19.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 64/7

(1)

Den 10 mars 2009 granskade rådet Greklands uppdaterade stabilitetsprogram, som omfattar perioden 2008–2011 (2).

(2)

Grekland har haft en stark ekonomisk tillväxt på 4 % per år under det gångna decenniet. Samtidigt har de inre och yttre makroekonomiska obalanserna avsevärt förvärrats, vilket har lett till en snabbt ökande utlandsskuld, samtidigt som statsskulden fortfarande är mycket hög. Den omvärdering av risker som följer av den pågående ekonomiska och finansiella krisens effekter på den grekiska ekonomin, lägger ytterligare press på skuldbördan.

Enligt kommissionens interimsprognos från januari 2009 dämpades BNP-tillväxten under 2008 till 2,9 % i reala termer och den väntas sjunka kraftigt under 2009, men dock förbli positiv. Med ett underskott i de offentliga finanserna som sedan 2007 (3) oavbrutet överskridit referensvärdet 3 % av BNP och en offentlig skuldkvot som är bland de högsta i EU, har Grekland inget utrymme för finanspolitiska stimulanser, om man vill undvika att ytterligare äventyra de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet och landets konkurrensställning. Detta har resulterat i att det inte planeras något finanspolitiskt stimulanspaket. De grekiska myndigheterna har i 2009 års budgetlag presenterat vissa åtgärder som syftar till att säkra social sammanhållning, bland annat bidrag till hushåll med låga inkomster. Grekland står inför utmaningen att uppnå en betydande finanspolitisk konsolidering och samtidigt förbättra de offentliga finansernas kvalitet och korrigera faktorerna bakom de stora inre och yttre obalanserna i ekonomin.

(3)

Enligt programmets bakomliggande makroekonomiska scenario beräknas den reala BNP-tillväxten sjunka från 3 % under 2008 till 1,1 % under 2009 och åter öka till i genomsnitt 1,75 % under resten av programperioden. Mot bakgrund av nu tillgängliga uppgifter (4) förefaller scenariot bygga på optimistiska tillväxtantaganden för 2009 och framåt. I programmet beräknas särskilt den privata konsumtionen och i mindre grad investeringstillväxten förbli stabil, mot bakgrund av en god sysselsättningstillväxt och en optimistisk bedömning av aktuella initiativ för att främja investeringar och förbättra utnyttjandet av medel från EU:s strukturfonder. Nedgången i den ekonomiska aktiviteten bland Greklands handelspartners och de försvagade utsikterna vad gäller den internationella handeln innebär betydande nedåtrisker för programmets makroekonomiska scenario, vilket främst avspeglar sjöfarts- och turistnäringens sårbarhet i den rådande krisen. Programmets inflationsberäkningar förefaller realistiska, medan utvecklingen av de externa obalanserna på medellång sikt är något optimistisk.

(4)

Underskottet i de offentliga finanserna 2008 uppskattas i uppdateringen till 3,7 % av BNP (inklusive 0,4 % av BNP i underskottsminskande engångsåtgärder), vilket är 0,25 procentenhet högre än beräkningen i kommissionens interimsprognos från januari 2009. Detta ska jämföras med det mål på 1,6 % av BNP som angavs i den föregående uppdateringen. Avvikelsen på 2 procentenheter avspeglar både inkomstbortfall och utgiftsöverskridanden. Särskilt inkomsterna beräknas bli omkring 1 procentenhet av BNP lägre än budgeterat, främst till följd av att resultatet av de inkomstförstärkande åtgärder som genomfördes 2008 blev lägre än väntat. Utgiftsöverskridanden står för ytterligare 1 procentenhet av BNP, främst till följd av utgiftsöverskridanden avseende primära löpande utgifter och särskilt högre offentlig konsumtion och högre lönekostnader än beräknat.

(5)

(6)

(7)

De offentliga finanserna är förenade med betydande nedåtrisker. I synnerhet är det underliggande makroekonomiska scenariot grundat på optimistiska tillväxtantaganden. Risker under 2009 är också kopplade till eventuella budgetöverskridanden vid genomförandet av det reviderade budgetmålet för 2009, särskilt med tanke på tidigare års erfarenheter av återkommande utgiftsöverskridanden och inkomstbortfall. Från 2010 och framåt härrör riskerna från bristande information om de åtgärder som planeras för att stödja den beräknade konsolideringen, särskilt på utgiftssidan. De planerade nedskärningarna för vissa utgiftsslag förefaller vid första anblicken ambitiösa. Risker som sammanhänger med den beräknade utvecklingen av skuldkvoten förefaller också vara uppåtrisker och härrör från de risker som är kopplade till underskottsberäkningarna. Dessa risker kan förvärras av osäkerhet om stock/-flödesjusteringar, där information om dessa justeringars olika komponenter liksom tidigare saknas i programmet. Möjliga skuldökande transaktioner inom ramen för den finansiella sektorns stödpaket kan vidare leda till ett ökat tryck uppåt på skuldkvoten. Programmet tar inte upp det finansiella paketets potentiella effekter på skuldutvecklingen.

(8)

Långfristiga beräkningar av pensionsutgifter enligt den allmänt vedertagna metoden håller på att tas fram. De långfristiga effekterna på de offentliga finanserna av befolkningens stigande medelålder väntas ligga över genomsnittet i EU. Det i programmet uppskattade saldot för de offentliga finanserna 2008, som är sämre än utgångsläget i den föregående uppdateringen, förvärrar den demografiska utvecklingens långsiktiga effekter på de offentliga finanserna. Dessutom ligger den nuvarande bruttoskuldnivån klart över fördragets referensvärde. För att minska den krävs det höga primära överskott under en lång period. Genom att bibehålla höga primära överskott på medellång sikt och genomföra ytterligare reformer av pensionssystemet för att begränsa den betydande ökningen av åldersrelaterade utgifter, skulle man bidra till att minska de höga riskerna för de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. De ovan nämnda riskerna från de program för att stabilisera den finansiella sektorn som Grekland har infört skulle kunna inverka negativt på de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet, främst genom deras effekter på den offentliga skulden, även om en del av kostnaden för det statliga stödet kan komma att återvinnas i framtiden.

(9)

Den medelfristiga finanspolitiska ramen är fortsatt svag och kännetecknas av dåliga historiska resultat. Den finanspolitiska utvecklingen i Grekland avspeglar en otillräcklig kontroll över de offentliga utgifterna, samtidigt som inkomstberäkningarna systematiskt har visat sig vara optimistiska. Strukturella och endemiska problem kopplade till redovisningen av de grekiska nationalräkenskaperna har också varit till skada för en punktlig och effektiv inkomst- och utgiftskontroll, trots vissa framsteg under senare år. I programmet förutses den pågående budgetreformen fullföljas och ytterligare framsteg göras när det gäller införandet av programbudgetering för att förbättra kontrollen och förvaltningen av de offentliga utgifterna, öka insyn och överblickbarhet och införa en flerårig planeringshorisont i budgetprocessen. Reformeringen av budgetprocessen planeras emellertid bli slutförd först 2012.

(10)

Som svar på den ekonomiska krisen har den grekiska regeringen infört en rad åtgärder för att säkerställa den finansiella sektorns stabilitet, däribland en insättargaranti på upp till 100 000 EUR. Åtgärdspaketet består av ett kapitaltillskottsprogram, som tillför nytt kapital till kreditinstitut i utbyte mot preferensaktier, ett garantiprogram, som omfattar ny skuld med en löptid på mellan tre månader och tre år, samt ett värdepappersprogram, som tillhandahåller statobligationer till berättigade kreditinstitut och förstärker deras tillgång till likviditet, särskilt hos ECB. Paketets totala omslutning uppgår till 28 miljarder EUR (cirka 10 % av BNP).

(11)

Enligt programmet är finanspolitiken inriktad på att återställa investerarnas förtroende och åtgärda de makroekonomiska obalanserna. På grund av bristen på finanspolitiskt manöverutrymme och med tanke på det stora ekonomiska obalanserna har den grekiska regeringen inte antagit ett kortfristigt stimulanspaket för att möta den ekonomiska nedgången, som skulle ligga i linje med den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa. Enligt programmet planeras en rad strukturella åtgärder, inklusive riktade åtgärder för turistsektorn utan direkta effekter på de offentliga finanserna, som exempelvis åtgärder för att upprätthålla sysselsättningen, främja företagsinvesteringar, inklusive partnerskap mellan den offentliga och privata sektorn, stimulera utlåning till små och medelstora företag och förbättra förmågan att tillgodogöra sig EU-medel. Det uppdaterade programmet innehåller också en rad andra strukturreformåtgärder, vilka är en del av den långsiktiga strategin för att förbättra de offentliga finansernas kvalitet och hållbarhet. Hit hör reformen av den offentliga utgiftsförvaltningen och utgiftskontrollen samt genomförandet av den nyligen antagna pensionsreformen. Dessa åtgärder är kopplade till det medelfristiga reformprogrammet och de av kommissionen den 28 januari föreslagna rekommendationerna i enlighet med Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning.

(12)

Grekland har antagit ett konsolideringsprogram för att begränsa försämringen av de offentliga finanserna 2009 och få ned den offentliga sektorns underskott under referensvärdet 3 % av BNP senast 2011. På grundval av förändringarna i det (omräknade) strukturella saldot är finanspolitikens övergripande inriktning på det hela taget neutral 2009 och stram 2010. För 2010 eftersträvas i programmet en strukturell anpassning på 1,5 procentenhet av BNP och en ytterligare strukturell förbättring med ungefär 0,5 procentenhet 2011. Med tanke på de risker som är förenade med planerna för de offentliga finanserna, finns det risk för att de planerade konsolideringsmålen inte uppnås och det totala underskottet fortsatt överstiger referensvärdet 3 % av BNP. Mot bakgrund av den grekiska ekonomins stora inre och yttre obalanser går den finanspolitiska anpassningen i alltför långsam takt och understöds inte fullt ut av konkreta varaktiga åtgärder under 2010 och 2011, särskilt på utgiftssidan. Med tanke på de risker som omgärdar de ovan nämnda skuldberäkningarna, kan skuldkvoten slutligen komma att öka under hela programperioden, främst till följd av otillräckliga framsteg med att minska det offentliga underskottet.

(13)

När det gäller uppgiftskraven i uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogram, saknar programmet vissa obligatoriska och frivilliga uppgifter (5).

i)

Att redan under 2009 väsentligt stärka konsolideringen av de offentliga finanserna, genom noga specificerade varaktiga åtgärder för att begränsa de löpande utgifterna, inklusive en återhållsam offentlig lönepolitik, för att på så sätt bidra till den nödvändiga minskningen av skuldkvoten.

ii)

Att säkerställa att de finanspolitiska konsolideringsåtgärderna även inriktas på att främja de offentliga finansernas kvalitet inom ramen för ett heltäckande reformprogram, med tanke på den nödvändiga korrigeringen av ekonomin i syfte att återta förlorad konkurrenskraft och åtgärda de befintliga obalanserna gentemot omvärlden.

iii)

Att utan dröjsmål verkställa politiken för att reformera skatteförvaltningen och ytterligare förbättra budgetprocessens sätt att fungera genom att göra den mer öppen och överblickbar, konkretisera den finanspolitiska strategin i ett längre perspektiv och införa metoder för att följa upp och kontrollera de primära utgifterna och göra dem mer kostnadseffektiva.

iv)

Att med tanke på den stigande skuldnivån och den beräknade ökningen av åldersrelaterade utgifter förbättra de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet genom att fullfölja de pågående reformerna inom hälso/sjukvårds- och pensionssystemen.