Innehållsförteckning

1............ INLEDNING.. 3

1.1......... Förordning om statistik över företagsstrukturer 3

1.2......... Innehållet i de huvudsakliga dataserierna. 3

1.3......... Tillgängligheten för statistiken över företagsstrukturer 4

1.4......... Publikationer under 2012 och 2013. 5

2............ FÖRORDNINGENS GENOMSLAG OCH DATASERIERNAS RELEVANS. 5

2.1......... Uppgifternas tillgänglighet och fullständighet 5

2.2......... Sekretessregler och tillämpning av dem.. 7

2.3......... Användbarheten för statistiken över företagsstrukturer 8

3............ TILLFÖRLITLIGHET. 8

4............ SAMANVÄNDBARHET OCH JÄMFÖRBARHET. 9

4.1......... Samanvändbarhet 9

4.2......... Jämförbarhet 10

5............ TIDSFRISTER FÖR UPPGIFTSINLÄMNING.. 10

6............ TILLGÄNGLIGHET OCH FÖRSTÅELIGHET. 10

7............ UPPFYLLANDE AV KRAVEN I FÖRORDNINGEN.. 11

8............ BELASTNING PÅ FÖRETAGEN OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA DENNA BELASTNING   12

8.1......... Bakgrund. 12

8.2......... Åtgärder för att minska belastningen på företagen. 12

9............ FORTSATT UTVECKLING.. 13

1. INLEDNING 1.1. Förordning om statistik över företagsstrukturer

Enligt artikel 13.1 i förordning (EG) nr 295/2008 om statistik över företagsstrukturer[1] (nedan kallad förordningen) ska kommissionen senast ”den 29 april 2011 och därefter vart tredje år [...] till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om den statistik som har sammanställts genom tillämpning av den här förordningen, särskilt såvitt avser dess kvalitet och belastning på företagen”.

Föreliggande rapport är en uppföljning av rapporten från maj 2011[2] som lades fram i enlighet med artikel 14.1 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 58/97 (numera ersatt av förordningen ovan).

Rapporten ger en överblick över genomförandet av förordningen baserat på de slutliga uppgifterna för referensåret 2010 när det gäller statistik över företagsstrukturer inom följande områden:

· Tjänster.

· Industri.

· Handel.

· Byggverksamhet.

· Företagstjänster.

· Företagsdemografi.

Rapporten redogör för de åtgärder som kommissionen vidtagit för att det ska finnas tillgång till högklassig europeisk statistik över företagsstrukturer och för hur och i vilken omfattning medlemsstaterna har tillämpat förordningen. Den innehåller också uppgifter om belastningen på företagen för att tillhandahålla statistik och om de åtgärder som Eurostat och medlemsstaterna vidtagit för att minska belastningen.

1.2. Innehållet i de huvudsakliga dataserierna

Statistiken över företagsstrukturer ger en översiktlig bild av de europeiska företagens struktur, utveckling och kännetecken som helhet och av de olika sektorerna, och den utgör ett viktigt bidrag till flera andra områden, t.ex. nationalräkenskaper, konjunkturstatistik och företagsregister.

Uppgifterna täcker i stort sett alla sektorer utom jordbrukssektorn och serviceyrken. Uppgifter samlas in om följande variabler:

· Resultatrelaterade variabler (omsättning och förädlingsvärde).

· Produktionsrelaterade variabler som arbetskraft (t.ex. sysselsättning och arbetade timmar), varor och tjänster (t.ex. totala kostnader för inköp) och kapital (t.ex. investeringar i materiella anläggningstillgångar).

· Företagsdemografiska variabler (t.ex. populationen aktiva företag, antalet nystartade företag och antalet nedlagda företag).

Flera viktiga indikatorer härleds från dem i form av kvoter av vissa monetära variabler eller per capita-värden.

Flera dataserier lämnas in av alla medlemsstater enligt kraven i kommissionens förordning nr 251/2009[3]. De viktigaste serierna är följande:

· Årlig företagsstatistik (variablerna för varje land redovisas ner till fyrsiffrig undergruppsnivå i Nace rev. 2[4]).

· Årlig företagsstatistik efter storleksklass (variablerna för varje land redovisas ner till tresiffrig gruppnivå i Nace rev. 2 med storleksklass efter antalet sysselsatta).

· Årlig regionalstatistik (fyra variabler redovisas för varje Nuts-2-region ner till tvåsiffrig huvudgruppsnivå i Nace rev. 2).

· Årsstatistik över företagens demografi efter associationsform eller storleksklass (antal anställda) (variablerna för varje land redovisas ner till fyrsiffrig undergruppsnivå i Nace rev. 2).

Den övervägande delen av uppgifterna samlas in av de nationella statistikbyråerna från statistiska undersökningar, företagsregister eller från olika administrativa källor. Medlemsstaterna tillämpar flera statistiska metoder, beroende på datakällan, såsom uppräkning, modellbaserad skattning eller olika former av imputering för att garantera kvaliteten i statistiken över företagsstrukturer.

Alla uppgifter från medlemsstaterna genomgår kvalitetskontroller innan de offentliggörs på Eurostats webbplats.

1.3. Tillgängligheten för statistiken över företagsstrukturer

Alla uppgifter som medlemsstaterna lämnat för referensåret 2010 och de aggregerade EU-resultaten finns tillgängliga kostnadsfritt på Eurostats webbplats sedan november 2012. Avsnittet om statistik över företagsstrukturer är lätt att hitta under rubriken Industry, trade and services[5] eller via sökfunktionen[6].

1.4. Publikationer under 2012 och 2013

Resultaten är inte bara tillgängliga på Eurostats webbplats utan har också redovisats i flera artiklar som offentliggjorts i det omgjorda avsnittet om europeiska företag under Statistics Explained[7]. Statistics Explained bygger på webb 2.0-teknik av Wiki-typ och det främsta syftet är att förklara EU-statistiken genom att presentera uppgifter och att peka ut vad som är intressant eller överraskande med dem och samtidigt ge all nödvändig bakgrundsinformation.

Statistik över företagsstrukturer har också använts i många andra publikationer. Flera viktiga bidrag lämnades under 2012 och 2013 till Eurostats årsbok, Eurostats pocketbok och den regionala årsboken.

2. FÖRORDNINGENS GENOMSLAG OCH DATASERIERNAS RELEVANS 2.1. Uppgifternas tillgänglighet och fullständighet

Tabellerna 1, 2 och 3 visar att de uppgifter som medlemsstaterna lämnat in som helhet är relativt fullständiga för alla moduler i statistiken över företagsstrukturer. Länderna betecknas som stora, mellanstora eller små beroende på deras andel av det totala mervärdet i den privata ekonomin för EU.

Som förklaring till att uppgifter saknades angavs att det uppstått problem vid beräkningen av vissa indikatorer, att vissa uppgifter inte var tillgängliga för referensåret 2010, att det saknades källor för regionala uppgifter och uppgifter om verksamhetsenheter, att uppgifterna blev tillgängliga efter tidsfristen för att lämna in dem eller att nollvärden inte redovisades.

Länderna har lovat att lämna fullständiga dataserier vid nästa uppgiftsinlämning (referensåret 2011).

Åtkomsten till statistiken över företagsstrukturer på Eurostats webbplats begränsades dock av att vissa uppgifter, särskilt från små länder, var konfidentiella.

Tabell 1:   Tillgängliga respektive konfidentiella slutgiltiga uppgifter för 2010 om tjänste-, industri-, handels- och byggsektorn, Nace rev. 2.

Länder[8] || Antal inlämnade celler i procent av de uppgifter som krävs enligt förordningen || Konfidentiella celler i procent av alla inlämnade celler

Stora länder || 94 || 10

Mellanstora länder || 92 || 15

Små länder[9] || 98 || 24

Alla || 95 || 18

2010 år resultat för EU:s 27 medlemsstater och Norge visade en femprocentig ökning av uppgiftstillgången jämfört med den föregående rapporten till Europaparlamentet och rådet. Särskilt de små länderna lämnade fler uppgifter om de fyra sektorerna i tabell 1.

Uppgiftstillgången var också mycket god (95 %) för statistik om företagstjänster (tabell 2) och företagsdemografi (tabell 3). Även de små länderna bidrog till den höga tillgängligheten.

Att några länder valde att inte märka värdena för vissa indikatorer som konfidentiella, fast de kunde ha gjort det, bidrog också till att uppgifterna var tillgängliga i så hög grad.

Tabell 2:   Tillgängliga respektive konfidentiella slutgiltiga uppgifter för 2010 om företagstjänster, Nace rev. 2.

Länder || Antal inlämnade celler i procent av de uppgifter som krävs enligt förordningen || Konfidentiella celler i procent av alla inlämnade celler

Stora länder || 100 || 0

Mellanstora länder || 97 || 10

Små länder || 90 || 15

Alla || 95 || 11

Tabell 3:   Tillgängliga respektive konfidentiella slutgiltiga uppgifter för 2010 om företagsdemografi, Nace rev. 2

Länder || Antal inlämnade celler i procent av de uppgifter som krävs enligt förordningen || Konfidentiella celler i procent av alla inlämnade celler

Stora länder || 99 || 10

Mellanstora länder || 91 || 12

Små länder || 98 || 13

Alla || 95 || 12

2.2. Sekretessregler och tillämpning av dem

Tabellerna i avsnitt 2.1 visar i vilken utsträckning sekretessreglerna har gjort uppgifterna mindre tillgängliga.

Alla medlemsstater har infört liknande sekretessregler, främst för att skydda uppgifter om ett eller flera företag. I många medlemsstater kompletteras detta med en s.k. dominansregel, vilket innebär att uppgifter inte offentliggörs om en uppgiftslämnare står för mer än en viss procentandel av uppgifterna. Procentandelen varierar något mellan medlemsstaterna.

Procentandelen konfidentiella uppgifter varierar från 0 % till 24 %, där mellanstora och små länder står för en högre andel p.g.a. de ovannämnda reglerna.    

Andelen konfidentiella uppgifter för 2010 när det gäller statistik för tjänste-, industri-, handels- och byggsektorn var 4 % lägre än i den föregående rapporten.

Utöver de sekretessregler som tillämpas på uppgifter på nationell nivå undanhölls också uppgifter på EU-nivå från den statistik som offentliggörs för att skydda konfidentiella nationella uppgifter. Reglerna för att fastställa under vilka omständigheter EU-aggregat inte ska offentliggöras finns i en överenskommelse om konfidentiella uppgifter som ingåtts med medlemsstaterna.

Till följd av detta kunde 8,3 % av de aggregerade EU-resultaten för referensåret 2010 när det gäller statistik för tjänste-, industri-, handels- och byggsektorn inte offentliggöras av sekretesskäl.

Omkring 14 % av de aggregerade EU-resultaten för företagstjänster och företagsdemografi har inte gjorts tillgängliga av sekretesskäl. Antalet och andelen konfidentiella uppgifter redovisas i tabellen nedan. 

Tabell 4:   Sekretess för huvudvariablerna i den årliga företagsstatistiken, för vilken EU-aggregat för 2010 offentliggjorts för samtliga nivåer i Nace rev. 2.

Område || Antal dataceller || Antal konfidentiella dataceller || Konfidentiella uppgifter (%)

Tjänstesektorn || 5 569 || 679 || 12,2

Industrisektorn || 8 008 || 457 || 5,7

Handelssektorn || 2 092 || 170 || 8,1

Byggsektorn || 732 || 56 || 7,7

Totalt (tjänste-, industri-, handels- och byggsektorn) || 16 401 || 1 362 || 8,3

Företagstjänster || 151 || 21 || 13,9

Företagsdemografi || 18 532 || 2 700 || 14,6

2.3. Användbarheten för statistiken över företagsstrukturer

En indikator på användbarheten för statistiken över företagsstrukturer är antalet nedladdningar från Eurostats webbplats. Uppgifterna i tabellen nedan gäller perioden oktober 2012–augusti 2013, då uppgifterna för 2010 var tillgängliga.

Tabell 5:   Antal nedladdningar

Område || Antal nedladdningar

127 574

Tjänste-, industri-, handels- och byggsektorn || 106 594

Industri- och byggsektorn || 59 540

Handelssektorn || 20 302

Tjänstesektorn || 13 885

Regionala uppgifter – alla sektorer || 12 867

Företagstjänster || 5 954

Företagsdemografi || 15 026

3. TILLFÖRLITLIGHET

För att mäta hur tillförlitlig statistiken över företagsstrukturer är ska medlemsstaterna enligt kommissionens förordning (EG) nr 275/2010[10] varje år lämna in uppgifter till Eurostat om kvalitetsindikatorer, t.ex. variationskoefficienter. De måste också lämna in en rapport om vilken metod de använt för att samla in och behandla uppgifterna. Utifrån de uppgifter som medlemsstaterna lämnat in har Eurostat genomfört en bedömning för referensåret 2010, och de viktigaste delarna har tagits med i denna rapport.

Medlemsstaterna bestämmer själva hur de ska samla in och behandla data så effektivt som möjligt, i enlighet med de nationella särdragen (t.ex. storleksklass, näringsgren och regioner) och tillgängliga administrativa källor.

För att kunna göra en kvalitetskontroll av uppgifterna på EU-nivå har Eurostat räknat fram variationskoefficienter för EU-aggregaten för sex variabler, på ensiffrig avdelningsnivå i Nace rev. 2.

Tabell 6:   Variationskoefficienterna för EU-aggregaten för statistik för tjänste-, industri-, handels- och byggsektorn i procent

2010 || Andelen variationskoefficienter för EU i procent

Variationskoefficient[11] för EU || Antal företag || Omsättning || Förädlingsvärde || Personalkostnader || Bruttoinvestering || Antal sysselsatta

0,0–0,5 || 69 || 62 || 69 || 85 || 0 || 100

0,6–1,5 || 23 || 31 || 31 || 8 || 31 || 0

1,6–2,5 || 8 || 0 || 0 || 8 || 31 || 0

> 2,5 || 0 || 8 || 0 || 0 || 38 || 0

Tabellen ovan visar att variationskoefficienterna för EU-aggregaten ligger under 1,5, med undantag för variabeln för bruttoinvesteringar där koefficienterna huvudsakligen ligger mellan 0,6 och 2,5.

Variationskoefficienterna är i allmänhet lägre för industrisektorn och något högre för bygg-, handels- och tjänstesektorn.

4. SAMANVÄNDBARHET OCH JÄMFÖRBARHET

Som nämnts ovan ska medlemsstaterna lämna en rapport för varje referensår med information om den metod som använts för att samla in och behandla uppgifterna.

4.1. Samanvändbarhet

Med samanvändbarhet avses i vilken utsträckning det är statistiskt korrekt att kombinera uppgifter från olika källor. Eurostat är därför angeläget om att fastställa vilka drag som är gemensamma för statistiken över företagsstrukturer och andra företagsundersökningar och i vilken utsträckning de är samstämmiga.

Statistiken över företagsstrukturer kan användas jämsides med statistik från flera andra källor, t.ex. företagsregister, nationalräkenskaper, arbetskraftskostnadsundersökningar, arbetsmarknadsstatistik, företagsdemografi och konjunkturstatistik. En analys av samanvändbarheten mellan statistik över företagsstrukturer och andra statistikkällor visade på ett antal skillnader både när det gäller uppgifterna och metoden. För varje enskild statistikkälla väljs den metod som passar bäst, och därför tenderar metoderna att skilja sig åt mellan källorna.

4.2. Jämförbarhet

Statistiska uppgifter för tjänste-, industri-, handels- och byggsektorn är jämförbara över tiden och mellan länderna först från och med referensåret 2005, eftersom några länder innan dess ändrade metod och räckvidd. Eftersom en ny näringsgrensindelning (Nace rev. 2) genomfördes 2008 kunde inga tidsserier överföras det året.

Statistiska uppgifter om företagstjänster och företagsdemografi är jämförbara från och med 2008, när undersökningen blev obligatorisk.

5. TIDSFRISTER FÖR UPPGIFTSINLÄMNING

Medlemsstaterna har följande tidsfrister enligt förordningen för att lämna in uppgifter för referensåret:

· Tio månader efter referensårets slut för preliminär statistik för tjänste-, industri-, handels- och byggsektorn.

· Arton månader efter referensårets slut för slutgiltiga uppgifter för alla sektorer.

För referensåret 2010 lämnade nitton länder in sina uppgifter i tid för alla områden av statistiken över företagsstrukturer.

Några länder beviljades undantag från bestämmelserna i förordningen för att de skulle hinna göra de nödvändiga anpassningarna av sina nationella statistiksystem.  Estland och Frankrike beviljades fullständiga undantag när det gäller statistik om företagstjänster.

6. TILLGÄNGLIGHET OCH FÖRSTÅELIGHET

All statistik över företagsstrukturer finns kostnadsfritt på Eurostats webbplats under rubriken Industry, trade and services, tillsammans med ingående förklaringar av metodfrågor som kan vara relevanta för användarna[12].

De nationella statistikbyråerna offentliggör också statistik över företagsstrukturer på nationell nivå, så att användarna ännu lättare kan få tag i uppgifterna.

7. UPPFYLLANDE AV KRAVEN I FÖRORDNINGEN 

Hur väl medlemsstaterna uppfyller kraven i förordningen bedöms på grundval av hur fullständiga deras uppgifter är, hur många versioner de lämnar före de slutgiltiga uppgifterna och om uppgifterna lämnas in i tid.

Kravuppfyllelsen för uppgifterna för 2010 har förbättrats jämfört med kravuppfyllelsen enligt den föregående rapporten. De flesta länder lämnar nu in uppgifterna snabbare än tidigare även om en del fortsätter att dra över tiden, vilket innebär att EU-aggregaten inte kan offentliggöras i tid.

Varje medlemsstat lämnade i genomsnitt 1,4 versioner av sina uppgifter innan de slutgiltiga uppgifterna offentliggjordes.

Tabell 7 innehåller en allmän bedömning av hur samtliga 27 medlemsstater och Norge uppfyllt kraven under referensåret 2010 på alla de områden som omfattades av förordningen.

Länderna har delats in i fyra kategorier med hänsyn till hur de uppfyller kraven.

· VG =          Mycket god kravuppfyllelse. Alla uppgifter (med få undantag) lämnades in i tid (90 % eller mer).

· G    =          God kravuppfyllelse. Några få delar saknades eller uppgifterna lämnades in med smärre dröjsmål (kravuppfyllelsen 70–89 %).

· P     =          Uppgifterna var delvis tillgängliga, men viktiga delar av den begärda information saknades eller tidsfristerna iakttogs inte (kravuppfyllelsen 10–69 %).

· N    =          En stor del av uppgifterna saknades, eller längre dröjsmål med uppgiftslämningen förekom (kravuppfyllelsen lägre än 10 %).

Tabell 7:   Allmän bedömning av kravuppfyllandet

Länder || Sammanfattande betyg

AT, BE, BG, CZ, DE, EE, ES, FI, FR, HU, LT, LV, NO, PT, RO, SI, SK || VG

CY, DK, IE, IT, LU, NL, PL, SE, UK || G

EL, MT || P

– || N

Tabellen ovan visar att kravuppfyllelsen var mycket god eller god för de flesta medlemsstater.

Eurostat vidtog två åtgärder för att förbättra kravuppfyllelsen, nämligen att rapportera om kontrollen av kravuppfyllelsen och att förse medlemsstaterna med ett redskap för validering av uppgifterna. 

Numera lämnar Eurostat en kravuppfyllelserapport till styrgruppen för statistik över företagsstrukturer två gånger per år och till gruppen direktörer inom företagsstatistik en gång per år. I några fall har Eurostats generaldirektör också skrivit till direktörerna för de nationella statistikbyråerna.

Eurostat har undersökt hur man ska kunna minska antalet versioner av uppgifter från medlemsstaterna innan de slutgiltiga uppgifterna offentliggörs. Det har utvecklat ett redskap för validering av uppgifterna som medlemsstaterna kan använda för att kontrollera tillförlitlighet och eventuell sekretess innan de skickar uppgifterna till Eurostat.

8. BELASTNING PÅ FÖRETAGEN OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA DENNA BELASTNING 8.1. Bakgrund

För att kunna anpassa sig till en ekonomi i förändring och svara mot användarnas föränderliga behov av statistik beroende på omständigheterna söker Eurostat ständigt nya sätt att göra det europeiska statistiksystemet (ESS) mer flexibelt när det gäller statistiken över företagsstrukturer.

Åtgärder som kan leda till ett flexibelt högklassigt system för företagsstatisk måste dock ligga inom de gränser som implicit följer av målet att minska statistikbördan för uppgiftslämnarna, främst företagen, och av de begränsade resurserna hos de nationella statistikansvariga myndigheterna. Med tanke på dessa begränsningar måste Eurostat rationalisera företagsstatistiken genom synergier, prioriteringar och inriktning på europeiska mål.

I enlighet med meddelandet om en vision för det kommande årtiondet (KOM (2009) 404) har ett projekt inletts för att fastställa en ramförordning om integrerad företagsstatistik som kommer att göra det enklare att framställa statistik genom en gemensam infrastruktur och samstämmiga uppgiftskrav.

8.2. Åtgärder för att minska belastningen på företagen

Eurostat samarbetar fortlöpande med de nationella statistikbyråerna för att försöka minska företagens arbetsbörda genom förenklade uppgiftskrav, samtidigt som det säkerställs att den tillgängliga statistiken svarar mot användarnas behov.

Efter flera samråd med de huvudsakliga användarna av statistiken över företagsstrukturer, både inom och utanför kommissionen, har Eurostat identifierat ett antal tänkbara sätt att minska belastningen på de nationella statistikbyråerna och företagen. Dessa åtgärder rör kraven på företag som tillhandahåller finansiella tjänster, den detaljnivå som krävs för fleråriga dataserier och avskaffandet av dataserier om verksamhetsenheter.

Utöver dessa ändringar görs en översyn av förteckningen över erforderliga variabler med beaktande av de förslag som kommittén för det europeiska statistiksystemet har lämnat på områden som inte ska prioriteras. 

Vissa av de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit för att minska belastningen på företagen gällde insamlingen av uppgifter om företagsstrukturer. En majoritet av medlemsstaterna använde sig ofta av urvalsundersökningar, och de har infört nya insamlingsstrategier för att minska både belastningen på företagen och kostnaderna för de nationella statistikbyråerna.

Ett antal länder har också undantagit småföretagen från undersökningarna och använder i stället administrativa källor i kombination med skattningar.

I många medlemsstater föredrar man allt oftare att använda administrativa uppgifter i stället för att genomföra undersökningar. Det finns dock flera problem med att använda endast administrativa uppgifter, som ofta skiljer sig från statistiska uppgifter i fråga om definitioner, format, koder, överföringsprotokoll osv. De nationella statistikbyråerna samarbetar med de organ som ansvarar för administrativa uppgifter för att försöka lösa dessa problem, för att de i högre grad ska kunna använda administrativa uppgifter och förenkla insamlingen av uppgifter. 

Några länder har utvecklat och infört webbaserade system för insamling av årliga skatteuppgifter och statistik. Dessa system använder modern informationsteknik och kan förbättra kvaliteten på uppgifterna och minska tidsåtgången för att lägga in och behandla dem.

Belastningen på företagen beaktas alltid i samband med förändringar i kraven på uppgifterna eller i framställningen av uppgifter. Huvudsyftet är dock alltid att få fram högklassig statistik över företagsstrukturer som svarar mot användarnas behov, och det på ett kostnadseffektivt sätt.

9. FORTSATT UTVECKLING

Inom det europeiska statistiksystemet söker man ständigt nya sätt att hantera nya behov av statistik, samtidigt som man minskar både belastningen på uppgiftslämnarna och kostnaderna för att framställa statistiken.

Eurostat har utvecklat ett program för modernisering av den europeiska företags- och handelsstatistiken (Meets-programmet)[13] som pågick i sex år, 2008–2013. Det viktigaste resultatet var ett förslag om konkreta åtgärder för att modernisera företagsstatistiken, t.ex. genom att ta fram uppsättningar av målindikatorer och se över prioriteringar. Genomförandet av detta förslag kommer att kräva betydande åtaganden och investeringar från det europeiska statistiksystemet under de kommande åren.

[1]     Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 295/2008 av den 11 mars 2008 om statistik över företagsstrukturer (omarbetning) (EUT L 97, 9.4.2008, s. 13).

[2]     KOM(2011) 242 slutlig.

[3]     Kommissionens förordning (EG) nr 251/2009 av den 11 mars 2009 om tillämpning och ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 295/2008 i fråga om de dataserier som ska tas fram för statistiken över företagsstrukturer och nödvändiga anpassningar efter revideringen av den statistiska indelningen av produkter efter näringsgren (CPA)  (EUT L 86, 31.3.2009, s. 170).

[4]     Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s.1).

[5]     http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/statistics/search_database.

[6]     http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/eurostat/home.

[7]     http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/Category:Structural_business_statistics.

[8]     För att minimera belastningen för företagen och kostnaderna för de nationella statistikansvariga myndigheterna, får medlemsstaterna märka uppgifter för användning uteslutande som ett bidrag till europeiska totalresultat (Cetomärkning). Eurostat offentliggör inte sådana uppgifter och de är inte Cetomärkta när medlemsstaterna offentliggör dem nationellt. Kriterierna för användning av Cetomärkning bygger på den enskilda medlemsstatens andel av det totala mervärdet i den privata ekonomin enligt följande:

Stora länder: DE, FR, IT, UK.

Mellanstora länder: BE, DK, ES, GR, IE, NL, AT, PL, PT, FI, SE, NO.

Små länder: BG, CZ, EE, CY, LV, LT, LU HU, MT, RO, SI, SK.

[9]     Uppgifterna för Malta är från 2009.

[10]            Kommissionens förordning (EU) nr 275/2010 av den 30 mars 2010 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 295/2008 när det gäller kriterier för kvalitetskontroll av statistik över företagsstrukturer (EUT L 86, 1.4.2010, s. 1).

[11]    Variationskoefficienterna beräknades för de slutgiltiga uppgifterna för 2010 för serierna 1A, 2A, 3A och 4A (bilagorna I–IV), för Nace rev. 2, på avdelningsnivå (ensiffrig nivå).

[12]    http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/eurostat/home.

[13]    Europaparlamentets och rådets beslut nr 1297/2008/EG av den 16 december 2008 om ett program för modernisering av den europeiska företags- och handelsstatistiken (Meets-programmet) (EUT L 340, 19.12.2008, s. 76).