31999R0856

Rådets förordning (EG) nr 856/1999 av den 22 april 1999 om att inrätta en särskild ram för bistånd till traditionella AVS-bananleverantörer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 108 , 27/04/1999 s. 0002 - 0006


RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 856/1999

av den 22 april 1999

om att inrätta en särskild ram för bistånd till traditionella AVS-bananleverantörer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 130w i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

i enlighet med förfarandet i artikel 189c i fördraget(2), och

av följande skäl:

(1) Europeiska unionen är bunden av de åtaganden den gjort gentemot AVS-länderna enligt Lomékonventionen, i synnerhet protokoll nr 5 till denna, vars syfte är att garantera att AVS-staterna får behålla sina fördelar på den europeiska marknaden, att villkoren för tillräde till denna marknad inte skall vara mindre fördelaktiga än de som dessa stater tidigare haft, samt att villkoren för produktion och saluföring av AVS-bananer skall förbättras.

(2) Genom gemensamma organisationen av marknaden för bananer som infördes genom förordning (EEG) nr 404/93(3) fastställdes hur de fördelar som de traditionella AVS-leverantörer tidigare hade åtnjutit på gemenskapsmarknaden skulle kunna bibehållas.

(3) Särskilt den handelsordning med tredje land som fastställdes i avdelning IV i nämnda förordning syftade till att tillåta att bananer som producerats av de AVS-stater som är traditionella leverantörer av bananer till gemenskapen såldes på gemenskapsmarknaden under sådana villkor att producenterna garanteras rimliga inkomster i enlighet med det åtagande från gemenskapen som nämns ovan.

(4) Denna handelsordning har ändrats genom förordning (EG) nr 1637/98.

(5) Dessa ändringar vad gäller handeln har påtagligt förändrat marknadsförhållandena för traditionella AVS-leverantörer och skulle kunna komma att skada i synnerhet de minst gynnade leverantörerna.

(6) Det kommer att behövas extra ansträngningar från de traditionella AVS-leverantörernas sida för att anpassa sig till de nya marknadsförhållandena i syfte att hålla sig kvar på gemenskapsmarknaden och därigenom garantera fortsatt livskraftighet hos traditionella AVS-leveranser.

(7) Ett extra tekniskt och ekonomiskt bistånd utöver det som fastställs i fjärde AVS-EG-konventionen, undertecknad i Lomé, bör därför beviljas de traditionella AVS-leverantörerna så att dessa kan anpassa sig till de nya marknadsförhållandena, särskilt för att öka deras konkurrenskraft. Samtidigt bör sådana miljövänliga produktionsmetoder och sådan miljövänlig saluföring som också tar hänsyn till sociala standarder uppmuntras.

(8) Detta bistånd bör stå i relation till de särskilda ansträngningar som krävs på grund av de nya marknadsförhållandena och därför bör objektiva kriterier fastställas för att bestämma biståndets storlek.

(9) För att säkerställa att ett sådant bistånd är lämpligt i förhållande till de uppställda målen bör biståndet tidsbegränsas samt reduceras gradvis och jämnt.

(10) För att förenkla genomförandet av dessa bestämmelser bör ett förfarande som inbegriper nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen inrättas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En särskild ram för tekniskt och ekonomiskt bistånd införs härmed för att bistå de traditionella AVS-bananleverantörerna att anpassa sig till de nya marknadsförhållandena efter de ändringar av den gemensamma organisationen av marknaden för bananer som införs genom förordning (EG) nr 1637/98.

2. Denna särskilda ram skall genomföras under en period av högst tio år med början den 1 januari 1999.

Artikel 2

I denna förordning avses med

- traditionella AVS-leverantörer: de AVS-länder som finns upptagna i bilagan,

- bananer: färska eller torkade bananer som omfattas av KN-nummer 0803, förutom mjölbananer.

Artikel 3

1. Traditionella AVS-leverantörer skall vara berättigade till tekniskt och ekonomiskt bistånd.

2. Detta tekniska och ekonomiska bistånd skall på begäran av AVS ges som bidrag till genomförandet av program för att

a) öka konkurrenskraften inom banansektorn, särskilt genom att

- öka produktiviteten utan att miljön skadas

- förbättra kvaliteten, däribland växtskyddsåtgärder,

- anpassa produktions-, distributions- och avsättningsmetoderna till de kvalitetsnormer som avses i artikel 2 i förordning (EEG) nr 404/93,

- inrätta producentorganisationer vars mål det är att förbättra saluföringen av och konkurrenskraften hos deras produkter, samt att utveckla system för certifiering av miljövänliga produktionsmetoder, inbegripet bananer som säljs till överenskommet bruttopris,

- utveckla en produktions- och/eller saluföringsstrategi för att möta marknadens krav mot bakgrund av gemenskapens gemensamma organisation av marknaden för bananer,

- bistå med utbildning, marknadsundersökningar, utveckling av miljövänliga produktionsmetoder, inbegripet bananer som säljs till överenskommet bruttopris, förbättra distributionsinfrastrukturen samt de handelsmässiga och finansiella tjänsterna till bananproducenterna.

b) stödja diversifiering när en ökning av banansektorns konkurrenskraft inte är hållbar.

Artikel 4

Kommissionen skall besluta huruvida programmen som avses i artikel 3 är biståndsberättigade efter samråd med berörda traditionella AVS-leverantörer, i enlighet med de förfaranden som avses i artikel 6. Särskild hänsyn skall tas till varje AVS-leverantörs särskilda omständigheter, i synnerhet behovet av särskilda lösningar för Somalia. Kommissionen skall även beakta om det planerade programmet är förenligt med den berörda AVS-statens allmänna utvecklingsmål samt om det står i överensstämmelse med det regionala samarbetet med andra bananproducenter, särskilt gemenskapsproducenter.

Artikel 5

1. Kommissionen skall ansvara för utvärdering, beslutsfattande beträffande och förvaltning av de åtgärder som tas i enlighet med denna förordning, enligt gällande budgetförfaranden och andra gällande förfaranden, särskilt dem som föreskrivs i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

2. Beslut om en åtgärd som finansieras enligt denna förordning till en kostnad som överstiger 2 miljoner euro, eller en anpassning av en sådan åtgärd vilken innebär en ökning av det ursprungliga överenskomna beloppet med mer än 20 %, och förslag om grundläggande ändringar som skall göras, till följd av påvisade svårigheter i samband med genomförandet av redan påbörjade projekt, skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 6.

När den ökning som avses i första stycket är mer än 4 miljoner euro men mindre än 20 % av det ursprungliga åtagandet skall kommitténs yttrande, såsom det definieras i artikel 6, inhämtas genom förenklade och påskyndade förfaranden.

Kommissionen skall på ett tydligt sätt informera kommittén om de finansieringsbeslut som den avser att ta angående projekt och program vilkas värde understiger 2 miljoner euro. Sådan information skall lämnas senast en vecka innan beslutet tas.

3. Alla överenskommelser eller avtal om finansiering som ingås enligt denna förordning skall föreskriva att kommissionen och revisionsrätten kan utföra kontroller på plats i enlighet med arrangemang som fastställts av kommissionen i enlighet med gällande regler, särskilt bestämmelserna i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

4. Om åtgärder leder till finansieringsöverenskommelser mellan gemenskapen och mottagarlandet, skall i dessa föreskrivas att betalning av skatter, tullar och andra avgifter inte skall erläggas av gemenskapen.

5. Deltagande i anbudsinfordran och avtal skall vara öppet på lika villkor för alla fysiska och juridiska personer i medlemsstaterna, mottagarlandet och AVS-staterna. Deltagandet kan utsträckas till att även omfatta andra utvecklingsländer i vederbörligen styrkta fall och för att säkerställa bästa möjliga kostnadseffektivitet.

6. Leveranser skall ha sitt ursprung i medlemsstaterna eller AVS-staterna. I vederbörligen styrkta undantagsfall kan leveranser ha sitt ursprung i andra utvecklingsländer.

7. Särskild uppmärksamhet skall ägnas

- strävan efter kostnadseffektivitet och varaktig effekt när projekten utformas,

- en tydlig definition och övervakning av mål och indikatorer för fullgörandet av alla projekt.

8. Bistånd som ges enligt denna förordning skall komplettera och förstärka det bistånd som ges genom andra instrument för utvecklingssamarbete.

Artikel 6

1. Kommissionen skall biträdas av den geografiskt bestämda kommittén för utveckling, bestående av företrädare för medlemsstaterna och ha kommissionens företrädare som ordförande.

2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Medlemsstaternas röster skall vägas enligt bestämmelserna i samma artikel. Ordföranden får inte rösta.

3. Kommissionen skall själv anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande.

Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

Om rådet inte har fattat något beslut inom en månad från det att förslaget mottagits, skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna vidtas.

Artikel 7

1. Inom det totalbelopp som är tillgängligt för ett givet år skall kommissionen fastställa det högsta belopp som kan beviljas varje traditionell AVS-leverantör för att finansiera programmen enligt artikel 3.2, på grundval av den skillnad i konkurrenskraft som konstaterats samt med beaktande av bananproduktionens betydelse för det berörda landet. Om endast program som definieras i artikel 3.2 b genomförs kommer kommissionen att anslå ett belopp som är jämförbart med det som ges till andra traditionella leverantörer.

2. Varje år från och med år 2004 skall en högsta nedsättningskoefficient på 15 % tillämpas på den biståndsnivå som är tillgänglig för enskilda traditionella AVS-leverantörer. Om det är fråga om genomförandet av ett program som definieras i artikel 3.2 a skall denna nedsättningskoefficient minskas i samma utsträckning som konkurrenskraften har konstaterats öka det senaste året.

3. Närmare regler skall fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 8.

Artikel 8

1. Kommissionen skall fastställa närmare tillämpningsbestämmelser för denna förordning.

2. Kommissionen skall biträdas av en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna och ha kommissionens företrädare som ordförande.

3. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Medlemsstaternas röster skall vägas enligt bestämmelserna i samma artikel. Ordföranden får inte rösta.

4. Kommissionen skall själv anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande.

Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

Om rådet inte har fattat något beslut inom tre månader från det att förslaget mottagits, skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna vidtas.

Artikel 9

Kommissionen skall senast den 31 december 2000 och därefter vartannat år till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om hur denna förordning fungerar, tillsammans med eventuella förslag.

Artikel 10

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 22 april 1999.

På rådets vägnar

W. MÜLLER

Ordförande

(1) EGT C 364, 25.11.1998, s. 14.

(2) Europaparlaments yttrande av den 19 juni 1998 (EGT C 210, 6.7.1998) rådets gemensamma ståndpunkt av den 5 oktober 1998 (EGT C 364, 25.11.1998) och Europaparlamentets beslut av den 28 januari 1999 (ännu ej offentliggjort i EGT).

(3) EGT L 47, 25.2.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1637/98 (EGT L 210, 28.7.1998, s. 28).

BILAGA

FÖRTECKNING SOM AVSES I ARTIKEL 2, FÖRSTA STRECKSATSEN

Traditionella AVS-bananleverantörer

Belize

Kamerun

Kap Verde

Elfenbenskusten

Dominica

Grenada

Jamaica

Madagaskar

Saint Lucia

Saint Vincent och Grenadinerna

Somalia

Surinam