sektorn kommer att bidra till att nya prioriterade områden fastställs, osv.

Programmet syftar till att stödja projekt som uppfyller de mål som anges ovan och som företer några gemensamma särdrag. Dessa bör

- utgöra ett medel mot hinder på europeisk nivå för upprättandet av den inre marknaden och dess sätt att fungera på de områden som omfattas av projekten,

- vara projekt med hög risk och stor avkastning,

- vara sektorsövergripande och gränsöverskridande,

- vara utvecklingsbara och agera som multiplikatorer,

- vara användarvänliga.

Det kommer att krävas att befintlig teknik ("state of the art") tillämpas på projekten.

1. FÖRBÄTTRA TILLGÅNGEN TILL OCH UTVIDGA ANVÄNDNINGEN AV INFORMATION FRÅN DEN OFFENTLIGA SEKTORN

Grönboken om information från den offentliga sektorn i informationssamhället, som offentliggjordes i januari 1999, utlöste en diskussion på europeisk nivå om frågor som rör tillträde till och kommersiellt utnyttjande av information från den offentliga sektorn. Denna diskussion har bidragit till ökad medvetenhet inom detta område hos offentliga och privata aktörer och kan bli en viktig grund för arbetet med att förbättra villkoren för utnyttjandet i Europa avseende innehåll med mervärde i utbildningsmässigt, kulturellt, socialt och yrkesmässigt hänseende och för utvecklingen av nya multimediavaror och multimediatjänster, samtidigt som ett brett tillträde till denna skall säkerställas. Samtidigt bör försöken med offentlig-privata partnerskap, baserade på principen om ömsesidig nytta, vilka inleddes inom programmet Info2000, påskyndas och utökas. Deltagande av länder som ansökt om medlemskap i Europeiska unionen i de initiativ som ingår i denna handlingslinje kommer dessutom att underlätta en framtida integrering. Bättre administration av information (t.ex. när det gäller fastighetsregister, kulturarv eller flerspråkigt tillträde till information från den offentliga sektorn) är av avgörande betydelse i dessa länder för att få till stånd en öppen rättslig ram samt för att den inre marknaden skall fungera efter anslutningen.

1.1 Experimentella projekt

Den offentliga sektorn samlar in och producerar väldiga mängder information där mycket är av intresse för privatpersoner och företag, och sådan information kan utgöra råmaterial för förädlade informationstjänster som skulle kunna tillhandahållas av innehållsindustrin. Det finns dock många hinder på vägen mot en omvandling av denna potential till användbara produkter och tjänster. Dessa hinder leder till osäkerhet, vilket i sin tur leder till uteblivna investeringar både från den offentliga och privata sektorn och försämrade tjänster för användarna. Projekt som kan användas som exempel på goda metoder, och som kommer att göra det möjligt att ringa in praktiska problem i offentlig-privata partnerskap, kommer att vara till hjälp när man vill råda bot på denna situation. Samtidigt som projekten säkerställer ett brett tillträde till flerspråkig information på det globala nätet kommer de att gynna i partnerskapet mellan den offentliga och den privata sektorn och fungera som katalysatorer för ytterligare utveckling inom detta område.

Preliminära åtgärder inleddes inom programmet Info2000, som stödde ett begränsat antal pilot- och demonstrationsprojekt. Det finns en enorm potential inom detta område och därför kommer man att gå vidare med försöken med offentlig-privata partnerskap som syftar till kommersiellt utnyttjande av sådan information från den offentliga sektorn som är av intresse för Europa. Inom denna handlingslinje kommer användning av språktekniska tillämpningar att främjas av förvaltningarna i medlemsstater och av Europeiska unionens institutioner.

Projekten kommer att ta upp de viktigaste hindren för den inre marknadens utveckling när det gäller information från den offentliga sektorn, som huruvida det finns behov av gemensamma standarder (t.ex. för insamlingsmetoder) eller behov av öppen prissättning av tillgång till och användning av offentlig information i de olika medlemsstaterna. Detta kommer att uppnås på områden av intresse för allmänheten, såsom kulturarv och hälso- eller utbildningsprogram, men också på områden med mer kommersiellt intresse som geografisk information, näringsliv, miljö och turism.

Tillämpning av olika och nya tekniker (t.ex. mobil användning) kommer att uppmuntras.

Dessutom kommer det att inom denna handlingslinje finnas utrymme för projekt som kopplar ihop innehållsindustrin och organ i den offentliga sektorn i kandidatländerna, varigenom man ökar näringslivets och medborgarnas möjligheter att få tillgång till pålitlig information från den offentliga sektorn.

1.2 Upprättande av europeiska digitala databaser

De pilotprojekt som avses i punkt 1.1 ovan täcker som regel bara ett begränsat geografiskt område i Europa. Förekomsten av globala nät för information som samlas in och hanteras av den offentliga sektorn i form av överensstämmande datamängder som delas av ett stort antal europeiska länder måste stimuleras. Avsaknaden av fullständiga datamängder för Europeiska unionen som helhet utgör nämligen ett av hindren för att utnyttja potentialen hos innehållet. Därför kommer man vid sidan av de experimentella projekten att främja upprättandet av europeiska databaser genom finansiellt stöd till arbete med metadata för hela Europa om information från den offentliga sektorn samt genom projekt för informationsinsamling som omfattar ett betydande antal av Europeiska unionens medlemsstater. Detta arbete kommer att utföras i enlighet med bestämmelserna om dataskydd i gemenskapslagstiftningen.

Ett exempel vore ett projekt som kopplar ihop och harmoniserar dataformaten hos arkiven på de nationella kartverken.

De offentliga och privata deltagarnas intresse och engagemang kommer att bli avgörande för valet av typ av data och vilka områden som skall täckas in samt sådana projekts bidrag till uppnåendet av måI som är av allmänintresse, bland annat på områdena kultur, utbildning och sociala frågor.

2. ÖKA INNEHÅLLSPRODUKTIONEN I EN FLERSPRÅKIG OCH MÅNGKULTURELL MILJÖ

Ett ändamålsenligt stöd till tillhandahållande av och tillgång till flerspråkig och mångkulturell information är en viktig faktor för utvecklingen av en europeisk massmarknad för direktprodukter och direkttjänster och för vidare spridning av europeiskt innehåll i andra regioner. De rent tekniska aspekterna av denna process behandlas ingående i femte ramprogrammet. Inom FoTU-verksamheten går man emellertid inte in på den grundläggande frågan om hur tekniska framsteg skall omsättas i ökade affärsmöjligheter och marknadstäckning, inbegripet nya exportmöjligheter.

Genom detta program kommer man att främja och stödja insatser för att uppmuntra samarbete mellan den europeiska innehållsindustrin och den språktekniska industrin för att hjälpa till att förbättra båda sektorernas konkurrenssituation. Dessa åtgärder utgör en naturlig uppföljning av de åtgärder som genomfördes i föregångaren, MLIS-programmet, och är anpassade till behoven i en miljö som blir alltmer digital och global. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas små och medelstora företag och "start-up"-företag, användaraspekter och mindre utbredda språk i Europeiska unionen samt språken i kandidatländerna.

Demonstrationsprojekt och infrastrukturprojekt kommer att kompletteras med åtföljande riktade insatser för att dokumentera bästa metoder, främja utbyte och öka medvetenheten samt åstadkomma korsbefruktning mellan insatser som görs på industriell nivå, branschnivå och nationell nivå på området.

2.1 Satsning på nya partnerskap och antagande av strategier för flerspråkighet och mångkulturell miljö

Det övergripande målet för denna underrubrik är att främja konkurrenskraft och erbjuda bättre marknadsmöjligheter för europeiska innehållsföretag och språktekniska företag, särskilt innovativa små och medelstora företag och "start-up"-företag, för att främja Europas flerspråkiga och mångkulturella närvaro på det globala nätet. Deltagare i dessa åtgärder kan vara

- aktörer som arbetar med kommersiellt innehåll (de som skapar och utformar material, sådana som erbjuder paketlösningar och distributörer) som avser att förbättra sina erbjudanden (t.ex, webbportaler, mobiltelefontjänster) och att gå in på nya marknader,

- aktörer som arbetar med företagsinriktat innehåll och som avser att etablera eller stärka sin närvaro inom den elektroniska handeln (t.ex. marknadsföring och försäljning via nätet).

Sådana åtgärder väntas omfatta till exempel

- projekt som omfattar flerspråkigt utnyttjande av information från den offentliga sektorn, som fortsättning på handlingslinje nr 1,

- projekt som kopplar ihop kunskap när det gäller kulturellt skapande, utbildning, marknadsföring och teknik.

Privata och offentliga leverantörer och distributörer av innehåll kommer att stimuleras - i alla skeden från utformning, författande och fram till offentliggörandet - att göra sina produkter och tjänster tillgängliga på ett större antal språk. Man kommer att uppmuntra IT-leverantörer och telekomoperatörer att erbjuda nya plattformar och digitala distributionskanaler, som gör att man kan få tillgång till information på flera språk och förmedla ett innehåll som motsvarar målgruppernas kulturella krav. Leverantörerna av språktjänster kommer att uppmuntras till att anpassa sitt utbud så att det motsvarar behoven hos ett växande kundunderlag inom innehållsindustrin.

Det bör noteras att språkfrågor är särskilt relevanta när den utvidgade geografiska täckningen för programmet i Central- och Östeuropa beaktas.

2.2 Utbyggnad av den språkliga infrastrukturen

Tillgång till en ändamålsenlig språklig infrastruktur är en förutsättning när man på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt skall framställa, skräddarsy och kommersiellt utnyttja flerspråkigt innehåll. Den språkliga infrastrukturen bildar grundvalen för varje varaktig satsning på internationalisering och lokalisering, framför allt för mindre utbredda språk, där marknadskrafterna ofta visar sig vara otillräckliga incitament. En utbyggnad av Europas språkliga infrastruktur innebär att man måste skapa en öppen ram bestående av sinsemellan kompatibla flerspråkiga resurser, till exempel flerspråkiga ordböcker och korpusar, översättningsminnen och termdatabanker, samt redskap för detta som t.ex. datorstödd översättning. Resurserna måste sammanföras till "pooler", som är tillgängliga för breda kretsar och som sedan kan utnyttjas av leverantörer och distributörer av innehåll samt av leverantörer av språktjänster.

Denna underrubrik skall inbegripa insatser på bred grund inriktade på följande:

- Språkcentrum: Nätverk av regionala, nationella eller ämnes/fackinriktade datacentrum, tillsammans med användarvänliga sökhjälpmedel, online hänvisnings- och mäklartjänster, användarråd och tester av språkverktyg, ramavtal och tekniska standarder som gör det möjligt för intressenter inom den privata och den offentliga sektorn att dela och återanvända befintliga och kommande resurser.

- Experiment med IT-verktyg: Integration och fälttest av Internetbaserade programredskap på områden för hantering av och arbetsflöde för innehållslokalisering, samarbete i framställning, användning och underhåll av distribuerade språkarkiv, och sökningar och insamling av digitalt innehåll över språkgränserna.

- Nya källor: Framställning och transnationell distribution av nya datamängder för de språk och ämnesområden där det inte finns några lämpliga källor och marknadskrafterna har givit otillräckliga incitament för att behandla frågan.

Projekt och andra åtgärder som inrättats enligt sista punkten kommer att som ett prioriterat område behandla mindre utbredda språk i Europeiska unionen och språken i kandidatländerna. Särskilda åtgärder inriktade på Europeiska unionens huvudsakliga handelspartners språk kan komma att vidtas när det är berättigat i fråga om gemenskapens intresse och exportmöjligheter. Dessutom kommer lämpligt stöd att ges samarbete för yrkesutbildning, i syfte att avhjälpa befintlig och förutsebar brist på specialistkunskaper.

3. ÖKA DYNAMIKEN PÅ MARKNADEN FÖR DIGITALT INNEHÅLL

Fragmenteringen av den digitala innehållsmarknaden och den osäkerhet som blir följden för marknadsaktörerna brukar leda till tröghet och underinvesteringar. Detta har en negativ inverkan på den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Hjälp att utveckla en gemensam vision, tillgång till de former av investeringskapital som finns och en enad europeisk strategi för att näthandel med rättigheter för multimediaproduktion behövs därför för att sätta fart på nya initiativ och investeringar och för att förbättra hela miljön för aktörer på de digitala innehållsmarknaderna.

3.1 Överbrygga klyftan mellan den digitala innehållsindustrin och kapitalmarknader

Innehållsindustrin genomgår särskilda svårigheter med att få tillgång till kapital för att utveckla nya tillämpningar som bygger på digitalt innehåll samt att öka möjligheterna till nyskapande verksamhet. Korrigerande åtgärder behövs för att förbättra tillgången till investeringkapital i syfte att få fram den fulla potentialen och förbättra de kommersiella möjligheterna för den europeiska digitala innehållsindustrin vad gäller värdesättande av det europeiska kulturarvet, affärsmodeller, innovativa tillämpningar, mobila multimedietillämpningar osv. Dessa åtgärder kommer att komplettera andra gemenskapsprogram samt nationella initiativ i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen.

För att uppmuntra utbytet av information och bästa arbetsmetoder kommer tyngdpunkten för dessa åtgärder att vara stöd till spridning av det kunnande som finns på handelshögskolor och i utbildningscentrum och i den nya ekonomin i fråga om förvaltning och administrativa kunskaper, och de kommer att inbegripa användning av distansundervisning. Åtgärderna kommer att vara av experimentell art, för att söka nya sätt att föra samman idéer och finansiering.

3.2 Handel med rättigheter mellan aktörer på den digitala marknaden

Handeln med rättigheter mellan innehavare av dessa rättigheter, producenter av nya digitala tjänster och produkter samt aktörer från andra delar av värdekedjan är avgörande för utvecklingen av innehållsindustrin. En ändamålsenlig och effektiv handel (så kallad clearing) med multimedierättigheter har en stark och omedelbar effekt på innehållsindustrins verksamhetssätt. En Europatäckande integrering av och samverkan mellan specialinriktade decentraliserade clearingcentraler främjades inom ramen för Info2000 genom genomförbarhetsstudier samt framtagning av prototyper, standarder och pilotsystem. Ytterligare stöd behövs för att man skall nå fram till en enhetligt europeisk modell för handel med rättigheter.

Tyngdpunkten i framtida åtgärder kommer att ligga på en utbyggnad av pilotsystemen för handeln med multimediarättigheter, på att stödja upprättandet av centrum för handeln med multimediarättigheter i Europa och på bestämda stödåtgärder till kandidatländerna, branscher där man gjort mindre framsteg samt bestämda tillämpningar inom den offentliga sektorn.

3.3 Att utveckla och dela en gemensam vision

En klar föreställning om de framtida utvecklingsmöjligheterna, vilken delas av både privata och offentliga aktörer, kommer att minska osäkerheterna och påskynda konkreta initiativ och investeringar. En fortlöpande samverkan mellan marknadsaktörer och aktörer inom den offentliga sektorn kommer att få ökande betydelse som ett viktigt tillvägagångssätt för att stödja arbetet med att skapa visioner. Den regelbundet och konsekvent genomförda bevakningen av utvecklingen på de konvergerande innehålls- och språkmarknaderna i nära samarbete med marknadsaktörerna kommer att tillhandahålla det informationsunderlag som behövs för hålla arbetsprocessen med att skapa visioner à jour.

Tyngdpunkten för åtgärderna kommer att vara fastställande och insamling av relevanta statistikuppgifter, att identifiera och främja europeiska bästa metoder och att utveckla fortlöpande jämförelser (benchmarking) med tredje länder och hålla dem à jour.

Programmet kommer att stödjas av åtgärder som syftar till resultatspridning (t.ex. publikationer, webbplatser, konferenser för att visa upp projekt) och strategiska studier som belyser framväxande marknadsfenomen.

BILAGA II

VÄGLEDANDE FÖRDELNING AV UTGIFTERNA

>Plats för tabell>

BILAGA III

METODER FÖR PROGRAMMETS GENOMFÖRANDE

1. Kommissionen kommer att genomföra programmet i enlighet med det tekniska innehåll som anges i bilaga I.

2. Programmet kommer att genomföras i form av indirekta åtgärder och i största möjliga utsträckning genom samfinansiering.

3. Urvalet av samfinansierade projekt skall i normalfallet göras enligt det vanliga förfarandet med inbjudan att lämna förslag som offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Innehållet i inbjudan att lämna förslag skall fastställas i nära samråd med experter på området och i enlighet med de förfaranden som anges i artikel 5 i beslutet. Det viktigaste kriteriet för att projekt skall få stöd är i hur pass hög grad de kan bidra till att målen för programmet uppnås.

4. En ekonomisk plan skall bifogas ansökan om gemenskapsstöd, där så är tillämpligt. Den skall innehålla en förteckning över finansieringen av projekten, inklusive det ekonomiska stöd som söks från gemenskapen, och allt annat stöd som söks eller beviljats från annat håll.

5. Kommissionen kan också tillämpa andra, mer flexibla finansieringssystem än inbjudan att lämna förslag, för att uppmuntra till partnerskap, särskilt sådana där små och medelstora företag och organisationer i mindre gynnade regioner ingår, eller för annan undersökande verksamhet inom olika segment av marknaden för multimedieinnehåll. Sådana finansieringssystem kan komma att bedrivas på permanent basis.

6. De närmare bestämmelserna för de förfaranden som anges i punkt 3 kommer att fastställas efter samråd med den kommitté som nämns i artikel 4 i detta beslut, i enlighet med reglerna i artikel 5 i detta beslut och i enlighet med budgetförordningen. De kommer att offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

7. Projekt som i sin helhet finansieras av kommissionen inom ramen för kontrakt om undersökningar och tjänster skall genomföras genom fritt anbudsförfarande, enligt gällande finansiella bestämmelser. Öppenhet uppnås genom att arbetsprogrammet offentliggörs och skickas ut det till intresserade organ.

8. För genomförandet av programmet kommer kommissionen också att bedriva förberedande, kompletterande och stödjande verksamhet för att uppnå de allmänna målen i programmet och de speciella målen för varje handlingslinje. Detta innebär exempelvis undersökningar och rådgivningsverksamhet som stödjer programmet, förberedande åtgärder inför framtida verksamhet, åtgärder för att underlätta deltagande i programmet och göra det lättare att få tillgång till de resultat som tas fram inom programmet, offentliggörande och verksamhet som syftar till spridning, främjande och utnyttjande av resultat som t.ex. broschyrer, elektroniska publikationer (cd-rom, DVD, webbplatser m.m.), deltagande i utställningar, utarbetande av pressmaterial m.m., undersökning av möjliga socioekonomiska följder som har samband med programmet, stödjande verksamhet som t.ex. att sprida användningen av standarder för digitalt innehåll och främja kompetensutveckling på europeisk nivå.

9. Alla projekt som får ekonomiskt stöd genom programmet måste på sina produkter upplysa om att de mottagit stöd.