EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 7.11.2018

COM(2018) 732 final

2018/0380(NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för år 2019 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Syftet med alla förordningar om fiskemöjligheter är att begränsa utnyttjandet av fiskbestånden till nivåer som är förenliga med den gemensamma fiskeripolitikens (GFP) allmänna mål. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken (nedan kallad grundförordningen) anges målen för de årliga förslagen till begränsningar av fångsterna och fiskeansträngningen, varmed syftet är att säkerställa att unionens fiske är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart.

Fiskemöjligheterna fastställs genom en årlig förvaltningscykel (tvåårig när det gäller de djuphavslevande bestånden). Detta utesluter dock inte att det också införs mer långsiktiga förvaltningsstrategier. Den fleråriga planen för Nordsjön har antagits av Europaparlamentet och rådet och den offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 4 juli 2018. Den 23 mars 2018 lade kommissionen fram ett förslag till flerårig plan för de västliga vattnen 1 , som för närvarande behandlas av Europaparlamentet och rådet.

Detta förslag omfattar de fiskemöjligheter som unionen fastställer autonomt. Det omfattar emellertid också fiskemöjligheter som härrör från multi- eller bilaterala samråd om fiske. Resultaten från samråden genomförs genom intern fördelning av fiskemöjligheterna mellan medlemsstaterna på grundval av principen om relativ stabilitet.

Utöver de autonoma unionsbestånden omfattar detta förslag således följande bestånd:

·Gemensamma bestånd, dvs. bestånd som samförvaltas med Norge i Nordsjön och Skagerrak eller förvaltas genom kuststatssamråd inom ramen för Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC).

·Fiskemöjligheter som följer av avtal inom ramen för de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna (RFMO).

För en del av fiskemöjligheterna i detta förslag har förkortningen ”pm” angetts (pro memoria, dvs. uppgift saknas). Detta beror på något av följande:

–Utlåtandena för vissa bestånd finns inte tillgängliga vid den tidpunkt då förslaget antas.

–Vissa fångstbegränsningar och andra rekommendationer från de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna finns ännu inte tillgängliga, eftersom dessa organisationers årsmöten ännu inte ägt rum.

–För vissa bestånd i Grönlands vatten samt för bestånd som samförvaltas med Norge och andra tredjeländer eller för vilka kvoter utbyts med de länderna finns ännu inga siffror tillgängliga, eftersom samråden med dessa länder inte avslutas förrän i november och december 2018.

–För ett fåtal TAC:er har utlåtanden avgetts, men utvärderingen pågår fortfarande.

Metod för fastställande av fiskemöjligheter

Kommissionen har i gängse ordning gjort en översyn av den situation som råder och som förslagen till fiskemöjligheter måste svara mot, och den har offentliggjort resultatet i ett årligt meddelande om samråd om fiskemöjligheterna (COM(2018) 452), nedan kallat meddelandet). I meddelandet ges en översikt över beståndens status som bygger på de tillgängliga vetenskapliga utlåtandena och dessutom förklaras processen för fastställande av fiskemöjligheter.

Den 29 juni 2018 avgav Internationella havsforskningsrådet (Ices), som svar på kommissionens begäran, sina årliga utlåtanden avseende de flesta bestånd som omfattas av detta förslag.

Ices vetenskapliga utlåtanden är i allt väsentligt beroende av data. Det kan bara göras fullständiga bedömningar av bestånd om det finns tillräckliga och tillförlitliga uppgifter, så att man kan göra skattningar av beståndens storlek och prognoser för hur de kommer att reagera på de olika scenarierna för utnyttjande (tabeller över fångstalternativ). Om tillräckliga data finns tillgängliga kan de vetenskapliga organen ge uppskattningar av i vilken utsträckning fiskemöjligheterna behöver anpassas för att bestånden ska kunna ge maximal hållbar avkastning (MSY). I sådana fall betecknas utlåtandena som utlåtanden om MSY. I övriga fall tillämpar de vetenskapliga organen försiktighetsansatsen när de utfärdar sina rekommendationer om nivån för fiskemöjligheterna. Den metod som Ices tillämpar i detta sammanhang presenteras i det material som Ices offentliggör avseende genomförandet av utlåtanden för bestånd för vilka det inte finns tillräckliga data 2 .

Alla fiskemöjligheter som föreslås här överensstämmer med vetenskapliga utlåtanden om beståndens status som har inkommit till kommissionen, och utlåtandena har använts i enlighet med kommissionens meddelande.

Landningsskyldigheten som infördes genom förordning (EU) nr 1380/2013

Den landningsskyldighet som infördes genom grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken har genomförts stegvis under perioden 2015–2019. 2019 ska landningsskyldigheten gälla för alla bestånd som omfattas av fångstbegränsningar. Vissa undantag från den landningsskyldighet som fastställs i grundförordningen kan vara tillämpliga. På grundval av de gemensamma rekommendationerna från medlemsstaterna har kommissionen antagit delegerade förordningar om specifika utkastplaner, som tillåter begränsade utkast grundade på undantag av mindre betydelse eller undantag för arter med hög överlevnadsgrad.

När landningsskyldigheten införs måste de föreslagna fiskemöjligheterna, i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1380/2013, återspegla ändringen från landad mängd till fångad mängd, med beaktande av att utkast inte längre är tillåtet. Detta görs på grundval av det vetenskapliga utlåtande som lämnas för fiskbestånden i sådana fisken som avses i artikel 15.1 i grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken. Fiskemöjligheterna bör också fastställas i enlighet med andra relevanta bestämmelser, närmare bestämt artikel 16.1 (principen om relativ stabilitet) och artikel 16.4 (som hänvisar till målen för den gemensamma fiskeripolitiken och de regler som anges i de fleråriga planerna).

Med hänsyn till att landningsskyldigheten kommer att tillämpas fullt ut från och med den 1 januari 2019 kommer kommissionen därför att föreslå TAC:er grundade på fångstutlåtanden i stället för som tidigare på landningsutlåtanden. De föreslagna TAC:erna kommer att ta hänsyn till det faktum att vissa begränsade utkast grundade på fastställda undantag kommer att förekomma och att dessa kvantiteter således inte kommer att landas och räknas av från kvoterna. Dessa kvantiteter dras därför av från de fångstbaserade TAC:erna.

Ices har utfärdat vetenskapliga utlåtanden om nollfångst under 2019 för fem bestånd (torsk och vitling väster om Skottland, vitling i Irländska sjön, torsk i Keltiska havet och rödspätta i södra Keltiska havet, sydväst om Irland). För tre av dem har TAC:erna fastställts till noll under flera år. Denna förvaltningsmodell som innebär att inget riktat fiske kan bedrivas har dock inte gett den önskade bevarandeeffekten, dvs. att säkerställa återhämtning för det berörda beståndet. Det har endast lett till att utkasten ökat.

Om modellen att fastställa TAC till noll tillämpas under 2019 kommer det fullständiga genomförandet av landningsskyldigheten i blandfisken där bifångster av de fem ovannämnda bestånden förekommer och befintlig flexibilitet inte kan tillämpas att leda till fenomenet med begränsande arter (så kallade choke species). Rådgivande nämnder och medlemsstaternas regionala grupper har i samarbete utvecklat verktyget Choke Mitigation Tool. Med hjälp av detta verktyg har de berörda aktörerna undersökt om de tillgängliga åtgärderna och möjligheterna till flexibilitet, såsom ökad selektivitet, kvotutbyten, tillämpning av flexibilitet mellan olika arter etc., kan underlätta i situationer där blandfiske, på grund av väldigt låga TAC:er eller TAC:er på noll, inte kommer att kunna fortsättas. Samtidigt som det har gått att finna lösningar för en rad bestånd måste förvaltningsbeslut på EU-nivå antas för de fem bestånd som omfattas av utlåtandet om nollfångst. Dessa beslut måste uppnå den rätta balansen mellan ett fortsatt fiske för att undvika de potentiellt allvarliga socio-ekonomiska konsekvenserna av ett avbrott och behovet av att uppnå god biologiskt status för dessa bestånd.

Med beaktande av svårigheten att fiska samtliga bestånd i ett blandfiske på nivåer som säkerställer maximal hållbar avkastning samtidigt för alla arter, bör det därför fastställas särskilda bifångst-TAC:er för dessa bestånd på en nivå som gör det möjligt att fortsätta blandfisket, samtidigt som det säkerställs att fiskeridödligheten inte ökar. Dessa TAC:er skulle sålunda baseras på bästa tillgängliga vetenskapliga utlåtanden om tidigare utkastnivåer som ingår i Ices utlåtande, då dessa utgör bästa tillgängliga underlag för att bestämma oundvikliga fångster. För att uppnå god biologisk status för dessa bestånd och ge incitament till ytterligare utveckling och användning av selektivitetsåtgärder och fångstundvikande åtgärder bör dessa nivåer dessutom minskas väsentligt. När det gäller torskbeståndet i Keltiska havet bör TAC-nivån beakta Ices utlåtande om oundvikliga bifångster (Ices har inte möjlighet att utfärda ett sådant utlåtande för andra bestånd).

Från och med 2019 bör medlemsstaterna genomföra fleråriga planer för minskning av bifångster inom de berörda fiskena i syfte att successivt minska oönskade fångster av de berörda bestånden genom att vidta nationella åtgärder, genom att tillämpa de åtgärder som ingår i befintliga utkastplaner och, i tillämpliga fall, genom att samarbeta på regional nivå i syfte att lämna in gemensamma rekommendationer till kommissionen under 2019. Dessa planer för att minska bifångsterna bör utvärderas av STECF och ses över två år efter ikraftträdandet. Dessutom bör alla fartyg som får del i dessa särskilda TAC:er omfattas av krav på fullständig fångstdokumentation från och med 2019.

Medlemsstaterna bör komma överens om en gemensam förvaltning av dessa bifångst-TAC:er. Denna förvaltning bör syfta till att säkerställa lika villkor för alla unionens aktörer samt ta hänsyn till det faktum att flottor som inte har någon kvot för bifångster inte kommer att kunna fånga sina målarter och att kvotbehoven vad gäller oundvikliga bifångster kan skilja sig markant från fångsterna inom det riktade fisket efter dessa arter.

Flexibilitet mellan år

Slutligen måste kopplingarna mellan grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken och rådets förordning (EG) nr 847/96 beaktas. I den senare fastställs ytterligare villkor för förvaltningen av TAC:er från år till år, däribland flexibilitetsbestämmelserna i artiklarna 3 och 4 för bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC respektive analytisk TAC. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när det fastställer TAC:er, bestämma för vilka bestånd artiklarna 3 och 4 inte ska gälla, framförallt på grundval av beståndens biologiska status. Nyligen infördes en annan flexibilitetsmekanism genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013. För att undvika en alltför stor flexibilitet som skulle undergräva principen om rationellt och ansvarsfullt utnyttjande av levande marina biologiska resurser och hindra uppnåendet av den gemensamma fiskeripolitikens mål, bör det därför klargöras att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 inte kan tillämpas vid sidan av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Åtgärder rörande ål

Åtgärderna rörande ål kommer att fastställas med hänsyn till Ices vetenskapliga utlåtanden, efter det att en fullständig analys har gjorts av utlåtandena. De vetenskapliga utlåtandena för de sydliga bestånden av havsabborre kommer att avges den 7 november 2018.

Åtgärder rörande havsabborre

Enligt vetenskapliga utlåtanden är tillståndet för havsabborre (Dicentrarchus labrax) i Keltiska havet, Engelska kanalen, Irländska sjön och södra Nordsjön (Ices-sektionerna 4b, 4c, 7a och 7d–h) fortfarande allvarligt. Lekbiomassan har minskat sedan 2005 och ligger nu under Blim. Fiskeridödligheten har ökat under tidsserierna och var som högst under 2013, innan den snabbt minskade till under FMSY. Rekryteringen har enligt bedömningarna varit dålig sedan 2008, med undantag av bedömningarna av årsklasserna 2013 och 2014, som visade på en genomsnittlig rekrytering. Ices rekommenderar att när principen om maximal hållbar avkastning tillämpas bör de totala uttagen under 2019 inte uppgå till mer än 1 789 ton. Det är därför lämpligt att fortsätta med åtgärderna avseende oundvikliga bifångster av havsabborre. I överensstämmelse med de vetenskapliga utlåtandena från Ices kan större fångster av denna art tillåtas när det gäller fiske med krokar och linor. Åtgärderna för förvaltning av fritidsfiske efter havsabborre bör anpassas med hänsyn till den betydande inverkan detta fiske har på de berörda bestånden.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

De föreslagna åtgärderna har utformats i enlighet med målen och reglerna för den gemensamma fiskeripolitiken och är förenliga med unionens politik för hållbar utveckling.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

De föreslagna åtgärderna är förenliga med unionens politik på andra områden, särskilt med miljöpolitiken.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Unionens skyldigheter att garantera ett hållbart utnyttjande av levande akvatiska resurser härrör från de skyldigheter som fastställs i artikel 2 i grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Förslaget avser ett område där unionen har exklusiv befogenhet enligt artikel 3.1 d i fördraget. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: Den gemensamma fiskeripolitiken är en gemensam politik. Enligt artikel 43.3 i fördraget ska rådet besluta om åtgärder för fastställande och fördelning av fiskemöjligheter.

Genom föreliggande förslag till rådets förordning fördelas fiskemöjligheterna mellan medlemsstaterna. I enlighet med artiklarna 16 och 17 i grundförordningen fördelar medlemsstaterna därefter på lämpligt sätt möjligheterna mellan regioner eller aktörer. Medlemsstaterna har därmed stora möjligheter att själva besluta vilken social/ekonomisk modell de vill använda för att utnyttja de tilldelade fiskemöjligheterna.

Förslaget får inga nya ekonomiska följder för medlemsstaterna. Rådet antar denna förordning varje år och de offentliga och privata medel som behövs för att genomföra den finns redan.

•Val av instrument

Föreslaget instrument: förordning.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

•Samråd med berörda parter

a)Samrådsmetoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profil

Kommissionen har rådgjort med berörda aktörer, särskilt genom de rådgivande nämnderna, och medlemsstaterna om den tänkta strategin avseende förslagen till fiskemöjligheter grundval av meddelandet om fiskemöjligheterna för 2019.

Kommissionen har vidare följt de riktlinjer som anges i meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet Förbättrade samråd om gemenskapens fiskeriförvaltning (KOM(2006) 246 slutlig), där principerna för den så kallade tidigareläggningsprocessen anges.

b)Sammanfattning av svaren och av hur de har beaktats

De svar som inkommit med anledning av kommissionens meddelande om fiskemöjligheterna visar hur de berörda parterna ser på den bedömning som kommissionen gjort av resursernas tillstånd och hur man kan säkerställa att resurserna förvaltas på rätt sätt. Kommissionen har beaktat svaren vid utarbetandet av förslaget.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Beträffande de metoder som har använts har kommissionen, som nämnts, rådfrågat Ices. Utlåtandena från Ices baserar sig på ett rekommendationssystem som tagits fram av expertgrupper och beslutsorgan inom Ices och de utfärdas i enlighet med det samförståndsavtal som slutits med kommissionen.

Det yttersta målet är att se till att bestånden ligger på nivåer som möjliggör maximal hållbar avkastning (MSY). Detta mål har uttryckligen införts i grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt i artikel 2.2, där det fastställs att detta mål där så är möjligt ska ”ha uppnåtts senast 2015 och [...] senast 2020 för alla arter”. Detta återspeglar unionens åtagande till följd av slutsatserna från världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 och den därmed sammanhängande genomförandeplanen. Såsom påpekats finns det redan information om nivåerna för maximal hållbar avkastning för vissa bestånd. Bland dessa finns mycket viktiga bestånd vad gäller fångstvolymer och kommersiellt värde, t.ex. kummel, torsk, marulk, tunga, glasvarar, kolja och havskräfta.

Den fleråriga planen för fisket i Nordsjön trädde i kraft i år. Enligt den planen ska fiskemöjligheterna fastställas i överensstämmelse med målen enligt planen, och när det gäller de bestånd som anges i artikel 1 i planen ska målen överensstämma med FMSY-intervallen. I de fall då ett bestånds biomassa ligger under de referenspunkter som anges i planen, ska fiskemöjligheterna fastställas till en nivå som motsvarar fiskeridödligheten minskad proportionellt med hänsyn till minskningen av beståndets biomassa

För att uppnå MSY-målet kan det i vissa fall vara nödvändigt att minska fiskeridödligheten och/eller att minska fångsterna. Därför bygger detta förslag på utlåtanden om MSY, om sådana finns. I enlighet med målen för den gemensamma fiskeripolitiken ligger de TAC:er som föreslås på grundval av utlåtanden om MSY på nivåer som enligt utlåtandena säkerställer att MSY-målet uppnås 2019. Detta överensstämmer med de principer som anges i meddelandet om fiskemöjligheterna för 2019.

För de bestånd för vilka det endast finns begränsade uppgifter utfärdar rådgivande vetenskapliga organ rekommendationer om huruvida fångsterna bör minska, stabiliseras eller tillåtas öka. Ices utlåtanden innehåller i många fall kvantitativa riktlinjer för sådana ökningar och minskningar, utifrån principen att fångstnivåerna högst får ändras med +/- 20 % från ett år till nästa, i enlighet med försiktighetsansatsen. De föreslagna TAC:erna bygger på dessa riktlinjer. Om inga vetenskapliga utlåtanden finns att tillgå har försiktighetsansatsen tillämpats, vilket innebär TAC-minskningar med 20 % i enlighet med försiktighetsansatsen.

•Konsekvensbedömning

Tillämpningsområdet för förordningen om fiskemöjligheter begränsas av artikel 43.3 i fördraget.

Genom förslaget strävar man efter att undvika kortsiktiga lösningar till förmån för beslut inriktade på långsiktig hållbarhet, och förslaget tar således också hänsyn till initiativ från berörda aktörer och de rådgivande nämnderna i de fall sådana initiativ bemötts positivt av Ices och/eller STECF. Kommissionens förslag till reform av den gemensamma fiskeripolitiken byggde dessutom på en konsekvensbedömning (SEK(2011) 891), inom vilken MSY-målet bedömdes. I slutsatserna ses detta mål som ett nödvändigt villkor för att uppnå miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget innebär förenklingar av administrativa förfaranden för myndigheter (EU-myndigheter eller nationella myndigheter), särskilt när det gäller kraven rörande förvaltningen av fiskeansträngningen.

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

2018/0380 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för år 2019 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Enligt artikel 43.3 i fördraget ska rådet på förslag av kommissionen besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter.

(2)Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 3 krävs det att bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning, i förekommande fall inbegripet rapporter som utarbetats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) och andra rådgivande organ, samt råd från rådgivande nämnder.

(3)Det åligger rådet att besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa, i förekommande fall. Enligt artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna fastställas i överensstämmelse med de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som fastställs i artikel 2.2 i den förordningen. Enligt artikel 16.1 i den förordningen ska fiskemöjligheterna tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fisket för var och en av medlemsstaterna och för vart och ett av bestånden eller fiskena.

(4)Den totala tillåtna fångstmängden (TAC) bör därför, i linje med förordning (EU) nr 1380/2013, fastställas på grundval av tillgängliga vetenskapliga utlåtanden, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter, samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket garanteras en rättvis inbördes behandling, och mot bakgrund av de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter, i synnerhet vid mötena i de rådgivande nämnderna.

(5)Enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 måste landningsskyldigheten tillämpas fullt ut senast från och med den 1 januari 2019. När ett fiske omfattas av landningsskyldigheten bör alla arter i detta fiske som är föremål för fångstbegränsningar landas. I artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 föreskrivs att fiskemöjligheter, när landningsskyldigheten för ett fiskbestånd införs, måste fastställas med beaktande av ändringen från att fiskemöjligheter fastställs för att återspegla landningar till att fiskemöjligheter fastställs för att återspegla fångster. På grundval av de gemensamma rekommendationerna från medlemsstaterna och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013, har kommissionen antagit ett antal delegerade förordningar som fastställer närmare bestämmelser för genomförande av landningsskyldigheten i form av specifika utkastplaner som tillämpas på tillfällig basis under en period på högst tre år.

(6)Fiskemöjligheterna för bestånd av arter som omfattas av landningsskyldigheten från och med den 1 januari 2019 bör fastställas med hänsyn till det faktum att utkast i princip inte längre kommer att vara tillåtet. Fiskemöjligheterna bör därför baseras på Ices rekommenderade gräns för totala fångster (i stället för den rekommenderade gränsen för totala landningar). De kvantiteter som, genom undantag, även fortsättningsvis får kastas över bord då landningsskyldigheten tillämpas bör dras av från den rekommenderade totala fångstkvantiteten.

(7)Det finns vissa bestånd för vilka Ices har utfärdat vetenskapliga utlåtanden som innebär att inga fångster får tas. Om TAC:erna för dessa bestånd fastställs till den nivå som anges i det vetenskapliga utlåtandet, skulle skyldigheten att landa alla fångster inom blandfisken med bifångster ur dessa bestånd leda till fenomenet med begränsande arter (så kallade choke species). För att uppnå rätt balans mellan ett fortsatt fiske, med tanke på de potentiellt allvarliga socio-ekonomiska konsekvenserna, och behovet att uppnå god biologisk status för dessa bestånd, med beaktande av svårigheten att fiska samtliga bestånd i ett blandfiske på nivåer som säkerställer maximalt hållbar avkastning samtidigt för alla arter, bör det fastställas särskilda TAC:er för bifångster av dessa bestånd. Nivån för dessa TAC:er bör vara sådan att fiskeridödligheten för dessa bestånd inte ökas och att den ger incitament till att förbättra selektivet och fångstundvikande. Medlemsstaterna bör komma överens om en gemensam förvaltning av dessa TAC:er, med beaktande av de oundvikliga bifångsterna ur dessa bestånd och andra relevanta kriterier.

(8)I syfte att successivt minska de oönskade fångsterna ur de berörda bestånden bör medlemsstaterna från och med 2019 genomföra fleråriga planer för minskning av bifångster inom de berörda fiskena i syfte att successivt minska oönskade fångster av de berörda bestånden genom att vidta nationella åtgärder och, i tillämpliga fall, genom att samarbeta på regional nivå i syfte att lämna in gemensamma rekommendationer till kommissionen under 2019. Dessa planer för att minska bifångsterna måste utvärderas av STECF och ses över två år efter ikraftträdandet. Dessutom bör alla fartyg som får del i dessa särskilda TAC:er omfattas av krav på fullständig fångstdokumentation från och med 2019.

(9)Enligt vetenskapliga utlåtanden är tillståndet för havsabborre (Dicentrarchus labrax) i Keltiska havet, Engelska kanalen, Irländska sjön och södra Nordsjön (Ices-sektionerna 4b, 4c, 7a och 7d–h) fortfarande allvarligt. Lekbiomassan har minskat sedan 2005 och ligger nu under Blim. Fiskeridödligheten har ökat under tidsserierna och var som högst under 2013, innan den snabbt minskade till under FMSY. Rekryteringen har enligt bedömningarna varit dålig sedan 2008, med undantag av bedömningarna av årsklasserna 2013 och 2014, som visade på en genomsnittlig rekrytering. Ices rekommenderar att när principen om maximal hållbar avkastning tillämpas bör de totala fångsterna under 2019 inte uppgå till mer än 1 789 ton. Det är därför lämpligt att fortsätta med åtgärderna avseende oundvikliga bifångster av havsabborre. I överensstämmelse med de vetenskapliga utlåtandena från Ices kan större fångster av denna art tillåtas när det gäller fiske med krok och linor. Åtgärderna för förvaltning av fritidsfiske efter havsabborre bör anpassas med hänsyn till den betydande inverkan detta fiske har på de berörda bestånden.

(10)[Åtgärderna avseende ål (Anguilla anguilla) kommer att föras in i kommissionens förslag i ett senare skede, efter det att det vetenskapliga utlåtandet har avgetts den 7 november 2019.]

(11)Under några år har vissa TAC:er för bestånden av hajar och rockor fastställts till noll med en därtill knuten bestämmelse som innebär en skyldighet att omedelbart frisläppa oavsiktliga fångster. Skälet till denna specialbehandling var dessa bestånds dåliga bevarandestatus och antagandet att utkast, på grund av den höga överlevnadsgraden, inte skulle öka fiskeridödligheten och skulle gynna bevarandet av dessa arter. Från och med den 1 januari 2019 måste emellertid fångster av dessa arter landas, såvida arterna inte omfattas av något av undantagen från landningsskyldigheten enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013. Artikel 15.4 a i den förordningen medger sådana undantag för arter som det är förbjudet att fiska enligt en unionsrättsakt antagen inom området för den gemensamma fiskeripolitiken. Det är därför lämpligt att förbjuda fiske efter dessa arter i de berörda områdena.

(12)Enligt artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska TAC:er för bestånd som omfattas av specifika fleråriga planer fastställas i enlighet med reglerna i dessa planer.

(13)Den fleråriga planen för Nordsjön fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2018/973 4 och den trädde i kraft under 2018. Fiskemöjligheterna för bestånd som anges i artikel 1 i den planen bör fastställas i enlighet med de mål (FMSY-intervall) och skyddsåtgärder som fastställs i den planen. Fiskemöjligheterna för bifångstbestånd i Nordsjön bör fastställas i enlighet med försiktighetsansatsen, såsom anges i artikel 5.2 i förordning (EU) nr 2018/973.

(14)TAC:erna för bestånd av tunga i västra delen av Engelska kanalen och av blåfenad tonfisk i östra Atlanten och i Medelhavet bör fastställas i enlighet med reglerna i rådets förordning (EG) nr 509/2007 5 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/1627 6 . Målet för de sydliga bestånden av kummel enligt rådets förordning (EG) nr 2166/2005 7 är att bygga upp de berörda beståndens biomassa till nivåer inom säkra biologiska gränser och samtidigt följa vetenskapliga data. I enlighet med vetenskapliga utlåtanden är det, i brist på definitiva data om ett målvärde för lekbiomassan och med hänsyn till förändringar av de säkra biologiska gränserna, lämpligt att fastställa TAC:en på grundval av Ices utlåtande om maximal hållbar avkastning, i syfte att bidra till uppnåendet av målen för den gemensamma fiskeripolitiken.

(15)På grundval av ett fastställt riktmärke för sillbeståndet väster om Skottland, har Ices avgett utlåtanden om de kombinerade sillbestånden i sektionerna 6a, 7b och 7c (väster om Skottland och väster om Irland). Utlåtandet avser två separata TAC:er (för 6aS, 7b och 7c å ena sidan och för 5b, 6b och 6aN å andra sidan). Enligt Ices måste det tas fram en återuppbyggnadsplan för dessa bestånd. Eftersom det följer av vetenskapliga utlåtanden att förvaltningsplanen för det nordliga beståndet 8 inte kan tillämpas på de kombinerade bestånden och det inte är möjligt att fastställa separata fiskemöjligheter för dessa två bestånd, bör det fastställas en TAC som tillåter begränsade fångster inom ett kommersiellt drivet vetenskapligt provtagningsprogram.

(16)När det gäller bestånd för vilka det saknas tillräckliga eller tillförlitliga data som kan ligga till grund för storleksuppskattningar, bör förvaltningsåtgärder och TAC-nivåer fastställas i enlighet med den försiktighetsansats i fiskeriförvaltningen som definieras i artikel 4.1.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, med beaktande av beståndsspecifika faktorer, framför allt tillgänglig information om utvecklingstrender för bestånden och överväganden med hänsyn till blandfisken.

(17)Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 9 infördes ytterligare villkor för förvaltning av TAC:er med fördelning mellan åren, däribland, genom artiklarna 3 och 4 i den förordningen, bestämmelser om flexibilitet för försiktighets-TAC:er och analytiska TAC:er. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när TAC:erna fastställs, bestämma för vilka bestånd artiklarna 3 och 4 i den förordningen inte ska tillämpas, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Mer nyligen infördes genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 flexibilitet mellan åren för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att motverka en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt utnyttjande av marina biologiska resurser, förhindra att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås och försämra beståndens biologiska tillstånd, bör det därför fastställas att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är tillämpliga på analytiska TAC:er endast i de fall då den flexibilitet mellan åren som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte utnyttjas.

(18)Om en TAC för ett visst bestånd tilldelas endast en medlemsstat, bör den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 2.1 i fördraget bemyndigas att fastställa nivån på denna TAC. Det bör finnas bestämmelser som säkerställer att den berörda medlemsstaten vid fastställandet av den TAC-nivån handlar helt i överensstämmelse med den gemensamma fiskeripolitikens principer och regler.

(19)Det är nödvändigt att fastställa taken för fiskeansträngningen för 2019 i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 509/2007 och artiklarna 5, 6, 7 och 9 i och bilaga I till förordning (EU) nr 2016/1627.

(20)För att garantera ett fullt utnyttjande av fiskemöjligheterna är det lämpligt att tillåta flexibilitet mellan vissa TAC-områden där samma biologiska bestånd berörs.

(21)För vissa arter, t.ex. vissa hajarter, kan även en begränsad fiskeverksamhet innebära en allvarlig risk för bevarandet. För sådana arter bör fiskemöjligheterna därför begränsas helt genom ett allmänt förbud mot att fiska efter dessa arter.

(22)Vid den tolfte partskonferensen för konventionen om skydd av flyttande vilda djur, som ägde rum i Manila den 23–28 oktober 2017, lades ett antal arter till i förteckningarna över skyddade arter i tilläggen I och II till konventionen. Det är därför lämpligt att vidta åtgärder för skydd av dessa arter med avseende på unionsfiskefartyg som fiskar i alla vatten och andra fiskefartyg som fiskar i unionens vatten.

(23)Utnyttjandet av fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg som fastställs i den här förordningen omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 10 , särskilt artiklarna 33 och 34 i den förordningen, vad gäller registrering av fångster och fiskeansträngning och meddelande av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter. Det är därför nödvändigt att specificera de koder som medlemsstaterna ska använda då de översänder uppgifter till kommissionen om landningar av bestånd som omfattas av den här förordningen.

(24)I enlighet med Ices utlåtanden är det lämpligt att behålla ett särskilt system för förvaltning av tobisar och därtill hörande bifångster i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a och 3a och Ices-delområde 4. Eftersom de vetenskapliga utlåtandena från Ices väntas bli tillgängliga först i februari 2019 är det lämpligt att preliminärt fastställa TAC:erna och kvoterna för detta bestånd till noll fram till dess att utlåtandena avges.

(25)I enlighet med förfarandet enligt avtalen eller protokollen om fiskeförbindelser med Norge 11 och Färöarna 12 har unionen genomfört samråd om fiskerättigheter med dessa partner. I enlighet med förfarandet enligt avtalet och protokollet om fiskeförbindelser med Grönland 13 har gemensamma kommittén fastställt nivån för de fiskemöjligheter som är tillgängliga för unionen i grönländska vatten under 2019. Det är därför nödvändigt att införa dessa fiskemöjligheter i denna förordning.

(26)Vid sitt årsmöte 2018 antog Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) bevarandeåtgärder för de två kungsfiskbestånden i Irmingerhavet. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

[Skälet och de relevanta artiklarna och bilagorna kommer att uppdateras efter årsmötet]

(27)Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) lämnade vid sitt årsmöte 2017 TAC:erna för långfenad tonfisk i Sydatlanten och för gulfenad tonfisk oförändrade. Iccat antog även TAC-ökningar för blåfenad tonfisk i östra Atlanten och i Medelhavet samt för långfenad tonfisk i Nordatlanten. 2018 års TAC för långfenad tonfisk i Nordatlanten för Spanien återspeglar redan ett avdrag med 945,56 ton för överfiske under 2016. Detta överfiske kompenserades på Iccat-nivå genom fiskemöjligheter från andra medlemsstater (Frankrike, Irland, Portugal och Förenade kungariket). Ytterligare kompensation från Spanien kommer därför att behövas för att kompensera dessa medlemsstater fullt ut.

[Skälet och de relevanta artiklarna och bilagorna kommer att uppdateras efter årsmötet]

(28)Under 2018 har TAC:en för svärdfisk i Medelhavet minskats i enlighet med Iccat-rekommendation 16-05. Såsom redan är fallet när det gäller beståndet av blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet bör fångster från fritidsfiske inom alla andra Iccat-bestånd omfattas av Iccats fångstbegränsningar. Dessutom bör unionsfiskefartyg med en längd på minst 20 meter som fiskar efter storögd tonfisk i Iccats konventionsområde omfattas av de kapacitetsbegränsningar som antogs av Iccat genom Iccat-rekommendation 15-01. Alla dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

[Skälet och de relevanta artiklarna och bilagorna kommer att uppdateras efter årsmötet]

(29)Vid sitt 36:e årsmöte 2017 antog parterna i Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR) fångstbegränsningar för både målarter och bifångstarter för perioden 1 december 2017–30 november 2018. Utnyttjandet av kvoterna under 2017 bör beaktas när fiskemöjligheterna för 2018 fastställs.

[Skälet och de relevanta artiklarna och bilagorna kommer att uppdateras efter årsmötet]

(30)Vid sitt årsmöte 2017 antog Indiska oceanens tonfiskkommission (IOTC) nya fångstbegränsningar för gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) som inte påverkar unionens fångstbegränsningar inom IOTC. IOTC minskade också möjligheterna att använda sig av anordningar som samlar fisk och av stödfartyg. Dessa bestämmelser reviderades inte vid IOTC:s årsmöte 2018 och bör således fortsätta att genomföras i unionsrätten.

(31)Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet (SPRFMO) kommer att hålla sitt årsmöte den 23–27 januari 2019. Till dess att årsmötet har hållits är det lämpligt att provisoriskt behålla de nuvarande åtgärderna i SPRFMO:s konventionsområde.

(32)Vid sitt årsmöte 2017 antog Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk (IATTC) en bevarandeåtgärd för gulfenad tonfisk, storögd tonfisk och bonit för 2018–2020. Bestämmelsen reviderades inte vid dess årsmöte 2018 och bör således fortsätta att genomföras i unionsrätten.

(33)Vid sitt årsmöte 2017 bekräftade kommissionen för bevarande av sydlig tonfisk (CCSBT) den TAC för sydlig tonfisk för perioden 2018–2020 som antogs vid årsmötet 2016. De nu gällande åtgärder om fördelning av fiskemöjligheter som CCSBT antagit bör genomföras i unionsrätten.

[Skälet och de relevanta artiklarna och bilagorna kommer att uppdateras efter årsmötet]

(34)Vid sitt årsmöte 2017 gjorde Fiskeorganisationen för Sydostatlanten (Seafo) inga ändringar av den bevarandeåtgärd som antogs 2016 för tvååriga TAC:er för tandnoting, djuphavsrödkrabba, beryxar och pelagisk armourhead. Bevarandeåtgärden för den tvååriga TAC:en för atlantisk soldatfisk i sektion B1 reviderades inte och fortsätter att gälla under 2018. De nu gällande åtgärder om fördelning av fiskemöjligheter som Seafo antagit bör genomföras i unionsrätten.

[Skälet och de relevanta artiklarna och bilagorna kommer att uppdateras efter årsmötet]

(35)Vid sitt 14:e årsmöte antog Kommissionen för bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet (WCPFC) bevarande- och förvaltningsåtgärder för tropiska tonfiskar. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

[Skälet och de relevanta artiklarna och bilagorna kommer att uppdateras efter årsmötet]

(36)Vid sitt 40:e årsmöte 2018 antog Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (Nafo) ett antal fiskemöjligheter för 2019 rörande vissa bestånd i delområdena 1–4 i Nafos konventionsområde. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(37)Vid sitt 40:e årsmöte 2016 antog Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM) fångstbegränsningar och begränsningar av fiskeansträngning för vissa små pelagiska bestånd för åren 2017 och 2018 i de geografiska delområdena 17 och 18 (Adriatiska havet) i AKFM:s avtalsområde. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten. De högsta fångstbegränsningar som fastställs i bilaga IL gäller endast för ett år och har ingen inverkan på eventuella andra framtida åtgärder eller ett eventuellt system för fördelning mellan medlemsstaterna.

[Skälet och de relevanta artiklarna och bilagorna kommer att uppdateras efter årsmötet]

(38)Med beaktande av den slovenska flottans särdrag, och dess marginella inverkan på bestånden av små pelagiska arter, är det lämpligt att bevara de befintliga fiskemönstren och att säkerställa den slovenska flottans tillgång till en minsta mängd små pelagiska arter.

(39)Vid det femte mötet för parterna i fiskeavtalet för södra Indiska oceanen (Siofa) under 2018 antogs bevarande- och förvaltningsåtgärder för de bestånd som omfattas av avtalet. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(40)Vissa internationella åtgärder som skapar eller begränsar fiskemöjligheter för unionen antas av de berörda regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna i slutet av året och blir tillämpliga innan denna förordning träder i kraft. Det är därför nödvändigt att de bestämmelser varigenom sådana åtgärder genomförs i unionsrätten tillämpas med retroaktiv verkan. Eftersom fiskeåret i CCAMLR:s konventionsområde löper från och med den 1 december till och med den 30 november och vissa fiskemöjligheter eller fiskeförbud i CCAMLR:s konventionsområde därför fastställs för en period som inleds den 1 december 2017, bör de relevanta bestämmelserna i denna förordning tillämpas från och med den dagen. En sådan retroaktiv tillämpning påverkar inte principen om berättigade förväntningar, eftersom CCAMLR:s medlemmar inte får bedriva fiske i CCAMLR:s konventionsområde utan tillstånd.

[Skälet och de relevanta artiklarna och bilagorna kommer att uppdateras efter årsmötet]

(41)Vad gäller fiskemöjligheterna för arktisk maskeringskrabba i området runt Svalbard beviljas genom 1920 års Parisfördrag lika och icke-diskriminerande tillträde till resurserna för alla parter i det fördraget, inklusive när det gäller fiske. Unionens syn på detta tillträde vad gäller fiske efter arktisk maskeringskrabba på kontinentalsockeln runt Svalbard anges i två verbalnoter till Norge av den 25 oktober 2016 och den 24 februari 2017. För att säkerställa att arktisk maskeringskrabba i området runt Svalbard utnyttjas på ett sätt som är förenligt med sådana icke-diskriminerande regler för förvaltning som kan fastställas av Norge, som har överhöghet och jurisdiktion i området inom det nämnda fördragets gränser, är det lämpligt att fastställa hur många fartyg som har tillstånd att bedriva sådant fiske. Fördelningen av dessa fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna är begränsad till 2019. Man bör ha i åtanke att huvudansvaret i unionen för att säkerställa efterlevnad av tillämplig rätt ligger hos flaggmedlemsstaterna.

(42)I enlighet med unionens förklaring till Bolivarianska republiken Venezuela om beviljande av fiskemöjligheter i unionens vatten för fiskefartyg som för Bolivarianska republiken Venezuelas flagg i den exklusiva ekonomiska zonen utanför Franska Guyanas kust 14 , är det nödvändigt att fastställa Venezuelas fiskemöjligheter för snapperfiskar i unionens vatten.

(43)Mot bakgrund av att vissa bestämmelser kommer att tillämpas löpande, och för att undvika rättsosäkerhet under perioden mellan slutet av 2019 och den dag då förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för år 2020 träder i kraft, bör bestämmelserna om förbud och fredningstider i denna förordning fortsätta att vara tillämpliga början av 2020, fram till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för år 2020 träder i kraft.

(44)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på beviljande av tillstånd för enskilda medlemsstater att förvalta tilldelningen av fiskeansträngning i enlighet med ett system med kilowattdagar Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 15 .

(45)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på tilldelning av ytterligare dagar till sjöss för definitivt upphörande med fiskeverksamhet och för förbättrad vetenskaplig observatörstäckning samt med avseende på fastställande av kalkylarksformat för insamling och överföring av uppgifter om överföring av dagar till sjöss mellan fiskefartyg som för en medlemsstats flagg. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

(46)För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och för att säkerställa utkomstmöjligheterna för unionens yrkesfiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2019, med undantag för bestämmelserna om begränsningar av fiskeansträngningen, vilka bör tillämpas från och med den 1 februari 2019, och vissa bestämmelser gällande särskilda regioner, för vilka ett specifikt tillämpningsdatum bör gälla. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.

(47)Fiskemöjligheterna bör utnyttjas i full överensstämmelse med tillämplig unionsrätt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1
Syfte

1.I denna förordning fastställs fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten än unionens vatten.

2.De fiskemöjligheter som avses i punkt 1 ska omfatta följande:

a)Fångstbegränsningar för 2019 och, i de fall där så anges i denna förordning, för 2020.

b)Begränsningar av fiskeansträngningen för perioden 1 februari 2019–31 januari 2020, utom i de fall då andra perioder fastställs för ansträngningsbegränsningar i artiklarna 26, 27 och 40, samt när det gäller anordningar som samlar fisk.

c)Fiskemöjligheter för perioden 1 december 2018–30 november 2019 för vissa bestånd i CCAMLR:s konventionsområde.

d)Fiskemöjligheter för vissa bestånd i IATTC:s konventionsområde enligt artikel 28 för de perioder under 2019 och 2020 som anges i den artikeln.

Artikel 2
Tillämpningsområde

1.Denna förordning ska tillämpas på följande fartyg:

a)Unionsfiskefartyg.

b)Fartyg från tredjeland i unionens vatten.

2.Denna förordning ska också tillämpas på fritidsfiske, om det uttryckligen hänvisas till sådant fiske i de relevanta bestämmelserna.

Artikel 3
Definitioner

I den här förordningen ska definitionerna i artikel 4 i förordning (EU) nr 1380/2013 gälla. Dessutom gäller följande definitioner:

a)fartyg från tredjeland: ett fiskefartyg som för ett tredjelands flagg och är registrerat i ett tredjeland.

b)fritidsfiske: icke kommersiell fiskeverksamhet som utnyttjar havets biologiska resurser exempelvis rekreation, turism eller sport.

c)internationella vatten: vatten som inte står under någon stats överhöghet eller jurisdiktion.

d)total tillåten fångstmängd (TAC):

i)i fisken som omfattas av de undantag från landningsskyldigheten som avses i artikel 15.4–15.7 i förordning (EU) nr 1380/2013, den kvantitet fisk ur varje bestånd som får landas varje år,

ii)i alla övriga fisken, den kvantitet fisk ur varje bestånd som får fångas varje år.

e)kvot: en andel av den totala tillåtna fångstmängden som tilldelas unionen, en medlemsstat eller ett tredjeland.

f)analytiska bedömningar: kvantitativa bedömningar av trenderna inom ett visst bestånd baserade på data om beståndets biologi och utnyttjandegrad, som efter vetenskaplig undersökning anses vara av tillräcklig kvalitet för att kunna ge vetenskaplig vägledning om framtida fångstalternativ.

g)maskstorlek: den maskstorlek för nätredskap som fastställts i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 517/2008 16 .

h)registret över unionens fiskeflotta: det register som kommissionen upprättat i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) nr 1380/2013.

i)fiskeloggbok: den loggbok som avses i artikel 14 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Artikel 4
Fiskezoner

I denna förordning gäller följande definitioner av fiskezoner:

a)Ices-områden (Ices, Internationella havsforskningsrådet): de geografiska områden som definieras i bilaga III till förordning (EG) nr 218/2009 17 .

b)Skagerrak: det geografiska område som avgränsas i väst av en linje från Hanstholms fyr till Lindesnes fyr och i söder av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten.

c)Kattegatt: det geografiska område som i norr avgränsas av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten och i söder av en linje från Hasenøre till Gnibens Spids, från Korshage till Spodsbjerg och från Gilbjerg Hoved till Kullen.

d)Funktionell enhet 16 i Ices-delområde 7: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

–53°30'N 15°00'W,

–53°30'N 11°00'W,

–51°30'N 11°00'W,

–51°30'N 13°00'W,

–51°00'N 13°00'W,

–51°00'N 15°00'W,

–53°30'N 15°00'W.

e)Funktionell enhet 26 i Ices-sektion 9a: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

–43°00'N 8°00'W,

–43°00'N 10°00'W,

–42°00'N 10°00'W,

–42°00'N 8°00'W.

f)Funktionell enhet 27 i Ices-sektion 9a: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

–42°00'N 8°00'W,

–42°00'N 10°00'W,

–38°30'N 10°00'W,

–38°30'N 9°00'W,

–40°00'N 9°00'W,

–40°00'N 8°00'W.

g)Funktionell enhet 30 i Ices-sektion 9a: det geografiska området under Spaniens jurisdiktion i Cádizbukten och i de angränsande vattnen i 9a.

h)Cádizbukten: det geografiska område i Ices-sektion 9a som ligger öster om longitud 7°23'48″W.

i)CCAMLR:s konventionsområde (CCAMLR, Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis): det geografiska område som definieras i artikel 2 a i rådets förordning (EG) nr 601/2004 18 .

j)Cecaf-områden (Cecaf, Fiskerikommittén för östra Centralatlanten): de geografiska områden som definieras i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009 19 .

k)AKFM:s geografiska delområden (AKFM, Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet): de områden som definieras i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1343/2011 20 .

l)IATTC:s konventionsområde (IATTC, Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk): det geografiska område som definieras i konventionen om förstärkning av den interamerikanska kommission för tropisk tonfisk som inrättades genom 1949 års konvention mellan Amerikas förenta stater och Republiken Costa Rica 21 .

m)Iccats konventionsområde (Iccat, Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten): det geografiska område som definieras i den internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten 22 .

n)IOTC:s behörighetsområde (IOTC, Indiska oceanens tonfiskkommission): det geografiska område som definieras i avtalet om inrättande av en tonfiskkommission för Indiska oceanen 23 .

o)Nafo-områden (Nafo, Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del): de geografiska områden som definieras i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 217/2009 24 .

p)Seafos konventionsområde (Seafo, Fiskeorganisationen för Sydostatlanten): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av fiskeresurser i Sydostatlanten 25 .

q)Siofas avtalsområde: det geografiska område som definieras i fiskeavtalet för södra Indiska oceanen 26 .

r)SPRFMO:s konventionsområde (SPRFMO, Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av det fria havets fiskeresurser i södra Stilla havet 27 .

s)WCPFC:s konventionsområde (WCPFC, Fiskerikommissionen för västra och mellersta Stilla havet): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet 28 .

t)den del av Berings hav som är fritt hav: det fria geografiska havsområde i Berings hav som ligger mer än 200 nautiska mil utanför de baslinjer från vilka bredden av Berings havs kuststaters territorialvatten mäts.

u)överlappande område mellan IATTC och WCPFC: det geografiska område som avgränsas av

–longitud 150°W,

–longitud 130°W,

–latitud 4°S,

–latitud 50°S.

AVDELNING II
FISKEMÖJLIGHETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG

Kapitel I
Allmänna bestämmelser

Artikel 5
TAC:er och fördelning

1.I bilaga I anges TAC:erna för unionsfiskefartyg i unionens vatten eller i vissa andra vatten än unionens vatten och fördelningen av dessa TAC:er mellan medlemsstaterna samt i förekommande fall de villkor som är funktionellt knutna till dem.

2.Unionsfiskefartyg får ta fångster, inom de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning, i vatten som lyder under Färöarnas, Grönlands och Norges fiskerijurisdiktion samt i fiskezonen kring Jan Mayen, på de villkor som anges i artikel 15 i och i bilaga III till denna förordning samt i förordning (EU) nr 2017/2403 29 och i tillämpningsföreskrifterna till denna.

Artikel 6
TAC:er som ska fastställas av medlemsstaterna

1.För vissa fiskbestånd ska TAC:erna fastställas av den berörda medlemsstaten. Dessa bestånd anges i bilaga I.

2.De TAC:er som ska fastställas av medlemsstaterna ska

a)vara förenliga med den gemensamma fiskeripolitikens principer och regler, särskilt principen om hållbart utnyttjande av beståndet, och

b)ge följande resultat:

i)Om analytiska bedömningar finns att tillgå, ett utnyttjande av beståndet som med största möjliga sannolikhet är förenligt med en maximal hållbar avkastning från och med år 2019, eller

ii)om analytiska bedömningar inte finns att tillgå eller är ofullständiga, ett utnyttjande av beståndet som är förenligt med försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen.

3.Senast den 15 mars 2019 ska varje berörd medlemsstat lämna följande information till kommissionen:

a)Antagna TAC:er.

b)De data som samlats in och bedömts av den berörda medlemsstaten på vilka de antagna TAC:erna grundar sig.

c)Uppgifter om hur antagna TAC:er är förenliga med punkt 2.

Artikel 7
Villkor för landning av fångster och bifångster

1.Fångster som inte omfattas av den landningsskyldighet som fastställs i artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska behållas ombord eller landas endast om de

a)har tagits av fartyg som för en medlemsstats flagg och denna medlemsstat har en kvot som inte är uttömd, eller

b)utgör en del av en unionskvot som inte har fördelats mellan medlemsstaterna med hjälp av kvoter och denna unionskvot inte är uttömd.

2.Bestånden av icke-målarter inom säkra biologiska gränser enligt artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 anges i bilaga I till den här förordningen för tillämpning av det undantag från skyldigheten att avräkna fångster från de berörda kvoterna som föreskrivs i den artikeln.

Artikel 8
Begränsningar av fiskeansträngningen

Följande bestämmelser för fiskeansträngningen ska tillämpas för de perioder som avses i artikel 1.2 b:

a)Bilaga IIA ska tillämpas på återhämtningen för kummel- och havskräftbestånden i Ices-sektionerna 8c och 9a, med undantag av Cádizbukten.

b)Bilaga IIB ska tillämpas på förvaltningen av beståndet av tunga i Ices-sektion 7e.

Artikel 9
Åtgärder rörande fiske efter havsabborre

1.Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg samt för kommersiellt fiske från land att fiska efter havsabborre i Ices-sektionerna 4b och 4c samt i Ices-delområde 7. Det ska vara förbjudet att behålla ombord, omlasta, överföra eller landa havsabborre som fångats i det området.

2.Genom undantag från punkt 1 får unionsfiskefartyg i Ices-sektionerna 4b, 4c, 7d, 7e, 7f och 7h och i vatten under Förenade kungarikets överhöghet som ligger inom tolv nautiska mil från baslinjerna i Ices-sektionerna 7a och 7g i januari 2019 och från och med den 1 april till och med den 31 december 2019 fiska efter havsabborre och behålla ombord, omlasta, överföra eller landa havsabborre som har fångats i dessa områden med följande redskap och inom följande gränser:

a)Med användning av bottentrål 30 , oundvikliga bifångster om högst 100 kg per månad och 1 % av vikten för den totala fångst av marina organismer ombord som fartyget tagit under en dag.

b)Med användning av not/vad 31 , oundvikliga bifångster om högst 180 kg per månad och 1 % av vikten för den totala fångst av marina organismer ombord som fartyget tagit under en dag.

c)Med användning av krokar och linor 32 , högst 7 ton per fartyg och år.

d)Med användning av fasta nät 33 , oundvikliga bifångster om högst 1,2 ton per fartyg och år, och 1 % av vikten för den totala fångst av marina organismer ombord som fartyget tagit under en dag.

Undantagen i första stycket ska gälla unionsfiskefartyg som registrerade fångster av havsabborre under perioden 1 juli 2015–30 september 2016: när det gäller led c, ska de registrerade fångsterna ha tagits med krokar och linor, och när det gäller led d, ska de registrerade fångsterna ha tagits med fasta nät. Om ett unionsfiskefartyg ersätts får medlemsstaterna tillåta att undantaget tillämpas på ett annat unionsfiskefartyg, under förutsättning att antalet unionsfiskefartyg som omfattas av detta undantag och deras totala kapacitet inte ökar.

3.De fångstbegränsningar som anges i punkt 2 får inte överföras mellan fartyg eller, i fall med en månatlig begränsning, från en månad till en annan. För unionsfiskefartyg som använder fler än ett redskap under en och samma kalendermånad ska den lägsta fångstbegränsningen i punkt 2 för vart och ett av redskapen tillämpas.

Medlemsstaterna ska rapportera alla fångster av havsabborre per redskapstyp till kommissionen senast 15 dagar efter varje månadsslut.

4.    Vid fritidsfiske, inbegripet från land, i Ices-sektionerna 4b, 4c, 6a och 7a–7k

(a)ska, under perioderna 1 januari–31 mars och 1 november–31 december 2019, endast återsläppsfiske efter havsabborre som möjliggör en hög överlevnadsgrad vara tillåtet; under dessa perioder ska det vara förbjudet att behålla ombord, överföra, omlasta eller landa havsabborre som fångats i detta område,

(b)får, under perioden 1 april–31 oktober 2019, endast ett exemplar av havsabborre behållas per fiskare och dag.

5.Vid fritidsfiske i Ices-sektionerna 8a och 8b får högst tre exemplar av havsabborre behållas per fiskare och dag.

Artikel 10
Åtgärder rörande fiske efter ål

[Åtgärderna rörande ål kommer att fastställas med hänsyn till Ices vetenskapliga utlåtanden, efter det att en fullständig analys har gjorts av utlåtandena. De vetenskapliga utlåtandena för de sydliga bestånden av havsabborre kommer att avges den 7 november 2018.]

Artikel 11
Särskilda bestämmelser om fördelning av fiskemöjligheter

1.Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna enligt denna förordning ska inte påverka

a)byten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

b)reduceringar och omfördelningar enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

c)omfördelningar enligt artikel 10.4 i förordning (EG) nr 1006/2008,

d)ytterligare landningar som är tillåtna enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

e)kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

f)avdrag enligt artiklarna 105, 106 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009,

g)kvotöverföringar och kvotbyten enligt artikel 16 i den här förordningen.

2.Bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC eller en analytisk TAC anges i bilaga I till denna förordning för förvaltning av TAC:er och kvoter med fördelning mellan åren enligt förordning (EG) nr 847/96.

3.Om inget annat anges i bilaga I till den här förordningen, ska artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas på bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC och artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i den förordningen ska tillämpas på bestånd som omfattas av en analytisk TAC.

4.Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat använder den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 12
Fredningstid

1.Det ska vara förbjudet att fiska efter eller att ombord behålla följande arter i Porcupine Bank under perioden 1 maj–31 maj 2019: torsk, glasvarar, marulk, kolja, vitling, kummel, havskräfta, rödspätta, lyrtorsk, gråsej, rockor, tunga, lubb, birkelånga, långa och pigghaj.

Vid tillämpning av denna punkt ska Porcupine Bank anses omfatta det geografiska område som avgränsas av loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

Med avvikelse från första stycket ska det vara tillåtet att gå via Porcupine Bank med de arter ombord som avses i det stycket i enlighet med artikel 50.3, 50.4 och 50.5 i förordning (EG) nr 1224/2009.

2.Kommersiellt fiske efter tobisar med bottentrål, not/vad eller liknande släpredskap med en maskstorlek på mindre än 16 millimeter ska vara förbjudet i Ices-sektionerna 2a och 3a och Ices-delområde 4 under perioden 1 januari–31 mars 2019 samt under perioden 1 augusti–31 december 2019.

Förbudet i första stycket ska också gälla för fartyg från tredjeland som har tillstånd att fiska efter tobisar och därtill hörande bifångster i unionens vatten i Ices-delområde 4.

Artikel 13
Förbud

1.Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att fiska efter, ombord behålla, omlasta eller landa följande arter:

a)Klorocka (Amblyraja radiata) i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a, 3a och 7d och Ices-delområde 4.

b)Vithaj (Carcharodon carcharías) i alla vatten.

c)Brun pigghaj (Centrophorus squamosus) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

d)Pailonahaj (Centroscymnus coelolepis) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

e)Brugd (Cetorhinus maximus) i alla vatten.

f)Chokladhaj (Dalatias licha) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

g)Skednoshaj (Deania calcea) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

h)Slätrocka (Dipturus batis), bestående av arterna Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia, i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8, 9 och 10.

i)Brunkäxa (Etmopterus princeps) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

j)Slätkäxa (Etmopterus pusillus) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1, 5, 6, 7, 8, 12 och 14.

k)Gråhaj (Galeorhinus galeus) fiskad med långrev i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1, 5, 6, 7, 8, 12 och 14.

l)Håbrand (Lamna nasus) i alla vatten.

m)Följande arter i släktet Mobula i alla vatten:

i)Mindre djävulsrocka (Mobula mobular).

ii)Mobula rochebrunei.

iii)Mobula japanica.

iv)Mobula thurstoni.

v)Mobula eregoodootenkee.

vi)Mobula munkiana.

vii)Mobula tarapacana.

viii)Mobula kuhlii.

ix)Mobula hypostoma.

x) Manta av arten Manta alfredi.

xi) Manta av arten Manta birostris.

n)Följande sågfiskarter (Pristidae) i alla vatten:

i)Knivtandad sågfisk (Anoxypristis cuspidata).

ii)Dvärgsågfisk (Pristis clavata).

iii)Småtandad sågfisk (Pristis pectinata).

iv)Vanlig sågfisk (Pristis pristis).

v)Jättesågfisk (Pristis zijsron).

o)Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion 3a.

p)Svartbuksrocka (Dipturus nidarosiensis) i unionens vatten i Ices-sektionerna 6a, 6b, 7a, 7b, 7c, 7e, 7f, 7g, 7h och 7k.

q)Brokrocka (Raja undulata) i unionens vatten i Ices-delområdena 6 och 10.

r)Valhaj (Rhincodon typus) i alla vatten.

s)Hajrocka (Rhinobatos rhinobatos) i Medelhavet.

t)Grårocka (Rostroraja alba) i unionens vatten i Ices-delområdena 6, 7, 8, 9 och 10.

u)Hajrockor (Rhinobatidae) i unionens vatten i Ices-delområdena 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 12.

v)Pigghaj (Squalus acanthias) i unionens vatten i Ices-delområdena 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10, med undantag av programmen för undvikande enligt bilaga IA.

x)Havsängel (Squatina squatina) i unionens vatten.

2.Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

Artikel 14
Överföring av uppgifter

När medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009 sänder uppgifter till kommissionen om de fångstkvantiteter av varje bestånd som landats, ska de använda de beståndskoder som anges i bilaga I till den här förordningen.

Kapitel II
Tillstånd att fiska i tredjeländers vatten

Artikel 15
Fisketillstånd

1.Det högsta antalet fisketillstånd för unionsfiskefartyg som fiskar i tredjeländers vatten fastställs i bilaga III.

2.Om en medlemsstat, på grundval av artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, överför kvoter till en annan medlemsstat inom de fiskeområden som anges i bilaga III till den här förordningen, ska överföringen inbegripa en lämplig överföring av fisketillstånd och anmälas till kommissionen. Det sammanlagda antalet fisketillstånd för varje fiskeområde, enligt bilaga III till den här förordningen, får dock inte överskridas.

Kapitel III
Fiskemöjligheter i regionala fiskeriförvaltningsorganisationers vatten

[Avsnitten 2–3, 5, 7–10 i detta kapitel kommer att uppdateras efter de regionala fiskeriförvaltningsorganisationernas årsmöten]

Avsnitt 1
Allmänna bestämmelser

Artikel 16
Kvotöverföringar och kvotbyten

1.Om en regional fiskeriförvaltningsorganisations regler tillåter kvotöverföringar eller kvotbyten mellan de avtalsslutande parterna i organisationen, får en medlemsstat (nedan kallad den berörda medlemsstaten) diskutera planerade kvotöverföringar eller kvotbyten med en avtalsslutande part i organisationen och om lämpligt fastställa ett utkast till planerade överföringar eller byten.

2.Efter den berörda medlemsstatens anmälan till kommissionen får kommissionen godkänna utkastet till den planerade kvotöverföring eller det planerade kvotbyte som medlemsstaten har diskuterat med den berörda avtalsslutande parten i den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen. Därefter ska kommissionen utan onödigt dröjsmål uttrycka sitt samtycke till att vara bunden av en sådan kvotöverföring eller ett sådant kvotbyte med den berörda avtalsslutande parten i organisationen. Kommissionen ska anmäla den överenskomna kvotöverföringen eller det överenskomna kvotbytet till organisationens sekretariat i enlighet med organisationens regler.

3.Kommissionen ska informera medlemsstaterna om den överenskomna kvotöverföringen eller det överenskomna kvotbytet.

4.De fiskemöjligheter som erhålls från eller överförs till den berörda avtalsslutande parten i den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen genom kvotöverföringen eller kvotbytet ska betraktas som kvoter som lagts till eller dragits av från den berörda medlemsstatens tilldelning, från och med det att kvotöverföringen eller kvotbytet får verkan i enlighet med villkoren i den överenskommelse som ingåtts med den berörda avtalsslutande parten i organisationen eller i enlighet med den berörda organisationens regler, beroende på vad som är tillämpligt. En sådan tilldelning ska inte ändra den befintliga fördelningsnyckeln för fördelning av fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna i enlighet med principen om relativ stabilitet i fiskeverksamheten.

5.Denna artikel ska tillämpas till och med den 31 januari 2020 för kvotöverföringar från en avtalsslutande part i en regional fiskeriförvaltningsorganisation till unionen och för den efterföljande tilldelningen till medlemsstaterna.

Avsnitt 2
Iccats konventionsområde

Artikel 17
Begränsningar av fiske-, odlings- och gödningskapacitet

1.Antalet spöfiskefartyg och dörjfiskefartyg från unionen som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i östra Atlanten ska begränsas i enlighet med punkt 1 i bilaga IV.

2.Antalet unionsfartyg för kustnära icke-industriellt fiske som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 2 i bilaga IV.

3.Antalet unionsfiskefartyg som i odlingssyfte fiskar efter blåfenad tonfisk i Adriatiska havet och som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm ska begränsas i enlighet med punkt 3 i bilaga IV.

4.Antalet och den totala kapaciteten, uttryckt i bruttodräktighet, när det gäller de fartyg som får fiska efter, ombord behålla, omlasta, transportera eller landa blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 4 i bilaga IV.

5.Antalet fällor som används inom fisket efter blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 5 i bilaga IV.

6.Kapaciteten för odling och gödning av blåfenad tonfisk samt den största mängden vildfångad blåfenad tonfisk som avsätts för insättning i anläggningar i östra Atlanten och Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 6 i bilaga IV.

7.Det högsta antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter långfenad tonfisk från Nordatlanten som målart i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 520/2007 ska begränsas i enlighet med punkt 7 i bilaga IV till den här förordningen.

8.Det högsta antalet unionsfiskefartyg med en längd på minst 20 meter som fiskar efter storögd tonfisk i Iccats konventionsområde ska begränsas i enlighet med punkt 8 i bilaga IV.

Artikel 18
Fritidsfiske

När så är lämpligt ska medlemsstaterna avsätta en särskild kvot för fritidsfiske från de kvoter som de tilldelats i enlighet med bilaga ID.

Artikel 19
Hajar

1.Det ska vid allt fiske vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av storögd rävhaj (Alopias superciliosus).

2.Det ska vara förbjudet att bedriva riktat fiske efter arter av rävhajar i släktet Alopias.

3.Det ska vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av hammarhajar i familjen Sphyrnidae (med undantag för Sphyrna tiburo) i samband med fiske i Iccats konventionsområde.

4.Det ska vid allt fiske vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av årfenhaj (Carcharhinus longimanus).

5.Det ska vid allt fiske vara förbjudet att ombord behålla silkeshaj (Carcharhinus falciformis).

Avsnitt 3
CCAMLR:s konventionsområde

Artikel 20
Förbud och fångstbegränsningar

1.Riktat fiske efter arterna i del A i bilaga V ska vara förbjudet i de områden och under de perioder som där anges.

2.För undersökande fiske ska de TAC:er och bifångstbegränsningar som anges i del B i bilaga V gälla i de delområden som där anges.

Artikel 21
Undersökande fiske

1.Medlemsstaterna får under 2019 delta i undersökande långrevsfiske efter tandnotingar (Dissostichus spp.) i FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt i sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3a utanför områden under nationell jurisdiktion. Om en medlemsstat avser att delta i sådant fiske, ska den anmäla detta till CCAMLR:s sekretariat i enlighet med artiklarna 7 och 7a i förordning (EG) nr 601/2004 och i alla händelser senast den 1 juni 2019.

2.När det gäller FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3a fastställs i del B i bilaga V TAC:erna och bifångstbegränsningarna per delområde och sektion samt deras fördelning mellan småskaliga forskningsenheter inom vart och ett av dessa områden. Fisket i en småskalig forskningsenhet ska upphöra när de rapporterade fångsterna når fastställd TAC, och fiske i denna enhet ska därefter vara förbjudet under återstoden av fiskeåret.

3.Fisket ska ske med så stor geografisk och batymetrisk spridning som möjligt, så att man får de uppgifter som behövs för att avgöra fiskepotential och så att en alltför stor koncentration av fångster och fiskeansträngning undviks. I FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3a ska det dock vara förbjudet att fiska i vatten som är mindre än 550 meter djupa.

Artikel 22
Fiske efter antarktisk krill under fiskeåret 2019/2020

1.Om en medlemsstat avser att fiska efter antarktisk krill (Euphausia superba) i CCAMLR:s konventionsområde under fiskeåret 2019/2020, ska den senast den 1 maj 2019 anmäla sin avsikt att fiska efter antarktisk krill till kommissionen på det sätt som anges i del C i bilaga V till denna förordning. Kommissionen ska på grundval av den information som erhållits från medlemsstaterna lämna in anmälningarna till CCAMLR:s sekretariat senast den 30 maj 2019.

2.Den anmälan som avses i punkt 1 i denna artikel ska innehålla de uppgifter som fastställs i artikel 3 i förordning (EG) nr 601/2004 för varje fartyg som av en medlemsstat kommer att tillåtas att delta i fiske efter antarktisk krill.

3.En medlemsstat som avser att fiska efter antarktisk krill i CCAMLR:s konventionsområde ska anmäla denna avsikt endast med avseende på fartyg med tillstånd som för dess flagg vid tidpunkten för anmälan eller som för någon annan CCAMLR-medlems flagg, men förväntas föra den aktuella medlemsstatens flagg vid den tidpunkt då fisket äger rum.

4.Medlemsstaterna ska ha rätt att ge andra fartyg än de som anmälts till CCAMLR:s sekretariat i enlighet med punkterna 1, 2 och 3 tillstånd att delta i fiske efter antarktisk krill, om ett fartyg med tillstånd är förhindrat att delta av legitima operativa skäl eller på grund av force majeure. I ett sådant fall ska den berörda medlemsstaten omedelbart underrätta CCAMLR:s sekretariat och kommissionen och lämna

a)fullständiga uppgifter om det eller de berörda ersättningsfartygen, bland annat de uppgifter som föreskrivs i artikel 3 i förordning (EG) nr 601/2004,

b)en heltäckande redovisning av skälen till bytet och alla relevanta styrkande bevis eller hänvisningar.

5.En medlemsstat får inte tillåta att ett fartyg som är upptaget i någon av CCAMLR:s fartygsförteckningar över olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske) deltar i fiske efter antarktisk krill.

Avsnitt 4
IOTC:s behörighetsområde

Artikel 23
Begränsning av fiskekapaciteten för fartyg som fiskar i IOTC:s behörighetsområde

1.Det högsta antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter tropiska tonfiskar i IOTC:s behörighetsområde och motsvarande kapacitet, uttryckt i bruttodräktighet, ska överensstämma med vad som anges i punkt 1 i bilaga VI.

2.Det högsta antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter svärdfisk (Xiphias gladius) och långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i IOTC:s behörighetsområde och motsvarande kapacitet, uttryckt i bruttodräktighet, ska överensstämma med vad som anges i punkt 2 i bilaga VI.

3.Medlemsstaterna får omfördela fartyg som ingår i ett av de två fisken som avses i punkterna 1 och 2 till det andra fisket, under förutsättning att de för kommissionen kan visa att denna ändring inte leder till en ökning av fiskeansträngningen avseende de berörda fiskbestånden.

4.Medlemsstaterna ska i samband med en föreslagen överföring av kapacitet till deras flotta säkerställa att de fartyg som ska överföras finns med i IOTC:s fartygsregister eller i fartygsregistret hos en annan regional fiskeriförvaltningsorganisation för tonfisk. Vidare får inga fartyg som finns upptagna i en regional fiskeriförvaltningsorganisations förteckning över fartyg som bedriver IUU-fiske överföras.

5.Medlemsstaterna får endast öka sin fiskekapacitet över de tak som avses i punkterna 1 och 2 inom de gränser som fastställs i de utvecklingsplaner som lämnats in till IOTC.

Artikel 24
Aktiva anordningar som samlar fisk och stödfartyg

1.Ett snörpvadsfartyg får inte använda mer än 350 aktiva anordningar som samlar fisk vid en och samma tidpunkt.

2.Antalet stödfartyg får inte vara större än ett stödfartyg till stöd för minst två snörpvadsfartyg, alla flaggade i en och samma medlemsstat. Denna bestämmelse ska inte gälla för medlemsstater som använder enbart ett stödfartyg.

3.Ett snörpvadsfartyg får inte vid någon tidpunkt stödjas av mer än ett stödfartyg från samma flaggstat.

4.Från och med den 1 januari 2018 får unionen inte registrera några nya eller ytterligare stödfartyg i IOTC:s förteckning över fartyg med tillstånd.

Artikel 25
Hajar

1.Vid allt fiske ska det vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av rävhajar av alla arter i familjen Alopiidae.

2.Vid allt fiske ska det vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av årfenhaj (Carcharhinus longimanus), utom för fartyg med en total längd på mindre än 24 meter vilka endast fiskar inom sin flaggmedlemsstats exklusiva ekonomiska zon, på villkor att fångsten endast är avsedd för lokal konsumtion.

3.Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkterna 1 och 2 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

Avsnitt 5
SPRFMO:s konventionsområde

Artikel 26
Pelagiskt fiske

1.Endast de medlemsstater som under 2007, 2008 eller 2009 aktivt bedrev pelagiskt fiske i SPRFMO:s konventionsområde får fiska efter pelagiska bestånd i detta område inom ramen för de TAC:er som anges i bilaga IJ.

2.De medlemsstater som avses i punkt 1 ska begränsa den totala bruttodräktighetsnivån för fartyg som för deras flagg och under 2019 fiskar efter pelagiska bestånd till den totala bruttodräktighetsnivån för unionen på 78 600 i det området.

3.De fiskemöjligheter som anges i bilaga IJ får endast utnyttjas om medlemsstaterna senast den femte dagen i följande månad till kommissionen, för vidarebefordran till SPRFMO:s sekretariat, översänder förteckningen över fartyg som aktivt bedriver fiske eller deltar i omlastning i SPRFMO:s konventionsområde, register från kontrollsystem för fartyg, månatliga fångstrapporter och, om de finns tillgängliga, uppgifter om hamnanlöp.

Artikel 27
Bottenfiske

1.Medlemsstaterna ska under 2019 begränsa sina fångster eller sin fiskeansträngning inom bottenfiske i SPRFMO:s konventionsområde till de delar av konventionsområdet där bottenfiske förekom under perioden 1 januari 2002–31 december 2006 och till en nivå som inte överstiger de årliga genomsnittliga fångstmängderna eller ansträngningsparametrarna under denna period. De får enbart fiska utöver dokumenterade fångster om SPRFMO godkänner deras plan att fiska utöver dokumenterade fångster.

2.Medlemsstater utan dokumenterade fångster eller fiskeansträngningar inom bottenfiske i SPRFMO:s konventionsområde under perioden 1 januari 2002–31 december 2006 får inte fiska, om inte SPRFMO godkänner deras plan att fiska utan dokumenterade fångster.

Avsnitt 6
IATTC:s konventionsområde

Artikel 28
Fiske med snörpvad

1.Fiske med snörpvadsfartyg efter gulfenad tonfisk (Thunnus albacares), storögd tonfisk (Thunnus obesus) och bonit (Katsuwonus pelamis) ska vara förbjudet

a)mellan den 29 juli kl. 00.00 och den 8 oktober 2019 kl. 24.00 eller mellan den 9 november 2019 kl. 00.00 och den 19 januari 2020 kl. 24.00 i det område som avgränsas av

–Amerikas kuster mot Stilla havet,

–longitud 150°W,

–latitud 40°N,

–latitud 4°S,

b)mellan den 9 oktober 2019 kl. 00.00 och den 8 november 2019 kl. 24.00 i det område som avgränsas av

–longitud 96°W,

–longitud 110°W,

–latitud 4°N,

–latitud 3°S.

2.För vart och ett av sina fartyg ska de berörda medlemsstaterna före den 1 april 2019 till kommissionen anmäla vilken fredningstid enligt punkt 1 som valts. De berörda medlemsstaternas alla snörpvadsfartyg ska upphöra med fiske med snörpvad i de områden som definieras i punkt 1 under den period som valts.

3.Snörpvadsfartyg som fiskar efter tonfisk i IATTC:s konventionsområde ska ombord behålla och sedan landa eller omlasta all gulfenad tonfisk, storögd tonfisk och bonit som fångas.

4.Punkt 3 ska inte tillämpas

a)om fisken anses otjänlig som människoföda av andra skäl än storleken, eller

b)om det återstående utrymmet i lastrummet vid det sista kastet under en fiskeresa kan vara otillräckligt för att ta emot all den tonfisk som fångas vid detta kast.

Artikel 29
Aktiva anordningar som samlar fisk

1.Ett snörpvadsfartyg får inte vid någon tidpunkt ha mer än 450 aktiva anordningar som samlar fisk i IATTC:s konventionsområde. En anordning som samlar fisk ska betraktas som aktiv när den används till sjöss, börjar ange sin position och spåras av fartyget, ägaren eller operatören. En anordning som samlar fisk får bara aktiveras ombord på ett snörpvadsfartyg.

2.Ett snörpvadsfartyg får inte lägga ut anordningar som samlar fisk under 15 dagar före inledningen av den valda fredningstiden enligt artikel 28.1 a och det ska ta upp samma antal anordningar som ursprungligen lades ut, inom de 15 dagar som föregår inledningen av fredningstiden.

3.Medlemsstaterna ska varje månad rapportera daglig information till kommissionen om alla aktiva anordningar som samlar fisk i enlighet med IATTC:s krav. Rapporterna ska lämnas in tidigast efter 60 dagar, men senast efter 75 dagar. Kommissionen ska överlämna informationen till IATTC:s sekretariat utan dröjsmål.

Artikel 30
Fångstbegränsningar för storögd tonfisk inom långrevsfiske

De totala årliga fångsterna av storögd tonfisk som tas av varje medlemsstats fartyg för långrevsfiske inom IATTC:s konventionsområde får inte överstiga 500 ton eller medlemsstaternas respektive årliga fångster av storögd tonfisk under 2001.

Artikel 31
Förbud mot fiske efter årfenhaj

1.Det ska vara förbjudet att fiska efter årfenhaj (Carcharhinus longimanus) i IATTC:s konventionsområde och att ombord behålla, omlasta, lagra, till försäljning bjuda ut, sälja eller landa delar eller hela kroppar av årfenhaj som fångats i detta område.

2.Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Fartygsoperatörerna ska omedelbart frisläppa exemplaren.

3.Fartygsoperatörerna ska

a)registrera antalet släppta exemplar med uppgift om status (döda eller levande),

b)rapportera den information som anges i led a till den medlemsstat där de är medborgare. Medlemsstaterna ska vidarebefordra den information som samlats in under det föregående året till kommissionen senast den 31 januari.

Artikel 32
Förbud mot fiske efter vingrockor

Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att i IATTC:s konventionsområde fiska efter, ombord behålla, omlasta, landa, lagra, till försäljning bjuda ut eller sälja delar eller hela kroppar av vingrockor (familjen Mobulidae, som innefattar släktena Manta och Mobula). Så snart unionsfiskefartyg noterar att vingrockor har fångats, ska fartygen när så är möjligt omedelbart frisläppa exemplaren levande och oskadade.

Avsnitt 7
SEAFOS konventionsområde

Artikel 33
Förbud mot fiske efter djuphavshajar

Riktat fiske efter följande djuphavshajar i Seafos konventionsområde ska vara förbjudet:

–Apristurus manis.

–Etmopterus bigelowi.

–Etmopterus brachyurus.

–Brunkäxa (Etmopterus princeps).

–Slätkäxa (Etmopterus pusillus).

–Rockor (Rajidae).

–Svarthaj (Scymnodon squamulosus).

–Djuphavshajar av överordningen Selachimorpha.

–Pigghaj (Squalus acanthias).

Avsnitt 8
WCPFC:s konventionsområde

Artikel 34
Villkor för fiske efter storögd tonfisk, gulfenad tonfisk, bonit och långfenad tonfisk

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att det totala antal fiskedagar som tilldelas snörpvadsfartyg som fiskar efter storögd tonfisk (Thunnus obesus), gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) och bonit (Katsuwonus pelamis) i den del av WCPFC:s konventionsområde som ligger inom fritt hav mellan 20°N och 20°S inte överstiger 403 dagar.

2.Unionsfiskefartyg får inte fiska efter långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i WCPFC:s konventionsområde söder om 20°S.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att fångster av storögd tonfisk (Thunnus obesus) med fartyg för långrevsfiske inte överstiger 2 000 ton.

Artikel 35
Förvaltning av fiske med anordningar som samlar fisk

1.I den del av WCPFC:s konventionsområde som ligger mellan 20°N och 20°S ska det vara förbjudet för snörpvadsfartyg att sätta ut, utföra underhåll på eller använda anordningar som samlar fisk mellan kl. 00.00 den 1 juli 2019 och kl. 24.00 den 30 september 2019.

2.Utöver förbudet i punkt 1, ska det vara förbjudet att använda anordningar som samlar fisk på öppet hav i WCPFC:s konventionsområde mellan 20°N och 20°S under ytterligare två månader: antingen mellan kl. 00.00 den 1 april 2019 och kl. 24.00 den 31 maj 2019 eller mellan kl. 00.00 den 1 november 2019 och kl. 24.00 den 31 december 2019. Vilken av dessa tvåmånadersperioder som väljs ska anmälas till kommissionen före den 31 januari 2019.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att vart och ett av deras snörpvadsfartyg vid en och samma tidpunkt inte lagt ut mer än 350 anordningar som samlar fisk till havs med aktiverade mätbojar. Bojen ska endast aktiveras ombord på ett fartyg.

4.Alla snörpvadsfartyg som fiskar i den del av WCPFC:s konventionsområde som avses i punkt 1 ska ombord behålla och landa eller omlasta all storögd tonfisk, gulfenad tonfisk och bonit som fångats.

5.Punkt 4 ska inte tillämpas

a)på det sista kastet under en fiskeresa, om fartyget inte har tillräckligt med utrymme kvar i lastrummet för all fisk,

b)om fisken anses otjänlig som människoföda av andra skäl än storleken, eller

c)om frysutrustningen drabbas av ett allvarligt fel.

Artikel 36
Begränsning av antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter svärdfisk

Det högsta antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter svärdfisk (Xiphias gladius) i områden söder om 20°S i WCPFC:s konventionsområde fastställs i bilaga VII.

Artikel 37
Fångstbegränsningar för svärdfisk inom långrevsfiske söder om 20°S

Medlemsstaterna ska säkerställa att fångster av svärdfisk (Xiphias gladius) söder om 20°S med fartyg för långrevsfiske inte överskrider den gräns som fastställs i bilaga IH. Medlemsstaterna ska också säkerställa att fiskeansträngningen avseende svärdfisk inte flyttas över till områden norr om 20°S till följd av denna åtgärd.

Artikel 38
Silkeshaj och årfenhaj

1.Det ska vara förbjudet att ombord behålla, omlasta, lagra eller landa delar eller hela kroppar av följande arter i WCPFC:s konventionsområde:

a)Silkeshaj (Carcharhinus falciformis).

b)Årfenhaj (Carcharhinus longimanus).

2.Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

Artikel 39
Överlappande område mellan IATTC och WCPFC

1.Fartyg som endast är förtecknade i WCPFC-registret ska tillämpa de åtgärder som anges i detta avsnitt när de fiskar i det överlappande område mellan IATTC och WCPFC som definieras i artikel 4 u.

2.Fartyg som är förtecknade i både WCPFC-registret och IATTC-registret samt fartyg som endast är förtecknade i IATTC-registret ska tillämpa de åtgärder som anges i artiklarna 28.1 a, 28.2, 28.3, 28.4, 29, 30 och 31 när de fiskar i det överlappande område mellan IATTC och WCPFC som definieras i artikel 4 u.

Avsnitt 9
AKFM:s avtalsområde

Artikel 40
Små pelagiska bestånd i de geografiska delområdena 17 och 18

1.Unionsfiskefartygens fångster av små pelagiska bestånd i de geografiska delområdena 17 och 18 får inte överskrida 2014 års nivåer, vilka rapporterats i enlighet med artikel 24 i förordning (EU) nr 1343/2011, såsom anges i bilaga IL till den här förordningen.

2.Unionsfiskefartyg som fiskar efter små pelagiska bestånd i de geografiska delområdena 17 och 18 får inte överskrida 180 fiskedagar per år. Av dessa totalt 180 fiskedagar får högst 144 fiskedagar ägnas åt fiske efter sardin och högst 144 fiskedagar ägnas åt fiske efter ansjovis.

Avsnitt 10
Berings hav

Artikel 41
Förbud mot fiske i den del av Berings hav som är fritt hav

Fiske efter alaska pollock (Theragra chalcogramma) i den del av Berings hav som är fritt hav ska vara förbjudet.

Avsnitt 11
Siofa

Artikel 42

Tillfälliga åtgärder avseende bottenfiske

1. De medlemsstater vars fartyg under något år fram till 2016 har fiskat mer än 40 dagar i Siofas avtalsområde, ska säkerställa att de fiskefartyg som för deras flagg begränsar sin årliga fiskeansträngning och/eller fångst inom bottenfiske till sin genomsnittliga årliga nivå och att fiskeverksamheten sker inom det område som bedömts i den konsekvensbedömning som lämnats in till Siofa.

2. De medlemsstater vars fartyg inte under något år fram till 2016 har fiskat mer än 40 dagar i Siofas avtalsområde ska säkerställa att de fartyg som för deras flagg begränsar sin fiskeansträngning och/eller fångst inom bottenfiske och sin geografiska utbredning i enlighet med sin historiska fångstdokumentering.

AVDELNING III
FISKEMÖJLIGHETER FÖR FARTYG FRÅN TREDJELAND I UNIONENS VATTEN

Artikel 43
Fiskefartyg som för norsk flagg och fiskefartyg som är registrerade i Färöarna

Fiskefartyg som för norsk flagg och fiskefartyg som är registrerade i Färöarna får ta fångster i unionens vatten inom ramen för de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning och ska uppfylla de villkor som föreskrivs i denna förordning och i kapitel III i förordning (EG) nr 1006/2008.

Artikel 44
Fiskefartyg som för venezuelansk flagg

Fiskefartyg som för venezuelansk flagg ska uppfylla de villkor som föreskrivs i denna förordning och i kapitel III i förordning (EG) nr 1006/2008.

Artikel 45
Fisketillstånd

Det högsta antalet fisketillstånd för fartyg från tredjeland som fiskar i unionens vatten fastställs i bilaga VIII.

Artikel 46
Villkor för landning av fångster och bifångster

De villkor som anges i artikel 7 ska tillämpas på fångster och bifångster som tas av fartyg från tredjeland som fiskar enligt de tillstånd som anges i artikel 43.

Artikel 47
Fredningstid

Fartyg från tredjeland som har tillstånd att fiska efter tobisar och därtill hörande bifångster i unionens vatten i Ices-delområde 4 får inte fiska efter tobisar i det området med bottentrål, not/vad eller liknande släpredskap med en maskstorlek på mindre än 16 millimeter under perioderna 1 januari–31 mars 2019 och 1 augusti–31 december 2019.

Artikel 48
Förbud

1.Det ska vara förbjudet för fartyg från tredjeland att fiska efter, ombord behålla, omlasta eller landa följande arter, om de påträffas i unionens vatten:

a)Klorocka (Amblyraja radiata) i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a, 3a och 7d och Ices-delområde 4.

b)Följande sågfiskarter i unionens vatten:

i)Knivtandad sågfisk (Anoxypristis cuspidata).

ii)Dvärgsågfisk (Pristis clavata).

iii)Småtandad sågfisk (Pristis pectinata).

iv)Vanlig sågfisk (Pristis pristis).

v)Jättesågfisk (Pristis zijsron).

c)Brugd (Cetorhinus maximus) och vithaj (Carcharodon carcharias) i unionens vatten.

d)Slätrocka (Dipturus batis), bestående av arterna Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia, i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8, 9 och 10.

e)Gråhaj (Galeorhinus galeus) fiskad med långrev i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 1, 4, 5, 6, 7, 8, 12 och 14.

f)Slätkäxa (Etmopterus pusillus) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 1, 4, 5, 6, 7, 8, 12 och 14.

g)Chokladhaj (Dalatias licha), skednoshaj (Deania calcea), brun pigghaj (Centrophorus squamosus), brunkäxa (Etmopterus princeps) och pailonahaj (Centroscymnus coelolepis) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 1, 4 och 14.

h)Håbrand (Lamna nasus) i unionens vatten.

i)Följande arter i släktet Mobula i unionens vatten:

i)Mindre djävulsrocka (Mobula mobular).

ii)Mobula rochebrunei.

iii)Mobula japanica.

iv)Mobula thurstoni.

v)Mobula eregoodootenkee.

vi)Mobula munkiana.

vii)Mobula tarapacana.

viii)Mobula kuhlii.

ix)Mobula hypostoma.

x)Manta av arten Manta alfredi.

xi)Manta av arten Manta birostris.

j)Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion 3a.

k)Svartbuksrocka (Dipturus nidarosiensis) i unionens vatten i Ices-sektionerna 6a, 6b, 7a, 7b, 7c, 7e, 7f, 7g, 7h och 7k.

l)Brokrocka (Raja undulata) i unionens vatten i Ices-delområdena 6, 9 och 10 och grårocka (Rostroraja alba) i unionens vatten i Ices-delområdena 6, 7, 8, 9 och 10.

m)Hajrockor (Rhinobatidae) i unionens vatten i Ices-delområdena 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 12.

n)Hajrocka (Rhinobatos rhinobatos) i Medelhavet.

o)Valhaj (Rhincodon typus) i alla vatten.

p)Pigghaj (Squalus acanthias) i unionens vatten i Ices-delområdena 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10.

q)Havsängel (Squatina squatina) i unionens vatten.

2.Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

AVDELNING IV
SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 49
Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av kommittén för fiske och vattenbruk, som inrättats genom förordning (EU) nr 1380/2013. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 50
Övergångsbestämmelse

Artiklarna 9, 11.2, 13, 19, 20, 25, 31, 32, 33, 38, 41 och 48 ska fortsätta att gälla i tillämpliga delar under 2020 fram till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för år 2020 träder i kraft.

Artikel 51
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2019.

Artikel 8 ska dock tillämpas från och med den 1 februari 2019. Bestämmelserna i artiklarna 20, 21 och 22 samt i bilagorna IE och V om fiskemöjligheter för vissa bestånd i CCAMLR:s konventionsområde ska tillämpas från och med den 1 december 2018.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

(1)    COM(2018) 149.

(2)    Se särskilt följande dokument om de allmänna förutsättningarna för Ices utlåtanden: http://www.ices.dk/sites/pub/Publication%20Reports/Advice/2018/2018/Introduction_to_advice_2018.pdf

(3)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

(4)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/973 av den 4 juli 2018 om upprättande av en flerårig plan för demersala bestånd i Nordsjön och de fisken som nyttjar dessa bestånd, med fastställande av närmare bestämmelser för genomförandet av landningsskyldigheten i Nordsjön, och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 676/2007 och (EG) nr 1342/2008 (EUT L 179, 16.7.2018, s. 1).

(5)    Rådets förordning (EG) nr 509/2007 av den 7 maj 2007 om upprättande av en flerårig plan för hållbart utnyttjande av beståndet av tunga i västra delen av Engelska kanalen (EUT L 122, 11.5.2007, s. 7).

(6)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1627 av den 14 september 2016 om en flerårig återhämtningsplan för blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 302/2009 (EUT L 252, 16.9.2016, s. 1).

(7)    Rådets förordning (EG) nr 2166/2005 av den 20 december 2005 om fastställande av återhämtningsåtgärder för bestånden av sydkummel och havskräfta i Kantabriska sjön och väster om Iberiska halvön och om ändring av förordning (EG) nr 850/98 för bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder för skydd av unga exemplar av marina organismer (EUT L 345, 28.12.2005, s. 5).

(8)    Rådets förordning (EG) nr 1300/2008 av den 18 december 2008 om fastställande av en flerårig plan för sillbeståndet i området väster om Skottland och för fisket efter det beståndet (EUT L 344, 20.12.2008, s. 6).

(9)    Rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren (EGT L 115, 9.5.1996, s. 3).

(10)    Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1).

(11)    Avtal om fiske mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge (EGT L 226, 29.8.1980, s. 48).

(12)    Fiskeavtal mellan, å ena sidan, Europeiska ekonomiska gemenskapen och, å andra sidan, Danmarks regering och Färöarnas landsstyre (EGT L 226, 29.8.1980, s. 12).

(13)    Partnerskapsavtal om fiske mellan Europeiska gemenskapen å ena sidan och Danmarks regering och Grönlands lokala regering å andra sidan (EUT L 172, 30.6.2007, s. 4) och protokoll om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Danmarks regering och Grönlands lokala regering, å andra sidan (EUT L 293, 23.10.2012, s. 5).

(14)    EUT L 6, 10.1.2012, s. 9.

(15)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(16)    Kommissionens förordning (EG) nr 517/2008 av den 10 juni 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 850/98 när det gäller fastställande av maskstorlek och garntjocklek på nätredskap (EUT L 151, 11.6.2008, s. 5).

(17)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del (EUT L 87, 31.3.2009, s. 70).

(18)    Rådets förordning (EG) nr 601/2004 av den 22 mars 2004 om fastställande av vissa kontrollåtgärder för fiskeriverksamhet i det område som omfattas av konventionen om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis och om upphävande av förordningarna (EEG) nr 3943/90, (EG) nr 66/98 och (EG) nr 1721/1999 (EUT L 97, 1.4.2004, s. 16).

(19)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i vissa andra områden än dem i Nordatlanten (EUT L 87, 31.3.2009, s. 1).

(20)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1343/2011 av den 13 december 2011 om vissa bestämmelser om fiske i AKFM:s avtalsområde (Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet) och om ändring av rådets förordning (EG) nr 1967/2006 om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet (EUT L 347, 30.12.2011, s. 44).

(21)    Ingicks genom rådets beslut 2006/539/EG av den 22 maj 2006 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar, av konventionen om förstärkning av den interamerikanska kommission för tropisk tonfisk som inrättades genom 1949 års konvention mellan Amerikas förenta stater och Republiken Costa Rica (EUT L 224, 16.8.2006, s. 22).

(22)    Unionen anslöts genom rådets beslut 86/238/EEG av den 9 juni 1986 om anslutning av gemenskapen till internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten, ändrat genom det protokoll som bifogas till utskottets slutbetänkande vid konferensen av staternas befullmäktigade ombud som i Paris undertecknat konventionen den 10 juli 1984 (EGT L 162, 18.6.1986, s. 33).

(23)    Unionen anslöts genom rådets beslut 95/399/EG av den 18 september 1995 om gemenskapens anslutning till avtalet om inrättande av en tonfiskkommission för Indiska oceanen (EGT L 236, 5.10.1995, s. 24).

(24)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 217/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om fångster och fiskeriaktiviteter från medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens västra del (EUT L 87, 31.3.2009, s. 42).

(25)    Ingicks genom rådets beslut 2002/738/EG av den 22 juli 2002 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av konventionen om bevarande och förvaltning av fiskeresurser i Sydostatlanten (EGT L 234, 31.8.2002, s. 39).

(26)    Unionen anslöts genom rådets beslut 2008/780/EG av den 29 september 2008 om undertecknande på Europeiska gemenskapens vägnar av fiskeavtalet för södra Indiska oceanen (EGT L 268, 9.10.2008, s. 27).

(27)    Unionen anslöts genom rådets beslut 2012/130/EU av den 3 oktober 2011 om godkännande, på Europeiska unionens vägnar, av konventionen om bevarande och förvaltning av det fria havets fiskeresurser i södra Stilla havet (EUT L 67, 6.3.2012, s. 1).

(28)    Unionen anslöts genom rådets beslut 2005/75/EG av den 26 april 2004 om gemenskapens anslutning till konventionen om bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet (EUT L 32, 4.2.2005, s. 1).

(29)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2403 av den 12 december 2017 om hållbar förvaltning av externa fiskeflottor och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1006/2008 (EUT L 347, 28.12.2017, s. 81).

(30)    Alla typer av bottentrålar (OTB, OTT, PTB, TBB, TBN, TBS och TB).

(31)    Alla typer av notar/vadar (SSC, SDN, SPR, SV, SB och SX).

(32)    Allt fiske med långrev, spö eller fasta linor (LHP, LHM, LLD, LL, LTL, LX och LLS).

(33)    Alla fasta nät och fällor (GTR, GNS, FYK, FPN och FIX).

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 7.11.2018

COM(2018) 732 final

BILAGA

till

förslag till rådets förordning

om fastställande för år 2019 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

BILAGA I:	TAC:er tillämpliga på unionsfiskefartyg i områden där TAC:er fastställts per art och per område
BILAGA IA:	Skagerrak, Kattegatt, Ices-delområdena 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12 och 14, unionens vatten i Cecaf, Franska Guyanas vatten
BILAGA IB:	Nordostatlanten och Grönland, Ices-delområdena 1, 2, 5, 12 och 14 och grönländska vatten i Nafo 1
BILAGA IC:	Nordvästra Atlanten – Nafos konventionsområde
BILAGA ID:	Iccats konventionsområde
BILAGA IE:	Antarktis – CCAMLR:s konventionsområde
BILAGA IF:	Sydostatlanten – Seafos konventionsområde
BILAGA IG:	Sydlig tonfisk – områden
BILAGA IH:	WCPFC:s konventionsområde
BILAGA IJ:	SPRFMO:s konventionsområde
BILAGA IK	IOTC:s behörighetsområde
BILAGA IL	AKFM:s avtalsområde
BILAGA IIA:	Fiskeansträngning för fartyg i samband med återhämtning av vissa sydliga kummelbestånd och bestånd av havskräfta i Ices-sektionerna 8c och 9a, med undantag av Cádizbukten
BILAGA IIB:	Fiskeansträngning för fartyg inom ramen för förvaltningen av bestånden av tunga i Ices-sektion 7e i västra delen av Engelska kanalen
BILAGA IIC:	Förvaltningsområden för tobisar i Ices-sektionerna 2a och 3a och i Ices-delområde 4
BILAGA III:	Högsta antal fisketillstånd för unionsfiskefartyg som fiskar i tredjeländers vatten
BILAGA IV:	Iccats konventionsområde
BILAGA V:	CCAMLR:s konventionsområde
BILAGA VI:	IOTC:s behörighetsområde
BILAGA VII:	WCPFC:s konventionsområde
BILAGA VIII:	Kvantitativa begränsningar av fisketillstånd för fartyg från tredjeland som fiskar i unionens vatten

BILAGA I

TAC:ER TILLÄMPLIGA PÅ UNIONSFISKEFARTYG
I OMRÅDEN DÄR TAC:ER FASTSTÄLLTS PER ART OCH PER OMRÅDE

I tabellerna i bilagorna IA, IB, IC, ID, IE, IF, IG, IJ, IK och IL anges TAC:er och kvoter (i ton levande vikt, utom där annat anges) för varje bestånd och i förekommande fall de villkor som är funktionellt knutna till dem.

Alla fiskemöjligheter som fastställs i denna bilaga ska omfattas av de regler som fastställs i förordning (EG) nr 1224/2009 1 , särskilt artiklarna 33 och 34 i den förordningen.

Hänvisningar till fiskezoner är hänvisningar till Ices-områden, om inte annat anges. Inom varje område redovisas fiskbestånden i alfabetisk ordning efter arternas vetenskapliga (latinska) namn. De vetenskapliga namnen anges för lagstiftningsändamål; de svenska namnen anges i upplysningssyfte.

För tillämpningen av denna förordning tillhandahålls följande tabell över de vetenskapliga namnen och motsvarande svenska namn:

Följande jämförelsetabell över svenska namn och vetenskapliga (latinska) namn lämnas endast i upplysningssyfte:

BILAGA IA

SKAGERRAK, KATTEGATT, ICES-DELOMRÅDENA 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12 OCH 14, UNIONENS VATTEN I CECAF, FRANSKA GUYANAS VATTEN