12.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 425/4

1.

rådets slutsatser av den 25 november 2014 (1), där ordförandeskapen i rådet uppmanas att beakta prioriteringarna i rådets arbetsplan för kultur 2015–2018 inom ramen för ordförandeskapstrion; rådet NOTERAR i detta sammanhang särskilt kulturarbetsplanens prioritering A, ”Tillgänglig kultur för alla”, som inbegriper främjande av tillgång till kultur via digitala medel, och rapporten från den öppna samordningsmetodens arbetsgrupp om kultur, digitala medel och publikutveckling, Promoting access to culture via digital means: policies and strategies for audience development, där befintliga strategier, program och bästa praxis i EU kartläggs och rekommendationer för olika styresnivåer läggs fram, samt studien om publikutveckling, Audience Development. How to Place Audiences at the Centre of Cultural Organisations,

2.

programmet Kreativa Europa (2014–2020) (2) och i synnerhet målet att stödja publikutveckling som ett sätt att förbättra tillgången till kulturarvet och till kulturella och kreativa verk,

3.

strategin för den digitala inre marknaden (3) som syftar till att skapa nya digitala möjligheter i hela Europa, inbegripet på kulturområdet,

4.

den digitala tekniken snabbt och i grunden förändrar det sätt på vilket kulturellt innehåll skapas, tillgängliggörs och används; distributionen är inte längre linjär, eftersom innehållet i ökande grad sprids via sammanflätade nätverk av individer, målgrupper, nätgemenskaper och institutioner, både inom den offentliga och den privata sektorn, vilket formar innehållets produktions- och distributionskedja; detta förändrar målgruppernas beteende och förväntningar: de efterlyser ökad tillgång till digitalt innehåll och en mer deltagarbaserad relation till innehållsleverantörerna; som reaktion på detta utvecklas kulturorganisationerna (4) alltmer till vägvisare när det gäller tillgång till kulturellt innehåll, samtidigt som de har en gatekeeperfunktion,

5.

vissa målgrupper har begränsad tillgång till kulturellt innehåll, till exempel på grund av särskilda behov, språkbarriärer, avsaknad av information, digital kompetens, tid, resurser och intresse, geografiskt läge eller social bakgrund; i många fall kan dessa hinder övervinnas med hjälp av digitala medel,

6.

en publikutvecklingsstrategi (5) gör det lättare för kulturorganisationerna att nå ut till nya målgrupper och fördjupa relationen till existerande målgrupper, och har potentialen att öka gruppers sammanhållning,

7.

den digitala tidsåldern kräver att både kulturorganisationer och målgrupper tillägnar sig nya färdigheter och kunskaper,

8.

hanteringen av digitala verktyg, system och arbetsflöden kräver en annan strategi från kulturorganisationers sida, vilket eventuellt gör det nödvändigt att se över organisationsstrukturen,

9.

för att kulturorganisationerna ska kunna kommunicera med målgrupperna på ett meningsfullt sätt måste de förstå sin publik; det är fortfarande ett problem att det råder brist på information om målgruppsprofiler och om hur publiken får tillgång till kulturellt innehåll genom digitala medel; det finns en mångfald olika kulturorganisationer, men alla står inför liknande utmaningar när det gäller att samla in och sammanställa uppgifter om kultur, särskilt när det gäller digitala publikgrupper,

10.

kulturen har potential att ytterligare stärka sin relevans i samhället genom anpassning till en digital miljö i ständig förändring; digital teknik ger kulturorganisationerna möjlighet att utveckla meningsfulla och interaktiva relationer med olika målgrupper, men detta ger samtidigt upphov till utmaningar i fråga om strategisk vision, nya färdigheter och kunskaper, brist på uppgifter om digital publik, organisatoriska förändringar och finansieringsmodeller; kulturorganisationer kommer att behöva ompröva hur dessa utmaningar ska hanteras om de ska kunna maximera de möjligheter som uppstår vid en övergång till digital publikutveckling,

11.

överväga att utforma gynnsamma politiska ramar och villkor som kan hjälpa kulturorganisationerna att prioritera publikutvecklingen i arbetet med att anpassa sig till den pågående övergången till digital teknik,

12.

uppmuntra kulturorganisationer att stödja publikutveckling som en integrerad del av sin verksamhet,

13.

främja innovativa metoder och initiativ som bygger på deltagande för publikutveckling, kapacitetsuppbyggnad och finansiering,

14.

erkänna vikten av att samla in statistik om digital och potentiell digital publik som ett verktyg för politiskt beslutsfattande och för kulturorganisationerna i deras strävan att tillhandahålla bättre tjänster,

15.

överväga frågan om publikutveckling via digitala medel vid utformningen av en ny rådsarbetsplan för kultur,

16.

uppmuntra samarbete och utbyte av kunskaper och bästa praxis mellan olika aktörer, olika sektorer och på olika nivåer om innovativa digitala metoder för publikutveckling, bland annat i syfte att öka effektiviteten och minska kostnaderna,

17.

sammanställa EU-omfattande frivilliga riktlinjer för insamling och sammanställning av statistik om digital publik som ett stöd till kulturorganisationernas utbud av bättre och mer användarvänliga tjänster och som ett bidrag till evidensbaserat beslutsfattande; dessa icke-bindande riktlinjer bör respektera mångfalden i kulturorganisationerna, i de kulturella sektorerna och i medlemsstaternas traditioner; efterlevnad av bestämmelserna om dataskydd bör vara en nödvändig förutsättning för datainsamling,

18.

öka kulturorganisationernas medvetenhet om de möjligheter som erbjuds genom innovativa och alternativa finansieringsmodeller som kan få en positiv inverkan på publikutvecklingen inom den kulturella och kreativa sektorn,

19.

öka kulturorganisationernas och deras målgruppers kapacitet, färdigheter och kunskaper när det gäller att möta de nya digitala utmaningarna,

20.

erkänna vikten av att beakta publikutveckling och övergången till digital teknik vid allokering av ekonomiska resurser,

21.

fortsätta att rikta in sig på digitaliseringen av kulturellt innehåll och utvecklingen av ny teknik för digitalisering som ett sätt att få fram ett mer diversifierat kulturutbud och öka återanvändningen av sådant digitalt innehåll som bidrar till olika samhällssektorer,

22.

främja kompatibiliteten mellan innehåll och teknik i syfte att verka för en bred tillgänglighet för både kulturorganisationer och deras användare,

23.

erkänna såväl behovet av att respektera upphovsrätt och närstående rättigheter som vikten av upphovspersonernas rättigheter, samtidigt som största möjliga tillgång till innehåll eftersträvas,

24.

utnyttja Europaåret för kulturarv 2018 för att främja allmänhetens tillgång till kulturarvsresurser och kulturarvstjänster i digital form, inbegripet det europeiska digitala biblioteket (Europeana) och för att öka alla samhällsgruppers deltagande i förvaltningen av kulturarvet genom bättre användning av digitala medel.