3.5.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/4

(1)

Enligt artikel 6.1 e i förordning (EG) nr 1290/2005 måste medlemsstaternas ackrediterade utbetalningsorgan, i fråga om de betalningar som de utför, ge tillräckliga garantier för att handlingarna hålls tillgängliga och bevaras på ett sådant sätt att deras fullständighet, giltighet och läsbarhet garanteras över tiden. Mot bakgrund av de framsteg som gjorts inom informationstekniken som gör att det nu är möjligt att spara verifikationerna till stödansökningar i elektronisk form på ett säkert och kostnadseffektivt sätt bör medlemsstaterna ges tillstånd att spara verifikationerna i elektronisk form i stället för i pappersform. Medlemsstaterna bör kunna utnyttja den möjligheten i de fall då den nationella lagstiftningen tillåter att elektroniska handlingar används som bevis för underliggande transaktioner i nationella domstolsförfaranden. Elektroniska handlingar bör skyddas i enlighet med internationella informationssäkerhetsstandarder på samma sätt som annan information som utbetalningsställena bevarar i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 885/2006 (2) för att säkra att informationen finns tillgänglig i en form som helt motsvarar de ursprungliga pappershandlingarna, för den händelse kommissionen vill granska den.

(2)

Enligt artikel 31.1 i förordning (EG) nr 1290/2005 ska kommissionen i de fall då utgifter strider mot unionsreglerna fatta beslut om vilka belopp som ska undantas från unionsfinansiering. För att säkra att förfarandet för kontroll av överensstämmelsen fungerar så effektivt och ändamålsenligt som möjligt bör kommissionen ges möjlighet att inte fortsätta att utreda ärenden där undersökningen visar att de aktuella maximibeloppen sannolikt inte kommer att överskrida 50 000 euro och 10 % av den relevanta utgiften.

(3)

För att säkra att förfarandet för genomförande av de beslut som fattas enligt artiklarna 30 och 31 i förordning (EG) nr 1290/2005 med avseende på EJFLU är ändamålsenligt och genomblickbart är det nödvändigt att se till att den berörda medlemsstaten är i stånd att ta hänsyn till beslutets ekonomiska effekter när medlemsstaten skickar in sin utgiftsdeklaration enligt artikel 27 i samma förordning.

(4)

Mot bakgrund av att en medlemsstat kan drabbas av svåra ekonomiska problem på grund av en allvarlig nedgång i världsekonomin bör kommissionen ha möjlighet att senarelägga avdragen på unionsfinansieringen för utgifter som strider mot unionslagstiftningen, om medlemsstaten så begär. Möjlighet att senarelägga avdragen med högst 18 månader bör också beviljas de medlemsstater som så begär, om dessa är föremål för ekonomiskt stöd enligt rådets förordning (EG) nr 332/2002 av den 18 februari 2002 om upprättandet av ett system för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans (3), rådets förordning (EU) nr 407/2010 av den 11 maj 2010 om inrättandet av en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism (4), ramavtalet om Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, som undertecknades den 7 juni 2010, och fördraget om inrättande av Europeiska stabilitetsmekanismen, som undertecknades den 11 juli 2011. De medlemsstater som kommer i fråga för beslut om senareläggning av avdrag måste se till att de brister som gav upphov till avdragen, och som fortfarande föreligger när beslutet om senareläggning fattas, åtgärdas på grundval av en handlingsplan som upprättas i samråd med kommissionen och som innehåller tydliga framstegsindikatorer. Om en medlemsstat som kommer i fråga för beslut om senareläggning av avdrag underlåter att åtgärda bristerna i enlighet med handlingsplanen och därmed utsätter unionsbudgeten för ytterligare ekonomiska risker bör kommissionen återkalla sitt beslut om senareläggning av avdraget, med hänsyn tagen till proportionalitetsprincipen.

(5)

Förordning (EG) nr 885/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

Kommittén för jordbruksfonderna har inte avgett något yttrande inom den tidsfrist som angetts av dess ordförande.

(1)

I artikel 9 ska följande punkt läggas till:

”5.   De verifikationer som avses i punkterna 1–4 ska ställas till kommissionens förfogande, antingen i pappersform, elektronisk form eller i båda formerna.

Handlingar får sparas uteslutande i elektronisk form endast om den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning tillåter att elektroniska handlingar används som bevis för underliggande transaktioner i nationella domstolsförfaranden.

Om handlingarna endast sparas i elektronisk form ska det system som används vara förenligt med punkt 3.B i bilaga I.”

(2)

I artikel 10.2 andra stycket ska andra meningen ersättas med följande:

”Kommissionen ska dra av det beloppet eller lägga till det till den första utgift för vilken medlemsstaten lämnar in en utgiftsdeklaration efter det att det beslut som avses i artikel 30 i förordning (EG) nr 1290/2005 har antagits.”

(3)

Artikel 11 ska ändras på följande sätt: