31.5.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 145/1

(1)

Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG (4) regleras tjänstepensionsinstitut på unionsnivå. Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG (5) regleras företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) på unionsnivå. Vidare regleras genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU (6) förvaltare av alternativa investeringsfonder (nedan kallade AIF-förvaltare) på unionsnivå. I samtliga tre direktiv fastställs tillsynskrav för riskhantering hos tjänstepensionsinstitut, förvaltningsbolag och investeringsbolag avseende fondföretag, respektive av AIF-förvaltare.

(2)

En konsekvens av finanskrisen är att investerare, däribland tjänstepensionsinstitut, fondföretag och alternativa investeringsfonder (nedan kallade AIF-fonder), i alltför hög grad förlitat sig på kreditbetyg när de investerat i skuldinstrument, utan att nödvändigtvis göra en egen bedömning av kreditvärdigheten hos emittenter av sådana skuldinstrument. För att förbättra kvaliteten på investeringar som görs av tjänstepensionsinstitut, fondföretag och AIF-fonder, och därmed skydda investerare i sådana fonder, är det lämpligt att kräva att tjänstepensionsinstitut, förvaltnings- och investeringsbolag avseende fondföretag, samt AIF-förvaltare undviker att ensidigt eller mekaniskt förlita sig på kreditbetyg eller att använda dem som den enda parametern vid kreditriskbedömning i samband med investeringar av tjänstepensionsinstitut, fondföretag och AIF-fonder. Därför bör den allmänna principen om att inte i alltför hög grad förlita sig på kreditbetyg integreras i riskhanteringsprocesser och i system hos tjänstepensionsinstitut, förvaltnings- och investeringsbolag avseende fondföretag, och AIF-förvaltare, samt anpassas till deras specifika förutsättningar.

(3)

För att ytterligare klarlägga den allmänna principen att inte i alltför hög grad förlita sig på kreditbetyg, som bör införas i direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att faktiskt förhindra att förvaltnings- och investeringsbolag avseende fondföretag och AIF-förvaltare i alltför hög grad förlitar sig på kreditbetyg för att bedöma kreditvärdigheten hos tillgångar som de innehar. Därför bör man i detta avseende ändra kommissionens befogenheter i dessa direktiv att anta delegerade akter om allmänna bestämmelser avseende riskhanteringsprocesser och system som används av förvaltnings- och investeringsbolag avseende fondföretag och AIF-förvaltare. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att den offentliggör resultaten av sådana samråd. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(4)

De relevanta åtgärderna i detta direktiv bör utgöra ett komplement till andra bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut (7). I dessa bestämmelser fastställs det allmänna målet att minska investerares alltför stora förlitan på kreditbetyg, vilket bör göra det lättare att förverkliga detta mål.

(5)

Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att minska tjänstepensionsinstituts, fondföretags och AIF-fonders alltför stora förlitan på kreditbetyg i samband med deras investeringar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, genom samordnat agerande, och det därför på grund av den unionstäckande strukturen hos, och effekterna av, tjänstepensionsinstituts, förvaltnings- och investeringsbolags avseende fondföretag, AIF-fonders och kreditvärderingsinstituts verksamhet bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(6)

Direktiv 2003/41/EG, 2009/65/EG och 2011/61/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument (8), har medlemsstaterna åtagit sig att, i de fall detta är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Med avseende på detta direktiv anser lagstiftaren att översändandet av sådana dokument är berättigat.

1.

I punkt 1 ska första stycket ersättas med följande:

”1.   Ett förvaltnings- eller investeringsbolag ska använda ett förfarande för riskhantering som gör det möjligt för det att vid varje tidpunkt kontrollera och bedöma den risk som är knuten till positionerna och deras bidrag till den allmänna riskprofilen för fondbolagets portfölj. Framför allt ska det inte ensidigt eller mekaniskt förlita sig på kreditbetyg som utfärdats av kreditvärderingsinstitut enligt definitionen i artikel 3.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut (10) för att bedöma kreditvärdigheten hos fondföretags tillgångar.

2.

Följande punkt ska införas:

”3a.   Med beaktande av arten, omfattningen och komplexiteten hos de övervakade fondbolagens verksamhet, ska de behöriga myndigheterna övervaka lämpligheten i förvaltnings- och investeringsbolagens kreditvärderingsförfaranden, utvärdera användningen av hänvisningar till kreditbetyg, som avses i punkt 1 första stycket, i fondbolagens placeringsinriktningar och i tillämpliga fall motverka effekterna av sådana hänvisningar, i syfte att minska ensidig och mekanisk förlitan på sådana kreditbetyg.”

3.

Punkt 4 ska ändras på följande sätt:

1.

I punkt 2 ska första stycket ersättas med följande:

”2.   AIF-förvaltare ska införa lämpliga riskhanteringssystem för att på ett tillfredsställande sätt identifiera, mäta, hantera och övervaka alla risker som är relevanta för varje AIF-fonds investeringsstrategi och för vilka fonden är exponerad eller kan komma att exponeras. Framför allt ska AIF-förvaltare inte ensidigt eller mekaniskt förlita sig på kreditbetyg som utfärdats av kreditvärderingsinstitut enligt definitionen i artikel 3.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut (11) för att bedöma kreditvärdigheten hos AIF-fondernas tillgångar.

2.

Följande punkt ska införas:

”3a.   Med beaktande av arten, omfattningen och komplexiteten hos AIF-fondernas verksamhet, ska de behöriga myndigheterna övervaka lämpligheten i AIF-förvaltarnas kreditvärderingsförfaranden, utvärdera användningen av hänvisningar till kreditbetyg, som avses i punkt 2 första stycket, i AIF-fondernas investeringsstrategier och i tillämpliga fall motverka effekterna av sådana hänvisningar, i syfte att minska ensidig och mekanisk förlitan på sådana kreditbetyg.”

3.

I punkt 5 ska följande stycke läggas till:

”De åtgärder som specificerar de riskhanteringssystem som avses i första stycket led a ska säkerställa att AIF-förvaltare förhindras från att ensidigt eller mekaniskt förlita sig på kreditbetyg, som avses i punkt 2 första stycket, för att bedöma kreditvärdigheten hos AIF-fonders tillgångar.”