Help Print this page 

Summaries of EU Legislation

Title and reference
Olyckor och tillbud inom civil luftfart

Summaries of EU legislation: direct access to the main summaries page.
Multilingual display
Text

Olyckor och tillbud inom civil luftfart

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EU) nr 996/2010 – utredning och förebyggande av olyckor och tillbud inom civil luftfart

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

  • Den syftar till att förbättra flygsäkerheten genom att säkerställa hög effektivitet, snabbhet och kvalitet i europeiska säkerhetsutredningar inom civil luftfart.
  • I förordningen fastställs regler för tillgång i rätt tid till information om alla personer och allt farligt gods ombord på ett flygplan som är inblandat i en olycka.
  • Förordningen har också som syfte att förbättra stödet till offer för flygolyckor och deras anhöriga.

VIKTIGA PUNKTER

Tillämpningsområde

  • Denna förordning tillämpas på säkerhetsutredningar av olyckor* och allvarliga tillbud*
    • som inträffar på territorierna i länderna i Europeiska unionen (EU),
    • som inträffar utanför EU-ländernas territorier men som inbegriper luftfartyg som är registrerade i ett EU-land eller handhas av ett företag som är etablerat i ett EU-land,
    • där ett EU-land har rätt (enligt internationella standarder och rekommenderade förfaranden) att utse en ackrediterad representant att delta i utredningen,
    • där ett EU-land – som har ett särskilt intresse till följd av dödsfall eller svåra skador som drabbat dess medborgare – har tillåtelse av det land som genomför utredningen att utse en expert.
  • Förordningen tillämpas inte på säkerhetsutredningar av olyckor och allvarliga tillbud som inbegriper luftfartyg som används inom militären, tullen, polisen eller liknande.

Oberoende myndigheter för säkerhetsutredning

  • Varje EU-land måste säkerställa att säkerhetsutredningar av olyckor och allvarliga tillbud inom den civila luftfarten genomförs, utan extern påverkan, av en ständig nationell myndighet för säkerhetsutredning inom civil luftfart.
  • Varje myndighet för säkerhetsutredning måste vara funktionellt oberoende av alla myndigheter eller andra parter som skulle kunna råka i konflikt med dess uppgifter eller påverka dess objektivitet.
  • Varje myndighet för säkerhetsutredning måste ha kapacitet att oberoende kunna genomföra en fullständig säkerhetsutredning. EU-länderna måste förse sina respektive myndigheter för säkerhetsutredning med medel och finansiering, däribland en budget, så att de kan utföra sina ansvarsuppgifter och ha tillgång till tillräckliga resurser.
  • I synnerhet måste myndigheten för säkerhetsutredning ha till sitt förfogande kvalificerad personal och ändamålsenliga anläggningar, däribland kontor och hangarer, för att förvara och undersöka luftfartyget, dess innehåll och dess vrak.

Utredningsskyldighet

  • Varje olycka eller allvarligt tillbud som inbegriper andra luftfartyg än de som anges i bilaga II till förordning (EG) nr 216/2008 ska omfattas av en utredning i det EU-land på vars territorium händelsen inträffade.
  • Myndigheter för säkerhetsutredning kan besluta att utreda andra tillbud än de som hänvisas till i stycket ovan, och även olyckor och allvarliga tillbud med andra typer av luftfartyg, när det kan förväntas att de genom detta drar lärdomar av betydelse för säkerheten.
  • Säkerhetsutredningar får inte i något fall gälla fördelning av skuld eller ansvar. De måste vara oberoende av, åtskilda från och inte vara till förfång för rättsliga eller administrativa förfaranden för att fördela skuld eller ansvar.

Samarbete mellan myndigheter för säkerhetsutredning

I förordningen tillåts samarbete mellan myndigheter för säkerhetsutredning, och även möjligheten att delegera uppgifter.

Europeiska nätverket av myndigheter för säkerhetsutredning inom civil luftfart (Encasia)

EU-länderna måste säkerställa att deras myndigheter för säkerhetsutredning mellan sig upprättar ett europeiskt nätverk av myndigheter för säkerhetsutredning inom civil luftfart (Encasia) för att

  • ytterligare förbättra kvaliteten på de utredningar som genomförs av myndigheter för säkerhetsutredning och öka deras oberoende,
  • uppmuntra till höga standarder på utredningsmetoder och utbildning av utredare.

Utredning

  • Utan hinder av eventuella rättsliga utredningar har utredningsledaren befogenhet att vidta de nödvändiga åtgärderna för att uppfylla det som krävs för säkerhetsutredningen. Utredaren är bland annat berättigad att
    • erhålla direkt, obegränsad och obehindrad tillgång till platsen för olyckan eller tillbudet och även till luftfartyget, dess innehåll eller vrak,
    • begära att bevis samlas in och vrakdelar eller andra delar forslas bort för analys,
    • begära obduktioner och medicinsk undersökning av de personer som var inblandade i handhavandet av luftfartyget,
    • kalla vittnen och begära bevisning av dem.
  • EU-landet på vars territorium en olycka eller allvarligt tillbud inträffade är ansvarigt för att se till att alla bevis behandlas säkert och skyddas.

Samordning med andra myndigheter

  • EU-länderna måste säkerställa att myndigheter för säkerhetsutredning och andra myndigheter (t.ex. rättsliga myndigheter, luftfartsmyndigheter och räddningsmyndigheter som är inblandade i säkerhetsutredningen) har arrangemang på förhand för att samarbeta med varandra, förutsatt att dessa arrangemang inte äventyrar myndigheternas oberoende.
  • EU-länderna måste förmedla dessa arrangemang till Europeiska kommissionen, som ska vidarebefordra dem till Encasias ordförande, till Europaparlamentet och till Europeiska unionens råd.

Konfidentialitet och lämplig användning av information

  • I förordningen fastställs en förteckning över uppgifter som inte får göras tillgängliga eller användas i något annat syfte än säkerhetsutredning (t.ex. data från färdregistratorer, rapportutkast, identiteten hos personer som avgett vittnesmål, utredares anteckningar).
  • Regler i förordningen om konfidentiell användning av information, däribland information såsom serie- och registreringsnummer, som direkt identifierar luftfartyg som är föremål för en händelserapport, ändras genom förordning (EU) nr 376/2014. I förordningen erkänns också att den domstol eller myndighet som är behörig kan ta beslut om utlämning av handlingar i enlighet med den nationella lagstiftningen. EU-länderna kan bestämma att begränsa de fall då ett sådant beslut om utlämning får tas, samtidigt som de respekterar EU:s rättsakter.

Bistånd till offer och släktingar

  • Vart och ett av EU-länderna måste inrätta en nationell beredskapsplan för olyckor inom civil luftfart, med bestämmelser om bistånd till olycksoffer och deras släktingar. De måste också säkerställa att flygbolagen har sina egna planer för att hjälpa offer och deras släktingar, med särskilt beaktande av psykologiskt stöd.
  • EU-länderna ska också uppmuntra flygbolag utanför EU som flyger inom EU att anta en liknande plan.
  • Varje EU-land som drabbas av en olycka måste utse en person för kontakt med och information till offren och deras anhöriga.
  • Flygbolagen måste ge resenärerna möjlighet att ge kontaktuppgifter till en person att kontakta i händelse av en olycka. Namnet på en person som är ombord får inte offentliggöras innan släktingarna till den personen har underrättats.

Rapport och säkerhetsrekommendationer

  • Under utredningen ska säkerhetsmyndigheten rekommendera eventuella omedelbara åtgärder som den anser nödvändiga för att utöka flygsäkerheten till personer som ansvarar för tillverkning eller underhåll av luftfartyg eller luftfartygsutrustning, och till luftfartygsoperatörer eller för personalutbildning.
  • Utredningen avslutas med en rapport innehållande säkerhetsrekommendationer efter slutliga samråd med de berörda myndigheterna, däribland Europeiska byrån för luftfartssäkerhet. Den slutliga rapporten publiceras på kortast möjliga tid, om möjligt inom tolv månader från datumet för olyckan eller tillbudet. Myndigheten ska också dokumentera svar på dess rekommendationer.
  • Varje part som får en säkerhetsrekommendation, däribland säkerhetsmyndigheterna på nationell nivå och EU-nivå, måste även övervaka utvecklingen för den åtgärd som vidtas som svar på de mottagna säkerhetsrekommendationerna.
  • Genom förordningen upphävs direktiv 94/56/EG.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Den har gällt sedan den 2 december 2010.

BAKGRUND

Mer information finns här:

* VIKTIGA BEGREPP

olycka: en händelse i samband med handhavandet av ett luftfartyg som äger rum från den tidpunkt då en person går ombord på luftfartyget i avsikt att flyga till dess att alla sådana personer har stigit av, och där någon person drabbas av dödsfall eller allvarlig skada eller luftfartyget får betydande skador.

tillbud: en händelse som inte är en olycka, som har samband med handhavandet av ett luftfartyg och som påverkar eller skulle kunna påverka driftens säkerhet.

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 av den 20 oktober 2010 om utredning och förebyggande av olyckor och tillbud inom civil luftfart och om upphävande av direktiv 94/56/EG (EUT L 295, 12.11.2010, s. 35).

Senare ändringar av förordning (EU) nr 996/2010 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har enbart dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 av den 3 april 2014 om rapportering, analys och uppföljning av händelser inom civil luftfart om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 1321/2007 och (EG) nr 1330/2007 (EUT L 122, 24.4.2014, s. 18).

Senast ändrat 08.11.2016

Top