Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

Härmed inrättas programmet för europeisk statistik för perioden 2013–2017 (nedan kallat programmet).

Programmets mervärde utgörs av att det säkerställer att den europeiska statistiken inriktas på den information som behövs för att utforma, genomföra, övervaka och utvärdera unionens politik. Dessutom bidrar det till ett effektivt resursutnyttjande genom att främja åtgärder som i hög grad stöder utvecklingen, framställningen och spridningen av harmoniserad, jämförbar, tillförlitlig, användarvänlig och tillgänglig statistik, på grundval av enhetliga standarder och gemensamma principer såsom fastställs i uppförandekoden för europeisk statistik som antogs av kommittén för det europeiska statistiksystemet (ESS-kommittén), i synnerhet kvalitetskriterierna relevans, precision och tillförlitlighet, aktualitet och punktlighet, tillgänglighet och förståeligt, sammanhang och jämförbarhet.

Genom denna förordning fastställs dels programplaneringsramen för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik, dels huvudområden och mål för de åtgärder som planeras för perioden 2013–2020, i enlighet med artiklarna 13 och 14 i förordning (EG) nr 223/2009.

1. Programmets övergripande mål är att det europeiska statistiksystemet (ESS) ska fortsätta att vara ledande när det gäller att tillhandahålla statistik av hög kvalitet om Europa.

2. Med hänsyn tagen till de tillgängliga resurserna såväl på nationell nivå som på unionsnivå samt uppgiftslämnarbördan ska följande specifika mål eftersträvas för de statistikåtgärder som vidtas för att genomföra programmet:

3. De allmänna och specifika målen i punkterna 1 och 2 preciseras närmare i bilagan, tillsammans med de indikatorer som används för att övervaka programmets genomförande. I enlighet med artiklarna 13 och 14 i förordning (EG) nr 223/2009 ska programmet vara föremål för en detaljerad årlig planering där en integrerad mekanism för att fastställa prioriteringar ingår i processen. Målen i programmet ska uppnås genom nära och samordnat samarbete inom ESS. Programmet ska inbegripa utveckling av lämpliga instrument som leder till förbättrad kvalitet, ökad flexibilitet inom ESS och bättre förmåga att i god tid tillgodose användarnas behov. Det ska även bana väg för utvecklingen av tillförlitliga indikatorer som kan hantera 2000-talets utmaningar, nämligen mäta miljömässig hållbarhet, livskvalitet och social sammanhållning, och registrera ekonomisk verksamhet inom tjänstesektorn och den sociala ekonomin.

1. Europeisk statistik ska framställas på ett yrkesmässigt oberoende och transparent sätt.

2. Programmet ska genomföras i enlighet med principerna i uppförandekoden i syfte att framställa och sprida harmoniserad och jämförbar europeisk statistik av hög kvalitet i enlighet med definitionen i artikel 12 i förordning (EG) nr 223/2009 och säkerställa att ESS som helhet fungerar korrekt. De nationella statistikbyråerna och unionens statistikmyndighet (kommissionen [Eurostat]) ska genom sitt yrkesmässiga oberoende se till att den europeiska statistiken uppfyller uppförandekoden.

3. Nationella statistikbyråer och andra nationella myndigheter som utses av medlemsstaterna (nedan gemensamt kallade nationella statistikmyndigheter), och kommissionen (Eurostat), vilka ansvarar för utvecklingen, framställningen och spridningen av europeisk statistik ska

— verka för att förstärka en institutionell och organisatorisk miljö som främjar samordning, effektivitet och trovärdighet hos nationella statistikmyndigheter och kommissionen (Eurostat) som framställer och sprider europeisk statistik,

— lägga vikt vid de statistiska principer som fastställs i artikel 2.1 i förordning (EG) nr 223/2009 och användarnas behov,

— tillgodose behoven hos användare inom unionens institutioner i enlighet med förordning (EG) nr 223/2009 och sträva efter att ta fram statistik som tillgodoser ett brett spektrum av användare av europeisk statistik, inklusive andra beslutsfattare, forskare, företag och Europas medborgare i allmänhet, och

— samarbeta med statistikorgan på internationell nivå för att främja användningen av internationella begrepp, klassificeringar, metoder och andra standarder, i synnerhet för att säkerställa ökad konsekvens och bättre jämförbarhet på internationell nivå.

4. Varje medlemsstat ska sträva efter att se till att dess förfaranden för statistikframställning är utformade på ett standardiserat sätt och, i möjligaste mån, förstärkta med granskningsmekanismer.

5. För transparensens skull ska kommissionen (Eurostat) när det är lämpligt offentliggöra sin bedömning av kvaliteten på nationella bidrag till den europeiska statistiken som en del av kvalitetsrapporteringen och övervakningen av efterlevnaden.

6. Kommissionen (Eurostat) ska överväga hur den ska göra sina publikationer, särskilt de som görs tillgängliga på dess webbplats, mer användarvänliga för icke-fackmän, och ska ge smidig tillgång till kompletta uppgiftsserier och visa lättförståeliga och jämförande diagram för att informationen ska vara av större nytta för medborgarna. Kommissionens (Eurostats) regelbundna uppdateringar ska om möjligt ge information om varje medlemsstat och erbjuda årliga, månatliga uppgiftsserier och långtidsserier när det är lämpligt och då fördelarna är större än kostnaden för insamlingen.

1. Programmet ska säkerställa statistiska initiativ som ligger till grund för utveckling, genomförande och övervakning av unionens nuvarande politik och ge statistiskt stöd till viktiga krav som uppstår till följd av nya politiska initiativ från unionen.

2. Kommissionen ska vid utarbetandet av de årliga arbetsprogram som avses i artikel 9 säkerställa ett effektivt fastställande av prioriteringar och en årlig översyn av och rapport om statistiska prioriteringar. De årliga arbetsprogrammen kommer därigenom att syfta till att säkerställa att europeisk statistik framställs inom ramen för de tillgängliga resurserna på nationell nivå och på unionsnivå. Prioriteringarna ska bidra till att minska kostnader och börda till följd av nya statistikkrav genom att minska statistikkraven på befintliga områden inom den europeiska statistiken och ska eftersträvas i nära samarbete med medlemsstaterna.

3. Kommissionen ska se till att instrument tas fram och genomförs för att årligen se över prioriteringarna för den statistiska verksamheten i syfte att bidra till att minska kostnaderna och bördorna för uppgiftslämnare och statistikproducenter.

4. Vid införandet av nya åtgärder eller vid införandet av omfattande revideringar av befintlig statistik ska kommissionen vederbörligen motivera dessa åtgärder eller revideringar och tillhandahålla information med medlemsstaternas medverkan angående uppgiftslämnarbördan och produktionskostnaderna i enlighet med artikel 14.3 i förordning (EG) nr 223/2009.

1. Unionens finansieringsram för genomförandet av programmet för 2013 ska vara 57,3 miljoner EUR, som täcks av programperioden 2007–2013. Unionens finansieringsram för genomförandet av programmet för 2014–2017 ska vara 234,8 miljoner EUR, som täcks av programperioden 2014–2020.

Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2018–2020 ska vara 218,1 miljoner EUR, som täcks av programperioden 2014–2020.

2. Kommissionen ska verkställa unionens finansiella stöd i enlighet med budgetförordningen.

3. Kommissionen ska fatta sitt beslut om årliga anslag med beaktande av Europaparlamentets och rådets rättigheter.

Programmets budget får täcka utgifter för förberedelse-, övervaknings-, kontroll-, revisions- och utvärderingsverksamhet som krävs för programmets förvaltning och för att dess mål ska uppnås, särskilt undersökningar, expertmöten, ersättningar till statistikexperter, informations- och kommunikationssatsningar, utgifter kopplade till it-nät för informationsbehandling och informationsutbyte samt alla andra utgifter för tekniskt och administrativt stöd som kommissionen har för förvaltningen av programmet. Budgeten får även täcka tekniskt stöd och sakkunskap till medlemsstater som på grund av särskilda omständigheter inte kan framställa viss europeisk statistik eller statistik av den kvalitet som krävs.

Kommissionen ska för genomförandet av programmet anta årliga arbetsprogram som uppfyller kraven i artikel 17 i förordning (EG) nr 223/2009 och som innehåller uppgifter om eftersträvade mål och förväntade resultat, i enlighet med de övergripande och specifika mål som anges i artikel 4.1 och 4.2 i denna förordning. Kommissionen ska se till att det läggs tillräcklig tonvikt vid åtgärder som syftar till att främja efterlevnaden av uppförandekoden. Varje årligt arbetsprogram ska meddelas Europaparlamentet i informationssyfte.

Ekonomiskt stöd från unionen får beviljas i form av bidrag, offentlig upphandling eller annan finansiering som behövs för att uppnå de allmänna och specifika målen i artikel 4.1 och 4.2.

1. Ekonomiskt stöd från unionen ska stödja åtgärder för att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik som behövs för att uppnå de allmänna och specifika mål som avses i artikel 4.1 och 4.2. Åtgärder med stort mervärde för unionen ska prioriteras i enlighet med artikel 2.

2. Ekonomiskt stöd till nätverk för samarbete som avses i artikel 15 i förordning (EG) nr 223/2009 får beviljas i form av bidrag till en åtgärd och får täcka upp till 95 % av de stödberättigande kostnaderna.

3. Vid behov kan bidrag på upp till 50 % av de stödberättigande kostnaderna beviljas för administrationskostnader hos organisationer som avses i artikel 12.3.

4. Medlemsstaterna kan som bidrag till kostnader för åtgärder som bygger på uppgiftsinsamling få ersättning upp till en högsta gräns som fastställs för varje uppgiftsinsamling, i form av ett engångsbelopp per uppsättning data för vilka fullständiga resultat ska sändas till kommissionen. Kommissionen ska fastställa dessa engångsbelopp med beaktande av uppgiftsinsamlingens komplexitet.

1. I enlighet med artikel 128.1 i budgetförordningen kan de nationella statistikmyndigheter som anges i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 223/2009 få bidrag utan någon ansökningsomgång.

2. Nätverk för samarbete får inkludera bidragsmottagare som avses i punkt 1 och andra organ utan någon ansökningsomgång i överensstämmelse med artikel 128.1 i budgetförordningen.

3. De bidrag till administrationskostnader som avses i artikel 11.3 får beviljas organisationer som uppfyller följande två kriterier:

a) De är icke vinstdrivande, oberoende av näringslivs-, handels- och företagsintressen eller andra motstridiga intressen, och deras främsta mål och verksamhet är att främja och stödja genomförandet av uppförandekoden och genomförandet av nya produktionsmetoder för europeisk statistik vilka syftar till effektivitetsvinster och kvalitetsförbättringar på unionsnivå.

b) De har lämnat tillräckliga uppgifter om medlemskap, interna regler och finansieringskällor till kommissionen.

1. Kommissionen ska säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av insatser som finansieras enligt denna förordning, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt vid behov genom effektiva, proportionerliga och avskräckande administrativa och ekonomiska sanktioner.

2. Kommissionen eller deras företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revisioner, av dokument och på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering enligt programmet.

3. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 ( 1 ) och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 ( 2 ) göra utredningar, inklusive kontroller på plats och inspektioner, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller kontrakt som finansierats inom ramen för programmet.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska samarbetsavtal med tredjeland och med internationella organisationer, kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut som ingås med tillämpning av den här förordningen innehålla bestämmelser som uttryckligen tillerkänner kommissionen, revisionsrätten och Olaf rätten att utföra sådan revision och genomföra sådana utredningar inom ramen för sina respektive behörigheter.

5. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska när genomförandet av en åtgärd helt eller delvis har lagts ut på entreprenad eller vidaredelegerats eller om det kräver att ett upphandlingsavtal ingås med eller ekonomiskt stöd ges till en tredje part, avtalet, bidragsavtalet eller bidragsbeslutet inbegripa en skyldighet för avtalsparten eller bidragsmottagaren att ålägga alla inblandade tredje parter att uttryckligen godta dessa befogenheter för kommissionen, revisionsrätten och Olaf.

a) EES-/Efta-länderna i enlighet med de villkor som fastställs i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

b) Schweiz, i enlighet med de villkor som fastställs i avtalet av den 26 oktober 2004 mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om samarbete på statistikområdet ( 3 ).

c) Tredjeländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, länder som ansökt om medlemskap i unionen, kandidatländer och anslutande länder samt de länder på västra Balkan som deltar i stabiliserings- och associeringsprocessen, i enlighet med de villkor som fastställs i respektive bilaterala eller multilaterala avtal med de länderna om de allmänna principerna för deras deltagande i unionens program.

1. Kommissionen ska efter samråd med ESS-kommittén lägga fram en lägesrapport om genomförandet av programmet för Europaparlamentet och rådet, vilket ska ske senast den 30 juni 2015.

2. Senast den 31 december 2016 får kommissionen, på grundval av den lägesrapport som avses i punkt 1 och efter samråd med ESS-kommittén, inför Europaparlamentet och rådet lägga fram ett förslag om en förlängning av programmet för perioden 2018–2020, dock med beaktande av den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

2a. Kommissionen (Eurostat) ska senast den 31 december 2019 lägga fram en lägesrapport för ESS-kommittén om genomförandet av programmet. Denna rapport ska redovisa kommissionens (Eurostat) uppfattning om framtidsutsikterna för programmet inom den fleråriga budgetram som börjar gälla 2021. Denna rapport ska också överlämnas till Europaparlamentet och rådet.

3. Kommissionen ska, efter samråd med ESS-kommittén och Europeiska rådgivande kommittén för statistik, senast den 31 december 2021 lägga fram en slutlig utvärderingsrapport om genomförandet av programmet för Europaparlamentet och rådet. Rapporten ska särskilt utvärdera

a) resultatet av omprioriteringarna och kostnadsutvärderingarna för statistikprodukter,

b) vilka åtgärder som ESS har vidtagit för att minska medlemsstaternas kostnader för genomförande och framtagande och för att begränsa den totala bördan av statistikprojekt och statistikområden som programmet omfattar,

c) hur tillgången till officiell statistik har förenklats och gjorts användarvänligare, inklusive tillhandahållandet av uppgifter på Eurostats webbplats, och

d) hur tillgången till uppgifter har förbättrats, i synnerhet när det gäller verksamhet avseende social ekonomi och Europa 2020-indikatorerna.

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Statistisk infrastruktur och mål för programmet för europeisk statistik 2013–2020

För genomförandet av unionens politik krävs jämförbar och tillförlitlig statistik av hög kvalitet om ekonomiska, sociala, territoriella och miljömässiga förhållanden i unionen och på nationell och regional nivå. Den europeiska statistiken är också av avgörande betydelse för Europa, genom att göra det möjligt för allmänheten och Europas medborgare att både förstå och kunna delta i den demokratiska processen och i debatten om dagens och framtidens union.

Programmet för europeisk statistik utgör den rättsliga ramen för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik för perioden 2013–2020.

Den europeiska statistiken utvecklas, framställs och sprids inom lagstiftningens ramar genom nära och samordnat samarbete inom det europeiska statistiksystemet (ESS).

Statistik som utvecklas, framställs och sprids inom ramen för programmet bidrar till genomförandet av unionens politik enligt EUF-fördraget och Europa 2020 och dess respektive flaggskeppsinitiativ samt andra politiska handlingslinjer i kommissionens strategiska prioriteringar.

Eftersom programmet är ett flerårigt program som omfattar en period av fem år, och med tanke på att EES strävar efter att ha och bibehålla en central roll på statistikområdet, är programmet ambitiöst i fråga om tillämpningsområde och mål, men det kommer att genomföras successivt. Utvecklingen av ett effektivt fastställande av prioriteringar och förenklingsverktyg kommer att vara en målsättning för programmet.

Programmet kommer att sträva efter att fastställa en infrastruktur för statistisk information. Denna infrastruktur måste kunna användas intensivt för en mängd olika tillämpningar.

Den europeiska statistiken framställs i första hand för att användas som underlag för det politiska beslutsfattandet. Denna statistik bör emellertid också vara tillgänglig och lättåtkomlig för andra beslutsfattare, forskare, företag och Europas medborgare i allmänhet eftersom den är en kollektiv nyttighet som bekostas av Europas medborgare och företag, som därmed också bör kunna dra nytta av tjänsterna i samma utsträckning. För att infrastrukturen ska tjäna sitt syfte måste den utformas i enlighet med sunda principer som dels gör den ändamålsenlig för en rad olika syften, dels gör den tillräckligt flexibel så att den kan anpassas efter användarnas skiftande behov under kommande år.

uppgifter som de nationella statistikmyndigheterna har sammanställt på grundval av traditionella statistiska metoder (urvalsundersökningar, totalundersökningar osv.) och uppgifter från andra källor som återanvänds för statistikändamål. Uppgifterna anpassas efter de behov som finns på ett visst politikområde, t.ex. arbetsmarknad, migration eller jordbruk.

Begreppet omfattar även uppgifter som samlats in för administrativa ändamål men som de nationella statistikmyndigheterna använder för statistikändamål (vanligen kallade uppgifter från administrativa källor).

Räkenskapssystem : sammanhängande och integrerade räkenskaper, balansräkningar och tabeller som bygger på en uppsättning internationellt överenskomna bestämmelser. Genom ett räkenskapssystem säkerställs en hög grad av konsekvens och jämförbarhet, och statistikuppgifterna kan samlas in och presenteras i ett format som är särskilt utformat för analys och politiskt beslutsfattande.

Indikatorer : en indikator är ett samlingsmått avseende en central fråga eller företeelse och har härletts ur en rad observerade fakta. Indikatorer kan användas för att påvisa relativa positioner eller visa positiva eller negativa förändringar. Indikatorerna tjänar vanligtvis direkt som underlag för politiska handlingslinjer inom unionen och internationellt. Inom strategiska politikområden är de viktiga för uppställningen av mål och övervakningen av måluppfyllelsen.

Inom detta överordnade system kommer det i programmet att göras en ytterligare uppdelning mellan tre pelare av statistik, nämligen företag, medborgarnas Europa, samt geodatastatistik, miljö- och jordbruksstatistik och annan sektorsstatistik.

Unionspolitiken och relevant internationell politik styr vilka statistikbehov som programmet behöver tillgodose med sin omarbetade struktur och motsvarande produktionsprocesser. Varje enskild politisk handlingslinje för unionen och internationellt avspeglas i den statistiska infrastrukturens olika komponenter och omfattas av särskilda satsningar i programmet. Nya handlingslinjer under kommande år kommer att täckas in genom att det skapas nya inriktningar med indikatorer/räkenskaper utifrån de statistikuppgifter som framställs inom de tre pelarna.

Programmets övergripande mål är att ESS ska fortsätta att vara ledande när det gäller att tillhandahålla statistik av hög kvalitet om Europa.

Med hänsyn tagen till de tillgängliga resurserna såväl på nationell nivå som på unionsnivå samt till uppgiftslämnarbördan ska följande specifika mål eftersträvas för de statistikåtgärder som vidtas för att genomföra programmet:

— Mål 1: Att i rätt tid tillhandahålla statistik som på ett kostnadseffektivt sätt utan onödigt dubbelarbete kan tjäna som underlag för utveckling, övervakning och utvärdering av unionens politik och som på lämpligt sätt avspeglar prioriteringarna samtidigt som en balans upprätthålls mellan de ekonomiska, sociala, territoriella och miljömässiga områdena och tillgodoser behoven hos ett brett spektrum av användare av europeisk statistik, inklusive andra beslutsfattare, forskare, företag och Europas medborgare i allmänhet.

— Mål 2: Att genomföra nya produktionsmetoder för den europeiska statistiken för att åstadkomma effektivitetsvinster och kvalitetsförbättringar.

— Mål 3: Att stärka samarbetet inom ESS och med partner utanför systemet för att ytterligare förbättra systemets produktivitet och dess ledande ställning när det gäller officiell statistik världen över.

— Mål 4: Att se till att sådan statistik fortgående levereras under programmets hela löptid, förutsatt att detta inte stör ESS:s prioritetssättande mekanismer.

Dessa specifika mål är uppdelade på olika prioritetsområden som beskrivs nedan. Mål 1 och 4 ingår i ”I. Statistikprodukter”, mål 2 i ”II. Produktionsmetoderna för europeisk statistik” och mål 3 i ”III. Partnerskap”.

Antagandet av Europa 2020 har i hög grad format unionens och den nationella politikens strategiska agenda för de kommande åren. I denna agenda har överenskommits om ett antal mål och initiativ för vilka ESS måste tillhandahålla statistiska indikatorer inom en rad områden, såsom förbättrade villkor för innovation, forskning och utveckling, främjande av anständiga arbetstillfällen, främjande av jämställdhet, uppfyllelse av unionens klimat- och energimål, resurseffektivitet, förbättrade utbildningsnivåer, inklusive minskning av andelen elever som slutar skolan i förtid, ökning av livslångt lärande och rörlighet i utbildningssyfte, hälsosamt och aktivt åldrande samt främjande av social delaktighet samt fattigdomsminskning. I tillämpliga fall behövs könsuppdelad statistik för att förstå vad som kännetecknar könsbaserad diskriminering, med fokus på könsbaserat våld.

Att tillhandahålla tillförlitlig statistik av hög kvalitet, som ska finnas tillgänglig i rätt tid för den europeiska planeringsterminen, i syfte att övervaka genomförandet av Europa 2020. Nya indikatorer ska så långt det är möjligt bygga på tillgängliga statistiska uppgifter.

— uppdaterade överordnade målindikatorer för Europa 2020 (inom sysselsättning, forskning och utveckling, innovation, energi/klimatförändringar, utbildning, miljö, socialt skydd, social delaktighet och fattigdom) på kommissionens (Eurostats) webbplats,

— statistik som underlag för övervakningen av genomförandet av flaggskeppsinitiativen inom Europa 2020,

— ytterligare indikatorer till stöd för förhands- och efterhandsutvärderingen av unionens ekonomi-, social- och miljöpolitik, och

— sysselsättningsindikatorer som skiljer mellan deltid och heltid och mellan tidsbegränsad anställning och fast anställning samt arbetslöshetsindikatorer som tar hänsyn till människor i aktiveringsåtgärder såsom utbildning. Dessa indikatorer bör också omfatta uppgifter om könsklyftan.

Krisen och spänningarna på finansmarknaderna har belyst behovet av att stärka unionens ekonomiska styrning. Unionen har redan tagit avgörande steg när det gäller ekonomisk styrning och samordning, som i vissa fall kommer att få avsevärda effekter i form av statistik utöver den pågående statistikverksamheten.

Att ta fram ny statistik, och förbättra den statistik som redan finns, som är relevant för unionens beslutsfattare och allmänheten i samband med unionens kraftfullare och integrerade ekonomiska styrning och övervakningscykeln som integrerar stabilitets- och tillväxtpakten och den ekonomiska politiken.

— statistikunderlag till resultattavlan över makroekonomiska obalanser och den bakomliggande analysen,

— statistikunderlag för en förstärkt stabilitets- och tillväxtpakt som särskilt syftar till framställning och tillhandahållande av statistik av hög kvalitet om offentliga underskott och skulder,

— statistikunderlag för en effektiv övervakning av ekonomisk ojämlikhet,

— utveckling och utarbetande av en uppsättning indikatorer för att mäta konkurrenskraft, och

— en effektiv kvalitetsledning genom hela produktionskedjan, som även omfattar data om de offentliga finanserna från tidigare led och de underliggande arbetsprocesserna i medlemsstaterna.

Att förse de europeiska beslutsfattarna med tillförlitlig statistik och indikatorer för administrativa ändamål och lagstiftningsändamål samt för övervakning av specifika unionspolitiska åtaganden.

— ett fastställt tillämpningsområde för statistiken för administrativa ändamål och lagstiftningsändamål enligt överenskommelse med användarna om detta tillämpningsområde, och

— fastställande, om lämpligt, genomförande och förklaring av ett effektivt kvalitetsledningssystem för dessa indikatorer.

Sociala, ekonomiska och andra effekter av finanskrisen, de ökade flödena över gränserna och fragmenteringen av produktionsprocesserna har belyst behovet av ett mer sammanhängande system och bättre mätning av den globaliserade produktionen.

Att förbättra de indikatorer och den statistik om den ekonomiska globaliseringen och de globala värdekedjorna som står till unionens beslutsfattares och allmänhetens förfogande. Denna information bör bidra till bättre förståelse för globaliseringens ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser.

— en uppdatering av de indikatorer som redan finns om den ekonomiska globaliseringen på kommissionens (Eurostats) webbplats,

— utveckling av nya indikatorer om globala värdekedjor, inklusive flöden och beroende av naturresurser,

— uppgifter som möjliggör en analys av de positiva och negativa följderna för unionsmarknaden, i synnerhet unionsarbetsmarknaden,

— analys av de globala värdekedjorna, eventuellt med hjälp av lämpliga input-outputtabeller samt utrikeshandels- och företagsstatistik, inklusive sammanlänkning av mikrodata, och samordning av resultaten av denna analys med internationella initiativ av intresse för unionen, och

— undersökning av behovet av att reformera beräkningen och fördelningen av finansförmedlingstjänster.

Kommissionens meddelande av den 20 augusti 2009Bortom BNP – Att mäta framsteg i en föränderlig värld (nedan kallat Bortom BNP) och offentliggörandet av Stiglitz-Sen-Fitoussi-rapporten om mätning av ekonomiska resultat och samhällsutveckling, har gett nya impulser för att ta itu med EES:s främsta utmaning, nämligen hur man kan få till stånd bättre statistik om övergripande frågor och mer integrerad statistik för att beskriva komplexa sociala, miljörelaterade och ekonomiska företeelser, utöver de traditionella måtten på ekonomisk produktion. Det arbete som görs inom ESS enligt meddelandet Bortom BNP inriktas på följande tre prioriterade områden: statistik för hushållssektorn och statistik som mäter inkomstfördelning, konsumtion och välstånd, statistik som mäter livskvalitet flerdimensionellt och statistik som mäter miljömässig hållbarhet. De nya globala mål för hållbar utveckling som antogs 2015 ger ytterligare impulser. Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS) ger en integrerad och konsekvent ram för all ekonomisk statistik men bör kompletteras med andra indikatorer för att ge mer heltäckande information för politik och beslutsfattande. Ett fullständigt genomförande av ENS 2010 kommer att stödjas genom regelbundna bedömningar av kvalitet och överensstämmelse, med beaktande av att undantagen successivt löper ut fram till 2020, vilket leder till ytterligare förbättringar av indikatorernas aktualitet och tillgänglighet.

Den ekonomiska krisen har gjort det ännu viktigare med makroekonomiska indikatorer av hög kvalitet för att bättre kunna förstå och analysera konjunktursvängningarna och att bättre förstå och analysera utvecklingen i fråga om ekonomisk ojämlikhet och hur dessa faktorer påverkar samhället, och därigenom underlätta beslutsprocesserna. Den i allt högre grad globaliserade produktionen gör det nödvändigt att utveckla ett enhetligt system som gör det lättare att tolka och integrera statistik från olika områden.

Att komplettera mätningen av de ekonomiska resultaten med olika dimensioner av globalisering, livskvalitet, tillgång till varor och tjänster, ekologisk hållbarhet, hälsa, välbefinnande, social sammanhållning och social delaktighet. Att ta fram ett system för analys av den globaliserade produktionen.

— genomförande och sammanställning av årliga och kvartalsvisa nationalräkenskaper samt årliga regionala räkenskaper i enlighet med ENS,

— indikatorer på fördelningen av inkomst, konsumtion och förmögenhet mellan hushållen och avstämning av aggregat från nationalräkenskaperna med uppgifter från hushållsundersökningar eller administrativa uppgifter,

— sammanställning av aktuell prisstatistik av hög kvalitet, särskilt harmoniserade konsumentprisindex,

— förstärkning av kopplingarna till nationella räkenskaper på områdena social trygghet, hälsa och utbildning,

— utveckling av en ram för att mäta livskvalitet, som förstärker hushållsperspektivet i nationalräkenskaperna,

— utveckling av indikatorer som gäller ”Bortom BNP” och som mäter miljöhållbarhet och externa effekter med utgångspunkt i nationalräkenskaperna,

— upprättande av en databas för mätning av tillväxt och produktivitet, där hänsyn tas till ändringar i produktiviteten inom både den offentliga och privata sektorn,

— utarbetande av ytterligare aktuella sociala indikatorer, inklusive avancerad teknik för nutidsprognoser och snabbskattningar,

— stöd till internationellt utbyte av makroekonomiska data i syfte att minska bördan för dataproducenter och förbättra tillgången till jämförbara och samstämda uppgifter för användarna,

— utarbetande och finjustering av sammanslagna indikatorer för inkomst och förmögenhetsskillnadsaspekter,

— mätning och analys av bristande jämställdhet, särskilt i fråga om löneskillnader,

— en begreppsmässig ram för analys av den globaliserade produktionen,

— en begreppsmässig ram för mätning av den livskvalitet och det välbefinnande som uppnåtts, och

— anpassning av motsvarande redovisningsbegrepp och statistiska begrepp så långt detta är möjligt.

Att tillhandahålla centrala makroekonomiska och sociala indikatorer och europeiska ekonomiska huvudindikatorer som en sammanhängande uppsättning indikatorer för att tillgodose statistikkraven i unionen och internationellt, och anpassa de europeiska ekonomiska huvudindikatorerna efter användarnas skiftande behov.

— samordnad utveckling av resultattavlor för centrala makroekonomiska och sociala indikatorer samt indikatorer för hållbar utveckling,

— harmoniserade metoder för centrala makroekonomiska och sociala indikatorer och europeiska ekonomiska huvudindikatorer,

— bättre verktyg som underlättar tolkningen och spridningen av indikatorer, och

— tillgång till och utvidgning av harmoniserad statistik över bostadspriser för alla medlemsstater.

Att skydda, bevara och förbättra miljön för nuvarande och kommande generationer samt motverka effekterna av klimatförändringarna är frågor som ligger högt på den europeiska dagordningen och är mål i fördragen. För en effektiv politik i de frågorna krävs statistik över en rad olika områden.

Att tillhandahålla miljöräkenskaper och statistik med avseende på klimatförändringar, med hänsyn tagen till den internationella utvecklingen på området.

— vidareutveckling av ett sammanhängande miljöräkenskapssystem som utformats som s.k. satelliträkenskaper till nationalräkenskapernas huvudkonton och som ger information om luftföroreningar, energiförbrukning, flöden av naturresurser, handel med råvaror, miljöskatter och kostnader för miljöskydd, eventuellt inklusive grön tillväxt/upphandling,

— vidareutveckling av experimentella räkenskaper för ekosystem som skulle tillåta användning av befintliga uppgifter, inklusive de som sammanställts av unionens institutioner, organ eller byråer som en del av ett initiativ för långsiktig dataintegrering,

— vidareutvecklingsarbete för att bättre utnyttja befintliga databaser för statistik med avseende på klimatförändringar, och

— vidareutveckling av indikatorer som mäter miljöpåverkan, baserade på befintliga uppgifter.

En stor del av unionspolitiken fokuserar på de europeiska företagen. Dessutom ansvarar företagen för att tillhandahålla grundläggande uppgifter. Det är därför stor efterfrågan på företagsstatistik i vid mening som kan användas som underlag för beslutsfattandet, men som också kan ge Europas medborgare och företag en bättre bild av denna politik, där man skiljer mellan stora företag, medelstora företag och småföretag för vilka det finns ett allt större behov av detaljerad och harmoniserad statistik. Samtidigt behöver den administrativa bördan och uppgiftslämnarbördan minskas.

Att göra de statistiska produktionsprocesserna effektivare och mer ändamålsenliga. I linje med agendan för bättre lagstiftning behöver den nuvarande lagstiftningen som rör företagsstatistik rationaliseras. I detta sammanhang bör vederbörlig hänsyn tas till statistikproducenternas begränsade resurser och uppgiftslämnarnas totala börda i enlighet med kommissionens program för lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet). Att tillhandahålla statistik av hög kvalitet om viktiga områden där företagen står i fokus, såsom företagsstatistik, konjunkturindikatorer, företagens investeringar i personal och kompetens, internationella transaktioner, globalisering, övervakning av den inre marknaden, forskning, utveckling och innovation samt turism. Särskild vikt bör läggas vid tillgången till uppgifter om industri- och tjänstesektorer med högt förädlingsvärde, framför allt inom den gröna ekonomin, den digitala ekonomin, delningsekonomin, de hälsomässiga, utbildningsmässiga och sociala ekonomierna.

— återanvändning av uppgifter som finns i statistiksystemet eller i samhället, införandet av en gemensam rättslig grund för företagsstatistik samt en gemensam infrastruktur och gemensamma verktyg,

— statistik och indikatorer om företag som tillhandahålls på årsbasis eller med tätare mellanrum,

— statistik som beskriver Europas ställning i världen och unionens relationer med resten av världen,

— tillhandahållande av statistik för analys av de globala värdekedjorna och utarbetande av Eurogruppens register som utgångspunkt för att samla in uppgifter om globaliseringen som spänner över flera olika områden,

— bättre balans mellan statistiska insamlingar för handeln med varor respektive tjänster genom förbättrad tillgång till uppgifter om tjänster samt åtgärder för att förbättra balansen mellan varu- och tjänstestatistiken,

— utveckling av verktyg för övervakningen av den inre marknaden, t.ex. instrumentet för övervakning av livsmedelspriser och tillhörande indikatorer,

— tillhandahållande av statistik om resultaten på viktiga områden inom innovation och FoU genom utökad användning av patentregister och ökad forskning samt användning av enskilda mikrodata för statistikändamål,

— statistik om tillgång och efterfrågan inom turism genom optimerad uppgiftsinsamling och bättre integrering av turismuppgifter med uppgifter från andra områden, och

— statistik om resursanvändning och resurseffektivitet som så långt det är möjligt baseras på de uppgiftsinsamlingar som redan finns.

Europas medborgare står i centrum för unionens politikområden. Det är därför stor efterfrågan på socialstatistik i vid mening som ett underlag för beslutsfattandet och för att övervaka socialpolitikens resultat, men också som ett medel för att ge Europas medborgare bättre möjligheter att bedöma hur politiken påverkar dem i vardagen och deras välbefinnande.

Att tillhandahålla statistik om de viktigaste socialpolitiska områdena med medborgarna i fokus, t.ex. välbefinnande, hållbarhet, social sammanhållning, fattigdom, ojämlikheter, demografiska utmaningar, särskilt den åldrande befolkningen, avfolkning, utspridd befolkning och migration, arbetsmarknaden, utbildning, inklusive lärande i tidig ålder, vuxenutbildning, yrkesutbildning och ungdomars rörlighet i utbildningssyfte, kultur, fysisk aktivitet, livskvalitet, säkerhet, hälsa, funktionshinder, konsumtion, fri rörlighet och den inre marknaden, ungdomars rörlighet, teknisk innovation och nya livsstilsval. Denna statistik ska, om så är lämpligt, vara könsuppdelad för grupper av särskilt intresse för beslutsfattare på det socialpolitiska området. Prioriteringar ska fastställas i enlighet med artikel 6. I linje med agendan för bättre lagstiftning behöver den nuvarande lagstiftningen som rör socialstatistik rationaliseras. I detta sammanhang bör vederbörlig hänsyn tas till statistikproducenternas begränsade resurser och uppgiftslämnarnas totala börda i enlighet med Refit-programmet.

— en konsoliderad grundläggande infrastruktur för europeisk socialstatistik med uppgiftsinsamlingar genom undersökningar och från administrativa källor och en gemensam uppsättning grundläggande variabler,

— grundläggande sociala undersökningar som tillhandahåller uppgifter (inklusive mikrodata) om enskilda och hushåll och som effektiviseras och kompletteras med ytterligare och mindre vanligt förekommande mikrodatainsamlingar,

— utbildningsstatistik, inklusive effektivisering och modernisering av vuxenutbildningsundersökningen,

— tillhandahållande av statistik över inkomstmässiga ojämlikheter, med indikatorer såsom Ginis index och utvecklingen inom de högsta decilerna för inkomstfördelning, med hjälp av en jämförbar nationell huvudindikator samt uppgifter om ojämlikheter när det gäller tillgång till grundläggande varor och tjänster,

— tillhandahållande av statistik om trygghet mot brott, hälsa, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1338/2008 av den 16 december 2008 om gemenskapsstatistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet ( 4 ), och funktionshinder,

— genomförande av åtgärder i arbetsprogrammet för att integrera migrationsstatistiken med hänsyn till nya utmaningar, särskilt den internationella utvecklingen,

— tillhandahållande av befolkningsprognoser med årliga uppdateringar,

— utarbetande av heltäckande indikatorer avseende migranters situation i unionen,

— ytterligare samarbete med specialiserade organ och organisationer avseende flyktingars situation,

— utarbetande av metoder för en frivillig undersökning av könsrelaterat våld, i samarbete med de europeiska institutioner, organ, och byråer som är verksamma inom detta område,

— införande av en gemensam rättslig grund för socialstatistik och utformning av en gemensam infrastruktur och gemensamma verktyg,

— indikatorer på livskvalitet för att mäta framstegen i samhället,

— inledande förberedelser inför nästa folk- och bostadsräkning (som planeras äga rum 2021).

Sammankopplingen av statistik med georefererade data och geodataanalys erbjuder nya möjligheter som ESS kommer att utforska närmare. Särskild vikt kommer att behöva läggas vid vissa frågor, t.ex. sekretess och statistisk validitet vid skattningar på små områden.

Energi- och transportstatistik kommer att få stor betydelse i framtiden som underlag för Europa 2020 och klimatpolitiken.

Jordbruk förblir ett viktigt politikområde för unionen. I den gemensamma jordbrukspolitiken betonas behoven när det gäller hållbar livsmedelsproduktion, hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder samt balanserad territoriell utveckling vilka är de huvudsakliga målen för den politiken. Tonvikten kommer att läggas vid miljöfrågor, biologisk mångfald/ekosystem, ekonomi, människors hälsa och säkerhet samt sociala frågor.

Att verka för ett evidensbaserat beslutsfattande genom flexiblare och ökad användning av rumslig information i kombination med social, territoriell, ekonomisk och miljörelaterad statistik för regioner, regionala typindelningar, städer och urbaniseringsgrad.

— vidareutveckling, underhåll och drift av infrastrukturen för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire), inrättad genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG ( 5 ), särskilt unionens geoportal,

— tillhandahållande av diverse geografisk information genom samarbete med unionsprogram för markanvändningsundersökningar och fjärranalys, och

— integrering av statistikuppgifter när så är ändamålsenligt för att därigenom skapa en flexibel infrastruktur som grundar sig på flera källor för tillhandahållande av riktad analys i tid och rum,

— införande av statistik över markanvändning och marktäcke, och

— samordning av statistiska uppgifter om regioner, städer och territoriella typindelningar.

Att tillhandahålla miljöstatistik som underlag för beslutsfattandet i unionen.

— grundläggande miljöstatistik om resurser, t.ex. om avfall och återvinning, vatten, råvarufyndigheter, ekosystemtjänster och biologisk mångfald på nationell och om möjligt regional nivå samt grundläggande statistik avseende klimatförändringarna som underlag för åtgärder och politik för begränsning och anpassning på alla relevanta nivåer, från lokal nivå till unionsnivå.

Att tillhandahålla energi- och transportstatistik som underlag för unionens politik.

I enlighet med kommissionens prioriteringar för den europeiska energiunionen kommer särskild vikt att läggas vid statistik, som så långt det är möjligt bygger på tillgängliga uppgifter, som rör energiförbrukning, energieffektivitet, förnybara energikällor, energiberoende, energifattigdomsaspekter, försörjningstrygghet och den cirkulära ekonomin. Energistatistiken kommer också att behöva stödja ramen för klimat och energi fram till 2030 som syftar till att göra unionens ekonomi och energisystem mer konkurrenskraftiga, trygga och hållbara.

— transportsäkerhet, passagerarrörlighet, vägtrafikmätningar och intermodal godstransport, och

Att tillhandahålla jordbruks-, fiske- och skogsbruksstatistik för utvecklingen och övervakningen av den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken i överensstämmelse med centrala unionsstrategiska hållbarhetsmål och landsbygdsutvecklingsmål, genom att regelbundet arbeta med utveckling, framställning och spridning av statistik. I linje med agendan för bättre lagstiftning behöver den nuvarande lagstiftningen som rör jordbruksstatistik rationaliseras. I detta sammanhang bör vederbörlig hänsyn tas till statistikproducenternas begränsade resurser och uppgiftslämnarnas totala börda i enlighet med Refit-programmet.

— reviderad och förenklad insamling av jordbruksuppgifter i överensstämmelse med översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013,

— omorganiserad insamling av jordbruksuppgifter, särskilt med syftet att förbättra de tillhandahållna uppgifternas kvalitet och aktualitet,

— en fullständig översyn av datahanteringssystemet för markanvändning/marktäcke och utarbetande och genomförande av ett nytt system på grundval av detta,

— genomförande av datainsamlingssystemet för samanvändbara jordbruksmiljöindikatorer, på grundval av befintliga metoder när så är möjligt,

— genomförande och spridning av en uppsättning centrala skogsbruksuppgifter från de integrerade miljöekonomiska räkenskaperna för skogsbruket, t.ex. skogsareal, volym och värde av skog på rot samt räkenskaper för skogsbruk,

— utarbetande och genomförande av den jordbruksräkning som är planerad till 2020, och

— införande av en gemensam rättslig grund för jordbruksanknuten statistik och skapande av en gemensam infrastruktur och gemensamma verktyg.

ESS står för närvarande inför en rad utmaningar. Förväntningarna på den europeiska statistikens omfattning, kvalitet och jämförbarhet ökar. Globaliseringen har lett till en komplex situation som måste beaktas i den officiella statistiken och som innebär metodutmaningar. Den ständigt ökande tillgången till uppgifter från privata och offentliga leverantörer ger möjligheter att förbättra den officiella statistikens aktualitet och relevans samt att minska svarsbördan. För att möta dessa utmaningar, samtidigt som att stå inför resursbegränsningar, kommer det i ESS successivt att införas strategiska mål som fastställs i ESS vision 2020, som grundas på ett helhetsgrepp för att uppnå kvalitet och effektivitetsvinster genom följande:

— Aktivt föra en regelbunden dialog med användarna för att bättre förstå deras behov, med beaktande av att olika användargrupper har skilda behov som måste tillgodoses på korrekt sätt.

— Tillhandahålla produkter och tjänster av hög kvalitet och tillämpa en kvalitetsinriktad strategi när det gäller förvaltning, organisation och styrning av ESS.

— Grunda de statistiska produkterna och tjänsterna både på traditionella undersökningar och andra källor, inklusive administrativa uppgifter, geospatiala data och, om möjligt, stora datamängder.

— Få tillgång till nya datakällor, utforma metoder och hitta lämplig teknik i syfte att använda sådana datakällor för att framställa europeisk statistik på ett tillförlitligt sätt.

— Effektivisera statistikproduktionen genom att ytterligare intensifiera utbytet av kunskaper, erfarenheter och metoder samt genom att dela verktyg, uppgifter, tjänster och resurser när så är lämpligt och vederbörligen motiverat. Samarbetet kommer att grundas på fastställda standarder och gemensamma aspekter av den tekniska och statistiska infrastrukturen.

— Införa en strategi för spridning av och information om europeisk statistik som är tillräckligt flexibel för att kunna anpassas till ny teknik, ge vägledning i datarevolutionens tidsålder och utgöra en tillförlitlig demokratisk pelare.

Att genomföra ett kvalitetsledningssystem inom EES med utgångspunkt i uppförandekoden.

Att intensifiera utbytet av god praxis vid genomförandet av uppförandekoden och se till att kvalitetsrapporterna täcker in olika användarbehov.

— införande av nya integrerade, effektiva och ändamålsenliga kvalitetsgarantimekanismer som grundar sig på uppförandekoden och ESS ram för kvalitetssäkring,

— sammanjämkning av kvalitetsledningssystemen inom ESS och Europeiska centralbankssystemet (ECBS),

— tillgodosedda användarbehov i fråga om kvalitetsrapportering, och

— standardisering av kvalitetsrapporter inom olika statistiska områden på unionsnivå.

ESS står inför en betydande utmaning, nämligen hur man ska tillhandahålla europeisk statistik av hög kvalitet för att tillgodose det växande behovet av statistik i ett läge då medlemsstaternas budgetar är hårt åtstramade och inga nyanställningar görs vid kommissionen eller i medlemsstaterna, vilket för vissa organ kommer att resultera i en verklig minskning av personalresurser. Med tanke på de begränsade resurserna såväl på europeisk som på nationell nivå är det viktigt att lägga tonvikten vid prioriteringar och förenklingsåtgärder, vilket kräver alla ESS-partners engagemang. En mekanism för att fastställa prioriteringar har integrerats i utarbetandet av de årliga arbetsprogrammen och kommer att användas under hela programmets löptid. Detta innebär bl.a. en årlig översyn av befintliga statistikkrav med utgångspunkt i initiativ som lagts fram av kommissionen om att minska statistikkraven, med hänsyn till användarnas, producenternas och uppgiftslämnarnas intressen. Denna process bör eftersträvas i nära samarbete med användare och producenter av europeisk statistik.

Att inrätta en prioriteringsmekanism för ESS i syfte att förenkla inrapporteringskraven och göra anpassningar till nya statistikbehov, samtidigt som hänsyn tas till producenternas begränsningar, till uppgiftslämnarbördan och användarnas behov.

— fastställda prioriteringar och resurstilldelningar i enlighet med dessa prioriteringar,

— fastställande av ESS:s prioriteringar som ett led i det årliga arbetsprogram som avses i artikel 9,

— hänsynstagande till resultaten av samråden med användare och producenter i det årliga arbetsprogrammet, och

— information till användarna om förenkling av statistikområden och om reducerade eller avskaffade uppgiftsinsamlingar.

Att gradvis införa en verksamhetsarkitektur för ESS som möjliggör mer integrerad framställning av den europeiska statistiken, med beaktande av de kostnader som uppstått inom ESS genom införandet, att harmonisera och standardisera produktionsmetoder och metadata för statistiken, att öka horisontell (olika statistikområden) och vertikal (olika ESS-partner) integrering av de statistiska produktionsprocesserna i ESS i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen, att använda och integrera flera olika datakällor samt att framställa statistik för flera olika ändamål. Särskild vikt kommer att läggas vid sekretessfrågor som kommer att uppstå vid ökad användning, återanvändning och utbyte av mikrodata och administrativa register.

— utökad användning av lämpliga administrativa uppgifter på alla statistikområden,

— kartläggning och användning av nya datakällor för europeisk statistik,

— större deltagande från kommissionen (Eurostat) och de nationella statistikmyndigheternas sida i utformningen av administrativa register,

— ökad användning av statistisk matchning och datalänkningstekniker för att skapa ett större utbud av europeisk statistik,

— användning av modellen för europeisk statistik för snabb politisk respons i specifika och vederbörligen motiverade fall,

— ökad integrering av produktionsprocesserna för den europeiska statistiken genom insatser som samordnas av ESS,

— ytterligare harmonisering av statistiska begrepp mellan olika statistikområden,

— utveckling och genomförande av en flexibel it-referensinfrastruktur och tekniska standarder för förbättrad driftskompatibilitet, gemensamt utnyttjande av data och metadata samt gemensam datamodellering,

— användning av standardverktyg på it-området i alla statistikprocesser,

— utveckling av metodologiska standarder för att öka användningen av och tillgången till harmoniserade metoder (inklusive blandade metoder för uppgiftsinsamling) och harmoniserade metadata,

— stärkt roll för de statistiska företagsregistren som den plats där statistikenheter för all företagsrelaterad statistik förvaras och används som en källa för nationalräkenskaperna, och

— förbättrat tillhandahållande av metadata, framför allt bakgrundsinformation om hur data samlats in, om kvaliteten på data och om hur dessa data kan göras mer lättförståeliga för användarna.

Att se till att ESS är välfungerande och konsekvent genom effektivt samarbete och effektiv kommunikation.

— utarbetande och tillämpning av rutiner för uppgifts- och arbetsfördelningen inom ESS, och

Europeiska medborgare ska enkelt och utan hinder kunna utnyttja europeisk statistik för att kunna använda sådana uppgifter i informationssyfte och för att fatta beslut. Detta mål kommer att genomföras genom att förbättra användarvänligheten hos europeisk statistik och förenkla tillgången till uppgifter. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid enkel åtkomst till och omvandling av statistiska uppgifter för praktisk användning, inklusive via diagram och kartor. Fler medborgare bör gynnas av europeisk statistik, vilket skulle bidra till att spridningen av statistiska uppgifter i samhället förbättras på ett effektivt sätt.

Att göra ESS till den främsta uppgiftskällan för europeisk statistik för alla användare, och särskilt för offentliga och privata beslutsfattare, genom att tillhandahålla en statistiktjänst av hög kvalitet som bygger på principerna om fri och enkel tillgång till den europeiska statistiken.

Att intensifiera och utvidga dialogen mellan statistikanvändare och statistikproducenter för att tillgodose användarnas behov av statistik av hög kvalitet. Att användarna involveras i utvecklingsarbetet på ett tidigt stadium är avgörande för ett effektivare och mer ändamålsenligt ESS.

Att utvidga och rationalisera utbudet av produkter för spridning för att tillgodose behoven hos de användare som använder ny teknik.

Att upprätta en kostnadseffektiv och integrerad säker infrastruktur inom ESS för tillgång till konfidentiella uppgifter i vetenskapligt syfte.

— erkännande av ESS som den främsta referenspunkten för användare av europeisk statistik,

— inrättande av en integrerad säker infrastruktur för tillgång till mikrodata om unionen,

— inrättande av ett system för att hantera ansökningar från användare om direkt tillgång till och råd vid tolkning av statistiken,

— produkter för spridning som är anpassade efter behoven hos de användare som använder ny teknik,

— ökad användning av ny teknik för kommunikation och spridning (t.ex. SDMX-baserad),

— större utbud av mikrodatauppsättningar för forskningsändamål i enlighet med datasekretesslagstiftning på unionsnivå och på nationell nivå, och

— utarbetning av datauppsättningar för att underlätta användningen av statistikuppgifter för utbildnings- och forskningsändamål, och

— fastställande av befintliga och framtida behov av uppgifter för att tillhandahålla statistik för flera olika ändamål samt skräddarsydda produkter och tjänster.

Att tillgodose utbildnings- och utvecklingsbehov i ESS genom en kombination av utbildningskurser och möjligheter till lärande och utveckling.

Att förbättra samarbetet mellan ESS-medlemmarna när det gäller kunskapsöverföring samt utbyte och genomförande av bästa praxis och gemensamma innovativa tillvägagångssätt vid statistikframställning.

Att organisera verksamhet som inkluderar forskarvärlden samt dess medverkan i och bidrag till förbättringen av de statistiska produktionskedjorna och av kvaliteten på officiell statistik.

— inrättande av en akademisk examen på avancerad nivå (t.ex. master i officiell statistik),

— utbildningsprogram som är inriktade på användarnas och andra medborgares behov,

— en bredare användning av resultat från forskningsprojekt vid framställningen och spridningen av statistik,

— analys av behoven av ny kompetens i fråga om datavetenskap och dess införande i utbildningsprogram,

— erkännande av ESS som en referenspunkt för statistikforskningen,

— ett brett deltagande av forskarvärlden i forskningsverksamhet som rör officiell statistik, och

— inrättande av adekvata verktyg för utbyte av praxis och genomförande av gemensamma lösningar inom ESS.

I en anda av partnerskap är de nationella statistikmyndigheterna och kommissionen (Eurostat) ansvariga för att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik.

Detta mål ska uppnås med hjälp av genomförande av översynen av förordning (EG) nr 223/2009 och av kommissionens beslut 2012/504/EU av den 17 september 2012 om Eurostat ( 6 ).

Att stärka kommissionens (Eurostats) roll som samordnare i egenskap av Europeiska unionens statistikbyrå.

— kommissionens (Eurostats) medverkan på ett tidigt stadium i fråga om de statistiska aspekterna av alla kommissionsinitiativ, och

— regelbunden dialog med berörda aktörer på högsta ledningsnivå.

Att genom gemensamma projekt och samordnade satsningar utöka samarbetet med ECBS samt med de europeiska och internationella organisationer som deltar i framställningen av data för statistiska eller administrativa ändamål. Att se till att unionsstandarder och internationella standarder är samstämmiga.

— kommissionens (Eurostats) ökade medverkan i internationella rådgivande grupper,

— fastställande och genomförande av nya samarbetsformer för att se till att statistiska utvecklingar samordnas väl mellan internationella organisationer och att arbetet fördelas effektivt,

— tillämpning av FN:s nya rekommenderade nationalräkenskapssystem, ENS, FN:s system för miljöräkenskaper, de europeiska miljöräkenskaperna och handböckerna för betalningsbalansstatistiken.

Att främja och genomföra statistisk rådgivning och statistisk stödverksamhet i länder utanför unionen i överensstämmelse med prioriteringarna i unionens utrikespolitik, med särskild tonvikt vid utvidgningen och den europeiska grannskapspolitiken.

— tillhandahållande av uppgifter för ändamål som rör unionens utrikespolitik,

— stöd till kommissionens avdelningar vid genomförandet av utvecklingspolitiken och politiken för internationellt samarbete, i deras relationer med internationella organisationer och i frågor som är av gemensamt statistiskt intresse för utomeuropeiska regioner eller länder,

— spridning av relevanta statistikuppgifter som underlag för utvidgningsprocessen och förhandlingarna,

— ökad medvetenhet hos europeiska medborgare om vikten av officiell statistik och spridningen av denna statistik till alla berörda parter genom att uppmärksamma den europeiska statistikdagen den 20 oktober varje år,

— spridning av relevanta statistiska uppgifter som underlag för den europeiska grannskapspolitiken och respektive associeringsavtal,

— marknadsföring av europeiska värden och initiativ, till exempel uppförandekoden, ESS ram för kvalitetssäkring samt standardisering och harmoniseringsstrategier för utomeuropeiska länder och regioner,

— minimering av antalet begärda undantag från nya medlemsstater som medför att uppgifter saknas,

— tekniskt bistånd som inriktas på harmonisering och inrapportering av uppgifter, och

— förbättrat samarbete och samordningsverksamhet mellan deltagare i ESS.

( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

( 2 ) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

		Officiella tidningen
		nr	sida	datum
►M1	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1383/2013 av den 17 december 2013	L 354	84	28.12.2013
►M2	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/1951 av den 25 oktober 2017	L 284	1	31.10.2017