RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 88/98 av den 18 december 1997 om fastställande av vissa tekniska åtgärder för bevarande av fiskeresurserna i Östersjön, Bälten och Öresund

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2), och

med beaktande av följande:

(1) Rådets förordning (EEG) nr 1866/86 av den 12 juni 1986 om fastställande av vissa tekniska åtgärder för bevarande av fiskeresurserna i Östersjön, Bälten och Öresund (3) har undergått flera och omfattande ändringar. För att skapa klarhet och av praktiska skäl bör en kodifiering av nämnda förordning företas.

(2) Rådet skall, i enlighet med artiklarna 2 och 4 i rådets förordning (EEG) nr 3760/92 av den 20 december 1992 om ett gemenskapssystem för fiske och vattenbruk (4), mot bakgrund av tillgängliga vetenskapliga data anta de bevarandeåtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att de levande resurserna i havsvattnet utnyttjas på ett ändamålsenligt och ansvarsfullt sätt och på hållbar grund. I detta syfte kan rådet fastställa tekniska anvisningar för fiskeredskap och fångstmetoder.

(3) Principerna och vissa förfaranden för fastställande av dessa tekniska anvisningar på gemenskapsnivå måste fastställas så att varje medlemsstat kan säkerställa förvaltningen av de fiskeaktiviteter som äger rum i de farvatten som omfattas av dess jurisdiktion eller överhöghet.

(4) Gemenskapens anslutning till Konventionen rörande fisket och bevarandet av de levande tillgångarna i Östersjön och Bälten, ändrat genom protokollet från konferensen med företrädare för de fördragsslutande parterna, nedan kallad "Gdanskkonventionen", godkändes genom beslut 83/414/EEG (5).

(5) Gdanskkonventionen trädde för gemenskapens del i kraft den 18 mars 1984 och gemenskapen erkände alla de rättigheter och skyldigheter som Danmark och Förbundsrepubliken Tyskland har enligt Gdanskkonventionen.

(6) Internationella fiskerikommissionen för Östersjön, inrättad genom Gdanskkonventionen, vilken sedan sin tillkomst beslutat om en rad åtgärder för bevarande och förvaltning av fiskeresurserna i Östersjön, har i skrivelser av den 20 september 1985, 8 december 1986, 21 december 1987, 29 oktober 1988, 20 september 1993, 20 september 1994 och den 11 september 1995 underrättat de fördragsslutande staterna om ett visst antal rekommendationer om ändringar av de tekniska anvisningarna.

(7) Av Gdanskkonventionen följer att gemenskapen måste sätta dessa rekommendationer i kraft i vattnen i Östersjön, Bälten och Öresund, med förbehåll för invändningar som framställs i enlighet med förfarandet i artikel XI i konventionen.

(8) Det mest effektiva sättet att minimera fångsterna av fisk som inte motsvarar kraven på minsta storlek är att förbjuda fiske i de områden där sådan fisk förekommer i stor mängd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definition av det geografiska området

1. Denna förordning gäller fångst och landning av fiskeresurser i vattnen i Östersjön, Bälten och Öresund med en begränsning i väster av en linje från Hasenøre Hoved till Gnibens Odde, från Korshage till Spodsbjerg och från Gilbjerg Hoved till Kullen. Den är inte tillämplig på vattnen innanför baslinjerna.

2. Förordningen är tillämplig på

- gemenskapens fiskare i det geografiska område som beskrivs i punkt 1,

- alla fiskare som bedriver fiske i vatten inom detta område som lyder under medlemsstaternas överhöghet eller jurisdiktion.

3. Det geografiska området är indelat i elva delsektioner, vilka är numrerade från 22 till 32 och beskrivs i bilaga I.

Artikel 2

Förbud mot fiske av vissa arter inom vissa geografiska områden under vissa perioder

1. Det är förbjudet att behålla ombord följande fiskarter som fångats i de geografiska områden och under de perioder som anges nedan.

>Plats för tabell>

2. Genom undantag från bestämmelserna i punkt 1 får bifångster av skrubba och rödspätta som tas vid torskfiske under de fredningstider som anges i den punkten behållas ombord i sådan mängd att de utgör högst 10 viktprocent av den totala torskfångsten ombord.

Artikel 3

Minsta fiskstorlekar

1. En fisk skall anses för liten om den är mindre än den minimistorlek som anges i bilaga III för de aktuella arterna och de geografiska områdena.

2. En fisk storlek skall mätas från munspetsen när munnen är stängd till den yttersta spetsen av stjärtfenan.

3. Fisk som är mindre än minimistorleken får inte, även om den utgör del av en bifångst, behållas ombord, lastas om, landas, transporteras, beredas eller konserveras, säljas, lagras, uppvisas för eller utbjudas till försäljning. Den skall åter släppas ut i havet omedelbart efter det att den fångats, om möjligt medan den fortfarande lever.

4. Genom undantag från punkt 3 får torsk som är mindre än minimistorleken behållas ombord i sådan mängd att den utgör högst 5 viktprocent av den sammanlagda fångsten av torsk som finns ombord.

5. Procentandelen bifångst av torsk som tas vid fiske efter strömming, sill och skarpsill får inte överstiga 10 viktprocent av den totala fångsten. Av denna bifångst av torsk får högst 5 % torsk som är mindre än minimistorleken behållas ombord.

Artikel 4

Fastställande av procentandelen bifångst

1. De bifångster som anges i artikel 2.2 skall beräknas som en procentuell andel av vikten av den totala mängden torsk ombord efter sortering eller av all torsk under däck eller vid landning.

2. De bifångster som anges i artikel 3.4 skall beräknas som en procentuell andel av vikten av den totala mängden fisk ombord efter sortering eller av all fisk under däck eller vid landning.

3. Närmare bestämmelser för fastställande av bifångsternas procentandel får antas i enlighet med förfarandet i artikel 13.

Artikel 5

Minsta tillåtna maskstorlek

1. Det är förbjudet att vid fiske efter de aktuella arterna eller grupperna av arter i de berörda geografiska områdena använda trål, snurrevad eller liknande nätredskap med maskor som är mindre än de som anges i bilaga IV.

2. De är förbjudet att vid laxfiske använda förankrade flytgarn eller drivgarn med en maskstorlek som är mindre än den som anges i bilaga IV för denna art.

3. Det är förbjudet att använda nät med mindre maskor än de som anges i bilaga IV för den geografiska områdena och arterna eller grupperna av arter.

Artikel 6

Mätning av maskstorlek

1. När näten inspekteras skall de nätstickor som används för att fastställa maskstorlekarna vara 2 mm tjocka och plana och gjorda av ett hållbart och formbeständigt material. Nätstickorna skall antingen ha en rad parallella sektioner som är förbundna med sektioner vilka avsmalnar i förhållandet 1: 8 cm på varje sida, eller enbart sektioner vilka avsmalnar enligt samma förhållande. På mätstickans översida skall bredden finnas angiven i millimeter både på den parallella sektionen, om någon sådan finns, och på den avsmalnande sektionen. Den avsmalnande sektionen skall millimetergraderas och bredden skall anges med jämna mellanrum.

2. Vid mätningen av en maskas storlek skall mätstickan föras in i maskan vinkelrätt mot nätets plan med den smalaste änden först för att mäta maskans längdaxel när denna är utsträckt diagonalt i sin längdriktning. Mätstickan skall föras in i maskan manuellt så långt det går. En maska skall anses ha den storlek som mätstickan utvisar när den inte kan föras in längre.

3. Nätets maskstorlek skall anses vara den genomsnittliga storleken i minst en serie av 20 maskor i följd som valts ut slumpvis i nätets längdriktning. Mätningen skall påbörjas minst 10 maskor och 50 cm från linor, lister eller lyftstropp. Detta avstånd skall mätas upp i rät vinkel mot linor, lister eller lyftstropp med nätet sträckt i mätningens riktning.

4. Maskstorleken skall bara mätas när nätet är vått.

5. Ingen enskild maska skall anses vara för liten om den del av mätstickan som motsvarar den minsta maskstorlek som anges i bilaga IV för varje berörd art, varje berört geografiskt område och varje berört nätredskap med lätthet passerar genom maskan.

Artikel 7

Fastgörande av anordningar vid redskapen

1. Genom undantag från artikel 5.1 är det tillåtet att på utsidan av nedre delen av lyftet på en trål, snurrevad eller liknande nätredskap fästa segelduk, nät eller annat material i syfte att förebygga eller minska förslitning. Sådant material får dock fästas endast utmed lyftets framkant och sidokanter.

2. Genom undantag från artikel 5.1 är det tillåtet att på utsidan av lyftet och förlängningsstycket fästa en förstärkande nätkasse. En förstärkande nätkasse är ett cylinderformat nät som helt och hållet omger lyftet och förlängningstycket. Den får vara gjord antingen av samma material som lyftet eller förlängningsstycket eller av tyngre material. Den förstärkande nätkassen skall ha minst dubbelt så stora maskor som lyftet, dock minst 80 mm.

En förstärkande nätkasse får

a) anslutas vid framkanten,

och

b) anslutas vid bakkanten,

och antingen

c) knytas fast vid en maskrad runt om lyftet och förlängningsstycket,

eller

d) knytas fast i längdriktningen längs en maskrad.

3. Genom undantag från artikel 5.1 är det tillåtet att i trålar, snurrevadar och liknande nätredskap använda ett fallnät eller ett stängnät som har mindre maskstorlek än lyftet.

Stängnätet får fästas antingen inuti eller framför lyftet.

Avståndet från stängnätets främre fästpunkt till lyftets bakända skall vara minst tre gånger stängnätets längd.

Artikel 8

Användning av redskap

1. Redskap som inte får användas inom ett visst geografiskt område eller under viss tid skall stuvas undan ombord på ett sådant sätt att de inte är färdiga att användas i det förbjudna området eller under den förbjudna tiden. Reservredskap skall stuvas undan för sig och på ett sådant sätt att de inte är färdiga att användas.

2. Fiskeredskap skall inte anses färdiga att använda om,

- när det gäller trålar, snurrevadar och liknande nätredskap,

a) trålborden är fästa vid relingens inner- eller yttersida eller vid trålgalgarna,

och

b) sveplinorna eller trålvarpet är lossade från trålborden eller vikterna,

- när det gäller redskap för laxfiske,

a) näten är undanstuvade under en presenning,

b) linor och krokar förvaras i stängda lådor,

- när det gäller snörpvadar, huvud- eller bottenwiren är lossad från vaden.

3. Det är förbjudet under hela året att fiska med varje slag av trål, snurrevad och liknande fiskeredskap inom det geografiska område som avgränsas av en linje som förenar följande koordinater:

>Plats för tabell>

4. Genom undantag från punkt 1 är de enda redskap som är tillåtna ombord vid torskfiske fiskeredskap som är godkända för fångst av denna art eller redskap med en maskstorlek som är större än de som fastställs i bilaga IV. Om redskap som inte är godkända för fångst av torsk finns ombord är all landning av torsk förbjuden.

Artikel 9

Begränsningar av lax- eller öringfiske

1. Det är förbjudet vid fiske av lax (Salmo salar) eller öring (Salmo trutta) att

- använda drivgarn eller förankrade garn från och med den 15 juni till och med den 30 september i vatten i delsektionerna 22-28, 29 söder om 59° 30' N och 32,

- använda drivgarn eller förankrade garn från och med den 1 juni till och med den 15 september i vattnen i delsektionerna 29, 30 och 31 norr om 59° 30' N,

- använda drivlinor och förankrade linor från och med den 1 april till och med den 15 november i vattnen i delsektionerna 22-31,

- använda drivlinor och förankrade linor från och med den 1 juli till och med den 15 september i vattnen i delsektion 32.

Förbudsområdet under fredningstiden är belägen utanför en gräns på fyra nautiska mil från baslinjerna. Emellertid är fiske med drivlinor och förankrade linor förbjudet från och med den 1 juli till och med den 15 september i delsektion 32 och området öster om longitud 22° 30' Ö (Bengtskärs fyr) inom den finska fiskezonen.

2. Det är förbjudet vid fiske av lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) att

- vid fiske med förankrade flytgarn och drivgarn använda mer än 600 nät per fiskefartyg samtidigt, varvid inget nät får överstiga 35 m i längd, mätt vid redskapets överteln; utöver det tillåtna antalet nät får det inte finnas mer än 100 reservnät ombord,

- vid fiske med drivande eller förankrade långrevar använda mer än 2 000 krokar per fiskefartyg samtidigt.

Krokar på drivande och förankrade långrevar skall ha ett minsta avstånd mellan spetsen och skaftet på minst 19 mm.

Utöver det tillåtna antalet krokar vid fisket får det inte i något fall finnas mer än 200 reservkrokar ombord.

Allmänna bestämmelser

Artikel 10

1. Fiske inriktat på torsk och plattfisk (Pleuronectidae) i syfte att landa fisken för andra ändamål än att användas som livsmedel är förbjudet.

2. Sprängämnen, gift eller bedövningsmedel får inte användas för att fånga fisk.

3. Det är förbjudet att använda förankrade eller drivande redskap utan att utmärka dem med bojar eller andra igenkänningstecken.

4. Det är förbjudet att sätta ut exotiska arter i Östersjön, Bälten eller Öresund eller att bedriva fiske efter exotiska arter eller stör om inte tillstånd givits enligt de regler som antagits i enlighet med förfarandet i artikel 13 och i enlighet med de förpliktelser som följer av Gdansk-konventionen. Med exotiska arter avses sådana arter som normalt inte förekommer i Östersjön, Bälten eller Öresund.

Artikel 11

Denna förordning skall inte tillämpas på fiske som uteslutande bedrivs för vetenskapliga forskningsändamål med tillstånd och bemyndigande av den eller de berörda medlemsstaterna och om vilket kommissionen och den eller de medlemsstater i vars vatten forskningen bedrivs underrättats i förväg.

Fisk, kräftdjur och blötdjur som fångats i det syfte som anges i första stycket får säljas, lagras, uppvisas för eller bjudas ut till försäljning, förutsatt att

- de uppfyller de normer som anges i bilagorna II och III och de marknadsnormer som antagits i enlighet med artikel 2 i förordning (EEG) nr 3759/92 (6),

eller

- säljs direkt för annat ändamål än att användas som livsmedel.

Ett fartyg som bedriver sådan verksamhet som anges i första stycket skall medföra ett tillstånd ombord som utfärdats av den medlemsstat vars flagg fartyget för.

Artikel 12

Denna förordning skall inte tillämpas på fiske som bedrivs i samband med artificiell reproduktion och omplantering av fisk, kräftdjur eller blötdjur.

Fisk, kräftdjur och blötdjur som fångats i det syfte som anges i första stycket får inte säljas som livsmedel i strid med de övriga bestämmelserna i denna förordning.

Artikel 13

1. Medlemsstaterna får vidta åtgärder för bevarande och förvaltning av bestånd om dessa åtgärder avser

a) rent lokala bestånd av värde endast för fiskarna i medlemsstaten i fråga,

eller

b) villkor eller förfaranden avsedda att begränsa fångster genom tekniska åtgärder

i) som utgör tillägg till de åtgärder som är fastställda i gemenskapens fiskeriförordningar,

eller

ii) går utöver de minimikrav som är fastställda i sådana förordningar,

förutsatt att dessa åtgärder är tillämpliga enbart på fiskare i den berörda medlemsstaten, att de är förenliga med gemenskapsrätten och i överensstämmelse med den gemensamma fiskeripolitiken eller de förpliktelser som följer av Gdanskkonventionen.

2. Kommissionen skall informeras om alla förslag till införande eller ändring av nationella tekniska åtgärder i så god tid att den kan lämna synpunkter på förslagen.

Om kommissionen inom en månad efter det att en sådan anmälan gjorts begär detta, skall den berörda medlemsstaten uppskjuta ikraftträdandet av de planerade åtgärderna i tre månader från dagen för anmälan för att göra det möjligt för kommissionen att inom denna tidsram avgöra om åtgärderna är förenliga med bestämmelserna i punkt 1.

Om kommissionen, genom ett beslut som den skall informera de övriga medlemsstaterna om, finner att en planerad åtgärd är oförenlig med bestämmelserna i punkt 1 får inte den berörda medlemsstaten vidta åtgärden utan att göra de ändringar som krävs.

Medlemsstaten i fråga skall utan dröjsmål underrätta de övriga medlemsstaterna och kommissionen om de åtgärder som vidtagits, i förekommande fall efter att ha gjort de nödvändiga ändringarna.

3. Medlemsstaterna skall på kommissionens begäran förse den med all information som behövs för att kunna bedöma om de nationella tekniska åtgärderna är förenliga med bestämmelserna i punkt 1.

4. På kommissionens initiativ eller på begäran av en medlemsstat kan frågan om en nationell teknisk åtgärd som vidtagits av en medlemsstat är förenlig med bestämmelserna i punkt 1 hänskjutas för undersökning till den förvaltningskommitté som avses i artikel 17 i förordning (EEG) nr 3760/92 och beslut fattas i enlighet med förfarandet i artikel 18 i den förordningen. Om ett sådant beslut fattas skall punkt 2 tredje och fjärde stycket gälla i tillämpliga delar.

5. Om kommissionen finner att en anmäld åtgärd inte är förenlig med bestämmelserna i punkt 1 skall den inom högst ett år från den dag då åtgärden anmäldes fatta beslut om att medlemsstaten skall upphäva eller ändra åtgärden inom den tidsfrist som kommissionen anger. Bestämmelserna i punkt 2 fjärde stycket skall gälla i tillämpliga delar.

6. Åtgärder rörande vattenbruk och fiske från land skall anmälas till kommissionen av medlemsstaterna endast för kännedom.

Med "vattenbruk" avses odling av fisk, kräftdjur eller blötdjur i salt eller bräckt vatten.

Artikel 14

Närmare bestämmelser för tillämpningen av denna förordning skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 18 i förordning (EEG) nr 3760/92.

Artikel 15

Förordning (EEG) nr 1866/86 upphävs.

Hänvisningar till den upphävda förordningen skall tolkas som hänvisningar till den här förordningen och skall läsas enligt den jämförelsetabell som återfinns i bilaga VI, del A.

Artikel 16

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 december 1997.

På rådets vägnar

F. BODEN

Ordförande

(1) EGT C 304, 6.10.1997, s. 32.

(2) EGT C 296, 29.9.1997, s. 31.

(3) EGT L 162, 18.6.1986, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1821/96 (EGT L 241, 21.9.1996, s. 8).

(4) EGT L 389, 31.12.1992, s. 1. Förordningen ändrad genom 1994 års anslutningsakt.

(5) EGT L 237, 26.8.1983, s. 4.

(6) Rådets förordning (EEG) nr 3759/92 av den 17 december 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter (EGT L 388, 31.12.1992, s. 1). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 3318/94 (EGT L 350, 31.12.1994, s. 15).

BILAGA I

DELSEKTIONER AV DET GEOGRAFISKA OMRÅDE SOM AVSES I ARTIKEL 1

Delsektion 22

De vatten som avgränsas av en linje dragen från Hasenøre Hoved (56 ° 09' N, 10° 44' Ö) på Jyllands östkust till Gniben Odde (56° 01' N, 11° 18' Ö) på Själlands västkust; därifrån längs Själlands västkust och sydkust till en punkt vid long. 12° 00' Ö; därifrån rakt åt söder till Falster; därifrån längs Falsters östkust till Gedser Odde (54° 34' N, 11° 58' Ö); därifrån rakt åt öster till long. 12 ° 00' Ö; därifrån rakt åt söder till Tysklands kust; därifrån i sydvästlig riktning längs Tysklands kust och Jyllands östkust till utgångspunkten.

Delsektion 23

De vatten som avgränsas av en linje dragen från Gilbjerg Hoved (56° 08' N, 12° 08' Ö) på Själlands nordkust till Kullen (56° 18' N, 12° 28' Ö) på Sveriges kust; därifrån i sydlig riktning längs Sveriges kust till Falsterbo fyr (55° 23' N, 12° 50' Ö); därifrån genom den södra infarten till Öresund till Stevns fyr (55° 19' N, 12° 28' Ö) på Själlands kust; därifrån i nordlig riktning längs Själlands östkust till utgångspunkten.

Delsektion 24

De vatten som avgränsas av en linje dragen från Stevns fyr (55° 19' N, 12° 28' Ö) på Själlands östkust genom den södra infarten till Öresund till Falsterbo fyr (55° 23' N, 12° 50' Ö) på Sveriges kust; därifrån längs Sveriges sydkust till Sandhammarens fyr (55° 24' N, 14° 12' Ö); därifrån till Hamerodde fyr (55° 18' N, 14° 47' Ö) på Bornholms nordkust; därifrån längs Bornholms väst- och sydkust till en punkt vid long. 15° 00' Ö; därifrån rakt åt söder till Polens kust; därifrån i västlig riktning längs Polens och Tysklands kuster till en punkt vid long. 12° 00' Ö; därifrån rakt åt norr till en punkt vid lat. 54° 34' N och long. 12° 00' Ö; därifrån rakt åt väster till Gedser Odde (54° 34' N, 11° 58' Ö); därifrån längs Falsters öst- och nordkust till en punkt vid long. 12° 00' Ö; därifrån rakt åt norr till Själlands sydkust; därifrån i västlig och nordlig riktning längs Själlands västkust till utgångspunkten.

Delsektion 25

De vatten som avgränsas av en linje dragen från en punkt på Sveriges östkust vid lat. 56° 30' N och därifrån rakt åt öster till Ölands västkust; därifrån efter att ha passerat söder om Öland till en punkt på östkusten vid lat. 56° 30' N, rakt åt öster till long. 18° 00' Ö; därifrån rakt åt söder till Polens kust; därifrån i västlig riktning längs Polens kust till en punkt vid long. 15° 00' Ö; därifrån rakt åt norr till Bornholm; därifrån längs Bornholms syd- och västkust till Hammerodde fyr (55° 18' N, 14° 47' Ö); därifrån till Sandhammarens fyr (55° 24' N, 14° 12' Ö) på Sveriges sydkust; därifrån i nordlig riktning längs Sveriges östkust till utgångspunkten.

Delsektion 26

De vatten som avgränsas av en linje dragen från en punkt vid lat. 56° 30' N och long. 18° 00' Ö och därifrån rakt åt öster till förutvarande Sovjetunionens västkust; därifrån i sydlig riktning längs förutvarande Sovjetunionens och Polens kuster till en punkt på de polska kusten vid long. 18° 00' Ö, därifrån rakt åt norr till utgångspunkten.

Delsektion 27

De vatten som avgränsas av en linje dragen från en punkt på östkusten av Sveriges fastland vid lat. 59° 41' N och long. 19° 00' Ö och därifrån rakt åt söder till Gotlands nordkust; därifrån i sydlig riktning längs Gotlands västkust till en punkt vid lat. 57° 00' N; därifrån rakt åt väster till long. 18° 00' Ö; därifrån rakt åt söder till lat. 56° 30' N; därifrån rakt åt väster till Ölands östkust; därifrån efter att ha passerat söder om Öland till en punkt på Ölands västkust vid lat. 56° 30' N; därifrån rakt rakt åt väster till Sveriges kust; därifrån i nordlig riktning längs Sveriges östkust till utgångspunkten.

Delsektion 28

De vatten som avgränsas av en linje dragen från en punkt vid lat 58° 30' N och long. 19° 00' Ö och därifrån rakt åt öster till Saaremaas västkust; därifrån efter att ha passerat norr om Saaremaa till en punkt på dess östkust vid lat. 58° 30' N; därifrån rakt åt öster till förutvarande Sovjetunionens kust; därifrån i sydlig riktning längs förutvarande Sovjetunionens västkust till en punkt vid lat. 56° 30' N; därifrån rakt åt väster till long. 18° 00' Ö; därifrån rakt åt norr till lat. 57° 00' N; därifrån rakt åt öster till Gotlands västkust; därifrån i nordlig riktning till en punkt på Gotlands nordkust vid long. 19° 00' Ö; därifrån rakt åt norr till utgångspunkten.

Delsektion 29

De vatten som avgränsas av en linje dragen från en punkt på östkusten av Sveriges fastland vid lat. 60° 30' N och därifrån rakt åt öster till Finlands fastlandskust; därifrån i sydlig riktning längs Finlands väst- och sydkust till en punkt på södra fastlandskusten vid long. 23° 00' Ö; därifrån rakt åt söder till lat. 59° 00' N; därifrån rakt åt öster till förutvarande Sovjetunionens fastlandskust; därifrån i sydlig riktning längs förutvarande Sovjetunionens västkust till en punkt vid lat. 58° 30' N; därifrån rakt åt väster till Saaremaas östkust; därifrån efter att ha passerat norr om Saaremaa till en punkt på Saaremaas västkust vid lat. 58° 30' N; därifrån rakt åt väster till long. 19° 00' Ö; därifrån rakt åt norr till en punkt på östkusten av Sveriges fastland vid lat. 59° 41' N; därifrån i nordlig riktning längs Sveriges östkust till utgångspunkten.

Delsektion 30

De vatten som avgränsas av en linje dragen från en punkt på Sveriges östkust vid lat. 63° 30' N och därifrån rakt åt öster till Finlands fastlandskust; därifrån i sydlig riktning längs Finlands kust till en punkt vid lat. 60° 30' N; därifrån rakt åt väster till Sveriges fastlandskust; därifrån i nordlig riktning längs Sveriges östkust till utgångspunkten.

Delsektion 31

De vatten som avgränsas av en linje dragen från en punkt på Sveriges östkust vid lat. 63° 30' N och därifrån efter att ha passerat norr om Bottniska viken till en punkt på västkusten av Finlands fastland vid lat. 63° 30' N; därifrån rakt åt väster till utgångspunkten.

Delsektion 32

De vatten som avgränsas av en linje dragen från en punkt på Finlands sydkust vid long. 23° 00' Ö och därifrån efter att ha passerat öster om Finska viken till en punkt på förutvarande Sovjetunionens västkust vid lat. 59° 00' N; därifrån rakt åt väster till long. 23° 00' Ö; därifrån rakt åt norr till utgångspunkten.

BILAGA II

AVGRÄNSNING AV VISSA GEOGRAFISKA OMRÅDEN SOM AVSES I ARTIKEL 2

Avgränsning av geografiska områden i Öresund, Stora och Lilla Bält vad gäller fiske av honskrubba och honrödspätta

- Falsterbo fyr-Stevns fyr

- Jungshoved-Bøgenæssand

- Hestehoved fyr-Maddes Klint

- Skelby kyrka-Flinthorne Odde

- Kappel kyrka-Gulstav

- Ristingehale-Ærøhale

- Skjoldnæs-Pøls Huk

- Christian X:s bro, Sønderborg

BILAGA III

MINIMISTORLEKAR SOM AVSES I ARTIKEL 3.1

>Plats för tabell>

BILAGA IV

MINSTA MASKSTORLEK ENLIGT ARTIKEL 5

>Plats för tabell>

BILAGA V

SÄRSKILDA SELEKTIVITETSANORDNINGAR

För att garantera selektiviteten hos trålar, snurrevadar och liknande nätredskap med en bestämd maskstorlek som angivna i bilaga IV, är följande två modeller av selektionspaneler tillåtna:

Selektionspanel (modell 1)

Två plastöverdragna selektionspaneler med fullständigt öppna diagonalmaskor skall fästas på lyftet på trålar och snurrevadar som används för torskfiske. Maskornas öppning får inte vara mindre än 105 millimeter. Dessa selektionspaneler skall fästas med hjälp av ett separat nätstycke (mellan de ordinarie diagonalmaskorna och selektionspanelens maskor). Maskstorleken i detta separata nätstycke skall vara lika med produkten av stolplängden hos selektionspanelens maskor och kvadratroten ur 2.

Selektionspanelen skall fästas på lyftets båda sidor, och avståndet mellan lyftets bakre ände och panelen skall vara mellan 40 och 50 centimeter. Panelens längd skall vara lika med 80 % av lyftets totala längd och dess höjd skall vara 50 centimeter. Panelen skall fästas på så sätt att den ger en öppning på 15-20 centimeter mellan panelens övre och nedre söm.

Selektionspanel (modell 2)

Identifiering

Panelerna skall bestå av rektangulära nätstycken som fästs på redskapets lyft. Varje lyft skall ha två paneler.

Storlek

Varje panel skall ha en minsta bredd på 45 centimeter över hela sin längd. Varje panel skall ha en minsta längd på 3,5 meter mätt längs panelens sidor (figur 1 i diagram 2).

Paneler

Panelernas maskor skall ha en minsta storlek på 105 millimeter. Maskorna skall vara kvadratiska, dvs. nätstyckes fyra sidor skall bestå av snett skurna maskor (figur 2 i diagram 2). Nätstycket skall fästas på så sätt att maskorna är parallella och vinkelräta mot lyftets längdriktning (figur 2). Panelens bredd skall vara åtta öppna fyrkantsmaskor. Längden skall vara mellan 57 och 62 maskor (figur 2 i diagram 2).

Placering

Redskapets lyft skall vara delat i ett övre och ett undre nätstycke genom sömmar som löper längs babords och styrbords sidor (figur 1 i diagram 2). De två panelerna skall placeras i det undre nätstycket, i direkt anslutning till och under sömmarna (figur 1 i diagram 2). De två panelerna skall placeras minst 2 meter och högst 2,5 meter från bottenstroppen.

Panelens främre del skall fästas ihop med åtta maskors bredd på lyftets ordinarie nätstycke (figur 3 i diagram 2). Den ena sidan skall fästas vid sömmen eller i direkt anslutning till denna, och den andra sidan skall fästas vid det ordinarie nätstycket på lyftets undre del längs en rät linje av snett skurna maskor.

Hela lyftets maskstorlek

Redskapets lyft skall i alla delar ha en minsta maskstorlek på 105 millimeter.

Diagram 1 Selektionspanelsmodell 1

>Hänvisning till film>

Diagram 2 Selektionspanelsmodell 2

Figur 1: Placering på lyftet av paneler med fyrkantsmaskor

Föreslagen specifikation

>Hänvisning till film>

Figur 2: Utformning av nätstycksdelen med fyrkantsmaskor

Föreslagen specifikation

>Hänvisning till film>

Figur 3: Fästning av panelen på trålens lyft

Fastställd specifikation

>Hänvisning till film>

BILAGA VI

DEL A

JÄMFÖRELSETABELL

>Plats för tabell>

DEL B

Förordningar som ändrat förordning (EEG) nr 1866/86

>Plats för tabell>