RÅDETS BESLUT av den 21 december 1990 om genomförandet av en handlingsplan för att främja utvecklingen av den europeiska audiovisuella industrin (Media) (1991-1995) (90/685/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 235 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

med beaktande av följande:

Stats- och regeringscheferna framhöll på Europeiska rådets möte på Rhodos den 2 och 3 december 1988 att det är ytterst viktigt att öka ansträngningarna, bl. a. genom samarbete, för att utveckla Europas audiovisuella kapacitet, oavsett om det rör sig om fri rörlighet för program, främjande av det europeiska skarp-TV-systemet eller en politik för att uppmuntra kreativitet, produktion och sändning, så att det ges en möjlighet att visa rikedomen och mångfalden i den europeiska kulturen.

Gemenskapen förfogar redan över vissa instrument som är avsedda att genomföra en sådan politik.

Den 3 oktober 1989 antog rådet direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television(4). Det direktivet bidrar till inrättandet av en större audiovisuell marknad som skall gynna både den audiovisuella industrin och allmänheten och som det återstår att konsolidera.

Den 27 april 1989 antog rådet beslut 89/337/EEG om högupplösande television(5).

Mellan den 30 september och 2 oktober 1989 organiserade kommissionen och Frankrike gemensamt den europeiska audiovisuella konferensen i Paris. De yrkesverksamma inom sektorn som deltog i denna konferens betonade behovet av en större insats från gemenskapen, särskilt för att uppmuntra audiovisuellt skapande verksamhet.

Den gemensamma deklaration av den 2 oktober 1989 som antogs av 26 europeiska länder och kommissionen inrättade en transnationell samarbetsstruktur under namnet Eureka-audiovisuell.

Stats- och regeringscheferna uttryckte på Europeiska rådets möte i Strassburg den 8 och 9 december 1989 förhoppningen att en gemenskapshandlingsplan som en förlängning av Media-programmet (ett handlingsprogram för att främja utvecklingen av den europeiska audiovisuella industrin) skulle få de nödvändiga finansiella resurserna och att den nödvändiga samverkan med Eureka-audiovisuell skulle säkerställas.

Den 7 maj 1990 tog rådet del av kommissionens meddelande om den audiovisuella politiken som angav prioriterade mål och riktlinjer för åtgärder i samband med en gemenskapspolitik som syftar till att ge ett övergripande synsätt på regelmässiga, teknologiska och industriella frågor i den audiovisuella sektorn och upprätta en vägledande tidsplan för inlämning av specifika förslag för genomförandet av politiken.

Utformningen av de industriella aspekterna i denna övergripande politik, inklusive en förbättring av den ekonomiska och kommersiella kompetensen hos de yrkesverksamma i den audiovisuella industrin, bör baseras på de erfarenheter som vunnits och de positiva resultat som kommissionen uppnått vid genomförandet av pilotfasen i Media-programmet. Den utvärdering av denna fas som kommissionen och en grupp oberoende experter har genomfört har visat behovet av ett mera långsiktigt program, om Europas audiovisuella kapacitet skall kunna utvidgas.

Utöver att fortsätta och intensifiera arbetet med de projekt som satts igång under pilotfasen bör genomförandet av nya pilotprojekt ha en utlösande effekt på sådana områden inom den europeiska audiovisuella marknaden som ännu inte har utforskats tillräckligt.

Gemenskapens åtgärder bör beakta det arbete som skall genomföras inom ramen för Eureka-audiovisuell.

I detta syfte bör, genom lämpliga instrument och i den anda som präglar den gemensamma deklarationen av den 2 oktober 1989, kompletterande förbindelser uppmuntras mellan gemenskapsåtgärder och åtgärder inom ramen för Eureka-audiovisuell.

Som det anges i den gemensamma deklarationen av den 2 oktober 1989 är projekt inom ramen för Eureka-audiovisuell inte avsedda att ersätta gemenskapsåtgärder, utan syftar till att utvidga eller komplettera dem, beroende på vad som är lämpligt.

Den europeiska audiovisuella industrin anpassar utbud till efterfrågan och bör därför agera för att avskaffa uppsplittring av marknaderna och se över sina produktions- och distributionsstrukturer, som är för begränsade och olönsamma.

I detta sammanhang bör vid anpassning av marknadens strukturer särskild uppmärksamhet ges till små och medelstora företag och länder i Europa med begränsad audiovisuell kapacitet. Åtgärder bör därför vidtas för att säkra samordning med de gemenskapsaktiviteter som har kommit i gång inom dessa områden.

Utvecklingen av programindustrin kräver att hänsyn tas till länder i Europa med begränsad audiovisuell produktionskapacitet eller med begränsad geografisk utsträckning och begränsat språkområde.

Utvecklingen av programindustrin kräver att man behärskar ny teknik och bör möjliggöra stordriftsfördelar.

En ökad användning av ny teknik, särskilt europeisk sådan, inklusive skarp-TV, inom områdena för audiovisuell programproduktion och -distribution kan bidra till att öka värdet av tekniken i fråga.

Det har visat sig vara nödvändigt att komplettera de gemenskapsåtgärder som syftar till att uppmuntra utvecklingen av den europeiska audiovisuella industrin med åtgärder för att förbättra den ekonomiska och kommersiella kompetensen hos de yrkesverksamma i den audiovisuella industrin.

Det svar som krävs på de utmaningar som följer av utvecklingen av kommunikationsteknik och det växande behovet av audiovisuella program ligger först och främst i det engagemang och den drivkraft som sektorns yrkesverksamma kan visa upp.

De yrkesverksamma och medlemsstaterna måste vara nära anknutna till utvecklingen under programmets huvudfas. Utbyte av information och erfarenheter och samråd mellan de olika berörda och kommissionen är väsentligt för att öka effektiviteten och den övergripande samordningen av gemenskapens audiovisuella politik.

Vederbörlig hänsyn till subsidiaritetsprincipen medför att syftet med gemenskapsåtgärderna i denna sektor inte bör vara att ersätta utan att komplettera det arbete som medlemsstaternas myndigheter genomför. Att upprätta organ för kontakt och samarbete är underordnat de nationella ansträngningarna.

Det primära syftet med finansiellt stöd från gemenskapen måste vara att uppmuntra till kompletterande finansiering från berörda parter, och därigenom få en mångfaldigande effekt på utvecklingen av den audiovisuella industrin.

Åtgärder för att gradvis upprätta den inre marknaden över en period fram till och med den 31 december 1992 behöver antas. Den inre marknaden omfattar ett område utan interna gränser i vilket fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital garanteras.

För att uppnå gemenskapens mål enligt artikel 2 i fördraget, har främjandet av den europeiska audiovisuella programindustrin visat sig vara nödvändigt för tillämpningen av den inre marknaden. Eftersom fördraget inte ger de nödvändiga befogenheterna bör artikel 235 tillämpas.

De medel som bedömts nödvändiga för gemenskapens bidrag till finansieringen av hela programmet uppgår till 200 miljoner ecu. Fördelningen bestäms på grundval av de finansiella prognoserna och inom ramen för varje års budget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

En handlingsplan för att främja utvecklingen av den europeiska audiovisuella industrin (Media-programmet), nedan kallat "programmet", antas härmed för en period på fem år från och med den 1 januari 1991.

De medel som anses krävas för gemenskapens bidrag till finansieringen av programmet för åren 1991 och 1992 uppgår till 84 miljoner ecu.

Artikel 2

Målen med programmet skall vara följande:

- Att bidra till skapandet av en gynnsam miljö i vilken gemenskapens företag kan agera som en drivande kraft tillsammans med företagen från andra europeiska länder.

- Att stimulera och öka de europeiska audiovisuella produkternas konkurrenskraft, med särskild hänsyn till den roll som små och medelstora företag spelar och deras krav, de legitima intressena hos alla de yrkesverksamma som deltar i det ursprungliga skapandet av sådana produkter och situationen för länder i Europa med begränsad audiovisuell produktionskapacitet eller med begränsad geografisk utsträckning och begränsat språkområde.

- Att öka utbytet över de europeiska gränserna av filmer och audiovisuella program och dra största möjliga nytta av de olika distributionssätt som antingen redan existerar eller som skall införas i Europa, i syfte att säkra en ökad avkastning på investeringar, en ökad spridning och större offentlig genomslagskraft.

- Att öka europeiska produktions- och distributionsföretags andel av världsmarknaden.

- Att gynna tillträde till och användning av ny kommunikationsteknik, särskilt europeisk sådan, i samband med produktion och distribution av audiovisuellt material.

- Att uppmuntra en generell strategi för den audiovisuella industrin som beaktar det inbördes beroendet mellan dess olika sektorer.

- Att säkerställa att åtgärder på europeisk nivå kompletterar åtgärderna på nationell nivå.

- Att bidra, särskilt genom att förbättra den ekonomiska och kommersiella kompetensen hos de yrkesverksamma i den audiovisuella industrin i gemenskapen, i samarbete med existerande institutioner i medlemsstaterna, till skapandet av villkor som möjliggör för företag i den sektorn att fullt ut dra fördel av den inre marknaden.

Artikel 3

De åtgärder som beskrivs i bilaga 1 skall genomföras för att uppnå de mål som anges i artikel 2. Åtgärderna skall genomföras enligt förfarandet i artikel 7.

Artikel 4

Vid genomförandet av programmet skall särskild hänsyn tas till gemenskapens deltagande i de Eureka-audiovisuell-projekt som kompletterar eller utvidgar de åtgärder som avses i artikel 3 och uppfyller villkoren för gemenskapens deltagande enligt bilaga 2.

Vid genomförandet av programmet får gemenskapen också bidra till att uppmuntra samarbete med yrkesverksamma i den audiovisuella industrin i länderna i Central- och Östeuropa.

Gemenskapen skall även bidra till driftskostnaderna för sekretariatet för Eureka-audiovisuell och till inrättandet av ett europeiskt audiovisuellt informationscenter (European Audiovisual Observatory).

Artikel 5

De årliga budgetmedel som skall fördelas till programmets åtgärder skall fastställas vid budgetbehandlingen.

Artikel 6

Som huvudregel måste de parter som sluter avtal med kommissionen för genomförande av åtgärder enligt artikel 3 lämna ett väsentligt bidrag till finansieringen, motsvarande minst 50 % av den totala kostnaden.

Artikel 7

1. Kommissionen skall vara ansvarig för genomförandet av programmet.

2. För genomförandet av den uppgiften skall kommissionen biträdas av en rådgivande kommitté som skall bestå av företrädare för varje medlemsstat och ha en företrädare för kommissionen som ordförande. Kommitténs medlemmar får söka hjälp av experter och rådgivare.

3. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder rörande följande:

a) De allmänna riktlinjerna för programmet (en förhandsundersökning av mål och prioriteringar, närmare villkor för kommissionens deltagande, genomförande och tillämpning av de olika åtgärderna, kriterier för urval av leverantörer och för beviljande av gemenskapsstöd).

b) Den årliga budgetfördelningen för varje typ av åtgärd, bestämmelser för det finansiella stödet inklusive tillämpning av artikel 6 och varaktigheten för varje åtgärd.

c) De frågor som rör den allmänna balansen i genomförandet av programmet (övergång från den förberedande fasen till pilotfasen, övergång från pilotåtgärderna till huvudfasen, deltagande i Eureka-audiovisuell-projekt), bidrag enligt artikel 4 andra stycket och överenskommelser enligt bilaga 2.

d) Utvärdering av programmet för att kunna lämna de rapporter som föreskrivs i artikel 8.

4. Kommittén skall yttra sig över förslaget till de åtgärder som föreskrivs i punkt 3 inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen, varvid medlemsstaternas röster skall vägas enligt fördragets artikel 148.2. Ordföranden får inte rösta.

Kommissionen skall besluta med omedelbar verkan. Om beslutet inte är förenligt med kommitténs yttrande skall kommissionen emellertid genast underrätta rådet.

I sådana fall får kommissionen uppskjuta verkställandet av de beslutade åtgärderna under en tid som inte överstiger en månad från dagen då rådet underrättats.

Rådet får fatta ett annat beslut med kvalificerad majoritet inom den tid som anges i föregående stycke.

5. Kommissionen får dessutom samråda med kommittén om varje annan fråga som rör genomförandet av programmet.

Kommittén skall yttra sig inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är, vid behov genom röstning.

Yttrandet skall protokollföras och dessutom har varje medlemsstat rätt att begära att få sin uppfattning tagen till protokollet.

Kommissionen skall ta största möjliga hänsyn till det yttrande som kommittén avgett. Den skall underrätta kommittén om det sätt på vilket dess yttrande har beaktats.

Artikel 8

När programmet har varit i kraft i två år, och inom sex månader efter utgången av den perioden, skall kommissionen efter samråd med den kommitté som avses i artikel 7 till Europaparlamentet, rådet och Ekonomiska och sociala kommittén överlämna en rapport om vilka resultat som uppnåtts samt vid behov förslag till åtgärder.

När programmet upphört att gälla skall kommissionen enligt förfarandet i artikel 7 till Europaparlamentet, rådet och Ekonomiska och sociala kommittén överlämna en rapport om genomförandet och resultaten av programmet.

Utfärdat i Bryssel den 21 december 1990.

På rådets vägnar

A. RUBERTI

Ordförande

(1) EGT nr C 127, 23.5.1990, s. 5.

(2) EGT nr C 324, 24.12.1990.

(3) Yttrande avgett den 20 september 1990.

(4) EGT nr L 298, 17.10.1989, s. 23.

(5) EGT nr L 142, 25.5.1989, s. 1.

BILAGA 1

>Plats för tabell>

BILAGA 2

GEMENSKAPENS DELTAGANDE I EUREKA-AUDIOVISUELL

Både gemenskapens politik och Eureka-audiovisuell eftersträvar samma allmänna mål, det vill säga att främja Europas audiovisuella kapacitet i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möten på Rhodos och i Strassburg. I detta sammanhang anger bilaga 2 till den gemensamma deklaration om Eureka-audiovisuell som antogs i Paris den 2 oktober 1989 att Europeiska gemenskapen kommer att kunna delta i Eureka-audiovisuell-projekt, särskilt genom sina program, men att dessa projekt inte är avsedda att ersätta existerande samarbetsarrangemang, utan deras syfte är mer att utvidga eller komplettera dem, beroende på vad som är lämpligt. I praktiken kommer gemenskapen att delta på två sätt: dels genom att gemenskapens projekt öppnas upp för yrkesverksamma i icke-medlemsländer (på avtalsvillkor som skall definieras), dels genom att gemenskapen deltar i de Eureka-audiovisuell-projekt som överensstämmer med de åtgärder som beskrivs i bilaga 1.

Gemenskapens möjlighet att tillföra projekten ett "förädlingsvärde" kommer att vara avgörande för hur mycket kommissionen kommer att delta i Eureka-audiovisuell-projekt.

Att gemenskapens handlingsplan och Eureka-audiovisuell på ett positivt sätt kan komplettera varandra gynnas av olikheten i deras karaktär:

- Handlingsplanen är en rad sammanhängande åtgärder som sätts in både före och efter det egentliga produktionsledet och som får stordriftseffekter genom att samtliga 12 medlemsstater deltar.

- Eureka-audiovisuell har en öppen struktur (baserad på det ursprungliga Eureka för teknologiområdet) för att kunna hjälpa yrkesverksamma att utforma och genomföra transnationella projekt genom att de samarbetar särskilt på produktionsområdet, med den flexibilitet som möjliggörs av att privata och offentliga parter samarbetar på olika sätt.

Dessa två instruments specifika egenskaper kan generera samverkan av två olika typer:

1. Gemenskapens handlingsplan öppnas för nya deltagare

Gemenskapsinsatsens "förädlingsvärde" kommer att öka genom den geografiska, ekonomiska och kreativa utvidgningen.

De yrkesverksamma i de länder som antog den gemensamma deklarationen kan inbjudas till att delta i projekten i handlingsplanen, inom ramen för avtal enligt artikel 228 i fördraget mellan de berörda staterna och gemenskapen. Deltagandet kommer att formaliseras i avtal mellan de nya deltagarna från icke-medlemsländerna och ansvariga för de berörda projekten inom ramen för handlingsplanen. De nya deltagarna kommer att ge ett finansiellt bidrag, i proportion till deras deltagande i projektet.

Handlingsplanen har gemenskapskaraktär och kommer att genomföras av kommissionen biträdd av den rådgivande kommitté som föreskrivs i artikel 7. Men om programmet utvidgas till deltagare från icke-medlemsländer kommer det att få avsevärt större kommersiell och ekonomisk potential.

2. Gemenskapen som deltagare i Eureka-audiovisuell-projekt

Gemenskapen drar nytta av Eureka-projekt, varvid den bredare dimensionen kan ha en positiv effekt på produktionen av audiovisuella program i Europa.

Gemenskapen kommer att kunna delta i Eureka-audiovisuell-projekt via sin handlingsplan. I varje enskilt fall skall deltagandet specificeras i ett särskilt avtal.

Deltagandet har i synnerhet följande syften:

- Att öka enhetligheten mellan de olika åtgärderna i handlingsplanen genom deltagande i de projekt som bygger på åtgärder som redan genomförts.

- Att generera samverkan mellan projekt som kan ha en framåtdrivande effekt om de sammanförs.

- Att stimulera sektorn för oberoende produktion.

- Att bidra till skapandet av en sekundär marknad för distributionen av europeiska produktioner.

- Att tillföra projekt den extra finansiering de behöver för att kunna dra maximal nytta av ny europeisk teknik vid produktion av program (särskilt skarp-TV).

- Att genom stöd till projekt säkerställa att potentialen hos länder med "begränsad audiovisuell kapacitet" används på bästa möjliga sätt.

- Att bidra till att Eureka-audiovisuell uppnår sitt allmänna mål att främja Europas audiovisuella kapacitet.

De projekt som berättigar till gemenskapsstöd får omfattas av vilken som helst av åtgärderna i det program som avses i artikel 3. Stödet kommer att avgöras av varje projekts specifika egenskaper och om Eureka-audiovisuell bidrar till att uppnå de uppställda målen. Den rådgivande kommitté som avses i artikel 7 kommer att avge sitt yttrande om de Eureka-audiovisuell-projekt som skall få gemenskapsstöd.

3. Andra former för deltagande i Eureka-audiovisuell

Gemenskapen kommer att ge ett bidrag - enligt den procentsats som överenskommits med samordningskommittén - till driftskostnaderna för sekretariatet för Eureka-audiovisuell och det förberedande arbetet med att inrätta, om beslut fattas om detta, ett "europeiskt informationscenter för det audiovisuella området".