RÅDETS DIREKTIV 1999/22/EG

av den 29 mars 1999

om hållande av vilda djur i djurparker

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 130s.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1),

i enlighet med förfarandet i artikel 189c i fördraget(2), och

av följande skäl:

I rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem(3), krävs det för en lång rad arter bevis för att lämpliga anordningar för hållande och vård finns innan levande exemplar får föras in i gemenskapen. I samma förordning förbjuds förevisning för allmänheten i kommersiellt syfte av exemplar av de arter som förtecknas i bilaga A, såvida inte ett särskilt undantag beviljats därför att syftet var utbildning, forskning eller uppfödning.

I rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar(4), och i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter(5), förbjuds infångande och hållande av en lång rad arter samt handel med dessa, samtidigt som undantag kan medges för särskilda ändamål, såsom forskning, utbildning, återinplantering, återinförande och uppfödning.

Ett riktigt genomförande av befintlig och framtida gemenskapslagstiftning om bevarande av vilda djur och behovet av att se till att djurparkerna på ett riktigt sätt fyller sin viktiga funktion för bevarande av arter, utbildning av allmänheten och/eller forskning kräver att en gemensam grund tillhandahålls för medlemsstaternas lagstiftning om tillstånd till och tillsyn över djurparkerna, djurhållningen i dessa, personalens utbildning och utbildning av den besökande allmänheten.

Insatser på gemenskapsnivå är nödvändiga för att få djurparker i hela gemenskapen att bidra till att bevara den biologiska mångfalden i enlighet med gemenskapens skyldighet att vidta åtgärder för ex situ-bevarande enligt artikel 9 i Konventionen om biologisk mångfald.

Ett antal organisationer, till exempel European Association of Zoos and Aquaria, har utarbetat riktlinjer för vård och hållande av djur i djurparker. Dessa riktlinjer kan vid behov vara till hjälp när nationella normer utarbetas och antas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Mål

Syftet med detta direktiv är att skydda vilda djurarter och att bevara den biologiska mångfalden genom att föreskriva att medlemsstaterna skall anta bestämmelser rörande tillstånd till och tillsyn över djurparker inom gemenskapen, samt att därigenom stärka djurparkernas roll när det gäller att bevara den biologiska mångfalden.

Artikel 2

Definition

I detta direktiv skall med "djurparker" avses alla permanenta anläggningar där levande djur som tillhör vilda arter hålls för att förevisas för allmänheten under minst sju dagar per år, med undantag av cirkusar, djuraffärer och anläggningar som medlemsstaterna undantar från kraven i detta direktiv eftersom de inte förevisar ett betydande antal djur eller arter för allmänheten och undantaget inte äventyrer målen med detta direktiv.

Artikel 3

Krav på djurparker

Medlemsstaterna skall vidta åtgärder i enlighet med artiklarna 4, 5, 6 och 7 för att säkerställa att alla djurparker genomför följande åtgärder för bevarande:

- Deltagande i forskning som leder till att arternas bevarande främjas och/eller utbildning som ger relevanta kunskaper om bevarande och/eller informationsutbyte med avseende på arternas bevarande och/eller, i förekommande fall, uppfödning i fångenskap, återinplantering och återinförande av arter till ett liv i vilt tillstånd.

- Främjande av utbildning av och medvetenhet bland allmänheten med avseende på bevarande av den biologiska mångfalden, särskilt genom att tillhandahålla information om de förevisade arterna och deras naturliga livsmiljöer.

- Djurhållning under förhållanden som är ägnade att uppfylla de enskilda arternas biologiska behov och behov av bevarande, bland annat genom att djurens livsmiljöer berikas på ett artspecifikt sätt och att en hög djurskötselstandard upprätthålls med ett program som har utarbetats för preventiv och kurativ veterinärvård samt näringstillförsel.

- Förhindrande av att djur rymmer så att eventuella ekologiska hot mot inhemska arter undviks och förhindrande av att skadegörare och ohyra tar sig in utifrån.

- Förande av uppdaterade register över parkens djurbestånd, som är anpassade till de arter som registreras.

Artikel 4

Tillstånd och tillsyn

1. Medlemsstaterna skall anta bestämmelser för tillstånd till och tillsyn över befintliga och nya djurparker för att säkerställa att kraven i artikel 3 uppfylls.

2. Varje djurpark skall ha ett tillstånd inom fyra år efter direktivets ikraftträdande eller, i fråga om nya djurparker, innan dessa öppnas för allmänheten.

3. Varje tillstånd skall innehålla villkor för att se till att kraven i artikel 3 uppfylls. Övervakning av att villkoren efterlevs skall bland annat ske genom regelbundna inspektioner och lämpliga åtgärder för att säkerställa sådan efterlevnad skall vidtas.

4. Innan ett tillstånd beviljas, vägras, ges förlängd giltighetstid eller i väsentlig grad ändras, skall en inspektion genomföras av medlemsstaternas behöriga myndigheter för att avgöra om villkoren i tillståndet eller de föreslagna villkoren i tillståndet är uppfyllda.

5. Om djurparken inte har något tillstånd i enlighet med detta direktiv eller om villkoren i tillståndet inte är uppfyllda, skall djurparken eller delar av den

a) stängas för allmänheten av den behöriga myndigheten

och/eller

b) uppfylla de relevanta krav som ställs av den behöriga myndigheten för att säkerställa att villkoren i tillståndet uppfylls.

Om dessa krav inte har uppfyllts inom en acceptabel tidsperiod på högst två år, som skall bestämmas av den behöriga myndigheten, skall den behöriga myndigheten dra tillbaka eller ändra tillståndet och stänga djurparken eller delar av den.

Artikel 5

De krav för tillstånd som anges i artikel 4 skall inte gälla om en medlemsstat på ett för kommissionen tillfredsställande sätt kan visa att detta direktivs syfte enligt artikel 1 och kraven på djurparker enligt artikel 3 är uppfyllda och upprätthålls fortlöpande med hjälp av ett system för reglering och registrering. Ett sådant system skall bland annat innehålla sådana bestämmelser om inspektioner och stängning av djurparker som motsvarar bestämmelserna i artikel 4.4 och 4.5.

Artikel 6

Stängning av djurparker

När en djurpark eller delar av en sådan stängs, skall den behöriga myndigheten se till att de berörda djuren behandlas eller avlägsnas under förhållanden som medlemsstaten anser vara lämpliga och förenliga med detta direktivs mål och bestämmelser.

Artikel 7

Behöriga myndigheter

Medlemsstaterna skall utse behöriga myndigheter för detta direktivs syften.

Artikel 8

Påföljder

Medlemsstaterna skall bestämma vilka påföljder som skall gälla för överträdelser av de nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv. Påföljderna skall vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Artikel 9

Genomförande

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 9 april 2002. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 10

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 11

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 29 mars 1999.

På rådets vägnar

F. MÜNTEFERING

Ordförande

(1) EGT C 204, 15.7.1996, s. 63.

(2) Europaparlamentets yttrande av den 29 januari 1998 (EGT C 56, 23.2.1998, s. 34), rådets gemensamma ståndpunkt av den 20 juli 1998 (EGT C 364, 25.11.1998, s. 9) och Europaparlamentets beslut av den 10 februari 1999 (ännu ej offentliggjort i EGT).

(3) EGT L 61, 3.3.1997, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2307/97 (EGT L 325, 27.11.1997, s. 1).

(4) EGT L 103, 25.4.1979, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 97/49/EG (EGT L 223, 13.8.1997, s. 9).

(5) EGT L 206, 22.7.1992, s. 7. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 97/62/EG (EGT L 305, 8.11.1997, s. 42).