RÅDETS DIREKTIV 96/96/EG av den 20 december 1996 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 75 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

i enlighet med det i artikel 189c i fördraget angivna förfarandet (3), och

med beaktande av följande:

1. Rådets direktiv 77/143/EEG av den 29 december 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet (4) har vid ett flertal tillfällen ändrats på väsentliga punkter. I samband med ytterligare ändringar av det direktivet bör det av tydlighetsskäl skrivas om till en enda text.

2. Som ett led i den gemensamma transportpolitiken bör vissa vägtransporter inom gemenskapen utföras under gynnsammast möjliga omständigheter vad gäller såväl säkerhet som konkurrens mellan transportföretag i de olika medlemsstaterna.

3. Vägtrafikens tillväxt och därav förorsakade ökningar av faror och olägenheter ställer alla medlemsstater inför säkerhetsproblem av likartad natur och vikt.

4. De nuvarande normerna och metoderna för provning varierar från medlemsstat till medlemsstat, och denna situation påverkar jämförbarheten mellan de provade fordon som går i trafik i medlemsstaterna när det gäller säkerhet och miljöegenskaper. Denna situation kan påverka villkoren för konkurrens mellan transportföretag i de olika medlemsstaterna.

5. Det är därför nödvändigt att så långt som möjligt harmonisera provningarnas periodicitet och bestämmelserna om vilka komponenter som måste provas.

6. Provningarna som skall utföras under fordonets brukstid bör vara förhållandevis enkla, snabba och billiga.

7. Därför bör gemenskapens minimikrav på normer och metoder för trafiksäkerhetsprovning av de komponenter som förtecknas i bilaga II fastställas i särdirektiv.

8. Som en övergångsåtgärd fortsätter nationella normer att gälla för vissa komponenter som inte omfattas av särdirektiv.

9. De normer och metoder som faststålls i särdirektiven måste snabbt anpassas till den tekniska utvecklingen och, för att underlätta genomförandet av de för detta ändamål nödvändiga åtgärderna, måste ett nära samarbete inrättas mellan medlemsstaterna och kommissionen i en kommitté för anpassning av trafiksäkerhetsprovningen till den tekniska utvecklingen.

10. När det gäller bromssystem är det ännu för tidigt att fastställa normer för lufttrycksinställning, aktiveringstid osv., med hänsyn till de skillnader som finns inom gemenskapen mellan den utrustning och de metoder som används vid provning.

11. Avsikten är att ytterligare ändra detta direktiv för att harmonisera och förbättra provningsmetoderna.

12. Så länge provningsförfaranden och -praxis inte är harmoniserade kan medlemsstaterna själva bedöma vilket provningsförfarande de önskar använda för att avgöra om ett fordon uppfyller bromskraven.

13. Varje medlemsstat bör inom ramen för sin respektive behörighet övervaka kvaliteten av och metoderna för trafiksäkerhetsprovning av fordon.

14. Kommissionen bör kontrollera det praktiska genomförandet av detta direktiv och regelbundet informera Europaparlamentet och rådet om de resultat som uppnåtts.

15. Det är ett känt faktum för alla som har med trafiksäkerhetsprovning av fordon att göra att provningsmetoden, i synnerhet i vilken mån fordonet är lastat, påverkar provningspersonalens bedömning av bromssystemets tillförlitlighet.

16. Fastställande av referensnormer för bromskraften hos respektive fordonstyp under olika lastningstillstånd skulle underlätta bedömningen av denna tillförlitlighet. Detta direktiv tillåter sådan provning som alternativ till en provning av uppfyllandet av miniminormer för bromsprestanda hos respektive fordonskategori.

17. I fråga om bromssystem gäller detta direktiv i huvudsak fordon som har typgodkänts enligt direktiv 71/320/EEG (5), men vissa fordonstyper har likväl godkänts enligt nationella normer som kan skilja sig från detta direktiv.

18. Medlemsstaterna får utvidga tillämpningen av bromsprovningen till fordonskategorier eller komponenter som inte omfattas av detta direktiv.

19. Medlemsstaterna får införa strängare och oftare förekommande provningar av bromssystemen.

20. Syftet med detta direktiv är att genom regelbunden provning säkerställa att avgasutsläpp hålls på en måttlig nivå under hela den tid fordonet används och att starkt luftförorenande fordon tas ur bruk till dess att de återställts i godtagbart skick.

21. Genom felaktig inställning och otillräckligt underhåll av motorn skadas inte endast motorn utan även miljön, eftersom detta medför ökad luftförorening och bränsleförbrukning. Det är viktigt att miljövänliga transportformer utvecklas.

22. Då det gäller motorer med kompressionständning (dieselmotorer) anses mätning av avgasutsläppens täthet ge tillräckliga indikationer om fordonets skick med avseende på utsläpp.

23. Då det gäller motorer med styrd tändning (bensinmotorer) anses mätning av koloxidutsläppen från avgasröret under tomgång ge tillräckliga indikationer på fordonets skick med avseende på utsläpp.

24. Det kan antas att ett stort antal av de fordon som inte underhålls regelbundet kommer att underkännas vid avgaskontrollen.

25. När det gäller fordon med bensinmotor som enligt normerna får typgodkännas endast om de är utrustade med avancerade system för avgasrening, t.ex. trevägskatalysatorer med lambdasond, bör normerna vid den återkommande avgaskontrollen vara strängare än för fordon av konventionell typ.

26. Medlemsstaterna kan vid behov utesluta vissa fordonskategorier av historiskt intresse från direktivets tillämpningsområde. De kan också fastställa egna provningsnormer för dessa fordon. Denna möjlighet för medlemsstaterna får dock inte leda till att strängare normer tillämpas än de som fordonet ursprungligen var avsett att uppfylla.

27. Detta direktiv måste fortlöpande kunna anpassas till den fordonstekniska utvecklingen för att beakta framsteg som gjorts beträffande fordonskonstruktion, vilka kan komma att underlätta provningen av fordon i trafik, och utvecklingen av kontrollmetoder som bättre återspeglar de verkliga körförhållandena.

28. Enligt rådets direktiv 92/6/EEG (6) skall hastighetsbegränsande anordningar monteras och användas i vissa kategorier av motorfordon.

29. Till dess att sådan teknik utvecklas som underlättar provningen av hastighetsbegränsande anordningar kan ett antal kontroller i mån av möjlighet likväl redan nu utföras på vissa delar av dessa anordningar i samband med provning av trafiksäkerhet.

30. För närvarande ankommer det på medlemsstaterna att avgöra vilka medel som är de lämpligaste för provning av om hastighetsbegränsande anordningar fungerar på avsett vis. Avsikten är att normerna och testförfarandena skall harmoniseras vid tillfälle.

31. Kommissionen bör utvärdera provningen av om de hastighetsbegränsande anordningarna fungerar på avsett vis när fordonen är i trafik och lämna en rapport till rådet. Slutsatserna av denna rapport kommer vid behov att användas som utgångspunkt för senare förslag om utformningen av bestämmelserna som gäller hastighetsbegränsande anordningar.

32. Tekniska krav som gäller taxibilar och ambulanser är jämförbara med dem som gäller för privatbilar. De komponenter som skall provas kan vara desamma, även om intervallen mellan proven är olika.

33. Med tanke på den verkan på den berörda branschen som detta direktiv förväntas ha och med beaktande av subsidiaritetsprincipen är gemenskapsåtgärderna enligt detta direktiv nödvändiga för att uppnå målet att harmonisera bestämmelserna om provning av trafiksäkerheten, för att förhindra en snedvridning av konkurrensen mellan transportföretag och för att säkerställa att fordon provas och underhålls på ett riktigt sätt. Dessa mål kan inte till fullo uppnås av de enskilda medlemsstaterna.

34. Detta direktiv bör inte på något sätt påverka medlemsstaternas skyldigheter i fråga om de tidsfrister för överföring till nationell lagstiftning och genomförande som anges i de upphävda direktiven.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I Allmänna bestämmelser

Artikel 1

1. I varje medlemsstat skall i den staten registrerade motorfordon med tillhörande släp- och påhängsvagnar genomgå periodisk trafiksäkerhetsprovning i enlighet med denna direktiv, särskilt bilagorna I och II.

2. I bilagorna I och II anges de fordonskategorier som skall provas, trafiksäkerhetsprovningarnas periodicitet och vilka komponenter som skall provas.

Artikel 2

De trafiksäkerhetsprovningar som avses i detta direktiv skall utföras av staten eller av ett offentligt organ som utsetts av staten för detta uppdrag eller av organ eller institutioner, även privata, som utsetts av och som direkt övervakas av staten. Om de institutioner som handhar trafiksäkerhetsprovning samtidigt utsetts att reparera fordon, skall medlemsstaterna särskilt kontrollera att objektivitet och en hög kvalitet på provningen upprätthålls.

Artikel 3

1. Medlemsstaterna skall vidta sådana åtgärder som de anser nödvändiga för att det skall kunna styrkas att ett fordon har genomgått en trafiksäkerhetsprovning som minst uppfyllt kraven i detta direktiv.

Dessa åtgärder skall anmälas till de övriga medlemsstaterna och till kommissionen.

2. På samma grunder som om medlemsstaten själv hade utfärdat intyget, skall varje medlemsstat erkänna intyg som utfärdats i en annan medlemsstat och som styrker att ett motorfordon på den statens territorium, som är registrerat, tillsammans med tillhörande släp- eller påhängsvagn, har genomgått en trafiksäkerhetsprovning som minst uppfyllt kraven i detta direktiv.

3. Medlemsstaterna skall tillämpa lämpliga förfaranden för att så långt det är möjligt garantera att bromsprestandan hos fordon som är registrerade på deras territorium uppfyller de krav som fastställs i detta direktiv.

KAPITEL II Undantag och avvikelser

Artikel 4

1. Medlemsstaterna skall ha rätt att från detta direktivs tillämpningsområde undanta fordon som tillhör försvarsmakten, ordningsmakten och brandförsvaret.

2. Efter samråd med kommissionen får medlemsstaterna undanta vissa fordon från detta direktivs tillämpningsområde vilka används under speciella förhållanden eller som aldrig eller praktiskt taget aldrig körs på allmän väg, inbegripet fordon av historiskt intresse som konstruerats före den 1 januari 1960, eller som är tillfälligt tagna ur trafik, eller underkasta dessa fordon särskilda föreskrifter.

3. Efter samråd med kommissionen får medlemsstaterna fastställa egna normer för provning av fordon som anses ha historiskt intresse.

Artikel 5

Trots vad som föreskrivs i bilagorna I och II får medlemsstaterna

- tidigarelägga datum för de första obligatoriska trafiksäkerhetsprovningarna och, om så är lämpligt, låta fordonet genomgå provning innan registrering skett,

- förkorta tiden mellan två på varandra följande obligatoriska provningar,

- göra provning av frivillig utrustning obligatorisk,

- öka antalet komponenter som skall provas,

- utsträcka kravet på periodisk provning till andra fordonskategorier,

- föreskriva om särskilda kompletterande provningar,

- kräva högre värden för minsta bromsverkan och föreskriva om provning med större last än vad som framgår av värdena i bilaga II, för fordon som är registrerade på deras territorium, förutsatt att sådana krav inte överstiger kraven i fordonets ursprungliga typgodkännande.

Artikel 6

1. Trots föreskrifterna i bilagorna I och II och fram till och med den 1 januari 1993 får medlemsstaterna

- senarelägga datum för de första obligatoriska trafiksäkerhetsprovningarna,

- förlänga tiden mellan två på varandra följande obligatoriska provningar,

- minska antalet komponenter som skall provas,

- ändra bestämmelserna om vilka fordonskategorier som skall provas,

förutsatt att alla lätta nyttofordon som avses i punkt 5 i bilaga I har ålagts att före denna tidpunkt genomgå trafiksäkerhetsprovning i enlighet med detta direktiv.

I medlemsstater där det för denna fordonskategori den 28 juli 1988 inte fanns något system för periodisk trafiksäkerhetsprovning som motsvarar det som avses i detta direktiv skall punkt 1 dock tillämpas fram till och med den 1 januari 1995.

2. För de privatbilar som avses i punkt 6 i bilaga I skall punkt 1 tillämpas fram till och med den 1 januari 1994.

I de medlemsstater där det för denna fordonskategori den 31 december 1991 inte fanns något system för periodisk trafiksäkerhetsprovning som motsvarar det som avses i detta direktiv skall punkt 1 dock tillämpas fram till och med den 1 januari 1998.

KAPITEL III Slutbestämmelser

Artikel 7

1. På förslag av kommissionen och med kvalificerad majoritet skall rådet anta de särdirektiv som är nödvändiga för att fastställa minimikraven på normer och metoder för provning av de i bilaga II förtecknade komponenterna.

2. Ändringar som är nödvändiga för att till den tekniska utvecklingen anpassa de normer och metoder som fastställs i särdirektiven skall antas i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 8.

Artikel 8

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté för anpassning till den tekniska utvecklingen av direktivet om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet, nedan kallad "kommittén", som skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha kommissionens företrädare som ordförande.

2. Kommittén skall själv fastställa sin arbetsordning.

3. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Kommittén skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Vid omröstning skall medlemsstaternas röster vägas enligt bestämmelserna i samma artikel. Ordföranden får inte rösta.

4. a) Kommissionen skall själv anta de föreslagna åtgärderna om de är förenliga med kommitténs yttrande.

b) Om de föreslagna åtgärderna inte är förenliga med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall besluta med kvalificerad majoritet.

Om rådet inte har beslutat inom tre månader från det att förslaget mottagits, skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas.

Artikel 9

1. Senast den 31 december 1998 skall kommissionen till Europaparlamentet och till rådet överlämna en rapport om genomförandet av trafiksäkerhetsprovningen av privatbilar, åtföljd av förslag till nödvändiga åtgärder, särskilt i fråga om provningarnas periodicitet och utformning.

2. Kommissionen skall senast tre år efter införandet av periodisk provning av hastighetsbegränsande anordningar undersöka om de fastställda proven, på grundval av de vunna erfarenheterna, är tillräckliga för att upptäcka felaktiga eller manipulerade hastighetsbegränsande anordningar och om gällande regler behöver ändras.

Artikel 10

De direktiv som förtecknas i del A i bilaga III skall upphöra att gälla den dag som anges i artikel 11, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter i fråga om tidsfristerna för överföring och genomförande som anges i del B i bilaga III.

Hänvisningar till de upphävda direktiven skall uppfattas som hänvisningar till detta direktiv och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga IV.

Artikel 11

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 9 mars 1998. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

3. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att genomföra det provningssystem som föreskrivs i detta direktiv.

De vidtagna åtgärderna skall vara verksamma, proportionella och avrådande.

Artikel 12

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 13

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 20 december 1996.

På rådets vägnar

S. BARRETT

Ordförande

(1) EGT nr C 193, 4.7.1996, s. 5 och 31.

(2) EGT nr C 39, 12.2.1996, s. 24.

(3) Europaparlamentets yttrande av den 29 februari 1996 (EGT nr C 78, 18.3.1996, s. 27), rådets gemensamma ståndpunkt av den 18 juni 1996 (EGT nr C 248, 26.8.1996, s. 49) och Europaparlamentets beslut av den 24 oktober 1996 (EGT nr C 347, 18.11.1996).

(4) EGT nr L 47, 18.2.1977, s. 47. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 94/23/EG (EGT nr L 147, 14.6.1994, s. 6).

(5) Rådets direktiv 71/320/EEG av den 26 juli 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om bromsutrustning på vissa kategorier av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (EGT nr L 202, 6.9.1971, s. 37). Direktivet senast ändrat genom direktiv 91/422/EEG (EGT nr L 233, 22.8.1991, s. 21).

(6) Rådets direktiv 92/6/EEG av den 10 februari 1992 om montering och användning av hastighetsbegränsande anordningar i vissa kategorier av motorfordon inom gemenskapen (EGT nr L 57, 2.3.1992, s. 27).

BILAGA I

FORDONSKATEGORIER SOM SKALL TRAFIKSÄKERHETSPROVAS OCH PROVNINGARNAS PERIODICITET

>Plats för tabell>

BILAGA II

KOMPONENTER SOM OBLIGATORISKT SKALL KONTROLLERAS

Provningen skall omfatta åtminstone de komponenter som räknas upp nedan, förutsatt att dessa hör till den obligatoriska utrustningen i de fordon som provas i den berörda medlemsstaten.

De provningar som behandlas i denna bilaga får utföras utan att fordonsdelar monteras isär.

Om ett fordon befinns ha brister i fråga om nedanstående komponenter skall de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna fastställa ett förfarande för att bestämma på vilka villkor fordonet får användas innan det har godkänts vid förnyad provning.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

FORDON I KATEGORIERNA 1, 2, 3, 4, 5 OCH 6

8.2 Avgasutsläpp

8.2.1 Fordon med motorer med styrd tändning (bensinmotorer)

a) Om avgasutsläppen inte kontrolleras genom ett avancerat system för avgasrening, t.ex. trevägskatalysator med lambdasond:

1. Okulärbesiktning av avgassystemet för att kontrollera att det inte finns några läckor.

2. I tillämpliga fall okulärbesiktning av avgaskontrollsystemet för att kontrollera att den nödvändiga utrustningen har monterats.

Efter rimlig uppvärmningstid (med beaktande av tillverkarens rekommendationer) mäts halten koloxid (CO) i avgaserna (under tomgång).

Högsta tillåtna CO-halt i avgaserna är den som anges av fordonstillverkaren. Om ett sådant värde inte finns att tillgå, eller om de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna beslutar att inte använda det som referensvärde, får CO-halten inte överstiga följande värden:

- För fordon som registrerats eller tagits i bruk för första gången mellan det datum från och med vilket medlemsstaterna har krävt att fordon skall uppfylla kraven i direktiv 70/220/EEG (1) och den 1 oktober 1986: CO - 4,5 volymprocent.

- För fordon som registrerats eller tagits i bruk för första gången efter den 1 oktober 1986: CO - 3,5 volymprocent.

b) Om avgasutsläppen kontrolleras genom ett avancerat system för avgasrening, som t.ex. trevägskatalysator med lambdasond:

1. Okulärbesiktning av avgassystemet för att kontrollera att det inte finns några läckor och att alla delar är kompletta.

2. Okulärbesiktning av avgaskontrollsystemet för att kontrollera att den nödvändiga utrustningen har monterats.

3. Bestämning av effektiviteten hos fordonets system för avgasrening genom mätning av avgasernas lambdavärde och CO-halt enligt punkt 4 eller med de förfaranden som föreslås av tillverkaren och som godkänts i samband med typgodkännandet. Vid varje prov värms motorn först upp enligt tillverkarens rekommendationer.

4. Utsläpp från avgasröret - gränsvärden:

- Mätning vid tomgångskörning:

Högsta tilllåtna CO-halt är den som anges av tillverkaren. Om ett sådant värde inte finns att tillgå får CO-halten inte överstiga 0,5 volymprocent.

- Mätning vid högt tomgångsvarvtal, motorhastighet (tomgång) minst 2 000 min-1:

CO-halt: högst 0,3 volymprocent

Lambda: 1 ± 0,03 eller enligt tillverkarens specifikationer.

8.2.2 Motorfordon med motorer med kompressionständning (dieselmotorer)

Mätning av avgasernas opacitet vid fri acceleration (från tomgång till maximivarvtal). Koncentrationsnivån får inte överstiga den nivå som enligt direktiv 72/306/EEG (2) har angivits på plattan. Om ett sådant värde inte finns att tillgå, eller om de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna beslutar att inte använda det som referensvärde, är gränsvärdena för absorptionskoefficienten följande:

Högsta absorptionskoefficient för

- insugningsdieselmotorer: 2,5 m-1,

- turboladdade dieselmotorer: 3,0 m-1

eller motsvarande värden om utrustningen är av annan typ än den som används vid EG-typgodkännande.

Fordon som registrerades eller togs i bruk för första gången före den 1 januari 1980 är befriade från dessa krav.

8.2.3 Provningsutrustning

Kontrollen av fordonens avgasutsläpp skall ske med utrustning som gör det möjligt att med noggrannhet bestämma om de gränsvärden som föreskrivs, eller som har angivits av tillverkaren, iakttas.

8.2.4 Om en fordonstyp vid EG-typgodkännandet befinns inte motsvara de gränsvärden som fastställs i detta direktiv får medlemsstaterna fastställa högre gränsvärden för denna fordonstyp med stöd av bevisning från tillverkaren. De skall genast meddela detta till kommissionen som i sin tur skall underrätta övriga medlemsstater.

>Plats för tabell>

(1) Rådets direktiv 70/220/EEG av den 20 mars 1970 om åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorfordon (EGT nr L 76, 9. 3. 1970, s. 1) samt rättelse (EGT nr L 81, 11. 4. 1970, s. 15). Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 94/12/EG (EGT nr L 100, 19. 4. 1994, s. 42).

(2) Rådets direktiv 72/306/EEG av den 2 augusti 1972 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av föroreningar från diselmotorer som används i fordon (EGT nr L 190, 20. 8. 1972, s. 1). Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 89/491/EEG (EGT nr L 238, 15. 8. 1989, s. 43).

BILAGA III

DEL A

Upphävda direktiv (som avses i artikel 10)

Rådets direktiv 77/143/EEG av den 29 december 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet och följande ändringar av detta:

- Rådets direktiv 88/449/EEG.

- Rådets direktiv 91/225/EEG.

- Rådets direktiv 91/328/EEG.

- Rådets direktiv 92/54/EEG.

- Rådets direktiv 92/55/EEG.

- Kommissionens direktiv 94/23/EG.

DEL B

>Plats för tabell>

BILAGA IV

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>