Rådets direktiv 2000/65/EG

av den 17 oktober 2000

om ändring av direktiv 77/388/EEG vad gäller bestämning av vilka personer som skall vara betalningsskyldiga för mervärdesskatt

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 93 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

av följande skäl:

(1) De nuvarande reglerna i artikel 21 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund(4), vilka regler avser bestämning av vilka personer som skall vara betalningsskyldiga för mervärdesskatt, medför stora problem för näringsidkarna, särskilt för småföretagarna.

(2) Rådets direktiv 76/308/EEG av den 15 mars 1976 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar uppkomna till följd av verksamhet som utgör en del av finansieringssystemet för Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket och av jordbruksavgifter och tullar samt med avseende på mervärdesskatt(5) och rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter på direktbeskattningens område(6) och rådets förordning (EEG) nr 218/92 av den 27 januari 1992 om administrativt samarbete inom området för indirekt beskattning (mervärdesskatt)(7) reglerar ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaterna vad gäller det korrekta påförandet av mervärdesskatt och indrivningen av denna.

(3) I kommissionens rapport om den andra etappen av SLIM-initiativet (enklare lagstiftning för den inre marknaden) rekommenderas en undersökning av möjligheterna och sätten att reformera det system med skatteombud som anges i artikel 21 i direktiv 77/388/EEG.

(4) Den enda förändring som faktiskt skulle kunna bidra till en betydande förenkling av det gemensamma mervärdesskattesystemet i allmänhet och av bestämningen av vilka personer som skall vara betalningsskyldiga för mervärdesskatt i synnerhet består i att avskaffa möjligheten för medlemsstaterna att göra det obligatoriskt att utse ett skatteombud.

(5) I framtiden bör följaktligen icke-etablerade skattskyldiga personer kunna välja om de vill utse ett skatteombud.

(6) Enligt artikel 22 i direktiv 77/388/EEG får medlemsstaterna direkt ålägga icke-etablerade skattskyldiga personer samma skyldigheter som åligger etablerade skattskyldiga personer, däribland de skyldigheter som kan åläggas enligt artikel 22.8.

(7) Medlemsstaterna bör fortfarande kunna kräva att icke-etablerade skattskyldiga som är bosatta i länder, med vilka det inte finns något rättsligt instrument som reglerar ömsesidigt bistånd på motsvarande sätt som inom gemenskapen, utser ett skatteombud som är betalningsskyldigt i den icke-etablerade skattskyldiga personens ställe eller en agent.

(8) Medlemsstaterna bör bevara sin fulla valfrihet när det gäller att bestämma vilka personer som skall vara betalningsskyldiga för mervärdesskatten vid import.

(9) Medlemsstaterna bör även i fortsättningen få föreskriva att någon annan än den betalningsskyldiga personen skall vara solidariskt ansvarig för betalningen av skatten.

(10) Det har visat sig vara lämpligt att förtydliga artikel 10 i direktiv 77/388/EEG för att undvika vissa fall av skatteflykt när det gäller löpande tillhandahållanden.

(11) Direktiv 77/388/EEG bör därför ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 77/388/EEG ändras härmed enligt följande:

1. I artikel 10.2, efter andra meningen i första stycket, skall följande mening infogas:"Medlemsstaterna får fastställa bestämmelser om att kontinuerliga leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som sker över en viss tidsperiod i vissa fall skall anses vara utförda åtminstone med ett års intervaller."

2. I artikel 28f 1 (genom vilken artikel 17.2-17.4 ändras) skall, med avseende på artikel 17.4 a i samma direktiv, orden "artikel 21.1 a" ersättas med orden: "artikel 21.1 a och c."

3. I artikel 28c E.3 (övriga undantag) femte strecksatsen skall orden "artikel 21.1 a tredje stycket" ersättas med orden: "artikel 21.1 c".

4. I artikel 28g (som ersätter artikel 21 i samma direktiv) skall artikel 21 ersättas med följande:

"Artikel 21

Personer som är skyldiga att betala in skatt till myndigheterna

1. Följande personer skall vara betalningsskyldiga för mervärdesskatt enligt det inhemska systemet.

a) Skattskyldiga personer som genomför ett skattepliktigt tillhandahållande av varor och tjänster, med undantag av sådana tillhandahållanden som avses i b och c.

När det beskattningsbara tillhandahållandet av varor eller tjänster utförs av en skattskyldig person som inte är etablerad inom landet, får medlemsstaterna, på villkor som de själva skall fastställa, föreskriva att den betalningsskyldiga personen är den åt vilken det beskattningsbara tillhandahållandet av varan eller tjänsten genomförs.

b) Skattskyldiga personer som tillhandahålles sådana tjänster som anges i artikel 9.2 e eller personer som mottar sådana tjänster som omfattas av punkterna C, D, E och F i artikel 28b och som är registrerade för mervärdesskatt inom landet, om tjänsterna tillhandahålls av en skattskyldig person som inte är etablerad inom landet.

c) Den person till vilken varor levereras när följande villkor är uppfyllda:

- Den skattepliktiga transaktionen utgörs av en varuleverans som utförs enligt de villkor som anges i artikel 28c E.3.

- Den person till vilken varorna levereras är en annan skattskyldig person eller en icke skattskyldig juridisk person som är registrerad för mervärdesskatt inom landet.

- Den faktura som har utställts av den skattskyldiga person som inte är etablerad inom landet överensstämmer med artikel 22.3.

Medlemsstaterna får emellertid bevilja undantag från denna skyldighet om den skattskyldiga person som inte är etablerad inom landet har utsett ett skatteombud i det landet.

d) Varje person som anger mervärdesskatten på en faktura eller annan jämförlig handling.

e) Varje person som genomför ett skattepliktigt gemenskapsinternt förvärv av varor.

2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 gäller följande:

a) Om den person som är skyldig att betala skatt är en skattskyldig person som inte är etablerad inom landet enligt bestämmelserna i punkt 1, kan medlemsstaterna tillåta honom att utse ett skatteombud som blir betalningsskyldigt. Varje medlemsstat skall fastställa villkoren och de närmare föreskrifterna för detta alternativ.

b) När den skattepliktiga verksamheten genomförs av en skattskyldig person som inte är etablerad inom landet och det inte finns något rättsligt instrument med det land i vilket den skattskyldige har sitt huvudkontor eller är etablerad, vilket instrument hänför sig till ömsesidigt bistånd vid indrivning och har en räckvidd som liknar den räckvidd som föreskrivs i direktiv 76/308/EEG(8) och 77/799/EEG(9) och i rådets förordning (EEG) nr 218/92 av den 27 januari 1992 om administrativt samarbete inom området för indirekt beskattning (mervärdesskatt)(10), får medlemsstaterna införa bestämmelser enligt vilka den person som är skyldig att betala in skatt skall vara ett skatteombud som utsetts av den icke-etablerade skattskyldiga personen.

3. I de fall som avses i punkt 1 och punkt 2 får medlemsstaterna föreskriva att en annan person än den betalningsskyldiga personen skall vara solidariskt ansvarig för betalningen av skatten.

4. Vid import skall den eller de personer som har utsetts till eller har godtagits som betalningsskyldiga av den medlemsstat till vilken varorna importeras betala mervärdesskatten."

5. I artikel 28h (som ersätter artikel 22 i samma direktiv) skall artikel 22 ändras på följande sätt:

a) I punkt 1c skall den första strecksatsen ersättas med följande:

"- Varje skattskyldig person, med undantag av dem som avses i artikel 28a 4, som inom landets territorium tillhandahåller varor eller tjänster som medför rätt till avdrag, med undantag för varor eller tjänster för vilka skatt skall betalas uteslutande av köparen eller mottagaren i enlighet med artikel 21.1 a, b eller c. Medlemsstaterna får dock underlåta att registrera vissa skattskyldiga personer som avses i artikel 4.3."

b) Punkt 7 skall ersättas med följande:

"7. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de personer som i enlighet med artikel 21.1 och 21.2 anses betalningsskyldiga i stället för någon skattskyldig person som inte är etablerad inom landet och som fullgör de skyldigheter som avses i denna artikel vad gäller deklaration och betalning. De skall därutöver vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de personer som i enlighet med artikel 21.3 skall anses vara solidariskt ansvariga för betalningen av skatten fullgör de betalningsskyldigheter som avses i denna artikel."

6. I hela direktivet skall, utan hinder av punkterna 2, 3 och 5 i denna artikel, uttrycket "artikel 21.2" ersättas med uttrycket "artikel 21.4".

Artikel 2

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 31 december 2001. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv och en jämförelsetabell över bestämmelserna i detta direktiv och de antagna nationella bestämmelserna.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Luxemburg den 17 oktober 2000.

På rådets vägnar

L. Fabius

Ordförande

(1) EGT C 409, 30.12.1998, s. 10.

(2) EGT C 219, 30.7.1999, s. 91.

(3) EGT C 116, 28.4.1999, s. 14.

(4) EGT L 145, 13.6.1977, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2000/17/EG (EGT L 84, 5.4.2000, s. 24).

(5) EGT L 73, 19.3.1976, s. 18. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

(6) EGT L 336, 27.12.1977, s. 15. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

(7) EGT L 24, 1.2.1992, s. 1.

(8) EGT L 73, 19.3.1976, s. 18. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

(9) EGT L 336, 27.12.1977, s. 15. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

(10) EGT L 24, 1.2.1992, s. 1.