RÅDETS DIREKTIV av den 1 oktober 1991 om ändring av direktiv 88/77/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gasformiga föroreningar från dieselmotorer som används i fordon (91/542/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100a i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

i samarbete med Europaparlamentet(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

med beaktande av följande:

Det är viktigt att besluta om åtgärder i syfte att successivt upprätta den inre marknaden under tiden fram till den 31 december 1992. Den inre marknaden skall utgöra ett område utan inre gränser inom vilket ett fritt utbyte av varor, personer, tjänster och kapital är säkerställt.

Enligt det första av Europeiska gemenskapernas åtgärdsprogram om skyddet för miljön, som antogs av rådet den 22 november 1973, borde de senaste vetenskapliga rönen beaktas för att bekämpa luftförorening genom utsläpp av gaser från motordrivna fordon och tidigare antagna direktiv ändras i enlighet med detta. Enligt det tredje åtgärdsprogrammet skall ytterligare åtgärder vidtas för att avsevärt begränsa utsläppen av föroreningar från motordrivna fordon.

I direktiv 88/77/EEG(4) fastställs gränsvärden för utsläpp av kolmonoxid, oförbrända kolväten och kväveoxider från dieselmotorer som används i motordrivna fordon på grundval av en provmetod som är representativ för körförhållandena i Europa för de berörda fordonen. Enligt artikel 6 i det direktivet bör gränsvärdena sänkas ytterligare med anledning av de tekniska framsteg som gjorts och ett gränsvärde för utsläpp av partiklar fastställas.

När det fastställs nya standarder och provmetoder är det nödvändigt att ta hänsyn till trafikens framtida tillväxt inom gemenskapen. Den kommande inre marknaden kommer troligen att medföra en ökning av antalet registrerade fordon, särskilt lastbilar.

Kommissionens arbete inom detta område har visat att gemenskapens bilindustri sedan en tid har haft tillgång till eller för närvarande håller på att färdigställa teknik som medger en avsevärd sänkning av de berörda gränsvärdena och strängare bestämmelser för partikelutsläpp. Detta faktum och den ökning av antalet motordrivna fordon i Europa som den inre marknaden troligen kommer att medföra gör det nödvändigt att kraftigt sänka gränsvärdena för utsläpp i syfte att skydda miljön och allmänhetens hälsa.

Det är lämpligt att införa dessa strängare normer i två steg. Det första steget bör i tiden sammanfalla med införandet av de nya, strängare utsläppsnormerna för personbilar. Syftet med det andra steget är att slå fast en långsiktig inriktning för den europeiska bilindustrin genom att fastställa gränsvärden som bygger på den troliga kapaciteten för de tekniker som för närvarande befinner sig på utvecklingsstadiet, och därmed ge industrin tillräckligt med tid för att färdigutveckla sådana tekniker. För att det andra steget skall kunna genomföras krävs att ett dieselbränsle med låg svavelhalt och ett motsvarande referensbränsle som kan användas för provning av utsläpp finns tillgängliga, att det utvecklas förbättrade tekniker för att begränsa utsläppen samt att det tas fram en bättre metod för kontroll av produktionens överenstämmelse med godkänd typ som kommissionen antar genom att tillämpa det förfarande för anpassning till tekniska framsteg som anges i artikel 4 i direktiv 88/77/EEG. Före utgången av år 1993 skall kommissionen lämna en fullständig rapport om dessa frågor till rådet, så att rådet före den 30 september 1994 kan besluta om vilket gränsvärde för partikelutsläpp som skall gälla under det andra steget.

Det bör undersökas om den europeiska provcykel i 13 steg som används för att kontrollera gränsvärdena för gasformiga utsläpp skall ändras för att ta hänsyn till sådana dynamiska förlopp som acceleration. Kommissionen kommer så småningom att lägga fram en rapport om detta.

Vid stickprovskontroll av serieproduktionen är det tillräckligt att produktionsgränsvärdet för halten av förorenande ämnen uppfylls i genomsnitt. En förbättrad provtagningsmetod vore önskvärd. Kommissionen kommer att lägga fram förslag om detta.

För att de fastställda gränsvärdena skall kunna efterlevas bör det införas ett obligatoriskt årligt avgasprov för alla berörda fordon. Kommissionen kommer att lägga fram förslag om detta.

För att dessa bestämmelser skall kunna gynna Europas miljö på bästa sätt utan att marknadens enhet samtidigt äventyras är det nödvändigt att tillämpningen av de nya, mycket stränga reglerna blir obligatorisk.

Det är önskvärt att medlemsstaterna tar initiativ till att genom skattelättnader uppmuntra till att de europeiska utsläppsnormerna uppfylls i förtid. Sådana lättnader skall gälla för samtliga modeller som marknadsförs i en medlemsstat.

Genomförandet av skärpta standarder skulle även gå fortare om medlemsstaterna införde program som uppmuntrar nybilsköpare att skrota sina gamla fordon eller att om möjligt lämna in dem för återvinning.

Gemenskapen bör studera och utveckla alternativa drivsystem och bränslen och därtill anpassade transportlösningar samt ge ekonomiskt stöd åt forskning och utveckling inom dessa områden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 88/77/EEG ändras på följande sätt:

1. Rubriken skall ersättas med följande:

"Rådets direktiv

av den 3 december 1987

om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från dieselmotorer som används i fordon".

2. Bilaga 1, 2, 3, 5 och 8 skall ändras i enlighet med bilagan till detta direktiv.

Artikel 2

1. Från och med den 1 januari 1992 får ingen medlemsstat av skäl som hänför sig till utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från en motor

- vägra att bevilja EEG-typgodkännande eller att utfärda det dokument som avses i artikel 10.1 sista strecksatsen i direktiv 70/156/EEG(5) eller att bevilja nationellt typgodkännande för en fordonstyp med dieselmotor, eller

- förbjuda att nya sådana fordon registreras, saluförs, tas i bruk eller används, eller

- vägra att bevilja EEG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande för en dieselmotortyp, eller

- förbjuda att nya dieselmotorer saluförs eller används,

om kraven i bilagorna till direktiv 88/77/EEG är uppfyllda.

2. Medlemsstaterna får inte längre bevilja EEG-typgodkännande eller utfärda det dokument som avses i artikel 10.1 sista strecksatsen i direktiv 70/156/EEG och skall vägra att bevilja nationellt typgodkännande för dieselmotortyper eller fordonstyper med dieselmotor

- från och med den 1 juli 1992, om motorns utsläpp av gas- eller partikelformiga föroreningar överstiger det gränsvärde som anges på raden A

- från och med den 1 oktober 1995, om motorns utsläpp av gas- eller partikelformiga föroreningar överstiger det gränsvärde som anges på raden B

i tabellen i avsnitt 6.2.1. i bilaga 1 till direktiv 88/77/EEG.

3. Till och med den 30 september 1993 skall punkt 2 inte tillämpas för fordonstyper med dieselmotor, om motorn finns upptagen i bilagan till ett intyg om typgodkännande som har beviljats före den 1 juli 1992 i enlighet med direktiv 88/77/EEG.

4. Med undantag för fordon och dieselmotorer som är avsedda för export till tredje land skall medlemsstaterna förbjuda att nya fordon med dieselmotor registreras, saluförs, tas i bruk och används samt att nya dieselmotorer saluförs och används

- från och med den 1 oktober 1993, om motorns utsläpp av gas- eller partikelformiga föroreningar överstiger de gränsvärden som anges på raden A

- från och med den 1 oktober 1996, om motorns utsläpp av gas- eller partikelformiga föroreningar överstiger de gränsvärden som anges på raden B

i tabellen i avsnitt 8.3.1.1 i bilaga 1 till direktiv 88/77/EEG.

Artikel 3

Medlemsstaterna kan besluta om skattelättnader för de fordon som omfattas av detta direktiv. Sådana lättnader skall utformas i enlighet med bestämmelserna i fördraget och skall uppfylla följande villkor:

- Skattelättnaderna skall gälla alla fordon som tillverkas eller importeras för att släppas ut på marknaden i en medlemsstat och som är så utrustade att de europeiska normer som träder i kraft år 1996 uppfylls i förtid.

- Skattelättnaderna skall upphöra att gälla den dag som anges i artikel 2.4, då utsläppsvärdena för nya fordon skall tillämpas obligatoriskt.

- Skattelättnaderna skall för varje fordonstyp vara betydligt lägre än den verkliga kostnaden för de anordningar som monterats för att uppfylla de fastställda värdena och för monteringen i fordonet.

Kommissionen skall underrättas om alla planer att införa eller ändra sådana skattelättnader som avses i första stycket i så god tid att den kan framföra synpunkter.

Artikel 4

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 januari 1992. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 5

1. Före utgången av år 1991 skall rådet med kvalificerad majoritet och efter förslag från kommissionen besluta om de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att det i medlemsstaterna finns tillgång till ett förbättrat dieselbränsle som har en tillåten svavelhalt av högst 0,05 %.

2. Före utgången av år 1993 skall kommissionen i en rapport till rådet redogöra för de framsteg som gjorts i fråga om

- tillgängliga tekniker för att begränsa de luftförorenande utsläppen från dieselmotorer, särskilt sådana med lägre effekt än 85 kW,

- en ny statistisk metod för övervakning av produktionens överensstämmelse, som skall antas i enlighet med artikel 4 i direktiv 88/77/EEG.

Vid behov skall kommissionen föreslå rådet åtgärder som syftar till att höja gränsvärdena för partikelutsläpp. Rådet skall fatta beslut om åtgärder i anledning av förslaget senast den 30 september 1994.

3. Före utgången av år 1996 skall kommissionen i ljuset av tekniska framsteg lämna ett förslag till rådet om ändring av gränsvärdena för förorenande utsläpp samt, vid behov, om ändring av provförfarandet. I fråga om nya typgodkännanden skall de nya gränsvärdena inte tillämpas före den 1 oktober 1999.

Artikel 6

Rådet skall på förslag från kommissionen, som skall ta hänsyn de senaste rönen i fråga om växthuseffekten, med kvalificerad majoritet fatta beslut om åtgärder för att begränsa koldioxidutsläppen från motordrivna fordon.

Artikel 7

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Luxemburg den 1 oktober 1991.

På rådets vägnar

J. G. M. ALDERS

Ordförande

(1) EGT nr C 187, 27.7.1990, s. 6.

(2) EGT nr C 48, 25.2. 1991, s. 162 och EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 106.

(3) EGT nr C 41, 18.2.1991, s. 51.

(4) EGT nr L 36, 9.2.1988, s. 33.

(5) EGT nr L 42, 23.2.1970, s. 1.

BILAGA

Ändringar i bilagorna till direktiv 88/77/EEG

BILAGA 1

RÄCKVIDD, DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR, ANSÖKAN OM EEG-TYPGODKÄNNANDE, KRAV OCH PROV SAMT PRODUKTIONENS ÖVERENSSTÄMMELSE MED GODKÄND TYP

Avsnitt 1 skall ersättas med följande:

"1. RÄCKVIDD

Detta direktiv gäller gas- och partikelformiga föroreningar från samtliga de motorfordon utrustade med dieselmotor och de dieselmotorer som avses i artikel 1, med undantag för fordon i kategori N1, N2 och M2 som har beviljats EEG-typgodkännande enligt direktiv 70/220/EEG(1), senast ändrat genom direktiv 88/76/EEG(2).

(1) EGT nr L 76, 6.4.1970, s. 1.

(2) EGT nr L 242, 30.8.1991, s. 1."

Avsnitt 2.1 skall ersättas med följande:

"2.1. Godkännande av en motor: godkännande av en motortyp med avseende på utsläppsnivån för gas- och partikelformiga föroreningar."

I avsnitt 2.4 skall följande läggas till:

"2.4. Partikelformiga föroreningar: allt material som uppsamlas på ett angivet filtermedium efter det att dieselavgaserna har spätts ut med ren, filtrerad luft till en temperatur av högst 325K (52 °C)."

Avsnitt 2.9 skall ersättas med följande:

"2.9. Förkortningar och enheter

Samtliga volymer och volymflöden skall beräknas vid 273K (0 °C) och 101,3 kPa.

>Plats för tabell>"

Avsnitt 3.1.1 skall ersättas med följande:

"3.1.1. Ansökan om EEG-typgodkännande för en motortyp med avseende på utsläppen av gas- och partikelformiga föroreningar skall inges av motortillverkaren eller dennes representant."

Avsnitt 3.2.1 skall ersättas med följande:

"3.2.1. Ansökan om EEG-typgodkännande för ett fordon med avseende på utsläppen av gas- och partikelformiga föroreningar från motorn skall inges av fordonstillverkaren eller dennes representant."

Avsnitt 6.1 skall ersättas med följande:

"6.1. Allmänt

De komponenter som kan påverka utsläppen av gas- och partikelformiga föroreningar skall vara så utformade, konstruerade och monterade att motorn vid normal användning uppfyller kraven i detta direktiv, trots de vibrationer den kan utsättas för."

Avsnitt 6.2 skall ersättas med följande:

"6.2. Föreskrifter om utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar

Utsläppen av gas- och partikelformiga föroreningar från en motor som lämnats till provning skall mätas med den metod som beskrivs i bilaga 3. I bilaga 5 beskrivs de analyssystem för gasformiga föroreningar och de provtagningssystem för partiklar som rekommenderas. Andra system och analysatorer får godkännas av den tekniska tjänsten om det kan visas att de ger likvärdiga resultat. Med likvärdigt resultat avses, för ett och samma laboratorium, att provningsresultaten avviker högst 5 % från de resultat som har uppnåtts med något av de referenssystem som beskrivs i denna bilaga. I fråga om partikelutsläpp godkänns endast systemet med fullflödesutspädning som referenssystem. Om nya system skall införas i direktivet skall bedömningen av likvärdighet grunda sig på repeterbarhet och reproducerbarhet som beräknats i enlighet med ISO 5725 efter ett jämförande laboratorieprov."

Avsnitt 6.2.1 skall ersättas med följande:

"6.2.1. De erhållna massorna kolmonoxid, kolväten, kväveoxider och partiklar får inte överstiga de som anges i följande tabell:

>Plats för tabell>"

Avsnitt 8.3.1.1. skall ersättas med följande:

"8.3.1.1. En motor tas ur produktionen och får genomgå det prov som beskrivs i bilaga 3. De erhållna massorna kolmonoxid, kolväten, kväveoxider och partiklar får inte överstiga de som anges i följande tabell:

>Plats för tabell>"

I avsnitt 8.3.1.2 skall fjärde meningen ersättas med följande:

"Det aritmetiska medelvärdet (xmedel) av de resultat som erhållits för uttaget skall sedan bestämmas för varje förorening."

Sista meningen skall ersättas med följande:

"L är det gränsvärde som fastställs i 8.3.1.1 för utsläpp av varje förorening, och k är en statistisk faktor som beror på n och som framgår av följande tabell:"

BILAGA 2

Rubriken till bilaga 2 skall ersättas med följande:

"BILAGA 2

TEKNISKT UNDERLAG NR...

enligt bilaga 1 till rådets direktiv 70/156/EEGför EEG-typgodkännande avseende åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från dieselmotorer som används i fordon

(Direktiv 88/77/EEG, senast ändrat genom direktiv 91/542/EEG"

Tillägg 1 avsnitt 2 skall ersättas med följande:

"2. Ytterligare reningsutrustning (i förekommande fall och om den inte omfattas av annan rubrik)

Beskrivning eller schematisk ritning:..."

BILAGA 3

PROVFÖRFARANDE

Avsnitt 1.1 skall ersättas med följande:

"1.1. I denna bilaga beskrivs metoden för att fastställa utsläppen av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer."

Avsnitt 2 skall ersättas med följande:

"2. MÄTPRINCIP

Föroreningarna i motorns avgaser består bl. a. av kolväten, kolmonoxid, kväveoxider och partiklar. Under en bestämd provcykel skall mängden av dessa föroreningar i avgaserna undersökas fortlöpande. Provcykeln består av ett antal varvtals- och effektsteg som spänner över dieselmotorns normala arbetsområde. Under varje moment skall koncentrationen av varje gasformig förorening, avgasflödet och den utvecklade effekten fastställas och de avlästa värdena vägas samman. För partiklar tas ett prov för hela provcykeln. För att beräkna utsläppet av varje förorening i gram per kilowattimme skall samtliga värden användas enligt beskrivningen i denna bilaga."

Avsnitt 3.1.4 skall ersättas med följande:

"3.1.4. Ett oisolerat avgassystem utan kylning, som fortsätter minst 0,5 meter efter den punkt där provtagningssonderna för outspädda avgaser är placerade och som åstadkommer ett mottryck som avviker högst ± 650 Pa (± 5 mm Hg) från den övre gränsen vid maximal motoreffekt, enligt vad som anges för fordonsdrift i tillverkarens försäljnings- och servicelitteratur."

Avsnitt 3.2 skall ersättas med följande:

"3.2. Analys- och provtagningsutrustning

Systemet skall omfatta en HFID-analysator för mätning av oförbrända kolväten (HC), NDIR-analysatorer för mätning av kolmonoxid (CO) och koldioxid (CO2, för beräkning av utspädningsförhållandet i förekommande fall), en CLA-, HCLA- eller motsvarande analysator för mätning av kväveoxider (NOx) samt ett utspädnings- och filtreringssystem för mätning av partiklar (PT). På grund av de tunga kolväten som finns i dieselavgaser skall HFID-systemet vara uppvärmt och hållas vid en temperatur på 435 473 K (180 200 °C).

Noggrannheten hos analysatorerna skall vara ± 2,5 % av fullt utslag eller bättre. Ett mätområde skall väljas som är lämpligt med hänsyn till de värden som skall mätas."

Avsnitt 3.3.1 skall ersättas med följande:

"3.3.1. Systemet skall vara fritt från gasläckor. Konstruktion och material får inte medföra att systemet påverkar koncentrationerna av föroreningar i avgaserna. Följande gaser kan användas:

>Plats för tabell>"

Sista meningen i avsnitt 4.2 skall ersättas med följande:

"Beräkning av HC- och PT-utsläppen skall inbegripa GEXH eller V"EXH beroende på den valda mätmetoden."

Avsnitt 4.3.1.4 skall ersättas med följande:

"4.3.1.4. Med ren, torr luft (eller kvävgas) nollställs CO-, CO2- (om använd) och NOx-analysatorerna. Torr luft renas för HC-analysatorn. Analysatorerna återställs med lämpliga kalibreringsgaser."

Följande nya avsnitt 4.3.1.6, 4.3.1.7 och 4.3.1.8 skall läggas till efter avsnitt 4.3.1.5:

"4.3.1.6. Den mätutrustning som används för att fastställa flödet genom partikelfiltren och för att beräkna utspädningsförhållandet skall kalibreras med en standardanordning för mätning av luftflöde som placeras före instrumentet. Anordningen skall uppfylla det nationella standardiseringsorganets krav. Punkterna på kalibreringskurvan får jämfört med mätresultaten från anordningen avvika med högst ± 1,0 % av det maximala driftområdet eller med högst ± 2,0 % av värdet för punkten, varvid det lägsta värdet skall gälla.

4.3.1.7. Om ett system med delflödesutspädning och isokinetisk sond används, skall utspädningsförhållandet kontrolleras med motorn i gång och med användning av CO2- eller NOx-halterna i de outspädda eller utspädda avgaserna.

4.3.1.8. Om ett system med fullflödesutspädning används skall totalflödet kontrolleras med propan. Propan sprutas in i systemet och dess gravimetriska massa subtraheras från den massa som har uppmätts med systemet med fullflödesutspädning och divideras därpå med den gravimetriska massan. Avvikelser som är större än ± 3 % skall korrigeras."

Följande nya avsnitt 4.3.4.5 skall läggas till efter avsnitt 4.3.4.4:

"4.3.4.5. Avgasens hastighetsområde och tryckvariationerna skall i förekommande fall kontrolleras och justeras i enlighet med kraven i bilaga 5."

Avsnitten 4.6, 4.6.1 och 4.6.2 skall ersättas med följande:

"4.6. Provets genomförande

Minst två timmar före provet placeras varje filter i en stängd, oförseglad petriskål som placeras i en vägningskammare för stabilisering. Efter stabiliseringen vägs varje filter och tareringsvikten antecknas. Filtret förvaras sedan i petriskålen, som skall ligga kvar i vägningskammaren, eller i en förseglad filterhållare fram till provet. Om ett filter som tas ur vägningskammaren inte används inom en timme skall det vägas på nytt innan det används. Under varje steg i provcykeln skall det angivna motorvarvtalet hållas med en noggrannhet av ± 50 r/min och det angivna vridmomentet får inte avvika mer än ± 2 % från det maximala momentet vid provvarvtalet. Bränsletemperaturen vid inloppet till insprutningspumpen skall vara 306 316 K (33 43 °C). Regulatorn och bränslesystemet justeras enligt uppgifterna i tillverkarens försäljnings- och servicelitteratur. Följande åtgärder skall vidtas vid varje prov:

4.6.1. Instrument och provtagningssonder installeras på föreskrivet sätt. Om ett system med fullflödesutspädning används för utspädning av avgaserna skall utloppsröret anslutas till systemet och inställningarna för lufttillförseln och avgasmottrycket justeras. Det totala flödet skall vara inställt på ett sådant sätt att de utspädda avgaserna omedelbart framför partikelfiltren har en temperatur av högst 325 K (52 °C) i det steg där värmeströmmen är störst, vilket bestäms av avgasflödet och/eller -temperaturen.

4.6.2. Kylsystemet och systemet med fullflödesutspädning eller delflödesutspädning startas."

Avsnitt 4.6.4 skall ersättas med följande:

"4.6.4. Vridmomentkurvan vid full belastning fastställs genom experiment för att beräkna vridmomentvärdena vid vart och ett av de angivna provstegen. Den högsta effekt som får upptas av motordrivna komponenter beaktas, enligt vad som anges av tillverkaren för motortypen i fråga. Dynamometerns inställning för varje motorvarvtal och varje belastningsfall beräknas enligt formeln

S = Pmin × >NUM>L/>DEN>100 + Paux,"

Avsnitt 4.6.5. skall ersättas med följande:

"4.6.5. Utsläppsanalysatorernas nollpunkt och mätområde ställs in. Partikelprovtagningssystemet startas. Om ett system med delflödesutspädning används skall utspädningsförhållandet ställas in så att den utspädda avgasen omedelbart framför partikelfiltren har en temperatur av högst 325 K (52 °C) i det steg där värmeströmmen är störst, vilket bestäms av avgasflödet och/eller -temperaturen."

Avsnitt 4.6.6 skall ersättas med följande:

"4.6.6. Provsekvensen påbörjas (se 4.1). Motorn körs sex minuter i varje steg, varvid ändringarna i varvtal och belastning skall ha avslutats inom den första minuten. Analysatorernas utslag registreras på en linjeskrivare under hela sexminutersperioden och avgaserna skall passera analysatorerna åtminstone under de sista tre minuterna. För partikelprovtagning används ett filterpar (huvudfilter och sekundärfilter, se bilaga 5) för hela provförfarandet. För system med delflödesutspädning får produkten av utspädningsförhållandet och avgasflödet för varje steg inte avvika med mer än ± 7 % från genomsnittet för samtliga steg. För system med fullflödesutspädning får det totala massflödet inte avvika med mer än ± 7 % från genomsnittet för samtliga steg. I varje steg skall den provmassa som leds genom partikelfiltret (MSAM) justeras för att ta hänsyn till stegets vägningsfaktor och till avgasens eller bränslets massflöde (se 4.8.3.3). Provtagningstiden skall vara minst 20 sekunder. Provtagningen skall ske så sent som möjligt i varje steg. Motorvarvtal och -belastning, inloppstemperatur och avgasflöde skall registreras under de sista fem minuterna av varje steg, varvid villkoren för varvtal och belastning skall vara uppfyllda vid själva partikelprovtagningen, och under alla omständigheter under den sista minuten av varje steg."

Avsnitt 4.7 skall ersättas med följande:

"4.7. Utvärdering av resultaten

4.7.1. När provet har avslutats skall det totala provmassaflödet genom filtret (MSAM) antecknas. Filtren återförs till vägningskammaren och konditioneras i minst 2 och högst 36 timmar varpå de vägs. Filtrens bruttovikt antecknas. Partikelmassan (Pf) är summan av de partikelmassor som uppsamlats på huvud- och sekundärfiltret.

4.7.2. För utvärderingen av de registrerade resultaten för gasformiga utsläpp skall de sista 60 sekunderna av varje steg lokaliseras och det genomsnittliga registrerade värdet för HC, CO och NOx fastställas. Koncentrationerna av HC, CO och NOx under varje steg fastställs från de genomsnittliga avläsningarna och motsvarande kalibreringsdata. Andra metoder för registrering kan godtas, om de medger att likvärdiga uppgifter erhålls."

Avsnitt 4.8.1. skall ersättas med följande:

"4.8.1. De slutliga resultat för gasformiga utsläpp som rapporteras erhålls på följande sätt:"

Första delen av avsnitt 4.8.2 ersätts med följande:

"4.8.2. De gasformiga utsläppen beräknas på följande sätt:

NOX = >NUM>ÓNOx mass. WFi/>DEN>Ó(Pi - Paux). WFi

CO = >NUM>ÓCOmass. WFi/>DEN>Ó(Pi - Paux). WFi

HC = >NUM>ÓHCmass. WFi/>DEN>Ó(Pi - Paux). WFi"

(återstoden oförändrad)

Följande nya avsnitt 4.8.3, 4.8.4, och 4.8.5 skall läggas till efter avsnitt 4.8.2:

"4.8.3. Partikelutsläppen beräknas med nedanstående formel. De generella formlerna i detta avsnitt gäller både för system med delflödesutspädning och system med fullflödesutspädning.

PT = >NUM>PTmasse/>DEN>Ó(Pi - Paux). WFi

4.8.3.1. Massflödet partiklar beräknas med

PTmasse = >NUM>Pf. GEDF/>DEN>MSAM. 1 000

eller

PTmasse = >NUM>Pf. V''EDF/>DEN>VSAM. 1 000

4.8.3.2. GEDF, V"EDF, MSAM och VSAM fastställs genom att genomsnittsvärdena för de enskilda stegen för hela provcykeln summeras:

GEDF = Ó GEDF,i. WFi

V"EDF = Ó V"EDF,i. WFi

MSAM = Ó MSAM,i

VSAM = Ó VSAM,i

4.8.3.3. Den effektiva vägningsfaktorn WFE för varje steg beräknas med

WFE,i = >NUM>MSAM,i. GEDF/>DEN>MSAM. GEDF,i

eller

WFE,i = >NUM>VSAM,i. V"EDF/>DEN>VSAM. V"EDF,i

De effektiva vägningsfaktorerna får avvika med högst ± 0,003 från de vägningsfaktorer som förtecknas i bilaga 3, avsnitt 4.8.2.

4.8.4. Om ett system med fullflödesutspädning (bilaga 5 system 4) används erhålls det slutliga resultatet för partikelutsläpp som skall rapporteras på följande sätt:

4.8.4.1. Volymflödet utspädda avgaser V"TOT i samtliga steg fastställs. i V"TOT,i likvärdigt med V"EDF,i de generella formlerna i avsnitt 4.8.3.2 är.

4.8.4.2. Om ett system med utspädning i ett steg används är MSAM massan genom provtagningsfiltren (GF1 i bilaga 5 system 4).

4.8.4.3. Om ett system med utspädning i två steg används är MSAM massan genom provtagningsfiltren (GF1 i bilaga 5 system 4) minus den sekundära utspädningsluftens massa (GF2 i bilaga 5 system 4).

4.8.5. Om ett system med delflödesutspädning (bilaga 5 system 5) används erhålls det slutliga resultatet för partikelutsläpp som skall rapporteras på nedanstående sätt. Olika beräkningsmetoder gäller för GEDF och V"EDF eftersom utspädningsförhållandet kan styras på flera olika sätt. Samtliga beräkningar skall göras på grundval av de enskilda stegens genomsnittsvärden under provtagningen.

4.8.5.1 Delprovtagning med isokinetisk sond.

GEDF,i = GEXH,i. qi

eller

V"EDF,i = V"EXH,i. qi

qi = >NUM>GDIL,i + (GEXH,i. r)/>DEN>(GEXH,i. r)

eller

qi = >NUM>V"DIL,i + (V"EXH,i. r)/>DEN>(V"EXH,i. r)

där r är förhållandet mellan den isokinetiska sondens och avgasrörets tvärsnittsarea:

r = >NUM>Ap/>DEN>AT

4.8.5.2. Delprovtagning med mätning av CO2 eller NOx

GEDF,i = GEXH,i. qi

eller

V"EDF,i = V"EXH,i. qi

qi = >NUM>ConcE,i - ConcA,i/>DEN>ConcD,i - ConcA,i

där ConcE = de outspädda avgasernas koncentration

ConcD = de utspädda avgasernas koncentration

ConcA = den utspädda luftens koncentration

Koncentrationer uppmätta på torr bas skall omräknas till våt bas i enlighet med bilaga 6.

4.8.5.3. Totalprovtagning med mätning av CO2 och kolbalansmetoden

GEDF,i = >NUM>206. GFuel,i/>DEN>CO2D,i - CO2A,i

där CO2D = CO2-koncentrationen i de utspädda avgaserna

CO2A = CO2-koncentrationen i den utspädda luften (koncentrationer i volymprocent på våt bas)

Denna formel bygger på antagandet om kolbalans (motorn avger tillförda kolatomer som CO2)och har härletts på följande sätt:

qi = >NUM>206. GFuel,i/>DEN>GEXH,i. CO (CO2D,i - CO2A,i)

4.8.5.4. Totalprovtagning med kontroll av massflöde

GEDF,i = GEXH,i. qi

qi = >NUM>GTOT,i/>DEN>(GTOT,i - GDIL,i)."

BILAGA 4

TEKNISKA EGENSKAPER HOS DET REFERENSBRÄNSLE SOM SKALL ANVÄNDAS FÖRGODKÄNNANDEPROV OCH FÖR KONTROLL AV PRODUKTIONENS ÖVERENSSTÄMMELSEMED GODKÄND TYP

I tabellen skall en nothänvisning, not 8, införas efter "svavelhalt" och nederst på sidan skall följande fotnot läggas till:

"(8) På begäran av fordonstillverkaren får dieselbränsle med en svavelhalt på högst 0,05 viktprocent användas, motsvarande en framtida bränslekvalitet på marknaden. Detta gäller för både typgodkännande och kontroll av produktionens överensstämmelse med godkänd typ."

BILAGA 5

Rubriken skall ändras på följande sätt:

"ANALYS- OCH PROVTAGNINGSSYSTEM"

Första delen skall ersättas med följande:

"1. FASTSTÄLLANDE AV DE GASFORMIGA UTSLÄPPEN

Tre analyssystem beskrivs som baseras på användningen av

- en HFID-analysator för mätning av kolväten,

- en NDIR-analysator för mätning av kolmonoxid,

- CLA-, HCLA- eller likvärdig analysator med eller utan uppvärmd provtagningsledning för mätning av kväveoxider."

Följande nya avsnitt 2 skall läggas till efter figur 3:

"2. FASTSTÄLLANDE AV PARTIKELUTSLÄPP

För att fastställa partikelutsläppen krävs ett utspädningssystem som kan hålla den utspädda avgasens temperatur vid eller under 325 K (52 °C), ett partikelprovtagningssystem, de angivna partikelfiltren samt en mikrogramvåg som placeras i en luftkonditionerad vägningskammare. Två principiellt olika utspädnings- och provtagningssystem (system med fullflödesutspädning respektive delflödesutspädning) beskrivs. Specifikationerna för filtren, vågen och vägningskammaren gäller för båda systemen.

2.1. Partikelfilter

2.1.1. Teflonbelagda glasfiberfilter eller teflonbaserade (membran-) filter skall användas.

2.1.2. Partikelfiltren skall ha en diameter av minst 47 mm (37 mm effektiv diameter). Filter med större diameter godtas.

2.1.3. Proven på den utspädda avgasen tas med ett filterpar som sitter i serie (ett huvudfilter och ett sekundärfilter). Avståndet mellan de två filtren får vara högst 100 mm och filtren får inte beröra varandra.

2.1.4. För huvudfilter med diametern 47 mm (37 mm effektiv diameter) är den rekommenderade minsta provmassan 0,5 mg, och för huvudfilter med diametern 70 mm (60 mm effektiv diameter) är den 1,3 mg.

För andra filter är den rekommenderade minsta provmassan 0,5 mg/1 075 mm2 (massa/effektiv area).

2.2. Specifikationer för vägningskammare och mikrogramvåg

2.2.1. Vid filtrering och vägning får temperaturen i den kammare där partikelfiltren konditioneras och vägs avvika med högst ± 6 K från en bestämd temperatur mellan 293 K (20 °C) och 303 K (30 °C). Den relativa luftfuktigheten får avvika med högst 10 % från en bestämd relativ luftfuktighet mellan 35 och 55 %.

2.2.2. Kammaren skall vara fri från andra föroreningar (t. ex. damm) som kan sätta sig på partikelfiltren under stabiliseringen. Minst två oanvända referensfilter skall vägas inom fyra timmar från, men helst samtidigt med, vägningen av provtagningsfiltren. Om referensfiltrets genomsnittliga vikt mellan vägningarna av partikelfiltren ändras med mer än ± 6 % av den rekommenderade minsta provmassan, skall samtliga provtagningsfilter kasseras och utsläppsproven göras om.

Vid en viktändring på 3,0.% till 6,0 % får tillverkaren välja mellan att upprepa provet eller addera den genomsnittliga viktförlusten till provets nettovikt. Vid en viktändring på + 3,0 % till + 6,0 % får tillverkaren välja mellan att upprepa provet eller godta de uppmätta värdena för provtagningsfiltrens vikt. Om den genomsnittliga viktändringen inte är mer än ± 3,0 % skall de uppmätta värdena för provtagningsfiltrets vikt användas. Referensfiltren skall vara av samma storlek och material som provtagningsfiltren, och de skall bytas minst en gång i månaden.

2.2.3. Den mikrogramvåg som används för att fastställa samtliga filters vikt skall ha en noggrannhet (standardavvikelse) på 2 % och en avläsningsnoggrannhet på 1 % av den rekommenderade minsta provmassan.

2.3. Övriga specifikationer

Samtliga delar av utspädningssystemet och provtagningssystemet, från avgasröret fram till filterhållaren, som kommer i kontakt med outspädda och utspädda avgaser skall vara konstruerade på ett sådant sätt att minsta möjliga avsättning och ändring av partiklarna sker. Samtliga delar skall vara av elektriskt ledande material som inte reagerar med avgasernas beståndsdelar, och de skall vara jordade för att förhindra elektrostatiska effekter.

S y s t e m 4 (system med fullflödesutspädning)

Här beskrivs ett provtagningssystem för partiklar som bygger på utspädning av hela avgasmängden i enlighet med CVS-principen (constant volume sampling). Ett schema över systemet visas i figur 4. Avgasernas och utspädningsluftens totala volym mäts och ett prov tas för analys.

Partikelutsläppens massa fastställs därefter med ledning av massan hos det prov som har uppsamlats på ett filterpar, provflödet och det totala flödet av utspädningsluft och avgaser under hela provperioden. PDP eller CFV tillsammans med ett system med utspädning i ett eller två steg får användas. Gasformiga utsläpp får inte fastställas med ett CVS-system. Komponenterna skall uppfylla följande krav:

EP Avgasrör

Avgasrörets längd mätt från avgasgrenröret eller turboladdarens utlopp till utspädningstunneln får inte vara större än 10 meter. Om systemet är längre än 4 meter skall alla rördelar efter de 4 första metrarna vara isolerade. Isoleringens radiella tjocklek skall vara minst 25 mm. Isoleringsmaterialets värmeledningsförmåga får inte vara större än 0,1 W/mk vid 673 K (300 °C).

PDP Kolvpump

Kolvpumpen mäter det totala flödet utspädda avgaser utifrån antalet pumpvarv och pumpens slagvolym. Avgassystemets mottryck får inte sänkas på konstgjord väg av pumpen eller insugningssystemet för utspädningsluft. Vid ett givet motorvarvtal och en given belastning får det statiska trycket med CVS-systemet i gång inte avvika med mer än ± 1,5 kPa från det statiska trycket när CVS-systemet inte är anslutet. Om flödesberäkning inte används får gasblandningens temperatur omedelbart före pumpen avvika med högst ± 6 K från den genomsnittliga drifttemperaturen under provet.

CFV Venturirör för kritiskt flöde

Venturiröret mäter det totala utspädda flödet genom att hålla flödeshastigheten under en viss gräns (kritiskt flöde). I fråga om förändringar i de outspädda avgasernas statiska tryck gäller samma krav som för kolvpumpen. Om flödesberäkning inte används får gasblandningens temperatur omedelbart före venturiröret avvika med högst ± 11 K från den genomsnittliga drifttemperaturen under provet.

HE Värmeväxlare (valfri om EFC används)

Värmeväxlaren skall ha tillräcklig kapacitet för att uppfylla de temperaturkrav som ställs ovan.

EFC Elektronisk flödesberäkning (valfri om HE används)

Om temperaturen vid inloppet till kolvpumpen eller venturiröret inte är konstant krävs ett flödesberäkningssystem som mäter flödet kontinuerligt.

PDT Primärutspädningstunnel

Primärutspädningstunneln skall

- ha en så liten diameter att den ger upphov till ett turbulent flöde (Reynoldstal större än 4 000) och vara så lång att avgaserna och utspädningsluften blandas fullständigt,

- ha en diameter av minst 460 mm i system med utspädning i ett steg och av minst 200 mm i system med utspädning i två steg.

Avgaserna skall ledas in i primärutspädningstunneln i flödesriktningen och blandas ordentligt.

SDS System med utspädning i ett steg

Metoden med utspädning i ett steg innebär att ett prov tas från primärtunneln, vilket sedan leds genom provtagningsfiltren. Kolvpumpens och venturirörets flödeskapacitet skall vara så stor att de utspädda avgaserna håller en temperatur av högst 325 K (52 °C) omedelbart före huvudpartikelfiltret.

DDS System med utspädning i två steg

Metoden med utspädning i två steg innebär att ett prov tas i primärtunneln, vilket sedan överförs till en andra utspädningstunnel för ytterligare utspädning. Det två gånger utspädda provet leds därefter genom provtagningsfiltren. Kolvpumpens och venturirörets flödeskapacitet skall vara så stor att de utspädda avgaserna i kolvpumpen håller en temperatur av högst 464 K (191 °C) vid provtagningspunkten. Det sekundära utspädningssystemet skall tillföra så mycket utspädningsluft att de två gånger utspädda avgaserna omedelbart före huvudpartikelfiltret håller en temperatur av högst 325 K (52 °C).

PSP Partikelprovtagningssond (endast för SDS)

Provtagningssonden för partiklar skall

- installeras vänd mot flödesriktningen i en punkt där utspädningsluften och avgaserna är väl blandade (dvs. i utspädningstunnelns mittaxel, ca 10 tunneldiametrar nedanför den punkt där avgaserna flödar in i utspädningstunneln),

- ha en inre diameter på minst 12 mm.

Avståndet mellan sondens spets och filterhållaren får inte vara större än 1 020 mm. Provtagningssonden får inte vara uppvärmd.

PTT Partikelöverföringsrör (endast för DDS)

Partikelöverföringsröret skall

- installeras vänt mot flödesriktningen i en punkt där utspädningsluften och avgaserna är väl blandade (dvs. i utspädningstunnelns mittaxel, ca 10 tunneldiametrar nedanför den punkt där avgaserna flödar in i utspädningstunneln),

- ha en inre diameter av minst 12 mm,

- vara högst 910 mm långt från inloppet till utloppet.

Partikelprovet skall ledas ut längs den sekundära utspädningstunnelns mittaxel och i flödesriktningen. Överföringsröret får inte vara uppvärmt.

SDT Sekundärutspädningstunnel (endast för DDS)

Sekundärutspädningstunneln skall ha en diameter av minst 75 mm och vara så lång att uppehållstiden för det två gånger utspädda provet i tunneln är minst 0,25 sekunder. Huvudfiltrets hållare skall vara placerad högst 300 mm från sekundärutspädningstunnelns utlopp.

DAF Utspädningsluftfilter

Utspädningsluften får filtreras vid inloppet, skall ha en temperatur av 298 ± 5 K(25 °C ± 5 °C) och får provas för att fastställa ett bakgrundsvärde för partikelhalt som kan subtraheras från de värden som uppmätts i de utspädda avgaserna.

FH Filterhållare

För huvud- och sekundärfilter får ett gemensamt eller separata filterhus användas. Kraven i bilaga 5 avsnitt 2.1.3 skall vara uppfyllda. Filterhållarna får inte vara uppvärmda.

SP Provpump

Om flödesberäkning inte används skall partikelprovpumpen vara placerad så långt från tunneln att inloppsgasens temperatur hålls konstant (± 3 K). Provpumpen(arna) skall vara igång under hela provförfarandet. Ett bypass-system används för att leda provet genom provtagningsfiltren.

DP Utspädningsluftpump (endast för DDS)

Pumpen för utspädningsluften skall vara placerad så att den sekundära utspädningsluften tillförs vid en temperatur av;

GF 1 Gasflödesmätare (för partikelprovet)

Om flödesberäkning inte används skall gasflödesmätaren eller -instrumentet vara placerad så långt från tunneln att inloppsgasens temperatur hålls konstant (± 3 K).

GF 2 Gasflödesmätare (för utspädningsluften, endast för DDS)

Gasflödesmätaren eller -instrumentet skall vara placerad så att inloppsgasens temperatur hålls vid.

S y s t e m 5 (system med delflödesutspädning)

Här beskrivs ett provtagningssystem för partiklar som bygger på utspädning av en del av avgaserna. Ett schema över systemet visas i figur 5. Partikelutsläppens massa fastställs med ledning av massan hos det prov som har uppsamlats på ett filterpar och av utspädningsförhållandet, provflödet samt flödet av avgaser eller bränsle under hela provperioden. Hur utspädningsförhållandet skall beräknas beror på vilket system som används. Provet kan tas på en del av de utspädda avgaserna (delprovtagning) eller på alla utspädda avgaser (totalprovtagning). Alla typer som beskrivs är likvärdiga om de uppfyller kraven i bilaga 3 avsnitt 4.6.6 och 4.8.3.3. Komponenterna skall uppfylla följande krav:

EP Avgasrör

Typer utan isokinetisk sond skall ha ett rakt rör med en längd av 6 gånger rördiametern framför och 3 gånger rördiametern bakom sondens spets.

För typer med isokinetisk sond skall avgasröret vara fritt från böjar, krökar och diameterförändringar inom ett avstånd på minst 15 gånger rördiametern framför och 4 gånger rördiametern bakom sondens spets. Avgasernas hastighet i provtagningszonen skall vara högre än 10 m/s och lägre än 200 m/s. Avgasernas tryckvariationer får inte vara större än ± 500 Pa i genomsnitt. Åtgärder som syftar till att minska tryckvariationerna på annat sätt än att använda ett komplett avgassystem (inklusive ljuddämpare) får inte förändra motorns prestanda eller orsaka avsättning av partiklar.

PR Provtagningssond

Sonden skall installeras vänd mot flödesriktningen i en punkt på avgasrörets mittaxel där de ovan nämnda flödesförhållandena föreligger. Förhållandet mellan avgasrörets och sondens diameter skall vara minst 4.

ISP Isokinetisk provtagningssond (valfri om EGA eller massflödesstyrning används)

Den isokinetiska provtagningssonden skall vara konstruerad på ett sådant sätt att den ger ett proportionellt prov av de outspädda avgaserna. Därför används ISP i stället för den ovan beskrivna PR, ansluten till en differentialtryckgivare och en varvtalsregulator i syfte att erhålla ett isokinetiskt flöde vid spetsen. Den inre diametern skall vara minst 12 mm.

EGA Avgasanalysator (valfri om ISP eller massflödesstyrning används)

CO2- eller NOx-analysatorer kan användas (för kolbalansmetoden endast CO2-analysator). Analysatorerna skall vara kalibrerade på samma sätt som analysatorerna för mätning av gasformiga utsläpp. En eller flera analysatorer kan användas för att fastställa koncentrationsskillnaderna.

TT Överföringsrör

Följande gäller för överföringsröret för partikelproven:

- Det skall vara uppvärmt eller isolerat så att gastemperaturen i överföringsröret inte sjunker under 423 K (150 °C). Om avgastemperaturen är lägre än 423 K (150 °C) får gastemperaturen inte vara lägre än avgasernas temperatur.

- Det skall ha en diameter som är lika stor som eller större än sondens, dock högst 25 mm.

- Det får inte vara längre än 1 000 mm från inloppet till utloppet.

Partikelprovet skall ledas ut längs med utspädningstunnelns mittaxel samt i flödesriktningen.

SC Varvtalsregulator (endast för ISP)

För isokinetisk uppdelning av avgaserna krävs ett tryckkontrollsystem, så att tryckskillnaden mellan avgasröret och den isokinetiska provtagningssonden blir noll. På detta sätt erhålls samma gashastighet såväl i avgasröret som i sonden och massflödet genom sonden utgör en konstant andel av avgasflödet. Justeringen görs genom att reglera sugfläktens (SB) hastighet och hålla tryckfläktens (PB) hastighet konstant under varje steg. Det kvarstående felet i tryckregleringsslingan får inte vara större än ± 0,5 % av tryckgivarens (DPT) mätområde. Tryckvariationerna i utspädningstunneln får inte vara större än ± 250 Pa i genomsnitt.

DPT Differentialtryckgivare (endast för ISP)

Differentialtryckgivaren skall ha ett arbetsområde på ca ± 500 Pa.

FC 1 Flödesregulator (utspädningsluft)

För att reglera utspädningsluftens massflöde krävs en flödesregulator. Denna kan anslutas till avgasflödet eller bränsleflödet och/eller en CO2-differentialsignal. Om utspädningsluften tillförs under tryck styr flödesregulatorn FC 1luftflödet direkt.

GF 1 Gasflödesmätare (utspädningsluft)

Gasflödesmätaren eller -instrumentet skall vara placerat så att inloppsgasen håller en temperatur av 298 K ± 5 K.

SB Sugfläkt (endast för delprovtagning)

PB Tryckfläkt

För att styra utspädningsluftens massflöde skall tryckfläkten anslutas till flödesregulatorn. Avgasflödet eller bränsleflödet och/eller CO2-differentialsignaler kan användas som styrsignaler. Tryckfläkten är inte nödvändig om utspädningsluften tillförs under tryck.

DAF Utspädningsluftfilter

Utspädningsluften får filtreras vid inloppet, skall ha en temperatur av 298 ± 5 K (25 °C ± 5 °C och får provas för att fastställa ett bakgrundsvärde för partikelhalt som kan subtraheras från de värden som uppmätts i de utspädda avgaserna.

DT Utspädningstunnel

Utspädningstunneln skall

- ha en så liten diameter att den ger upphov till turbulent flöde (Reynoldstal större än 4 000) och vara så lång att avgaserna och utspädningsluften blandas fullständigt,

- ha en diameter av minst 25 mm för totalprovtagning,

- ha en diameter av minst 75 mm för delprovtagning.

Avgaserna skall ledas in i utspädningstunneln i flödesriktningen och blandas ordentligt med utspädningsluften med hjälp av ett blandningsmunstycke. För delprovtagningssystem skall blandningen kontrolleras efter idrifttagandet med hjälp av en CO2-profil av tunneln med motorn i gång (minst sex mätpunkter på samma avstånd från varandra).

PSS Partikelprovtagningssystem

Systemet för partikelprovtagning skall vara utformat för att ta ett prov från utspädningstunneln och leda detta genom provtagningsfiltren (delprovtagning) eller för att leda hela mängden utspädda avgaser genom provtagningsfiltren (totalprovtagning). För att undvika inverkan på styrslingorna rekommenderas att provtagningspumpen är i gång under hela provförfarandet. Ett bypass-system med en kulventil mellan provtagningssonden och filterhållaren skall användas för att leda provet genom provtagningsfiltren vid önskade tidpunkter. Eventuella störningar på styrslingorna som orsakas av öppning och stängning skall korrigeras inom tre sekunder.

PSP Partikelprovtagningssond (endast för delprovtagning)

Partikelprovtagningssonden skall

- installeras vänd mot flödesriktningen i en punkt där utspädningsluften och avgaserna är väl blandade (dvs. i utspädningstunnelns mittaxel, ca 10 tunneldiametrar nedanför den punkt där avgaserna flödar in i utspädningstunneln),

- ha en inre diameter av minst 12 mm.

PTT Partikelöverföringsrör

Partikelöverföringsröret får inte vara uppvärmt och får vara högst 1 020 mm långt

- räknat från sondens spets till filterhållaren för delprovtagning,

- räknat från utspädningstunnelns ände till filterhållaren för totalprovtagning.

FH Filterhållare

För huvud- och sekundärfilter får ett gemensamt eller separata filterhus användas. Kraven i bilaga 5 avsnitt 2.1.3 skall vara uppfyllda. Filterhållarna får inte vara uppvärmda.

SP Provpump

Om flödesberäkning inte används skall partikelprovpumpen vara placerad så långt från tunneln att inloppsgasens temperatur hålls konstant (± 3 K).

FC 2 Flödesregulator (partikelprovflöde, valfri)

En flödesregulator får användas för att förbättra noggrannheten hos partikelprovets flöde.

GF 2 Gasflödesmätare (partikelprovflöde)

Om flödesberäkning inte används skall mätaren eller instrumentet för gasflödet vara placerad så långt från tunneln att inloppsgasens temperatur hålls konstant (± 3 K).

BV Kulventil

Kulventilens diameter får inte vara mindre än provtagningsrörets och den skall kunna öppnas/stängas på mindre än 0,5 sekunder."

>Hänvisning till >

>Hänvisning till >

BILAGA 8

(MALL) EEG-TYPGODKÄNNANDE INTYG

>Start Grafik>

Avsnitt 1.4 i tillägget skall ersättas med följande:

"1.4. Utsläppsnivåer:

CO g/kWh

HC g/kWh

NO g/kWh

PT g/kWh } fastställs med ett delflödes-eller fullflödessystem(1)">Slut Grafik>