Brysselfördraget (fusionsfördraget)

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna

VILKET SYFTE HADE FÖRDRAGET?

Fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna (känt som ”fusionsfördraget”) undertecknades med den uttryckliga avsikten att förena de dåvarande tre europeiska gemenskaperna (EG) – Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG), Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska atomenergigemenskapen (”Euratom”).

Samtidigt som de tre gemenskaperna förblev juridiskt oberoende rationaliserade fusionsfördraget deras institutioner genom att slå samman deras då fortfarande oberoende verkställande organ. De gemensamma europeiska institutionerna blev därmed fem till antalet och de tre gemenskapsfördragen ändrades på motsvarande sätt.

VIKTIGA PUNKTER

Ett gemensamt råd och en gemensam kommission

• De verkställande organen slogs samman på följande sätt:
  • Europeiska gemenskapernas råd – dagens Europeiska unionens råd – ersatte som enda organ ministerrådet i EKSG samt råden i EEG och Euratom.
  • Europeiska gemenskapernas kommission – dagens Europeiska kommission – ersatte som enda organ EKSG:s höga myndighet samt kommissionerna för EEG och Euratom.
• De nya gemensamma verkställande organen fortsatte dock att agera i enlighet med de fördrag som reglerade var och en av de tre gemenskaperna, samt i enlighet med de nya artiklarna i detta fördrag.
• Reglerna för organens sammansättning och funktion samlades i en enda text och motsvarande artiklar i EG-fördragen upphävdes.
• I de fall då det fanns avvikelser mellan de tre fördragen gällande rådet genomfördes följande:
  • Varaktigheten för ordförandeskapet anpassades till det längre som föreskrevs i EEG- och Euratomfördragen.
  • Reglerna för beslutsfattande harmoniserades endast i den mån som detta var nödvändigt för rättsakter som antogs på grundval av de tre fördragen (t.ex. gällande gemensamma institutioner eller gemensam budget och administration).
  • Begreppen för enkel majoritet, kvalificerad majoritet och enhällighet harmoniserades i enlighet med EEG- och Euratomfördragen.
  • Coreper formaliserades som förberedande organ i rådet och utökades till att omfatta EKSG-fördraget.
• I de fall då det fanns avvikelser mellan de tre fördragen gällande kommissionen genomfördes följande:
  • Antalet ledamöter fastställdes till 9.
  • Reglerna om utnämning av medlemmar och deras status samt om kommissionens funktion i allmänhet anpassades till dem i EEG-fördraget.
  • Datumet för offentliggörande av kommissionens allmänna rapport om Europeiska gemenskapernas verksamhet harmoniserades tillsammans med datumet för den parlamentariska församlingens sammanträde i syfte att granska denna rapport.
  • Reglerna för hur kommissionen är politiskt ansvarig inför den parlamentariska församlingen anpassades till dem i EEG- och Euratomfördragen, med möjlighet att avge misstroendeförklaring mot kommissionens förvaltning när som helst (och inte bara i samband med granskningen av den årliga allmänna rapporten).

En gemensam administrativ budget för EG

• Budgeten täckte utgifterna för gemenskapens alla institutioner, inbegripet den parlamentariska församlingen och domstolen.
• Utgifter för insatser inom ramen för EKSG-fördraget och för forskning och utveckling enligt Euratomfördraget föll dock under separata budgetar.

En gemensam förvaltning för EG

• Alla tjänstemän och övriga anställda i EG-institutionerna tillhör en enda förvaltning.
• De regler som styr dem samt deras rättigheter och skyldigheter är enhetliga och baseras på en gemensam status.
• Reglerna om EG:s ansvar i händelse av skada som orsakats till följd av en tjänstemans eller företrädares förseelse görs enhetliga.
• De privilegier och immuniteter som åtnjuts av EG-institutionerna samt deras tjänstemän och övriga anställda harmoniseras också i ett enda protokoll till fördraget.

EG-institutionernas säten

• Som svar på rättsliga invändningar från Luxembourg fick EG-ländernas regeringar behörighet att gemensamt hitta en lösning gällande sätena för EG:s verkställande organ i Bryssel. Beslutet fattades samma dag som fördraget undertecknades och utsåg Bryssel som provisoriskt säte.

VILKEN PERIOD GÄLLDE FÖRDRAGET FÖR?

Fördraget undertecknades den 8 april 1965 och har gällt sedan den 1 juli 1967.

BAKGRUND

Innan fusionsfördraget trädde i kraft hade de tre europeiska gemenskaperna redan vissa gemensamma institutioner i enlighet med 1957 års konvention om vissa gemensamma institutioner för Europeiska gemenskaperna: församlingen (som senare blev Europaparlamentet), domstolen och Ekonomiska och sociala kommittén.

Fusionsfördraget var ett stort steg mot dagens EU. Fördraget upphävdes – med undantag av protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier av den 8 april 1965 – genom Amsterdamfördraget som undertecknades den 2 oktober 1997 och trädde i kraft den 1 maj 1999.

Mer information finns här:

• De första fördragen (Europaparlamentet).
• En tillbakablick (Europeiska unionens råd).
• EU-fördragen (Europeiska kommissionen).
• En översikt över fördragen (EUR-Lex).

HUVUDDOKUMENT

Fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna (EGT 152, 13.7.1967, s. 2 (DE, FR, IT, NL)).

Protokoll om Europeiska unionens immunitet och privilegier (EUT C 202, 7.6.2016, s. 266).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen

Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen

Fortlöpande ändringar av fördraget har införlivats i grundtexten. Denna konsoliderade version har endast informationsvärde.

Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen

Konvention om vissa gemensamma institutioner för Europeiska gemenskaperna

Amsterdamfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem (EGT C 340, 10.11.1997, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Senast ändrat 21.03.2018